Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Allmänna bestämmelser

1 §   Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

2 §   Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §. Förordning (2011:629).

Skötselplan för naturreservat och kulturreservat

3 §   Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

Föreskrifter för naturminne

4 §   Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.

Biotopskyddsområde

5 §   Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken.

Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana biotopskyddsområden.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. Förordning (2009:1328).

6 §   Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 §   Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 a §   En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2010:319).

8 §   Bestämmelserna i 5-7 a §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.
Förordning (2010:319).

8 a §   Även om ett mark- eller vattenområde är ett biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder vidtas som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900), om planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades. Förordning (2012:709).

8 b §   Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark- eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält även om området är ett biotopskyddsområde.
Förordning (2010:319).

Djur- och växtskyddsområde

9 §   Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 §   Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

Strandskyddsområde

11 §   Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 17 § miljöbalken. Förordning (2009:622).

12 §   Har upphävts genom förordning (2009:622).

Miljöskyddsområde

13 §   Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.

Marinvetenskaplig forskning

14 §   Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen.

Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2011:629).

14 a §   Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som avses i 14 §.

Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629).

Särskilda skyddade områden

15 §   Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har
   1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,
   2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG,
   3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller
   4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.
Förordning (2011:629).

16 §    /Upphör att gälla U:2024-04-07/ Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket 1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter.
Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när
   1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
   2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
   3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när
   1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
   2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
   3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Förordning (2007:849).

16 §    /Träder i kraft I:2024-04-07/ Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om ett sådant område som avses i 15 § andra stycket 1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter samt vidta åtgärder för att förhindra
   1. att den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses att skyddas i området försämras, och
   2. att den art eller de arter som avses att skyddas i området utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när
   1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
   2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
   3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när
   1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
   2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
   3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Förordning (2024:155).

17 §   I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket 1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas.
Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap. 28 a-29 §§ miljöbalken.
Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem.
Förordning (2001:449).

18 §   Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

19 §   Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §.
Förordning (2001:449).

20 §   Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör
   1. människors hälsa,
   2. den allmänna säkerheten,
   3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller
   4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2010:1189).

20 a §   I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2010:1189).

20 b §    /Träder i kraft I:2024-04-07/ Av 2 § förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon framgår att i fråga om sådana särskilda skyddade områden som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 och 2 miljöbalken ska bestämmelserna i 16, 17 och 19-20 a §§ denna förordning tillämpas även i Sveriges ekonomiska zon.
Förordning (2024:155).

Överlåtelse av förvaltning

21 §   Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

Ordningsföreskrifter

22 §   Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.

Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket. Förordning (2005:1159).

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

23 §   En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken ska vara skriftlig och åtföljd av en karta samt, i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet, en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

I 19 kap. 6 § miljöbalken finns det en bestämmelse om det underlag som ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Förordning (2017:974).

Kungörelse av ansökan

23 a §   Om ett ärende som avses i 23 § är av stort allmänt intresse, ska den som prövar ärendet kungöra ansökan. Kungörelsen ska föras in i ortstidning. I kungörelsen ska det anges att skriftliga synpunkter på ansökan får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga.
Förordning (2017:974).

Föreläggande att yttra sig

24 §   Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.

Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är
   1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
   2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
   3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
   4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,
   5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde,
   6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre tid än sex månader,
   7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, och
   8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde. Förordning (2010:319).

Myndighetssamråd

25 §   Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.

25 a §   En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken samråda med
   1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen,
   2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Havs- och vattenmyndigheten,
   3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Jordbruksverket, och
   4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.
Förordning (2011:629).

25 b §   En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2010:319).

25 c §   Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med
   1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen, och
   2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för kommunen. Förordning (2010:319).

26 §   Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 § miljöbalken ska länsstyrelsen samråda med
   1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt,
   2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, och
   3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och vattenmyndigheten och är av vikt. Förordning (2011:629).

Underrättelse om beslut

27 §   När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.

Beslut som avses i första stycket är
   1. beslut enligt 7 kap. miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål,
   2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
   3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,
   4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren,
   5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken om upphävande av strandskydd,
   6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde,
   7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,
   8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och
   9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.
Förordning (2010:319).

28 §   Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket:
   1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,
   2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
   3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,
   4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
   5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken som rör områden och naturföremål,
   6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken,
   7. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, och
   8. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 a §   Följande beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten:
   1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,
   2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
   3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,
   4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
   5. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål, och
   6. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 b §   Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet:
   1. beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden,
   2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
   3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,
   4. beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat,
   5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat, och
   6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör kulturreservat.
Förordning (2011:629).

28 c §   Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har betydelse för luftfarten. Förordning (2011:629).

28 d §   Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.
Förordning (2011:629).

28 e §   Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten:
   1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,
   2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken,
   3. beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1 och 2,
   4. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken,
   5. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a-18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,
   6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och
   7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.
Förordning (2011:629).

28 f §   Följande beslut ska skickas till väghållningsmyndigheten:
   1. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a-18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,
   2. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och
   3. beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten.
Förordning (2011:629).

29 §   Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen.
   1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
   2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör ett biotopskyddsområde enligt 6 eller 7 a § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen.
   3. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 b-18 e §§ miljöbalken.
   4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2010:319).

30 §   Följande beslut ska sändas till kommunen.
   1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
   2. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a och 18 c-18 e §§ miljöbalken.
   3. Beslut att upphäva strandskydd enligt 7 kap. 18 § miljöbalken.
   4. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
   5. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2009:622).

31 §   Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 §   Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.
Förordning (2000:331).

Naturvårdsregister

33 §   Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt 7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister). Förordning (2011:629).

33 a §   Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden som avses i 33 §. Förordning (2011:629).

33 b §   Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Förordning (2011:629).

Ersättning och inlösen

34 §   I ärenden enligt 7 kap. miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §.

Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2005:1159).

35 §   Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

36 §   Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

Förskott på allmänna medel

37 §   Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 § miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Mätning och kartläggning

38 §   Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs.
Förordning (2010:171).

Tillsyn och avgifter

39 §   Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap. 4 och 7-10 §§ miljötillsynsförordningen.

Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Förordning (2020:640).

Överklagande

40 §   Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7 kap. 18 och 18 a §§ miljöbalken.

Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2011:629).

41 §   En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10-13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen.

Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Förordning (2010:960).

Straff och förverkande

42 §   I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.

Övergångsbestämmelser

1998:1252
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.
   2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall anses ha tillkommit med stöd av 3 §.
   3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket naturvårdsförordningen (1976:484).
   4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla.
Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning.
   5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare enligt 21 §.
   6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.

2005:1159

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av en skogsvårdsstyrelse som meddelats före den 1 januari 2006.
Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall överlämnas till Skogsstyrelsen.

2009:622
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.
   2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före den 1 juli 2009.

2012:709
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för verksamheter och åtgärder som behövs för att genomföra en arbetsplan som har upprättats enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan som har upprättats enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, i deras lydelser före den 1 januari 2013.

2017:974
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

Bilaga 1

Biotopskyddsområden som avses i 5 §
   1. Allé

Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.
   2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark

Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar.
   3. Odlingsröse i jordbruksmark

På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ursprung i jordbruksdriften.
   4. Pilevall

Hamlade pilar i en rad som består av antingen
      a) minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller
      b) minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred.

Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet.
   5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark

Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror.
Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.
   6. Stenmur i jordbruksmark

En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion.
   7. Åkerholme

En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark.
Förodrning (2007:849).

Bilaga 2

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 och 7 a §§

Brandfält

Lövbrännor

Äldre naturskogsartade skogar

Örtrika allundar

Ravinskogar

Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark

Örtrika sumpskogar

Äldre sandskogar

Äldre betespräglade skogar

Kalkmarksskogar

Rik- och kalkkärr

Alkärr

Hassellundar och hasselrika skogar

Källor med omgivande våtmarker

Myrholmar

Ras- eller bergbranter

Mark med mycket gamla träd

Strand- eller svämskogar

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319).

Bilaga 3

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 och 7 a §§

Rik- och kalkkärr i jordbruksmark

Ängar

Naturbetesmarker

Naturliga vattendrag

Ras- eller bergbranter

Naturliga vattenfall med omgivande mark

Naturliga forsar med omgivande mark

Naturliga sjöutlopp med omgivande mark

Mynningsområden vid havskust

Rev av ögonkorall

Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma

Helt eller delvis avsnörda havsvikar

Grunda havsvikar

Ålgräsängar

Biogena rev

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319).

Bilaga 4

Förteckning över livsmiljötyper

Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.

Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt direktiv 92/43/EEG.

Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i Sverige.

Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.

                1.      KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER

                11.     Öppet hav och tidvattenområden

S       -       1110    Sublittorala sandbankar

-       P       1120    Posidonia-bankar (Posidonion

                        oceanicae)

S       -       1130    Estuarier

S       -       1140    Ler- och sandbottnar som

                        blottas vid lågvatten

S       P       1150    Laguner

S       -       1160    Stora grunda vikar och sund

S       -       1170    Rev

-       -       1180    Submarina

                        undervattensstrukturer bildade

                        av gasläckage

                12.     Havsklippor och klapperstensstränder eller

                        steniga stränder

S       -       1210    Annuell vegetation på driftvallar

S       -       1220    Perenn vegetation på sten och

                        grusvallar

S       -       1230    Vegetationsklädda havsklippor

-       -       1240    Vegetationsklädda havsklippor

                        vid medelhavskust med

                        endemisk Limonium spp.

-       -       1250    Vegetationsklädda havsklippor

                        med endemiska växter vid

                        makaronesisk kust

                13.     Atlantiska och kontinentala salta

                        våtmarker och ängar

S       -       1310    Ler- och sandsediment med glasört och

                        andra annueller

-       -       1320    Spartina-mattor (Spartinion maritimi)

S       -       1330    Salta strandängar

-       P       1340    Salta ängar i inlandet

                14.     Mediterrana och thermo-atlantiska salta

                        våtmarker och strandängar

-       -       1410    Mediterrana salta strandängar

                        (Juncetalia maritimae)

-       -       1420    Mediterrana och thermo-atlantiska salta

                        buskmarker

                        (Sarcocornetea fruticosi)

-       -       1430    Salta och kväverika buskmarker

                        (Pegano-Salsoletea)

                15.     Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp

-       P       1510    Mediterrana saltstäpper (Limonietalia)

-       P       1520    Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia)

-       P       1530    Pannoniska saltstäpper och salta

                        våtmarker

                16.     Skärgårdar, kust och landhöjningsområden

                        längs boreal Östersjökust

S       -       1610    Rullstensåsöar i Östersjön med

                        littoral och sublittoral vegetation

S       -       1620    Skär och små öar i Östersjön

S       P       1630    Havsstrandängar av Östersjötyp

S       -       1640    Sandstränder med perenn

                        vegetation i Östersjön

S       -       1650    Smala vikar i Östersjön

                2.      KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER

                21.     Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön

                        och Östersjön

S       -       2110    Kustnära embryonala vandrande

                        sanddyner

S       -       2120    Kustnära vandrande sanddyner

                        med sandrör (vita dyner)

S       P       2130    Kustnära permanenta sanddyner

                        med örtvegetation

                        (grå dyner)

S       P       2140    Kustnära urkalkade permanenta

                        sanddyner med kråkbär

-       P       2150    Atlantiska urkalkade permanenta

                        sanddyner

                        (Calluno-Ulicetea)

-       -       2160    Sanddyner med Hippophaë

                        rhamnoides

S       -       2170    Kustnära sanddyner med sandvide

S       -       2180    Kustnära trädklädda sanddyner

S       -       2190    Kustnära dynvåtmarker

-       -       21A0    Machairs

-       P       21A0    Machairs i Irland

                22.     Kustnära sanddyner längs medelhavskusten

-       -       2210    Permanenta strandsanddyner av

                        typen Crucianellion maritimae

-       -       2220    Sanddyner med Euphorbia terracina

-       -       2230    Malcolmietalia sanddyngräsmarker

-       -       2240    Brachypodietalia sanddyngräsmarker med

                        annueller

-       P       2250    Kustnära sanddyner med Juniperus spp.

-       -       2260    Sklerofyllbuskklädda sanddyner

                        (Cisto-Lavenduletalia)

-       P       2270    Trädklädda sanddyner med Pinus

                        pinea och/eller Pinus pinaster

                23.     Gamla, urkalkade inlandssanddyner

-       -       2310    Torra hedsanddyner med ljung

                        (Calluna) och ginst (Genista)

S       -       2320    Torra sandhedar med ljung och

                        kråkbär i inlandet

S       -       2330    Inlandssanddyner med öppna

                        gräsmarker med borsttåtel eller andra

                        pionjärgräs

-       P       2340    Pannoniska inlandssanddyner

                3.      SÖTVATTENMILJÖER

                31.     Stillastående vatten

S       -       3110    Oligotrofa mineralfattiga sjöar

                        i slättområden

-       -       3120    Oligotrofa mineralfattiga

                        vatten på västligt mediterrana

                        sandslätter med Isoetes spp.

S       -       3130    Oligotrofa-mesotrofa sjöar med

                        strandpryl, braxengräs eller annuell

                        vegetation på exponerade stränder

S       -       3140    Kalkrika oligo-mesotrofa vatten

                        med bentiska kransalger

S       -       3150    Naturligt eutrofa sjöar med

                        nate- eller dybladsvegetation

S       -       3160    Dystrofa sjöar och småvatten

-       P       3170    Mediterrana temporära småvatten

-       P       3180    Turloughs

-       -       3190    Sjöar av gipskarst

-       P       31A0    Transsylvanska lotusbäddar i

                        varma källor

                32.     Vattendrag - vattendragssträckor med

                        naturlig eller delvis naturlig dynamik

                        (små, medelstora och stora flodbäddar)

                        där vattenkvaliteten inte signifikant

                        försämrats

S       -       3210    Naturliga större vattendrag av

                        fennoskandisk typ

S       -       3220    Alpina vattendrag med örtrik

                        strandvegetation

-       -       3230    Alpina vattendrag och deras vedartade

                        vegetation med  Myricaria germanica

-       -       3240    Alpina vattendrag och deras vedartade

                        vegetation med Salix elaeagnos

-       -       3250    Ständigt vattenförande mediterrana

                        vattendrag med Glaucium flavum

S       -       3260    Vattendrag med flytbladsvegetation eller

                        akvatiska mossor

-       -       3270    Vattendrag med dyiga stränder med

                        vegetation av Chenopodion rubri p.p. och

                        Bidention p.p.

-       -       3280    Ständigt vattenförande mediterrana stora

                        vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion

                        och hängande vegetation med Salix och

                        Populus alba

-       -       3290    Mediterrana vattendrag med periodisk

                        vattenföring och med arter av

                        Paspalo-Agrostidion

                4.      TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER

S       -       4010    Fukthed med klockljung

-       P       4020    Tempererade atlantiska

                        fukthedar med Erica ciliaris och

                        Erica tetralix

S       -       4030    Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen

-       P       4040    Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans

-       P       4050    Endemiska makaronesiska hedar

S       -       4060    Rishedar ovanför trädgränsen

-       P       4070    Buskmarker med Pinus mugo och

                        Rhododendron hirsutum

                        (Mugo-Rhododendrum hirsuti)

S       -       4080    Videbuskmarker ovanför trädgränsen

-       -       4090    Endemiska mediterrana bergshedar med

                        ärttörne

-       P       40A0    Subkontinentala peripannoniska

                        buskmarker

-       -       40B0    Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen

-       P       40C0    Ponto-sarmatiska lövsnår

                5.      SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)

                51.     Submediterrana och tempererade buskmarker

-       -       5110    Stabila xerotermofila Buxus

                        sempervirens-buskmarker på

                        kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.)

-       -       5120    Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden

S       -       5130    Enbuskmarker nedanför trädgränsen

-       P       5140    Cistus palphinae-buskmarker på

                        marina fukthedar

                52.     Mediterrana trädbevuxna matorral

-       -       5210    Trädbevuxna matorral med Juniperus spp.

-       P       5220    Trädbevuxna matorral med Zyziphus

-       P       5230    Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis

                53.     Termo-mediterrana buskmarker och

                        förstäppbuskmarker

-       -       5310    Laurus nobilis-snår

-       -       5320    Marker med lågvuxen Euphorbia

                        nära klippor

-       -       5330    Termomediterrana buskmarker och

                        förstäppbuskmarker

                54.     Phrygana

-       -       5410    Västlig mediterran frygana

                        (Astragalo-Plantaginetum

                        subulatae) på klipptoppar

-       -       5420    Sarcopoterium spinosum-frygana

-       -       5430    Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion

                6.      NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER

                61.     Naturliga gräsmarker

S       P       6110    Basiska berghällar

S       P       6120    Sandstäpp

-       -       6130    Galmejagräsmarker med

                        Violetalia calaminariae

-       -       6140    Pyreneiska silikatgräsmarker

                        med Festuca eskia

S       -       6150    Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen

-       -       6160    Iberiska bergsgräsmarker med

                        Festuca indigesta

S       -       6170    Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen

-       -       6180    Makaronesiska mesofila gräsmarker

-       -       6190    Pannoniska gräsmarker (Stipo-

                        Festucetalia pallentis)

                62.     Delvis naturliga torra gräsmarker och

                        buskformationer

S       -       6210    Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen

S       P       6210    Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen

                        (viktiga orkidélokaler)

-       P       6220    Stäppartade marker med gräs och

                        annueller av typen Thero-Brachypodietea

S       P       6230    Artrika stagg-gräsmarker

                        nedanför trädgränsen

-       P       6240    Subpannoniska stäppartade gräsmarker

-       P       6250    Pannoniska löss-stäppmarker

-       P       6260    Pannoniska sandstäpper

S       P       6270    Artrika silikatgräsmarker

                        nedanför trädgränsen

S       P       6280    Kalkhällmarker

-       -       62A0    Östliga submedditerrana torra

                        gräsmarker (Scorzoneratalia villosae)

-       P       62B0    Gräsmarker med serpentinvegetation på

                        Cypern

-       P       62C0    Ponto-sarmatiska stäpper

-       -       62D0    Oro-moesiska acidofila gräsmarker

                63.     Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)

-       -       6310    Dehesas med vintergröna Quercus spp.

                64.     Delvis naturliga fuktängar av högörttyp

S       -       6410    Fuktängar med blåtåtel eller starr

-       -       6420    Mediterrana fuktiga högörts- och

                        sävängar av typen Molinio-Holoschoenion

S       -       6430    Högörtssamhällen

-       -       6440    Cnidion dubii-ängar i floddalar

                        som översvämmas

S       -       6450    Nordliga översvämningsängar

-       -       6460    Torvgräsmarker på Troodos

                65.     Mesofila gräsmarker

S       -       6510    Slåtterängar i låglandet

S       -       6520    Höglänta slåtterängar

S       P       6530    Lövängar

                7.      MYRAR

                71.     Mossar och vissa kärr

S       P       7110    Högmossar

S       -       7120    Degenererade högmossar

-       -       7130    Terrängtäckande mossar

S       P       7130    Terrängtäckande mossar (endast aktiva)

S       -       7140    Öppna svagt välvda mossar,

                        fattiga och intermediära kärr och

                        gungflyn

-       -       7150    Rhynchosporion-depressioner i torv

S       -       7160    Mineralrika källor och källkärr

                        av fennoskandisk typ

                72.     Kalkkärr och rikkärr

S       P       7210    Kalkkärr med ag

S       P       7220    Källor med kalktuffbildning

S       -       7230    Rikkärr

S       P       7240    Artrika alpina rikkärrsamhällen

                        med brokstarr eller svedstarr

                73.     Boreala myrar

S       P       7310    Aapamyrar

S       P       7320    Palsmyrar

                8.      GEOTYPER

                81.     Rasbranter i bergsområden

S       -       8110    Silikatrasmarker

S       -       8120    Kalkrasmarker

-       -       8130    Västliga mediterrana och

                        termofila rasbranter

-       -       8140    Östliga mediterrana rasbranter

-       -       8150    Mellaneuropeiska höglands-

                        rasbranter av silikattyp

-       P       8160    Mellaneuropeiska rasbranter av

                        kalktyp i bergsområden

                82.     Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar

S       -       8210    Klippvegetation på kalkrika

                        bergssluttningar

S       -       8220    Klippvegetation på silikatrika

                        bergssluttningar

S       -       8230    Pionjärvegetation på

                        silikatrika bergsytor

S       P       8240    Karsthällmarker

                83.     Andra bergsmiljöer

S       -       8310    Grottor

-       -       8320    Lavafält och naturliga kratrar

-       -       8330    Havsgrottor, helt eller delvis

                        under vatten

S       -       8340    Permanenta glaciärer

                9.      SKOGAR

                90.     Boreala Europas skogar

S       P       9010    Västlig taiga

S       P       9020    Boreonemoral ädellövskog

S       P       9030    Skogar på landhöjningskust

S       -       9040    Fjällbjörkskog

S       -       9050    Näringsrik granskog

S       -       9060    Åsbarrskog

S       -       9070    Trädklädd betesmark

S       P       9080    Lövsumpskog

                91.     Tempererade Europas skogar

S       -       9110    Näringsfattig bokskog

-       -       9120    Atlantisk sur bokskog med Ilex

                        och ibland också med Taxus i

                        buskskikt (Quercion robori-petraeae

                        eller Ilici-Fagenion)

S       -       9130    Näringsrik bokskog

-       -       9140    Mellaneuropeiska subalpina bokskogar

                        med Acer och Rumex arifolius

-       -       9150    Mellaneuropeiska kalkbokskogar

                        med Cephalanthero-Fagion

S       -       9160    Näringsrik ekskog eller ek-

                        avenbokskog

S       -       9170    Ek-avenbokskog av måratyp

S       P       9180    Ädellövskog i branter

S       -       9190    Näringsfattig ekskog

-       -       91A0    Gammal ekskog med Ilex och

                        Blechnum på brittiska öarna

-       -       91B0    Termofila Fraxinus

                        angustifolia-skogar

-       P       91C0    Kaledoniska skogar

S       P       91D0    Skogbevuxen myr

S       P       91E0    Svämlövskog

S       -       91F0    Svämädellövskog

-       P       91G0    Pannoniska skogar med Quercus

                        petraea och Carpinus betulus

-       P       91H0    Pannoniska skogar med Quercus

                        pubescens

-       P       91I0    Euro-sibiriska stäppskogar med

                        Quercus spp.

-       -       91J0    Taxus baccata-skogar på

                        brittiska öarna

-       -       91K0    Illyriska Fagus sylvatica-

                        skogar (Aremonio-Fagion)

-       -       91L0    Illyriska ek-avenbokskogar

                        (Erythronio-Carpinion)

-       -       91M0    Pannoniska-balkanska skogar med

                        turkisk ek-dvärgek

-       P       91N0    Pannoniska snår på

                        inlandssanddyner (Junipero-

                        Populetum albae)

-       -       910_§    Abietetum polonicum-skogar

-       -       91Q0    Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar

                        på kalkhaltig mark

-       -       91R0    Dinariska-dolomitiska skogar

                        med skotsk tall (Genisto

                        januensis-Pinetum)

-       P       91S0    Västpontiska bokskogar

-       -       91T0    Centraleuropeiska skogar med skotsk tall

                        och lavar

-       -       91U0    Sarmatiska stäpptallskogar

-       -       91V0    Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion)

-       -       91W0    Moesiska bokskogar

-       P       91X0    Bokskogar i Dobrogea

-       -       91Y0    Dakiska ek- och avenbokskogar

-       -       91Z0    Moesiska silverlindskogar

-       P       91AA    Östliga vitekskogar

-       -       91BA    Moesiska silvergranskogar

-       -       91CA    Skogar med skotsk tall i Rodopi- och

                        Balkanbergen

                92.     Mediterrana lövskogar

-       P       9210    Apenninska bokskogar med Taxus

                        och Ilex

-       P       9220    Apenninska bokskogar med Abies

                        alba och bokskogar med

                        Abies nebrodensis

-       -       9230    Galicisk-portugisisk ekskog med

                        Quercus robur och Quercus pyrenaica

-       -       9240    Iberisk Quercus faginea- och

                        Quercus canariensis-skog

-       -       9250    Quercus trojana-skog

-       -       9260    Castanea sativa-skog

-       -       9270    Grekisk bokskog med Abies

                        borisii-regis

-       -       9280    Quercus frainetto-skog

-       -       9290    Cupressus-skog (Acero-

                        Cupression)

-       -       92A0    Galleriskog med Salix alba och

                        Populus alba

-       -       92B0    Strandskog med Rhododendron ponticum,

                        Salix och andra längs tidvis

                        vattenförande mediterrana vattendrag

-       -       92C0    Platanus orientalis och

                        Liquidambar orientalis-skog

                        (Platanion orientalis)

-       -       92D0    Sydliga galleristrandskogar och

                        tätvegetation

                        (Nerio-Tamaricetea och Securinegion

                        tinctoriae)

                93.     Mediterrana sklerofyllskogar

-       -       9310    Aegisk Quercus brachyphylla-skog

-       -       9320    Olea och Ceratonia-skog

-       -       9330    Quercus suber-skog

-       -       9340    Quercus ilex och Quercus

                        rotundifolia-skog

-       -       9350    Quercus macrolepis-skog

-       P       9360    Makaronesisk lagerskog (Laurus,

                        Ocotea)

-       P       9370    Dadelpalmlund av Phoenix-typ

-       -       9380    Ilex aquifolium-skog

-       P       9390    Buskmark och låg

                        skogsvegetation med Quercus alnifolia

-       -       93A0    Skogsmark med Quercus

                        infectoria (Anagyro foetidae-

                        Quercetum infectoriae)

                94.     Tempererade barrskogar i bergsområden

-       -       9410    Picea-skog på sura marker i

                        bergsområden upp till alpina

                        zonen (Vaccinio-Piceetea)

-       -       9420    Alpin skog med Larix decidua

                        och/eller Pinus cembra

-       -       9430    Pinus uncinata-skog i subalpina

                        områden och i bergsområden

-       P       9430    Pinus uncinata-skog i subalpina

                        områden och i bergsområden

                        (på gips- eller kalksubstrat)

                95.     Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar

-       P       9510    Syd-appenninsk Abies alba-skog

-       -       9520    Abies pinsapo-skog

-       P       9530    (Sub)mediterransk tallskog med

                        endemisk Pinus nigra

-       -       9540    Mediterransk tallskog med

                        endemisk mesogeisk tall

-       -       9550    Endemisk tallskog på Kanarieöarna

-       P       9560    Endemisk skog med Jupinerus spp.

-       P       9570    Tetraclinis articulata-skog

-       P       9580    Mediterrana Taxus baccata-skog

-       P       9590    Cedrus brevifolia-skog

                        (Cedrosetum brevifoliae)

-       -       95A0    Högt belägna oro-mediterrana tallskogar

Förordning (2010:1189).