Förordning (1992:1591) om statligt utjämningsbidrag till kommuner. Författningen har upphävts genom: SFS 1995:1645
Utfärdad:
Ikraftträdandedatum:
Upphävd:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1992:1591
Departement: Finansdepartementet KE
Ändring införd: t.o.m. SFS 1994:966
Länk: Länk till register
1992:1591
Departement/myndighet:
Finansdepartementet KE
Utfärdad:
1992-12-17
Ändrad:
t.o.m. SFS
1994:966
Upphävd:
1996-01-01
Författningen har upphävts genom:
SFS
1995:1645
Ändringsregister:
SFSR (Regeringskansliet)
Källa:
Fulltext (Regeringskansliet)
1. garantiskatteunderlag, omräknat garantiskatteunderlag och slutligt garantiskatteunderlag enligt 2 § lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
2. grundbelopp, omräknat grundbelopp och slutligt grundbelopp enligt 3 § samma lag eller negativt grundbelopp, omräknat negativt grundbelopp och slutligt negativt grundbelopp enligt 4 § samma lag,
3. tillägg eller avdrag för åldersstruktur, social struktur, klimat och befolkningstäthet enligt 5 § första stycket samma lag, med utgångspunkt i ett indextal (strukturkostnadsindex),
4. tillägg för befolkningsminskning enligt 5 § andra stycket samma lag,
5. preliminärt utjämningsbidrag, omräknat preliminärt utjämningsbidrag och slutligt bidrag enligt 6 eller 7 § samma lag.
Strukturkostnadsindex
3 § En kommuns tillägg eller avdrag som avses i 2 § 3 beräknas genom att det belopp som räknats fram för kommunen enligt 5 § multipliceras med antalet invånare i kommunen den 1 november året före bidragsåret.4 § Strukturkostnadsindex för en kommun beräknas genom att den enligt vad som sägs i andra stycket antagna nettokostnaden (bruttokostnader minus intäkter plus statsbidrag) per invånare för kommunen multipliceras med 100 och divideras med den enligt vad som sägs i tredje stycket antagna genomsnittliga nettokostnaden per invånare för alla kommuner.Indextalet avrundas till en decimal. En kommuns antagna nettokostnad per invånare beräknas genom att faktorerna för kommunen enligt 6--9 §§ sätts in i en formel. Formeln erhålls genom att sambandet mellan kommunernas nettokostnader, för andra året före bidragsåret, per invånare och faktorerna för kommunerna beräknas med hjälp av en statistisk beräkningsmetod (multipel linjär regressionsanalys). Den för samtliga kommuner antagna genomsnittliga nettokostnaden per invånare erhålls genom att de genomsnittliga värdena på faktorerna sätts in i formeln.5 § En kommuns strukturkostnadsindex divideras med 100 och multipliceras med den antagna genomsnittliga nettokostnaden per invånare uppräknad till bidragsårets nivå med prognostiserad utveckling av nettoprisindex.
Från detta belopp subtraheras den antagna genomsnittliga nettokostnaden per invånare, uppräknad till bidragsårets nivå.6 § Beräkningen av faktorn för åldersstrukturen för en kommun skall ske med utgångspunkt i att kommunens invånare den 1 januari året före bidragsåret delas in i följande åldersgrupper: under 1, 1--6, 7--9, 10--12, 13--15, 16--18,19--64, 65--74, 75--79, 80--84, 85--89 samt 90 år och äldre. För varje åldersgrupp multipliceras antalet kommuninvånare i gruppen med den, för andra året före bidragsåret, genomsnittliga nettokostnaden per invånare i riket för åldersgruppen. De erhållna beloppen för de olika åldersgrupperna summeras. Faktorn för åldersstrukturen fås genom att denna summa multipliceras med 100 och divideras med den, för andra året före bidragsåret, genomsnittliga nettokostnaden per invånare i riket multiplicerad med antalet invånare i kommunen.7 § Faktorn för den sociala strukturen för en kommun beräknas som summan av befolkningsandelen barn till ensamstående och befolkningsandelen förtidspensionärer.8 § Klimatfaktorn för en kommun fastställs av regeringen.9 § Faktorn för befolkningstäthet för en kommun beräknas som kommunens landareal dividerad med kommunens folkmängd multiplicerat med 100 och befolkningsandelen boende utanför tätorter med minst 500 invånare.