Förordning (1989:810) om avgift för efterforskning av personer bosatta utomlands. Författningen har upphävts genom: SFS 2011:438

1 §   Med utrikesförvaltningen avses i denna förordning utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna.

2 §   För uppdrag som utrikesförvaltningen utför med att efterforska personer som är bosatta utomlands betalas avgift enligt denna förordning.

Avgift beslutas av den myndighet som uppdragsgivaren har vänt sig till.

Domstolar och andra svenska myndigheter är fria från avgift.
Förordning (1997:14).

3 §   För varje person som efterforskas betalas en avgift på 300 kronor.

4 §   Den som begär utrikesförvaltningens bistånd med efterforskning skall även ersätta nödvändiga utlägg i samband med uppdraget såsom porto, telex, kostnad för införskaffande av handlingar samt eventuell annonsering.

Om det finns skäl till det, får ersättningen jämkas eller efterges helt.

5 §   Avgift enligt 3 § och ersättning enligt 4 § tas ut i efterhand mot postförskott, om inte betalning sker på annat sätt. Om uppdraget har lämnats till en utlandsmyndighet och uppdragsgivaren är bosatt i Sverige, redovisas ärendet genom utrikesdepartementet.

6 §   Beslut av en myndighet inom utrikesförvaltningen enligt denna förordning får inte överklagas.