SFS 2003:246 Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

Start / Förvaltningsrätt / Förvaltningslag (2017:900) / SFS 2003:246 Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i f�rvaltningslagen (1986:223); utf�rdad den 22 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs att 5 � f�rvaltningslagen (1986:223) skall ha f�ljande lydelse. Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag g�ller f�rvaltningsmyndigheternas handl�ggning av �renden och domstolarnas handl�ggning av f�rvaltnings�renden. Best�mmelserna i 46 �� g�ller ocks� annan f�rvaltningsverksamhet hos dessa myndigheter. I 22 a � finns best�mmelser om �verklagande och om krav p� pr�vningstill- st�nd i kammarr�tt. Lag (1998:386). 2 � I 3133 �� f�reskrivs begr�nsningar i lagens till�mpning i vissa myn- digheters verksamhet. 3 � Om en annan lag eller en f�rordning inneh�ller n�gon best�mmelse som avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen. Myndigheternas serviceskyldighet 4 � Varje myndighet skall l�mna upplysningar, v�gledning, r�d och annan s�dan hj�lp till enskilda i fr�gor som r�r myndighetens verksamhetsomr�de. Hj�lpen skall l�mnas i den utstr�ckning som �r l�mplig med h�nsyn till fr�- gans art, den enskildes behov av hj�lp och myndighetens verksamhet. Fr�gor fr�n enskilda skall besvaras s� snart som m�jligt. Om n�gon enskild av misstag v�nder sig till fel myndighet, b�r myndig- heten hj�lpa honom till r�tta. 5 � 2 Myndigheterna skall ta emot bes�k och telefonsamtal fr�n enskilda. Om s�rskilda tider f�r detta �r best�mda, skall allm�nheten underr�ttas om dem p� l�mpligt s�tt. 1 Prop. 2002/03:62, bet. 2002/03:KU23, rskr. 2002/03:164. 2 Senaste lydelse 1999:286. SFS 2003:246 Utkom fr�n trycket den 5 juni 2003 Omtryck </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2003:246 Myndigheterna skall ocks� se till att det �r m�jligt f�r enskilda att kon- takta dem med hj�lp av telefax och elektronisk post och att svar kan l�mnas p� samma s�tt. En myndighet skall ha �ppet under minst tv� timmar varje helgfri m�n- dagfredag f�r att kunna ta emot och registrera allm�nna handlingar och f�r att kunna ta emot framst�llningar om att f� ta del av allm�nna handlingar som f�rvaras hos myndigheten. Detta g�ller dock inte om en s�dan dag sam- tidigt �r midsommarafton, julafton eller ny�rsafton. Lag (2003:246). Samverkan mellan myndigheter 6 � Varje myndighet skall l�mna andra myndigheter hj�lp inom ramen f�r den egna verksamheten. Allm�nna krav p� handl�ggningen av �renden 7 � Varje �rende d�r n�gon enskild �r part skall handl�ggas s� enkelt, snabbt och billigt som m�jligt utan att s�kerheten efters�tts. Vid handl�gg- ningen skall myndigheten beakta m�jligheten att sj�lv inh�mta upplysningar och yttranden fr�n andra myndigheter, om s�dana beh�vs. Myndigheten skall str�va efter att uttrycka sig l�ttbegripligt. �ven p� andra s�tt skall myn- digheten underl�tta f�r den enskilde att ha med den att g�ra. Tolk 8 � N�r en myndighet har att g�ra med n�gon som inte beh�rskar svenska eller som �r allvarligt h�rsel- eller talskadad, b�r myndigheten vid behov an- lita tolk. Ombud och bitr�de 9 � Den som f�r talan i ett �rende f�r anlita ombud eller bitr�de. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten beg�r det. Visar ett ombud eller bitr�de oskicklighet eller of�rst�nd eller �r han ol�mplig p� n�got annat s�tt, f�r myndigheten avvisa honom som ombud el- ler bitr�de i �rendet. En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller bitr�de f�r �verklagas s�r- skilt och d� i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet. Inkommande handlingar 10 � En handling anses komma in till en myndighet den dag d� hand- lingen, eller en avi om en betald postf�rs�ndelse som inneh�ller handlingen, anl�nder till myndigheten eller kommer en beh�rig tj�nsteman till handa. Underr�ttas en myndighet s�rskilt om att ett telegram till myndigheten finns hos ett f�retag som driver televerksamhet, anses telegrammet komma in re- dan n�r underr�ttelsen n�r en beh�rig tj�nsteman. Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har l�mnats i myndighetens lokal eller avskilts f�r myndigheten p� en postanstalt, anses </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2003:246 den ha kommit in den dagen, om den kommer en beh�rig tj�nsteman till handa n�rmast f�ljande arbetsdag. Ett telegram eller annat meddelande som inte �r underskrivet skall bekr�f- tas av avs�ndaren genom en egenh�ndigt undertecknad handling, om myn- digheten beg�r det. Lag (1993:611). J�v 11 � Den som skall handl�gga ett �rende �r j�vig 1. om saken ang�r honom sj�lv eller hans make, f�r�lder, barn eller sys- kon eller n�gon annan n�rst�ende eller om �rendets utg�ng kan v�ntas med- f�ra synnerlig nytta eller skada f�r honom sj�lv eller n�gon n�rst�ende, 2. om han eller n�gon n�rst�ende �r st�llf�retr�dare f�r den som saken an- g�r eller f�r n�gon som kan v�nta synnerlig nytta eller skada av �rendets ut- g�ng, 3. om �rendet har v�ckts hos myndigheten genom �verklagande eller un- derst�llning av en annan myndighets beslut eller p� grund av tillsyn �ver en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handl�ggningen av ett �rende som r�r saken, 4. om han har f�rt talan som ombud eller mot ers�ttning bitr�tt n�gon i sa- ken, eller 5. om det i �vrigt finns n�gon s�rskild omst�ndighet som �r �gnad att rubba f�rtroendet till hans opartiskhet i �rendet. Fr�n j�v bortses n�r fr�gan om opartiskhet uppenbarligen saknar bety- delse. 12 � Den som �r j�vig f�r inte handl�gga �rendet. Han f�r dock vidta �tg�r- der som inte n�gon annan kan vidta utan ol�gligt uppskov. Den som k�nner till en omst�ndighet som kan antas utg�ra j�v mot ho- nom, skall sj�lvmant ge det till k�nna. Har det uppkommit en fr�ga om j�v mot n�gon och har n�gon annan inte tr�tt i hans st�lle, skall myndigheten snarast besluta i j�vsfr�gan. Den som j�vet g�ller f�r delta i pr�vningen av j�vsfr�gan endast om myndigheten inte �r beslutf�r utan honom och n�gon annan inte kan tillkallas utan ol�gligt uppskov. Ett beslut i en j�vsfr�ga f�r �verklagas endast i samband med �verkla- gande av det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet. Remiss 13 � Innan en myndighet inh�mtar yttrande genom remiss skall den noga pr�va behovet av �tg�rden. Beh�ver yttrande inh�mtas fr�n flera, skall det g�ras samtidigt, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat. Om det inte �r obeh�vligt, skall det anges i remissen i vilka avseenden och inom vilken tid yttrande �nskas. 2 SFS 2003:234293 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2003:246 Muntlig handl�ggning 14 � Vill en s�kande, klagande eller annan part l�mna uppgifter muntligt i ett �rende som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild, skall han f� tillf�lle till det, om det kan ske med h�nsyn till arbetets beh�riga g�ng. I andra fall best�mmer myndigheten om handl�ggningen skall vara munt- lig. Myndigheten skall s�rskilt beakta att muntlig handl�ggning kan under- l�tta f�r enskilda att ha med den att g�ra. Anteckning av uppgifter 15 � Uppgifter som en myndighet f�r p� annat s�tt �n genom en handling och som kan ha betydelse f�r utg�ngen i �rendet skall antecknas av myndig- heten, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Parters r�tt att f� del av uppgifter 16 � En s�kande, klagande eller annan part har r�tt att ta del av det som har tillf�rts �rendet, om detta avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. R�tten att ta del av uppgifter g�ller med de begr�nsningar som f�ljer av 14 kap. 5 � sekretesslagen (1980:100). 17 � Ett �rende f�r inte avg�ras utan att den som �r s�kande, klagande eller annan part har underr�ttats om en uppgift som har tillf�rts �rendet genom n�gon annan �n honom sj�lv och han har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver den, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Myndigheten f�r dock avg�ra �rendet utan att s� har skett 1. om avg�randet inte g�r parten emot, om uppgiften saknar betydelse el- ler om �tg�rderna av n�gon annan anledning �r uppenbart obeh�vliga, 2. om �rendet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning, be- tygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rbart och det inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre instans efter �verklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsev�rt sv�rare att genom- f�ra beslutet i �rendet, eller 4. om avg�randet inte kan uppskjutas. Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt. Underr�ttelseskyldigheten g�ller med de begr�nsningar som f�ljer av 14 kap. 5 � sekretesslagen (1980:100). Omr�stning 18 � Skall beslut fattas av flera gemensamt och kan de inte enas, l�gger ordf�randen fram de olika f�rslag till beslut som har v�ckts. Varje f�rslag l�ggs fram s� att det kan besvaras med antingen ja eller nej. Sedan de som deltar i avg�randet har f�tt ta st�llning till f�rslagen, anger ordf�randen vad som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte om- r�stning beg�rs. Om omr�stning beg�rs, skall den ske �ppet. �r f�rslagen fler �n tv�, skall det f�rst avg�ras vilket f�rslag som skall st�llas mot vad som enligt ordf�- </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2003:246 randens uppfattning hade beslutats. Utg�ngen best�ms genom enkel majori- tet. Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st. I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild �r varje leda- mot som deltar i den slutliga handl�ggningen skyldig att delta �ven i avg�- randet. Ingen �r dock skyldig att r�sta f�r mer �n ett f�rslag. Ordf�randen �r alltid skyldig att r�sta n�r det beh�vs f�r att �rendet skall kunna avg�ras. Avvikande mening 19 � N�r beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avg�randet reservera sig mot detta genom att l�ta anteckna avvikande mening. Den som inte g�r det skall anses ha bitr�tt beslutet. F�redraganden och andra tj�nstem�n som �r med om den slutliga hand- l�ggningen utan att delta i avg�randet har r�tt att f� avvikande mening an- tecknad. Avvikande mening skall anm�las innan beslutet expedieras eller ges till k�nna p� n�got annat s�tt. Om beslutet inte skall ges till k�nna, skall anm�- lan g�ras senast n�r det f�r sin slutliga form genom protokollsjustering eller p� liknande s�tt. Motivering av beslut 20 � Ett beslut varigenom en myndighet avg�r ett �rende skall inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Sk�len f�r dock utel�mnas helt eller delvis 1. om beslutet inte g�r n�gon part emot eller om det av n�gon annan an- ledning �r uppenbart obeh�vligt att upplysa om sk�len, 2. om beslutet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning, be- tygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rbart, 3. om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till rikets s�kerhet, skyddet f�r en- skildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden eller n�got j�mf�rbart f�r- h�llande, 4. om �rendet �r s� br�dskande att det inte finns tid att utforma sk�len, el- ler 5. om �rendet g�ller meddelande av f�reskrifter som avses i 8 kap. reger- ingsformen och det inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre instans efter �verkla- gande. Har sk�len utel�mnats, b�r myndigheten p� beg�ran av den som �r part om m�jligt upplysa honom om dem i efterhand. Underr�ttelse om beslut 21 � En s�kande, klagande eller annan part skall underr�ttas om inneh�llet i det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet, om detta avser myndig- hetsut�vning mot n�gon enskild. Parten beh�ver dock inte underr�ttas, om det �r uppenbart obeh�vligt. Om beslutet g�r parten emot och kan �verklagas, skall han underr�ttas om hur han kan �verklaga det. Han skall d� ocks� underr�ttas om s�dana avvi- </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2003:246 kande meningar som avses i 19 � eller som har antecknats enligt s�rskilda best�mmelser. Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt. Underr�ttelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten beg�r det. Denna paragraf till�mpas ocks� n�r n�gon annan som f�r �verklaga beslu- tet beg�r att f� ta del av det. �verklagande 22 � Ett beslut f�r �verklagas av den som beslutet ang�r, om det har g�tt honom emot och beslutet kan �verklagas. 22 a � Beslut �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller dock inte beslut i administrativa �renden och beslut i �renden som avses i 20 � f�rsta stycket 5. Om �verklagande har skett med st�d av f�rsta stycket kr�vs pr�vningstill- st�nd vid �verklagande till kammarr�tten. Av 3 � framg�r att s�rskilda f�reskrifter som har meddelats ang�ende �verklagande eller �verklagandef�rbud g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta och andra stycket. Lag (1998:386) . Hur beslut �verklagas 23 � Ett beslut �verklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vil- ket beslut som �verklagas och den �ndring i beslutet som han beg�r. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del av be- slutet. Om klaganden �r en part som f�retr�der det allm�nna och beslutet �verklagas till en l�nsr�tt eller kammarr�tt, skall �verklagandet dock ha kommit in inom tre veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. Tiden f�r �verklagande av s�dana beslut som g�ller f�reskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges r�knas fr�n den dag d� beslutet gavs till k�nna. Har beslutet getts till k�nna vid mer �n ett tillf�lle, r�knas ti- den fr�n dagen f�r det sista f�reskrivna tillk�nnagivandet. Lag (1998:386) . 24 � Den myndighet som har meddelat det �verklagade beslutet pr�var om skrivelsen med �verklagandet har kommit in i r�tt tid. Har skrivelsen kom- mit in f�r sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat f�ljer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om f�rseningen beror p� att myndigheten har l�mnat klaganden en felaktig underr�ttelse om hur man �verklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom �verklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pr�va �verklagandet. I ett s�dant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt l�mna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den h�gre instansen. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2003:246 25 � Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 �, skall den myndighet som har meddelat beslutet �verl�mna skrivelsen och �vriga handlingar i �rendet till den myndighet som skall pr�va �verklagandet. R�ttelse av skrivfel och liknande 26 � Ett beslut som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av myndig- hetens eller n�gon annans skrivfel, r�knefel eller liknande f�rbiseende, f�r r�ttas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan r�ttelse sker skall myndigheten ge den som �r part tillf�lle att yttra sig, om �rendet avser myn- dighetsut�vning mot n�gon enskild och �tg�rden inte �r obeh�vlig. Lag (1990:456) . Ompr�vning av beslut 27 � Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som f�rsta instans, �r uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan anledning, skall myndigheten �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel f�r n�gon enskild part. Skyldighe- ten g�ller �ven om beslutet �verklagas, s�vida inte klaganden beg�r att be- slutet tills vidare inte skall g�lla (inhibition). Skyldigheten g�ller inte, om myndigheten har �verl�mnat handlingarna i �rendet till en h�gre instans eller om det i annat fall finns s�rskilda sk�l mot att myndigheten �ndrar beslutet. 28 � Ett �verklagande av en myndighets beslut f�rfaller, om myndigheten sj�lv �ndrar beslutet s� som klaganden beg�r. I s� fall till�mpas inte 24 och 25 ��. �ndrar myndigheten beslutet p� annat s�tt �n klaganden beg�r, skall �ver- klagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24 �. Inhibition 29 � En myndighet som skall pr�va ett �verklagande f�r best�mma att det �verklagade beslutet tills vidare inte skall g�lla. �verklagande av avvisningsbeslut 30 � Har en skrivelse med �verklagande avvisats p� grund av att den har kommit in f�r sent, f�r avvisningsbeslutet �verklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter �verklagande pr�vats av en h�gre instans, f�r den h�gre instansens beslut i fr�gan inte �verklagas. Lag (1986:1196) . Vissa begr�nsningar i lagens till�mpning 31 � Best�mmelserna i 1330 �� g�ller inte s�dana �renden hos myndig- heter i kommuner och landsting d�r besluten kan �verklagas enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Lag (1999:940) . </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2003:246 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2003 32 � Best�mmelserna i 830 �� g�ller inte kronofogdemyndigheternas ex- ekutiva verksamhet och inte heller polis-, �klagar-, skatte- och tullmyndig- heternas eller kustbevakningens brottsbek�mpande verksamhet. Lag (1997:1027) . 33 � I �renden i f�rsta instans som avser h�lso- och sjukv�rd g�ller 14 30 �� endast om myndighetens beslut kan �verklagas p� annat s�tt �n som anges i 31 �. 1. Denna lag 3 tr�der i kraft den 1 januari 1987. 2. Genom lagen upph�vs f�rvaltningslagen (1971:290). 3. I fr�ga om �verklagande och ompr�vning av beslut som har meddelats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre f�reskrifter i st�llet f�r 2325, 27, 28 och 30 ��. 4. Om det i en lag eller i en f�rfattning som har beslutats av regeringen h�nvisas till en f�reskrift som har ersatts genom en f�reskrift i denna lag, till�mpas i st�llet den nya f�reskriften. Denna lag 4 tr�der i kraft den 1 oktober 1998. Den nya lydelsen av 23 � g�ller inte i fr�ga om beslut som har meddelats f�re ikrafttr�dandet. Denna lag 5 tr�der i kraft den 1 juli 1999. Den nya best�mmelsen skall dock under tiden fr�n och med den 1 juli 1999 till och med den 31 december 1999 inte till�mpas av myndigheter i kyrkliga kommuner eller av Svenska kyrkans centralstyrelse, Kyrkom�tets besv�rsn�mnd, Kyrkofondens styrelse, Ansvarsn�mnden f�r biskopar, domkapitlen, Hovkonsistoriet eller Domkyr- kor�det i Lund. Denna lag 6 tr�der i kraft den 1 juli 2003. P� regeringens v�gnar GUNNAR LUND Henrik Jermsten (Justitiedepartementet) 3 1986:223. 4 1998:386. 5 1999:286. 6 2003:246. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i f�rvaltningslagen (1986:223);

utf�rdad den 22 maj 2002.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs att 5 � f�rvaltningslagen (1986:223)

skall ha f�ljande lydelse.

Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d�

denna lag tr�der i kraft.

Lagens till�mpningsomr�de

1 �

Denna lag g�ller f�rvaltningsmyndigheternas handl�ggning av �renden

och domstolarnas handl�ggning av f�rvaltnings�renden. Best�mmelserna i
46 �� g�ller ocks� annan f�rvaltningsverksamhet hos dessa myndigheter. I
22 a � finns best�mmelser om �verklagande och om krav p� pr�vningstill-
st�nd i kammarr�tt.

Lag (1998:386).

2 �

I 3133 �� f�reskrivs begr�nsningar i lagens till�mpning i vissa myn-

digheters verksamhet.

3 �

Om en annan lag eller en f�rordning inneh�ller n�gon best�mmelse

som avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen.

Myndigheternas serviceskyldighet

4 �

Varje myndighet skall l�mna upplysningar, v�gledning, r�d och annan

s�dan hj�lp till enskilda i fr�gor som r�r myndighetens verksamhetsomr�de.
Hj�lpen skall l�mnas i den utstr�ckning som �r l�mplig med h�nsyn till fr�-
gans art, den enskildes behov av hj�lp och myndighetens verksamhet.

Fr�gor fr�n enskilda skall besvaras s� snart som m�jligt.
Om n�gon enskild av misstag v�nder sig till fel myndighet, b�r myndig-

heten hj�lpa honom till r�tta.

5 �

Myndigheterna skall ta emot bes�k och telefonsamtal fr�n enskilda.

Om s�rskilda tider f�r detta �r best�mda, skall allm�nheten underr�ttas om
dem p� l�mpligt s�tt.

Prop. 2002/03:62, bet. 2002/03:KU23, rskr. 2002/03:164.

Senaste lydelse 1999:286.

SFS 2003:246

Utkom fr�n trycket
den 5 juni 2003
Omtryck

SFS 2003:246

Myndigheterna skall ocks� se till att det �r m�jligt f�r enskilda att kon-

takta dem med hj�lp av telefax och elektronisk post och att svar kan l�mnas
p� samma s�tt.

En myndighet skall ha �ppet under minst tv� timmar varje helgfri m�n-

dagfredag f�r att kunna ta emot och registrera allm�nna handlingar och f�r
att kunna ta emot framst�llningar om att f� ta del av allm�nna handlingar
som f�rvaras hos myndigheten. Detta g�ller dock inte om en s�dan dag sam-
tidigt �r midsommarafton, julafton eller ny�rsafton.

Lag (2003:246).

Samverkan mellan myndigheter

6 �

Varje myndighet skall l�mna andra myndigheter hj�lp inom ramen f�r

den egna verksamheten.

Allm�nna krav p� handl�ggningen av �renden

7 �

Varje �rende d�r n�gon enskild �r part skall handl�ggas s� enkelt,

snabbt och billigt som m�jligt utan att s�kerheten efters�tts. Vid handl�gg-
ningen skall myndigheten beakta m�jligheten att sj�lv inh�mta upplysningar
och yttranden fr�n andra myndigheter, om s�dana beh�vs. Myndigheten
skall str�va efter att uttrycka sig l�ttbegripligt. �ven p� andra s�tt skall myn-
digheten underl�tta f�r den enskilde att ha med den att g�ra.

Tolk

8 �

N�r en myndighet har att g�ra med n�gon som inte beh�rskar svenska

eller som �r allvarligt h�rsel- eller talskadad, b�r myndigheten vid behov an-
lita tolk.

Ombud och bitr�de

9 �

Den som f�r talan i ett �rende f�r anlita ombud eller bitr�de. Den som

har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten beg�r det.

Visar ett ombud eller bitr�de oskicklighet eller of�rst�nd eller �r han

ol�mplig p� n�got annat s�tt, f�r myndigheten avvisa honom som ombud el-
ler bitr�de i �rendet.

En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller bitr�de f�r �verklagas s�r-

skilt och d� i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avg�r
�rendet.

Inkommande handlingar

10 �

En handling anses komma in till en myndighet den dag d� hand-

lingen, eller en avi om en betald postf�rs�ndelse som inneh�ller handlingen,
anl�nder till myndigheten eller kommer en beh�rig tj�nsteman till handa.
Underr�ttas en myndighet s�rskilt om att ett telegram till myndigheten finns
hos ett f�retag som driver televerksamhet, anses telegrammet komma in re-
dan n�r underr�ttelsen n�r en beh�rig tj�nsteman.

Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har l�mnats

i myndighetens lokal eller avskilts f�r myndigheten p� en postanstalt, anses

SFS 2003:246

den ha kommit in den dagen, om den kommer en beh�rig tj�nsteman till
handa n�rmast f�ljande arbetsdag.

Ett telegram eller annat meddelande som inte �r underskrivet skall bekr�f-

tas av avs�ndaren genom en egenh�ndigt undertecknad handling, om myn-
digheten beg�r det.

Lag (1993:611).

J�v

11 �

Den som skall handl�gga ett �rende �r j�vig

1. om saken ang�r honom sj�lv eller hans make, f�r�lder, barn eller sys-

kon eller n�gon annan n�rst�ende eller om �rendets utg�ng kan v�ntas med-
f�ra synnerlig nytta eller skada f�r honom sj�lv eller n�gon n�rst�ende,

2. om han eller n�gon n�rst�ende �r st�llf�retr�dare f�r den som saken an-

g�r eller f�r n�gon som kan v�nta synnerlig nytta eller skada av �rendets ut-
g�ng,

3. om �rendet har v�ckts hos myndigheten genom �verklagande eller un-

derst�llning av en annan myndighets beslut eller p� grund av tillsyn �ver en
annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i
den slutliga handl�ggningen av ett �rende som r�r saken,

4. om han har f�rt talan som ombud eller mot ers�ttning bitr�tt n�gon i sa-

ken, eller

5. om det i �vrigt finns n�gon s�rskild omst�ndighet som �r �gnad att

rubba f�rtroendet till hans opartiskhet i �rendet.

Fr�n j�v bortses n�r fr�gan om opartiskhet uppenbarligen saknar bety-

delse.

12 �

Den som �r j�vig f�r inte handl�gga �rendet. Han f�r dock vidta �tg�r-

der som inte n�gon annan kan vidta utan ol�gligt uppskov.

Den som k�nner till en omst�ndighet som kan antas utg�ra j�v mot ho-

nom, skall sj�lvmant ge det till k�nna.

Har det uppkommit en fr�ga om j�v mot n�gon och har n�gon annan inte

tr�tt i hans st�lle, skall myndigheten snarast besluta i j�vsfr�gan. Den som
j�vet g�ller f�r delta i pr�vningen av j�vsfr�gan endast om myndigheten inte
�r beslutf�r utan honom och n�gon annan inte kan tillkallas utan ol�gligt
uppskov.

Ett beslut i en j�vsfr�ga f�r �verklagas endast i samband med �verkla-

gande av det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet.

Remiss

13 �

Innan en myndighet inh�mtar yttrande genom remiss skall den noga

pr�va behovet av �tg�rden. Beh�ver yttrande inh�mtas fr�n flera, skall det
g�ras samtidigt, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat.

Om det inte �r obeh�vligt, skall det anges i remissen i vilka avseenden

och inom vilken tid yttrande �nskas.

SFS 2003:234293

SFS 2003:246

Muntlig handl�ggning

14 �

Vill en s�kande, klagande eller annan part l�mna uppgifter muntligt i

ett �rende som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild, skall han f�
tillf�lle till det, om det kan ske med h�nsyn till arbetets beh�riga g�ng.

I andra fall best�mmer myndigheten om handl�ggningen skall vara munt-

lig. Myndigheten skall s�rskilt beakta att muntlig handl�ggning kan under-
l�tta f�r enskilda att ha med den att g�ra.

Anteckning av uppgifter

15 �

Uppgifter som en myndighet f�r p� annat s�tt �n genom en handling

och som kan ha betydelse f�r utg�ngen i �rendet skall antecknas av myndig-
heten, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild.

Parters r�tt att f� del av uppgifter

16 �

En s�kande, klagande eller annan part har r�tt att ta del av det som har

tillf�rts �rendet, om detta avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild.
R�tten att ta del av uppgifter g�ller med de begr�nsningar som f�ljer av
14 kap. 5 � sekretesslagen (1980:100).

17 �

Ett �rende f�r inte avg�ras utan att den som �r s�kande, klagande eller

annan part har underr�ttats om en uppgift som har tillf�rts �rendet genom
n�gon annan �n honom sj�lv och han har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver den,
om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Myndigheten f�r
dock avg�ra �rendet utan att s� har skett

1. om avg�randet inte g�r parten emot, om uppgiften saknar betydelse el-

ler om �tg�rderna av n�gon annan anledning �r uppenbart obeh�vliga,

2. om �rendet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning, be-

tygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rbart och det
inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre instans efter �verklagande,

3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsev�rt sv�rare att genom-

f�ra beslutet i �rendet, eller

4. om avg�randet inte kan uppskjutas.
Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, genom

vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt.

Underr�ttelseskyldigheten g�ller med de begr�nsningar som f�ljer av

14 kap. 5 � sekretesslagen (1980:100).

Omr�stning

18 �

Skall beslut fattas av flera gemensamt och kan de inte enas, l�gger

ordf�randen fram de olika f�rslag till beslut som har v�ckts. Varje f�rslag
l�ggs fram s� att det kan besvaras med antingen ja eller nej. Sedan de som
deltar i avg�randet har f�tt ta st�llning till f�rslagen, anger ordf�randen vad
som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte om-
r�stning beg�rs.

Om omr�stning beg�rs, skall den ske �ppet. �r f�rslagen fler �n tv�, skall

det f�rst avg�ras vilket f�rslag som skall st�llas mot vad som enligt ordf�-

SFS 2003:246

randens uppfattning hade beslutats. Utg�ngen best�ms genom enkel majori-
tet. Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st.

I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild �r varje leda-

mot som deltar i den slutliga handl�ggningen skyldig att delta �ven i avg�-
randet. Ingen �r dock skyldig att r�sta f�r mer �n ett f�rslag.

Ordf�randen �r alltid skyldig att r�sta n�r det beh�vs f�r att �rendet skall

kunna avg�ras.

Avvikande mening

19 �

N�r beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avg�randet

reservera sig mot detta genom att l�ta anteckna avvikande mening. Den som
inte g�r det skall anses ha bitr�tt beslutet.

F�redraganden och andra tj�nstem�n som �r med om den slutliga hand-

l�ggningen utan att delta i avg�randet har r�tt att f� avvikande mening an-
tecknad.

Avvikande mening skall anm�las innan beslutet expedieras eller ges till

k�nna p� n�got annat s�tt. Om beslutet inte skall ges till k�nna, skall anm�-
lan g�ras senast n�r det f�r sin slutliga form genom protokollsjustering eller
p� liknande s�tt.

Motivering av beslut

20 �

Ett beslut varigenom en myndighet avg�r ett �rende skall inneh�lla de

sk�l som har best�mt utg�ngen, om �rendet avser myndighetsut�vning mot
n�gon enskild. Sk�len f�r dock utel�mnas helt eller delvis

1. om beslutet inte g�r n�gon part emot eller om det av n�gon annan an-

ledning �r uppenbart obeh�vligt att upplysa om sk�len,

2. om beslutet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning, be-

tygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rbart,

3. om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till rikets s�kerhet, skyddet f�r en-

skildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden eller n�got j�mf�rbart f�r-
h�llande,

4. om �rendet �r s� br�dskande att det inte finns tid att utforma sk�len, el-

ler

5. om �rendet g�ller meddelande av f�reskrifter som avses i 8 kap. reger-

ingsformen och det inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre instans efter �verkla-
gande.

Har sk�len utel�mnats, b�r myndigheten p� beg�ran av den som �r part

om m�jligt upplysa honom om dem i efterhand.

Underr�ttelse om beslut

21 �

En s�kande, klagande eller annan part skall underr�ttas om inneh�llet

i det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet, om detta avser myndig-
hetsut�vning mot n�gon enskild. Parten beh�ver dock inte underr�ttas, om
det �r uppenbart obeh�vligt.

Om beslutet g�r parten emot och kan �verklagas, skall han underr�ttas om

hur han kan �verklaga det. Han skall d� ocks� underr�ttas om s�dana avvi-

SFS 2003:246

kande meningar som avses i 19 � eller som har antecknats enligt s�rskilda
best�mmelser.

Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, genom

vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt. Underr�ttelsen
skall dock alltid ske skriftligt, om parten beg�r det.

Denna paragraf till�mpas ocks� n�r n�gon annan som f�r �verklaga beslu-

tet beg�r att f� ta del av det.

�verklagande

22 �

Ett beslut f�r �verklagas av den som beslutet ang�r, om det har g�tt

honom emot och beslutet kan �verklagas.

22 a �

Beslut �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller

dock inte beslut i administrativa �renden och beslut i �renden som avses i
20 � f�rsta stycket 5.

Om �verklagande har skett med st�d av f�rsta stycket kr�vs pr�vningstill-

st�nd vid �verklagande till kammarr�tten.

Av 3 � framg�r att s�rskilda f�reskrifter som har meddelats ang�ende

�verklagande eller �verklagandef�rbud g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i
f�rsta och andra stycket.

Lag (1998:386)

Hur beslut �verklagas

23 �

Ett beslut �verklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vil-

ket beslut som �verklagas och den �ndring i beslutet som han beg�r.

Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall

ha kommit in dit inom tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del av be-
slutet. Om klaganden �r en part som f�retr�der det allm�nna och beslutet
�verklagas till en l�nsr�tt eller kammarr�tt, skall �verklagandet dock ha
kommit in inom tre veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades.

Tiden f�r �verklagande av s�dana beslut som g�ller f�reskrifter som avses

i 8 kap. regeringsformen och som inte delges r�knas fr�n den dag d� beslutet
gavs till k�nna. Har beslutet getts till k�nna vid mer �n ett tillf�lle, r�knas ti-
den fr�n dagen f�r det sista f�reskrivna tillk�nnagivandet.

Lag (1998:386)

24 �

Den myndighet som har meddelat det �verklagade beslutet pr�var om

skrivelsen med �verklagandet har kommit in i r�tt tid. Har skrivelsen kom-
mit in f�r sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat f�ljer av andra
eller tredje stycket.

Skrivelsen skall inte avvisas, om f�rseningen beror p� att myndigheten

har l�mnat klaganden en felaktig underr�ttelse om hur man �verklagar.

Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom �verklagandetiden har

kommit in till den myndighet som skall pr�va �verklagandet. I ett s�dant fall
skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har
meddelat beslutet och samtidigt l�mna uppgift om vilken dag skrivelsen
kom in till den h�gre instansen.

SFS 2003:246

25 �

Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 �, skall den myndighet som har

meddelat beslutet �verl�mna skrivelsen och �vriga handlingar i �rendet till
den myndighet som skall pr�va �verklagandet.

R�ttelse av skrivfel och liknande

26 �

Ett beslut som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av myndig-

hetens eller n�gon annans skrivfel, r�knefel eller liknande f�rbiseende, f�r
r�ttas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan r�ttelse sker skall
myndigheten ge den som �r part tillf�lle att yttra sig, om �rendet avser myn-
dighetsut�vning mot n�gon enskild och �tg�rden inte �r obeh�vlig.

Lag

(1990:456)

Ompr�vning av beslut

27 �

Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som f�rsta

instans, �r uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon
annan anledning, skall myndigheten �ndra beslutet, om det kan ske snabbt
och enkelt och utan att det blir till nackdel f�r n�gon enskild part. Skyldighe-
ten g�ller �ven om beslutet �verklagas, s�vida inte klaganden beg�r att be-
slutet tills vidare inte skall g�lla (inhibition).

Skyldigheten g�ller inte, om myndigheten har �verl�mnat handlingarna i

�rendet till en h�gre instans eller om det i annat fall finns s�rskilda sk�l mot
att myndigheten �ndrar beslutet.

28 �

Ett �verklagande av en myndighets beslut f�rfaller, om myndigheten

sj�lv �ndrar beslutet s� som klaganden beg�r. I s� fall till�mpas inte 24 och
25 ��.

�ndrar myndigheten beslutet p� annat s�tt �n klaganden beg�r, skall �ver-

klagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt
24 �.

Inhibition

29 �

En myndighet som skall pr�va ett �verklagande f�r best�mma att det

�verklagade beslutet tills vidare inte skall g�lla.

�verklagande av avvisningsbeslut

30 �

Har en skrivelse med �verklagande avvisats p� grund av att den har

kommit in f�r sent, f�r avvisningsbeslutet �verklagas i samma ordning som
beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter �verklagande pr�vats av
en h�gre instans, f�r den h�gre instansens beslut i fr�gan inte �verklagas.

Lag (1986:1196)

Vissa begr�nsningar i lagens till�mpning

31 �

Best�mmelserna i 1330 �� g�ller inte s�dana �renden hos myndig-

heter i kommuner och landsting d�r besluten kan �verklagas enligt 10 kap.
kommunallagen (1991:900).

Lag (1999:940)

SFS 2003:246

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2003

32 �

Best�mmelserna i 830 �� g�ller inte kronofogdemyndigheternas ex-

ekutiva verksamhet och inte heller polis-, �klagar-, skatte- och tullmyndig-
heternas eller kustbevakningens brottsbek�mpande verksamhet.

Lag

(1997:1027)

33 �

I �renden i f�rsta instans som avser h�lso- och sjukv�rd g�ller 14

30 �� endast om myndighetens beslut kan �verklagas p� annat s�tt �n som
anges i 31 �.

1. Denna lag

tr�der i kraft den 1 januari 1987.

2. Genom lagen upph�vs f�rvaltningslagen (1971:290).
3. I fr�ga om �verklagande och ompr�vning av beslut som har meddelats

f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre f�reskrifter i st�llet f�r 2325, 27, 28 och
30 ��.

4. Om det i en lag eller i en f�rfattning som har beslutats av regeringen

h�nvisas till en f�reskrift som har ersatts genom en f�reskrift i denna lag,
till�mpas i st�llet den nya f�reskriften.

Denna lag

tr�der i kraft den 1 oktober 1998. Den nya lydelsen av 23 �

g�ller inte i fr�ga om beslut som har meddelats f�re ikrafttr�dandet.

Denna lag

tr�der i kraft den 1 juli 1999. Den nya best�mmelsen skall

dock under tiden fr�n och med den 1 juli 1999 till och med den 31 december
1999 inte till�mpas av myndigheter i kyrkliga kommuner eller av Svenska
kyrkans centralstyrelse, Kyrkom�tets besv�rsn�mnd, Kyrkofondens styrelse,
Ansvarsn�mnden f�r biskopar, domkapitlen, Hovkonsistoriet eller Domkyr-
kor�det i Lund.

Denna lag

tr�der i kraft den 1 juli 2003.

P� regeringens v�gnar

GUNNAR LUND

Henrik Jermsten
(Justitiedepartementet)

1986:223.

1998:386.

1999:286.

2003:246.

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2003:246 Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se