SFS 2010:235 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 2010:235 förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); utfärdad den 25 mars 2010. regeringen föreskriver1 i fråga om gymnasieförordningen (1992:394)2 dels att 1 kap. 8 och 15 §§, 2 kap., 5 kap. 14 § och bilaga 1 ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 2, 4 och 6 §§, 5 kap. 1 och 17 §§, 6 kap. 1 §, 12 kap. 2 §, rubriken till 7 kap. samt rubrikerna närmast före 1 kap. 4 § och 5 kap. 17 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 6 kap. 1 § ska sättas närmast före 6 kap. 2 §, dels att det i förordningen ska införas ett nytt kapitel, 2 kap., av följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 6 a § och 7 kap. 20 §, samt närmast före 1 kap. 2 och 6 a §§, 6 kap. 1 § och 7 kap. 20 § nya rubriker av följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas en ny bilaga, bilaga 1, av följande lydelse. utkom från trycket den 8 april 2010 1 kap. definitioner 2 §3 i förordningen avses med – arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, – garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 5 kap. 11 § skollagen (1985:1100), – gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, – gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen, jfr prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:ubu3, rskr. 2009/10:8. förordningen omtryckt 1999:844. senaste lydelse av 2 kap. 2 § 2007:305 2 kap. 9 § 2000:219 2 kap. 17 § 2006:1288 2 kap. 18 § 2000:1376 2 kap. 20 § 2002:138 bilaga 1 2000:219. 3 senaste lydelse 2000:689. 2 1 1 sfs 2010:235 – gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen, – gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs; en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program består av 2 500 gymnasiepoäng, – karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär, – nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 a § och som statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 6 §, – programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och som skolverket meddelat föreskrifter om enligt 5 kap. 17 §, – programgemensamma ämnen: utgörs av kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet, – riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första hand, – studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på, – särskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program, – undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning, – yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder, – yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen vilar på rektorn ska också benämnas rektor. examensmål 4 § för varje nationellt program ska det finnas ett examensmål som regeringen meddelar föreskrifter om. 6 §4 för varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje kurs i ämnet ingår. ämnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. av ämnesplanen ska följande framgå: – ämnets syfte, – det centrala innehållet för varje kurs, – hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och – kunskapskraven för varje kurs. förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. av föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. 2 4 senaste lydelse 2006:1288. nya kurser 6 a § en ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne. en huvudman eller en annan intressent får ansöka hos statens skolverk om en ny kurs. skolverket får meddela föreskrifter om ansökan. sfs 2010:235 2 kap. nationella inriktningar och avvikelser inom de nationella programmen m.m. nationella inriktningar 1 § de nationella inriktningarna framgår av bilaga 1. de nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. särskilda varianter 2 § en särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program. för en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22–30 §§. förutsättningar för godkännande 3 § en särskild variant ska godkännas av statens skolverk om villkoren i 2 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 8 § respektive 9 §. ansökan 4 § en kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta. 5 § ansökan ska innehålla 1. en beskrivning av utbildningens innehåll, 2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning, 3. uppgift om kostnaden för utbildningen, 3 sfs 2010:235 4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning, 5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och 7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 8 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 9 §. 6 § när ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas och vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla samt ett yttrande från aktuellt lokalt programråd. 7 § statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. särskilda förkunskapskrav 8 § för behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten. urval 9 § vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. handläggning och beslut 10 § berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram. 11 § ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. av beslutet ska det framgå vid vilken skola varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. 4 gemensamma bestämmelser om riksrekryterande utbildningar för andra än riksrekryterande idrottsutbildningar förutsättningar 12 § riksrekrytering ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar om det finns 1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 § respektive 16 §. förutsättningar för egna examensmål 13 § enligt 5 kap. 35 § skollagen (1985:1100) får ett beslut om riksrekrytering innebära att utbildningen får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas. eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om 1. den till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål, och 2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans kompetensområde. ansökan 14 § en kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta. av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den avser. om ansökan gäller en utbildning med eget examensmål ska det framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda behörighetskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. sfs 2010:235 5 sfs 2010:235 särskilda förkunskapskrav 15 § för behörighet till en riksrekryterande utbildning får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. urval 16 § vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. beslut 17 § statens skolverk beslutar om riksrekrytering. ett beslut om riksrekrytering ska gälla i sex år. av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta. skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:197) som skolindex. riksrekryterande yrkesutbildning förutsättningar 18 § riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. ansökan 19 § förutom det vad som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses. riksrekryterande estetisk spetsutbildning förutsättningar 20 § riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolan har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen. eget examensmål får inte finnas för utbildningen. 6 ansökan 21 § förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som nämns i 20 § angående det nationella intresset för utbildningen. riksrekryterande idrottsutbildning förutsättningar 22 § en utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande, om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. en skola där en sådan utbildning anordnas kallas riksidrottsgymnasium. ansökan 23 § en kommun får ansöka om riksrekryterande idrottsutbildning. statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. beslut 24 § statens skolverk får efter förslag från sveriges riksidrottsförbund besluta om var riksrekryterande idrottsutbildning får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. beslutet ska gälla i tre år. beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på riksrekryterande idrottsutbildning. urval 25 § den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. vid urval till programmen gäller bestämmelserna i 6 kap. nationellt godkänd idrottsutbildning förutsättningar 26 § en utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet. ansökan 27 § en kommun får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning. statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. sfs 2010:235 7 sfs 2010:235 beslut 28 § statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas. beslutet ska gälla i sex år. urval 29 § den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. vid urval till programmen gäller bestämmelserna i 6 kap. specialidrott 30 § ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas på riksrekryterande idrottsutbildningar eller nationellt godkända idrottsutbildningar. specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. utbildning på ett annat språk än svenska 31 § efter ansökan kan regeringen besluta att utbildningen på ett program helt får anordnas på ett annat språk än svenska. förkunskapskrav 32 § regeringen kan besluta att en kommun eller ett landsting, som har fått tillstånd enligt 31 § att anordna en utbildning på ett annat språk än svenska, som behörighetskrav till utbildningen får ställa upp att den sökande har vissa kunskaper i språket. individuella program 33 § vid undervisning på ett individuellt program gäller följande undantag från vad som annars föreskrivs i denna förordning: 1. bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den utsträckning det är praktiskt möjligt med hänsyn till hur undervisningen är upplagd. 2. av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 15 §§ samt 17– 25 §§. 3. bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas inte. 34 § om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska studierna omfatta de gymnasiegemensamma ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och matematik. om eleven önskar det, ska utbildningen omfatta samtliga gymnasiegemensamma ämnen. utbildningen ska omfatta tre årskurser. 8 35 § studier på ett individuellt program får kombineras med svenskundervisning för invandrare eller motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100). sfs 2010:235 5 kap. 1 § ett nationellt program inom gymnasieskolan består av – gymnasiegemensamma ämnen, – programgemensamma ämnen, – i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser, – programfördjupning, – kurser inom det individuella valet, och – gymnasiearbete. vissa bestämmelser om utbildningens omfattning framgår av bilaga 2 till skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna förordning. om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket, får statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna. på humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i latin, grekiska, engelska, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. på naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas. programfördjupning och individuellt val 17 § statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål. som programfördjupning ska sådana kurser erbjudas som har föreskrivits enligt första stycket av skolverket. huvudmannen beslutar för varje utbildning vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning. 6 kap. kompletterande behörighetskrav till vissa högskoleförberedande program 1 §5 utöver vad som framgår av 5 kap. 22, 24 och 25 §§ skollagen (1985:1100) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i 1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller 2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. 5 senaste lydelse 2007:641. 9 sfs 2010:235 7 kap. betyg och examen kompletterande krav för yrkesexamen 20 § utöver vad som framgår av 5 kap. 16 och 17 §§ skollagen (1985:1100), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med 400 poäng. det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål. 12 kap. 2 § statens skolverks beslut om särskilda varianter enligt 2 kap. 11 §, riksrekryterande utbildningar enligt 2 kap. 17 §, riksrekryterande idrottsutbildningar enligt 2 kap. 24 §, nationellt godkända idrottsutbildningar enligt 2 kap. 28 § och ersättning för nordiska elever enligt 11 kap. 6 § får inte överklagas. 10 bilaga 1 nationella inriktningar på de nationella programmen och programgemensamma ämnen för respektive program nationella program omfattning i gymnasiepoäng för de programgemensamma ämnena i ett program nationella inriktingar sfs 2010:235 yrkesprogram 1. barn- och fritidsprogrammet hälsa naturkunskap pedagogik samhällskunskap svenska eller svenska som andraspråk bygg och anläggning 100 50 400 50 fritid och hälsa pedagogiskt arbete socialt arbete 100 anläggningsfordon husbyggnad mark och anläggning måleri plåtslageri automation dator- och kommunikationsteknik elteknik energiteknik godshantering karosseri och lackering lastbil och mobila maskiner personbil transport administrativ service handel och service 2. bygg- och anläggningsprogrammet 400 3. el- och energiprogrammet dator- och kommunikationsteknik elektroteknik energiteknik mekatronik fordons- och transportbranschen fordonsteknik 100 100 100 100 4. fordons- och transportprogrammet 200 200 5. handels- och administrationsprogrammet entreprenörskap försäljning och kundservice handel information och kommunikation 100 100 100 100 11 sfs 2010:235 6. hantverksprogrammet entreprenörskap hantverk hantverkskunskap 100 200 100 finsnickeri florist frisör textil design övriga hantverk hotell och konferens turism och resor 7. hotell- och turismprogrammet engelska entreprenörskap hotell konferens och evenemang service och bemötande turism industritekniska processer människan i industrin produktionskunskap produktionsutrustning biologi entreprenörskap naturbruk 100 100 100 100 100 200 8. industritekniska programmet 100 100 100 100 100 100 200 driftsäkerhet och underhållsteknik processteknik produkt och maskinteknik svetsteknik 9. naturbruksprogrammet djur lantbruk skog trädgård bageri och konditori färskvaror, delikatess och catering kök och servering 10. restaurangoch livsmedelsprogrammet hygienkunskap livsmedels- och näringskunskap måltids- och branschkunskap service och bemötande ellära systemkunskap verktygs- och materialhantering hälsa medicin människan psykiatri psykologi samhällskunskap specialpedagogik 100 100 100 100 100 200 100 100 150 100 100 50 50 100 11. vvs- och fastighetsprogrammet fastighet kyl- och värmepumpsteknik ventilationsteknik vvs 12. vård- och omsorgsprogrammet 12 svenska eller svenska som andraspråk vård och omsorg högskoleförberedande program 13. ekonomiprogrammet företagsekonomi juridik moderna språk psykologi estetisk kommunikation konst och kultur musik teater filosofi moderna språk människans språk biologi fysik kemi moderna språk filosofi moderna språk psykologi sfs 2010:235 100 350 100 100 100 50 juridik ekonomi 14. estetiska programmet 100 50 bild och formgivning dans estetik och media 15. humanistiska programmet 50 200 100 100 150 100 100 50 200 50 kultur språk 16. naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap naturvetenskap och samhälle 17. samhällsvetenskapsprogrammet beteendevetenskap medier, information och kommunikation samhällsvetenskap design och produktutveckling informations- och medieteknik produktionsteknik samhällsbyggande och miljö teknikvetenskap 18. teknikprogrammet fysik kemi teknik 150 100 150 1. denna förordning träder i kraft den 28 juni 2010 i fråga om 2 kap. 35 § och i övrigt den 15 april 2010. 2. de bestämmelser som träder i kraft den 15 april 2010 ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. 3. för utbildning som påbörjats tidigare gäller äldre föreskrifter. 4. i stället för vad som anges i 2 kap. 4 och 14 §§ ska ansökan om särskild variant respektive riksrekryterande utbildning första gången göras senast den 15 augusti 2010. 13 sfs 2010:235 5. beslut enligt 2 kap. 11, 17 och 28 §§ ska första gången fattas senast den 31 oktober 2010. på regeringens vägnar jan björklund claes mårtensson (utbildningsdepartementet) 14 thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2010