SFS 2010:407 Förordning om ersättning till vissa nyanlända invandrare

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 2010:407 förordning om ersättning till vissa nyanlända invandrare; utfärdad den 20 maj 2010. regeringen föreskriver följande. utkom från trycket den 4 juni 2010 1 kap. inledande bestämmelser 1 § denna förordning innehåller föreskrifter om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. med nyanländ avses en person som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 2 § i denna förordning betyder 1. hushåll: barnfamiljer, makar utan barn eller ensamstående utan barn, 2. barn: den som är under 18 år eller som enligt 2 kap. 7 § andra stycket är hemmavarande barn, och 3. makar: makar som bor tillsammans. 3 § vid tillämpningen av denna förordning ska makar anses bo tillsammans om inte den som ansöker om ersättning eller den som ersättning betalas ut till visar annat. sambor ska likställas med makar. om det kommer fram omständigheter som gör det sannolikt att två personer är sambor, ska de anses vara sambor, om inte den som ansöker om ersättning eller den som ersättning betalas ut till visar annat. 2 kap. ersättning till nyanlända etableringsersättning 1 § etableringsersättning för medverkan till upprättandet av en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare lämnas med 231 kronor per dag fem dagar per kalendervecka. etableringsersättning enligt första stycket lämnas tidigast från och med dagen för det första etableringssamtalet enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och längst till dess att etableringsersättning enligt 2 § lämnas. 1 sfs 2010:407 2 § etableringsersättning för deltagande i aktiviteter som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare på heltid lämnas med 308 kronor per dag fem dagar per kalendervecka. vid deltagande i aktiviteter enligt en etableringsplan på 75, 50 eller 25 procent av heltid lämnas etableringsersättning med följande belopp per dag fem dagar per kalendervecka: – 75 procent: 231 kronor, – 50 procent: 154 kronor, – 25 procent: 77 kronor. etableringsersättning enligt första och andra styckena lämnas från och med den första dagen som den nyanlände deltar i aktiviteterna. 3 § om den nyanlände har ett förvärvsarbete som omfattas av etableringsplanen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, lämnas etableringsersättning enligt 2 § endast i den omfattning som den nyanlände inte förvärvsarbetar. 4 § etableringsersättning får inte lämnas för samma tid som någon av följande förmåner lämnas enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring: 1. sjuk- eller aktivitetsersättning, 2. sjukpenning, 3. rehabiliteringspenning, 4. havandeskapspenning, 5. föräldrapenning, eller 6. tillfällig föräldrapenning. detsamma gäller 1. arbetsskadelivränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 2. närståendepenning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 3. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och 4. sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. 5 § om den nyanlände har inkomster av förvärvsarbete som inte omfattas av etableringsplanen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och inkomsten av arbetet överstiger 8 000 kronor per månad (fribelopp), ska etableringsersättningen minskas. detsamma gäller om den nyanlände får en sådan förmån som anges i 4 § och som ersätter bortfall av inkomster av sådant förvärvsarbete som avses i första meningen och förmånen överstiger 8 000 kronor per månad. en sådan minskning ska ske med hälften av det belopp som för varje månad överstiger fribeloppet. 6 § om en nyanländ som deltar i aktiviteter som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare på 75 procent av heltid samtidigt får föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, ska etableringsersättningen minskas så att 2 den tillsammans med föräldrapenningen inte överstiger den ersättning som lämnas vid deltagande i etableringsaktiviteter på heltid. etableringstillägg 7 § en nyanländ som har rätt till etableringsersättning har även rätt till etableringstillägg om han eller hon har hemmavarande barn. med hemmavarande barn avses barn som 1. är under 20 år, 2. är bosatta och folkbokförda hos den nyanlände, 3. står eller har stått under den nyanländes vårdnad, och 4. inte är självförsörjande. 8 § etableringstillägg lämnas per hushåll och tidigast från och med den tidpunkt som etableringsersättning lämnas. 9 § etableringstillägg lämnas månadsvis med – 800 kronor per barn som inte har fyllt 11 år, och – 1 500 kronor per barn som har fyllt 11 men inte 20 år. etableringstillägg lämnas för högst tre barn. är barnen fler än tre lämnas etableringstillägg för de tre äldsta barnen. om en nyanländ får underhållsstöd för tre barn enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd, ska etableringstillägg enligt denna paragraf endast lämnas för de två äldsta barnen. om underhållsstöd lämnas för fyra eller fem barn, ska etableringstillägg endast lämnas för det äldsta barnet. om underhållsstöd lämnas för sex eller flera barn, lämnas inte något etableringstillägg. 10 § om den nyanlände har en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare på 75, 50 eller 25 procent av heltid, lämnas etableringstillägg enligt 9 § första stycket i motsvarande omfattning. om hushållet har inkomster av förvärvsarbete eller får en sådan förmån som anges i 4 § och som ersätter bortfall av inkomster av förvärvsarbete, ska etableringstillägget för varje månad minskas med en tredjedel av hushållets samlade inkomst av arbetet eller förmånen. bostadsersättning 11 § en nyanländ som har rätt till etableringsersättning och som är ensamstående utan hemmavarande barn har rätt till ersättning för kostnader för den bostad där han eller hon är bosatt och folkbokförd (bostadsersättning). bostadsersättning lämnas till den som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. bostadsersättning lämnas tidigast från och med den tidpunkt som etableringsersättning lämnas. 12 § bostadsersättning lämnas till den som hyr en bostad i andra hand endast om 1. hyresavtalet är skriftligt, och sfs 2010:407 3 sfs 2010:407 2. hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsupplåtelsen. 13 § bostadsersättning lämnas inte till den som 1. hyr ett eller flera rum i en bostad, eller 2. stadigvarande bor tillsammans med en annan person. 14 § om den nyanlände har en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare på heltid, lämnas bostadsersättning för den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 men inte 5 700 kronor. om den nyanlände har en etableringsplan enligt lagen på 75, 50 eller 25 procent av heltid, lämnas bostadsersättning enligt första stycket i den omfattning som planen gäller. 15 § bostadsersättningen ska minskas med de belopp som för varje månad lämnas som 1. bostadsbidrag enligt 21 a § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, eller 2. bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. 16 § om den nyanlände har inkomster av förvärvsarbete eller får en sådan förmån som anges i 4 § och som ersätter bortfall av inkomster från förvärvsarbete, ska bostadsersättningen för varje månad minskas med en tredjedel av inkomsten av arbetet eller förmånen. gemensamma bestämmelser om ersättning vid frånvaro 17 § vid frånvaro från aktiviteter som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, lämnas etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning endast i följande fall. ersättningen lämnas om frånvaron inte överstiger en sammanhängande tid av 30 kalenderdagar och frånvaron beror på 1. sjukdom som innebär att den nyanlände är förhindrad att delta i aktiviteter som ingår i etableringsplanen, med undantag för karensdagen enligt 18 §, förutsatt att den nyanlände anmält sjukdomen till arbetsförmedlingen, 2. tillfällig vård av barn under sådana förutsättningar som anges i 4 kap. 10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 3. något annat uppehåll i aktiviteterna som ingår i etableringsplanen, om det finns godtagbart skäl för sådant uppehåll. 18 § etableringsersättning lämnas inte för den första dagen i en sjukperiod (karensdag). som karensdag räknas endast den dag under vilken ersättning skulle ha lämnats, om inte bestämmelsen om karensdag hade gällt. om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod har avslutats ska bestämmelsen i första stycket tillämpas som om den senare sjukperioden är en fortsättning på den tidigare sjukperioden. en nyanländ ska inte få avdrag under mer än tio karensdagar under en period om tolv månader. 4 19 § vid frånvaro på grund av sjukdom enligt 17 § 1 ska den nyanlände ge in en skriftlig försäkran till arbetsförmedlingen om sådant förhinder. försäkran ska innehålla uppgifter om sjukdomen och en beskrivning av den nyanländes egen bedömning av förmågan att delta i aktiviteter. uppgifterna i försäkran ska lämnas på heder och samvete. den nyanlände ska ge in läkarintyg till arbetsförmedlingen för att styrka förhinder på grund av sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter som ingår i etableringsplanen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare senast från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen. vid frånvaro enligt 17 § 2 ska den nyanlände lämna uppgifter till arbetsförmedlingen som styrker vårdbehov enligt 4 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. 20 § etableringsersättning ska sättas ned för dag eller del av dag som den nyanlände utan sådan godkänd frånvaro som avses i 17 § inte deltar i aktiviteter som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, om aktiviteterna inte utgör förvärvsarbete. vid nedsättning av etableringsersättning enligt första stycket ska etableringstillägg och bostadsersättning sättas ned i samma omfattning. sfs 2010:407 3 kap. övriga bestämmelser ansökan och utbetalning 1 § ansökan om etableringsersättning ska ges in till arbetsförmedlingen. ansökan om etableringstillägg och bostadsersättning ska ges in till försäkringskassan. uppgifterna i ansökan ska lämnas på heder och samvete. om en nyanländ vill ansöka om etableringstillägg eller bostadsersättning i samband med ett etableringssamtal enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, ska arbetsförmedlingen hjälpa henne eller honom med detta. 2 § makar som båda får etableringsersättning och som har rätt till etableringstillägg enligt 2 kap. 7 § ska ansöka om tillägget gemensamt. tillägg betalas ut till den som till försäkringskassan anmälts som mottagare av tillägget. anmälan ska göras gemensamt av makarna. om inte någon sådan anmälan görs, betalas tillägget ut till kvinnan eller, om personerna är av samma kön, till den äldre av dem. 3 § arbetsförmedlingen prövar frågor om etableringsersättning enligt 2 kap. 1–6 och 17–20 §§. 4 § försäkringskassan prövar frågor om etableringstillägg och bostadsersättning enligt 2 kap. 7–17 §§ och 20 § andra stycket. 5 § försäkringskassan betalar ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning. 5 sfs 2010:407 6 § ersättning enligt denna förordning betalas ut månadsvis i efterskott. etableringsersättning för medverkan till upprättandet av en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare får dock betalas ut i efterskott var fjortonde dag eller oftare. om det sammanlagda beloppet som ska betalas ut är lägre än 10 kronor, bortfaller det. etableringstillägg och bostadsersättning som ska lämnas för del av månad betalas ut med ett belopp per dag som motsvarar en trettiondel av månadsbeloppet. beloppet avrundas uppåt till helt krontal. 7 § ersättning enligt denna förordning får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. en ändring av etableringstillägg och bostadsersättning ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. om rätten till ändrad ersättning uppkommit den första dagen i en månad, ska dock ersättningen lämnas från och med den månaden. kvittning 8 § om en nyanländ har fått minskad eller nedsatt ersättning enligt 2 kap., får ett skäligt belopp dras av från senare utbetalning för att kvitta vad som har betalats ut för mycket. anmälningsskyldighet 9 § en nyanländ som har beviljats ersättning enligt denna förordning är skyldig att till arbetsförmedlingen lämna uppgifter och anmäla förändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden, som kan antas påverka rätten till etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning och storleken av dessa. uppgiftsskyldighet 10 § anordnare av aktiviteter för nyanlända ska till arbetsförmedlingen lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och denna förordning. 11 § migrationsverket ska lämna uppgifter till arbetsförmedlingen om bistånd betalas ut till en utlänning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., om det behövs i ett ärende om etableringsersättning. 12 § arbetsförmedlingen ska när någon har rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare lämna följande uppgifter till försäkringskassan: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer för den som har rätt till etableringsersättning, 2. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning han eller hon har rätt till etableringsersättning, 3. med vilket belopp etableringsersättning ska lämnas, 6 4. om ett beslut om etableringsersättning ändrats, 5. om den nyanlände har förvärvsinkomster, och 6. om det i övrigt framkommer uppgifter som kan antas påverka rätten till etableringstillägg och bostadsersättning och storleken på dessa. 13 § försäkringskassan ska när någon har rätt till ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare lämna följande uppgifter till arbetsförmedlingen: 1. utbetalda ersättningar enligt denna förordning, 2. typ av förmån, under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en sådan förmån som anges i 2 kap. 4 § lämnas av försäkringskassan till en nyanländ som har rätt till ersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 3. under vilken tidsperiod han eller hon har rätt till etableringstillägg eller bostadsersättning, 4. om ett beslut om etableringstillägg eller bostadsersättning ändrats, och 5. om det i övrigt framkommer uppgifter som kan antas påverka rätten till etableringsersättning och storleken på denna. 14 § arbetsförmedlingen ska när någon har rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare lämna följande uppgifter om enskilda till centrala studiestödsnämnden och migrationsverket: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer för den som har rätt till ersättning, 2. att en ansökan om ersättning har lämnats in, 3. vilken ersättning som har beviljats, och 4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning ersättning lämnas eller har lämnats. 15 § skatteverket ska till försäkringskassan lämna de folkbokföringsuppgifter som behövs för bedömningen av rätt till etableringstillägg och bostadsersättning. återbetalning och återkrav 16 § en mottagare av ersättning enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att ersättning har lämnats på felaktig grund eller med för högt belopp. om en ersättning har lämnats på felaktig grund eller med för högt belopp, och detta inte har orsakats av mottagaren, är mottagaren återbetalningsskyldig endast om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett felet. 17 § om en ersättningsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 16 §, ska den myndighet som beslutat om ersättningen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. om ett beslut om återkrav har fattats av arbetsförmedlingen, ska arbetsförmedlingen överlämna ärendet till försäkringskassan för vidare handläggning. sfs 2010:407 7 sfs 2010:407 anstånd, avbetalningsplan och ränta 18 § vid återkrav enligt 17 § får försäkringskassan bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. försäkringskassan ska i ett sådant fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. 19 § om ett belopp som har återkrävts med stöd av 16 § inte betalas i rätt tid, ska försäkringskassan ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) på beloppet. detsamma gäller när den återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller träffat avtal om en avbetalningsplan enligt 18 § och betalning inte sker inom överenskommen tid. eftergift och kvittning 20 § om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får återkrav av ersättning eller krav på ränta efterges helt eller delvis av den myndighet som har beslutat om återkrav av ersättning eller krav på ränta. 21 § vid återkrav enligt 17 § får försäkringskassan vid senare utbetalning av ersättning till den återbetalningsskyldige dra av ett skäligt belopp för att kvitta vad som har betalats ut för mycket. detsamma gäller skyldighet att betala ränta enligt 18 eller 19 §. omprövning och överklagande 22 § arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. en begäran om omprövning ska vara skriftlig. begäran ska ges in till arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. 23 § försäkringskassans beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndigheten, om det begärs av den som beslutet gäller. vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. en begäran om omprövning ska vara skriftlig. begäran ska ges in till försäkringskassan och ska ha kommit in dit inom två månader från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. 24 § i 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. andra beslut än arbetsför- 8 medlingens och försäkringskassans omprövningsbeslut enligt 22 respektive 23 § får dock inte överklagas. om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. i fråga om överklagande av beslut om rätt till etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning finns bestämmelser i 17 § lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. bemyndiganden 25 § arbetsförmedlingen får, efter att ha hört försäkringskassan, meddela närmare föreskrifter om etableringsersättning enligt 2 kap. 1–6 och 17– 20 §§ och om anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 9 och 10 §§ samt om ansökan om etableringsersättning enligt denna förordning. arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om sådant uppehåll i aktiviteterna som avses i 2 kap. 17 § 3. 26 § försäkringskassan får, efter att ha hört arbetsförmedlingen, meddela närmare föreskrifter om etableringstillägg och bostadsersättning enligt 2 kap. 7–16 §§, om ansökan om etableringstillägg och bostadsersättning samt om utbetalning av ersättning enligt denna förordning. denna förordning träder i kraft den 1 december 2010. på regeringens vägnar nyamko sabuni cecilia bergman (integrations- och jämställdhetsdepartementet) sfs 2010:407 9 thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2010