Förordning (2013:352) om anmälningsskyldighet vid utstationering av arbetstagare. Författningen har upphävts genom: SFS 2017:319

1 §   Bestämmelser om anmälningsskyldighet vid utstationering av arbetstagare finns i 10-20 §§ lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

2 §   Denna förordning är meddelad med stöd av följande bemyndiganden:
   - 4 §: 12 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, och
   - 6 §: 15 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

I övrigt stöder sig förordningen på 8 kap. 7 § regeringsformen.

3 §   En anmälan enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska göras skriftligen till Arbetsmiljöverket.
Anmälan får överföras elektroniskt till Arbetsmiljöverket.

4 §   En anmälan om utstationering ska innehålla uppgifter om
   1. arbetsgivarens namn, postadress och hemvist,
   2. namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum, postadress, telefonnummer och e-postadress till en behörig ställföreträdare för arbetsgivaren,
   3. den typ av tjänst eller tjänster som ska utföras i Sverige,
   4. planerad tidsperiod för tjänstens eller tjänsternas utförande i Sverige,
   5. den eller de platser i Sverige där tjänsten eller tjänsterna ska utföras, och
   6. namn och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum för de arbetstagare som ska utstationeras till Sverige.

5 §   En anmälan om kontaktperson ska innehålla uppgifter om kontaktpersonens
   1. namn,
   2. personnummer, eller om sådant saknas, födelsedatum,
   3. postadress i Sverige,
   4. telefonnummer, och
   5. e-postadress.

6 § En arbetsgivare som ska betala sanktionsavgift enligt 14 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare eller som överträder bestämmelserna i 4 eller 5 § denna förordning, ska betala en sanktionsavgift på 20 000 kronor.