Förordning (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

Utfärdad:
Ikraftträdandedatum:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1980:631
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet AA
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:1811
Länk: Länk till register

Du är här: Start / Gällande
SFS nr:

1980:631
Departement/myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet AA
Utfärdad: 1980-07-24
Ändrad: t.o.m. SFS

2022:1811
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)


1 §   Ersättning av allmänna medel lämnas enligt denna förordning till arbetsgivare och andra anordnare av rehabilitering eller ett arbetsmarknadspolitiskt program än det reguljära skolväsendet, för skador som orsakats av den som
   1. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, dock inte stöd till start av näringsverksamhet, och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser,
   2. utan att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
      a) deltar i jobbgarantin för ungdomar och är under 18 år, eller
      b) deltar i jobb- och utvecklingsgarantin,
   3. deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering eller aktiviteter som förbereder för sådan rehabilitering och
      a) får rehabiliteringsersättning, sjukersättning, aktivitetsersättning,

ersättning från arbetsskadeförsäkringen, sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall enligt socialförsäkringsbalken, eller
      b) får motsvarande ersättning i en stat som omfattas av

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,
   4. fullgör praktik eller tar del av utbildning hos någon annan än arbetsgivaren under en anställning med lönebidrag för utveckling i anställning enligt förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller
   5. gör ett obligatoriskt studiebesök, ett besök för kartläggning av sökandens yrkeskunskaper eller ett förbesök vid en icke-statlig arbetsplats innan han eller hon anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program, dock inte före en anvisning till stöd till start av näringsverksamhet, och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, anvisas det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetsmarknadsutbildning utan att få aktivitetsstöd eller anvisas jobbgarantin för ungdomar utan att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.

Skadan ska ha orsakats under ett sådant besök som avses i första stycket 5 eller i verksamhet som helt eller delvis förlagts till en icke-statlig arbetsplats eller hos en annan anordnare av arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning än det reguljära skolväsendet.

Ersättning enligt första stycket 1 lämnas även för skador som orsakats av den som är avstängd från rätt till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, och för skador som orsakats av en programdeltagare som inte får sådan ersättning på grund av att ersättningen minskas med de belopp som han eller hon för samma dag får i form av lön eller andra anställningsförmåner från en arbetsgivare.
Förordning (2022:1811).

2 §   Ersättning lämnas för person- eller sakskada som har tillfogats arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren, oavsett om den som har orsakat skadan är vållande till skadan eller ej. Detsamma gäller i fråga om ren förmögenhetsskada som har tillfogats arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren genom brott.

Vid bestämmandet av ersättning tillämpas 5 kap. 7 § och 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207). Förordning (1990:502).

3 §   Ersättning lämnas för annan skada än som avses i 2 § om
   1. arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren enligt skadeståndslagen (1972:207) är skyldig att ersätta skadan, eller
   2. arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren är skyldig att betala skadestånd på grund av skada som orsakats på hyrd eller leasad egendom. Ersättning lämnas då med motsvarande belopp. Förordning (2013:938).

4 §   Vid en och samma skadehändelse lämnas ersättning till varje skadelidande med högst
   1. 2 000 000 kronor för personskada,
   2. 500 000 kronor för sakskada,
   3. 500 000 kronor för ren förmögenhetsskada genom brott, och med högst
   4. 500 000 för skada som ersätts på grund av skadestånd enligt ett hyres- eller leasingavtal enligt 3 § 2.

Om det finns särskilda skäl, får ersättning dock lämnas med högre belopp. Förordning (2013:938).

5 §   Under förutsättning att ersättningen inte överstiger 500 000 kronor beslutar
   1. Arbetsförmedlingen om ersättning för skador orsakade av någon som avses i 1 § första stycket 1, 2, 4 och 5, och
   2. Försäkringskassan om ersättning för skador orsakade av någon som avses i 1 § första stycket 3.

Om Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan anser att ersättning bör lämnas med belopp som överstiger 500 000 kronor eller om ärendet är av principiell betydelse, ska myndigheten lämna över ärendet till regeringen för avgörande. Myndigheten ska vid överlämnandet bifoga ett eget yttrande och den utredning som behövs.
Förordning (2010:1149).

6 §   Ansökan om ersättning skall göras senast två år efter skadehändelsen.

Ansökan görs hos den myndighet som enligt 5 § skall besluta om ersättning eller lämna över ärendet till regeringen. Förordning (1993:831).

7 §   Den som erhåller ersättning skall intill ersättningens belopp överlåta till staten sin rätt till skadestånd.

8 §   Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet angår.

En begäran om omprövning ska ske skriftligt. Skrivelsen ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. Förordning (2007:901).


Övergångsbestämmelser

1987:512

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna i 1 § i sin nya lydelse tillämpas dock inte på skadefall som inträffat dessförinnan.

1991:1801

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på skadefall som inträffat före ikraftträdandet.

2000:643

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet.

2006:1550
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för skador orsakade av någon som tar del av friåret eller av någon som avses i 1 § första stycket 2 i dess äldre lydelse.

2010:1149
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2010.
   2. För skada som inträffat före ikraftträdandet gäller 4 § i sin äldre lydelse

2010:1658

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om skadefall som har inträffat före ikraftträdandet.

2017:1161
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
   2. Äldre föreskrifter gäller för skador som orsakats av den som när skadefallet inträffade hade en etableringsplan enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

2022:1811
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2023.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om skadefall som har inträffat före ikraftträdandet.