Förordning (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar

Utfärdad:
Ikraftträdandedatum:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1995:1459
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet SPN
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:364
Länk: Länk till register

Du är här: Start / Lantmäteri
SFS nr:

1995:1459
Departement/myndighet: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet SPN
Utfärdad: 1995-12-14
Ändrad: t.o.m. SFS

2022:364
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)


Allmänna bestämmelser

1 §   Denna förordning innehåller bestämmelser om avgifter för förrättningar som handläggs av en lantmäterimyndighet och om beslut om debitering av förrättningskostnader (räkningar).
Förordning (1998:1188).

2 §   Med förrättning avses i denna förordning även godkännande av överenskommelser enligt 43 § och av ändringar enligt 43 a § anläggningslagen (1973:1149), registrering av andelstal enligt 24 a § samma lag och frigörande av fastighetstillbehör enligt 12 a § ledningsrättslagen (1973:1144).

Taxeavgift som beslutas med stöd av denna förordning ska även omfatta lantmäterimyndighetens kostnader för införande i fastighetsregistret. Förordning (2022:364).

3 §   Lantmäteriet får meddela föreskrifter om avgifter för förrättningar. Avgifterna ska betalas till lantmäterimyndigheten.

Om det finns särskilda skäl, får lantmäterimyndigheten i det enskilda fallet besluta att sökanden ska betala de beräknade förättningskostnaderna innan ansökan tas upp till prövning (förskott). Förordning (2008:697).

Avgiftens storlek

4 §   Avgiften ska antingen beräknas utifrån hur lång tid som behövs för handläggning av förrättningen och införande i fastighetsregistret eller, om det är särskilt föreskrivet, tas ut med fast belopp för vissa förrättningar, delar av förrättningar och i vissa fall införande i fastighetsregistret. Förordning (2017:1296).

5 §   Om en sakägare begär det skall lantmäterimyndigheten, om det är möjligt, för en viss förrättning eller för en del av förrättningen lämna skriftligt anbud. Förordning (1998:1188).

6 §   Andra förrättningskostnader än taxeavgifter får förskotteras av lantmäterimyndigheten och tas upp i en räkning enligt 8 §. På ett förskotterat belopp ska ränta betalas från dagen för utbetalningen till räkningens förfallodag.
Lantmäteriet får meddela föreskrifter om räntans storlek.

Lantmäterimyndigheten får i det enskilda fallet besluta att ränta inte ska betalas på det förskotterade beloppet.
Förordning (2008:697).

7 §   Avgiften får sättas ned om
   1. fastighetsreglering eller sammanläggning medför att en fastighet eller en samfällighet av mindre betydelse inte behöver redovisas i fastighetsregistret,
   2. fastighetsreglering medför att redovisning i fastighetsregistrets allmänna del blir obehövlig för ett skifte eller ett servitut av mindre betydelse,
   3. fastighetsreglering medför att ett servitut av mindre betydelse kan avföras ur fastighetsregistrets inskrivningsdel,
   4. förrättningen avser en äganderättsutredning som länsstyrelsen beslutat om, eller
   5. skogsbrand, skred, ras eller naturolyckor i övrigt medför ett behov av en förrättning.

Nedsättning enligt första stycket får ske i mån av tillgång på medel och för åtgärder som är särskilt angelägna från allmän synpunkt. Förordning (2014:1314).

Räkning

8 §   Lantmäterimyndigheten skall i en räkning ange det belopp som en sakägare skall betala för en avslutad eller inställd förrättning eller avvisad ansökan. Av räkningen skall framgå om och med vilket belopp avgiften har satts ned enligt 7 §. På belopp som har förfallit till betalning skall ränta betalas enligt 6 § räntelagen (1975:635).

En räkning skall betalas även om förrättningsbeslutet eller räkningen överklagas. Förordning (2003:1192).

9 §   Lantmäterimyndigheten får i en förrättning besluta att räkning för utfört arbete skall upprättas innan förrättningen har avslutats eller registrerats (delräkning). En delräkning får inte avse förskott. Förordning (2003:1192).

Överklagande m.m.

10 §   Bestämmelser om överklagande av räkningar finns i 15 kap. 6 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) och 30 § fjärde stycket anläggningslagen (1973:1149).
Förordning (2008:697).

11 §   Finner en lantmäterimyndighet att en räkning är oriktig skall myndigheten ändra den, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

12 §   Lantmäteriets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2008:697).

Bemyndiganden m.m.

13 §   Lantmäteriet får meddela ytterligare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2008:697).

14 §   En kommunal lantmäterimyndighet får besluta om lägre avgifter än de som Lantmäteriet har meddelat föreskrifter om enligt 3 §. Förordning (2008:697).

Övergångsbestämmelser
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996, då lantmäteritaxan (1971:1101) upphör att gälla.
   2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på förrättningar som påbörjats före ikraftträdandet, med undantag för bestämmelserna om anmärkning mot räkning hos överlantmätarmyndigheten. Betalning skall dock erläggas till lantmäterimyndigheten, om inte Lantmäteriverket med stöd av 13 § första stycket förordnat att avgiften skall betalas till Lantmäteriverket. Skall tidersättning utgå för arbete som utförs efter ikraftträdandet skall denna bestämmas enligt de föreskrifter om avgifter som gäller när arbetet utförs.
   3. Det som enligt denna förordning gäller för kommunala lantmäterimyndigheter gäller också för fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.

1996:1583
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.
   2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på förrättningar som påbörjats före ikraftträdandet.

1998:1188

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall där räkningen har utfärdats dessförinnan.

2003:1192
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2004.
   2. Äldre föreskrifter skall tillämpas på förrättningsärenden som har inkommit före ikraftträdandet.

2009:1207
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden om återställande som har inletts före ikraftträdandet.

2014:1314
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2014.
   2. Förordningen i den nya lydelsen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 september 2014.