Förordning (1991:1340) om ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Författningen har upphävts genom: SFS 2013:1065

Utfärdad:
Ikraftträdandedatum:
Upphävd:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1991:1340
Departement: Finansdepartementet S3
Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:882
Länk: Länk till register

Du är här: Start / Upphävda
SFS nr:

1991:1340
Departement/myndighet: Finansdepartementet S3
Utfärdad: 1991-10-17
Ändrad: t.o.m. SFS

2006:882
Upphävd: 2014-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS

2013:1065
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)


1 §   Ersättning till sökanden för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten får avse sökandens eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde.
Ersättningen skall bestämmas till skäligt belopp och får endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än trehundrafyrtio kronor i mål om betalningsföreläggande och trehundrasjuttiofem kronor i mål om handräckning.
Förordning (2006:882).

2 §   Ersättning till svaranden för kostnader i mål om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten får avse svarandens eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde. Ersättningen skall bestämmas till skäligt belopp och får endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än trehundrasjuttiofem kronor. Förordning (2006:882).

3 §   I mål som anges i 1 § får ersättning dessutom avse ansöknings- och expeditionsavgifter samt registreringsbevis, om sådant bevis har behövts. Sökanden har vidare rätt till skälig ersättning för delgivningskostnader, för översättning av inlagor eller andra handlingar samt för kopior, i den utsträckning antalet sådana överstiger tjugofem.


Övergångsbestämmelser

1996:939

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas i mål där talan väcks efter ikraftträdandet.

2003:577

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2003 och tillämpas i mål där talan väcks efter ikraftträdandet.