Förordning (1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler. Författningen har upphävts genom: SFS 2012:595

1 §   I denna förordning förstås med spruta, injektionsspruta, och med kanyl, injektionsnål, som kan användas för insprutning i människokroppen.

2 §   Sprutor eller kanyler får införas i riket endast av
      a) den som är behörig att driva handel med sådana varor,
      b) den som innehar särskilt tillstånd att till riket införa sådana varor.

Utan sådant tillstånd får dock sprutor eller kanyler medföras av resande för personligt bruk som grundas på föreskrift av läkare eller annars visas vara lovligt. I fråga om hantering av oförtullade sprutor eller kanyler gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. Förordning (1981:206).

3 §   Har upphävts genom kungörelse (1973:1008).

4 §   Handel med spruta eller kanyl får bedrivas endast av
      a) den som får bedriva sådan handel med läkemedel som avses i 4 kap. 1 § lagen (2009:366) om handel med läkemedel, eller
      b) någon annan som har tillstånd att handla med varan.
Förordning (2009:627).

4 a §   För att täcka statens kostnader för kontrollen av sprutor och kanyler skall den som söker eller erhållit tillstånd enligt 2 eller 4 § erlägga särskilda avgifter som bestäms av regeringen. Lag (1991:231).

5 §   Tillsynen över efterlevnaden av denna förordning och med stöd därav meddelade föreskrifter utövas av läkemedelsverket. Förordning (1990:550).

6 § 1 mom. Om påföljd för olovlig införsel av spruta eller kanyl och försök därtill stadgas i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Lag (2006:324).

6 § 2 mom. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
      a) saluhåller eller överlåter spruta eller kanyl utan att vara berättigad därtill eller i strid mot villkor, som gäller för tillstånd till sådan verksamhet,
      b) i ansökan om tillstånd enligt denna förordning lämnar oriktig uppgift rörande förhållanden av betydenhet,
dömes till böter eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst ett år.

7 §   Spruta eller kanyl, som saluhållits eller överlåtits i strid mot denna förordning eller mot föreskrift, som meddelats med stöd därav, skall förklaras förverkad, om det ej är uppenbart obilligt. I stället för spruta eller kanyl får dess värde förklaras förverkat.

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ lagen den 9 maj 1958 om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. gäller i tillämpliga delar, när beslag skett av spruta eller kanyl, som kan antagas vara förverkad enligt första stycket. Angående beslag av annan egendom, som avses i första stycket och som kan antagas vara förverkad, gäller bestämmelserna i rättegångsbalken.

8 §   Tillstånd enligt 2 och 4 §§ meddelas av läkemedelsverket.

Talan mot läkemedelsverkets beslut enligt första stycket föres hos kammarrätten genom besvär. Förordning (1990:550).

9 §   Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, läkemedelsverket.
Förordning (1990:550).