Gränssjukvårdsförordning (1962:390)

1 §   Har någon som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken fått behov av läkarvård eller fysioterapeutisk behandling under vistelse inom en svensk kommun vid riksgränsen mot Finland eller Norge och fått sådan vård eller behandling i det angränsande landet, ska Försäkringskassan lämna ersättning för den försäkrades utgift för vården eller behandlingen.
Förordning (2013:1150).

2 §   Ersättning för utgift för läkarvård lämnas högst med ett belopp som motsvarar det arvode som en privatpraktiserande läkare med ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning skulle ha fått tillgodoräkna sig för vården. Utgift för fysioterapi ersätts högst med ett belopp som motsvarar det arvode som en privatpraktiserande fysioterapeut med ersättning enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi skulle ha fått tillgodoräkna sig för behandlingen.

Från ersättning för utgift för vård eller behandling görs avdrag med ett belopp som motsvarar den patientavgift som gäller för vården eller behandlingen i patientens hemregion.
Förordning (2019:1000).

3 §   För resekostnad i samband med vården eller behandlingen utges ersättning enligt föreskrifterna i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Förordning (1991:1646).

Övergångsbestämmelser

1991:1646

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

1993:1666
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.
   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

2010:1649

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

2013:1150
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.