Vägmärkesförordning (1978:1001). Författningen har upphävts genom: SFS 2007:90
Utfärdad:
Upphävd:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1978:1001
Departement: Näringsdepartementet
Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:316
Övrigt: Inga symboler eller vägmärken med här.
Länk: Länk till register
SFS nr:
trafiksignaler,
vägmarkeringar,
säkerhetsanordningar vid järnvägs- eller spårvägskorsningar,
tecken av polisman,
andra trafikanvisningar.2 § De beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Med linjetrafik avses i denna förordning detsamma som i yrkestrafiklagen (1998:490). Förordning (2001:1005).
Förordning (1988:1601).5 § Varningsmärken anger förhållanden som kan medföra fara för vägtrafikanterna. Märke 1.1.23 anger även väjningsplikt. Förbudsmärken, påbudsmärken och anvisningsmärken utmärker förbud och påbud som följer av trafikförordningen (1998:1276) eller av föreskrifter eller förbud som har meddelats med stöd av den förordningen, av förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet, av lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering eller av 41 § väglagen (1971:948), om inte annat anges i 21, 22 eller 24 §. Lokaliseringsmärken visar vägen eller ger andra upplysningar av betydelse för vägtrafikanterna. Förordning (2003:256).6 § När vägmärken används för att tillkännage förbud eller villkor som avses i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering skall det av en tilläggstavla framgå vem som har upplåtit eller förbjudit parkeringen. Förordning (1999:720).7 § Vägmärken och tilläggstavlor sätts upp så att de blir väl synliga. Vägmärken är vända mot färdriktningen. Märken för påbjuden körriktning, enkelriktad trafik, parkering och vägvisning kan dock sättas upp så att de är i huvudsak parallella med vägens längdriktning. Tilläggstavlan är vänd åt samma håll som det vägmärke den anbringats under. En tilläggstavla med vågrät pil kan dock sättas upp så att den är i huvudsak parallell med vägens längdriktning.8 § Vägmärken och tilläggstavlor skall vara utförda så att de reflekterar ljus. Detta gäller dock inte om de är belysta inifrån eller om det finns särskilda skäl för att de inte skall vara reflekterande.9 § Varningsmärken och förbudsmärken sätts upp vid högra kanten av vägen eller körbanan, om inte annat följer av 10 eller 21 §. Detta gäller även påbudsmärken, om inte föreskrifterna i 22 § eller särskilda förhållanden motiverar en annan placering. Dessa märken kan dessutom sättas upp på vänster sida, på mittremsa eller refug eller ovanför körbanan. Om det finns särskilda skäl behöver märket i sådana fall inte sättas upp vid höger sida.10 § Märken som anger plats där hastighetsbegränsning eller omkörningsförbud börjar sätts upp vid båda kanterna av vägen eller körbanan. Märken för hastighetsbegränsning behöver dock inte sättas upp på vänster sida om det kan underlåtas utan fara för trafiksäkerheten. Märken som anger slut på omkörningsförbud behöver inte sättas upp vid vänstra kanten av vägen eller körbanan. Andra märken som anger slut på förbud och som anbringas på baksidan av förbudsmärken för motsatt färdriktning behöver inte sättas upp vid högra kanten av vägen eller körbanan.10 a § Trots bestämmelserna i 9 och 10 §§ får märken för hastighetsbegränsning sättas upp enbart över vägen på en sådan väg eller vägsträcka som avses i 2 § förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet och som har flera körfält för trafik i samma riktning. Ett sådant märke anger att hastighetsbegränsningen gäller det körfält som det placerats över samt i förekommande fall vägrenen intill körfältet. Förordning (2003:256).
1.1.1.3 Flera kurvor, den första
1.1.3
1.1.4 Rörlig bro
1.1.5 Kaj, strand eller färjeläge
1.1.10 Ojämn väg
1.1.11 Vägarbete
1.1.14 Stenskott
1.1.20
1.1.22 Vägkorsning där förare av fordon på anslutande
1.1.23
1.1.30
1.1.32.2 Två snedstreck
1.1.32.3 Ett snedstreck
1.1.33
1.1.34.2 Vid korsning med flera spår
1.1.40
1.1.44
1.1.46 Korsande ridväg
1.1.50 Lågt flygande flygplan
1.1.51
1.1.52 Mötande trafik
1.1.53 Tunnel
1.1.54
1.2.1 Förbud mot
1.2.6
1.2.14 Förbud mot ridning
1.2.15 Förbud mot gångtrafik
1.2.16 Förbud mot trafik med terrängmotorfordon och
1.2.31
1.2.33 Begränsat axeltryck
1.2.34 Minsta avstånd mellan motordrivna fordon
1.2.35 Begränsad längd på fordon eller fordonståg
1.2.36 Begränsad bruttovikt på fordon eller fordonståg eller bärighetsklass för
1.2.40 Förbud att parkera
1.2.62
1.2.70.2 Slut på omkörningsförbud
1.2.70.3 Slut på omkörningsförbud för lastbil
1.2.77
1.2.78
1.3.1
1.3.1.4 Högersväng
1.3.1.5 Vänstersväng
1.3.1.6 Rakt fram eller högersväng
1.3.1.7 Rakt fram eller vänstersväng
1.3.1.8 Höger- eller vänstersväng
1.3.2
1.3.6.2
1.4.1
1.4.2
1.4.9
1.4.12
1.4.35
Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
1.5.1 Orienteringstavlor
1.5.1.1 Orienteringstavla
1.5.1.3 Tabellvägvisare
1.5.1.4
1.5.1.5.1
1.5.2.1.2 Vägvisare till motorväg och motortrafikled
1.5.2.1.3 Vägvisare till lokalt mål i tätort
1.5.2.1.4 Vägvisare för enskild väg
1.5.2.1.5 Vägvisare till inrättning m. m.
1.5.2.2
1.5.2.3.2 Förberedande upplysning om avfart från annan väg än motorväg eller motortrafikled.
1.5.2.4
1.5.2.5.1
1.5.4.2 Andra riksvägar än europavägar samt länsvägar med nummer 100--499
1.5.4.4
Förordning (2004:513).26 a § För vägvisning till turistiskt intressanta mål får lokaliseringsmärken enligt 25 § användas med vit text och vita symboler på brun botten. För att ge upplysning om vägar eller platser med stort turistiskt intresse får dessutom följande märken användas.
Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
1.6.1 Märke för trafikantslag
1.6.1.1
1.6.1.3
1.6.2
1.6.5
Förordning (1988:1601). _______________________________________________________________________
1.8.1 Märke för allmän anläggning
1.8.1.1 Post
1.8.1.2 Teleanläggning
1.8.1.2.1
1.9.1
1.9.2.1 Verkstad
1.9.2.2
1.9.2.4 Restaurang
1.9.2.5
1.9.2.7 Toalett
1.9.2.8
1.9.2.21 Stugby
1.9.2.22 Uppställningsplats för husvagnar
1.9.2.23 Campingplats
1.9.2.24 Badplats
1.9.2.30 Sevärdhet
1.9.2.40 Friluftsområde
1.9.2.41 Vandringsled
1.9.2.42 Stollift
1.9.2.43 Släplift
1.9.2.44 Försäljningsställe för fiskekort
1.9.2.45 Golfbana
Förordning (1988:1601).31 § A Tilläggstavlor är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
1.11.1 Vägsträckas längd
1.11.1.1
1.11.2 Avstånd
1.11.2.1 Avstånd till -- -- --
1.11.2.2 Avstånd till stoppskyldighet
1.11.3 Fri bredd
1.11.4
1.11.7
1.11.7.3 Gäller åt det håll pilen visar
1.11.9 Utsträckning av
1.11.9.3 Gäller åt det håll pilen visar
1.11.12 Uppställning av fordon
1.11.12.1
1.11.12.2
1.11.12.3
1.11.13
1.11.17 Farans art
1.11.17.1 Svag vägkant eller hög körbanekant
1.11.17.3 Korsande timmerväg
1.11.17.4 Livsfarlig ledning
1.11.18
1.11.20 Nedsatt syn
1.11.21 Nedsatt hörsel
1.11.22
1.11.24 Trafik i båda riktningarna på cykel- och mopedbana Förordning (1999:720).32 § Om det behövs en sådan anvisning genom en tilläggstavla som inte kan ges enligt 31 §, får en annan tilläggstavla med lämplig text användas.
Bakgrundsskärmen på en signal som placerats över ett körfält kan innehålla pilsymboler som visar vilken eller vilka riktningar signalen avser. Förordning (1988:1601).36 § Fordonssignaler gäller fordon. En fordonssignal placeras till höger om det eller de körfält som den gäller för. Signalen kan upprepas omedelbart före eller efter korsningen. På en tilläggstavla kan anges att signalen gäller även gående.37 § I en fordonssignal visas signalbilder i följande ordning: röd--röd+ gul--grön--gul--röd. I en trafikstyrd signalanläggning får signalen även återgå direkt från gul till grön signalbild. Signalbilderna har den innebörd som anges nedan. Förordning (1988:1601). _______________________________________________________________________
Förordning (1988:1601).39 § I fråga om cykelsignaler (9.2) gäller 35-38 §§ i tillämpliga delar. En cykelsignal utmärks genom en vit cykelsymbol mot blå bakgrund. Symbolen anbringas över cykelsignalen. Cykelsignaler gäller cyklister och förare av mopedklass II.
Förordning (1998:1256).40 § Gångsignaler (9.3) har två ljusöppningar, en för rött ljus som visar symbolen av en stående person och en för grönt ljus som visar symbolen av en gående person. Gångsignaler får kombineras med akustiska signaler. Förordning (1988:1601).41 § Gångsignaler gäller gående. Rött ljus betyder förbud att beträda en körbana, cykelbana eller järnvägs- eller spårvägskorsning. Gående som befinner sig på körbanan eller cykelbanan, då signalen slår om till rött, skall fortsätta till andra sidan. Finns refug eller liknande anordning skall den gående dock stanna där. Grönt ljus betyder att körbanan, cykelbanan eller järnvägs- eller spårvägskorsningen får beträdas. Blinkande grönt ljus betyder att växling till rött ljus är omedelbart förestående. Akustisk signal med långsam pulsfrekvens anger att rött ljus visas i gångsignalen och akustisk signal med snabb pulsfrekvens anger att grön signal visas. Snabb pulsfrekvens med avbrott anger att växling till rött ljus är omedelbart förestående. Förordning (1988:1601).
I ljusöppningarna finns symboler, i den ena bokstaven S, i den andra ett vågrätt streck och i den tredje ett lodrätt streck. Den andra och tredje ljusöppningen kan dubbleras. Förordning (1988: 1601).43 § Kollektivtrafiksignaler gäller förare av fordon i linjetrafik och av spårvagnar. Om en signal har satts upp vid ett körfält för fordon i linjetrafik gäller den för alla som trafikerar körfältet. Förordning (2002:123).44 § I kollektivtrafiksignaler visas signalbilder i följande ordning: S--S+vågrätt streck--lodrätt streck--vågrätt streck--S. I en trafikstyrd signal får pågående växling till S avbrytas och signalen återgå direkt till lodrätt streck. I stället för ett lodrätt streck får en pil användas som signalbild. Signalbilderna har den innebörd som anges nedan. Förordning (1988:1601). _____________________________________________________________________
Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
12.1
4.1.1 Mittlinje och
4.1.4.1 Mittlinje och
4.1.9.1
4.2.1
4.2.4
4.3.1
4.3.1.2
4.3.1.3
4.3.2 Anvisning om kör- fältsbyte
4.3.3
4.3.7a Förbud att
1. Vid plankorsningar mellan dubbelspårig järnväg och väg som inte är enskild.
2. Vid plankorsningar på bangård där växling ofta sker.
3. Vid andra plankorsningar, om det förekommer stark trafik med motordrivna fordon. I en halvbomsanläggning finns det på vardera sidan av spåren en bom, som i fällt läge stänger av den hälft av vägen som ligger till höger i riktning mot korsningen. På bommen finns det en lykta som kan visa blinkande rött ljus.59 § Säkerhetsanordningar och andra anordningar som avses i 55 § används även vid andra korsningar med järnväg och spårväg än de som avses i 57 och 58 §§, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.60 § Om det i en plankorsning inte förekommer tågtrafik med högre hastighet än att tåget om det behövs kan stannas före korsningen, får säkerhetsanordningarna ersättas med andra åtgärder som tillgodoser trafiksäkerhetens krav.61 § Råkar en säkerhetsanordning i olag, skall vakt sättas ut snarast möjligt för att varsko trafikanterna, om inte felet är av så ringa omfattning att anordningen ändå kan anses vara tillräcklig från trafiksäkerhetssynpunkt. Vakten skall varsko vägtrafikanten med tecken som anges i 76 §.62 § En säkerhetsanordning behöver inte träda i funktion då lätta järnvägsfordon passerar en korsning, om det vidtas en åtgärd enligt 61 § eller någon annan lämplig åtgärd.63 § Om en säkerhetsanordning dras in utan att ersättas med någon annan anordning skall ett meddelande om detta anslås vid korsningen minst två veckor i förväg eller ges tillkänna på något annat lämpligt sätt.
7.1.1
7.1.2 67 a § Vid trafikövervakning på särskilda fordonskontrollplatser använder polisman följande tecken
13.4.1
Utformning och utseende anpassas efter förhållandena på platsen.
7.1.3
7.1.569 § En avfart från en motorväg och en motortrafikled utmärks mellan huvudkörbanan och avfartsvägen med avfartsskärm 7.1.5. Avfartsskärmar får användas även vid andra vägar.70 § Är en väg, som inte är enskild, helt eller delvis avstängd från trafik på grund av vägarbete eller något liknande förhållande, utmärks detta genom en avstängningsanordning. Denna är röd och gul. Detta gäller även en enskild väg om den i större utsträckning används av allmänheten. För att sätta upp en avstängningsanordning som inte innebär avspärrning eller någon annan väsentlig trafikinskränkning behövs det inte någon lokal trafikföreskrift.71 § Har en väg helt eller delvis stängts av genom en avstängningsanordning och behövs det vägvisning för att ange förbifart, sker detta genom utmärkning enligt 25 §. Vägmärkena kan därvid ha orange bakgrundsfärg med svart text och svarta symboler. Förordning (1981:1225).
6.1.5
6.1.6
6.1.7
8.2.172 § Om det, i andra fall än som avses i 70 §, på grund av vägarbete eller liknande förhållanden behöver uppföras någon anordning eller vidtas någon annan åtgärd som medför att framkomligheten på vägen inskränks, utmärks detta med markeringsskärm 6.1.5 och 6.1.6 eller med markeringspil 6.1.7. Är framkomligheten på vägen inskränkt till följd av en trafikolycka eller någon liknande händelse får detta utmärkas med trafikanvisning 8.2.1. Förordning (1981:1225).
6.1.473 § Har ett vägarbete utmärkts med märke 1.1.11, kan tavla 6.1.4 sättas upp vid den bortre begränsningen av arbetsplatsen.74 § Sådana anordningar eller anvisningar som avses i 70 och 72 §§ skall under mörker vara belysta eller markerade genom lyktor, reflexanordningar eller reflekterande material. Lyktorna skall visa fast rött ljus när vägen är helt avstängd och fast eller blinkande gult ljus i annat fall. Förordning (1980:157).75 § Andra trafikanvisningar än de som har angivits ovan får användas om det behövs för att reglera trafiken.76 § Vid vägarbeten eller liknande förhållanden eller då signalanläggning 12.1 eller en sådan säkerhetsanordning som avses i 55 § är i olag eller vid korsning med ringa trafik kan trafiken regleras av en vakt som ger tecken med en flagga och under mörker med en lykta. Om vakten med utsträckt arm ger tecken med en röd flagga eller ett rött ljus, betyder detta "Stopp". Vinkande tecken i färdriktningen betyder "Vägen är fri - kör fram".
Vägverket och Naturvårdsverket skall i den utsträckning det behövs samråda med varandra. En kommun får föreskriva att sådana utmärkningar i terräng enligt denna förordning, som inte avser någon lokal trafikföreskrift, får ske endast efter tillstånd av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet eller någon annan nämnd som kommunen bestämmer. Förordning (1998:1256). Kostnader m. m.78 § Vägverket får besluta att ett visst vägmärke eller ett vägmärke i visst fall får sättas upp endast om verket har medgivit det och att en sådan signalväxlingsföljd som anges i 37 § andra stycket får användas endast efter tillstånd av verket. Förordning (1992:1294).79 § En fråga om kryssmärke 1.1.34, signalanläggning 12.1 eller en anordning som avses i 55 § första stycket i ett visst fall skall sättas upp eller dras in prövas av Banverket efter samråd med Vägverket. I fråga om indragning av signalanläggning 12.1 eller en sådan anordning som avses i 55 § första stycket skall samråd ske även med länsstyrelsen.
Förordning (1992:1294).80 § Andra märken, signaler, vägmarkeringar och anordningar enligt denna förordning än kryssmärke 1.1.34, trafikanvisning 8.2.1, signalanläggning 12.1 och sådana anordningar som avses i 55 § första stycket skall sättas upp och underhållas
1. i fråga om väg som inte är enskild
a) när det gäller föreskrift enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen (1998:1276) av den myndighet som har meddelat föreskriften, och
b) i andra fall av den myndighet som handhar väg- eller gatuhållningen,
2. i fråga om enskild väg
a) när det gäller en föreskrift enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen av den myndighet som har meddelat föreskriften,
b) när det gäller en sådan lokal trafikföreskrift som avses i 10 kap. 6 § trafikförordningen och som endast får meddelas efter medgivande av vägens ägare av vägens ägare,
c) när det gäller annan lokal trafikföreskrift än som avses i b, utmärkning av hastighetsbegränsning, utmärkning av föreskrift enligt 41 § väglagen (1971:948), trafiksignaler och andra anordningar för att tillgodose trafiksäkerheten inom tättbebyggt område och på vägar utom sådant område där kommunen är väghållare av kommunen samt i övriga fall av den myndighet som enligt väglagen svarar för väghållningen i området, och
d) i andra fall av vägens ägare,
3. i fråga om terräng av kommunen eller i förekommande fall av den som har begärt tillstånd till utmärkning. Vägmärken som används för att tillkännage villkor eller förbud som avses i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering skall sättas upp och underhållas av den som beslutat förbuden eller villkoren. Om det på grund av en trafikolycka, skada på vägen eller något liknande uppstår förhållanden som kan medföra fara eller hinder för trafiken får även annan sätta upp vägmärken och anordningar enligt denna förordning om det behövs för att tillgodose säkerheten. Detta gäller dock endast när det inte går att vänta på att den som skall svara för en viss åtgärd vidtar denna.
Förordning (1999:720).81 § Den som innehar en järnväg eller en spårväg sätter upp och underhåller kryssmärke 1.1.34, signalanläggning 12.1 och anordningar som avses i 55 § första stycket och svarar för att anordningarna fungerar på det sätt som anges i 47 och 56 §§.82 § De kostnader för uppsättning och underhåll som avses i 80 § betalas av den som svarar för åtgärderna. Detta gäller dock inte i följande fall. Den som har erhållit tillstånd enligt 77 § andra stycket betalar kostnaden för att sätta upp och underhålla det märke som tillståndet gäller. Sätts ett lokaliseringsmärke upp på begäran av någon annan än den som svarar för väg- eller gatuhållningen, betalar den som begär att märket sätts upp kostnaden för uppsättning och underhåll av märket. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte om märket ändå skulle ha satts upp av den som svarar för väg- eller gatuhållningen. Behövs tillfälliga vägmärken och anordningar för trafikreglering vid idrottstävlingar, marknader eller liknande tillställningar eller för att dra ledningar eller göra något annat intrång i vägen, bekostas uppsättandet och underhållet av den som anordnar tillställningen eller svarar för intrånget. Förordning (1988:1601).83 § Vägverket meddelar ytterligare föreskrifter om vägmärken och andra anordningar enligt denna förordning. Därvid får även föreskrivas eller för ett visst fall medges undantag från utmärkningsskyldighet i fråga om vägar med ringa trafik eller om det finns andra särskilda skäl till det och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Verket får även fastställa tilläggstavlor med ett annat innehåll än det som anges i förordningen samt föreskriva eller för ett visst fall medge undantag från 20 § och avvikelser från vad som gäller om vägmärkenas färg; verket får dock inte bestämma nya symboler. Verket får även föreskriva om infogande i lokaliseringsmärken av varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken, anvisningsmärken eller andra lokaliseringsmärken. Verket får vidare tillåta användning av vägmärken i en annan storlek eller med en annan text än den som följer av förordningen och besluta om försöksverksamhet som innebär avvikelser från förordningens bestämmelser. Vägverket får även föreskriva att vägmärken och andra anordningar enligt denna förordning eller material som ingår i sådana skall vara av en sådan typ som godkänts av verket eller en annan myndighet. När Vägverket meddelar föreskrifter och beslut om undantag enligt första stycket skall verket samråda med Banverket i frågor som rör kryssmärke 1.1.34, signalanläggning 12.1 eller förhållanden som regleras i 55--63 §§. Förordning (1992:1294).84 § Ytterligare föreskrifter i fråga om sådana tecken som avses i 64--67 §§ meddelas av rikspolisstyrelsen efter samråd med Vägverket. Förordning (1992:1294).85 § Uppsättning och underhåll enligt 80 och 81 §§ får inte utföras av någon annan än den som det åligger att vidtaga åtgärden. Sådana åtgärder får inte heller utföras på annat sätt än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Inte heller får någon sätta upp anordningar som kan förväxlas med eller som har samma innebörd som de vägmärken eller anordningar som skall sättas upp i den ordning som anges i 80 och 81 §§.
Förordning (1998:969). 1988:1601 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1989. Trafiksäkerhetsverket får föreskriva att vägmärken, anläggningar eller vägmarkeringar som har anbringats enligt äldre föreskrifter får användas tills vidare eller till den tidpunkt som verket anger.
Trafiksäkerhetsverket får föreskriva att 37, 39 och 44 §§ skall träda i kraft före den 1 januari 1999, för vissa områden om det finns särskilda skäl.
1978:1001
Departement/myndighet:
Näringsdepartementet
Utfärdad:
1978-12-21
Omtryck:
SFS 1988:1601
Ändrad:
t.o.m. SFS
2006:316
Övrig text:
Inga symboler eller vägmärken med här.
Upphävd:
2007-06-01
Författningen har upphävts genom:
SFS
2007:90
Ändringsregister:
SFSR (Regeringskansliet)
Källa:
Fulltext (Regeringskansliet)
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning gäller anvisningar för trafik på väg och i terräng genom vägmärken,trafiksignaler,
vägmarkeringar,
säkerhetsanordningar vid järnvägs- eller spårvägskorsningar,
tecken av polisman,
andra trafikanvisningar.2 § De beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Med linjetrafik avses i denna förordning detsamma som i yrkestrafiklagen (1998:490). Förordning (2001:1005).
Bestämmelser för väg
Vägmärken
Allmänna bestämmelser
3 § Vägmärken delas in i varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken och upplysningsmärken. Upplysningsmärken delas in i anvisningsmärken och lokaliseringsmärken. Under ett vägmärke kan anbringas en eller flera tilläggstavlor med kompletterande anvisningar. Förordning (1999:720).4 § Vägmärken och tilläggstavlor har den utformning, färgsättning och innebörd som framgår av 15, 21, 22, 24, 25 och 27--32 §§.Förordning (1988:1601).5 § Varningsmärken anger förhållanden som kan medföra fara för vägtrafikanterna. Märke 1.1.23 anger även väjningsplikt. Förbudsmärken, påbudsmärken och anvisningsmärken utmärker förbud och påbud som följer av trafikförordningen (1998:1276) eller av föreskrifter eller förbud som har meddelats med stöd av den förordningen, av förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet, av lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering eller av 41 § väglagen (1971:948), om inte annat anges i 21, 22 eller 24 §. Lokaliseringsmärken visar vägen eller ger andra upplysningar av betydelse för vägtrafikanterna. Förordning (2003:256).6 § När vägmärken används för att tillkännage förbud eller villkor som avses i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering skall det av en tilläggstavla framgå vem som har upplåtit eller förbjudit parkeringen. Förordning (1999:720).7 § Vägmärken och tilläggstavlor sätts upp så att de blir väl synliga. Vägmärken är vända mot färdriktningen. Märken för påbjuden körriktning, enkelriktad trafik, parkering och vägvisning kan dock sättas upp så att de är i huvudsak parallella med vägens längdriktning. Tilläggstavlan är vänd åt samma håll som det vägmärke den anbringats under. En tilläggstavla med vågrät pil kan dock sättas upp så att den är i huvudsak parallell med vägens längdriktning.8 § Vägmärken och tilläggstavlor skall vara utförda så att de reflekterar ljus. Detta gäller dock inte om de är belysta inifrån eller om det finns särskilda skäl för att de inte skall vara reflekterande.9 § Varningsmärken och förbudsmärken sätts upp vid högra kanten av vägen eller körbanan, om inte annat följer av 10 eller 21 §. Detta gäller även påbudsmärken, om inte föreskrifterna i 22 § eller särskilda förhållanden motiverar en annan placering. Dessa märken kan dessutom sättas upp på vänster sida, på mittremsa eller refug eller ovanför körbanan. Om det finns särskilda skäl behöver märket i sådana fall inte sättas upp vid höger sida.10 § Märken som anger plats där hastighetsbegränsning eller omkörningsförbud börjar sätts upp vid båda kanterna av vägen eller körbanan. Märken för hastighetsbegränsning behöver dock inte sättas upp på vänster sida om det kan underlåtas utan fara för trafiksäkerheten. Märken som anger slut på omkörningsförbud behöver inte sättas upp vid vänstra kanten av vägen eller körbanan. Andra märken som anger slut på förbud och som anbringas på baksidan av förbudsmärken för motsatt färdriktning behöver inte sättas upp vid högra kanten av vägen eller körbanan.10 a § Trots bestämmelserna i 9 och 10 §§ får märken för hastighetsbegränsning sättas upp enbart över vägen på en sådan väg eller vägsträcka som avses i 2 § förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet och som har flera körfält för trafik i samma riktning. Ett sådant märke anger att hastighetsbegränsningen gäller det körfält som det placerats över samt i förekommande fall vägrenen intill körfältet. Förordning (2003:256).
Varningsmärken
11 § Utanför tättbebyggt område sätts ett varningsmärke upp 150--250 meter före den plats där faran kan finnas, om förhållandena inte motiverar en annan placering. Sätts märket upp på annat avstånd skall avståndet anges på en tilläggstavla. Uppgår avståndet till 500 meter eller mera skall märket upprepas. Inom tättbebyggt område sätts ett varningsmärke upp strax före den plats där faran kan finnas. Första och andra styckena gäller inte märke 1.1.23, 1.1.32.2, 1.1.32.3 och 1.1.34.12 § Gäller varningen en längre vägsträcka, anges sträckans längd på tilläggstavla 1.11.1. Om det finns särskilda skäl, kan märket upprepas på lämpliga avstånd.13 § Ett varningsmärke kan sättas upp för att ange fara på korsande eller anslutande väg. Ett sådant varningsmärke förses med tilläggstavla 1.11.18.14 § Ett varningsmärke som avser endast tillfällig fara eller fara under en viss del av året tas bort eller täcks över när faran inte föreligger.15 § Varningsmärken är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________Märke Närmare föreskrifter________________________________________________________________________
1.1.1 Symbolen anpassas efter
Farliga kurvor förhållandena på platsen.1.1.1.1 Högerkurva
1.1.1.3 Flera kurvor, den första
till höger Avser varningen en vägsträcka
med mer än två farliga kurvor
skall vägsträckans längd anges
med tilläggstavla 1.11.1.1.
1.1.2 Symbolen anpassas efter Brant
lutning förhållandena på platsen.1.1.2.1 Brant nedförslutning
1.1.3
Avsmalnande väg Symbolen anpassas efter förhållandena på
platsen.1.1.3.1 Från båda sidor
1.1.4 Rörlig bro
1.1.5 Kaj, strand eller färjeläge
1.1.10 Ojämn väg
1.1.11 Vägarbete
1.1.12 Slirig körbana Märket används i allmänhet inte
för att ange risk för halka på
grund av snö eller is.1.1.13
Stenras Symbolen anpassas efter
förhållandena på platsen. 1.1.13.1Stenras från höger
1.1.14 Stenskott
1.1.20
Vägkorsning Märket anger att den allmänna
väjningsplikten mot fordon som
kommer från höger gäller i
korsningen. Märket används inte
när cirkulationstrafik är påbjuden eller
när ett annat märke anger att trafiken
regleras på särskilt sätt.1.1.21 Cirkulationsplats
1.1.22 Vägkorsning där förare av fordon på anslutande
väg har väjningsplikt Märket anger vägkorsning där förare på anslutande
väg har väjningsplikt eller stoppplikt.
Vid huvudled sätts märket upp endast om korsningen
är komplicerad, svåröverskådlig eller på annat sätt
farlig. I annan korsning sätts märket upp om
väjningsplikt eller stopplikt föreskrivits för
korsande väg. Märket behöver dock
inte sättas upp om det är onödigt med hänsyn till
att det ändå tydligt framgår att väjningsplikt
eller stopplikt gäller för den korsande vägen
såsom i en vägkorsning där stopplikt gäller
i samtliga tillfarter.
Symbolen på märket anpassas till förhållandena på
platsen.1.1.22.1 har upphävts genom förordning (1999:720).
1.1.23
Väjningsplikt Märket anger korsning med huvudled eller annan
korsning eller plats där föraren har väjningsplikt
mot fordon. Märket behöver inte sättas upp om det
av omständigheterna tydligt framgår för
förare på de korsande vägarna vem som har
väjningsplikt. I fall som avses i 3 kap. 21 §
andra stycket trafikförordningen
(1998:1276) behöver märket sättas upp endast om
det finns särskilda skäl till det.
Märket skall sättas upp så nära som möjligt den
punkt som inte bör passeras när väjningsplikten
skall iakttas.
Märket används med tilläggstavla 1.11.2.2 som
förberedande upplysning om märke 1.2.50.1.1.24 Trafiksignal
1.1.30
Järnvägskorsning med bommar Sätts upp före en hel- eller
halvbomsanläggning som har anbringats
enligt 57--59 §§ vid korsning utom
tättbebyggt område och, om det behövs,
även före sådan anordning inom
tättbebyggt område.
Under märket sätts avståndsmärke upp, se
under 1.1.32.1.1.31
Järnvägskorsning utan bommar Sätts upp före sådan korsning mellan
järnväg och allmän väg som saknar hel-
eller halvbomsanläggning. Vid korsning
av detta slag mellan järnväg och enskild
väg sätts märket upp om det behövs med
hänsyn till trafiksäkerheten.
I de fall som avses i 60 § används inte
märke 1.1.31 utan märke 1.1.54. Detsamma
gäller när skyldighet inte föreligger
att sätta upp och underhålla
säkerhetsanordningar eller kryssmärken
vid hamnspår, industrispår eller därmed
jämförligt spår.
Under märket sätts avståndsmärke upp, se
under 1.1.32.1.1.32
Avstånd till järnvägskorsning Sätts upp utom tättbebyggt område före
järnvägskorsning som har utmärkts med
märke 1.1.30 eller 1.1.31. Sätts upp
inom tättbebyggt område om det behövs
med hänsyn till trafiksäkerheten. Märke
1.1.32.1 sätts upp under märke 1.1.30
eller 1.1.31. Märke 1.1.32.2 sätts upp
där två tredjedelar av avståndet till
korsningen återstår och märke 1.1.32.3
där en tredjedel återstår. På märken som
sätts upp på vänster sida av vägen eller
körbanan lutar strecken ned åt höger.1.1.32.1 Tre snedstreck
1.1.32.2 Två snedstreck
1.1.32.3 Ett snedstreck
1.1.33
Korsning med spårväg Sätts upp före sådan korsning med
spårväg som ligger utom tättbebyggt
område och, om det behövs av
särskilda skäl, före sådan korsning inom
tättbebyggt område.1.1.34
Kryssmärke Sätts upp före en plankorsning. Om det
inte krävs med hänsyntill
trafiksäkerheten behöver märket inte
sättas upp vid plankorsning med enskild
väg. Märket kan även sättas upp vid
en korsning i plan mellan väg och
järnväg som inte är anlagd på särskild
banvall och vid en korsning i plan
mellan väg eller led som inte allmänt
används för trafik och järnväg eller
spårväg. Finns det en anläggning med
flerfärgssignaler vid korsningen behöver
märket inte sättas upp.1.1.34.1 Vid korsning med ett spår
1.1.34.2 Vid korsning med flera spår
1.1.40
Övergångsställe Märket anger att vägtrafikant närmar sig
övergångsställe för gående.1.1.41
Barn Märket sätts upp före plats på väg där
barn ofta vistas, såsom vid skola,
lekplats eller liknande.1.1.43
Djur Märket används vid viltstråk. Symbolen
utgörs av bild av älg eller hjortdjur.
Märket kan även användas där tamdjur
förekommer på vägen. I sådana fall
utgörs symbolen på märket av bild av
tamdjur.1.1.43.1 Älg
1.1.44
Cyklister och mopedförare på Märket anger att cyklister och
körbanan mopedförare kan väntas köra in
på eller korsa körbanan.1.1.45 Korsande skidspår
1.1.46 Korsande ridväg
1.1.50 Lågt flygande flygplan
1.1.51
Farlig sidvind Symbolen anpassas efter förhållandena på
platsen.1.1.51.1 Farlig sidvind från höger
1.1.52 Mötande trafik
1.1.53 Tunnel
1.1.54
Annan fara Märket används för att ange fara för
vilken särskilt märke inte
finns. Farans art anges på
tilläggstavla. Om användning vid
järnvägskorsning, se under 1.1.31.Förbudsmärken och påbudsmärken Förordning (1999:720).16 § Förbudsmärken och påbudsmärken anger, om inte något annat följer av 21 eller 22 § eller framgår av förhållandena på platsen, att förbudet eller påbudet börjar där märkena satts upp och gäller till nästa vägkorsning.17 § Gäller förbud eller påbud som anges med ett vägmärke även efter vägkorsning, upprepas märket efter korsningen. Gäller förbudet eller påbudet en längre vägsträcka, upprepas märket dessutom på lämpliga avstånd. Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 21 §.18 § Begränsning av förbud eller påbud som ges till känna genom ett vägmärke anges på en tilläggstavla. För vissa fall ges närmare bestämmelser i 21 §. Förordning (1988:1601).19 § Påbudsmärken som innebär att ett visst slags trafik är påbjuden innebär även förbud mot annan trafik, om inte annat är föreskrivet.20 § Ett förbudsmärke med en tilläggstavla som anger avståndet till den plats där förbudet gäller eller börjar att gälla får användas endast för att ge förberedande upplysning om förbud mot fordonstrafik eller om begränsning av fordons eller fordonstågs bredd, höjd, längd, vikt eller axel- eller boggitryck längre fram i färdriktningen eller om stopp för tullkontroll. Påbudsmärken med tilläggstavlor för avstånd får inte användas. Förbudsmärken eller påbudsmärken kan sättas upp för att ange förbud eller påbud på korsande eller anslutande väg. Sådana märken förses med tilläggstavla 1.11.18. Förordning (1980:157).21 § Förbudsmärken är följande. ______________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter______________________________________________________________________
1.2.1 Förbud mot
fordonstrafik Märket anger förbud mot fordonstrafik i båda
riktningarna, dock inte trafik som avses i
1 kap. 4 § andra stycket trafikförordningen
(1998:1276).
Avser förbudet även sådan trafikant som avses i
1 kap. 4 § andra stycket trafikförordningen anges
detta på en tilläggstavla.1.2.2 Förbud mot infart
med fordon Avser förbudet även den som leder cykel eller
moped, eller annan trafikant som avses i 1 kap.
4 § andra stycket trafikförordningen (1998:1276),
anges detta på en tilläggstavla.1.2.3 Förbud mot trafik med motordrivet
fordon Märket anger förbud mot trafik med andra
motordrivna fordon än moped klass II.
Avser förbudet även moped klass II anges detta
på en tilläggstavla.1.2.4
Förbud mot trafik med Förbudet gäller även motorcykel
motordrivet fordon som har eller moped med tillkopplad
flera hjul än två sidvagn.1.2.5 Förbud mot trafik med motorcykel och moped klass I
1.2.6
Förbud mot trafik med Förbudet gäller inte fordon med
motordrivet fordon med tillkopplad påhängsvagn eller
tillkopplad släpvagn enaxlig släpvagn.
Avser förbudet endast fordonståg med
släpvagn vars totalvikt
överstiger visst tontal anges detta på
tilläggstavla 1.11.4.1.2.7
Förbud mot trafik med lastbil Avser förbudet endast lastbil vars
totalvikt överstiger visst
tontal anges detta på tilläggstavla
1.11.4.1.2.8 Förbud mot trafik med traktor
och motorredskap Gäller undantag från förbudet för ett
visst slag eller en viss typ
av fordon anges detta på tilläggstavla.1.2.10
Förbud mot cykel- och Avser förbudet även ledande av cykel
mopedtrafik eller moped anges detta på
tilläggstavla. Gäller förbudet inte
trafik med mopeder eller viss klass
av mopeder anges detta på tilläggs-
tavla.1.2.11
Förbud mot mopedtrafik Avser förbudet även ledande av moped
anges detta på tilläggstavla. Gäller
förbudet inte viss klass av mopeder
anges detta på tilläggstavla.1.2.12 Förbud mot trafik med hästfordon
1.2.14 Förbud mot ridning
1.2.15 Förbud mot gångtrafik
1.2.16 Förbud mot trafik med terrängmotorfordon och
terrängsläp Gäller förbudet inte terrängvagn
anges detta på tilläggstavla.1.2.30 Begränsad fordonsbredd
1.2.31
Begränsad fordonshöjd Märket används när den fria höjden i en
vägport eller på liknande platser är
lägre än 4,5 meter. Det får sättas upp
även på vägporten. Är den fria höjden
olika i skilda körfält får märket sättas
upp över varje körfält. I sådana fall
anges på det till höger om vägen
uppsatta märket den lägsta fria höjden
och på en tilläggstavla att den fria
höjden är högre i visst körfält.
Mätplatser får utmärkas särskilt. Det
behövs inte någon lokal trafikföreskrift
för att märket skall få användas.
Korsning med elektrifierad järnväg kan
anges med tilläggstavla 1.11.17.4.1.2.32 Begränsad bruttovikt på fordon
1.2.33 Begränsat axeltryck
1.2.34 Minsta avstånd mellan motordrivna fordon
1.2.35 Begränsad längd på fordon eller fordonståg
1.2.36 Begränsad bruttovikt på fordon eller fordonståg eller bärighetsklass för
väg Märket anger förbud mot trafik med fordon eller
fordonståg över viss bruttovikt. Märket anger
också bärighetsklass för väg.
Den högsta bruttovikten eller bärighetsklassen
anges på märket. Bärighetsklass anges genom
förkortningen BK samt den siffra som
anger bärighetsklassen.1.2.37 Begränsat boggitryck
1.2.40 Förbud att parkera
fordon Märket anger förbud att parkera fordon.
Märket anger ett förbud att parkera på den
sida av vägen där märket är uppsatt. Förbudet
börjar att gälla där märket satts upp och
gäller enligt vad som angetts på en tilläggstavla,
till den plats där annan bestämmelse om stannande
eller parkering märkts ut eller i annat fall
till nästa vägkorsning. Gäller sådan annan
bestämmelse på en kortare sträcka gäller
dock förbudet på nytt efter sträckans slut utan
att märket sätts upp igen. Förbudet gäller också
på nytt utan att märket sätts upp igen i det fall
en parkeringsplats anordnats vid sidan av körbanan.
Gäller förbudet från den punkt där förbudet
enligt 3 kap. 53 § 2 trafikförordningen
(1998:1276) upphör att gälla, och kan märket på
grund av vägkorsningens utformning
eller av annat skäl inte sättas upp i denna
punkt, sätts märket upp så nära denna punkt som
möjligt och förses med tilläggstavla 1.11.7.1.
Gäller olika bestämmelser om stannande och parkering
för samma vägsträcka bör normalt den mest
restriktiva föreskriften utmärkas med vägmärke och
andra föreskrifter med tilläggstavla 1.11.6 eller
1.11.14.
Märket anger inte rätt att stanna där det är
förbjudet att stanna eller parkera enligt
trafikförordningen om inte detta
tydligt framgår av märkets placering eller
anges på en tilläggstavla.
Förbud att parkera på dagar med udda datum på den
sida av vägen där adressnumren är udda och på dagar
med jämnt datum på den sida som har jämna
adressnummer anges genom en tilläggstavla
med texten "Datumparkering" till märket.1.2.41 Förbud att stanna
och parkera fordon Märket anger förbud att stanna och parkera på
den sida av vägen där märket är uppsatt.
De närmare föreskrifterna till märke 1.2.40 andra
och tredje styckena gäller även i fråga om detta
märke.1.2.50 Stopp vid vägkorsning
eller järnvägskorsning Märket anger stopplikt för förare vid korsande
väg, led eller spårområde.
Används märket i en vägkorsning med stopplikt
i alla tillfarter anges detta med tillläggstavla
1.11.22.
Förberedande upplysning om stopplikt ges med
märke 1.1.23 och tilläggstavla 1.11.2.2.
Märket kan användas även i korsning med spårväg.
Märket sätts upp så nära den punkt där fordon
skall stannas som möjligt.1.2.52
Stopp vid tull Det behövs inte någon lokal
trafikföreskrift för att märket skall
få användas.
Texten avfattas på språk som är lämpligt
med hänsyn till gränsförhållandena.1.2.53
Stopp . . . Märket anger skyldighet att stanna av
anledning som framgår av text under det
vågräta strecket.
Det behövs inte någon lokal
trafikföreskrift för att märket skall
få användas.
1.2.53.2 Märket gäller endast vid rött ljus och
den trafik signalen avser.1.2.60 Skyldighet att lämna företräde Märket används på en vägsträcka som är
för mötande fordon så smal att möte inte lämpligen kan ske.
Det anger förbud att föra in ett fordon
på vägsträckan, om ett mötande fordon
närmar sig och sträckan inte kan
passeras utan att det mötande fordonet
måste stannas. Märket används dock inte
om trafiken regleras genom
trafiksignal. Det får sättas upp endast
vid ett sådant vägavsnitt som även under
mörker kan överblickas i hela sin längd
från ändpunkterna. Om det inte är
onödigt, skall märke 1.4.21 sättas
upp vid den andra ändan av vägsträckan,
vänt åt motsatt håll.
Det behövs inte någon lokal
trafikföreskrift för att märket skall
få användas.1.2.61
Förbud att svänga Märket sätts upp vid vägkorsningar eller
utfarter från eller infarter till
parkeringsplatser, fastigheter,
bensinstationer eller andra liknande
områden i anslutning till vägen. Det
gäller endast i korsningen eller
anslutningen, om det inte på en
tilläggstavla anges att förbudet gäller
en viss sträcka.
Symbolen anpassas efter förhållandena på
platsen.1.2.61.2 Förbud mot vänstersväng
1.2.62
Förbud mot vändning på väg Ett märke som satts upp omedelbart före
(U--sväng en vägkorsning eller en korsning mellan
väg och cykelled anger att vändning inte
får ske i den korsningen. I annat fall
anger märket att förbudet gäller till
nästa vägkorsning, om det inte anges
något annat på en tilläggstavla.1.2.63
Omkörning förbjuden Märket anger förbud att köra om andra
motordrivna fordon än sådana tvåhjuliga
mopeder eller motorcyklar som saknar
sidvagn. Förbudet gäller till den plats
där märke 1.2.70.2 satts upp.1.2.64 Omkörning med lastbil förbjuden Märket anger förbud att med en lastbil
vars totalvikt överstiger 3,5 ton köra
om andra motordrivna fordon än sådana
tvåhjuliga mopeder eller motorcyklar som
saknar sidvagn. Förbudet gäller till den
plats där märke 1.2.70.3 satts upp.
Inträder förbudet vid en annan
totalvikt, högre än 3,5 ton, anges detta
på tilläggstavla 1.11.4.1.2.65
Begränsad hastighet Märket anger att hastigheten inte får överstiga
den som anges på märket.
Den högsta tillåtna hastigheten anges på märket.
Begränsningen gäller till den plats där ett märke
med annan hastighetsbegränsning, märke 1.4.1
eller märke 1.4.14 satts upp. Märket behöver inte
upprepas efter en vägkorsning om samma
högsta tillåtna hastighet gäller på korsande väg.1.2.66
Förbud mot fordon Märket anger förbud mot trafik med
lastade med farligt fordon som omfattas av bestämmelserna
gods om transport av farligt gods enligt
lagen (2006:263) om transport av
farligt gods.1.2.70 Slutmärken
1.2.70.2 Slut på omkörningsförbud
1.2.70.3 Slut på omkörningsförbud för lastbil
1.2.77
Zon Tavlan anger att en zon börjar. Med
zontavla kan anges förbud som avses med
märke 1.2.1, 1.2.3, 1.2.4, 1.2.5, 1.2.6,
1.2.7, 1.2.8, 1.2.10, 1.2.11, 1.2.12,
1.2.14, 1.2.15, 1.2.16, 1.2.31,
1.2.32, 1.2.33, 1.2.35, 1.2.36, 1.2.37,
1.2.40 eller 1.2.41. Med zontavla kan
också anges att parkering är tillåten
viss begränsad tid. Förbud anges genom
att förbudsmärket infogas i zontavlan.
Parkeringstillåtelse anges genom att
märke 1.4.3l infogas i zontavlan.
Tidsbegränsningen anges på en
tilläggstavla, som infogas i zontavlan.
Begränsningar i förbudets eller
parkeringstillåtelsens giltighet anges
på tilläggstavla till zontavlan. Ovan i
denna paragraf angivna bestämmelser och
bestämmelserna i 24 § om märke 1.4.31
gäller i tillämpliga delar.
Inom en zon med förbud mot parkering
eller stannande eller med tillåten
parkering viss begränsad tid kan
avvikelser från förbudet eller
tillåtelsen enligt zonmärket göras för
vissa kortare vägsträckor. Avvikelsen
och dess utsträckning anges med märke
1.2.40, 1.2.41, eller 1.4.31 enligt
bestämmelserna för respektive märke. En
avvikelse kan även anges med ett
zonmärke av annan innebörd som avser
kortare vägsträcka. Anges längden av
vägsträckan som avvikelsen avser på
vägmärket eller på en tilläggstavla
eller anges platsen där avvikelsen
upphör genom vägmärke, gäller
zonregleringen åter utan att märket
sätts upp igen.
Med de undantag som följer av föregående
stycke gäller ett zonmärke till den
plats där ett slutmärke med motsvarande
symbol satts upp.1.2.77.1 Zon med förbud att parkera fordon
1.2.78
Slut på zon Det i tavlan infogade märket skall
motsvara det märke som anger var zonen
börjar.1.3.7 1.2.78.1 Slut på zon med förbud att parkera fordon Förordning (2006:316).22 § Påbudsmärken är följande. ________________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter_______________________________________________________________________
1.3.1
Påbjuden körriktning Märkena anger att ett fordon får föras
endast i pilens riktning eller, där två
pilar finns, i endera pilens riktning.1.3.1.1
Höger Behöver inte sättas upp vid högra kanten
av vägen eller körbanan.1.3.1.2
Vänster Behöver inte sättas upp vid högra kanten
av vägen eller körbanan.1.3.1.3 Rakt fram
1.3.1.4 Högersväng
1.3.1.5 Vänstersväng
1.3.1.6 Rakt fram eller högersväng
1.3.1.7 Rakt fram eller vänstersväng
1.3.1.8 Höger- eller vänstersväng
1.3.2
Påbjuden körbana Märkena anger påbjuden körbana eller
påbjudet körfält. Märkena sätts inte upp
på högra kanten av körbanan, om det
inte finns särskilda skäl till detta.
Det behövs inte någon lokal
trafikföreskrift för att märkena skall
få användas.1.3.2.1
Höger Märket anger att ett fordon får föras
förbi märket endast på höger sida.1.3.2.2
Vänster Märket anger att ett fordon får föras
förbi märket endast på vänster sida.1.3.2.3
Höger eller vänster Märket anger att ett fordon får föras
förbi märket antingen till höger eller
vänster.1.3.3
Cirkulationsplats Märket anger cirkulationsplats. Märket får endast
användas tillsammans med märke 1.1.23 eller 1.2.50.1.3.6
Påbjuden bana för gående, Märkena anger banor som är avsedda för
cyklister och mopedister gång- eller cykeltrafik eller för trafik
med moped klass II. Det behövs inte
någon lokal trafikföreskrift för att
märkena skall få användas.1.3.6.1 Påbjuden gångbana
1.3.6.2
Påbjuden cykel- och mopedbana Märket anger en bana som är avsedd för
trafik med cykel och moped klass II.1.3.6.3
Påbjuden gång-, cykel- och Märket anger en bana som är avsedd för
mopedbana (gemensam bana) gångtrafik samt trafik med cykel och
moped klass II.1.3.6.4
Påbjuden gångbana och cykel- Märket anger en bana som är avsedd för
och mopedbana gångtrafik och en bana som är avsedd för
trafik med cykel och moped klass II.
Banorna är åtskilda med vägmarkering,
skiljeremsa eller liknande.
Märket anpassas efter förhållandena på
platsen.1.3.7
Påbjuden ridväg Märket anger inte förbud mot gångtrafik.
Det behövs inte någon lokal
trafikföreskrift för att märket skall
få användas.1.3.8 Påbjuden led för terrängmotorfordon och
terrängsläp Gäller påbudet inte terrängvagn eller
terrängsläp anges detta på en
tilläggstavla.
Märket anger inte förbud mot gångtrafik
och skidåkning.
Det behövs inte någon lokal
trafikföreskrift för att märket skall
få användas.1.3.11
Början på körfält för fordon Märket anger att körfältet får
i linjetrafik m. fl. trafikeras med fordon i linjetrafik,
mopeder och cyklar. Det anger också att
fordon som inte får trafikera körfältet
inte heller får stannas eller vara
parkerade där och att fordon som får
trafikera körfältet inte får vara
parkerade där. Är körfältet upplåtet
även för annan trafik anges
detta, om det behövs, med
tilläggstavla. Finns det på vägen
även körfält för annan trafik, avgränsas
det reserverade fältet med vägmarkering
4.1.7. Om det behövs kan märket
kombineras med andra anvisningar.1.3.70
Slut på körfält för fordon i Märket behöver inte sättas upp om det
linjetrafik m. fl. ändå klart framgår att körfältet upphör.
Märket kan kompletteras i enlighet med
1.3.11.Förordning (2002:930).
Upplysningsmärken
23 § har upphävts genom förordning (1999:720).24 § Anvisningsmärken är följande. ________________________________________________________________________Märke Närmare föreskrifter________________________________________________________________________
1.4.1
Motorväg Märket anger att motorväg börjar.
Där motorvägen börjar sätts märket upp på båda
sidor av den högra körbanan i färdriktningen.
Vid påfartsväg behöver märket inte sättas upp
på vänster sida.
Märket får användas till förberedande upplysning
om att motorväg börjar. Avståndet till motorvägen
anges då på en tilläggstavla.
1.4.2
Motorväg upphör Märket anger att motorväg upphör.
Övergår motorvägen i en motortrafikled
används dock i stället märke 1.4.3. Till
förberedande upplysning används märke
1.4.2 eller 1.4.3 med en tilläggstavla
som anger avståndet.
Vid motorvägens slut sätts märket upp på
båda sidor om den högra körbanan i
färdriktningen. Vid slutet av en
särskilt anordnad avfartsväg behöver
märket inte sättas upp på båda sidor av
vägen.1.4.3
Motortrafikled Märket anger att motortrafikled börjar.
Märket får även användas till
förberedande upplysning med en
tilläggstavla som anger avståndet.
Där motortrafikleden börjar sätts märket
upp på båda sidor om körbanan. Vid
början av särskild påfartsväg behöver
märket inte sättas upp på båda sidor av
vägen.1.4.4
Motortrafikled upphör Märket anger att motortrafikled upphör.
Övergår motortrafikleden i en motorväg
används dock i stället märke 1.4.1. Till
förberedande upplysning används märke
1.4.1 eller 1.4.4 med en tilläggstavla
som anger avståndet.
Där motortrafikleden slutar sätts märket
upp på båda sidor om körbanan. Vid
slutet av en särskilt anordnad
avfartsväg behöver märket inte sättas
upp på båda sidor av vägen.1.4.5
Huvudled Märket anger att vägen är huvudled. Det
sätts upp vid huvudledens början och
upprepas efter varje korsning med en
annan väg, om det inte av
omständigheterna framgår att huvudleden
fortsätter efter korsningen. Vid
korsning med ägoväg behöver märket
sättas upp endast om särskilda skäl
motiverar det.
Märket kan upprepas före eller i en
korsning. Att märket skall sättas upp i
vissa fall följer av 15 § 1.1.23 och 21
§ 1.2.50.1.4.6
Huvudled upphör Märket anger att huvudled upphör. Märket
sätts upp vid huvudledens slut. Till
förberedande upplysning sätts märket upp
med en tilläggstavla som anger
avståndet.1.4.7
Lågfartsväg Märket anger att sådana åtgärder
vidtagits för att begränsa hastigheten
så att det inte är lämpligt att hålla en
högre färdhastighet än 30 km i timmen.1.4.8 Lågfartsväg upphör
1.4.9
Gårdsgata Märket anger att gårdsgata börjar. Det
sätts upp vid gårdsgatans början och
kan upprepas vid behov.1.4.10
Gårdsgata Märket anger att gårdsgata upphör. Det
sätts upp vid gårdsgatans slut.1.4.11 Enkelriktad trafik
1.4.12
Gågata Märket anger att gågata börjar.
Förbud att föra fordon som får föras på gågata
enligt 8 kap. 1 § andra stycket trafikförordningen
(1998:1276) anges på en tilläggstavla.1.4.13
Gågata upphör Märket anger att gågata upphör.1.4.14
Tättbebyggt område Märket anger att tättbebyggt område börjar.
Sätts ett förbudsmärke upp tillsammans med
märket anger det att förbudet gäller hela
området om inte annat anges för en viss
väg eller vägsträcka.
Ortnamn får infogas i märket.1.4.15 Tättbebyggt område
upphör Märket anger att tättbebyggt område upphör.
Ortnamn får infogas i märket.1.4.16
Rekommenderad högsta Märket anger att sådana förhållanden föreligger
hastighet att det inte är lämpligt att färdas med högre
hastighet än den som anges på märket.
Angivelsen på märket anpassas efter
förhållandena på platsen.
Märket får ha lysande text och bård.1.4.17
Rekommenderad högsta Märket anger att sådana förhållanden som legat
hastighet upphör till grund för rekommendation av högsta hastighet
inte längre föreligger.
Märket får ha lysande symbol och bård.1.4.18
Betalväg Märket anger att avgift eller särskild skatt
skall betalas vid passage av viss plats eller
för färd på en väg eller inom ett område.
Märket sätts upp där skyldigheten att
betala avgift eller skatt inträder.
Förberedande upplysning om skyldighet att
betala avgift eller särskild skatt får ges
med märket tillsammans med en tilläggstavla
som anger avståndet till den plats där
skyldigheten inträder eller med en
tilläggstavla med en pil som anger att
skyldigheten gäller på en anslutande väg.
Förberedande upplysning får också ges genom
att märket infogas i lokaliseringsmärke för
vägvisning.1.4.21
Skyldighet för mötande fordon Märket används på vägsträckor som är så
att lämna företräde smala att möte inte lämpligen kan ske
och anger att för mötande fordon gäller
förbud enligt 21 § 1.2.60. I övrigt
gäller föreskrifterna under märke
1.2.60.1.4.24
Återvändsväg Märket används även till förberedande
upplysning. Det sätts då upp på lämplig
plats före en korsning med återvändsväg
och visar även korsningen.1.4.28
Övergångsställe Är övergångsstället inte beläget vid
vägkorsning, skall märket sättas upp på
båda sidor om körbanan. Finns refug, kan
märket sättas upp på den, om det är
lämpligt.
Märket skall vara riktat åt båda hållen,
om det inte finns särskilda skäl till
annat.1.4.29
Mötesplats På ödebygdsvägar eller andra vägar av
enklare slag kan andra utmärkningar
användas.1.4.31
Parkering Märket anger att parkering är tillåten.
Under vardagar utom dagar före sön- och
helgdagar gäller tillåtelsen dock för parkering
under högst 24 timmar i följd.
Märket anger inte rätt att parkera där det
enligt trafikförordningen (1998:1276) är
förbjudet att stanna och parkera, om inte
detta tydligt framgår av märkets placering
eller anges på en tilläggstavla.
Används märket vid en särskilt anordnad
parkeringsplats gällerdet hela parkeringsplatsen.
Är märket uppsatt vid en väg, är
parkering tillåten på den sida av vägen där
märket är uppsatt. Märket anger i sådana fall
att tillåtelsen börjar där märket
satts upp och gäller enligt vad som angetts på en
tilläggstavla, till den plats där annan bestämmelse
om stannande eller parkering märkts ut eller i
annat fall till nästa vägkorsning. Gäller sådan
annan bestämmelse på en kortare
sträcka gäller dock anvisningen på nytt efter
sträckans slut utan att märket upprepas. Har en
uppställningsplats på en parkeringsplats eller
en vägsträcka som märkts ut med märke
1.4.31 angetts med vägmarkering 4.3.5 eller på
något annat tydligt sätt, är det tillåtet att
parkera endast på markerad plats.
Om det på en tilläggstavla anges visst fordonsslag
eller viss trafikantgrupp innebär detta att det
är tillåtet att parkera endast för det angivna
fordonsslaget eller den angivna trafikantgruppen.
Märket anger då också att fordon som inte får
parkeras inte heller får stannas annat än för på-
eller avstigning.
De närmare föreskrifterna till märke 1.2.40 tredje
stycket gäller också i fråga om märke 1.4.31.
Om det vid en uppställningsplats finns en stolpe
med parkeringsmätare, hänvisning till biljettautomat
eller liknande får märket jämte tilläggstavlor
sättas upp i miniatyr på stolpen eller mätaren.
Används tilläggstavla 1.11.12 skall fordonen ställas
upp i enlighet med anvisningen på tavlan.1.4.32
Infartsparkering Märket anger parkeringsplats som anordnats
särskilt för parkering i anslutning till
kollektivtrafik. Det används för vägvisning
till sådan plats.
Symbolen på märket skall ange vilken typ av
kollektivtrafik som är tillgänglig. Vägverket
får föreskriva vilka symboler som får
användas.
Märket får infogas i lokaliseringsmärke för
vägvisning.1.4.34
Taxistation Märket anger den i färdriktningen räknat
bortre gränsen för uppställningsplats
för taxibilar.
1.4.35
Automatisk trafikövervakning Märket anger att automatisk
övervakning med kamera eller
motsvarande sker på en plats eller
vägsträcka för övervakning av
trafiken, beskattning eller
avgiftsbeläggning. Märket anger
vidare att registrering av
personuppgifter kan ske enligt
personuppgiftslagen (1998:204),
lagen (2001:558) om
vägtrafikregister eller annan
registerlag. Gäller anvisningen
en längre vägsträcka, anges
sträckans längd på tilläggstavla
1.11.1. Märket upprepas på
lämpliga avstånd.1.4.40
Anvisning om föreskriven Märkena anger färdväg för cyklister och
färdväg för cyklister och förare av mopedklass II och används
mopedförare tillsammans med någon av markeringarna
4.1.2, 4.1.8, 4.2.4 eller 4.3.8.
Märkena utformas efter förhållandena
på platsen.1.4.40.10
Stora svängen Märket anger att cyklister och förare
av moped klass II skall färdas på det
sätt som anges i 3 kap. 28 §
trafikförordningen (1998:1276).1.4.41
Lång tunnel Märket anger en tunnel. Märket
skall användas för att märka ut
tunnlar som är längre än 500 meter.
Märket får användas även för att
märka ut tunnlar som är kortare än
500 meter.
Tunnelns längd skall anges på den
nedre delen av märket.
I tunnlar som är längre än tre
kilometer upprepas märket efter
varje kilometer. Kvarvarande
tunnellängd anges på den nedre
delen av märket.
Tunnelns namn får infogas i märket.1.4.42
Nöduppställningplats Märket anger plats för uppställning
av fordon vid haveri, motorstopp
eller liknande.
Om det finns nödtelefon eller
brandsläckare på platsen skall
detta anges på märket.
Märket får även användas för
vägvisning till närmaste
nöduppställningsplats. Avståndet
till nöduppställningsplatsen skall
då infogas i märket eller anges med
en tilläggstavla.1.4.43
Nödutgång Märket anger nödutgång för gående.1.4.44
Utrymningsväg Märket anger riktningen till
nödutgång eller motsvarande för
gående.
Märket skall sättas upp med högst
25 meters mellanrum och ange
avståndet till nödutgången.Förordning (2006:63).25 § Lokaliseringsmärken för vägvisning är följande.
Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter________________________________________________________________________
1.5.1 Orienteringstavlor
1.5.1.1 Orienteringstavla
1.5.1.3 Tabellvägvisare
1.5.1.4
Upplysning om körfält före Tavlan sätts upp före den punkt där
vägkorsning trafikanten bör välja körfält för sin
fortsatta färd och anpassas efter
förhållandena på platsen.1.5.1.5 Upplysning om körfält
1.5.1.5.1
Sammanvävning Märket anger att antalet körfält för färd i
samma riktning minskar eller att körbanor löper
samman och att förare skall anpassa sig till
förhållandena på det sätt som anges i 3 kap.
44 § trafikförordningen (1998:1276).1.5.1.5.2
Körfält upphör Märket anger att körfält upphör och att förare
skall iaktta bestämmelserna i 3 kap. 43 §
trafikförordningen (1998:1276).1.5.1.6
Orienteringstavla vid Tavlan anger väg som bör väljas då
förbjuden vänstersväng vänstersväng i nästa korsning är
förbjuden och anpassas efter
förhållandena på platsen.1.5.2
Vägvisare Avstånd kan anges. Det skall då anges i
kilometer.1.5.2.1.1 Vägvisare för allmän väg
1.5.2.1.2 Vägvisare till motorväg och motortrafikled
1.5.2.1.3 Vägvisare till lokalt mål i tätort
1.5.2.1.4 Vägvisare för enskild väg
1.5.2.1.5 Vägvisare till inrättning m. m.
1.5.2.2
Körfältsvägvisare Körfältsvägvisare sätts upp över körfält
som vägvisningen avser.1.5.2.3
Förberedande upplysning om På märket anges för riktningen rakt fram
avfart vägens nummer och, om det behövs,
ortangivelse. För avfarten anges den
eller de viktigaste orter eller
motsvarande som avfarten leder till och
avståndet till avfarten.1.5.2.3.1 Förberedande upplysning om avfart från motorväg eller motortrafikled
1.5.2.3.2 Förberedande upplysning om avfart från annan väg än motorväg eller motortrafikled.
1.5.2.4
Avfartsvisare På märket anges samma ort eller orter
som på den förberedande upplysningen om
avfart.1.5.2.5 Märken för vissa ändamål
1.5.2.5.1
Lastbil Anger förbifart för tunga, höga, långa
eller breda fordon. Vägvisning till
förbifart anges med tilläggstavla
1.11.18. Begränsningen i fråga om vikt,
höjd, längd eller bredd anges på
en tilläggstavla.1.5.2.5.2
Personbil Anger förbifart för personbilar.1.5.2.5.3
Buss Anger förbifart för bussar.1.5.2.5.4
Flygfält Anger vägvisning till flygplats med
reguljära flygförbindelser.1.5.2.5.5
Färja Anger att vägen leder till färjeläge
eller att angivet färdmål nås med färja.1.5.3
Ortnamnsmärke Märket anbringas i allmänhet vid
bebyggelsens början. Märket kan sättas
upp även med uppgifter om vattendrag,
broar eller andra platser av betydelse
för orienteringen.
Om märket sätts upp vid en kommun- eller
länsgräns, skall ortnamnet följas av
ordet kommun eller län. Kommun- eller
länsvapen får då infogas i märket.
Vapen som betecknar en tidigare kommun
får infogas i märke som sätts upp före
tätortsbebyggelse.1.5.4
Vägnummermärken Märket sätts upp i anslutning till
vägkorsningar. På märket får väderstreck
anges.1.5.4.1 Europaväg
1.5.4.2 Andra riksvägar än europavägar samt länsvägar med nummer 100--499
1.5.4.4
Vägvisning fram till Märket anger att den väg vid vilken
numrerad väg märket är placerat leder till en väg med
det nummer som märket visar. Om det
finns särskilda skäl till det, kan
riktning till den senare vägen anges.1.5.4.5
Vägnummermärke vid omledning Märket anger att den väg vid vilken
av trafiken Märket anger att den väg vid
vilken märket är placerat är den
lämpligaste vägen när det uppstått
hinder för trafiken på den väg med det
nummer som märket visar.1.5.5
Avståndstavla Avståndet anges i kilometer.1.5.6
Trafikplatsnummer Märket anger nummer på trafikplats.
Om det behövs får märket kompletteras
med upplysning om avfartens beteckning.1.5.7
Samlingsmärke Märket anger orter eller motsvarande
som kan nås via ett gemensamt vägval.
Inom klammer anges de orter eller
motsvarande som nås via ett gemensamt
vägval och under klammerns spets anges
det gemensamma vägvalet. På märket får
avståndet till aktuell avfart eller
korsning anges.
Märket får användas endast när
förhållandena är sådana att det
inte är lämpligt att ange de mål som
anges inom klammer med andra
lokaliseringsmärken.1.5.20
Lokaliseringsmärke för Märket anger rekommenderad färdväg
farligt gods för fordon som omfattas av
bestämmelserna om transport av
farligt gods enligt lagen (2006:263)
om transport av farligt gods.Förordning (2006:316).26 § Vägvisning för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100-499 skall ske enligt vägvisningsplan. I fråga om trafikplatser som berör allmänna vägar skall det upprättas en förteckning över trafikplatsnummer. Vägvisningsplanen och förteckningen över trafikplatsnummer upprättas av Vägverket efter samråd med de väghållningsmyndigheter enligt väglagen (1971:948) som berörs.
Förordning (2004:513).26 a § För vägvisning till turistiskt intressanta mål får lokaliseringsmärken enligt 25 § användas med vit text och vita symboler på brun botten. För att ge upplysning om vägar eller platser med stort turistiskt intresse får dessutom följande märken användas.
Märke Närmare föreskrifter1.5.30
Turistväg Märket anger väg eller vägsträckning av
stort turistiskt intresse.
Märket får infogas i lokaliseringsmärke
för vägvisning.1.5.31
Turistområde Märket anger område av stort turistiskt
intresse.
Symbolen på märket skall visa något som
är typiskt för området.
Märket får infogas i lokaliseringsmärke
för vägvisning.1.5.32
Landmärke Märket anger plats av stort turistiskt
intresse.
Märket skall sättas upp där platsen är
synlig för trafikanten på vägen.
Symbolen på märket skall visa en siluett
av platsen.1.5.33
Världsarv Märket anger världsarv.
Märket får infogas i lokaliseringsmärke
för vägvisning.Vägvisning enligt första och andra styckena skall ske enligt en särskild vägvisningsplan som upprättas av Vägverket efter samråd med de väghållningsmyndigheter enligt väglagen (1971:948) som berörs. Förordning (2002:123).27 § Lokaliseringsmärken för gång, cykel- och mopedtrafik är följande.
Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter_______________________________________________________________________
1.6.1 Märke för trafikantslag
1.6.1.1
Cykel- och mopedtrafik Gäller anvisningen inte förare av
moped klass II, anges detta.1.6.1.2 Gående
1.6.1.3
1.6.2
Orienteringstavlor Trafikantkategorier anges med märke
1.6.1.1, 1.6.1.2 eller 1.6.1.3.1.6.3
Vägvisare Trafikantkategorier anges med märke
1.6.1.1, 1.6.1.2 eller 1.6.1.3.1.6.4 Ortnamnsmärke
1.6.5
Avståndstavla Trafikantkategorier anges med märke
1.6.1.1, 1.6.1.2 eller 1.6.1.3.1.6.7
Cykelledsmärke Utmärker särskilt anordnad cykelled.
Ledens namn kan anges på märket. Märket
får utföras i valfri färg dock inte
ljusblå botten med vita tecken och bård
eller orange botten med svarta tecken
och bård.Förordning (1998:1256).28 § För upplysning om allmänna inrättningar m. m. kan lokaliseringsmärken användas enligt följande.
Förordning (1988:1601). _______________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter______________________________________________________________________
1.8.1 Märke för allmän anläggning
1.8.1.1 Post
1.8.1.2 Teleanläggning
1.8.1.2.1
Telefonautomat Avses hjälptelefon, utmärks detta med
bokstäverna SOS under symbolen.1.8.1.3
Radiostation för Anger en radiostation som sänder
vägtrafikinformation vägtrafikinformation. För att märket
skall få sättas upp skall informationen
ges i regelbundet återkommande
sändningar som är avsedda att täcka ett
större område.1.8.1.4 Brandsläckare Förordning (2006:63).29 § För upplysning om serviceanläggningar m. m. kan lokaliseringsmärken användas enligt följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter________________________________________________________________________
1.9.1
Informationstavlor Avser turistinformation eller
upplysningar om industriområden,
hamnområden eller liknande. Rubriken på
märket anpassas till upplysningens
innehåll. Märket utformas efter
förhållandena på platsen.1.9.1.12
Informationsställe Märket används för utmärkning av samt
vägvisning till turistbyrå och
informationstavla.1.9.2 Upplysning med symbol
1.9.2.1 Verkstad
1.9.2.2
Bensinstation Företagsemblem för bensinstation får
anges på eller fogas till märket.1.9.2.3 Servering
1.9.2.4 Restaurang
1.9.2.5
Hotell Märket används även för motell.1.9.2.6 Rastplats
1.9.2.7 Toalett
1.9.2.8
Första hjälpen Märket används för vägvisning till plats
med förstahjälpen-utrustning eller
sjukhus med akutmottagning.1.9.2.9
Industriområde Märket används för utmärkning av samt
vägvisning till industriområde.1.9.2.20 Vandrarhem
1.9.2.21 Stugby
1.9.2.22 Uppställningsplats för husvagnar
1.9.2.23 Campingplats
1.9.2.24 Badplats
1.9.2.30 Sevärdhet
1.9.2.40 Friluftsområde
1.9.2.41 Vandringsled
1.9.2.42 Stollift
1.9.2.43 Släplift
1.9.2.44 Försäljningsställe för fiskekort
1.9.2.45 Golfbana
Tilläggstavlor
30 § Tilläggstavlor har, om inte annat anges i 31 §, samma bottenfärg och färg på tecken som det vägmärke det används tillsammans med.Förordning (1988:1601).31 § A Tilläggstavlor är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter________________________________________________________________________
1.11.1 Vägsträckas längd
1.11.1.1
Vägsträckas längd med Den avsedda vägsträckan börjar på det
början bortom märket avstånd från märket som första talet
anger.1.11.1.2 Vägsträckas längd med början vid märket
1.11.2 Avstånd
1.11.2.1 Avstånd till -- -- --
1.11.2.2 Avstånd till stoppskyldighet
1.11.3 Fri bredd
1.11.4
Totalvikt Anger att regleringen gäller fordon vars
totalvikt överstiger det angivna värdet.1.11.5
Klockslag Tavlan anger när regleringen på märket gäller.
Svarta eller vita siffror utan parentes anger
vardagar utom vardag före sön- och helgdag.
Svarta eller vita siffror inom parentes anger
vardag före sön- och helgdag.
Röda siffror anger sön- och helgdag.
På tavlan kan andra kompletterande anvisningar
ges. Klockslagen anger då när dessa gäller.
Anges klockslag med svarta eller
vita siffror utan parentes för viss veckodag
gäller dock anvisningen denna dag oavsett om
dagen är en vardag eller sön- och helgdag.1.11.6 Parkeringsförbud
med begränsning Tavlan används tillsammans med något av
märkena 1.2.41, 1.3.11 eller 1.4.31 för att
ange parkeringsförbud som är begränsat
till vissa fordonsslag, vissa dagar eller viss
tid på dygnet eller som på annat sätt avviker
från de bestämmelser om uppställning av fordon,
som anges med de nämnda märkena. Tavlan
har gul bottenfärg.1.11.6.1 Parkeringsförbud under viss tid
1.11.7
Utsträckning av förbud att På särskilt anordnade parkeringsplatser
stanna eller parkera används i stället tavlorna 1.11.9.1.11.7.1 Gäller på båda sidor om märket Om det i något fall är lämpligare, kan
tavlan anbringas vågrätt.1.11.7.2 Slutar
1.11.7.3 Gäller åt det håll pilen visar
1.11.9 Utsträckning av
uppställningsplats Tavlan anger utsträckning av plats för
uppställning av fordon.
Tavlan används endast tillsammans med märke
1.4.31. Tavlan har vit bottenfärg.1.11.9.1 Gäller på båda
sidor om märket Om det i något fall är lämpligare, kan tavlan
anbringas vågrätt.1.11.9.2 Slutar
1.11.9.3 Gäller åt det håll pilen visar
1.11.12 Uppställning av fordon
1.11.12.1
1.11.12.2
1.11.12.3
1.11.13
Symboltavla för visst Tavlan innebär att det märke under
fordonsslag eller vilket den anbringats gäller endast
trafikantgrupp för det fordonsslag eller den
trafikantgrupp som tavlan avser. Andra
symboler än 1.11.13.1 och 1.11.13.2 får
användas.1.11.13.1
1.11.13.2 Används tavlan med märke 1.4.31, innebär
den att märket endast avser
rörelsehindrade med särskilt tillstånd.1.11.14
Parkering med begränsning Tavlan används tillsammans med något av
märkena 1.2.40, 1.2.41, 1.3.11 eller
1.4.5 för att ange att parkering är
tillåten i fråga om vissa fordonsslag,
vissa dagar eller en viss tid på
dygnet. Tavlan har blå bottenfärg.1.11.14.1 Parkering under viss tid
1.11.17 Farans art
1.11.17.1 Svag vägkant eller hög körbanekant
1.11.17.3 Korsande timmerväg
1.11.17.4 Livsfarlig ledning
1.11.18
Riktningsangivelse Vägvisning eller riktning till det som
märket avser. Pilen utformas efter
förhållandena på platsen.1.11.18.1
1.11.20 Nedsatt syn
1.11.21 Nedsatt hörsel
1.11.22
Flervägsstopp Tavlan används tillsammans med
märke 1.2.50 om samtliga
tillfarter i en vägkorsning har
stopplikt. Tavlan har röd bottenfärg.1.11.23
Huvudleds fortsättning i Tavlan utformas efter förhållandena
korsning på platsen. Tavlan kan även användas för
att ange fortsättning av en annan väg
där förare av fordon på anslutande vägar
har väjningsplikt eller stopplikt.
Tavlan har gul bottenfärg.1.11.23.1
1.11.24 Trafik i båda riktningarna på cykel- och mopedbana Förordning (1999:720).32 § Om det behövs en sådan anvisning genom en tilläggstavla som inte kan ges enligt 31 §, får en annan tilläggstavla med lämplig text användas.
Trafiksignaler
33 § I signalanläggningar ges flerfärgssignaler, kollektivtrafiksignaler, körfältssignaler, blinksignaler eller ljudsignaler.Anläggningar med flerfärgssignaler
34 § Anläggningar med flerfärgssignaler utgörs av fordonssignaler och, om gångtrafik förekommer och det inte finns särskilda skäl till annat, gångsignaler. I anläggningen kan ingå cykelsignaler.35 § Fordonssignaler (9.1) har tre ljusöppningar, en för rött, en för gult och en för grönt ljus. Dessutom kan i en signal ingå flera ljusöppningar för grönt och gult ljus. Ljusöppningarna är cirkulära. Ljusöppningar för grönt ljus kan dock ha formen av en pil. Fordonssignalen får förses med svart bakgrundsskärm med vit bård.Bakgrundsskärmen på en signal som placerats över ett körfält kan innehålla pilsymboler som visar vilken eller vilka riktningar signalen avser. Förordning (1988:1601).36 § Fordonssignaler gäller fordon. En fordonssignal placeras till höger om det eller de körfält som den gäller för. Signalen kan upprepas omedelbart före eller efter korsningen. På en tilläggstavla kan anges att signalen gäller även gående.37 § I en fordonssignal visas signalbilder i följande ordning: röd--röd+ gul--grön--gul--röd. I en trafikstyrd signalanläggning får signalen även återgå direkt från gul till grön signalbild. Signalbilderna har den innebörd som anges nedan. Förordning (1988:1601). _______________________________________________________________________
Signalbild Innebörd______________________________________________________________________
Röd Stopp. Fordon får inte passera stopplinje eller, om
sådan saknas, signal.
Signal med konturpil gäller endast den färdriktning som
anges med pilen.
Röd+gul Stopp. Växling till grönt är omedelbart förestående. I
övrigt har signalen samma innebörd som röd signal.
Grön Kör. Grön pil innebär att signalen gäller den
färdriktning som anges med pilen och att fordon får
föras i denna riktning oavsett vilken signalbild
fordonssignalen i övrigt visar.
Gul Stopp. Fordon får inte passera stopplinje eller, om
sådan saknas, signalen i annat fall än då det hunnit så
långt fram när ljuset växlar från grönt till gult att
det inte kan stannas utan fara.Fordonssignaler i järnvägs- eller spårvägskorsningar kan, när ett tåg eller en spårvagn nalkas, visa rött ljus omedelbart efter en signalbild med rött och gult ljus.38 § Under de delar av dygnet eller veckan när trafiken är ringa kan signalen släckas. Vid installering eller driftavbrott får fordonssignaler, i stället för den signalväxling som anges i 37 §, visa blinkande gult ljus. Tas signalanläggning ur drift för längre tid skall signalerna täckas över. Förare som närmar sig blinkande gult ljus skall iaktta särskild försiktighet och följa förekommande vägmärken och vägmarkeringar.
Förordning (1988:1601).39 § I fråga om cykelsignaler (9.2) gäller 35-38 §§ i tillämpliga delar. En cykelsignal utmärks genom en vit cykelsymbol mot blå bakgrund. Symbolen anbringas över cykelsignalen. Cykelsignaler gäller cyklister och förare av mopedklass II.
Förordning (1998:1256).40 § Gångsignaler (9.3) har två ljusöppningar, en för rött ljus som visar symbolen av en stående person och en för grönt ljus som visar symbolen av en gående person. Gångsignaler får kombineras med akustiska signaler. Förordning (1988:1601).41 § Gångsignaler gäller gående. Rött ljus betyder förbud att beträda en körbana, cykelbana eller järnvägs- eller spårvägskorsning. Gående som befinner sig på körbanan eller cykelbanan, då signalen slår om till rött, skall fortsätta till andra sidan. Finns refug eller liknande anordning skall den gående dock stanna där. Grönt ljus betyder att körbanan, cykelbanan eller järnvägs- eller spårvägskorsningen får beträdas. Blinkande grönt ljus betyder att växling till rött ljus är omedelbart förestående. Akustisk signal med långsam pulsfrekvens anger att rött ljus visas i gångsignalen och akustisk signal med snabb pulsfrekvens anger att grön signal visas. Snabb pulsfrekvens med avbrott anger att växling till rött ljus är omedelbart förestående. Förordning (1988:1601).
Anläggningar med kollektivtrafiksignaler
42 § Kollektivtrafiksignaler (10.1) har tre ljusöppningar för vitt ljus.I ljusöppningarna finns symboler, i den ena bokstaven S, i den andra ett vågrätt streck och i den tredje ett lodrätt streck. Den andra och tredje ljusöppningen kan dubbleras. Förordning (1988: 1601).43 § Kollektivtrafiksignaler gäller förare av fordon i linjetrafik och av spårvagnar. Om en signal har satts upp vid ett körfält för fordon i linjetrafik gäller den för alla som trafikerar körfältet. Förordning (2002:123).44 § I kollektivtrafiksignaler visas signalbilder i följande ordning: S--S+vågrätt streck--lodrätt streck--vågrätt streck--S. I en trafikstyrd signal får pågående växling till S avbrytas och signalen återgå direkt till lodrätt streck. I stället för ett lodrätt streck får en pil användas som signalbild. Signalbilderna har den innebörd som anges nedan. Förordning (1988:1601). _____________________________________________________________________
Signalbild Innebörd____________________________________________________________________
S Stopp. Signalen får inte passeras.
S+vågrätt Stopp. Växling till lodrätt streck är omedelbart
streck förestående. I övrigt har signalen samma innebörd
som S.Lodrätt streck Bilen eller spårvagnen får passera signalen.
Pil anger att fordon endast får föras i den riktning
som framgår av pilen.
Vågrätt streck Signalen får inte passeras i annat fall än då
bilen eller spårvagnen hunnit så långt fram när
signalen växlar att den inte kan stannas utan fara.Anläggningar med körfältssignaler45 § Anläggningar med körfältssignaler (11.1) har en gemensam ljusöppning eller en ljusöppning för varje signalbild. Signalbilderna utgörs av rött ljus som har formen av ett kryss och grönt ljus som har formen av en nedåtriktad pil. I anläggningen kan även ingå en signalbild med gult ljus som antingen har formen av en pil som pekar diagonalt nedåt till vänster eller till höger, eller av två pilar där en pekar till vänster och en till höger. Om signalbilderna avges från skilda ljusöppningar skall bilderna visas i följande ordning från vänster: Rött kryss--gul pil--grön pil. Körfältssignalen får förses med svart bakgrundsskärm med vit bård. Förordning (1992:250).46 § Rött kryss ovanför ett körfält betyder att föraren inte får använda körfältet för trafik i riktning mot signalen. En eller två gula pilar ovanför ett körfält innebär att körfältet kommer att stängas för trafik och att föraren måste byta körfält enligt pilens eller pilarnas riktning. Grön pil ovanför ett körfält innebär att körfältet får användas i riktning mot signalen. Växlar en signal till rött kryss, skall föraren snarast köra över till ett körfält över vilket en grön pil visas. Finns det inte något sådant körfält, skall föraren stanna fordonet. Förordning (1992:250).
Anläggningar med blinksignaler eller ljudsignaler
47 § Anläggningar med blinksignaler eller ljudsignaler är följande.Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
Signalbild Innebörd________________________________________________________________________
12.1
Signalanläggning vid Sätts upp på en stolpe för kryssmärke eller, om
plankorskning märke eller stolpe saknas, på annat sätt.
Bakgrundsskärmen får förses med en vit bård.
Stoppsignal avges då ett tåg eller en spårvagn
närmar sig korsningen. Stoppsignal behöver inte
avges då lätta järnvägsfordon passerar
plankorsningen, om någon annan lämplig åtgärd
vidtas.
När rött ljus visas eller ljudsignal ljuder --
stoppsignal -- får signalen eller stopplinje
inte passeras.
Råkar en signalanläggning i olag, skall vakt
sättas ut snarast möjligt för att varsko
trafikanterna, om felet inte är av så ringa
omfattning att anordningen ändå kan anses vara
tillräcklig från trafiksäkerhetssynpunkt. Vakten
skall varsko vägtrafikanterna med de tecken som
anges i 76 §. Om en signalanordning dras
in utan att ersättas med någon annan anordning,
skall ett meddelande om detta anslås vid
plankorsningen minst två veckor i förväg eller
ges tillkänna på något annat lämpligt sätt.12.1.1
Ljussignal Sätts upp vid plankorsningar. Om det inte krävs
av hänsyn till trafiksäkerheten, behöver det
inte sättas upp någon ljussignal i
plankorsningar där motorfordonstrafiken är ringa
eller där andra åtgärder är tillräckliga med
hänsyn till den spårbundna trafikens hastighet.
Om det finns en helbomsanläggning eller
halvbomsanläggning som avses i 57 och 58 §§
skall dock ljussignaler alltid sättas upp.
Ljussignaler sätts även upp vid sådana järnvägs-
och spårvägskorsningar, som inte är
plankorsningar, om det behövs med hänsyn till
trafiksäkerheten.
Innehåller två cirkulära ljusöppningar på samma
höjd för rött ljus, som kan avges växelvis
blinkande från de båda öppningarna. Vid en
helbomsanläggning kan det i stället finnas
endast en ljusöppning från vilken kan avges
blinkande eller fast rött ljus. Under de röda
ljusöppningarna skall i en korsning utan
helbomsanläggning finnas en cirkulär
ljusöppning, från vilken kan avges blinkande
vitt ljus. Någon ljusöppning för vitt ljus
behövs inte i signaler som är uppsatta på
vänster sida av vägen eller vid korsningar som
avses i 60 §.12.1.2
Ljudsignal Sätts upp vid korsningar där ljussignal 12.1.1
är uppsatt och kan anbringas vid plankorsningar
där ljussignaler inte behövs på grund av den
ringa motorfordonstrafiken. Ljudsignaler behöver
inte sättas upp vid korsningar som avses i 60 §.
Om det kan antas vara olämpligt sätts de inte
heller upp i andra fall.12.2
Signalanläggning Innehåller två cirkulära ljusöppningar på sammavid rörlig bro, färja, höjd för rött ljus, som kan avges växelvis
flygfält, blinkande frå de båda öppningarna. Bak-utryckningsstation m. m.grundsskärmen får förses med en vit bård.
När rött ljus visas får stopplinje eller, om
sådan saknas, signalen inte passeras.12.3
Signalanläggning för Består av en eller flera lyktor från vilkapåkallande av särskild blinkande gult ljus kan avges. Används för
uppmärksamhet att förstärka en anvisning som ges med ett
vägmärke. Kan också användas fristående eller
tillsammans med anordning som avger ljud för att
ge anvisning för gående om korsande spårvagn
eller buss.Vägmarkeringar
Allmänna bestämmelser
48 § Vägmarkeringar indelas i längsgående markeringar, tvärgående markeringar och andra markeringar.49 § Vägmarkeringar är vita om inte annat anges i 53 eller 54 §. Vägmarkeringar utförs i form av heldragna eller brutna linjer, pilar, symboler eller text.Längsgående markeringar
50 § Längsgående markeringar används som skiljelinjer mellan körfält, som spärrlinjer eller som kantmarkeringar för körbana.51 § Längsgående markeringar är följande.4.1.1 Mittlinje och
körfältslinje Används som mittlinje och anger körbanemitt på
väg med trafik i båda riktningar. Används också
som körfältslinje och utgör då linje mellan
körfält med trafik i samma riktning.
Längdförhållandet mellan dellinjen och mellanrummet
är 1:3 eller i vissa fall inom tättbebyggt
område 1:1.4.1.2
Spärrlinje Anger gräns mellan körfält med trafik i samma
riktning eller mellan olika banor.4.1.3
Varningslinje Förvarnar om en spärrlinje eller om en sådan
del av vägen som innebär särskild fara. Är
körbanan smalare än sju meter, används
markeringen för att ange var det på grund av
nedsatt sikt eller av andra skäl är förenat
med särskild fara att använda ett körfält för
motgående trafik och för att förvarna
om en sådan del av vägen. Inom tättbebyggt
område kan markeringen användas i samma syften
även om körbanan är bredare än sju meter.
Längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum
är 3:1.4.1.4 Linjekombinationer
4.1.4.1 Mittlinje och
spärrlinje Anger att siktförhållandena eller förhållandena
i övrigt är sådana att fordon som befinner sig
på samma sida om mittlinjen som spärrlinjen inte
får föras i ett körfält avsett för mötande trafik.4.1.4.2 Mittlinje och
varningslinje Varningslinjen förvarnar om en spärrlinje på
den sida av mittlinjen där varningslinjen finns.
Består av 4.1.1 och 4.1.3.4.1.4.3 Varningslinje och
spärrlinje Anger att siktförhållandena eller förhållandena
i övrigt är sådana att fordon som befinner sig
på samma sida om varningslinjen som spärrlinjen
inte får föras i ett körfält avsett för mötande
trafik. Förvarnar om spärrlinje eller särskild
fara i den andra färdriktningen.4.1.4.4
Dubbel spärrlinje Används i stället för mittlinje på vägar där
siktförhållandena eller förhållandena i
övrigt är sådana att fordon inte får
föras i ett körfält avsett för mötande trafik.4.1.5 Markering för
reversibelt körfält Avgränsar körfält som upplåts för trafik
omväxlande i den ena och i den andra
färdriktningen.
Längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum
är 1:1.4.1.6
Ledlinje Används i komplicerade vägkorsningar för att
vägleda trafiken. Kan också användas i
situationer där mittlinje, körfältslinje
eller motsvarande inte kan användas men där
det behövs ledning.
Längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum
är 1:1.4.1.7 Linje för reserverat
körfält Avskiljer ett körfält som är reserverat för
trafik som anges med märke 1.3.11.1. I
körfältet anbringas texten 4.3.4 BUSS.
Längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum
är 1:1.4.1.8
Cykelfältslinje Åtskiljer cykelfält och andra körfält. Om
det finns särskilda skäl till det får i stället
markering 4.1.2 användas.
Består av kvadrater med mellanrum som är lika
långa som kvadratens sida.4.1.9 Kantlinje
4.1.9.1
Streckad Anger körbanans yttre gräns i de fall den inte
anges på annat sätt.
Längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum
är 1:2.4.1.9.2
Heldragen Anger körbanans yttre gräns i de fall den
inte anges på annat sätt.Förordning (1999:720).52 § Tvärgående markeringar är följande. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
Märke Närmare föreskrifter_______________________________________________________________________
4.2.1
Stopplinje Anger var ett fordon skall stannas enligt ett vägmärke
eller en trafiksignal.4.2.2
Väjningslinje Innebär upplysning om att väjningsplikt gäller enligt
märke 1.1.23. Består av trianglar med mellanrum som är
lika långa som triangelns bas.4.2.3 Övergångsställe
4.2.4
Cykelöverfart Består av kvadrater med mellanrum som är lika långa som
kvadratens sida.Andra markeringar53 § Förutom längsgående och tvärgående markeringar finns följande vägmarkeringar. _______________________________________________________________________
Markering Närmare föreskrifter_______________________________________________________________________
4.3.1
Körfältspilar Anger lämplig färdväg i markerat körfält.
Är körfältet avgränsat med spärrlinje skall förare
följa den eller en av de riktningar som pilen
anger. Detta gäller dock inte förare som i an-
slutning till vägkorsning färdas in i eller från
ett reserverat körfält.
Körfältspil med två pilangivelser i samma
riktning anger lämplig färdvärd i nästa och därpå
följande korsning.4.3.1.1
4.3.1.2
4.3.1.3
4.3.2 Anvisning om kör- fältsbyte
4.3.3
Spärrområde Anger område som inte får eller bör trafikeras med
fordon.
Spärrområdet utformas efter förhållandena på platsen.
Mindre spärrområden eller delar av spärrområden får
utföras helt i vitt när markering med snedställda
eller vinklade streck lämpligen inte kan utföras.
Spärrområdet kan utföras med helt eller delvis
streckad begränsningslinje.4.3.4
Texter BUSS skall användas vid markering 4.1.7 för att
förtydliga utmärkningen av ett reserverat körfält och
kan även användas tillsammans med någon annan markering.
TAXI kan användas för att förtydliga en utmärkning med
märkena 1.2.77 och 1.4.34.
STOPP kan användas vid märke 1.2.50 för att förstärka
anvisningen. Får inte användas som förberedande
upplysning om stopplikt.4.3.5 Uppställnings-
plats Anger plats för uppställning av fordon.
Används för att ange var uppställning skall ske
på parkeringsplats eller längs en vägsträcka. Kan
också användas på andra platser där uppställning av
fordon för viss verksamhet anvisas.
Markering med bruten linje kan användas.4.3.6 Förbud att stanna och
parkera Anger förbud att stanna och parkera fordon.
Används i körbanekant där det behövs för att upplysa
om förbud att stanna och parkera fordon.
Linjen skall vara gul.4.3.7 Parkering förbjuden
4.3.7a Förbud att
parkera Anger förbud att parkera fordon.
Används i körbanekant där det behövs för att upplysa
om förbud att parkera eller om utsträckning av
busshållplats.
Linjen skall vara gul med ett förhållande mellan
dellinje och mellanrum 1:1.4.3.7b
Sicksacklinje Används om det behövs tillsammans med någon av
markeringarna 4.3.6 eller 4.3.7a.
Linjen skall vara gul.4.3.8
Färdväg för Utmärker färdvägar för cyklister och förare av.
cyklister och moped klass II. Består av cykelsymbol och pilar
mopedförare eller av enbart cykelsymbol.4.3.9
Förberedande Får användas som förberedande upplysning, om märke
upplysning om 1.1.23 eller 1.2.50 satts upp i den vägkorsning
väjningsplikt som avses med markeringen.4.3.10 Handikappsymbol Kan användas som förtydligande på parkeringsplatser som
är reserverade för rörelsehindrade med särskilt
tillstånd.Förordning (1998:1256).54 § Om det vid vägomläggningar på grund av vägarbete eller av liknande skäl behövs tillfälliga markeringar under kortare tid, kan dessa utföras med orange färg. Markeringarna får förstärkas med stift eller med andra lämpliga markeringsmetoder. Sådana markeringar gäller i stället för andra markeringar.
Säkerhetsanordningar i järnvägs- eller spårvägskorsningar
55 § Säkerhetsanordningar i plankorsningar är helbomsanläggningar och halvbomsanläggningar. Även andra anordningar för att höja säkerheten i plankorsningar kan förekomma. Att kryssmärken och signalanläggningar skall finnas i vissa fall framgår av 15 och 47 §§.56 § Säkerhetsanordningarna sätts i funktion då ett tåg eller en spårvagn närmar sig korsningen, om inte annat följer av 62 §.57 § Helmbomsanläggningar anordnas vid sådana plankorsningar där det förekommer trafik med motordrivna fordon och stark gång- eller cykel- och mopedtrafik. I en helbomsanläggning finns det på vardera sidan av spåren en eller flera bommar, som i fällt läge stänger av hela vägbanan. På bommen eller den ena av dem finns det en eller flera lyktor som kan visa blinkande rött ljus.58 § Behövs det inte någon helbomsanläggning, anordnas i stället en halvbomsanläggning i följande fall.1. Vid plankorsningar mellan dubbelspårig järnväg och väg som inte är enskild.
2. Vid plankorsningar på bangård där växling ofta sker.
3. Vid andra plankorsningar, om det förekommer stark trafik med motordrivna fordon. I en halvbomsanläggning finns det på vardera sidan av spåren en bom, som i fällt läge stänger av den hälft av vägen som ligger till höger i riktning mot korsningen. På bommen finns det en lykta som kan visa blinkande rött ljus.59 § Säkerhetsanordningar och andra anordningar som avses i 55 § används även vid andra korsningar med järnväg och spårväg än de som avses i 57 och 58 §§, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.60 § Om det i en plankorsning inte förekommer tågtrafik med högre hastighet än att tåget om det behövs kan stannas före korsningen, får säkerhetsanordningarna ersättas med andra åtgärder som tillgodoser trafiksäkerhetens krav.61 § Råkar en säkerhetsanordning i olag, skall vakt sättas ut snarast möjligt för att varsko trafikanterna, om inte felet är av så ringa omfattning att anordningen ändå kan anses vara tillräcklig från trafiksäkerhetssynpunkt. Vakten skall varsko vägtrafikanten med tecken som anges i 76 §.62 § En säkerhetsanordning behöver inte träda i funktion då lätta järnvägsfordon passerar en korsning, om det vidtas en åtgärd enligt 61 § eller någon annan lämplig åtgärd.63 § Om en säkerhetsanordning dras in utan att ersättas med någon annan anordning skall ett meddelande om detta anslås vid korsningen minst två veckor i förväg eller ges tillkänna på något annat lämpligt sätt.
Tecken av polisman
64 § För att ge anvisningar för trafiken använder polisman tecken. Tecknen får användas även av bilinspektör, vägtransportledare och av någon annan person som av en myndighet förordnats att övervaka trafiken, ge anvisningar för denna eller utföra punktskattekontroll. De tecken som anges i 65-67 §§ skall främst användas. Om det behövs får andra hjälpmedel användas. Förordning (2004:1170).65 § För att reglera trafiken i vägkorsningar använder polisman följande tecken. ________________________________________________________________________Tecken Innebörd Närmare föreskrifter_______________________________________________________________________ 13.1.1
För den som kommer Ges med en arm utsträckt åt
framifrån eller bakifrån sidan. Tecknet gäller så länge
"Stopp" och för den som polismannen vänder sig åt
kommer från sidan samma håll, även om han
"Vägen är fri" sänker armen. Kan kombineras med
tecken 13.2.2.13.1.2
"Kör fram" Ges med vinkande tecken i
färdriktningen.66 § Vid trafikövervakning till fots eller till häst använder polisman följande tecken. ________________________________________________________________________
Tecken Innebörd Närmare föreskrifter_______________________________________________________________________
13.2.1 Minska hastigheten Ges med utsträckt arm som höjs
och sänks med handflatan
nedåt. Under mörker och vid
nedsatt sikt kan tecknet
förtydligas med en lykta som
visar vitt eller gult ljus eller
med en reflexanordning som vid
belysning återkastar vitt eller
gult ljus.
13.2.2 Stopp Ges med utsträckt eller
uppåtriktad arm med handflatan
vänd mot den som tecknet avser.
Tecknet kan även ges med en
stoppspade som höjs och sänks
med utsträckt arm. Under
mörker och vid nedsatt sikt kan
tecknet förtydligas med en
lykta som visar rött ljus och
som hålls med armen utsträckt
eller uppåtriktad.67 § Vid trafikövervakning från motordrivet fordon använder polisman följande tecken. Förordning (1988:1601). ________________________________________________________________________
Tecken Innebörd Närmare föreskrifter________________________________________________________________________ 13.3.1
Minska hastigheten Ges med utsträckt arm som höjs
och sänks med handflatan
nedåt. Tecknet ges till
bakomvarande trafikanter. Under
mörker och vid nedsatt sikt kan
tecknet förtydligas på det sätt
som anges under 13.2.1.
13.3.2 Följ efter och stanna Ges med en mot vägens högra sida
bakom polisfordonet utsträckt arm, varvid handens
när detta stannar översida eller en stoppspade
vänds mot det fordon som kommer
bakifrån.
13.3.3 Minska hastigheten Ges med utsträckt arm som höjs
och sänks med handflatan
nedåt. Tecknet ges till mötande
trafikanter. Under mörker och
vid nedsatt sikt kan tecknet
förtydligas på det sätt som
anges under 13.2.1.
13.3.4 Kör in till vägkanten Ges med framåtriktade lyktor med
och stanna framför växelvis blinkande blått och
polisfordonet. rött ljus. Det röda ljuset kan
efter viss tid övergå till fast
ljus. Signalgivningen kan
inledas med helljusblink.Andra trafikanordningar och trafikanvisningar
7.1.1
7.1.2 67 a § Vid trafikövervakning på särskilda fordonskontrollplatser använder polisman följande tecken
13.4.1
Kontroll När symbolerna och texten visas skall
fordonsförare köra in på kontrollplats
för kontroll. Visas symboler med visst
eller vissa slag av fordon gäller
skyldigheten att köra in för kontroll
endast dessa fordon. Anvisningen
utformas efter förhållandena på platsen.13.4.2
Förberedande Symbolerna och texten visas som
upplysning om förberedande upplysning om kontroll.
kontroll Det angivna avståndet anpassas till
förhållandena på platsen.Förordning (2000:499).68 § Utmärkning av en skarp kurva, ett fast hinder och liknande kan ske genom markeringspil 7.1.1 och markeringsskärm 7.1.2 och 7.1.3.
Utformning och utseende anpassas efter förhållandena på platsen.
7.1.3
7.1.569 § En avfart från en motorväg och en motortrafikled utmärks mellan huvudkörbanan och avfartsvägen med avfartsskärm 7.1.5. Avfartsskärmar får användas även vid andra vägar.70 § Är en väg, som inte är enskild, helt eller delvis avstängd från trafik på grund av vägarbete eller något liknande förhållande, utmärks detta genom en avstängningsanordning. Denna är röd och gul. Detta gäller även en enskild väg om den i större utsträckning används av allmänheten. För att sätta upp en avstängningsanordning som inte innebär avspärrning eller någon annan väsentlig trafikinskränkning behövs det inte någon lokal trafikföreskrift.71 § Har en väg helt eller delvis stängts av genom en avstängningsanordning och behövs det vägvisning för att ange förbifart, sker detta genom utmärkning enligt 25 §. Vägmärkena kan därvid ha orange bakgrundsfärg med svart text och svarta symboler. Förordning (1981:1225).
6.1.5
6.1.6
6.1.7
8.2.172 § Om det, i andra fall än som avses i 70 §, på grund av vägarbete eller liknande förhållanden behöver uppföras någon anordning eller vidtas någon annan åtgärd som medför att framkomligheten på vägen inskränks, utmärks detta med markeringsskärm 6.1.5 och 6.1.6 eller med markeringspil 6.1.7. Är framkomligheten på vägen inskränkt till följd av en trafikolycka eller någon liknande händelse får detta utmärkas med trafikanvisning 8.2.1. Förordning (1981:1225).
6.1.473 § Har ett vägarbete utmärkts med märke 1.1.11, kan tavla 6.1.4 sättas upp vid den bortre begränsningen av arbetsplatsen.74 § Sådana anordningar eller anvisningar som avses i 70 och 72 §§ skall under mörker vara belysta eller markerade genom lyktor, reflexanordningar eller reflekterande material. Lyktorna skall visa fast rött ljus när vägen är helt avstängd och fast eller blinkande gult ljus i annat fall. Förordning (1980:157).75 § Andra trafikanvisningar än de som har angivits ovan får användas om det behövs för att reglera trafiken.76 § Vid vägarbeten eller liknande förhållanden eller då signalanläggning 12.1 eller en sådan säkerhetsanordning som avses i 55 § är i olag eller vid korsning med ringa trafik kan trafiken regleras av en vakt som ger tecken med en flagga och under mörker med en lykta. Om vakten med utsträckt arm ger tecken med en röd flagga eller ett rött ljus, betyder detta "Stopp". Vinkande tecken i färdriktningen betyder "Vägen är fri - kör fram".
Bestämmelser för terräng
77 § Om det finns skäl att utmärka ett förbud eller någon annan föreskrift eller att varna för eller upplysa om något förhållande som rör den som färdas i terräng, sker detta genom ett vägmärke. Om det inte finns något vägmärke, utmärks föreskrifter enligt terrängkörningslagen (1975: 1313) eller terrängkörningsförordningen (1978: 594) på det sätt som Naturvårdsverket föreskriver. Detsamma gäller när det är fråga om att utmärka en upplysning. I övrigt meddelas föreskrifter om utmärkning i terräng av Vägverket. I fråga om föreskrifter enligt detta stycke gäller i tillämpliga delar bestämmelserna för väg utom 6 §.Vägverket och Naturvårdsverket skall i den utsträckning det behövs samråda med varandra. En kommun får föreskriva att sådana utmärkningar i terräng enligt denna förordning, som inte avser någon lokal trafikföreskrift, får ske endast efter tillstånd av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet eller någon annan nämnd som kommunen bestämmer. Förordning (1998:1256). Kostnader m. m.78 § Vägverket får besluta att ett visst vägmärke eller ett vägmärke i visst fall får sättas upp endast om verket har medgivit det och att en sådan signalväxlingsföljd som anges i 37 § andra stycket får användas endast efter tillstånd av verket. Förordning (1992:1294).79 § En fråga om kryssmärke 1.1.34, signalanläggning 12.1 eller en anordning som avses i 55 § första stycket i ett visst fall skall sättas upp eller dras in prövas av Banverket efter samråd med Vägverket. I fråga om indragning av signalanläggning 12.1 eller en sådan anordning som avses i 55 § första stycket skall samråd ske även med länsstyrelsen.
Förordning (1992:1294).80 § Andra märken, signaler, vägmarkeringar och anordningar enligt denna förordning än kryssmärke 1.1.34, trafikanvisning 8.2.1, signalanläggning 12.1 och sådana anordningar som avses i 55 § första stycket skall sättas upp och underhållas
1. i fråga om väg som inte är enskild
a) när det gäller föreskrift enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen (1998:1276) av den myndighet som har meddelat föreskriften, och
b) i andra fall av den myndighet som handhar väg- eller gatuhållningen,
2. i fråga om enskild väg
a) när det gäller en föreskrift enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen av den myndighet som har meddelat föreskriften,
b) när det gäller en sådan lokal trafikföreskrift som avses i 10 kap. 6 § trafikförordningen och som endast får meddelas efter medgivande av vägens ägare av vägens ägare,
c) när det gäller annan lokal trafikföreskrift än som avses i b, utmärkning av hastighetsbegränsning, utmärkning av föreskrift enligt 41 § väglagen (1971:948), trafiksignaler och andra anordningar för att tillgodose trafiksäkerheten inom tättbebyggt område och på vägar utom sådant område där kommunen är väghållare av kommunen samt i övriga fall av den myndighet som enligt väglagen svarar för väghållningen i området, och
d) i andra fall av vägens ägare,
3. i fråga om terräng av kommunen eller i förekommande fall av den som har begärt tillstånd till utmärkning. Vägmärken som används för att tillkännage villkor eller förbud som avses i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering skall sättas upp och underhållas av den som beslutat förbuden eller villkoren. Om det på grund av en trafikolycka, skada på vägen eller något liknande uppstår förhållanden som kan medföra fara eller hinder för trafiken får även annan sätta upp vägmärken och anordningar enligt denna förordning om det behövs för att tillgodose säkerheten. Detta gäller dock endast när det inte går att vänta på att den som skall svara för en viss åtgärd vidtar denna.
Förordning (1999:720).81 § Den som innehar en järnväg eller en spårväg sätter upp och underhåller kryssmärke 1.1.34, signalanläggning 12.1 och anordningar som avses i 55 § första stycket och svarar för att anordningarna fungerar på det sätt som anges i 47 och 56 §§.82 § De kostnader för uppsättning och underhåll som avses i 80 § betalas av den som svarar för åtgärderna. Detta gäller dock inte i följande fall. Den som har erhållit tillstånd enligt 77 § andra stycket betalar kostnaden för att sätta upp och underhålla det märke som tillståndet gäller. Sätts ett lokaliseringsmärke upp på begäran av någon annan än den som svarar för väg- eller gatuhållningen, betalar den som begär att märket sätts upp kostnaden för uppsättning och underhåll av märket. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte om märket ändå skulle ha satts upp av den som svarar för väg- eller gatuhållningen. Behövs tillfälliga vägmärken och anordningar för trafikreglering vid idrottstävlingar, marknader eller liknande tillställningar eller för att dra ledningar eller göra något annat intrång i vägen, bekostas uppsättandet och underhållet av den som anordnar tillställningen eller svarar för intrånget. Förordning (1988:1601).83 § Vägverket meddelar ytterligare föreskrifter om vägmärken och andra anordningar enligt denna förordning. Därvid får även föreskrivas eller för ett visst fall medges undantag från utmärkningsskyldighet i fråga om vägar med ringa trafik eller om det finns andra särskilda skäl till det och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Verket får även fastställa tilläggstavlor med ett annat innehåll än det som anges i förordningen samt föreskriva eller för ett visst fall medge undantag från 20 § och avvikelser från vad som gäller om vägmärkenas färg; verket får dock inte bestämma nya symboler. Verket får även föreskriva om infogande i lokaliseringsmärken av varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken, anvisningsmärken eller andra lokaliseringsmärken. Verket får vidare tillåta användning av vägmärken i en annan storlek eller med en annan text än den som följer av förordningen och besluta om försöksverksamhet som innebär avvikelser från förordningens bestämmelser. Vägverket får även föreskriva att vägmärken och andra anordningar enligt denna förordning eller material som ingår i sådana skall vara av en sådan typ som godkänts av verket eller en annan myndighet. När Vägverket meddelar föreskrifter och beslut om undantag enligt första stycket skall verket samråda med Banverket i frågor som rör kryssmärke 1.1.34, signalanläggning 12.1 eller förhållanden som regleras i 55--63 §§. Förordning (1992:1294).84 § Ytterligare föreskrifter i fråga om sådana tecken som avses i 64--67 §§ meddelas av rikspolisstyrelsen efter samråd med Vägverket. Förordning (1992:1294).85 § Uppsättning och underhåll enligt 80 och 81 §§ får inte utföras av någon annan än den som det åligger att vidtaga åtgärden. Sådana åtgärder får inte heller utföras på annat sätt än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Inte heller får någon sätta upp anordningar som kan förväxlas med eller som har samma innebörd som de vägmärken eller anordningar som skall sättas upp i den ordning som anges i 80 och 81 §§.
Ansvar, handläggning och överklagande
86 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 85 § döms till böter.87 § Bryter någon mot 85 §, kan kronofogdemyndigheten föranstalta om rättelse. I 43 § väglagen (1971: 948) föreskrivs om rätt för väghållningsmyndigheten att avlägsna anordning som satts upp utan tillstånd. Förordning (1988:1601).88 § Den myndighet som enligt väglagen (1971:948) har hand om väg- eller gatuhållningen skall på begäran av Vägverket meddela beslut i sådana frågor som rör åligganden för myndigheten enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Förordning (1992:1294).89 § Beslut enligt denna förordning av en polismyndighet eller av en myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen får överklagas hos länsstyrelsen. Detsamma gäller beslut av kommunala nämnder i sådana frågor som avses i 77 § andra stycket eller 80 § 2 c. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Vägverket. Verkets beslut i ett överklagat ärende får inte överklagas vidare. Beslut av Banverket eller Naturvårdsverket enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Detsamma gäller beslut som Vägverket har fattat i första instans. De statliga väghållningsmyndigheterna får överklaga beslut enligt denna förordning av polismyndigheter, kommunala myndigheter som handhar väg- eller gatuhållningen eller länsstyrelser. Naturvårdsverket får överklaga beslut av kommunala nämnder i sådana frågor som avses i 77 § andra stycket. Förordning (1998:1256).90 § Ett beslut av en kommunal nämnd i en sådan fråga som avses i 77 § andra stycket eller 80 § 2 c blir gällande när beslutet vinner laga kraft. I beslutet kan dock förordnas att det skall gälla omedelbart. Beslut i andra fall enligt denna förordning skall gälla omedelbart om inte något annat förordnas i beslutet. Förordning (1988:1601).Övergångsbestämmelser
1978:1001 Denna förordning träder i kraft, såvitt avser bestämmelserna om signalväxlingsföljd i 37, 39 och 44 §§, den 4 september 1999 och i övrigt den 1 juli 1979. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1966:270) om vägmärken m.m., kungörelsen (1959:50) angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg samt kungörelsen (1968:466) om försöksverksamhet rörande trafiksignal för gående. Äldre bestämmelser om signalväxlingsföljd gäller fortfarande till dess 37, 39 och 44 §§ har trätt i kraft. Vägverket får föreskriva att vägmärken, signalanläggningar eller vägmarkeringar som har anbringats enligt äldre bestämmelser och som strider mot förordningen, får användas tills vidare eller till den tidpunkt som verket anger. I fråga om sådana märken, anläggningar eller markeringar gäller äldre bestämmelser om verket inte föreskriver annat. Om det i en förordning eller någon annan författning som har beslutats av Kungl. Maj:t eller regeringen finns en hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna förordning skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen. Detsamma gäller i fråga om särskilda beslut som har meddelats av Kungl. Maj:t eller regeringen. Vägverket får meddela ytterligare övergångsbestämmelser.Förordning (1998:969). 1988:1601 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1989. Trafiksäkerhetsverket får föreskriva att vägmärken, anläggningar eller vägmarkeringar som har anbringats enligt äldre föreskrifter får användas tills vidare eller till den tidpunkt som verket anger.
Trafiksäkerhetsverket får föreskriva att 37, 39 och 44 §§ skall träda i kraft före den 1 januari 1999, för vissa områden om det finns särskilda skäl.
1998:1256
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.
2. För en moped som tagits upp i typintyg enligt 63 §
fordonskungörelsen (1972:595) i dess lydelse före den 1 november 1998 eller godkänts vid mopedbesiktning enligt 48-54 §§ fordonskungörelsen i dess lydelse före den 1 november 1998 och därefter inte ändrats på sådant sätt som anges i 50 §
nämnda kungörelse, gäller vad som sägs om moped klass II.
1999:720
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1999.
2. Vägverket får föreskriva att vägmärken eller vägmarkeringar som har anbringats enligt de äldre bestämmelserna får användas tills vidare, dock längst till utgången av år 2005. I fråga om sådana märken eller markeringar gäller de äldre bestämmelserna om inte verket föreskriver annat.
2000:499
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Vägmärken som har anbringats enligt de äldre bestämmelserna får användas till utgången av år 2006. I fråga om sådana märken gäller de äldre bestämmelserna.
