SFS 2009:176 Lag om ändring i riksdagsordningen;

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i riksdagsordningen; utf�rdad den 12 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om riksdagsordningen2 dels att till�ggsbest�mmelsen 9.7.1 ska upph�ra att g�lla, dels att i 9 kap. 8 � och till�ggsbest�mmelsen 7.2.2 ordet kammarsekre- terare i olika b�jningsformer ska bytas ut mot riksdagsdirekt�r i motsva- rande form, dels att 3 kap. 11 �, 6 kap. 1 �, 9 kap. 1 och 7 ��, 10 kap. 3 � och till�ggs- best�mmelserna 1.5.2, 3.1.1, 3.6.1, 3.8.1, 3.9.1, 5.6.2, 6.1.1, 6.4.1, 7.4.4, 9.1.1 samt rubrikerna n�rmast f�re 9 kap. 1 och 7 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras en ny till�ggsbest�mmelse, 2.1.1, av f�ljan- de lydelse. 1.5.2 Om talmannen �r f�rhindrad att n�rvara intr�der n�gon av de vice talm�nnen som ordf�rande vid sammantr�den med riksdagsstyrelsen. Riksdagen utser tio ers�ttare f�r de valda ledam�terna av riksdagsstyrel- sen. Fr�nvarande ledamots plats intas av ers�ttare som tillh�r samma parti- grupp. Varje partigrupp utser en personlig ers�ttare f�r sin s�rskilda f�retr�- dare. Riksdagsstyrelsen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om styrelsen vill inh�mta upplysningar av n�gon som inte tillh�r styrelsen, f�r den kalla ho- nom eller henne till sammantr�de. De vice talm�nnen, de av de s�rskilda f�- retr�darna f�r partigrupperna som inte �r ledam�ter av styrelsen samt riks- dagsdirekt�ren f�r delta i styrelsens �verl�ggningar. 2.1.1 Vid ledningen av kammarens sammantr�den bitr�ds talmannen av en kam- marsekreterare. 1 Framst. 2008/09:RS1, bet. 2008/09:KU14, rskr. 2008/09:180. 2 Riksdagsordningen omtryckt 2007:726. SFS 2009:176 Utkom fr�n trycket den 24 mars 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:176 3.1.1 En proposition ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r leda- m�terna i tryckt form. 3.6.1 En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r leda- m�terna i tryckt form. 3.8.1 En framst�llning eller en redog�relse fr�n ett riksdagsorgan ges in till kam- markansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r ledam�terna i tryckt form. 3.9.1 En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motions- dagen. Motioner b�r inneh�lla uppgift om den partigrupp som motion�ren tillh�r. Talmannen anm�ler motionerna f�r kammaren. 3 kap. 11 � Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framst�ll- ning eller en redog�relse f�r v�ckas inom femton dagar fr�n den dag d� pro- positionen, skrivelsen, framst�llningen eller redog�relsen anm�ldes i kam- maren. Om en proposition eller en framst�llning m�ste behandlas skynd- samt, f�r riksdagen, om den anser att det finns synnerliga sk�l, p� f�rslag av regeringen eller det riksdagsorgan som l�mnat framst�llningen besluta om kortare motionstid. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r riksdagen p� f�rslag av talmannen besluta att f�rl�nga motionstiden. 5.6.2 Vid en omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de ledam�ter som vill r�sta f�r ja-propositionen att resa sig och riktar d�refter samma upp- maning till de ledam�ter som vill r�sta f�r nej-propositionen. Vid en omr�stning med omr�stningsapparat registreras hur varje ledamot har r�stat. Vid en omr�stning med namnupprop uppmanar talmannen tv� ledam�ter att ta plats vid talmansbordet f�r att f�ra anteckningar �ver omr�stningen. Vice talm�nnen ropas upp f�rst och d�refter �vriga ledam�ter valkretsvis. N�got av f�ljande svar ska avges: ja, nej, avst�r. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:176 6 kap. 1 � En interpellation ska ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation f�r framst�llas. Om tal- mannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon v�gra tillst�nd till att interpellationen framst�lls och ange sk�l f�r detta beslut. Om kammaren �nd� beg�r att interpellationen ska f� fram- st�llas ska talmannen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r avg�ran- de. Talmannen f�r inte v�gra tillst�nd till interpellationen om utskottet har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En interpellation besvaras av ett statsr�d inom tv� veckor fr�n det att den �verl�mnats till statsr�det. Om kammaren under tv�veckorsperioden g�r ett uppeh�ll i sitt arbete, f�rl�ngs tiden med vad som motsvarar uppeh�llet. Om ett svar inte l�mnas inom den tid som har angetts i andra stycket, ska statsr�det meddela riksdagen varf�r svaret uteblir eller anst�r. Meddelandet f�r inte f�ljas av �verl�ggning. En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksm�te d� den v�cktes. 6.1.1 En interpellation ges in till kammarkansliet. Talmannen anm�ler utan dr�js- m�l vid ett sammantr�de med kammaren beslut att interpellationen ska eller inte ska f� framst�llas. Om talmannen har medgett att interpellationen f�r framst�llas, �verl�mnar talmannen utan dr�jsm�l interpellationen till statsr�- det. Talmannen fastst�ller efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r par- tigrupperna den dag under ett riksm�te d� interpellationer senast f�r ges in till kammarkansliet f�r besvarande f�re ett uppeh�ll i kammararbetet som �r l�ngre �n en m�nad. Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll. 6.4.1 En skriftlig fr�ga ges in till kammarkansliet. Talmannen anm�ler utan dr�js- m�l vid ett sammantr�de med kammaren beslut att fr�gan ska eller inte ska f� framst�llas. Om talmannen har medgett att fr�gan f�r framst�llas, l�ter tal- mannen utan dr�jsm�l statsr�det f� del av fr�gan. Det skriftliga svaret l�mnas till kammarkansliet som �verl�mnar svaret till den ledamot som st�llt fr�gan. De skriftliga fr�gor som under en vecka getts in senast klockan 10 p� fre- dagen besvaras senast klockan 12 p� onsdagen i f�ljande vecka. Under l�ngre uppeh�ll i kammarens arbete �n en m�nad f�r talmannen be- sluta att svaren l�mnas inom fjorton dagar efter det att fr�gorna framst�llts. Talmannen fattar sitt beslut efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna. Om ett svar inte l�mnas inom denna tid, ska statsr�det med- dela kammarkansliet n�r fr�gan kommer att besvaras eller att den inte kom- mer att besvaras. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:176 7.4.4 Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledam�ter att ta plats vid talmansbordet. Av dessa ska tre bitr�da n�r valsedlarna �ppnas och granskas och tv� f�ra anteckningar �ver valet. Ledam�terna ropas upp i den ordning som anges i till�ggsbest�mmelse 5.6.2. N�r en ledamot ropas upp, ska han eller hon g� fram till talmansbordet och l�mna sin valsedel till talmannen. Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och an- tecknats av den tj�nstg�rande kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna, j�mf�rs anteckningarna �ver valet. Talmannen fastst�ller resultatet av valet och tillk�nnager det f�r kamma- ren. 9 kap. Riksdagsdirekt�r 1 � Kammaren utser en riksdagsdirekt�r. Riksdagsdirekt�ren l�ter f�ra protokollet vid sammantr�den med kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och bitr�der i �vrigt talmannen i riksdagsarbetet. Riksdagsdirekt�ren �r ocks� chef f�r riksdagsf�rvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen. Val av riksdagsdirekt�r �ger rum vid b�rjan av riksm�tet n�rmast efter ett ordinarie val till riksdagen och g�ller f�r tiden till dess ett nytt val av riks- dagsdirekt�r f�rr�ttas. Valet ska beredas. Vid val med slutna sedlar �r den vald som f�r tre fj�rdedelar eller fler av de avgivna r�sterna. Om en s�dan r�st�vervikt inte uppn�s, f�rr�ttas ett nytt val. Om inte heller d� n�gon f�r tre fj�rdedelar eller fler av de avgivna r�s- terna sker en ny beredning av valet. 9.1.1 Valet av riksdagsdirekt�r ska beredas av en grupp best�ende av talmannen och de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna. Bist�nd med sakuppgifter 7 � 3 Riksdagens ledam�ter och organ ska ha tillg�ng till bibliotek och r�tt till bist�nd i �vrigt med sakuppgifter f�r riksdagsarbetet. 10 kap. 3 � Utskotten ska f�lja arbetet i Europeiska unionen inom de �mnes- omr�den som f�r varje utskott anges i 4 kap. 46 �� med tillh�rande till- l�ggsbest�mmelser. Regeringen ska �verl�gga med utskotten i de fr�gor r�rande arbetet i Eu- ropeiska unionen som utskotten best�mmer. Utskottet f�r besluta att dessa �verl�ggningar ska �ga rum offentligt. I �vrigt till�mpas best�mmelserna om 3 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:176 slutna och �ppna utskottssammantr�den i 4 kap. 13 � med till�ggsbest�m- melser. Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, ska utskottet besluta att �verl�gga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet f�r avsl� en s�- dan beg�ran om den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja fr�gans behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskottet ska i s� fall i sitt protokoll re- dovisa sk�len till att beg�ran har avslagits. Betr�ffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att l�mna upplysningar i EU-fr�gor till utskotten finns best�mmelser i 4 kap. 11 �. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2009. 2. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande f�r en studieresa som beslutats f�re den 1 april 2009. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELT BEATRICE ASK (Justitiedepartementet) </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i riksdagsordningen;

utf�rdad den 12 mars 2009.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om riksdagsordningen2

dels att till�ggsbest�mmelsen 9.7.1 ska upph�ra att g�lla,
dels att i 9 kap. 8 � och till�ggsbest�mmelsen 7.2.2 ordet kammarsekre-

terare i olika b�jningsformer ska bytas ut mot riksdagsdirekt�r i motsva-
rande form,

dels att 3 kap. 11 �, 6 kap. 1 �, 9 kap. 1 och 7 ��, 10 kap. 3 � och till�ggs-

best�mmelserna 1.5.2, 3.1.1, 3.6.1, 3.8.1, 3.9.1, 5.6.2, 6.1.1, 6.4.1, 7.4.4,
9.1.1 samt rubrikerna n�rmast f�re 9 kap. 1 och 7 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras en ny till�ggsbest�mmelse, 2.1.1, av f�ljan-

de lydelse.

1.5.2

Om talmannen �r f�rhindrad att n�rvara intr�der n�gon av de vice talm�nnen
som ordf�rande vid sammantr�den med riksdagsstyrelsen.

Riksdagen utser tio ers�ttare f�r de valda ledam�terna av riksdagsstyrel-

sen. Fr�nvarande ledamots plats intas av ers�ttare som tillh�r samma parti-
grupp. Varje partigrupp utser en personlig ers�ttare f�r sin s�rskilda f�retr�-
dare.

Riksdagsstyrelsen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om styrelsen vill

inh�mta upplysningar av n�gon som inte tillh�r styrelsen, f�r den kalla ho-
nom eller henne till sammantr�de. De vice talm�nnen, de av de s�rskilda f�-
retr�darna f�r partigrupperna som inte �r ledam�ter av styrelsen samt riks-
dagsdirekt�ren f�r delta i styrelsens �verl�ggningar.

2.1.1

Vid ledningen av kammarens sammantr�den bitr�ds talmannen av en kam-
marsekreterare.

1 Framst. 2008/09:RS1, bet. 2008/09:KU14, rskr. 2008/09:180.

2 Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.

SFS 2009:176

Utkom fr�n trycket
den 24 mars 2009

SFS 2009:176

3.1.1

En proposition ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett
sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r leda-
m�terna i tryckt form.

3.6.1

En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett
sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r leda-
m�terna i tryckt form.

3.8.1

En framst�llning eller en redog�relse fr�n ett riksdagsorgan ges in till kam-
markansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren
efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r ledam�terna i tryckt form.

3.9.1

En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motions-
dagen. Motioner b�r inneh�lla uppgift om den partigrupp som motion�ren
tillh�r.

Talmannen anm�ler motionerna f�r kammaren.

3 kap.

11 �

Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framst�ll-

ning eller en redog�relse f�r v�ckas inom femton dagar fr�n den dag d� pro-
positionen, skrivelsen, framst�llningen eller redog�relsen anm�ldes i kam-
maren. Om en proposition eller en framst�llning m�ste behandlas skynd-
samt, f�r riksdagen, om den anser att det finns synnerliga sk�l, p� f�rslag av
regeringen eller det riksdagsorgan som l�mnat framst�llningen besluta om
kortare motionstid. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r riksdagen p� f�rslag av
talmannen besluta att f�rl�nga motionstiden.

5.6.2

Vid en omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de ledam�ter
som vill r�sta f�r ja-propositionen att resa sig och riktar d�refter samma upp-
maning till de ledam�ter som vill r�sta f�r nej-propositionen.

Vid en omr�stning med omr�stningsapparat registreras hur varje ledamot

har r�stat.

Vid en omr�stning med namnupprop uppmanar talmannen tv� ledam�ter

att ta plats vid talmansbordet f�r att f�ra anteckningar �ver omr�stningen.
Vice talm�nnen ropas upp f�rst och d�refter �vriga ledam�ter valkretsvis.
N�got av f�ljande svar ska avges: ja, nej, avst�r.

SFS 2009:176

6 kap.

1 �

En interpellation ska ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med en

motivering. Talmannen beslutar att en interpellation f�r framst�llas. Om tal-
mannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska
han eller hon v�gra tillst�nd till att interpellationen framst�lls och ange sk�l
f�r detta beslut. Om kammaren �nd� beg�r att interpellationen ska f� fram-
st�llas ska talmannen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r avg�ran-
de. Talmannen f�r inte v�gra tillst�nd till interpellationen om utskottet har
f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.

En interpellation besvaras av ett statsr�d inom tv� veckor fr�n det att den

�verl�mnats till statsr�det. Om kammaren under tv�veckorsperioden g�r ett
uppeh�ll i sitt arbete, f�rl�ngs tiden med vad som motsvarar uppeh�llet.

Om ett svar inte l�mnas inom den tid som har angetts i andra stycket, ska

statsr�det meddela riksdagen varf�r svaret uteblir eller anst�r. Meddelandet
f�r inte f�ljas av �verl�ggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksm�te d� den

v�cktes.

6.1.1

En interpellation ges in till kammarkansliet. Talmannen anm�ler utan dr�js-
m�l vid ett sammantr�de med kammaren beslut att interpellationen ska eller
inte ska f� framst�llas. Om talmannen har medgett att interpellationen f�r
framst�llas, �verl�mnar talmannen utan dr�jsm�l interpellationen till statsr�-
det.

Talmannen fastst�ller efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r par-

tigrupperna den dag under ett riksm�te d� interpellationer senast f�r ges in
till kammarkansliet f�r besvarande f�re ett uppeh�ll i kammararbetet som �r
l�ngre �n en m�nad.

Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll.

6.4.1

En skriftlig fr�ga ges in till kammarkansliet. Talmannen anm�ler utan dr�js-
m�l vid ett sammantr�de med kammaren beslut att fr�gan ska eller inte ska
f� framst�llas. Om talmannen har medgett att fr�gan f�r framst�llas, l�ter tal-
mannen utan dr�jsm�l statsr�det f� del av fr�gan.

Det skriftliga svaret l�mnas till kammarkansliet som �verl�mnar svaret till

den ledamot som st�llt fr�gan.

De skriftliga fr�gor som under en vecka getts in senast klockan 10 p� fre-

dagen besvaras senast klockan 12 p� onsdagen i f�ljande vecka.

Under l�ngre uppeh�ll i kammarens arbete �n en m�nad f�r talmannen be-

sluta att svaren l�mnas inom fjorton dagar efter det att fr�gorna framst�llts.
Talmannen fattar sitt beslut efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r
partigrupperna. Om ett svar inte l�mnas inom denna tid, ska statsr�det med-
dela kammarkansliet n�r fr�gan kommer att besvaras eller att den inte kom-
mer att besvaras.

SFS 2009:176

7.4.4

Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledam�ter att ta plats vid
talmansbordet. Av dessa ska tre bitr�da n�r valsedlarna �ppnas och granskas
och tv� f�ra anteckningar �ver valet.

Ledam�terna ropas upp i den ordning som anges i till�ggsbest�mmelse

5.6.2. N�r en ledamot ropas upp, ska han eller hon g� fram till talmansbordet
och l�mna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och an-

tecknats av den tj�nstg�rande kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna,
j�mf�rs anteckningarna �ver valet.

Talmannen fastst�ller resultatet av valet och tillk�nnager det f�r kamma-

ren.

9 kap.

Riksdagsdirekt�r

1 �

Kammaren utser en riksdagsdirekt�r. Riksdagsdirekt�ren l�ter f�ra

protokollet vid sammantr�den med kammaren. Han eller hon expedierar
riksdagens beslut och bitr�der i �vrigt talmannen i riksdagsarbetet.
Riksdagsdirekt�ren �r ocks� chef f�r riksdagsf�rvaltningen och sekreterare i
krigsdelegationen.

Val av riksdagsdirekt�r �ger rum vid b�rjan av riksm�tet n�rmast efter ett

ordinarie val till riksdagen och g�ller f�r tiden till dess ett nytt val av riks-
dagsdirekt�r f�rr�ttas. Valet ska beredas.

Vid val med slutna sedlar �r den vald som f�r tre fj�rdedelar eller fler av

de avgivna r�sterna. Om en s�dan r�st�vervikt inte uppn�s, f�rr�ttas ett nytt
val. Om inte heller d� n�gon f�r tre fj�rdedelar eller fler av de avgivna r�s-
terna sker en ny beredning av valet.

9.1.1

Valet av riksdagsdirekt�r ska beredas av en grupp best�ende av talmannen
och de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna.

Bist�nd med sakuppgifter

7 �

3 Riksdagens ledam�ter och organ ska ha tillg�ng till bibliotek och r�tt

till bist�nd i �vrigt med sakuppgifter f�r riksdagsarbetet.

10 kap.

3 �

Utskotten ska f�lja arbetet i Europeiska unionen inom de �mnes-

omr�den som f�r varje utskott anges i 4 kap. 46 �� med tillh�rande till-
l�ggsbest�mmelser.

Regeringen ska �verl�gga med utskotten i de fr�gor r�rande arbetet i Eu-

ropeiska unionen som utskotten best�mmer. Utskottet f�r besluta att dessa
�verl�ggningar ska �ga rum offentligt. I �vrigt till�mpas best�mmelserna om

3 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2009:176

slutna och �ppna utskottssammantr�den i 4 kap. 13 � med till�ggsbest�m-
melser.

Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, ska utskottet besluta

att �verl�gga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet f�r avsl� en s�-
dan beg�ran om den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja fr�gans behandling s�
att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskottet ska i s� fall i sitt protokoll re-
dovisa sk�len till att beg�ran har avslagits.

Betr�ffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att

l�mna upplysningar i EU-fr�gor till utskotten finns best�mmelser i 4 kap.
11 �.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2009.
2. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande f�r en studieresa som beslutats

f�re den 1 april 2009.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELT

BEATRICE ASK
(Justitiedepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:176 Lag om ändring i riksdagsordningen;

Om Lagboken.se