SFS 2009:1582 Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor f�r riksdagens ledam�ter; utf�rdad den 21 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1994:1065) om eko- nomiska villkor f�r riksdagens ledam�ter 2 dels att 2 kap. 3, 4, 6 och 810 ��, 7 och 8 kap., 9 kap. 3 och 4 ��, 1012 och 14 kap. ska upph�ra att g�lla, dels att 2 kap. 7 �, 9 kap. 1, 2, 5 och 6 �� och 13 kap. 2, 5, 10 och 1721 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya kapitel, 8 och 11 kap., fyra nya pa- ragrafer, 1 kap. 6 � och 9 kap. 79 ��, samt n�rmast f�re 9 kap. 1, 5, 8 och 9 �� nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 6 � I denna lag avses med 1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, 1 Framst. 2009/10:RS1, bet. 2009/10:KU12, rskr. 2009/10:118. 2 Senaste lydelse av 2 kap. 3 � 2000:432. 2 kap. 6 � 1997:1067. 2 kap. 8 � 1997:1067. 2 kap. 9 � 1997:1067. 2 kap. 10 � 1997:1067. 7 kap. 1 � 2009:679. 7 kap. 3 � 1997:1067. 7 kap. 5 � 1996:305. 7 kap. 6 � 1996:305. 8 kap. 1 � 1996:305. 8 kap. 3 � 1996:305. 8 kap. 4 � 1997:1067. 9 kap. 3 � 1996:305. 9 kap. 4 � 1996:305. 10 kap. 1 � 1996:305. 10 kap. 3 � 1997:1067 11 kap. 1 � 2009:679. 11 kap. 3 � 2001:1000 12 kap. 1 � 2009:679. 12 kap. 4 � 1996:305. 12 kap. 5 � 1997:1067 14 kap. 1 � 1997:1067. 14 kap. 2 � 1997:1067. 14 kap. 4 � 2006:998. SFS 2009:1582 Utkom fr�n trycket den 30 december 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:1582 2. f�rh�jt prisbasbelopp: det f�rh�jda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 � la- gen om allm�n f�rs�kring, 3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 � lagen (1998:674) om inkomstgrundad �lderspension, 4. inkomstindex: inkomstindex enligt 1 kap. 5 � lagen om inkomstgrun- dad �lderspension, och 5. balansindex: balansindex enligt 1 kap. 5 c � lagen om inkomstgrundad �lderspension. 2 kap. 7 � �vriga best�mmelser i denna lag g�ller, d�r annat inte f�ljer av 1 och 5 �� eller framg�r av sammanhanget, �ven talmannen. 8 kap. �lderspension R�tt till �lderspension 1 � En ledamot som tillgodor�knas pensionsr�tt enligt best�mmelserna i detta kapitel har r�tt till �lderspension. Pensionsr�tt 2 � Pensionsr�tt tillgodor�knas en ledamot f�r varje m�nad som han eller hon har f�tt arvode som avses i 4 � eller sjukpension enligt denna lag. Pen- sionsr�tt f�r tid f�re 2010 tillgodor�knas dock enligt vad som anges i 5 �. 3 � Pensionsr�tten f�r en m�nad utg�r 0,72 procent av den del av underla- get enligt andra och tredje styckena som inte �verstiger 0,625 inkomstbasbe- lopp och 2,40 procent av den del av underlaget som �verstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. Underlaget f�r pensionsr�tten utg�rs av s�dant arvode som avses i 4 � som har betalats under m�naden med till�gg f�r avdrag som gjorts enligt 3 kap. 4 �. Om ledamoten under m�naden har f�tt sjukpension, och inte haft r�tt till arvode som avses i 4 �, utg�rs underlaget f�r pensionsr�tten i st�llet av arv- ode som ligger till grund f�r sjukpensionen, omr�knat med f�r�ndringen av inkomstindex mellan det �r arvodet avser och det �r pensionsr�tten avser. 4 � Arvode som ligger till grund f�r pensionsr�tt �r 1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �, 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �, 3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 2 �, och 4. arvode enligt 1 � 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. 5 � Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010 utg�r 1. f�r tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:1582 2. f�r tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och 3. 2,40 procent av till�ggsarvode enligt 3 kap. 2 �, arvode enligt 1 � 1 4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ som utbetalats under �ren 20012009 och arvode en- ligt 1 � 3 n�mnda lag i dess lydelse f�re den 1 juli 2003 f�r uppdrag i Riks- dagens revisorer under tiden 2001juni 2003. Med tid som ledamot j�mst�lls tid med sjukpension, dock att tid med sjuk- pension som grundar sig p� talmansarvode j�mst�lls med tid som talman. Med tid som ledamot j�mst�lls tid som ledamot av Europaparlamentet f�- re den 14 juli 2009. Pensionsr�tt enligt denna paragraf tillgodor�knas inte om ledamoten har r�tt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksda- gens ledam�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning. Pensionsr�tt tillgodor�knas inte f�r tid som tillgodor�knas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 684/2005/ EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamen- tets ledamotsstadga. �lderspensionens storlek 6 � �lderspension utg�r f�r �r summan av de pensionsr�tter som tillgodo- r�knas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsr�tt r�knas d�rvid om med f�r- �ndringen av inkomstindex mellan det �r pensionsr�tten avser och det �r �lderspensionen b�rjar betalas ut. Pensionsr�tt enligt 5 � anses vid omr�k- ningen avse 2009. Om balansindex har fastst�llts f�r det �r �lderspensionen b�rjar betalas ut ska ber�kningen i st�llet g�ras med h�nsyn till detta index. Om pensionsr�tt tillgodor�knas f�r fler �n 360 m�nader grundas �lders- pensionen endast p� pensionsr�tterna f�r de senaste 360 m�naderna. Pen- sionsr�tt som tillgodor�knas enligt 5 � anses d�rvid avse det antal m�nader som motsvarar antalet tj�nstg�ringsdagar enligt 5 � f�rsta stycket 1 och 2 de- lat med 30,4. 7 � Om �lderspensionen b�rjar tas ut f�re den m�nad ledamoten fyller 65 �r minskas pensionen med 0,5 procent f�r varje m�nad som �terst�r till den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r. Om uppeh�ll g�rs i utbetalningen f�re den m�nad ledamoten fyller 65 �r ska �lderspensionen, n�r den �ter utges, minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen �terst�r till den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r. Till den del �lderspensio- nen grundas p� pensionsr�tt f�r tid efter det tidigare uttaget ska minskningen inte avse det antal m�nader som �lderspensionen tidigare tagits ut. 8 � �lderspensionen r�knas varje �r om med h�nsyn till f�r�ndringen av inkomstindex f�r f�reg�ende �r och det �r pensionsutbetalningen avser divi- derat med talet 1,016. F�r �r d� balansindex fastst�llts ska ber�kningen i st�l- let g�ras med h�nsyn till detta index. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:1582 Till�ggsbelopp 9 � En ledamot som vid sin avg�ng, dock senast vid utg�ngen av riksm�tet 2013/14, har fyllt 50 �r och fullgjort minst sex hela �r i riksdagen har r�tt till ett till�ggsbelopp till �lderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf. Till�ggsbeloppet utg�r skillnaden mellan j�mf�relsebeloppet enligt 10 � eller 11 � och �lderspensionen f�r samma �r. Om �lderspensionen har tagits ut f�re den m�nad ledamoten fyller 65 �r bortses fr�n den minskning som detta f�ranleder. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Euro- paparlamentet f�re den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas ocks� tid d� en ledamot varit statsr�d om statsr�dstiden p�b�rjats f�re 2003 och inte gett r�tt till statsr�dspension. Till�ggsbelopp betalas inte f�r tid f�re den m�nad ledamoten fyller 65 �r. Till�ggsbelopp betalas inte till en ledamot som har r�tt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksdagens ledam�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning. 10 � J�mf�relsebeloppet ber�knas som antalet fullgjorda hela �r, h�gst tolv, i riksdagen, senast vid utg�ngen av riksm�tet 2013/14, delat med talet tolv och multiplicerat med 1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte �verstiger 7,5 f�rh�jda prisbasbelopp, 2. 65 procent av den del av underlaget som �verstiger 7,5 men inte 20 f�r- h�jda prisbasbelopp, samt 3. 32,5 procent av den del av underlaget som �verstiger 20 men inte 30 f�rh�jda prisbasbelopp. Underlaget f�r ber�kningen av j�mf�relsebeloppet utg�rs av medeltalet av de arvoden enligt tredje stycket som en ledamot haft under fem kalender�r n�rmast f�re avg�ngs�ret. Arvodena f�r de fyra f�rsta kalender�ren r�knas d�rvid om till niv�n f�r det sista kalender�ret f�re avg�ngs�ret med hj�lp av prisbasbeloppet. Kan en ledamot inte tillgodor�knas arvoden f�r fem kalen- der�r, utg�rs underlaget av medeltalet av beloppen f�r de hela kalender�r som kan tillgodor�knas. Kan endast ett helt kalender�r tillgodor�knas, utg�rs underlaget av arvodet f�r det �ret. Kan inte helt kalender�r tillgodor�knas, utg�rs underlaget av det genomsnittliga arvodet f�r de hela kalenderm�nader som kan tillgodor�knas multiplicerat med tolv. Arvode som avses i andra stycket �r 1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �, 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �, 3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 2 �, 4. arvode enligt 1 � 14 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 5. arvode enligt 2 kap. 2 � den upph�vda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledam�ter av Europaparlamentet, och 6. arvode till statsr�d om statsr�dstid inr�knas enligt fj�rde stycket. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Euro- paparlamentet f�re den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas ocks� tid d� en ledamot varit statsr�d om statsr�dstiden p�b�rjats f�re 2003 och inte gett r�tt till statsr�dspension. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:1582 J�mf�relsebeloppet anknyts till prisbasbeloppet f�r �ret f�re avg�ngs�ret och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet. 11 � Vid ber�kning av till�ggsbelopp f�r den som varit talman f�re 2010 ska j�mf�relsebeloppet, om det blir h�gre �n beloppet enligt 10 �, utg�ras av det belopp som han eller hon skulle ha f�tt i talmanspension fr�n och med den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r enligt de best�mmelser om talmans- pension som g�llde vid utg�ngen av 2009. Uttag av �lderspension 12 � �lderspension betalas tidigast fr�n och med den m�nad ledamoten fyller 61 �r och l�ngst till och med den m�nad ledamoten avlider. �lderspension betalas inte samtidigt med talmansarvode eller ledamotsar- vode. �lderspension betalas inte heller samtidigt med arvode eller �ver- g�ngsers�ttning enligt Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamots- stadga. �lderspension understigande 0,025 inkomstbasbelopp f�r �r betalas inte ut. Ans�kan 13 � Den som vill ha �lderspension ska ans�ka om det hos riksdagsf�rvalt- ningen. �lderspension betalas tidigast fr�n och med den m�nad ans�kan kommer in till riksdagsf�rvaltningen. 9 kap. R�tt till sjukpension 1 � 3 En ledamot har r�tt till sjukpension f�r tid d� han eller hon f�r hel sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning enligt lagen (1962:381) om all- m�n f�rs�kring. F�r r�tt till sjukpension kr�vs att arbetsf�rm�gan p� grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations- f�rm�gan har blivit helt eller i det n�rmaste helt nedsatt under uppdragstiden och att arbetsf�rm�gan oavbrutet �r nedsatt i s�dan omfattning till dess att han eller hon f�r hel sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning. 2 � Sjukpension betalas l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad leda- moten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rinnan, till och med den m�nad d�dsfallet intr�ffar. 3 Senaste lydelse 2002:202. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2009:1582 Sjukpensionens storlek 5 � 4 Sjukpension utg�r 1. 15 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte �ver- stiger 7,5 prisbasbelopp, 2. 75 procent av den del av underlaget som �verstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, samt 3. 37,5 procent av den del av underlaget som �verstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. Underlaget f�r sjukpensionen utg�rs av de arvoden som avses i 8 kap. 4 � f�r den m�nad arbetsf�rm�gan blev helt eller i det n�rmaste helt nedsatt, multiplicerat med tolv, dock att underlaget efter de fem f�rsta �ren endast ut- g�rs av arvode som avses i 8 kap. 4 � 1 och 2. 6 � 5 Sjukpension ska p� ett underlag upp till 7,5 prisbasbelopp minskas med s�dan ers�ttning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen. 7 � Sjukpensionen anknyts till prisbasbeloppet f�r det �r arbetsf�rm�gan blev helt eller i det n�rmaste helt nedsatt och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet. Ans�kan 8 � Den som vill ha sjukpension ska ans�ka om det hos riksdagsf�rvalt- ningen. Sjukpension betalas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�k- ningsm�naden. Anm�lningsskyldighet och �terkrav 9 � Den som f�r sjukpension �r skyldig att senast inom en m�nad fr�n F�r- s�kringskassans beslut anm�la till riksdagsf�rvaltningen att sjukers�ttningen eller aktivitetsers�ttningen upph�r eller att hel s�dan f�rm�n minskas till par- tiell f�rm�n. Har sjukpension felaktigt betalats ut p� grund av att anm�lningsskyldighe- ten inte fullgjorts ska pensionstagaren betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet. Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis. P� det �terkr�vda beloppet tas r�nta ut efter den r�ntesats som anges i r�n- telagen (1975:635) fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats. Om det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p� r�nta efterges helt eller delvis. 11 kap. Efterlevandepension R�tt till efterlevandepension 1 � Efterlevandepension betalas efter den som vid sin d�d 1. var ledamot av riksdagen, 4 Senaste lydelse 1997:1067. 5 Senaste lydelse 2001:1000. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2009:1582 2. fick sjukpension enligt denna lag, eller 3. fick �lderspension enligt denna lag som f�r �r �verstiger 1,5 inkomst- basbelopp. Med den som avses i f�rsta stycket 3 j�mst�lls den som fyllt 65 �r och hade haft r�tt till �lderspension �verstigande 1,5 inkomstbasbelopp f�r �r om pensionen hade b�rjat tas ut. 2 � Efterlevandepension betalas till efterlevande make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten vid dennes d�d. Med efterlevande make j�m- st�lls den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot vid dennes d�d och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med den avlidne eller, n�r d�dsfallet intr�ffade, v�ntade barn med denne. Utbetalningstid 3 � Efterlevandepension till make betalas under sex �r fr�n och med m�na- den efter d�dsfallet och d�refter enligt vad som anges i andra stycket. Efter- levandepension till barn betalas till och med den m�nad barnet fyller 20 �r. Ut�ver efterlevandepension enligt f�rsta stycket betalas s�dan pension till make fr�n och med det sjunde �ret efter den m�nad d�dsfallet �gde rum om den avlidne var f�dd 1959 eller tidigare och f�re 2010 hade fullgjort minst sex hela �r i riksdagen. �ktenskapet eller sambof�rh�llandet ska ha ing�tts senast den 31 december 2009 och senast den dag ledamoten fyllde 60 �r. Ef- terlevandepension enligt detta stycke betalas l�ngst till dess den efterlevande maken ing�r �ktenskap. Efterlevandepension betalas l�ngst till och med den m�nad d� den ber�tti- gade avlider. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Euro- paparlamentet f�re den 14 juli 2009. Efterlevandepensionens storlek 4 � Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 1 betalas under tid som avses i 3 � f�rsta stycket enligt vad som anges i denna para- graf. Efterlevandepension till make betalas f�r �r med 1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, och 2. 45 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �verstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 30 procent av denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren, samt 3. 22,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �versti- ger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 15 procent av denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren. Efterlevandepension till barn betalas f�r �r med 1. 10 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det inte �ver- stiger 7,5 inkomstbasbelopp, 2. 25 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �verstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, samt </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2009:1582 3. 23,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �versti- ger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp. Om det inte finns n�gon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra stycket de barn som har r�tt till efterlevandepension enligt tredje stycket. Be- lopp som �r gemensamt f�r flera barn delas lika mellan dem. Underlaget f�r efterlevandepensionen utg�rs av arvode som avses i 8 kap. 4 � som utbetalades vid d�dsfallet. 5 � Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 2 och 3 betalas under tid som anges i 3 � f�rsta stycket enligt vad som anges i denna paragraf. Efterlevandepension till make betalas med 35 procent av den sjukpension eller �lderspension som utbetalades vid d�dsfallet. Efterlevandepension till barn betalas med 20 procent av den sjukpension eller �lderspension som utbetalades vid d�dsfallet. Om det inte finns n�gon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra stycket de barn som har r�tt till efterlevandepension enligt tredje stycket. Be- lopp som �r gemensamt f�r flera barn delas lika mellan dem. 6 � Efterlevandepension till make betalas under tid som anges i 3 � andra stycket med belopp som f�ljer av 4 eller 5 �, dock att belopp enligt 4 � mul- tipliceras med antalet hela �r i riksdagen, h�gst tolv, som den avlidne hade fullgjort f�re 2010, dividerat med talet tolv. I antalet hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparlamen- tet f�re den 14 juli 2009. I antalet hela �r inr�knas inte tid som tillgodor�knats den avlidne som pen- sionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets le- damotsstadga. 7 � Efterlevandepensionen anknyts till prisbasbeloppet f�r det �r d�dsfallet intr�ffat och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet. Ans�kan 8 � Den som vill ha efterlevandepension ska ans�ka om det hos riksdags- f�rvaltningen. Efterlevandepension betalas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�- re ans�kningsm�naden. 13 kap. 2 � 6 Riksdagsf�rvaltningen beslutar om r�tt till inkomstgaranti. R�tt till in- komstgaranti fr�n och med den tidpunkt arvodet upph�r har den som har va- rit ledamot och som f�re 65 �rs �lder l�mnar riksdagen efter minst tre hela �rs sammanh�ngande tid i riksdagen. I sammanh�ngande tid i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europa- parlamentet f�re den 14 juli 2009. 6 Senaste lydelse 2009:679. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2009:1582 R�tt till inkomstgaranti f�religger inte f�r tid d� ledamoten f�r �lderspen- sion eller sjukpension enligt denna lag. 5 � 7 F�r den som varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid �n sex hela �r g�ller inkomstgarantin ett �r. F�r den ledamot som l�mnar riksdagen efter en sammanlagd tid av minst sex hela �r i riksdagen g�ller inkomstgarantin 1. i l�ngst tv� �r om ledamoten inte uppn�tt 40 �rs �lder, 2. i l�ngst fem �r om ledamoten uppn�tt 40 men inte 50 �rs �lder, 3. l�ngst till ing�ngen av den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r om han el- ler hon uppn�tt 50 �rs �lder. I sammanlagd tid i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparla- mentet f�re den 14 juli 2009. 10 � 8 Inkomstgarantin betalas per m�nad under det f�rsta garanti�ret med 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 inkomst- basbelopp enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad �lderspension och med 40 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbe- lopp. F�r tid d�refter betalas inkomstgaranti med f�ljande andelar av garanti- underlaget i f�rh�llande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen: 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 33 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 12 �r, 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och 30,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 11 �r, 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och med 27,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 10 �r, 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och med 24,75 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 9 �r, 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och med 22 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 8 �r, 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och med 19,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 7 �r, 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in- komstbasbelopp och med 16,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 6 �r. I sammanlagd tid i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparla- mentet f�re den 14 juli 2009. 17 � 9 Ett efterlevandeskydd betalas till arvsber�ttigat barn som inte fyllt 20 �r efter den som vid sin d�d var ber�ttigad till inkomstgaranti enligt 5 � 7 Senaste lydelse 2009:679. 8 Senaste lydelse 2009:679. 9 Senaste lydelse 2006:998. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2009:1582 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 andra stycket. Med arvsber�ttigat barn j�mst�lls barn som har mottagits i adoptionssyfte. 18 � 10 Om det finns s�rskilda sk�l f�r riksdagsf�rvaltningen bevilja efterle- vandeskydd till efterlevande make eller den som enligt 11 kap. 2 � j�mst�lls med efterlevande make. Ett s�dant beslut kan ompr�vas. 19 � 11 Efterlevandeskydd till barn betalas till utg�ngen av den m�nad d� barnet fyller 20 �r. Efterlevandeskydd till make eller d�rmed j�mst�lld beta- las under h�gst fem �r. Efterlevandeskyddet upph�r vid utg�ngen av den m�- nad d� den ber�ttigade avlider. 20 � 12 Efterlevandeskyddet betalas per �r med ett belopp f�r varje ber�tti- gad motsvarande ett prisbasbelopp. 21 � 13 Den som vill ha efterlevandeskydd ska ans�ka om det hos riksdags- f�rvaltningen. Efterlevandeskydd betalas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�kningsm�naden. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2010. 2. De nya best�mmelserna till�mpas p� den som fullg�r tid i riksdagen ef- ter ikrafttr�dandet. 3. Pensionsr�tt enligt de nya best�mmelserna i 8 kap. 5 � ers�tter talmans- pension f�r tid fr�n och med den m�nad den som varit talman fyller 65 �r samt �lderspension och egenlivr�nta enligt �ldre best�mmelser i lagen. 4. De upph�vda best�mmelserna i 2 kap. 3 � ska fortfarande till�mpas p� den som varit talman f�re ikrafttr�dandet s�vitt avser talmanspension f�re den m�nad han eller hon fyller 65 �r. 5. Den som enligt �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor f�r riksdagens ledam�ter har r�tt till visstidspension en- ligt den upph�vda lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksdagens leda- m�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning omfattas inte av de nya best�m- melserna om sjukpension, efterlevandepension och efterlevandeskydd vid inkomstgaranti. 6. F�r den som inte fullg�r tid i riksdagen efter ikrafttr�dandet g�ller fort- farande �ldre best�mmelser. P� regeringens v�gnar BEATRICE ASK Kristina Svahn Starrsj� (Justitiedepartementet) 10 Senaste lydelse 2006:998. 11 Senaste lydelse 2006:998. 12 Senaste lydelse 2006:998. 13 Senaste lydelse 2006:998. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor f�r riksdagens ledam�ter;

utf�rdad den 21 december 2009.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1994:1065) om eko-

nomiska villkor f�r riksdagens ledam�ter

dels att 2 kap. 3, 4, 6 och 810 ��, 7 och 8 kap., 9 kap. 3 och 4 ��, 1012

och 14 kap. ska upph�ra att g�lla,

dels att 2 kap. 7 �, 9 kap. 1, 2, 5 och 6 �� och 13 kap. 2, 5, 10 och 1721 ��

ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya kapitel, 8 och 11 kap., fyra nya pa-

ragrafer, 1 kap. 6 � och 9 kap. 79 ��, samt n�rmast f�re 9 kap. 1, 5, 8 och
9 �� nya rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap.

6 �

I denna lag avses med

1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 � lagen (1962:381) om

allm�n f�rs�kring,

1 Framst. 2009/10:RS1, bet. 2009/10:KU12, rskr. 2009/10:118.

2 Senaste lydelse av
2 kap. 3 � 2000:432.
2 kap. 6 � 1997:1067.
2 kap. 8 � 1997:1067.
2 kap. 9 � 1997:1067.
2 kap. 10 � 1997:1067.
7 kap. 1 � 2009:679.
7 kap. 3 � 1997:1067.
7 kap. 5 � 1996:305.
7 kap. 6 � 1996:305.
8 kap. 1 � 1996:305.
8 kap. 3 � 1996:305.
8 kap. 4 � 1997:1067.
9 kap. 3 � 1996:305.
9 kap. 4 � 1996:305.
10 kap. 1 � 1996:305.
10 kap. 3 � 1997:1067
11 kap. 1 � 2009:679.
11 kap. 3 � 2001:1000
12 kap. 1 � 2009:679.
12 kap. 4 � 1996:305.
12 kap. 5 � 1997:1067
14 kap. 1 � 1997:1067.
14 kap. 2 � 1997:1067.
14 kap. 4 � 2006:998.

SFS 2009:1582

Utkom fr�n trycket
den 30 december 2009

SFS 2009:1582

2. f�rh�jt prisbasbelopp: det f�rh�jda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 � la-

gen om allm�n f�rs�kring,

3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 � lagen

(1998:674) om inkomstgrundad �lderspension,

4. inkomstindex: inkomstindex enligt 1 kap. 5 � lagen om inkomstgrun-

dad �lderspension, och

5. balansindex: balansindex enligt 1 kap. 5 c � lagen om inkomstgrundad

�lderspension.

2 kap.

7 �

�vriga best�mmelser i denna lag g�ller, d�r annat inte f�ljer av 1 och

5 �� eller framg�r av sammanhanget, �ven talmannen.

8 kap. �lderspension

R�tt till �lderspension

1 �

En ledamot som tillgodor�knas pensionsr�tt enligt best�mmelserna i

detta kapitel har r�tt till �lderspension.

Pensionsr�tt

2 �

Pensionsr�tt tillgodor�knas en ledamot f�r varje m�nad som han eller

hon har f�tt arvode som avses i 4 � eller sjukpension enligt denna lag. Pen-
sionsr�tt f�r tid f�re 2010 tillgodor�knas dock enligt vad som anges i 5 �.

3 �

Pensionsr�tten f�r en m�nad utg�r 0,72 procent av den del av underla-

get enligt andra och tredje styckena som inte �verstiger 0,625 inkomstbasbe-
lopp och 2,40 procent av den del av underlaget som �verstiger 0,625 men
inte 2,5 inkomstbasbelopp.

Underlaget f�r pensionsr�tten utg�rs av s�dant arvode som avses i 4 �

som har betalats under m�naden med till�gg f�r avdrag som gjorts enligt
3 kap. 4 �.

Om ledamoten under m�naden har f�tt sjukpension, och inte haft r�tt till

arvode som avses i 4 �, utg�rs underlaget f�r pensionsr�tten i st�llet av arv-
ode som ligger till grund f�r sjukpensionen, omr�knat med f�r�ndringen av
inkomstindex mellan det �r arvodet avser och det �r pensionsr�tten avser.

4 �

Arvode som ligger till grund f�r pensionsr�tt �r

1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �,
3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 2 �, och
4. arvode enligt 1 � 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r

uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

5 �

Pensionsr�tt f�r tid f�re 2010 utg�r

1. f�r tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re

2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4

SFS 2009:1582

2. f�r tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar f�re

2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och

3. 2,40 procent av till�ggsarvode enligt 3 kap. 2 �, arvode enligt 1 � 1 4

och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ som utbetalats under �ren 20012009 och arvode en-
ligt 1 � 3 n�mnda lag i dess lydelse f�re den 1 juli 2003 f�r uppdrag i Riks-
dagens revisorer under tiden 2001juni 2003.

Med tid som ledamot j�mst�lls tid med sjukpension, dock att tid med sjuk-

pension som grundar sig p� talmansarvode j�mst�lls med tid som talman.

Med tid som ledamot j�mst�lls tid som ledamot av Europaparlamentet f�-

re den 14 juli 2009.

Pensionsr�tt enligt denna paragraf tillgodor�knas inte om ledamoten har

r�tt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksda-
gens ledam�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning.

Pensionsr�tt tillgodor�knas inte f�r tid som tillgodor�knas ledamoten som

pensionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 684/2005/
EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamen-
tets ledamotsstadga.

�lderspensionens storlek

6 �

�lderspension utg�r f�r �r summan av de pensionsr�tter som tillgodo-

r�knas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsr�tt r�knas d�rvid om med f�r-
�ndringen av inkomstindex mellan det �r pensionsr�tten avser och det �r
�lderspensionen b�rjar betalas ut. Pensionsr�tt enligt 5 � anses vid omr�k-
ningen avse 2009. Om balansindex har fastst�llts f�r det �r �lderspensionen
b�rjar betalas ut ska ber�kningen i st�llet g�ras med h�nsyn till detta index.

Om pensionsr�tt tillgodor�knas f�r fler �n 360 m�nader grundas �lders-

pensionen endast p� pensionsr�tterna f�r de senaste 360 m�naderna. Pen-
sionsr�tt som tillgodor�knas enligt 5 � anses d�rvid avse det antal m�nader
som motsvarar antalet tj�nstg�ringsdagar enligt 5 � f�rsta stycket 1 och 2 de-
lat med 30,4.

7 �

Om �lderspensionen b�rjar tas ut f�re den m�nad ledamoten fyller

65 �r minskas pensionen med 0,5 procent f�r varje m�nad som �terst�r till
den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r.

Om uppeh�ll g�rs i utbetalningen f�re den m�nad ledamoten fyller 65 �r

ska �lderspensionen, n�r den �ter utges, minskas med 0,5 procent f�r varje
m�nad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen
�terst�r till den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r. Till den del �lderspensio-
nen grundas p� pensionsr�tt f�r tid efter det tidigare uttaget ska minskningen
inte avse det antal m�nader som �lderspensionen tidigare tagits ut.

8 �

�lderspensionen r�knas varje �r om med h�nsyn till f�r�ndringen av

inkomstindex f�r f�reg�ende �r och det �r pensionsutbetalningen avser divi-
derat med talet 1,016. F�r �r d� balansindex fastst�llts ska ber�kningen i st�l-
let g�ras med h�nsyn till detta index.

SFS 2009:1582

Till�ggsbelopp

9 �

En ledamot som vid sin avg�ng, dock senast vid utg�ngen av riksm�tet

2013/14, har fyllt 50 �r och fullgjort minst sex hela �r i riksdagen har r�tt till
ett till�ggsbelopp till �lderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf.

Till�ggsbeloppet utg�r skillnaden mellan j�mf�relsebeloppet enligt 10 �

eller 11 � och �lderspensionen f�r samma �r. Om �lderspensionen har tagits
ut f�re den m�nad ledamoten fyller 65 �r bortses fr�n den minskning som
detta f�ranleder.

I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Euro-

paparlamentet f�re den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen
inr�knas ocks� tid d� en ledamot varit statsr�d om statsr�dstiden p�b�rjats
f�re 2003 och inte gett r�tt till statsr�dspension.

Till�ggsbelopp betalas inte f�r tid f�re den m�nad ledamoten fyller 65 �r.
Till�ggsbelopp betalas inte till en ledamot som har r�tt till egenpension

enligt lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksdagens ledam�ter eller
motsvarande �ldre lagstiftning.

10 �

J�mf�relsebeloppet ber�knas som antalet fullgjorda hela �r, h�gst

tolv, i riksdagen, senast vid utg�ngen av riksm�tet 2013/14, delat med talet
tolv och multiplicerat med

1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte

�verstiger 7,5 f�rh�jda prisbasbelopp,

2. 65 procent av den del av underlaget som �verstiger 7,5 men inte 20 f�r-

h�jda prisbasbelopp, samt

3. 32,5 procent av den del av underlaget som �verstiger 20 men inte 30

f�rh�jda prisbasbelopp.

Underlaget f�r ber�kningen av j�mf�relsebeloppet utg�rs av medeltalet av

de arvoden enligt tredje stycket som en ledamot haft under fem kalender�r
n�rmast f�re avg�ngs�ret. Arvodena f�r de fyra f�rsta kalender�ren r�knas
d�rvid om till niv�n f�r det sista kalender�ret f�re avg�ngs�ret med hj�lp av
prisbasbeloppet. Kan en ledamot inte tillgodor�knas arvoden f�r fem kalen-
der�r, utg�rs underlaget av medeltalet av beloppen f�r de hela kalender�r
som kan tillgodor�knas. Kan endast ett helt kalender�r tillgodor�knas, utg�rs
underlaget av arvodet f�r det �ret. Kan inte helt kalender�r tillgodor�knas,
utg�rs underlaget av det genomsnittliga arvodet f�r de hela kalenderm�nader
som kan tillgodor�knas multiplicerat med tolv.

Arvode som avses i andra stycket �r
1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 �,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 �,
3. till�ggsarvode enligt 3 kap. 2 �,
4. arvode enligt 1 � 14 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. f�r

uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

5. arvode enligt 2 kap. 2 � den upph�vda lagen (1996:304) om arvode

m.m. till Sveriges ledam�ter av Europaparlamentet, och

6. arvode till statsr�d om statsr�dstid inr�knas enligt fj�rde stycket.
I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Euro-

SFS 2009:1582

J�mf�relsebeloppet anknyts till prisbasbeloppet f�r �ret f�re avg�ngs�ret

och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet.

11 �

Vid ber�kning av till�ggsbelopp f�r den som varit talman f�re 2010

ska j�mf�relsebeloppet, om det blir h�gre �n beloppet enligt 10 �, utg�ras av
det belopp som han eller hon skulle ha f�tt i talmanspension fr�n och med
den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r enligt de best�mmelser om talmans-
pension som g�llde vid utg�ngen av 2009.

Uttag av �lderspension

12 �

�lderspension betalas tidigast fr�n och med den m�nad ledamoten

fyller 61 �r och l�ngst till och med den m�nad ledamoten avlider.

�lderspension betalas inte samtidigt med talmansarvode eller ledamotsar-

vode. �lderspension betalas inte heller samtidigt med arvode eller �ver-
g�ngsers�ttning enligt Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom
av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamots-
stadga.

�lderspension understigande 0,025 inkomstbasbelopp f�r �r betalas inte

ut.

Ans�kan

13 �

Den som vill ha �lderspension ska ans�ka om det hos riksdagsf�rvalt-

ningen.

�lderspension betalas tidigast fr�n och med den m�nad ans�kan kommer

in till riksdagsf�rvaltningen.

9 kap.

R�tt till sjukpension

1 �

En ledamot har r�tt till sjukpension f�r tid d� han eller hon f�r hel

sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning enligt lagen (1962:381) om all-
m�n f�rs�kring. F�r r�tt till sjukpension kr�vs att arbetsf�rm�gan p� grund
av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations-
f�rm�gan har blivit helt eller i det n�rmaste helt nedsatt under uppdragstiden
och att arbetsf�rm�gan oavbrutet �r nedsatt i s�dan omfattning till dess att
han eller hon f�r hel sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning.

2 �

Sjukpension betalas l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad leda-

moten fyller 65 �r eller, om ledamoten avlider dessf�rinnan, till och med den
m�nad d�dsfallet intr�ffar.

3 Senaste lydelse 2002:202.

SFS 2009:1582

Sjukpensionens storlek

5 �

Sjukpension utg�r

1. 15 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte �ver-

stiger 7,5 prisbasbelopp,

2. 75 procent av den del av underlaget som �verstiger 7,5 men inte

20 prisbasbelopp, samt

3. 37,5 procent av den del av underlaget som �verstiger 20 men inte

30 prisbasbelopp.

Underlaget f�r sjukpensionen utg�rs av de arvoden som avses i 8 kap. 4 �

f�r den m�nad arbetsf�rm�gan blev helt eller i det n�rmaste helt nedsatt,
multiplicerat med tolv, dock att underlaget efter de fem f�rsta �ren endast ut-
g�rs av arvode som avses i 8 kap. 4 � 1 och 2.

6 �

Sjukpension ska p� ett underlag upp till 7,5 prisbasbelopp minskas

med s�dan ers�ttning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring som
avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen.

7 �

Sjukpensionen anknyts till prisbasbeloppet f�r det �r arbetsf�rm�gan

blev helt eller i det n�rmaste helt nedsatt och r�knas om vid f�r�ndring av
prisbasbeloppet.

Ans�kan

8 �

Den som vill ha sjukpension ska ans�ka om det hos riksdagsf�rvalt-

ningen.

Sjukpension betalas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re ans�k-

ningsm�naden.

Anm�lningsskyldighet och �terkrav

9 �

Den som f�r sjukpension �r skyldig att senast inom en m�nad fr�n F�r-

s�kringskassans beslut anm�la till riksdagsf�rvaltningen att sjukers�ttningen
eller aktivitetsers�ttningen upph�r eller att hel s�dan f�rm�n minskas till par-
tiell f�rm�n.

Har sjukpension felaktigt betalats ut p� grund av att anm�lningsskyldighe-

ten inte fullgjorts ska pensionstagaren betala tillbaka det felaktigt utbetalda
beloppet. Om det finns s�rskilda sk�l f�r �terkravet efterges helt eller delvis.

P� det �terkr�vda beloppet tas r�nta ut efter den r�ntesats som anges i r�n-

telagen (1975:635) fr�n den dag d� uppgifterna senast skulle ha l�mnats. Om
det finns s�rskilda sk�l f�r kravet p� r�nta efterges helt eller delvis.

11 kap. Efterlevandepension

R�tt till efterlevandepension

1 �

Efterlevandepension betalas efter den som vid sin d�d

1. var ledamot av riksdagen,

4 Senaste lydelse 1997:1067.

5 Senaste lydelse 2001:1000.

SFS 2009:1582

2. fick sjukpension enligt denna lag, eller
3. fick �lderspension enligt denna lag som f�r �r �verstiger 1,5 inkomst-

basbelopp.

Med den som avses i f�rsta stycket 3 j�mst�lls den som fyllt 65 �r och

hade haft r�tt till �lderspension �verstigande 1,5 inkomstbasbelopp f�r �r om
pensionen hade b�rjat tas ut.

2 �

Efterlevandepension betalas till efterlevande make som stadigvarande

sammanbodde med ledamoten vid dennes d�d. Med efterlevande make j�m-
st�lls den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift
ledamot vid dennes d�d och som tidigare har varit gift med eller har eller har
haft barn med den avlidne eller, n�r d�dsfallet intr�ffade, v�ntade barn med
denne.

Utbetalningstid

3 �

Efterlevandepension till make betalas under sex �r fr�n och med m�na-

den efter d�dsfallet och d�refter enligt vad som anges i andra stycket. Efter-
levandepension till barn betalas till och med den m�nad barnet fyller 20 �r.

Ut�ver efterlevandepension enligt f�rsta stycket betalas s�dan pension till

make fr�n och med det sjunde �ret efter den m�nad d�dsfallet �gde rum om
den avlidne var f�dd 1959 eller tidigare och f�re 2010 hade fullgjort minst
sex hela �r i riksdagen. �ktenskapet eller sambof�rh�llandet ska ha ing�tts
senast den 31 december 2009 och senast den dag ledamoten fyllde 60 �r. Ef-
terlevandepension enligt detta stycke betalas l�ngst till dess den efterlevande
maken ing�r �ktenskap.

Efterlevandepension betalas l�ngst till och med den m�nad d� den ber�tti-

gade avlider.

I antalet fullgjorda hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Euro-

paparlamentet f�re den 14 juli 2009.

Efterlevandepensionens storlek

4 �

Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 1 betalas

under tid som avses i 3 � f�rsta stycket enligt vad som anges i denna para-
graf.

Efterlevandepension till make betalas f�r �r med
1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, och
2. 45 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �verstiger

7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 30 procent av
denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren, samt

3. 22,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �versti-

ger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det f�rsta �ret och 15 procent av
denna del av underlaget under de f�ljande fem �ren.

Efterlevandepension till barn betalas f�r �r med
1. 10 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det inte �ver-

stiger 7,5 inkomstbasbelopp,

2. 25 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �verstiger

7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, samt

SFS 2009:1582

3. 23,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det �versti-

ger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp.

Om det inte finns n�gon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra

stycket de barn som har r�tt till efterlevandepension enligt tredje stycket. Be-
lopp som �r gemensamt f�r flera barn delas lika mellan dem.

Underlaget f�r efterlevandepensionen utg�rs av arvode som avses i 8 kap.

4 � som utbetalades vid d�dsfallet.

5 �

Efterlevandepension efter den som avses i 1 � f�rsta stycket 2 och 3

betalas under tid som anges i 3 � f�rsta stycket enligt vad som anges i denna
paragraf.

Efterlevandepension till make betalas med 35 procent av den sjukpension

eller �lderspension som utbetalades vid d�dsfallet.

Efterlevandepension till barn betalas med 20 procent av den sjukpension

eller �lderspension som utbetalades vid d�dsfallet.

Om det inte finns n�gon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra

stycket de barn som har r�tt till efterlevandepension enligt tredje stycket. Be-
lopp som �r gemensamt f�r flera barn delas lika mellan dem.

6 �

Efterlevandepension till make betalas under tid som anges i 3 � andra

stycket med belopp som f�ljer av 4 eller 5 �, dock att belopp enligt 4 � mul-
tipliceras med antalet hela �r i riksdagen, h�gst tolv, som den avlidne hade
fullgjort f�re 2010, dividerat med talet tolv.

I antalet hela �r i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparlamen-

tet f�re den 14 juli 2009.

I antalet hela �r inr�knas inte tid som tillgodor�knats den avlidne som pen-

sionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG,
Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets le-
damotsstadga.

7 �

Efterlevandepensionen anknyts till prisbasbeloppet f�r det �r d�dsfallet

intr�ffat och r�knas om vid f�r�ndring av prisbasbeloppet.

Ans�kan

8 �

Den som vill ha efterlevandepension ska ans�ka om det hos riksdags-

f�rvaltningen.

Efterlevandepension betalas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�-

re ans�kningsm�naden.

13 kap.

2 �

Riksdagsf�rvaltningen beslutar om r�tt till inkomstgaranti. R�tt till in-

komstgaranti fr�n och med den tidpunkt arvodet upph�r har den som har va-
rit ledamot och som f�re 65 �rs �lder l�mnar riksdagen efter minst tre hela
�rs sammanh�ngande tid i riksdagen.

I sammanh�ngande tid i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europa-

parlamentet f�re den 14 juli 2009.

6 Senaste lydelse 2009:679.

SFS 2009:1582

R�tt till inkomstgaranti f�religger inte f�r tid d� ledamoten f�r �lderspen-

sion eller sjukpension enligt denna lag.

5 �

F�r den som varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid �n sex

hela �r g�ller inkomstgarantin ett �r.

F�r den ledamot som l�mnar riksdagen efter en sammanlagd tid av minst

sex hela �r i riksdagen g�ller inkomstgarantin

1. i l�ngst tv� �r om ledamoten inte uppn�tt 40 �rs �lder,
2. i l�ngst fem �r om ledamoten uppn�tt 40 men inte 50 �rs �lder,
3. l�ngst till ing�ngen av den m�nad d� ledamoten fyller 65 �r om han el-

ler hon uppn�tt 50 �rs �lder.

I sammanlagd tid i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparla-

mentet f�re den 14 juli 2009.

10 �

Inkomstgarantin betalas per m�nad under det f�rsta garanti�ret med

80 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 inkomst-
basbelopp enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad �lderspension och
med 40 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbe-
lopp. F�r tid d�refter betalas inkomstgaranti med f�ljande andelar av garanti-
underlaget i f�rh�llande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen:

66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 33 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst 12 �r,

60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och 30,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp efter minst 11 �r,

55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och med 27,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men
inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 10 �r,

49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och med 24,75 procent av den del som �verstiger 1,67 men
inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 9 �r,

44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och med 22 procent av den del som �verstiger 1,67 men
inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 8 �r,

38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och med 19,25 procent av den del som �verstiger 1,67 men
inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 7 �r,

33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte �verstiger 1,67 in-

komstbasbelopp och med 16,5 procent av den del som �verstiger 1,67 men
inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 6 �r.

I sammanlagd tid i riksdagen inr�knas tid som ledamot av Europaparla-

mentet f�re den 14 juli 2009.

17 �

Ett efterlevandeskydd betalas till arvsber�ttigat barn som inte fyllt

20 �r efter den som vid sin d�d var ber�ttigad till inkomstgaranti enligt 5 �

7 Senaste lydelse 2009:679.

8 Senaste lydelse 2009:679.

9 Senaste lydelse 2006:998.

SFS 2009:1582

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

andra stycket. Med arvsber�ttigat barn j�mst�lls barn som har mottagits i
adoptionssyfte.

18 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r riksdagsf�rvaltningen bevilja efterle-

vandeskydd till efterlevande make eller den som enligt 11 kap. 2 � j�mst�lls
med efterlevande make. Ett s�dant beslut kan ompr�vas.

19 �

Efterlevandeskydd till barn betalas till utg�ngen av den m�nad d�

barnet fyller 20 �r. Efterlevandeskydd till make eller d�rmed j�mst�lld beta-
las under h�gst fem �r. Efterlevandeskyddet upph�r vid utg�ngen av den m�-
nad d� den ber�ttigade avlider.

20 �

Efterlevandeskyddet betalas per �r med ett belopp f�r varje ber�tti-

gad motsvarande ett prisbasbelopp.

21 �

Den som vill ha efterlevandeskydd ska ans�ka om det hos riksdags-

f�rvaltningen.

Efterlevandeskydd betalas inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re

ans�kningsm�naden.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2010.
2. De nya best�mmelserna till�mpas p� den som fullg�r tid i riksdagen ef-

ter ikrafttr�dandet.

3. Pensionsr�tt enligt de nya best�mmelserna i 8 kap. 5 � ers�tter talmans-

pension f�r tid fr�n och med den m�nad den som varit talman fyller 65 �r
samt �lderspension och egenlivr�nta enligt �ldre best�mmelser i lagen.

4. De upph�vda best�mmelserna i 2 kap. 3 � ska fortfarande till�mpas p�

den som varit talman f�re ikrafttr�dandet s�vitt avser talmanspension f�re
den m�nad han eller hon fyller 65 �r.

5. Den som enligt �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor f�r riksdagens ledam�ter har r�tt till visstidspension en-
ligt den upph�vda lagen (1988:589) om ers�ttning m.m. till riksdagens leda-
m�ter eller motsvarande �ldre lagstiftning omfattas inte av de nya best�m-
melserna om sjukpension, efterlevandepension och efterlevandeskydd vid
inkomstgaranti.

6. F�r den som inte fullg�r tid i riksdagen efter ikrafttr�dandet g�ller fort-

farande �ldre best�mmelser.

P� regeringens v�gnar

BEATRICE ASK

Kristina Svahn Starrsj�
(Justitiedepartementet)

10 Senaste lydelse 2006:998.

11 Senaste lydelse 2006:998.

12 Senaste lydelse 2006:998.

13 Senaste lydelse 2006:998.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:1582 Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Om Lagboken.se