SFS 2009:933 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i h�gskolef�rordningen (1993:100); utf�rdad den 10 september 2009. Regeringen f�reskriver 1 i fr�ga om h�gskolef�rordningen (1993:100)2 dels att 3 kap. 1 � och 6 kap. 2528 �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 3 kap. 1, 6 och 7 �� och 6 kap. 25, 27 och 28 �� ska utg�, dels att 3 kap. 6 och 7 �� ska betecknas 3 kap. 7 och 6 ��, dels att 3 kap. 2, 3, nya 6, nya 7, 7 a7 c och 1113 ��, 4 kap. 2, 19 och 20 ��, 5 kap. 2, 4, 7, 9 och 10 ��, 6 kap. 35, 40 och 49 �� och 7 kap. 36, 38 och 42 �� samt bilaga 2 till f�rordningen ska ha f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras fem nya paragrafer, 4 kap. 17 � och 6 kap. 5 a5 d ��, samt n�rmast f�re nya 3 kap. 6 � och 6 kap. 5 a � nya rub- riker av f�ljande lydelse. 3 kap. 2 � Grundl�ggande best�mmelser om fakultetsn�mndernas ansvarsomr�- den finns i 2 kap. 5 � h�gskolelagen (1992:1434). Styrelsen ska besluta vilka fakultetsn�mnder som ska finnas och vilket an- svarsomr�de som varje n�mnd ska ha. 3 � 3 Fakultetsn�mndens ledam�ter, utom representanterna f�r studenterna, ska utses genom val. Val ska f�rr�ttas med slutna sedlar. Om r�sterna faller lika vid ett val, ska lotten f�lla utslaget. I 2 kap. 6 � h�gskolelagen (1992:1434) anges det vilka som f�r v�ljas till ledam�ter i fakultetsn�mnden och vilka som ska v�lja ledam�terna. Med ve- tenskapligt eller konstn�rligt kompetent l�rare avses i det sammanhanget den som �r 1. professor vid en h�gskola, 2. annan l�rare vid en h�gskola, om l�raren har en anst�llning f�r vilken det kr�vs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens eller motsvarande konstn�rlig kompetens, eller 3. professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsr�d. De personer som avses i andra stycket 1 och 2 anses vara l�rare inom fa- kultetsn�mndens ansvarsomr�de, om de �r anst�llda vid den h�gskola som 1 Jfr prop. 2008/09:134, bet. 2008/09:UbU18, rskr. 2008/09:276. 2 F�rordningen omtryckt 1998:1003. 3 Senaste lydelse 2002:558. SFS 2009:933 Utkom fr�n trycket den 29 september 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:933 n�mnden h�r till och om minst 40 procent av arbetet ska utf�ras inom n�mn- dens ansvarsomr�de. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara l�- rare inom fakultetsn�mndens ansvarsomr�de, om de �r anst�llda vid forsk- ningsr�det och om minst 40 procent av arbetet ska utf�ras inom n�mndens ansvarsomr�de. Anst�llningarna vid h�gskolan eller forskningsr�det ska avse arbete p� minst halvtid och g�lla tills vidare eller f�r en viss tid, som inte �r kortare �n tv� �r. Studenterna vid den h�gskola som fakultetsn�mnden h�r till har r�tt att vara representerade i n�mnden med minst tre ledam�ter. S�rskilda organ 6 � 4 Grundl�ggande best�mmelser om s�rskilda organ finns i 2 kap. 5 och 6 �� h�gskolelagen (1992:1434). 7 � 5 I 2 kap. 5 � h�gskolelagen (1992:1434) fj�rde stycket finns det best�mmelser om ett organ som ansvarar f�r konstn�rlig forskning, konst- n�rligt utvecklingsarbete och konstn�rlig utbildning p� forskarniv�. Om h�g- skolan inte f�r utf�rda examina p� forskarniv�, ska det finnas ett s�rskilt organ f�r konstn�rlig utbildning p� grundniv� och avancerad niv�, konstn�r- lig forskning och konstn�rligt utvecklingsarbete. Flertalet av ledam�terna i ett organ enligt denna paragraf ska vara l�rare vid den h�gskola som organet h�r till. Ledam�terna i ett organ enligt denna paragraf, utom representanterna f�r studenterna, ska utses genom val bland l�rare som arbetar inom konstn�rlig verksamhet vid den h�gskola som organet h�r till. Val ska f�rr�ttas med slutna sedlar. Om r�sterna faller lika vid ett val, ska lotten f�lla utslaget. En av ledam�terna ska vara organets ordf�rande och en ska vara dess vice ordf�rande. Ordf�randen och vice ordf�randen ska utses av rektor p� f�rslag av ber�rda l�rare. 7 a � 6 Flertalet av ledam�terna i andra s�rskilda organ �n som avses i 7 � ska vara vetenskapligt eller konstn�rligt kompetenta l�rare vid den h�gskola som organet h�r till, om inte styrelsen beslutar n�got annat. Ledam�terna i ett s�rskilt organ, utom representanter f�r studenterna och de ledam�ter som avses i 7 c �, ska utses genom val bland ber�rda l�rare. Val ska f�rr�ttas med slutna sedlar. Om r�sterna faller lika vid ett val, ska lotten f�lla utslaget. En av ledam�terna ska vara organets ordf�rande och en ska vara dess vice ordf�rande. Ordf�randen och vice ordf�randen ska utses av rektor p� f�rslag av ber�rda l�rare. 7 b � 7 Studenterna vid den h�gskola som ett s�rskilt organ som avses i 7 eller 7 a � h�r till har r�tt att vara representerade med minst tre ledam�ter. 4 Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 7 � 2001:23. 5 Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 6 � 2006:1053. 6 Senaste lydelse 2001:23. 7 Senaste lydelse 2001:23. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:933 7 c � 8 Till det s�rskilda organ som avses i 2 kap. 5 � tredje stycket h�gsko- lelagen (1992:1434) ska det utses minst tv� ledam�ter ut�ver de som utses genom val enligt 7 a � andra stycket och de som representerar studenterna enligt 7 b �. De ska vara l�mpliga f�r uppdraget, och de f�r inte vara anst�ll- da vid den h�gskola som organet h�r till. Ledam�terna ska utses av styrelsen f�r h�gskolan. 11 � 9 Val av ledam�ter, utom representanter f�r studenterna och de leda- m�ter som avses i 7 c �, i fakultetsn�mnder och s�dana s�rskilda organ som avses i 77 c �� ska h�llas efter f�rslag av en valberedning. I valberedningen ska b�de kvinnor och m�n vara representerade. Bland de personer som valberedningen f�resl�r till ledam�ter ska b�de kvinnor och m�n vara representerade. Om det inte finns synnerliga sk�l, ska de f�reslagna personerna till minst en tredjedel utg�ras av kvinnor och till minst en tredjedel av m�n. Vad som s�gs i f�rsta och andra styckena hindrar inte att n�gon utanf�r valberedningen f�resl�r ytterligare personer till ledam�ter. 12 � 10 Fakultetsn�mnder och s�dana s�rskilda organ som avses i 77 c �� �r beslutf�ra n�r fler �n h�lften av ledam�terna �r n�rvarande, bland dem ordf�randen. Om ett �rende �r s� br�dskande att en n�mnd eller ett organ inte hinner sammantr�da f�r att behandla det, f�r �rendet avg�ras genom meddelanden mellan ordf�randen och minst s� m�nga ledam�ter som beh�vs f�r beslutf�r- het. Om detta f�rfarande inte �r l�mpligt, f�r ordf�randen ensam avg�ra �rendet. Beslut som har fattats enligt andra stycket ska anm�las vid n�sta samman- tr�de i n�mnden eller i det s�rskilda organet. 13 � 11 Om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet, f�r fakultetsn�mnder och s�dana s�rskilda organ som avses i 77 c �� delegera sina uppgifter. 4 kap. 2 � En h�gskola f�r, efter medgivande av en s�dan sjukv�rdshuvudman som avses i 3 kap. 8 � h�gskolelagen (1992:1434), besluta att en anst�llning som professor eller lektor vid h�gskolan ska vara f�renad med en anst�llning vid en sjukv�rdsenhet som �r uppl�ten f�r medicinsk utbildning och forsk- ning. I utbildning och forskning vid en s�dan enhet r�knas in odontologisk utbildning och forskning. 17 � 12 Innan en anst�llning kung�rs ledig till ans�kan och det informeras om den enligt 18 � f�rsta stycket, ska fakultetsn�mnden eller ett s�rskilt or- gan besluta om �mnesomr�det f�r anst�llningen och ange den beh�righet som kr�vs. N�mnden eller organet ska ocks� med utg�ngspunkt i de arbets- 8 Senaste lydelse 2001:23. 9 Senaste lydelse 2001:23. 10 Senaste lydelse 2001:23. 11 Senaste lydelse 2001:23. 12 Senaste lydelse av tidigare 17 � 2001:212. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:933 uppgifter som ska ing� i anst�llningen besluta vilka olika bed�mningsgrun- der som ska anv�ndas och hur de ska v�gas mot varandra. Vid beslutet ska h�gskolans anst�llningsordning beaktas. Innan en anst�llning som bitr�dande lektor kung�rs ledig till ans�kan ska h�gskolan besluta vilka bed�mningsgrunder som ska anv�ndas vid pr�v- ningen av en ans�kan om befordran till lektor. �mnesomr�det f�r en anst�llning som professor, lektor, bitr�dande lektor, adjunkt eller forskarassistent f�r inte �ndras s� l�nge en och samma person �r anst�lld. 19 � 13 En h�gskola f�r bjuda in en person att s�ka en anst�llning som pro- fessor som har kungjorts ledig till ans�kan. Inbjudan m�ste ske inom tre m�- nader efter det att fakultetsn�mnden eller ett s�rskilt organ har utsett de per- soner som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de. 20 � 14 Fakultetsn�mnden eller det s�rskilda organet till vars ansvarsomr�de anst�llningen huvudsakligen h�r ska bereda �renden och l�mna f�rslag vid anst�llning av professorer, lektorer och forskarassistenter. Om h�gskolan har inr�ttat s�rskilda organ f�r utbildning p� grundniv� el- ler avancerad niv� inom ansvarsomr�det f�r en fakultetsn�mnd eller ett s�r- skilt organ f�r forskning, konstn�rligt utvecklingsarbete och utbildning p� forskarniv�, ska h�gskolan besluta i vilken utstr�ckning s�dana s�rskilda or- gan ska ansvara f�r beredningen och l�mna f�rslag till anst�llning. 5 kap. 2 � 15 Den som �r anst�lld som doktorand ska fr�mst �gna sig �t sin egen ut- bildning. En anst�lld f�r dock i begr�nsad omfattning arbeta med utbildning, forsk- ning, konstn�rligt utvecklingsarbete och administration. S�dant arbete f�r, innan doktorsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen har avlagts, inte om- fatta mer �n 20 procent av full arbetstid. 4 � 16 Den som har f�tt utbildningsbidrag f�r doktorander ska efter ans�kan anst�llas som doktorand senast n�r det enligt den individuella studieplanen �terst�r en utbildningstid som motsvarar tv� �rs utbildning p� heltid till dok- torsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen. Detta g�ller dock inte om fa- kultetsn�mnden eller ett s�dant s�rskilt organ som avses i 2 kap. 5 � tredje eller fj�rde stycket h�gskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in dokto- randens resurser enligt 6 kap. 37 � denna f�rordning eller utbildningsbidra- get enligt 14 � f�rordningen (1995:938) om utbildningsbidrag f�r doktoran- der. 13 Senaste lydelse 2001:23. 14 Senaste lydelse 2006:1053. 15 Senaste lydelse 2006:1053. 16 Senaste lydelse 2006:1053. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:933 7 � 17 En anst�llning som doktorand ska g�lla tills vidare, dock l�ngst till en viss tidpunkt och aldrig f�r l�ngre tid �n ett �r efter avlagd doktorsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen. Den f�rsta anst�llningen f�r g�lla h�gst ett �r. Anst�llningen f�r f�rnyas med h�gst tv� �r i taget. En person f�r vara anst�lld som doktorand under sammanlagt h�gst �tta �r. Den sammanlagda anst�llningstiden f�r dock inte vara l�ngre �n vad som motsvarar utbildning p� forskarniv� p� heltid under fyra �r. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstn�rlig licentiatexamen f�r den sammanlagda anst�llningstiden inte vara l�ngre �n vad som motsvarar ut- bildning p� forskarniv� p� heltid under tv� �r. Fr�n dessa tider ska avr�kning g�ras f�r den studietid d� doktoranden inte har varit anst�lld som doktorand. Den sammanlagda anst�llningstiden f�r dock vara l�ngre �n vad som anges i tredje stycket, om det finns s�rskilda sk�l. S�dana sk�l kan vara le- dighet p� grund av sjukdom, ledighet f�r tj�nstg�ring inom totalf�rsvaret el- ler f�r f�rtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisa- tioner eller f�r�ldraledighet. 9 � En anst�llning som assistent f�r motsvara h�gst 40 procent och en an- st�llning som amanuens h�gst 50 procent av full arbetstid. Arbetet ska avse undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstn�rligt utvecklingsarbete. En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning. 10 � 18 Bara den som f�r utbildningsbidrag f�r doktorander f�r vara anst�lld som assistent. Bara den som �r antagen till utbildning p� grundniv� eller avancerad niv� f�r anst�llas om amanuens. Bara den som har avlagt l�karexamen eller tandl�karexamen eller som an- tas eller redan har antagits till utbildning p� forskarniv� inom medicin eller odontologi f�r anst�llas som klinisk assistent. 6 kap. Tillst�nd att utf�rda examina 5 a � I 1 kap. 1113 �� h�gskolelagen (1992:1434) finns det best�mmelser om tillst�nd att utf�rda examina. 5 b � Tillst�nd att utf�rda masterexamen f�r l�mnas till universitet och till h�gskolor inom de omr�den inom vilka de enligt 5 c � har tillst�nd att utf�r- da generella examina p� forskarniv�. Ett s�dant tillst�nd f�r �ven l�mnas till en h�gskola inom ett omr�de d�r h�gskolan inte f�r utf�rda examina p� fors- karniv�, om den vetenskapliga milj�n inom omr�det �r av s�dan kvalitet och omfattning att h�gskolan kan erbjuda utbildning med n�ra anknytning till ut- bildning p� forskarniv�. 17 Senaste lydelse 2006:1053. 18 Senaste lydelse 2006:1053. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2009:933 5 c � Tillst�nd att utf�rda generella examina p� forskarniv� f�r l�mnas till andra h�gskolor �n universitet inom ett omr�de, om utbildningen och forsk- ningen vid h�gskolan har en s�dan kvalitet och omfattning att utbildning p� forskarniv� inom omr�det kan bedrivas p� en h�g vetenskaplig niv� och med goda utbildningsm�ssiga f�ruts�ttningar i �vrigt. Samma krav g�ller f�r ett beslut enligt 1 kap. 15 � h�gskolelagen (1992:1434). 5 d � Tillst�nd att utf�rda konstn�rliga examina p� forskarniv� f�r l�mnas till universitet och h�gskolor inom ett omr�de, om den konstn�rliga utbild- ningen, den konstn�rliga forskningen och det konstn�rliga utvecklingsarbe- tet vid universitetet eller h�gskolan har en s�dan kvalitet och omfattning att utbildning p� forskarniv� inom omr�det kan bedrivas p� en h�g konstn�rlig niv� och med goda utbildningsm�ssiga f�ruts�ttningar i �vrigt. 35 � 19 I varje allm�n studieplan f�r utbildning p� forskarniv� inom ett �m- ne ska f�ljande anges: 1. det huvudsakliga inneh�llet i utbildningen och i f�rekommande fall den litteratur som �r obligatorisk inom �mnet, 2. den huvudsakliga uppl�ggningen av utbildningen, 3. de krav p� f�rkunskaper och andra villkor ut�ver grundl�ggande beh�- righet som g�ller f�r att bli antagen till utbildningen (s�rskild beh�righet), 4. vad som vid antagning till utbildningen g�ller om urval i fr�ga om de bed�mningsgrunder som ska till�mpas vid pr�vningen av s�kandenas f�rm�- ga att tillgodog�ra sig utbildningen, 5. de prov som ing�r i utbildningen, och 6. i f�rekommande fall m�jligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen eller konstn�rlig licentiatexamen. 40 � 20 Av examensbeskrivningen f�r doktorsexamen och konstn�rlig dok- torsexamen framg�r att det f�r dessa examina kr�vs bl.a. en godk�nd dok- torsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha f�rsvarats muntligen vid en of- fentlig disputation. 49 � 21 Om utbildningen p� forskarniv� faller inom ansvarsomr�det f�r ett s�dant s�rskilt organ som avses i 2 kap. 5 � tredje eller fj�rde stycket h�gskolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel s�gs om fakultets- n�mnd i st�llet g�lla det s�rskilda organet. 7 kap. 36 � 22 Fakultetsn�mnden f�r till utbildning p� forskarniv� anta bara s�kan- de som anst�lls som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag f�r dok- torander. Fakultetsn�mnden f�r dock anta s�kande som har n�gon annan form av studiefinansiering, om n�mnden bed�mer att finansieringen kan s�k- ras under hela utbildningen och att s�kanden kan �gna s� stor del av sin tid �t utbildningen att den kan slutf�ras inom fyra �r n�r det g�ller licentiatexamen 19 Senaste lydelse 2006:1053. 20 Senaste lydelse 2006:1053. 21 Senaste lydelse 2006:1053. 22 Senaste lydelse 2006:1053. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2009:933 eller konstn�rlig licentiatexamen och �tta �r n�r det g�ller doktorsexamen el- ler konstn�rlig doktorsexamen. 38 � 23 En fakultetsn�mnd vid en h�gskola som har f�tt tillst�nd att utf�rda examina p� forskarniv� inom ett omr�de, f�r utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid n�got annat universitet eller n�gon annan h�gskola f�r �verg� till h�gskolan och forts�tta sin utbildning och examine- ras d�r. Det g�ller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier f�rlagda till den h�gskolan inom det omr�de som tillst�ndet att utf�rda examina avser. Vad som s�gs i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om en h�gskola genom att ha getts ben�mningen universitet har f�tt r�tt enligt 1 kap. 11 � h�gskolela- gen (1992:1434) att utf�rda examina p� forskarniv�. 42 � 24 Om utbildningen p� forskarniv� faller inom ansvarsomr�det f�r ett s�dant s�rskilt organ som avses i 2 kap. 5 � tredje eller fj�rde stycket h�g- skolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel s�gs om fakultetsn�mnd i st�llet g�lla det s�rskilda organet. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2010. 2. En h�gskola, som inte �r universitet, som vid utg�ngen av 2009 f�r ut- f�rda examina p� forskarniv� inom ett vetenskapsomr�de, f�r �ven d�refter utf�rda s�dana examina inom ett omr�de som motsvarar vetenskapsomr�det, dock l�ngst till och med utg�ngen av 2010. 3. En h�gskola som enligt 2 f�r utf�rda examina p� forskarniv�, ska senast vid utg�ngen av 2010 till H�gskoleverket anm�la de omr�den inom vilka h�gskolan bedriver utbildning p� forskarniv� som uppfyller kraven i 1 kap. 13 � h�gskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c � i de nya best�m- melserna. Efter en s�dan anm�lan f�r H�gskoleverket l�mna tillst�nd till h�gskolan att utf�rda examina p� forskarniv� inom dessa omr�den. 4. Tillst�nd att utf�rda masterexamen inom ett vetenskapsomr�de som har meddelats enligt �ldre best�mmelser g�ller fortfarande. P� regeringens v�gnar TOBIAS KRANTZ Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet) 23 Senaste lydelse 2006:1053. 24 Senaste lydelse 2006:1053. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2009:933 Bilaga 2 25 EXAMENSORDNING 3. F�rteckning �ver examina Examina p� forskarniv� Generella examina Licentiatexamen Doktorsexamen Konstn�rliga examina Konstn�rlig licentiatexamen Konstn�rlig doktorsexamen 4. Examensbeskrivningar EXAMINA P� FORSKARNIV� GENERELLA EXAMINA Licentiatexamen Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppn�s efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 h�gskolepo�ng inom ett �mne f�r utbildning p� forskarniv�. M�l Kunskap och f�rst�else F�r doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk f�rst�else av forsknings- omr�det samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgr�nsad del av forskningsomr�det, och visa f�rtrogenhet med vetenskaplig metodik i allm�nhet och med det specifika forskningsomr�dets metoder i synnerhet. 25 Senaste lydelse 2008:132. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2009:933 F�rdighet och f�rm�ga F�r doktorsexamen ska doktoranden visa f�rm�ga till vetenskaplig analys och syntes samt till sj�lvst�ndig kritisk granskning och bed�mning av nya och komplexa f�reteelser, fr�ge- st�llningar och situationer, visa f�rm�ga att kritiskt, sj�lvst�ndigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera fr�gest�llningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och v�rdera s�dant arbete, med en avhandling visa sin f�rm�ga att genom egen forskning v�sentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa f�rm�ga att i s�v�l nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamh�llet och samh�llet i �vrigt, visa f�rm�ga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa f�ruts�ttningar f�r att s�v�l inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samh�llets utveck- ling och st�dja andras l�rande. V�rderingsf�rm�ga och f�rh�llningss�tt F�r doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell sj�lvst�ndighet och vetenskaplig redlighet samt f�rm�- ga att g�ra forskningsetiska bed�mningar, och visa f�rdjupad insikt om vetenskapens m�jligheter och begr�nsningar, dess roll i samh�llet och m�nniskors ansvar f�r hur den anv�nds. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) F�r doktorsexamen ska doktoranden ha f�tt en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 h�gskolepo�ng godk�nd. �vrigt F�r doktorsexamen med en viss inriktning ska ocks� de preciserade krav g�l- la som varje h�gskola sj�lv best�mmer inom ramen f�r kraven i denna exa- mensbeskrivning. KONSTN�RLIGA EXAMINA Konstn�rlig licentiatexamen Omfattning Konstn�rlig licentiatexamen uppn�s antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 h�g- skolepo�ng inom ett �mne f�r utbildning p� forskarniv�, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 h�gskolepo�ng av en utbildning som ska avslutas med konstn�rlig doktorsexamen, om h�gsko- lan beslutar att en s�dan konstn�rlig licentiatexamen kan ges vid h�gskolan. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2009:933 M�l Kunskap och f�rst�else F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och f�rst�else inom forskningsomr�det, inbegripet aktuell specialistkunskap inom sitt konstn�rliga omr�de samt visa kunskap om konstn�rliga forskningsmetoder i allm�nhet och det specifika forskningsom- r�dets metoder i synnerhet. F�rdighet och f�rm�ga F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden visa skapande f�rm�ga inom sitt konstn�rliga omr�de, visa f�rm�ga att kritiskt, sj�lvst�ndigt och kreativt och med forsknings- m�ssig noggrannhet identifiera och formulera konstn�rliga fr�gest�llningar, att planera och med adekvata metoder genomf�ra ett konstn�rligt forsk- ningsprojekt och andra kvalificerade konstn�rliga uppgifter inom givna tids- ramar och d�rigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utv�rdera detta arbete, visa f�rm�ga att i s�v�l nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt eller p� annat s�tt klart presentera och diskutera forsk- ning och forskningsresultat i dialog med forskarsamh�llet och samh�llet i �vrigt, och visa s�dan f�rdighet som kr�vs f�r att sj�lvst�ndigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och f�r att sj�lvst�ndigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. V�rderingsf�rm�ga och f�rh�llningss�tt F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden visa f�rm�ga att g�ra forskningsetiska bed�mningar i sin egen forsk- ning, visa insikt om konstens m�jligheter och begr�nsningar, dess roll i sam- h�llet och m�nniskors ansvar f�r hur den anv�nds, och visa f�rm�ga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar f�r sin konstn�rliga utveckling. Dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden ha f�tt ett dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt om minst 60 h�gskolepo�ng godk�nt. �vrigt F�r konstn�rlig licentiatexamen med en viss inriktning ska ocks� de precise- rade krav g�lla som varje h�gskola sj�lv best�mmer inom ramen f�r kraven i denna examensbeskrivning. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2009:933 Konstn�rlig doktorsexamen Omfattning Konstn�rlig doktorsexamen uppn�s efter att doktoranden fullgjort en utbild- ning om 240 h�gskolepo�ng inom ett �mne f�r utbildning p� forskarniv�. M�l Kunskap och f�rst�else F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk f�rst�else av forsknings- omr�det samt djup och aktuell specialistkunskap inom sitt konstn�rliga om- r�de, och visa f�rtrogenhet med konstn�rliga forskningsmetoder i allm�nhet och med det specifika forskningsomr�dets metoder i synnerhet. F�rdighet och f�rm�ga F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden visa skapande f�rm�ga inom sitt konstn�rliga omr�de, visa f�rm�ga till konstn�rlig analys och syntes samt till sj�lvst�ndig kri- tisk granskning och bed�mning av nya och komplexa f�reteelser, fr�gest�ll- ningar och situationer, visa f�rm�ga att kritiskt, sj�lvst�ndigt, kreativt och med forskningsm�s- sig noggrannhet identifiera och formulera konstn�rliga fr�gest�llningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalifice- rade konstn�rliga uppgifter inom givna tidsramar och att granska och v�rde- ra s�dant arbete, med ett dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt visa sin f�rm�ga att genom egen forskning v�sentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa f�rm�ga att i s�v�l nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med forskarsamh�llet och samh�llet i �vrigt, visa f�rm�ga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa f�ruts�ttningar f�r att s�v�l inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samh�llets utveck- ling och st�dja andras l�rande. V�rderingsf�rm�ga och f�rh�llningss�tt F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell sj�lvst�ndighet, konstn�rlig integritet och forsknings- m�ssig redlighet samt f�rm�ga att g�ra forskningsetiska bed�mningar, och visa f�rdjupad insikt om konstens m�jligheter och begr�nsningar, dess roll i samh�llet och m�nniskors ansvar f�r hur den anv�nds. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2009:933 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 Dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden ha f�tt ett dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 h�gskole- po�ng godk�nt. �vrigt F�r konstn�rlig doktorsexamen med en viss inriktning ska ocks� de precise- rade krav g�lla som varje h�gskola sj�lv best�mmer inom ramen f�r kraven i denna examensbeskrivning. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i h�gskolef�rordningen (1993:100);

utf�rdad den 10 september 2009.

Regeringen f�reskriver

1 i fr�ga om h�gskolef�rordningen (1993:100)2

dels att 3 kap. 1 � och 6 kap. 2528 �� ska upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 3 kap. 1, 6 och 7 �� och 6 kap. 25, 27 och

28 �� ska utg�,

dels att 3 kap. 6 och 7 �� ska betecknas 3 kap. 7 och 6 ��,
dels att 3 kap. 2, 3, nya 6, nya 7, 7 a7 c och 1113 ��, 4 kap. 2, 19 och

20 ��, 5 kap. 2, 4, 7, 9 och 10 ��, 6 kap. 35, 40 och 49 �� och 7 kap. 36, 38
och 42 �� samt bilaga 2 till f�rordningen ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras fem nya paragrafer, 4 kap. 17 � och

6 kap. 5 a5 d ��, samt n�rmast f�re nya 3 kap. 6 � och 6 kap. 5 a � nya rub-
riker av f�ljande lydelse.

3 kap.

2 �

Grundl�ggande best�mmelser om fakultetsn�mndernas ansvarsomr�-

den finns i 2 kap. 5 � h�gskolelagen (1992:1434).

Styrelsen ska besluta vilka fakultetsn�mnder som ska finnas och vilket an-

svarsomr�de som varje n�mnd ska ha.

3 �

Fakultetsn�mndens ledam�ter, utom representanterna f�r studenterna,

ska utses genom val. Val ska f�rr�ttas med slutna sedlar. Om r�sterna faller
lika vid ett val, ska lotten f�lla utslaget.

I 2 kap. 6 � h�gskolelagen (1992:1434) anges det vilka som f�r v�ljas till

ledam�ter i fakultetsn�mnden och vilka som ska v�lja ledam�terna. Med ve-
tenskapligt eller konstn�rligt kompetent l�rare avses i det sammanhanget den
som �r

1. professor vid en h�gskola,
2. annan l�rare vid en h�gskola, om l�raren har en anst�llning f�r vilken

det kr�vs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens eller
motsvarande konstn�rlig kompetens, eller

3. professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsr�d.
De personer som avses i andra stycket 1 och 2 anses vara l�rare inom fa-

kultetsn�mndens ansvarsomr�de, om de �r anst�llda vid den h�gskola som

1 Jfr prop. 2008/09:134, bet. 2008/09:UbU18, rskr. 2008/09:276.

2 F�rordningen omtryckt 1998:1003.

3 Senaste lydelse 2002:558.

SFS 2009:933

Utkom fr�n trycket
den 29 september 2009

SFS 2009:933

n�mnden h�r till och om minst 40 procent av arbetet ska utf�ras inom n�mn-
dens ansvarsomr�de. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara l�-
rare inom fakultetsn�mndens ansvarsomr�de, om de �r anst�llda vid forsk-
ningsr�det och om minst 40 procent av arbetet ska utf�ras inom n�mndens
ansvarsomr�de. Anst�llningarna vid h�gskolan eller forskningsr�det ska
avse arbete p� minst halvtid och g�lla tills vidare eller f�r en viss tid, som
inte �r kortare �n tv� �r.

Studenterna vid den h�gskola som fakultetsn�mnden h�r till har r�tt att

vara representerade i n�mnden med minst tre ledam�ter.

S�rskilda organ

6 �

Grundl�ggande best�mmelser om s�rskilda organ finns i 2 kap. 5 och

6 �� h�gskolelagen (1992:1434).

7 �

I 2 kap. 5 � h�gskolelagen (1992:1434) fj�rde stycket finns det

best�mmelser om ett organ som ansvarar f�r konstn�rlig forskning, konst-
n�rligt utvecklingsarbete och konstn�rlig utbildning p� forskarniv�. Om h�g-
skolan inte f�r utf�rda examina p� forskarniv�, ska det finnas ett s�rskilt
organ f�r konstn�rlig utbildning p� grundniv� och avancerad niv�, konstn�r-
lig forskning och konstn�rligt utvecklingsarbete.

Flertalet av ledam�terna i ett organ enligt denna paragraf ska vara l�rare

vid den h�gskola som organet h�r till.

Ledam�terna i ett organ enligt denna paragraf, utom representanterna f�r

studenterna, ska utses genom val bland l�rare som arbetar inom konstn�rlig
verksamhet vid den h�gskola som organet h�r till. Val ska f�rr�ttas med
slutna sedlar. Om r�sterna faller lika vid ett val, ska lotten f�lla utslaget.

En av ledam�terna ska vara organets ordf�rande och en ska vara dess vice

ordf�rande. Ordf�randen och vice ordf�randen ska utses av rektor p� f�rslag
av ber�rda l�rare.

7 a �

Flertalet av ledam�terna i andra s�rskilda organ �n som avses i 7 �

ska vara vetenskapligt eller konstn�rligt kompetenta l�rare vid den h�gskola
som organet h�r till, om inte styrelsen beslutar n�got annat.

Ledam�terna i ett s�rskilt organ, utom representanter f�r studenterna och

de ledam�ter som avses i 7 c �, ska utses genom val bland ber�rda l�rare.
Val ska f�rr�ttas med slutna sedlar. Om r�sterna faller lika vid ett val, ska
lotten f�lla utslaget.

En av ledam�terna ska vara organets ordf�rande och en ska vara dess vice

ordf�rande. Ordf�randen och vice ordf�randen ska utses av rektor p� f�rslag
av ber�rda l�rare.

7 b �

Studenterna vid den h�gskola som ett s�rskilt organ som avses i

7 eller 7 a � h�r till har r�tt att vara representerade med minst tre ledam�ter.

4 Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 7 � 2001:23.

5 Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 6 � 2006:1053.

6 Senaste lydelse 2001:23.

7 Senaste lydelse 2001:23.

SFS 2009:933

7 c �

Till det s�rskilda organ som avses i 2 kap. 5 � tredje stycket h�gsko-

lelagen (1992:1434) ska det utses minst tv� ledam�ter ut�ver de som utses
genom val enligt 7 a � andra stycket och de som representerar studenterna
enligt 7 b �. De ska vara l�mpliga f�r uppdraget, och de f�r inte vara anst�ll-
da vid den h�gskola som organet h�r till.

Ledam�terna ska utses av styrelsen f�r h�gskolan.

11 �

Val av ledam�ter, utom representanter f�r studenterna och de leda-

m�ter som avses i 7 c �, i fakultetsn�mnder och s�dana s�rskilda organ som
avses i 77 c �� ska h�llas efter f�rslag av en valberedning. I valberedningen
ska b�de kvinnor och m�n vara representerade.

Bland de personer som valberedningen f�resl�r till ledam�ter ska b�de

kvinnor och m�n vara representerade. Om det inte finns synnerliga sk�l, ska
de f�reslagna personerna till minst en tredjedel utg�ras av kvinnor och till
minst en tredjedel av m�n.

Vad som s�gs i f�rsta och andra styckena hindrar inte att n�gon utanf�r

valberedningen f�resl�r ytterligare personer till ledam�ter.

12 �

Fakultetsn�mnder och s�dana s�rskilda organ som avses i 77 c ��

�r beslutf�ra n�r fler �n h�lften av ledam�terna �r n�rvarande, bland dem
ordf�randen.

Om ett �rende �r s� br�dskande att en n�mnd eller ett organ inte hinner

sammantr�da f�r att behandla det, f�r �rendet avg�ras genom meddelanden
mellan ordf�randen och minst s� m�nga ledam�ter som beh�vs f�r beslutf�r-
het. Om detta f�rfarande inte �r l�mpligt, f�r ordf�randen ensam avg�ra
�rendet.

Beslut som har fattats enligt andra stycket ska anm�las vid n�sta samman-

tr�de i n�mnden eller i det s�rskilda organet.

13 �

Om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet, f�r fakultetsn�mnder och

s�dana s�rskilda organ som avses i 77 c �� delegera sina uppgifter.

4 kap.

2 �

En h�gskola f�r, efter medgivande av en s�dan sjukv�rdshuvudman

som avses i 3 kap. 8 � h�gskolelagen (1992:1434), besluta att en anst�llning
som professor eller lektor vid h�gskolan ska vara f�renad med en anst�llning
vid en sjukv�rdsenhet som �r uppl�ten f�r medicinsk utbildning och forsk-
ning. I utbildning och forskning vid en s�dan enhet r�knas in odontologisk
utbildning och forskning.

17 �

Innan en anst�llning kung�rs ledig till ans�kan och det informeras

om den enligt 18 � f�rsta stycket, ska fakultetsn�mnden eller ett s�rskilt or-
gan besluta om �mnesomr�det f�r anst�llningen och ange den beh�righet
som kr�vs. N�mnden eller organet ska ocks� med utg�ngspunkt i de arbets-

Senaste lydelse 2001:23.

10 Senaste lydelse 2001:23.

11 Senaste lydelse 2001:23.

12 Senaste lydelse av tidigare 17 � 2001:212.

SFS 2009:933

uppgifter som ska ing� i anst�llningen besluta vilka olika bed�mningsgrun-
der som ska anv�ndas och hur de ska v�gas mot varandra. Vid beslutet ska
h�gskolans anst�llningsordning beaktas.

Innan en anst�llning som bitr�dande lektor kung�rs ledig till ans�kan ska

h�gskolan besluta vilka bed�mningsgrunder som ska anv�ndas vid pr�v-
ningen av en ans�kan om befordran till lektor.

�mnesomr�det f�r en anst�llning som professor, lektor, bitr�dande lektor,

adjunkt eller forskarassistent f�r inte �ndras s� l�nge en och samma person �r
anst�lld.

19 �

En h�gskola f�r bjuda in en person att s�ka en anst�llning som pro-

fessor som har kungjorts ledig till ans�kan. Inbjudan m�ste ske inom tre m�-
nader efter det att fakultetsn�mnden eller ett s�rskilt organ har utsett de per-
soner som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de.

20 �

Fakultetsn�mnden eller det s�rskilda organet till vars ansvarsomr�de

anst�llningen huvudsakligen h�r ska bereda �renden och l�mna f�rslag vid
anst�llning av professorer, lektorer och forskarassistenter.

Om h�gskolan har inr�ttat s�rskilda organ f�r utbildning p� grundniv� el-

ler avancerad niv� inom ansvarsomr�det f�r en fakultetsn�mnd eller ett s�r-
skilt organ f�r forskning, konstn�rligt utvecklingsarbete och utbildning p�
forskarniv�, ska h�gskolan besluta i vilken utstr�ckning s�dana s�rskilda or-
gan ska ansvara f�r beredningen och l�mna f�rslag till anst�llning.

5 kap.

2 �

Den som �r anst�lld som doktorand ska fr�mst �gna sig �t sin egen ut-

bildning.

En anst�lld f�r dock i begr�nsad omfattning arbeta med utbildning, forsk-

ning, konstn�rligt utvecklingsarbete och administration. S�dant arbete f�r,
innan doktorsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen har avlagts, inte om-
fatta mer �n 20 procent av full arbetstid.

4 �

Den som har f�tt utbildningsbidrag f�r doktorander ska efter ans�kan

anst�llas som doktorand senast n�r det enligt den individuella studieplanen
�terst�r en utbildningstid som motsvarar tv� �rs utbildning p� heltid till dok-
torsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen. Detta g�ller dock inte om fa-
kultetsn�mnden eller ett s�dant s�rskilt organ som avses i 2 kap. 5 � tredje
eller fj�rde stycket h�gskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in dokto-
randens resurser enligt 6 kap. 37 � denna f�rordning eller utbildningsbidra-
get enligt 14 � f�rordningen (1995:938) om utbildningsbidrag f�r doktoran-
der.

13 Senaste lydelse 2001:23.

14 Senaste lydelse 2006:1053.

15 Senaste lydelse 2006:1053.

16 Senaste lydelse 2006:1053.

SFS 2009:933

7 �

En anst�llning som doktorand ska g�lla tills vidare, dock l�ngst till en

viss tidpunkt och aldrig f�r l�ngre tid �n ett �r efter avlagd doktorsexamen
eller konstn�rlig doktorsexamen.

Den f�rsta anst�llningen f�r g�lla h�gst ett �r. Anst�llningen f�r f�rnyas

med h�gst tv� �r i taget.

En person f�r vara anst�lld som doktorand under sammanlagt h�gst �tta

�r. Den sammanlagda anst�llningstiden f�r dock inte vara l�ngre �n vad som
motsvarar utbildning p� forskarniv� p� heltid under fyra �r. Vid studier som
ska avslutas med licentiatexamen eller konstn�rlig licentiatexamen f�r den
sammanlagda anst�llningstiden inte vara l�ngre �n vad som motsvarar ut-
bildning p� forskarniv� p� heltid under tv� �r. Fr�n dessa tider ska avr�kning
g�ras f�r den studietid d� doktoranden inte har varit anst�lld som doktorand.

Den sammanlagda anst�llningstiden f�r dock vara l�ngre �n vad som

anges i tredje stycket, om det finns s�rskilda sk�l. S�dana sk�l kan vara le-
dighet p� grund av sjukdom, ledighet f�r tj�nstg�ring inom totalf�rsvaret el-
ler f�r f�rtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisa-
tioner eller f�r�ldraledighet.

9 �

En anst�llning som assistent f�r motsvara h�gst 40 procent och en an-

st�llning som amanuens h�gst 50 procent av full arbetstid. Arbetet ska avse
undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstn�rligt
utvecklingsarbete.

En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning.

10 �

Bara den som f�r utbildningsbidrag f�r doktorander f�r vara anst�lld

som assistent.

Bara den som �r antagen till utbildning p� grundniv� eller avancerad niv�

f�r anst�llas om amanuens.

Bara den som har avlagt l�karexamen eller tandl�karexamen eller som an-

tas eller redan har antagits till utbildning p� forskarniv� inom medicin eller
odontologi f�r anst�llas som klinisk assistent.

6 kap.

Tillst�nd att utf�rda examina

5 a �

I 1 kap. 1113 �� h�gskolelagen (1992:1434) finns det best�mmelser

om tillst�nd att utf�rda examina.

5 b �

Tillst�nd att utf�rda masterexamen f�r l�mnas till universitet och till

h�gskolor inom de omr�den inom vilka de enligt 5 c � har tillst�nd att utf�r-
da generella examina p� forskarniv�. Ett s�dant tillst�nd f�r �ven l�mnas till
en h�gskola inom ett omr�de d�r h�gskolan inte f�r utf�rda examina p� fors-
karniv�, om den vetenskapliga milj�n inom omr�det �r av s�dan kvalitet och
omfattning att h�gskolan kan erbjuda utbildning med n�ra anknytning till ut-
bildning p� forskarniv�.

17 Senaste lydelse 2006:1053.

18 Senaste lydelse 2006:1053.

SFS 2009:933

5 c �

Tillst�nd att utf�rda generella examina p� forskarniv� f�r l�mnas till

andra h�gskolor �n universitet inom ett omr�de, om utbildningen och forsk-
ningen vid h�gskolan har en s�dan kvalitet och omfattning att utbildning p�
forskarniv� inom omr�det kan bedrivas p� en h�g vetenskaplig niv� och med
goda utbildningsm�ssiga f�ruts�ttningar i �vrigt. Samma krav g�ller f�r ett
beslut enligt 1 kap. 15 � h�gskolelagen (1992:1434).

5 d �

Tillst�nd att utf�rda konstn�rliga examina p� forskarniv� f�r l�mnas

till universitet och h�gskolor inom ett omr�de, om den konstn�rliga utbild-
ningen, den konstn�rliga forskningen och det konstn�rliga utvecklingsarbe-
tet vid universitetet eller h�gskolan har en s�dan kvalitet och omfattning att
utbildning p� forskarniv� inom omr�det kan bedrivas p� en h�g konstn�rlig
niv� och med goda utbildningsm�ssiga f�ruts�ttningar i �vrigt.

35 �

I varje allm�n studieplan f�r utbildning p� forskarniv� inom ett �m-

ne ska f�ljande anges:

1. det huvudsakliga inneh�llet i utbildningen och i f�rekommande fall den

litteratur som �r obligatorisk inom �mnet,

2. den huvudsakliga uppl�ggningen av utbildningen,
3. de krav p� f�rkunskaper och andra villkor ut�ver grundl�ggande beh�-

righet som g�ller f�r att bli antagen till utbildningen (s�rskild beh�righet),

4. vad som vid antagning till utbildningen g�ller om urval i fr�ga om de

bed�mningsgrunder som ska till�mpas vid pr�vningen av s�kandenas f�rm�-
ga att tillgodog�ra sig utbildningen,

5. de prov som ing�r i utbildningen, och
6. i f�rekommande fall m�jligheten att avsluta en del av utbildningen med

licentiatexamen eller konstn�rlig licentiatexamen.

40 �

Av examensbeskrivningen f�r doktorsexamen och konstn�rlig dok-

torsexamen framg�r att det f�r dessa examina kr�vs bl.a. en godk�nd dok-
torsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha f�rsvarats muntligen vid en of-
fentlig disputation.

49 �

Om utbildningen p� forskarniv� faller inom ansvarsomr�det f�r ett

s�dant s�rskilt organ som avses i 2 kap. 5 � tredje eller fj�rde stycket
h�gskolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel s�gs om fakultets-
n�mnd i st�llet g�lla det s�rskilda organet.

7 kap.

36 �

Fakultetsn�mnden f�r till utbildning p� forskarniv� anta bara s�kan-

de som anst�lls som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag f�r dok-
torander. Fakultetsn�mnden f�r dock anta s�kande som har n�gon annan
form av studiefinansiering, om n�mnden bed�mer att finansieringen kan s�k-
ras under hela utbildningen och att s�kanden kan �gna s� stor del av sin tid �t
utbildningen att den kan slutf�ras inom fyra �r n�r det g�ller licentiatexamen

19 Senaste lydelse 2006:1053.

20 Senaste lydelse 2006:1053.

21 Senaste lydelse 2006:1053.

22 Senaste lydelse 2006:1053.

SFS 2009:933

eller konstn�rlig licentiatexamen och �tta �r n�r det g�ller doktorsexamen el-
ler konstn�rlig doktorsexamen.

38 �

En fakultetsn�mnd vid en h�gskola som har f�tt tillst�nd att utf�rda

examina p� forskarniv� inom ett omr�de, f�r utan ny antagning besluta att en
doktorand som har antagits vid n�got annat universitet eller n�gon annan
h�gskola f�r �verg� till h�gskolan och forts�tta sin utbildning och examine-
ras d�r. Det g�ller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina
forskarstudier f�rlagda till den h�gskolan inom det omr�de som tillst�ndet
att utf�rda examina avser.

Vad som s�gs i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om en h�gskola genom att

ha getts ben�mningen universitet har f�tt r�tt enligt 1 kap. 11 � h�gskolela-
gen (1992:1434) att utf�rda examina p� forskarniv�.

42 �

Om utbildningen p� forskarniv� faller inom ansvarsomr�det f�r ett

s�dant s�rskilt organ som avses i 2 kap. 5 � tredje eller fj�rde stycket h�g-
skolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel s�gs om fakultetsn�mnd i
st�llet g�lla det s�rskilda organet.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2010.
2. En h�gskola, som inte �r universitet, som vid utg�ngen av 2009 f�r ut-

f�rda examina p� forskarniv� inom ett vetenskapsomr�de, f�r �ven d�refter
utf�rda s�dana examina inom ett omr�de som motsvarar vetenskapsomr�det,
dock l�ngst till och med utg�ngen av 2010.

3. En h�gskola som enligt 2 f�r utf�rda examina p� forskarniv�, ska senast

vid utg�ngen av 2010 till H�gskoleverket anm�la de omr�den inom vilka
h�gskolan bedriver utbildning p� forskarniv� som uppfyller kraven i
1 kap. 13 � h�gskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c � i de nya best�m-
melserna. Efter en s�dan anm�lan f�r H�gskoleverket l�mna tillst�nd till
h�gskolan att utf�rda examina p� forskarniv� inom dessa omr�den.

4. Tillst�nd att utf�rda masterexamen inom ett vetenskapsomr�de som har

meddelats enligt �ldre best�mmelser g�ller fortfarande.

P� regeringens v�gnar

TOBIAS KRANTZ

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

23 Senaste lydelse 2006:1053.

24 Senaste lydelse 2006:1053.

SFS 2009:933

Bilaga 2

EXAMENSORDNING

3. F�rteckning �ver examina

Examina p� forskarniv�

Generella examina

Licentiatexamen
Doktorsexamen

Konstn�rliga examina

Konstn�rlig licentiatexamen
Konstn�rlig doktorsexamen

4. Examensbeskrivningar

EXAMINA P� FORSKARNIV�

GENERELLA EXAMINA

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Omfattning

Doktorsexamen uppn�s efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240
h�gskolepo�ng inom ett �mne f�r utbildning p� forskarniv�.

M�l

Kunskap och f�rst�else

F�r doktorsexamen ska doktoranden

visa brett kunnande inom och en systematisk f�rst�else av forsknings-

omr�det samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgr�nsad del av
forskningsomr�det, och

visa f�rtrogenhet med vetenskaplig metodik i allm�nhet och med det

specifika forskningsomr�dets metoder i synnerhet.

25 Senaste lydelse 2008:132.

SFS 2009:933

F�rdighet och f�rm�ga

F�r doktorsexamen ska doktoranden

visa f�rm�ga till vetenskaplig analys och syntes samt till sj�lvst�ndig

kritisk granskning och bed�mning av nya och komplexa f�reteelser, fr�ge-
st�llningar och situationer,

visa f�rm�ga att kritiskt, sj�lvst�ndigt, kreativt och med vetenskaplig

noggrannhet identifiera och formulera fr�gest�llningar samt att planera och
med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter
inom givna tidsramar och att granska och v�rdera s�dant arbete,

med en avhandling visa sin f�rm�ga att genom egen forskning v�sentligt

bidra till kunskapsutvecklingen,

visa f�rm�ga att i s�v�l nationella som internationella sammanhang

muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamh�llet och samh�llet i �vrigt,

visa f�rm�ga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
visa f�ruts�ttningar f�r att s�v�l inom forskning och utbildning som i

andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samh�llets utveck-
ling och st�dja andras l�rande.

V�rderingsf�rm�ga och f�rh�llningss�tt

F�r doktorsexamen ska doktoranden

visa intellektuell sj�lvst�ndighet och vetenskaplig redlighet samt f�rm�-

ga att g�ra forskningsetiska bed�mningar, och

visa f�rdjupad insikt om vetenskapens m�jligheter och begr�nsningar,

dess roll i samh�llet och m�nniskors ansvar f�r hur den anv�nds.

Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)

F�r doktorsexamen ska doktoranden ha f�tt en vetenskaplig avhandling
(doktorsavhandling) om minst 120 h�gskolepo�ng godk�nd.

�vrigt

F�r doktorsexamen med en viss inriktning ska ocks� de preciserade krav g�l-
la som varje h�gskola sj�lv best�mmer inom ramen f�r kraven i denna exa-
mensbeskrivning.

KONSTN�RLIGA EXAMINA

Konstn�rlig licentiatexamen

Omfattning

Konstn�rlig licentiatexamen uppn�s

antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 h�g-

skolepo�ng inom ett �mne f�r utbildning p� forskarniv�,

eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 h�gskolepo�ng av

en utbildning som ska avslutas med konstn�rlig doktorsexamen, om h�gsko-
lan beslutar att en s�dan konstn�rlig licentiatexamen kan ges vid h�gskolan.

SFS 2009:933

M�l

Kunskap och f�rst�else

F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden

visa kunskap och f�rst�else inom forskningsomr�det, inbegripet aktuell

specialistkunskap inom sitt konstn�rliga omr�de samt visa kunskap om
konstn�rliga forskningsmetoder i allm�nhet och det specifika forskningsom-
r�dets metoder i synnerhet.

F�rdighet och f�rm�ga

F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden

visa skapande f�rm�ga inom sitt konstn�rliga omr�de,
visa f�rm�ga att kritiskt, sj�lvst�ndigt och kreativt och med forsknings-

m�ssig noggrannhet identifiera och formulera konstn�rliga fr�gest�llningar,
att planera och med adekvata metoder genomf�ra ett konstn�rligt forsk-
ningsprojekt och andra kvalificerade konstn�rliga uppgifter inom givna tids-
ramar och d�rigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utv�rdera
detta arbete,

visa f�rm�ga att i s�v�l

nationella som internationella sammanhang

muntligt och skriftligt eller p� annat s�tt klart presentera och diskutera forsk-
ning och forskningsresultat i dialog med forskarsamh�llet och samh�llet i
�vrigt, och

visa s�dan f�rdighet som kr�vs f�r att sj�lvst�ndigt delta i forsknings-

och utvecklingsarbete och f�r att sj�lvst�ndigt arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.

V�rderingsf�rm�ga och f�rh�llningss�tt

F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden

visa f�rm�ga att g�ra forskningsetiska bed�mningar i sin egen forsk-

ning,

visa insikt om konstens m�jligheter och begr�nsningar, dess roll i sam-

h�llet och m�nniskors ansvar f�r hur den anv�nds, och

visa f�rm�ga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta

ansvar f�r sin konstn�rliga utveckling.

Dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt

F�r konstn�rlig licentiatexamen ska doktoranden ha f�tt ett dokumenterat
konstn�rligt forskningsprojekt om minst 60 h�gskolepo�ng godk�nt.

�vrigt

F�r konstn�rlig licentiatexamen med en viss inriktning ska ocks� de precise-
rade krav g�lla som varje h�gskola sj�lv best�mmer inom ramen f�r kraven i
denna examensbeskrivning.

SFS 2009:933

Konstn�rlig doktorsexamen

Omfattning

Konstn�rlig doktorsexamen uppn�s efter att doktoranden fullgjort en utbild-
ning om 240 h�gskolepo�ng inom ett �mne f�r utbildning p� forskarniv�.

M�l

Kunskap och f�rst�else

F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden

visa brett kunnande inom och en systematisk f�rst�else av forsknings-

omr�det samt djup och aktuell specialistkunskap inom sitt konstn�rliga om-
r�de, och

visa f�rtrogenhet med konstn�rliga forskningsmetoder i allm�nhet och

med det specifika forskningsomr�dets metoder i synnerhet.

F�rdighet och f�rm�ga

F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden

visa skapande f�rm�ga inom sitt konstn�rliga omr�de,
visa f�rm�ga till konstn�rlig analys och syntes samt till sj�lvst�ndig kri-

tisk granskning och bed�mning av nya och komplexa f�reteelser, fr�gest�ll-
ningar och situationer,

visa f�rm�ga att kritiskt, sj�lvst�ndigt, kreativt och med forskningsm�s-

sig noggrannhet identifiera och formulera konstn�rliga fr�gest�llningar samt
att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalifice-
rade konstn�rliga uppgifter inom givna tidsramar och att granska och v�rde-
ra s�dant arbete,

med ett dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt visa sin f�rm�ga

att genom egen forskning v�sentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

visa f�rm�ga att i s�v�l nationella som internationella sammanhang

muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och
forskningsresultat i dialog med forskarsamh�llet och samh�llet i �vrigt,

visa f�rm�ga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
visa f�ruts�ttningar f�r att s�v�l inom forskning och utbildning som i

andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samh�llets utveck-
ling och st�dja andras l�rande.

V�rderingsf�rm�ga och f�rh�llningss�tt

F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden

visa intellektuell sj�lvst�ndighet, konstn�rlig integritet och forsknings-

m�ssig redlighet samt f�rm�ga att g�ra forskningsetiska bed�mningar, och

visa f�rdjupad insikt om konstens m�jligheter och begr�nsningar, dess

roll i samh�llet och m�nniskors ansvar f�r hur den anv�nds.

SFS 2009:933

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

Dokumenterat konstn�rligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)

F�r konstn�rlig doktorsexamen ska doktoranden ha f�tt ett dokumenterat
konstn�rligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 h�gskole-
po�ng godk�nt.

�vrigt

F�r konstn�rlig doktorsexamen med en viss inriktning ska ocks� de precise-
rade krav g�lla som varje h�gskola sj�lv best�mmer inom ramen f�r kraven i
denna examensbeskrivning.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:933 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

Om Lagboken.se