SFS 2010:110 Socialförsäkringsbalk

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Socialrätt

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                                                                                                                                                                                                                                             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Avd. A Socialf�rs�kringsbalk; utf�rdad den 4 mars 2010. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. AVD. A �VERGRIPANDE BEST�MMELSER I Inledande best�mmelser, definitioner och f�rklaringar 1 kap. Inneh�ll m.m. 1 � Denna balk inneh�ller best�mmelser om social trygghet genom de so- ciala f�rs�kringar samt andra ers�ttnings- och bidragssystem som behandlas i avdelningarna B G (socialf�rs�kringen). 2 � Balken �r indelad i avdelningar, som betecknas med stora bokst�ver. Avdelningarna �r indelade i underavdelningar, som betecknas med ro- merska siffror. 3 � �vergripande best�mmelser finns i 17 kap. (avdelning A). Vidare finns best�mmelser om familjef�rm�ner i 822 kap. (avdelning B), f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 2347 kap. (avdelning C), s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 4852 kap. (avdelning D), f�rm�ner vid �lderdom i 5374 kap. (avdelning E), f�rm�ner till efterlevande i 7592 kap. (avdelning F), och bostadsst�d i 93103 kap. (avdelning G). Vissa gemensamma best�mmelser om f�rm�nerna, handl�ggningen och organisationen finns i 104117 kap. (avdelning H). 4 � I avdelning A finns allm�nna best�mmelser, definitioner och f�rklaringar i 2 kap., och �vergripande best�mmelser om socialf�rs�kringsskyddet i 37 kap. Det finns definitioner och f�rklaringar ocks� i andra avdelningar. 2 kap. Allm�nna best�mmelser, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om socialf�rs�kringens administration, m.m. i 2 �, 1 Prop. 2008/09:200 och 2009/10:69, bet. 2009/10:SfU11, rskr. 2009/10:194. SFS 2010:110 Utkom fr�n trycket den 16 mars 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:110 Avd. A socialf�rs�kringens finansiering, m.m. i 3 och 4 ��, internationella f�rh�llanden i 5 �, prisbasbelopp m.m. i 610 ��, och definitioner och f�rklaringar i 1116 ��. Socialf�rs�kringens administration, m.m. 2 � Socialf�rs�kringen administreras av F�rs�kringskassan och Pen- sionsmyndigheten samt av Skatteverket. Hos F�rs�kringskassan ska det finnas ett allm�nt ombud f�r socialf�rs�k- ringen. Regeringen utser det allm�nna ombudet. I inledningen av avdelningarna BG finns best�mmelser om vilken myn- dighet som handl�gger �renden om f�rm�ner som avses i den avdelningen. Socialf�rs�kringens finansiering, m.m. 3 � Best�mmelser om finansiering av socialf�rs�kringen finns i socialavgiftslagen (2000:980), lagen (1994:1744) om allm�n pensionsavgift, lagen (1998:676) om statlig �lderspensionsavgift, och lagen (2000:981) om f�rdelning av socialavgifter. Socialf�rs�kringen finansieras ocks� genom avkastning p� vissa av de av- gifter som anges i f�rsta stycket. 4 � F�rutom enligt de lagar som anges i 3 � finansieras socialf�rs�kringen med medel fr�n statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i denna balk, genom s�rskilda betalningar fr�n kommuner och enskilda. Internationella f�rh�llanden 5 � Gemenskapsr�tten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) eller avtal om social trygghet eller andra avtal som ing�tts med andra stater kan medf�ra begr�nsningar i till�mpligheten av best�mmelserna i denna balk. Prisbasbelopp m.m. 6 � Vissa ber�kningar som anges i denna balk ska grundas p� ett pris- basbelopp eller f�rh�jt prisbasbelopp som ber�knas f�r varje �r. 7 � Prisbasbeloppet r�knas fram genom att bastalet 36 396 multipliceras med det j�mf�relsetal som anger f�rh�llandet mellan det allm�nna prisl�get i juni �ret f�re det som prisbasbeloppet avser och prisl�get i juni 1997. Det framr�knade prisbasbeloppet avrundas till n�rmaste hundratal kronor. 8 � Det f�rh�jda prisbasbeloppet r�knas fram och avrundas p� samma s�tt som prisbasbeloppet. Vid framr�kning av det f�rh�jda prisbasbeloppet an- v�nds dock i st�llet bastalet 37 144. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:110 Avd. A 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om prisbasbeloppet och det f�rh�jda prisbasbeloppet. 10 � I 58 kap. finns best�mmelser om inkomstbasbelopp, inkomstindex, balanstal och balansindex. Definitioner och f�rklaringar F�rm�n 11 � Med f�rm�ner avses i denna balk dagers�ttningar, pensioner, liv- r�ntor, kostnadsers�ttningar, bidrag samt andra utbetalningar eller �tg�rder som den enskilde �r f�rs�krad f�r enligt 4 7 kap. Ogift 12 � Det som i denna balk f�reskrivs om den som �r ogift till�mpas �ven i fr�ga om den som �r �nka, �nkling eller fr�nskild, om inget annat anges. Sambor 13 � Vad som avses med sambor framg�r av 1 � sambolagen (2003:376). F�r�lder 14 � Om f�r�ldraskap till barn och r�ttsverkan av adoption finns be- st�mmelser i 1 och 4 kap. f�r�ldrabalken. Blivande adoptivf�r�lder 15 � Med blivande adoptivf�r�lder avses i denna balk den som efter social- n�mndens medgivande har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet. Familjehemsf�r�lder 16 � Med familjehemsf�r�lder avses i denna balk den som har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i ett enskilt hem som inte tillh�r n�gon av barnets f�r�ldrar eller n�gon annan som har v�rdnaden om barnet. II Socialf�rs�kringsskyddet 3 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om socialf�r- s�kringsskyddet i 4 kap. Vidare finns best�mmelser om bos�ttningsbaserade f�rm�ner i 5 kap., arbetsbaserade f�rm�ner i 6 kap., och �vriga f�rm�ner i 7 kap. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:110 Avd. A 4 kap. Allm�nna best�mmelser om f�rs�kringsskyddet Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om f�rs�kringsgrenar i 2 �, f�rs�krad och g�llande skydd i 3 och 4 ��, och internationella f�rh�llanden i 5 �. F�rs�kringsgrenar 2 � Socialf�rs�kringen �r indelad i tre f�rs�kringsgrenar. Dessa avser 1. f�rm�ner som grundas p� bos�ttning i Sverige (bos�ttningsbaserade f�rm�ner), 2. f�rm�ner som grundas p� arbete i Sverige (arbetsbaserade f�rm�ner), och 3. f�rm�ner som grundas p� andra omst�ndigheter �n bos�ttning eller ar- bete i Sverige (�vriga f�rm�ner). F�rs�krad och g�llande skydd 3 � F�rs�krad �r den som uppfyller de krav i fr�ga om bos�ttning, arbete eller andra omst�ndigheter som avses i 2 � samt g�llande krav p� f�rs�k- ringstider. F�r att omfattas av socialf�rs�kringsskyddet ska den f�rs�krade dessutom uppfylla de andra villkor som g�ller f�r respektive f�rm�n enligt 57 kap. 4 � Ytterligare best�mmelser om r�tten till f�rm�ner finns i 8117 kap. (avdelningarna B H). Internationella f�rh�llanden 5 � Den som, enligt vad som f�ljer av r�dets f�rordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om till�mpningen av systemen f�r social trygghet n�r anst�llda, egenf�retagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemen- skapen2, omfattas av lagstiftningen i en annan stat �r inte f�rs�krad f�r s�da- na f�rm�ner enligt denna balk som motsvarar f�rm�ner som avses i f�rord- ningen. 5 kap. Bos�ttningsbaserade f�rm�ner Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om bos�ttning i Sverige i 2 och 3 ��, s�rskilda personkategorier i 48 ��, de bos�ttningsbaserade f�rm�nerna i 9 och 10 ��, socialf�rs�kringsskyddet i samband med inflyttning till Sverige i 11 och 12 ��, 2 EGT 149, 5.7.1971, s. 2 (Celex 31971R1408). </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:110 Avd. A f�rm�ner vid utlandsvistelse i 1316 ��, och speciella f�rs�kringssituationer i 17 och 18 ��. Bos�ttning i Sverige 2 � Vid till�mpning av best�mmelserna i denna balk ska, om inget annat s�rskilt anges, en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist h�r i landet. 3 � Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas h�r under l�ngre tid �n ett �r ska anses vara bosatt h�r i landet. Detta g�ller dock inte om synnerliga sk�l talar mot det. En utl�nning som enligt 4 � andra stycket folkbokf�ringslagen (1991:481) inte ska folkbokf�ras ska inte heller anses vara bosatt h�r. En i Sverige bosatt person som l�mnar landet ska fortfarande anses vara bosatt h�r i landet om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst ett �r. S�rskilda personkategorier Statsanst�llda 4 � Den som av en statlig arbetsgivare s�nds till ett annat land f�r arbete f�r arbetsgivarens r�kning ska anses vara bosatt i Sverige under hela uts�nd- ningstiden om han eller hon tidigare n�gon g�ng varit bosatt h�r i landet. N�r en annan stat som arbetsgivare s�nder en person till Sverige f�r arbete f�r arbetsgivarens r�kning ska den personen inte anses vara bosatt h�r i lan- det. Diplomater m.fl. 5 � En person som tillh�r en annan stats beskickning eller karri�rkonsulat eller dess betj�ning ska anses vara bosatt i Sverige endast om det �r f�renligt med best�mmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 �� lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta g�ller �ven en s�dan persons privattj�nare. En person som p� grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av best�mmelserna i 4 � lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses vara bosatt i Sverige endast i den m�n det �r f�renligt med vad som f�ljer av till�mplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen. Bist�ndsarbetare m.fl. 6 � En i Sverige bosatt person som l�mnar landet f�r arbete f�r arbets- givarens r�kning ska fortfarande anses vara bosatt h�r, om han eller hon �r anst�lld av 1. en svensk ideell organisation som bedriver bist�ndsverksamhet, eller 2. ett svenskt trossamfund eller ett organ som �r knutet till ett s�dant sam- fund. F�rsta stycket g�ller endast om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst fem �r. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:110 Avd. A Utlandsstuderande m.fl. 7 � En i Sverige bosatt person som l�mnar landet f�r att studera i ett annat land ska fortfarande anses vara bosatt h�r s� l�nge han eller hon genomg�r en studiest�dsber�ttigande utbildning eller har utbildningsbidrag f�r dokto- rander. Den som kommer till Sverige f�r att studera ska inte anses vara bosatt h�r. Detta g�ller dock inte den som har utbildningsbidrag f�r doktorander. Familjemedlemmar 8 � Det som f�reskrivs om personer som avses i 4 7 �� g�ller �ven med- f�ljande make samt barn som inte fyllt 18 �r. Med make likst�lls den som utan att vara gift med den uts�nde lever tillsammans med denne, om de tidi- gare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. De bos�ttningsbaserade f�rm�nerna 9 � Den som �r bosatt i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner: Avdelning B Familjef�rm�ner Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada Avdelning D S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom Avdelning F F�rm�ner till efterlevande 1. f�r�ldrapenning p� l�gstaniv� och grundniv�, (11 och 12 kap.) 2. barnbidrag, (15 och 16 kap.) 3. underh�llsst�d, (1719 kap.) 4. adoptionsbidrag, (21 kap.) 5. v�rdbidrag, (22 kap.) 6. rehabilitering, bidrag till arbets- hj�lpmedel och s�rskilt bidrag, (2931 kap.) 7. sjukers�ttning och aktivitetser- s�ttning i form av garantiers�ttning, (33 och 3537 kap.) 8. handikappers�ttning, (50 kap.) 9. assistansers�ttning, (51 kap.) 10. bilst�d, (52 kap.) 11. garantipension, (55, 56, 6567 och 6971 kap.) 12. s�rskilt pensionstill�gg, (73 kap.) 13. �ldref�rs�rjningsst�d, (74 kap.) 14. efterlevandest�d, (77, 79 och 85 kap.) 15. garantipension till omst�llnings- pension, (77, 81 och 85 kap.) </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:110 Avd. A Avdelning G Bostadsst�d 10 � N�r det g�ller f�rm�ner till efterlevande enligt 9 � 14 och 15 �r det den efterlevande som ska vara f�rs�krad f�r f�rm�nerna. Socialf�rs�kringsskyddet i samband med inflyttning till Sverige Vid anm�lan om bos�ttning 11 � Till den som bos�tter sig i Sverige men inte �r folkbokf�rd h�r f�r bo- s�ttningsbaserade f�rm�ner inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re den m�nad n�r anm�lan om bos�ttningen gjordes till F�rs�kringskassan eller n�r F�rs�kringskassan p� annat s�tt fick k�nnedom om bos�ttningen. Best�mmelser om anm�lan om bos�ttning i Sverige finns i 110 kap. 43 �. N�r uppeh�llstillst�nd beh�vs 12 � Till den som enligt utl�nningslagen (2005:716) beh�ver ha uppe- h�llstillst�nd i Sverige f�r bos�ttningsbaserade f�rm�ner l�mnas tidigast fr�n och med den dag d� ett s�dant tillst�nd b�rjar g�lla men inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re det att tillst�ndet beviljades. Om det finns syn- nerliga sk�l, f�r f�rm�ner l�mnas �ven om uppeh�llstillst�nd inte har bevil- jats. F�rm�ner enligt f�rsta stycket l�mnas dock inte f�r tid d� bist�nd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asyls�kande m.fl. har l�mnats till den f�rs�krade, om f�rm�nerna �r av motsvarande karakt�r. F�rm�ner vid utlandsvistelse 13 � F�r tid d� en f�rs�krad inte vistas i ett land som ing�r i Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) eller i Schweiz kan f�rm�ner som grundas p� bos�ttning l�mnas endast i de fall som avses i 14 och 15 ��. 14 � F�rm�ner f�r l�mnas om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst sex m�nader. �ldref�rs�rjningsst�d enligt 9 � 13 kan dock l�mnas endast om ut- landsvistelsen kan antas vara l�ngst tre m�nader. F�rm�ner enligt 9 � 7, 11, 12, 14 och 15 kan l�mnas s� l�nge den f�r- s�krades bos�ttning i Sverige best�r. 15 � Tidsbegr�nsningen i 14 � f�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana stats- anst�llda och deras familjemedlemmar som avses i 4 och 8 ��. Tidsbegr�nsningen g�ller inte heller f�r familjef�rm�ner enligt 9 � 1 4 till bist�ndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som av- ses i 6 8 ��. 16 � I 110 kap. 45 � finns best�mmelser om n�r den f�rs�krade �r skyldig att anm�la till F�rs�kringskassan att han eller hon l�mnar Sverige. 16. bostadsbidrag, och (9598 kap.) 17. bostadstill�gg. (100103 kap.) </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:110 Avd. A Speciella f�rs�kringssituationer 17 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om i vilken utstr�ckning barn som �r politiska flyktingar �r f�r- s�krade f�r underh�llsst�d enligt 9 � 3 �ven om de inte �r bosatta i Sverige. 18 � Har r�tten till en bos�ttningsbaserad f�rm�n upph�rt med till�mpning av best�mmelserna om bos�ttning i 2 8 �� eller best�mmelserna om utlandsvistelse i 13 15 ��, f�r f�rm�nen efter ans�kan hos den hand- l�ggande myndigheten forts�tta att l�mnas om det med h�nsyn till omst�n- digheterna skulle framst� som uppenbart osk�ligt att dra in f�rm�nen. 6 kap. Arbetsbaserade f�rm�ner Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om arbete i Sverige i 2 �, s�rskilda personkategorier i 3 5 ��, de arbetsbaserade f�rm�nerna i 6 och 7 ��, f�rs�kringstid i 8 12 ��, socialf�rs�kringsskyddets tidsm�ssiga omfattning i samband med arbete i Sverige i 13 och 14 ��, f�rm�ner vid utlandsvistelse i 15 18 ��, och speciella f�rs�kringssituationer i 19 22 ��. Arbete i Sverige 2 � Vid till�mpning av best�mmelserna i denna balk avses med arbete i Sverige, om inget annat s�rskilt anges, f�rv�rvsarbete i verksamhet h�r i lan- det. Om en fysisk person som bedriver n�ringsverksamhet har s�dant fast driftst�lle i Sverige som avses i 2 kap. 29 � inkomstskattelagen (1999:1229) ska verksamhet som h�nf�r sig till driftst�llet anses bedriven h�r i landet. S�rskilda personkategorier Sj�m�n 3 � Arbete som sj�man p� svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige. Detta g�ller �ven arbete som utf�rs 1. i anst�llning p� ett utl�ndskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anst�llningen sker hos redaren eller hos n�gon ar- betsgivare som redaren har anlitat, eller 2. i anst�llning hos �garen till ett svenskt handelsfartyg eller hos n�gon ar- betsgivare som anlitats av �garen, om fartyget hyrs ut till en utl�ndsk redare i huvudsak obemannat. Med sj�man avses den som enligt 3 � sj�manslagen (1973:282) ska anses som sj�man. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:110 Avd. A Uts�ndning m.m. 4 � Arbete utomlands f�r en arbetsgivare med verksamhet i Sverige ska anses som arbete h�r i landet, om arbetstagaren �r uts�nd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara l�ngst ett �r. N�r en utl�ndsk arbetsgivare under motsvarande f�rh�llande s�nder n�gon till Sverige f�r arbete ska arbete i Sverige inte anses f�religga. I fall som anges i 5 kap. 4 � g�ller f�rsta och andra styckena �ven om ut- s�ndningstiden kan antas vara l�ngre �n ett �r. Diplomater m.fl. 5 � Arbete som utf�rs av en person som tillh�r en annan stats beskickning eller karri�rkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det �r f�ren- ligt med best�mmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 �� lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta g�ller �ven en s�dan persons privattj�nare. Ett s�dant arbete som medf�r att en person p� grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av best�mmelserna i 4 � lagen om im- munitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i den m�n det �r f�renligt med vad som f�ljer av till�mplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen. De arbetsbaserade f�rm�nerna 6 � Den som arbetar i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner: Avdelning B Familjef�rm�ner Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom Avdelning F F�rm�ner till efterlevande 1. graviditetspenning, (10 kap.) 2. f�r�ldrapenning p� grundniv� eller sjuk- penningniv� och tillf�llig f�r�ldrapenning, (1113 kap.) 3. sjukpenning, (2428 kap.) 4. rehabilitering, rehabiliteringsers�ttning och bidrag till arbetshj�lpmedel, (2931 kap.) 5. inkomstrelaterad sjukers�ttning och in- komstrelaterad aktivitetsers�ttning, (33, 34, 36 och 37 kap.) 6. arbetsskadeers�ttning, (3942 kap.) 7. n�rst�endepenning, (47 kap.) 8. inkomstgrundad �lderspension, (5564 och 6971 kap.) 9. inkomstrelaterad efterlevandepension, (77, 78, 80 och 8285 kap.) 10. efterlevandef�rm�ner fr�n arbets- skadef�rs�kringen, och (87 och 88 kap.) 11. efterlevandeskydd i form av premie- pension. (8992 kap.) </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:110 Avd. A 7 � N�r det g�ller pensionsf�rm�ner och skadeers�ttning till efterlevande enligt 6 � 911 �r det den avlidne som ska ha varit f�rs�krad f�r f�rm�nerna. F�rs�kringstid Allm�nna best�mmelser 8 � F�r arbetstagare g�ller f�rs�kringen enligt 6 � fr�n och med den f�rsta dagen av anst�llningstiden. F�r andra g�ller f�rs�kringen fr�n och med den dag d� arbetet har p�b�rjats. F�rs�kringen upph�r att g�lla tre m�nader, eller f�r s�dana f�rm�ner som anges i 6 � 5 ett �r, efter den dag d� arbetet har upph�rt av n�gon annan an- ledning �n ledighet f�r semester, ferier eller motsvarande uppeh�ll (efter- skyddstid). F�rs�kringen upph�r tidigare �n som nu sagts om den enskilde b�rjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande f�rs�kring i det landet eller om det finns andra s�rskilda sk�l. 9 � Om en f�rm�n som avses i 6 � l�mnas n�r f�rs�kringen ska upph�ra enligt 8 �, forts�tter f�rs�kringen enligt 6 � att g�lla under den tid f�r vilken f�rm�nen l�mnas. 10 � F�rs�kringen enligt 6 � forts�tter att g�lla efter efterskyddstiden en- ligt 8 � s� l�nge best�mmelserna i 26 kap. 1116 �� om sjukpenning- grundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott (SGI-skyddad tid) �r till�mpliga p� personen. 11 � F�rs�kringen f�r pensioner eller skadeers�ttningar som avses i 6 � 6 och 811 g�ller n�r r�tten till en f�rm�n enligt de best�mmelser som anges d�r kan h�rledas fr�n ett arbete i Sverige. Detsamma g�ller f�rs�kringen f�r f�r�ldrapenning p� grund- eller sjukpenningniv� enligt 6 � 2. F�rs�kringen f�r pensioner enligt f�rsta stycket g�ller ocks� n�r r�tten till f�rm�nen kan h�rledas fr�n s�dan ers�ttning som anges i 19 och 20 ��. 12 � F�r bist�ndsarbetare m.fl. enligt 5 kap. 6 � som till f�ljd av utlands- arbete inte omfattas av den arbetsbaserade f�rs�kringen och som efter ut- landstj�nstg�ringens slut �terv�nder till Sverige ska efterskyddstiden b�rja l�pa f�rst efter �terkomsten, om utlandstj�nstg�ringen varat l�ngst fem �r. Socialf�rs�kringsskyddets tidsm�ssiga omfattning i samband med arbete i Sverige Vid anm�lan om arbete i Sverige 13 � Arbetsbaserade f�rm�ner enligt 6 � 1 5, 7 och 8 f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re den m�nad d� F�rs�kringskassan fick k�nnedom om arbetet. Best�mmelser om anm�lan om arbete f�r den som inte �r bosatt i Sverige finns i 110 kap. 44 �. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:110 Avd. A N�r arbetstillst�nd eller uppeh�llstillst�nd beh�vs 14 � Den som enligt utl�nningslagen (2005:716) beh�ver ha arbetstillst�nd i Sverige eller ett uppeh�llstillst�nd med motsvarande verkan har inte r�tt till arbetsbaserade f�rm�ner f�rr�n ett s�dant tillst�nd har beviljats. Ers�ttning f�r l�mnas tidigast fr�n och med den dag d� tillst�ndet b�rjar g�lla men inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re det att tillst�ndet beviljades. Begr�nsningarna i f�rsta stycket g�ller inte arbetsskadeers�ttning enligt 6 � 6 eller arbetsskadeers�ttning till efterlevande enligt 6 � 10. F�rm�ner vid utlandsvistelse 15 � F�r tid d� en f�rs�krad vistas utomlands kan f�rm�ner vid sjukdom, graviditet, tillf�llig v�rd av barn och rehabilitering enligt 6 � 1 4 l�mnas en- dast om ett ers�ttningsfall intr�ffar utomlands medan den f�rs�krade d�r ut- f�r s�dant arbete som ska anses som arbete i Sverige, eller om F�rs�kringskassan medger att den f�rs�krade reser till utlandet. 16 � F�rm�ner enligt 6 � 5, 6 och 8 11 l�mnas f�r tid d� den f�rs�krade vistas utomlands s� l�nge r�tten till f�rm�nen best�r. Detta g�ller ocks� i fr�- ga om f�r�ldrapenning p� grund- eller sjukpenningniv� enligt 6 � 2, 1. om barnet �r bosatt i Sverige, eller 2. om F�rs�kringskassan medger det, n�r ett barn h�mtas i samband med adoption. 17 � N�r det g�ller efterlevandef�rm�ner ska det som anges i 16 � om f�r- s�krad g�lla den f�rs�krades efterlevande. 18 � I 110 kap. 45 � finns best�mmelser om n�r den f�rs�krade �r skyldig att anm�la till F�rs�kringskassan att han eller hon l�mnar Sverige. Speciella f�rs�kringssituationer 19 � En person som f�r inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomst- relaterad aktivitetsers�ttning enligt 6 � 5 �r f�rs�krad f�r inkomstgrundad �l- derspension enligt 6 � 8 ber�knad p� denna ers�ttning. 20 � Den som f�r n�gon av f�ljande f�rm�ner �r f�rs�krad f�r inkomst- relaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning enligt 6 � 5, inkomstgrundad �lderspension enligt 6 � 8 och inkomstrelaterad efterle- vandef�rm�n enligt 6 � 9 och 11: 1. v�rdbidrag enligt 5 kap. 9 � 5, som inte enbart avser merkostnader, 2. dagpenning fr�n arbetsl�shetskassa, 3. aktivitetsst�d till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 4. utbildningsbidrag f�r doktorander, 5. ers�ttning till deltagare i teckenspr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF), 6. dagpenning till totalf�rsvarspliktiga som tj�nstg�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt och till andra som f�r dagpenning enligt de grunder som g�ller f�r totalf�rsvarspliktiga, och </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:110 Avd. A 7. stipendium som enligt 11 kap. 46 � inkomstskattelagen (1999:1229) ska tas upp som int�kt i inkomstslaget tj�nst. 21 � N�r det g�ller inkomstgrundad �lderspension enligt 6 � 8 finns i 60 kap. dessutom best�mmelser om ber�kning av pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring, studier, och v�rd av sm�barn (barn�r). 22 � Den som genomg�r utbildning som �r f�renad med s�rskild risk f�r arbetsskada �r f�rs�krad f�r arbetsskadeers�ttning enligt 6 � 6 och 10. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om f�rs�kring enligt f�rsta stycket. 7 kap. �vriga f�rm�ner Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om statligt personskadeskydd i 26 ��, krigsskadeers�ttning till sj�m�n i 79 ��, och smittb�rarers�ttning i 10 �. Statligt personskadeskydd Personkretsen 2 � F�rs�krad f�r statligt personskadeskydd enligt 43 kap. �r 1. den som tj�nstg�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt, eller inst�ller sig till m�nstring eller annan uttagning enligt den lagen, eller till an- tagningspr�vning enligt lagen (1994:1810) om m�jlighet f�r kvinnor att full- g�ra v�rnplikt eller civilplikt med l�ngre grundutbildning, 2. den som medverkar i r�ddningstj�nst eller i �vning med en kommunal organisation f�r r�ddningstj�nst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, eller i r�ddningstj�nst enligt 11 kap. 1 � andra stycket luftfartslagen (1957:297), 3. den som �r intagen f�r v�rd i kriminalv�rdsanstalt, i ett hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga eller i ett hem som avses i 22 � lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall samt den som �r h�ktad eller anh�llen eller i annat fall intagen eller tagen i f�rvar i kriminalv�rdsanstalt, h�kte eller polisarrest, 4. den som utf�r samh�llstj�nst p� grund av en f�reskrift som har med- delats med st�d av 27 kap. 2 a � eller 28 kap. 2 a � brottsbalken, 5. den som utf�r ungdomstj�nst enligt 32 kap. 2 � eller 3 � f�rsta stycket 1 brottsbalken, och 6. den som utf�r oavl�nat arbete enligt en f�reskrift som har meddelats med st�d av 8 � f�rsta stycket 2 lagen (1994:451) om intensiv�vervakning med elektronisk kontroll. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:110 Avd. A 3 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om i vilka fall best�mmelserna i 43 kap. ska till�mpas �ven p� den som, i annat fall �n som avses i 2 �, frivilligt deltar i verksamhet inom totalf�rsvaret eller i verksamhet f�r att avv�rja eller begr�nsa skada p� m�n- niskor eller egendom eller i milj�n. F�rs�kringstider 4 � Personskadeskyddet b�rjar g�lla n�r den f�rsta resan p�b�rjas till s�dan verksamhet eller intagning som avses i 2 � 1 3 och upph�r n�r den sista re- san fr�n verksamheten eller intagningen avslutats. Vid s�dan verksamhet som avses i 2 � 4 6 b�rjar personskadeskyddet g�l- la n�r den d�mde p�b�rjar resan till platsen f�r verksamheten och upph�r n�r resan fr�n platsen avslutats. 5 � Vistas n�gon under tid som avses i 4 � i n�got annat land �n Sverige, Danmark utom F�r�arna och Gr�nland, Finland eller Norge g�ller person- skadeskyddet endast om staten har ordnat eller bekostat resan. 6 � Best�mmelserna i 6 kap. 7 �, 11 � f�rsta stycket och 16 � om f�rs�kring, f�rs�kringstid och utlandsvistelse ska till�mpas �ven n�r det g�ller person- skadeers�ttning. Krigsskadeers�ttning till sj�m�n Personkretsen 7 � F�rs�krad f�r krigsskadeers�ttning till sj�m�n enligt 44 kap. �r den som vid en tj�nstg�ring p� svenskt fartyg �r f�rs�krad f�r arbetsska- deers�ttning enligt 6 kap. 6 � 6 och som anses som sj�man enligt sj�- manslagen (1973:282) eller �nd� f�ljer med fartyget och utf�r arbete f�r far- tygets r�kning. F�rs�kringen g�ller dock inte den som tj�nstg�r p� krigsfartyg eller ska- das i ett krig som Sverige befinner sig i. F�rs�kringstid 8 � Skyddet enligt 7 � g�ller utomlands n�r sj�mannen 1. �r p� resa till en ort d�r han eller hon ska tilltr�da tj�nstg�ring p� svenskt fartyg, 2. under tj�nstg�ring p� svenskt fartyg vistas p� en ort d�r fartyget ligger, eller 3. efter avslutad tj�nstg�ring p� svenskt fartyg v�ntar p� eller �r p� hem- resa. 9 � Best�mmelserna i 6 kap. 7 �, 11 � f�rsta stycket och 16 � om f�r- s�kring, f�rs�kringstid och utlandsvistelse ska till�mpas �ven n�r det g�ller krigsskadeers�ttning. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:110 Avd. A Smittb�rarers�ttning 10 � F�rs�krad f�r smittb�rarers�ttning enligt 46 kap. i samband med �t- g�rder f�r smittskydd eller skydd f�r livsmedel �r en s�dan smittb�rare som avses i 3 � samma kapitel. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2010:110 Avd. B AVD. B FAMILJEF�RM�NER I Inledande best�mmelser 8 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I avdelning B finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner till f�r�ldrar och barn (familjef�rm�ner). 2 � Familjef�rm�ner enligt denna avdelning �r graviditetspenning till den som p� grund av graviditet har nedsatt ar- betsf�rm�ga eller �r f�rbjuden att utf�ra sitt f�rv�rvsarbete, f�r�ldrapenningsf�rm�ner i samband med barns f�delse, vid adoption av barn eller i andra situationer n�r en f�r�lder v�rdar barn, barnbidrag som generellt bidrag f�r barn, underh�llsst�d till ett barn vars f�r�ldrar inte bor tillsammans, och s�rskilda familjef�rm�ner vid vissa fall av adoption eller n�r ett barn li- der av sjukdom eller har funktionshinder. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om familjef�rm�ner. Vidare finns best�mmelser om graviditetspenning och f�r�ldrapenningsf�rm�ner i 913 kap., barnbidrag i 1416 kap., underh�llsst�d i 1719 kap., och s�rskilda familjef�rm�ner i 2022 kap. F�rs�kring och ans�kan, m.m. 4 � En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 6 kap. Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma be- st�mmelser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 � �renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av F�r- s�kringskassan. II Graviditetspenning och f�r�ldrapenningsf�rm�ner 9 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om graviditetspenning i 10 kap., och allm�nna best�mmelser om f�r�ldrapenningsf�rm�ner i 11 kap. Vidare finns best�mmelser om f�r�ldrapenning i 12 kap., och tillf�llig f�r�ldrapenning i 13 kap. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2010:110 Avd. B 10 kap. Graviditetspenning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till graviditetspenning i 25 ��, f�rm�nstiden i 69 ��, och ber�kning av graviditetspenning, m.m. i 10 och 11 ��. R�tten till graviditetspenning Nedsatt arbetsf�rm�ga 2 � En f�rs�krad som �r gravid har r�tt till graviditetspenning, 1. om graviditeten s�tter ned hennes f�rm�ga att utf�ra sitt f�rv�rvsarbete med minst en fj�rdedel, och 2. hon inte kan omplaceras till annat mindre anstr�ngande arbete enligt 19 � f�r�ldraledighetslagen (1995:584). Som f�rv�rvsarbete ska inte betraktas s�dant f�rv�rvsarbete som den f�r- s�krade utf�r under tid f�r vilken hon f�r sjukers�ttning enligt be- st�mmelserna i 37 kap. 3 �. Om det inte g�r att avg�ra under vilken tid den f�rs�krade avst�r fr�n f�rv�rvsarbete ska fr�nvaron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �. F�rbud mot f�rv�rvsarbete 3 � En f�rs�krad som �r gravid har r�tt till graviditetspenning om hon 1. inte f�r syssels�ttas i sitt f�rv�rvsarbete p� grund av en f�reskrift om f�rbud mot arbete under graviditeten, som har meddelats med st�d av 4 kap. 6 � arbetsmilj�lagen (1977:1160), och 2. inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 � f�r�ldraledighetslagen (1995:584). Best�mmelserna i 2 � andra stycket till�mpas �ven i fall som avses i denna paragraf. F�rm�nsniv�er 4 � Graviditetspenning l�mnas som hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rde- dels f�rm�n. Samordning med andra f�rm�ner 5 � Graviditetspenning l�mnas inte till den del den f�rs�krade f�r samma tid f�r sjukpenning, eller sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 � lagen (1991:1047) om sjukl�n. F�rm�nstiden 6 � Graviditetspenning vid nedsatt arbetsf�rm�ga enligt 2 � l�mnas f�r varje dag som neds�ttningen best�r. Ers�ttningen l�mnas dock tidigast fr�n </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2010:110 Avd. B och med den sextionde dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�- delse. 7 � Graviditetspenning vid f�rbud mot f�rv�rvsarbete enligt 3 � l�mnas f�r varje dag som f�rbudet g�ller. 8 � Graviditetspenning l�mnas l�ngst till och med den elfte dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse. 9 � Graviditetspenning beviljas f�r en viss period. Ber�kning av graviditetspenning, m.m. 10 � Graviditetspenning ber�knas enligt best�mmelserna om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst i 2528 kap., med de undantag som anges i 11 �. F�r hel graviditetspenning motsvarar ers�ttningsniv�n ber�knings- underlaget f�r sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. 7 � 1. 11 � Det som i denna balk i �vrigt eller i annan f�rfattning f�reskrivs om sjukpenning enligt 2528 kap. g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om gra- viditetspenning, med undantag av best�mmelserna i 27 kap. 5 � om ers�ttning f�r merutgifter, 27 kap. 27 � om karensdag, 27 kap. 2933 �� om karenstid, och 28 kap. 7 � 2 om ber�kningsunderlag f�r sjukpenning p� forts�ttnings- niv�n. 11 kap. Allm�nna best�mmelser om f�r�ldrapenningsf�rm�ner Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 3 ��. Vidare finns best�mmelser om f�r�ldrabegreppet i 46 ��, adoptionsbegreppet i 7 �, r�tten till f�r�ldrapenningsf�rm�ner i 813 ��, samordning med andra f�rm�ner i 1416 ��, och utbetalning till annan �n f�r�lder i 17 �. Inledande best�mmelser 2 � F�r�ldrapenningsf�rm�ner l�mnas i f�ljande former: 1. f�r�ldrapenning f�r v�rd av barn med anledning av barns f�delse eller vid adoption av barn (12 kap.), och 2. tillf�llig f�r�ldrapenning i s�rskilda situationer n�r n�gon avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda barn (13 kap.). 3 � I f�r�ldraledighetslagen (1995:584) finns best�mmelser i vilka anges n�r en arbetstagare som f�r f�r�ldrapenningsf�rm�ner har r�tt att vara ledig fr�n sin anst�llning. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2010:110 Avd. B F�r�ldrabegreppet Vem som likst�lls med f�r�lder 4 � Vid till�mpningen av best�mmelserna om f�r�ldrapenningsf�rm�ner likst�lls med en f�r�lder f�ljande personer: 1. f�r�lders make som stadigvarande sammanbor med f�r�ldern, 2. f�r�lders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med f�r�ldern, 3. s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare som har v�rd om barnet, och 4. blivande adoptivf�r�lder. Utvidgning f�r tillf�llig f�r�ldrapenning 5 � N�r det g�ller tillf�llig f�r�ldrapenning likst�lls med en f�r�lder �ven f�ljande personer: 1. f�r�lders sambo i annat fall �n som avses i 4 � 2, och 2. familjehemsf�r�lder. F�rsta stycket g�ller inte i fall som avses i 13 kap. 8 och 9 ��. 6 � I fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning f�r en f�rs�krad som har f�tt r�tt till s�dan f�rm�n enligt 13 kap. 8, 9, 11 eller 31 a � likst�lls den f�rs�krade med en f�r�lder. En f�rs�krad som enligt f�rsta stycket �r likst�lld med en f�r�lder f�r dock inte �verl�ta r�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap. 8 �. Inte heller f�r F�rs�kringskassan bevilja tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap. 9 � p� grundval av ett medgivande av en s�dan f�rs�krad. Adoptionsbegreppet 7 � Vid till�mpning av best�mmelserna om f�r�ldrapenningsf�rm�ner lik- st�lls med adoption att n�gon efter socialn�mndens medgivande har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet. Vid till�mpning av best�mmelserna om f�r�ldrapenningsf�rm�ner lik- st�lls den tidpunkt n�r den som adopterat ett barn har f�tt barnet i sin v�rd med tidpunkten f�r ett barns f�delse, dock inte vid ber�kning av barnets �l- der. R�tten till f�r�ldrapenningsf�rm�ner Allm�nna best�mmelser 8 � En f�r�lder har r�tt till f�r�ldrapenningsf�rm�ner endast f�r v�rd av barn som �r bosatt i Sverige. Vid adoption ska barnet anses bosatt i Sverige om den blivande f�r�ldern �r bosatt h�r. 9 � Oavsett antalet barn kan en f�r�lder inte f� mer �n sammanlagt hel f�r- �ldrapenning per dag. 10 � F�r�ldrapenningsf�rm�ner f�r inte l�mnas till b�da f�r�ldrarna f�r samma barn och tid i annat fall �n som anges i 12 kap. 6 och 7 �� samt </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2010:110 Avd. B 13 kap. 10, 11, 13, 26 och 30 ��. F�r tillf�llig f�r�ldrapenning g�ller �ven 13 kap. 3 �. 11 � F�r�ldrapenningsf�rm�ner l�mnas inte f�r dag d� en f�r�lder �r se- mesterledig enligt semesterlagen (1977:480). Anm�lan till F�rs�kringskassan 12 � F�r�ldrapenningsf�rm�ner f�r inte l�mnas f�r tid innan anm�lan gjorts till F�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om det har funnits hinder f�r en s�dan anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�rm�nen �nd� b�r l�mnas. Arbetsgivarintr�de m.m. 13 � Best�mmelserna i 27 kap. 56 58 och 60 �� om arbetsgivarintr�de och konsul�rt bist�nd till�mpas �ven i fr�ga om f�r�ldrapenningsf�rm�ner. Samordning med andra f�rm�ner Allm�nna best�mmelser 14 � F�r�ldrapenningsf�rm�ner l�mnas inte om en f�r�lder f�r samma tid f�r n�gon av f�ljande f�rm�ner: 1. sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 � lagen (1991:1047) om sjukl�n, 2. sjukpenning, och 3. ers�ttning som motsvarar sjukpenning enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens beslut i ett s�rskilt fall. F�rsta stycket g�ller �ven n�r f�r�ldern f�r motsvarande f�rm�n p� grund- val av utl�ndsk lagstiftning. F�r�ldrapenning och motsvarande utl�ndska f�rm�ner 15 � F�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse l�mnas inte om det f�r samma barn och tid l�mnas en motsvarande f�rm�n enligt utl�ndsk lagstiftning. Tillf�llig f�r�ldrapenning och v�rdbidrag 16 � Tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas inte f�r s�dant behov av v�rd eller tillsyn av ett barn som har grundat r�tt till v�rdbidrag. Utbetalning till annan �n f�r�lder 17 � Om en f�r�lder som inte fyllt 18 �r har r�tt till en f�r�ldrapennings- f�rm�n, f�r F�rs�kringskassan p� beg�ran av socialn�mnden besluta att f�r- �ldrapenningen helt eller delvis ska betalas ut till n�gon annan person eller till n�mnden att anv�ndas till f�r�lderns och familjens nytta. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2010:110 Avd. B 12 kap. F�r�ldrapenning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till f�r�ldrapenning i 211 ��, f�rm�nstiden i 12 och 13 ��, vem som f�r f�r�ldrapenningen i 1417 ��, ers�ttningsniv�er i 1824 ��, ber�kning av f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n i 2531 ��, ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenning i 3234 ��, f�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna i 3538 ��, f�r�ldrapenning efter 180 dagar i 3941 ��, och f�r�ldrapenning vid flerbarnsf�dsel i 4245 ��. R�tten till f�r�ldrapenning Allm�nna best�mmelser 2 � R�tt till f�r�ldrapenning har en f�rs�krad f�r�lder som v�rdar barn un- der tid n�r han eller hon inte f�rv�rvsarbetar eller avst�r fr�n f�rv�rvsarbete. F�r�ldrapenning l�mnas i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel. F�rm�nen kan vara bos�ttningsbaserad enligt 5 kap. eller arbetsbaserad enligt 6 kap. 3 � F�r r�tt till f�r�ldrapenning enligt 2 � g�ller ocks� som villkor att f�r- �ldern under tid som anges d�r till huvudsaklig del faktiskt v�rdar barnet. 4 � I andra fall �n som avses i 5 och 6 �� har en f�r�lder som inte har bar- net i sin v�rd r�tt till f�r�ldrapenning endast om det finns s�rskilda sk�l. Barnets mor 5 � Barnets mor har r�tt till f�r�ldrapenning fr�n och med den sextionde dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse. �ven om barnets mor inte har barnet i sin v�rd har hon r�tt till f�r�ld- rapenning till och med den tjugonionde dagen efter f�rlossningsdagen. F�r�ldrautbildning 6 � En f�r�lder som deltar i f�r�ldrautbildning har r�tt till f�r�ldrapenning i samband med utbildningen. F�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning kan l�mnas f�re bar- nets f�delse och �ven d�refter till en f�r�lder som inte har barnet i sin v�rd. F�rskoleverksamhet 7 � En f�r�lder som bes�ker f�rskoleverksamhet d�r barnet deltar har r�tt till f�r�ldrapenning i samband med bes�ket. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2010:110 Avd. B Adoption 8 � Best�mmelserna om f�r�ldrapenning g�ller i till�mpliga delar ocks� vid adoption av barn, med f�ljande undantag: 1. F�r�ldrapenning l�mnas l�ngst till dess barnet har fyllt tio �r. 2. Vid adoption av andra makens barn eller av eget barn l�mnas f�r- �ldrapenning inte ut�ver vad som skulle ha g�llt om adoptionen inte hade �gt rum. 3. F�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning enligt 6 � till den som avser att adoptera ett barn l�mnas inte f�re den dag d� f�r�ldern har f�tt barnet i sin v�rd. F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete 9 � F�r�ldrapenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er: 1. Hel f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r f�r�ldern inte f�rv�rvsarbetar. 2. Tre fj�rdedels f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar h�gst en fj�rdedel av normal arbetstid. 3. Halv f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar h�gst h�lf- ten av normal arbetstid. 4. En fj�rdedels f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar h�gst tre fj�rdedelar av normal arbetstid. 5. En �ttondels f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar h�gst sju �ttondelar av normal arbetstid. F�r�ldrapenning f�r dock l�mnas som hel, tre fj�rdedels, halv, en fj�r- dedels eller en �ttondels f�r�ldrapenning p� grundniv� enligt 23 � eller p� l�gstaniv� enligt 24 � n�r f�r�ldern arbetar h�gst sju �ttondelar av normal ar- betstid. 10 � Som f�rv�rvsarbete betraktas inte 1. v�rd av barn som har tagits emot f�r stadigvarande v�rd och fostran i f�r�lderns hem, och 2. s�dant f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade utf�r under tid f�r vilken han eller hon f�r sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 �. Om det vid till�mpningen av f�rsta stycket 2 inte g�r att avg�ra vilken tid den f�rs�krade avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda sitt barn ska fr�nva- ron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �. 11 � F�r�ldrapenning p� sjukpenningniv� enligt 21 och 22 �� l�mnas f�r tid som normalt �r arbetsfri f�r f�r�ldern endast om han eller hon i direkt an- slutning till den arbetsfria tiden f�r f�r�ldrapenning p� motsvarande eller h�- gre f�rm�nsniv�. Detta g�ller dock endast f�r perioder av arbetsfri tid om h�gst fyra dagar. F�rm�nstiden 12 � F�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse l�mnas under h�gst 480 dagar sammanlagt f�r f�r�ldrarna. Vid flerbarnsf�dsel l�mnas f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst 180 dagar f�r varje barn ut�ver det f�rsta. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2010:110 Avd. B 13 � F�r�ldrapenning l�mnas l�ngst till dess barnet har fyllt �tta �r eller till den senare tidpunkt d� barnet har avslutat det f�rsta skol�ret i grundskolan. Vem f�r f�r�ldrapenningen? Ensam v�rdnad 14 � En f�r�lder som har ensam v�rdnad om ett barn f�r f�r�ldrapenning under hela den tid som anges i 12 �. Gemensam v�rdnad 15 � Om f�r�ldrarna har gemensam v�rdnad om ett barn f�r vardera f�r�ld- ern f�r�ldrapenning under h�lften av den tid som anges i 12 �. Om endast en av f�r�ldrarna har r�tt till f�r�ldrapenning, f�r han eller hon dock f�r�ldra- penning under hela den tid som anges i 12 �. F�rm�ga att v�rda barnet saknas 16 � Om en f�r�lder p� grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt saknar f�rm�ga att v�rda barnet, f�r den andra f�r�ldern f�r�ldrapenning un- der hela den tid som anges i 12 �. Avst�ende fr�n f�r�ldrapenning 17 � En f�r�lder kan genom skriftlig anm�lan till F�rs�kringskassan avst� r�tten att f� f�r�ldrapenning till f�rm�n f�r den andra f�r�ldern. Detta g�ller dock inte f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv� enligt 21 och 22 �� s�vitt avser en tid om 1. 60 dagar f�r varje barn, eller 2. 60 dagar f�r barnen gemensamt vid flerbarnsf�dsel. Ers�ttningsniv�er Inledande best�mmelser 18 � F�r�ldrapenning kan l�mnas p� sjukpenningniv�, grundniv�, eller l�gstaniv�. 19 � F�r de f�rsta 180 dagarna med r�tt till f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett barn g�ller att f�rm�nen kan l�mnas p� antingen sjukpenningniv�n eller grundniv�n. Efter 180 dagar g�ller att f�r�ldrapenning kan l�mnas f�r 210 dagar p� an- tingen sjukpenningniv�n eller grundniv�n och f�r 90 dagar p� l�gstaniv�n. 20 � N�r det g�ller flerbarnsf�dsel finns best�mmelser om ers�ttnings- niv�erna i 4245 ��. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2010:110 Avd. B Sjukpenningniv�n 21 � F�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n kan l�mnas till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r arbetsbaserad f�r�ldrapenning enligt 6 kap. 6 � 2 om det en- ligt 25 kap. 3 � kan fastst�llas en sjukpenninggrundande inkomst f�r f�r�ld- ern. 22 � F�r hel f�r�ldrapenning motsvarar sjukpenningniv�n f�r�lderns be- r�kningsunderlag f�r sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. 7 � 1 grun- dat p� en sjukpenninggrundande inkomst ber�knad enligt 25 31 ��. Om hel f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n inte �verstiger 180 kronor om dagen l�mnas i st�llet f�r�ldrapenning p� grundniv�n enligt 23 �. Grundniv�n 23 � F�r�ldrapenning p� grundniv�n kan l�mnas till en f�r�lder som �r f�r- s�krad f�r bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning enligt 5 kap. 9 � 1 eller ar- betsbaserad f�r�ldrapenning enligt 6 kap. 6 � 2. F�r hel f�r�ldrapenning �r grundniv�n 180 kronor om dagen. L�gstaniv�n 24 � F�r�ldrapenning p� l�gstaniv�n kan l�mnas till en f�r�lder som �r f�r- s�krad f�r bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning enligt 5 kap. 9 � 1 och avser tid d� f�r�ldrapenning inte f�r l�mnas p� sjukpenningniv�n eller grundniv�n. F�r hel f�r�ldrapenning �r l�gstaniv�n 180 kronor om dagen. Ber�kning av f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n Grundl�ggande best�mmelser 25 � N�r f�r�ldrapenning ska l�mnas p� sjukpenningniv�n ska ers�tt- ningen ber�knas enligt best�mmelserna om sjukpenning p� normalniv�n och sjukpenninggrundande inkomst i 25, 26 och 28 kap., med undantag av best�mmelserna i 25 kap. 5 � om bortseende fr�n inkomst av anst�llning och annat f�r- v�rvsarbete �verstigande 7,5 prisbasbelopp, 26 kap. 1922 �� om ber�kning i vissa fall, 28 kap. 7 � 2 om ber�kningsunderlaget f�r sjukpenning p� forts�ttnings- niv�n, och 28 kap. 1218 �� om arbetstidsber�knad sjukpenning. 26 � Vid ber�kning av f�r�ldrapenning som ska l�mnas p� sjukpenning- niv�n ska det vid ber�kningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses fr�n inkomst av anst�llning och annat f�rv�rvsarbete till den del summan av dessa inkomster �verstiger 10 prisbasbelopp. Det ska vid denna ber�kning i f�rsta hand bortses fr�n inkomst av annat f�rv�rvsarbete. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2010:110 Avd. B Barn som inte har fyllt tv� �r 27 � Om en f�r�lders sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts sedan den tid som avses i 26 kap. 15 � (SGI-skyddad tid f�r f�r�ldraledighet) har g�tt ut, ska f�r�ldrapenningen till dess att barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p� grundval av 1. den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nkningen skedde, eller 2. den h�gre inkomst som l�neavtal d�refter f�ranleder. F�rsta stycket g�ller all f�r�ldrapenning som l�mnas till f�r�ldern, n�r han eller hon avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn under den tid som anges d�r. Skulle den sjukpenninggrundande inkomsten som g�llde innan s�nk- ningen skedde ha �verstigit 7,5 prisbasbelopp, om inkomsten alltj�mt hade ber�knats utan begr�nsningen i 25 kap. 5 � andra stycket f�rsta meningen, till�mpas det ber�kningss�tt som anges 26 �. 28 � F�r en f�r�lder som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjuk- penninggrundande inkomst som f�r�ldrapenningen ber�knas p� enligt 27 � r�knas om p� s�tt som anges i 26 kap. 2830 �� och 31 � f�rsta stycket. Ny graviditet och adoption 29 � Om en f�r�lder �r gravid p� nytt innan ett barn har uppn�tt eller skulle ha uppn�tt ett �r och nio m�naders �lder, ska f�r�ldrapenning f�r f�r�ldrarna �ven forts�ttningsvis ber�knas p� det s�tt som anges i 27 och 28 ��. Det som anges i f�rsta stycket g�ller �ven vid adoption av ett barn som sker h�gst tv� �r och sex m�nader efter det att det f�reg�ende barnet har f�tts eller adopterats. 30 � Har efter tid som avses i 26 kap. 15 � (SGI-skyddad tid f�r f�r- �ldraledighet) s�nkning inte skett av den sjukpenninggrundande inkomst som avses i 25 kap. p� grund av att den �rliga inkomsten �verstiger 7,5 pris- basbelopp, g�ller i till�mpliga delar best�mmelserna i 2529 ��. Ers�ttning till familjehemsf�r�lder 31 � Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barnet, ska det vid ber�kningen av f�r�ldrapenning bortses fr�n den del av den sjuk- penninggrundande inkomsten som grundas p� ers�ttningen. Ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenning Grundl�ggande best�mmelser 32 � Vid ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenning g�ller f�l- jande: En dag med hel f�r�ldrapenning motsvarar en dag. En dag med tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller en �ttondels f�r- �ldrapenning motsvarar tre fj�rdedelar, h�lften, en fj�rdedel respektive en �t- tondel av en dag. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2010:110 Avd. B Avr�kning f�r utl�ndsk f�rm�n 33 � Om en f�r�lder har f�tt en f�rm�n enligt utl�ndsk lagstiftning, som motsvarar f�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse, ska den tid som den utl�ndska f�rm�nen har l�mnats f�r r�knas av fr�n det h�gsta antal dagar som f�r�ldrapenning kan l�mnas f�r enligt 12 �. 34 � Avr�kning enligt 33 � ska i f�rsta hand g�ras fr�n de dagar som f�r- �ldern sj�lv har r�tt till enligt 15 � f�rsta meningen samt, n�r det g�ller dessa dagar, fr�n de dagar som avses i 35 37 ��. F�r �terst�ende dagar som ska r�knas av g�ller f�ljande: 1. Om den utl�ndska f�rm�nen grundas p� inkomst av anst�llning eller av annat f�rv�rvsarbete, ska avr�kningen i f�rsta hand g�ras fr�n de dagar f�r vilka f�r�ldrapenning kan l�mnas p� sjukpenningniv�n. 2. Om den utl�ndska f�rm�nen l�mnas med ett belopp som f�r alla f�r- m�nstagare �r enhetligt och oberoende av inkomst av anst�llning eller av an- nat f�rv�rvsarbete, ska avr�kningen i f�rsta hand g�ras fr�n de dagar f�r vilka f�r�ldrapenning kan l�mnas endast p� l�gstaniv�n. F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna B�de bos�ttningsbaserad och arbetsbaserad f�r�ldrapenning 35 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r b�de bos�ttningsbaserad och ar- betsbaserad f�r�ldrapenning l�mnas f�rm�nen f�r de f�rsta 180 dagarna en- ligt f�ljande: 1. F�r�ldrapenning l�mnas p� sjukpenningniv�n, om f�r�ldern under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten f�r f�delsen har varit f�rs�krad f�r sjukpenning enligt 6 kap. 6 � 3 och under hela den tiden skulle ha haft r�tt till en sjukpenning som �verstiger l�gstani- v�n f�r f�r�ldrapenning (240-dagarsvillkoret). 2. Om f�ruts�ttningarna i 1 inte �r uppfyllda eller hel f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n i annat fall inte �verstiger 180 kronor om dagen, l�mnas f�r�ldrapenning p� grundniv�n. Enbart bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning 36 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad f�r�ld- rapenning l�mnas f�rm�nen f�r de f�rsta 180 dagarna p� grundniv�n. Enbart arbetsbaserad f�r�ldrapenning 37 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r�ldra- penning l�mnas f�rm�nen f�r de f�rsta 180 dagarna enligt 35 �. F�r att f�r�ldrapenning ska l�mnas p� grundniv�n kr�vs dock att f�r�ldern uppfyller 240-dagarsvillkoret i 35 � 1. S�rskilt om 240-dagarsvillkoret 38 � F�r en f�r�lder som anses bosatt i Sverige �ven under vistelse utom- lands enligt best�mmelserna i 5 kap. 6 och 8 ��, ska det bortses fr�n tiden </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2010:110 Avd. B f�r utlandsvistelsen n�r det best�ms om 240-dagarsvillkoret i 35 � 1 �r upp- fyllt. Vidare ska f�r en f�r�lder som f�tt sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning en sjukpenninggrundande inkomst ber�knad enligt 26 kap. 22 a � anses ha g�llt hela den tid som f�r�ldern f�tt s�dan ers�ttning. F�r en f�r�lder som f�tt v�rdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kom- munalt v�rdnadsbidrag, ska det bortses fr�n s�dan tid som f�r�ldern f�tt s�- dant bidrag n�r det best�ms om 240-dagarsvillkoret i 35 � 1 �r uppfyllt, om detta �r mer f�rm�nligt f�r f�r�ldern. F�r�ldrapenning efter 180 dagar B�de bos�ttningsbaserad och arbetsbaserad f�r�ldrapenning 39 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r b�de bos�ttningsbaserad och ar- betsbaserad f�r�ldrapenning l�mnas f�rm�nen efter den 180 dagen f�r 1. 210 dagar p� sjukpenningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n, och 2. 90 dagar p� l�gstaniv�n. Enbart bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning 40 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad f�r�ld- rapenning l�mnas f�rm�nen efter den 180 dagen f�r 1. 210 dagar p� grundniv�n, och 2. 90 dagar p� l�gstaniv�n. Enbart arbetsbaserad f�r�ldrapenning 41 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r�ldra- penning l�mnas f�rm�nen efter den 180 dagen f�r 210 dagar p� sjuk- penningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n. F�r�ldrapenning vid flerbarnsf�dsel B�de bos�ttningsbaserad och arbetsbaserad f�r�ldrapenning 42 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r b�de bos�ttningsbaserad och ar- betsbaserad f�r�ldrapenning l�mnas vid flerbarnsf�dsel f�r�ldrapenning f�r det andra barnet f�r ytterligare 1. 90 dagar p� sjukpenningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n, och 2. 90 dagar p� l�gstaniv�n. Enbart bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning 43 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad f�r�ld- rapenning l�mnas vid flerbarnsf�dsel f�r�ldrapenning f�r det andra barnet f�r ytterligare 1. 90 dagar p� grundniv�n, och 2. 90 dagar p� l�gstaniv�n. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2010:110 Avd. B Enbart arbetsbaserad f�r�ldrapenning 44 � Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r�ldra- penning l�mnas vid flerbarnsf�dsel f�r�ldrapenning f�r det andra barnet f�r ytterligare 90 dagar p� sjukpenningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n. Flerbarnsf�dsel med minst tre barn 45 � F�r varje barn ut�ver det andra l�mnas f�r�ldrapenning f�r ytterligare 180 dagar enligt den ers�ttningsniv� som anges i 1. 42 � 1 till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r s�v�l bos�ttningsbaserad som arbetsbaserad f�r�ldrapenning, 2. 43 � 1 till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning, eller 3. 44 � till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r- �ldrapenning. 13 kap. Tillf�llig f�r�ldrapenning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om r�tten till tillf�llig f�r- �ldrapenning i 29 ��. Vidare finns best�mmelser om tillf�llig f�r�ldrapenning vid barns f�delse eller adoption i 1015 ��, v�rd av barn som inte har fyllt 12 �r i 1621 ��, v�rd av barn som har fyllt 12 �r i 2225 ��, v�rd av barn som omfattas av lagen om st�d och service till vissa funk- tionshindrade i 2629 ��, v�rd av allvarligt sjukt barn i 30 och 31 ��, utvidgad r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning vid f�r�lders sjukdom eller smitta i 31 a31 d ��, ber�kning av antalet dagar med r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning i 32 �, och ber�kning av tillf�llig f�r�ldrapenning i 3338 ��. Allm�nna best�mmelser om r�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning Inledande best�mmelser 2 � R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning har en f�rs�krad f�r�lder som avst�r fr�n att utf�ra f�rv�rvsarbete i samband med ett barns f�delse eller behov av v�rd. Tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas i de fall och under de n�rmare f�rut- s�ttningar som anges i detta kapitel. 3 � Tillf�llig f�r�ldrapenning f�r f�rutom i de fall som anges i 11 kap. 10 � l�mnas till b�da f�r�ldrarna f�r samma barn och tid: 1. om f�r�ldrarna f�ljer med sitt barn till l�kare n�r barnet lider av all- varlig sjukdom, och 2. om f�r�ldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, beh�ver delta i l�karbes�k eller i behandling som ordinerats av l�kare. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2010:110 Avd. B F�rhandsbesked om tillf�llig f�r�ldrapenning 4 � F�rs�kringskassan f�r i f�rv�g pr�va om f�ruts�ttningarna f�r tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 22 eller 27 � �r uppfyllda. Ett s�dant beslut �r bin- dande f�r den tid som anges i beslutet men kan ompr�vas om de f�rh�llan- den som har lagts till grund f�r beslutet �ndras. F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete 5 � Tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er: 1. Hel tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder helt avst�tt fr�n f�rv�rvsarbete. 2. Tre fj�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder f�rv�rvsarbetat h�gst en fj�rdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 3. Halv tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder f�r- v�rvsarbetat h�gst h�lften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 4. En fj�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder f�rv�rvsarbetat h�gst tre fj�rdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 5. En �ttondels tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder f�rv�rvsarbetat h�gst sju �ttondelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 6 � Som f�rv�rvsarbete betraktas inte 1. v�rd av barn som har tagits emot f�r stadigvarande v�rd och fostran i f�r�lderns hem, och 2. s�dant f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade utf�r under tid f�r vilken han eller hon f�r sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 �. Om det vid till�mpningen av f�rsta stycket 2 inte g�r att avg�ra under vil- ken tid den f�rs�krade avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda sitt barn ska fr�nvaron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �. 7 � Om en f�r�lder f�r oavkortade l�nef�rm�ner under tid d� han eller hon bedriver studier, likst�lls avst�ende fr�n studier med avst�ende fr�n f�r- v�rvsarbete vid till�mpning av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning. Detta g�ller dock endast i den utstr�ckning f�r�ldern g�r miste om l�nef�r- m�nerna. �verl�telse av r�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning 8 � En f�r�lder f�r �verl�ta r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett barn till n�gon som �r f�rs�krad f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som i st�l- let f�r f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barnet. S�dan �verl�- telse f�r g�ras i f�ljande fall: 1. i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, och 2. i samband med sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie v�rdare, n�r det g�ller barn som avses i 16 19, 22 och 26 ��. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2010:110 Avd. B 9 � F�rs�kringskassan f�r, efter medgivande av en f�r�lder, besluta att en annan person som �r f�rs�krad f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som i st�llet f�r f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete ska f� r�tt till tillf�llig f�r�ldrapen- ning i de fall som anges i 8 �. Som villkor f�r detta g�ller 1. dels att f�r�ldern p� grund av egen sjukdom eller smitta inte kan v�rda barnet, 2. dels att f�r�ldern inte f�r tillf�llig f�r�ldrapenning endast av det sk�let att han eller hon f�r samma tid f�r s�dan f�rm�n som avses i 11 kap. 14 � el- ler smittb�rarpenning. Ytterligare best�mmelser om tillf�llig f�r�ldrapenning vid en f�r�lders sjukdom eller smitta finns i 31 a31 d ��. Tillf�llig f�r�ldrapenning vid barns f�delse eller adoption R�tten till f�rm�nen 10 � R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning har en far som avst�r fr�n f�r- v�rvsarbete i samband med sitt barns f�delse f�r att 1. n�rvara vid f�rlossningen, 2. sk�ta hemmet, eller 3. v�rda barn. Det som f�reskrivs om en far i f�rsta stycket och i 1113 �� g�ller �ven en f�r�lder enligt 1 kap. 9 � f�r�ldrabalken. 11 � I f�ljande fall f�r F�rs�kringskassan besluta att en annan person som �r f�rs�krad f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som i st�llet f�r en far eller mor avst�r fr�n sitt f�rv�rvsarbete i samband med ett barns f�delse ska ha r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r �ndam�l som anges i 10 �: 1. Barnet har inte n�gon far som har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning. 2. Barnets mor �r avliden. 3. Barnets far avst�r fr�n sin r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � och det skulle vara osk�ligt att inte l�ta honom avst�. 4. Barnets far kan inte utnyttja sin r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 �. 5. Barnets far kommer sannolikt inte att utnyttja sin r�tt enligt 10 � p� grund av bes�ksf�rbud enligt lagen (1988:688) om bes�ksf�rbud eller lik- nande eller p� grund av andra s�rskilda omst�ndigheter. 12 � Vid adoption l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 och 11 ��, dock endast om barnet inte fyllt 10 �r. 13 � Vid adoption eller n�r tv� personer enligt 6 kap. 10 a � f�r�ldrabalken har f�rordnats att gemensamt ut�va v�rdnaden om ett barn g�ller f�ljande: 1. R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � tillkommer b�da adop- tivf�r�ldrarna eller de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna. 2. Det som i 11 � f�reskrivs om en far eller mor ska i st�llet g�lla adoptiv- f�r�ldrarna eller de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2010:110 Avd. B F�rm�nstiden 14 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 13 �� l�mnas under h�gst tio da- gar per barn, dock inte f�r tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter f�rlossningen. Vid adoption r�knas tiden fr�n den tidpunkt f�r�ldrarna f�tt barnet i sin v�rd. �r det fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 11 � eller 13 � 2, ska dock avr�kning ske f�r dagar med tillf�llig f�r�ldrapenning som en f�r�lder kan ha f�tt med st�d av 10 � och 13 � 1. F�rdelning av f�rm�nstiden 15 � Vid adoption och f�r s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare f�rdelas de dagar som anges i 14 � med h�lften till vardera f�r�ldern eller v�rd- nadshavaren om de inte kommer �verens om annat. Om det finns endast en adoptivf�r�lder eller s�rskilt f�rordnad v�rd- nadshavare med r�tt till ers�ttning, har den f�r�ldern eller v�rdnadshavaren ensam r�tt till alla dagar som anges i 14 �. V�rd av barn som inte har fyllt 12 �r Vid smitta, sjukdom eller annat v�rdbehov 16 � En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett barn, som inte har fyllt 12 �r, om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet i annat fall �n som avses i 30 �, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie v�rdare, 3. bes�k i samh�llets f�rebyggande barnh�lsov�rd, eller 4. v�rdbehov som uppkommer till f�ljd av att barnets andra f�r�lder bes�- ker l�kare med ett annat barn till n�gon av f�r�ldrarna, under f�ruts�ttning att det sistn�mnda barnet omfattas av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldra- penning. 17 � F�r v�rd av ett barn som �r yngre �n 240 dagar l�mnas tillf�llig f�r- �ldrapenning enligt 16 � endast om tillsynen av barnet �r stadigvarande ord- nad. D�rut�ver l�mnas ers�ttning endast om barnet v�rdas p� sjukhus eller f�r motsvarande v�rd i hemmet. 18 � F�r v�rd av ett barn som �r 240 dagar eller �ldre l�mnas tillf�llig f�r- �ldrapenning enligt 16 � inte f�r tid n�r f�r�ldrapenning annars skulle ha l�mnats. Detta g�ller dock inte om barnet v�rdas p� sjukhus. 19 � Med v�rd p� sjukhus enligt 17 och 18 �� likst�lls tillf�llig v�rd i �ver- g�ngsboende f�r barn som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2010:110 Avd. B Vid l�karbes�k, behandling eller deltagande i kurs 20 � En f�r�lder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt 12 �r, har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning n�r f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete i samband med 1. bes�k p� en institution f�r medverkan i behandling av barnet eller f�r att l�ra sig v�rda barnet, 2. deltagande i en kurs som ordnas av sjukv�rdshuvudman i samma syfte som anges i 1, 3. l�karbes�k p� grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom, 4. l�karbes�k som �r en del i behandlingen av barnet, eller 5. deltagande i n�gon behandling som �r ordinerad av l�kare i samma syfte som anges i 4. F�rm�nstiden 21 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 1620 �� l�mnas under sammanlagt h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r. Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 � 1, 3 eller 4 eller 20 � l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r. V�rd av barn som har fyllt 12 �r Vid behov av s�rskild tillsyn eller v�rd 22 � En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett barn som har fyllt 12 men inte 16 �r om det �r styrkt att barnet �r i behov av s�r- skild tillsyn eller v�rd p� grund av 1. sjukdom i annat fall �n som avses i 30 �, 2. utvecklingsst�rning, eller 3. annat funktionshinder. 23 � En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 22 � endast om han eller hon beh�ver avst� fr�n sitt f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 el- ler 20 �. 24 � F�r tid n�r f�r�ldrapenning annars skulle ha l�mnats har en f�r�lder r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 22 � endast om barnet v�rdas p� sjuk- hus. F�rm�nstiden 25 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 22 � l�mnas under h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r. Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 � 1, 3 eller 4 eller 20 � l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2010:110 Avd. B V�rd av barn som omfattas av lagen om st�d och service till vissa funktionshindrade Barn som inte har fyllt 16 �r 26 � En f�r�lder till ett barn som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade har �ven r�tt till tillf�llig f�r�ldra- penning f�r kontaktdagar fr�n barnets f�delse till dess att det fyller 16 �r. Detta g�ller endast om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete i samband med 1. deltagande i f�r�ldrautbildning, 2. bes�k i barnets skola, 3. bes�k i f�rskoleverksamhet som barnet deltar i, eller 4. bes�k i skolbarnsomsorg som barnet deltar i. Barn som har fyllt 16 �r 27 � En f�r�lder till ett barn som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av barnet fr�n det att barnet fyllt 16 �r till dess att det fyller 21 �r. R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�religger dock endast om f�r�ldern beh�- ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 � 1. Om barnet efter att ha fyllt 21 �r g�r i s�dan skola som avses i 5 kap. 28 � eller 6 kap. 7 � skollagen (1985:1100) har f�r�ldern r�tt till tillf�llig f�r�ld- rapenning f�r v�rd av barnet till och med v�rterminen det �r d� barnet fyller 23 �r. F�rm�nstiden 28 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 26 � l�mnas under h�gst 10 dagar f�r varje barn och �r. 29 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 27 � l�mnas under h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r. Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 � 1, 3 eller 4 eller 20 � l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r. V�rd av allvarligt sjukt barn 30 � F�r�ldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 �r har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning n�r de beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barnet. 31 � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 30 � l�mnas under ett obegr�nsat an- tal dagar. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2010:110 Avd. B Utvidgad r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning vid f�r�lders sjukdom eller smitta R�tten till f�rm�nen 31 a � F�rs�kringskassan f�r besluta att en annan person som �r f�rs�krad f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som avst�r fr�n f�rv�rvsarbete ska f� r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r att i st�llet f�r f�r�ldern v�rda ett barn som inte har fyllt tre �r. Som villkor f�r detta g�ller 1. att f�r�ldern p� grund av egen sjukdom eller smitta inte kan v�rda bar- net, 2. att f�r�ldern enligt 12 kap. 1416 �� har r�tt att sj�lv uppb�ra f�r�ldra- penningen eller skulle ha haft r�tt att sj�lv uppb�ra f�r�ldrapenningen, och 3. att f�r�ldern inte bor tillsammans med n�gon som kan beviljas tillf�llig f�r�ldrapenning med st�d av best�mmelserna i 11 kap. 4 � 1 eller 2 eller med st�d av best�mmelserna i 11 kap. 5 � f�rsta stycket 1. 31 b � Vid adoption l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 31 a � l�ngst till dess barnet har fyllt fem �r. 31 c � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 31 a � f�r inte l�mnas till den som p� annan grund kan f� f�r�ldrapenning eller tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av barnet. F�rm�nstiden 31 d � Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 31 a � l�mnas under h�gst 120 da- gar f�r varje barn och �r. Ber�kning av antalet dagar med r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning 32 � Vid ber�kning av antal dagar med r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning g�ller f�ljande: En dag med hel tillf�llig f�r�ldrapenning motsvarar en dag. En dag med tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller en �ttondels tillf�llig f�r�ldrapenning motsvarar tre fj�rdedelar, h�lften, en fj�rdedel respektive en �ttondel av en dag. Ber�kning av tillf�llig f�r�ldrapenning Grundl�ggande best�mmelser 33 � Tillf�llig f�r�ldrapenning ber�knas enligt best�mmelserna om sjuk- penning p� normalniv�n och sjukpenninggrundande inkomst i 2528 kap. samt 3438 �� i detta kapitel, dock med undantag av best�mmelserna i 27 kap. 27 � om karensdag, 27 kap. 29 33 �� om karenstid, och 28 kap. 7 � 2 om ber�kningsunderlag f�r sjukpenning p� forts�ttnings- niv�n. F�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning motsvarar ers�ttningsniv�n f�r�lderns ber�kningsunderlag f�r sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. 7 � 1 </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2010:110 Avd. B grundat p� en sjukpenninggrundande inkomst ber�knad enligt f�rsta stycket (ber�kningsunderlaget). Inkomst av anst�llning 34 � Om inte annat f�ljer av 3538 �� ska hel tillf�llig f�r�ldrapenning be- r�knas p� grundval av ber�kningsunderlaget med till�mpning av best�mmel- serna i 28 kap. 1316 ��. Inkomst av annat f�rv�rvsarbete m.m. 35 � Om tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas p� grundval av inkomst av annat f�rv�rvsarbete, ska hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag motsvara kvoten mellan ber�kningsunderlaget och 365. Beloppet avrundas till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas upp- �t. 36 � Tillf�llig f�r�ldrapenning ber�knas enligt 35 � �ven i f�ljande situationer: 1. n�r den f�rs�krade ska f� tillf�llig f�r�ldrapenning f�r tid d� annars gra- viditetspenning, f�r�ldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha l�m- nats, och 2. n�r den f�rs�krade �r arbetsl�s och s�ker arbete i enlighet med 28 kap. 6 � f�rsta stycket 1. Inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete 37 � Om tillf�llig f�r�ldrapenning ska l�mnas p� grundval av sjuk- penninggrundande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete ber�knas den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av anst�llning enligt 34 �, medan den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvs- arbete ber�knas enligt 35 �. Familjehemsf�r�lder 38 � Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barnet, ska det bortses fr�n den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grun- das p� ers�ttningen. Vidare ska tillf�llig f�r�ldrapenning ber�knas enligt 35 � i fall som avses i 28 kap. 6 � andra stycket. III Barnbidrag 14 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om r�tten till barnbidrag i 15 kap., och vem som f�r barnbidraget i 16 kap. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2010:110 Avd. B 15 kap. R�tten till barnbidrag Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om f�rm�nsformer i 2 �, allm�nt barnbidrag i 3 och 4 ��, f�rl�ngt barnbidrag i 57 ��, flerbarnstill�gg i 812 ��, �ndrade f�rh�llanden i 13 �, och f�rlust av bidrag i 14 �. F�rm�nsformer 2 � Barnbidrag f�r ett f�rs�krat barn l�mnas i form av allm�nt barnbidrag, f�rl�ngt barnbidrag, och flerbarnstill�gg. Allm�nt barnbidrag 3 � Allm�nt barnbidrag l�mnas med 1 050 kronor i m�naden f�r varje barn fr�n och med m�naden efter barnets f�delse. 4 � Allm�nt barnbidrag l�mnas till och med det kvartal d� barnet fyller 16 �r. F�rl�ngt barnbidrag 5 � F�rl�ngt barnbidrag l�mnas med 1 050 kronor i m�naden fr�n och med kvartalet efter den tid som anges i 4 � f�r ett barn som g�r i 1. grundskolan eller motsvarande utbildning i sameskolan, en riks- internatskola eller en s�dan frist�ende skola som avses i 9 kap. 1 eller 5 � skollagen (1985:1100), eller 2. s�rskolan eller specialskolan eller motsvarande utbildning i en fri- st�ende skola som �r statsunderst�dd eller st�r under statlig tillsyn. 6 � F�rl�ngt barnbidrag l�mnas f�r ett barn som g�r i skolan utomlands om svenskt statsbidrag betalas till skolan och om utbildningen i huvudsak mot- svarar svensk grundskola. 7 � F�rl�ngt barnbidrag l�mnas till och med den m�nad d� barnet slutf�r utbildningen eller avbryter studierna. Flerbarnstill�gg 8 � Om n�gon enligt 16 kap. f�r barnbidrag f�r tv� eller flera barn l�mnas flerbarnstill�gg med 1. 100 kronor i m�naden f�r det andra barnet, 2. 354 kronor i m�naden f�r det tredje barnet, 3. 860 kronor i m�naden f�r det fj�rde barnet, och </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2010:110 Avd. B 4. 1 050 kronor i m�naden f�r det femte barnet och varje ytterligare barn. I 16 kap. 12 � finns best�mmelser om anm�lan f�r att f� flerbarnstill�gg. 9 � F�ljande barn ber�ttigar till flerbarnstill�gg: 1. barn f�r vilka allm�nt barnbidrag l�mnas, 2. barn f�r vilka r�tt till f�rl�ngt barnbidrag f�religger, och 3. barn som bedriver studier som ger r�tt till studiehj�lp enligt 2 kap. stu- diest�dslagen (1999:1395) om barnet, bortsett fr�n �ldern, uppfyller kraven f�r allm�nt barnbidrag. 10 � Vid till�mpningen av 9 � beaktas inte barn i familjehem eller i hem f�r v�rd eller boende som avses i 106 kap. 6 och 7 ��. 11 � Barn som avses i 9 � 2 och 3 ber�ttigar till flerbarnstill�gg fr�n och med det kvartal d� studierna p�b�rjas och l�ngst till och med det andra kvar- talet det �r d� barnet fyller 20 �r. Ett s�dant barn ber�ttigar inte till flerbarnstill�gg om barnet deltar endast i undervisning som omfattar kortare tid �n �tta veckor eller deltidsutbildning, �r gift, eller inte stadigvarande sammanbor med den som ska f� flerbarnstill�gg. 12 � Vid ber�kningen av flerbarnstill�gg ska de barn f�r vilka n�gon f�r barnbidrag r�knas samman med de barn f�r vilka n�gon annan f�r barn- bidrag om dessa bidragsmottagare 1. �r gifta med varandra och stadigvarande sammanbor, eller 2. �r sambor och tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. �ndrade f�rh�llanden 13 � Om det intr�ffar n�got som p�verkar r�tten till barnbidrag ska bidra- get l�mnas eller upph�ra att l�mnas fr�n och med m�naden efter f�r�ndring- en. F�rlust av bidrag 14 � R�tten till barnbidrag g�r f�rlorad om bidraget �nnu inte har betalats ut under �ret efter det �r som det h�nf�r sig till. Detta g�ller dock inte om den bidragsber�ttigade inom den tiden g�r g�llande sin r�tt till bidraget hos F�rs�kringskassan. 16 kap. Vem f�r barnbidraget? Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om bidragsmottagare i 2 och 3 ��, vid ensam v�rdnad i 4 �, vid gemensam v�rdnad i 58 ��, </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2010:110 Avd. B om det finns s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare i 9 �, om v�rdnadshavare �r av samma k�n i 10 �, vid adoption i 11 �, n�r flerbarnstill�gg ska l�mnas m.m. i 1217 ��, om utbetalning till annan i 18 �, om �ndring av bidragsmottagare i 19 �, och om utbetalning av barnbidrag i 20 �. Bidragsmottagare 2 � F�r att f� barnbidrag kr�vs, utom i fall som avses i 18 � och 106 kap. 7 �, att bidragsmottagaren �r f�rs�krad f�r barnbidrag. 3 � Om inte annat f�ljer av detta kapitel f�r ett barn som �r myndigt eller gift sj�lvt barnbidraget. Ensam v�rdnad 4 � Den som har ensam v�rdnad om ett barn f�r barnbidraget. Gemensam v�rdnad 5 � F�r�ldrar som har gemensam v�rdnad om ett barn kan hos F�rs�k- ringskassan gemensamt anm�la vem av dem som ska vara bidragsmottagare. G�rs inte n�gon anm�lan f�r barnets mor bidraget. 6 � Om den f�r�lder som enligt 5 � ska f� bidraget under en l�ngre tid inte kan delta i v�rdnaden p� grund av fr�nvaro, sjukdom eller n�got annat sk�l, �verg�r r�tten att f� barnbidraget till den andra f�r�ldern. 7 � Om barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av f�r�ldrarna har den f�r�ldern efter anm�lan r�tt att f� bidraget. 8 � Om f�r�ldrarna inte bor tillsammans, men barnet �r varaktigt bosatt hos b�da f�r�ldrarna (v�xelvist boende), f�r barnbidraget efter anm�lan av b�da f�r�ldrarna l�mnas med h�lften till vardera f�r�ldern. S�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare 9 � F�r barn med tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare g�ller det som f�- reskrivs i 58 �� om barnets f�r�ldrar och barnets mor i st�llet barnets v�rd- nadshavare respektive kvinnliga v�rdnadshavare. V�rdnadshavare av samma k�n 10 � �r barnets f�r�ldrar eller s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare av samma k�n, ska det som f�reskrivs i 58 �� om barnets mor i st�llet g�lla den �ldre av dem. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2010:110 Avd. B Blivande adoptivf�r�ldrar 11 � Blivande adoptivf�r�ldrar vid adoption av ett barn som inte �r svensk medborgare och som inte �r bosatt h�r i landet n�r de f�r barnet i sin v�rd lik- st�lls med f�r�ldrar i fr�ga om r�tten att f� barnbidrag. N�r flerbarnstill�gg ska l�mnas m.m. 12 � Den som f�r allm�nt barnbidrag f�r de barn som omfattas av fler- barnstill�gget f�r ocks� flerbarnstill�gget f�r dessa barn. Den som vill f� flerbarnstill�gg med st�d av 15 kap. 9 � 2 eller 3 eller 12 � ska anm�la detta till F�rs�kringskassan. 13 � Om allm�nt barnbidrag har upph�rt att l�mnas f�r samtliga barn som flerbarnstill�gget avser, f�r barnens v�rdnadshavare flerbarnstill�gget. Om samtliga barn som ber�ttigar till flerbarnstill�gget �r myndiga eller annars saknar v�rdnadshavare, f�r den eller de f�r�ldrar som de stadigvarande sam- manbor med flerbarnstill�gget. 14 � Skulle tv� personer kunna f� flerbarnstill�gget, betalas detta till den av dem som anm�ls som bidragsmottagare. Anm�lan ska g�ras till F�r- s�kringskassan av personerna gemensamt. Om inte n�gon anm�lan enligt f�rsta stycket g�rs betalas flerbarnstill�gget till kvinnan eller, om personerna �r av samma k�n, till den �ldre av dem. 15 � Om barnbidraget delas enligt 8 � f�r ett eller flera barn ska fler- barnstill�gget ber�knas f�r varje f�r�lder f�r sig enligt best�mmelserna i 16 och 17 ��. 16 � F�r de barn f�r vilka det l�mnas ett helt barnbidrag ska varje f�r�lders andel av flerbarnstill�gget ber�knas som produkten av a. kvoten mellan flerbarnstill�gget per m�nad f�r det antal barn som barnbidrag l�mnas f�r och det antal barn f�r vilka det l�mnas barnbidrag och b. det antal barn f�r vilka det l�mnas ett helt barnbidrag. F�r de barn f�r vilka det l�mnas ett halvt barnbidrag ska varje f�r�lders andel av flerbarnstill�gget ber�knas som produkten av a. kvoten mellan flerbarnstill�gget per m�nad f�r det antal barn som barnbidrag l�mnas f�r och det antal barn f�r vilka det l�mnas barnbidrag och b. produkten av 0,5 och det antal barn f�r vilka det l�mnas ett halvt barnbidrag. 17 � Summan av de belopp som erh�lls vid ber�kning enligt 16 � �r vad respektive f�r�lder f�r i flerbarnstill�gg om barnbidraget delas. </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2010:110 Avd. B Utbetalning till annan 18 � Om det finns synnerliga sk�l f�r barnbidraget, i st�llet f�r vad som framg�r av 2 17 ��, p� beg�ran av socialn�mnden, betalas ut till den andra av f�r�ldrarna, n�gon annan l�mplig person eller n�mnden att anv�ndas f�r barnets b�sta. �ndring av bidragsmottagare 19 � Om f�rh�llandena �ndras p� ett s�tt som �r avg�rande f�r vem som f�r barnbidraget ska �ndringen ha verkan fr�n och med m�naden efter den d� �ndringen �gde rum. Utbetalning av barnbidrag 20 � Barnbidrag betalas ut m�nadsvis. Det m�nadsbelopp som ska betalas ut avrundas till n�rmast h�gre hela krontal. IV Underh�llsst�d 17 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om underh�llsst�det i 18 kap., och bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot F�rs�kringskassan i 19 kap. Inledande best�mmelse 2 � Underh�llsst�d kan l�mnas till ett barn vars f�r�ldrar inte bor till- sammans. En f�r�lder som �r underh�llsskyldig f�r barnet kan bli skyldig att till F�rs�kringskassan betala hela eller delar av det st�d som l�mnats till bar- net. Definitioner och f�rklaringar Bof�r�lder 3 � N�r det g�ller underh�llsst�d avses med bof�r�lder den av f�r�ldrarna som barnet �r folkbokf�rt hos om barnet bor varaktigt endast hos den f�r�ld- ern. V�xelvist boende 4 � N�r det g�ller underh�llsst�d avses med v�xelvist boende att barnet bor varaktigt hos b�da f�r�ldrarna och �r folkbokf�rt hos en av dem. </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2010:110 Avd. B Bidragsskyldig 5 � N�r det g�ller underh�llsst�d avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 � f�rsta stycket f�r�ldrabalken ska fullg�ra sin underh�llsskyldighet genom att betala underh�llsbidrag till barnet. Blivande adoptivf�r�lder 6 � N�r det g�ller underh�llsst�d likst�lls en blivande adoptivf�r�lder vid adoption av ett barn, som inte �r svensk medborgare och som inte �r bosatt h�r i landet n�r han eller hon f�r barnet i sin v�rd, med en f�r�lder som har v�rdnaden om ett barn. 18 kap. Underh�llsst�det Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om r�tten till underh�lls- st�d i 2 7 ��. Vidare finns best�mmelser om undantag fr�n r�tten till underh�llsst�d i 812 ��, f�rm�nstiden i 13 och 14 ��, vem som f�r utbetalningen av underh�llsst�det i 1519 ��, ber�kning av underh�llsst�d i 2032 ��, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 3335 ��, j�mkning av underh�llsst�d i 36 och 37 ��, och handl�ggningen i 3842 ��. Allm�nna best�mmelser om r�tten till underh�llsst�d Barn vars f�r�ldrar inte bor tillsammans 2 � Ett barn har r�tt till underh�llsst�d under de f�ruts�ttningar som anges i 4 och 5 ��, om f�r�ldrarna inte bor tillsammans och en av f�r�ldrarna �r bo- f�r�lder eller barnet har v�xelvist boende. Om barnet har fyllt 18 �r l�mnas f�rl�ngt underh�llsst�d, om �ven vill- koren i 6 � �r uppfyllda. 3 � N�r barnets f�r�ldrar �r folkbokf�rda p� samma adress eller �r gifta med varandra ska de anses bo tillsammans. Detta g�ller dock inte om den som beg�r underh�llsst�d eller som st�d betalas ut till visar n�got annat. Om andra omst�ndigheter g�r det sannolikt att f�r�ldrarna bor till- sammans, m�ste den som beg�r underh�llsst�d eller som st�d betalas ut till visa att de inte g�r det. V�rdnadshavare i Sverige 4 � Underh�llsst�d l�mnas endast om barnets bof�r�lder bor h�r i landet. Om barnet �r under�rigt kr�vs dessutom att bof�r�ldern �r v�rdnadshavare f�r barnet. </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2010:110 Avd. B 5 � Vid v�xelvist boende kr�vs det att den som ans�ker om st�det bor h�r i landet f�r att underh�llsst�d ska l�mnas. Om barnet �r under�rigt kr�vs ock- s� att b�da f�r�ldrarna eller en av dem �r v�rdnadshavare. F�rl�ngt underh�llsst�d 6 � Ett barn som har fyllt 18 �r och som inte har ing�tt �ktenskap har r�tt till f�rl�ngt underh�llsst�d om han eller hon bedriver studier som ger r�tt till f�rl�ngt barnbidrag eller till studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395). Studier som omfattar kortare tid �n �tta veckor eller deltidsstudier ger dock inte r�tt till f�rl�ngt underh�llsst�d. L�mnas f�rl�ngt underh�llsst�d g�ller det som f�reskrivs om bof�r�ldern i 23 � andra stycket den studerande. Barn hos s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare 7 � Underh�llsst�d och f�rl�ngt underh�llsst�d l�mnas �ven till ett barn som varaktigt bor och �r folkbokf�rt hos 1. en eller tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare som bor h�r i landet, el- ler 2. n�gon eller n�gra som bor h�r i landet och som var s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare f�r barnet, n�r det fyllde 18 �r. Det som i denna underavdelning f�reskrivs om bof�r�lder g�ller d� den eller de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna. Best�mmelserna i 3 och 8 �� till�mpas inte i dessa fall. Undantag fr�n r�tten till underh�llsst�d V�gran att uppge faderskap 8 � Underh�llsst�d l�mnas inte om barnets mor �r bof�r�lder och hon up- penbarligen utan giltigt sk�l l�ter bli att vidta eller medverka till �tg�rder f�r att f� faderskapet eller f�r�ldraskapet enligt f�r�ldrabalken till barnet fast- st�llt. Betalning av underh�ll 9 � Underh�llsst�d l�mnas inte om det finns anledning att anta att en bi- dragsskyldig f�r�lder i r�tt ordning betalar underh�ll med minst det belopp som skulle betalas ut som underh�llsst�d till barnet. Underh�llsst�d l�mnas inte heller om det �r uppenbart att den bidrags- skyldige f�r�ldern p� n�got annat s�tt ser till att barnet f�r motsvarande un- derh�ll. V�gran att beg�ra underh�llsbidrag 10 � Underh�llsst�d l�mnas inte om bof�r�ldern trots f�rel�ggande enligt 19 kap. 30 � utan giltigt sk�l l�ter bli att vidta eller medverka till de �tg�rder som beg�rs. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2010:110 Avd. B Barn med barnpension eller efterlevandest�d 11 � Underh�llsst�d l�mnas inte om barnet har r�tt till barnpension eller efterlevandest�d efter en bidragsskyldig f�r�lder. F�rl�ngt underh�llsst�d 12 � F�rl�ngt underh�llsst�d l�mnas inte till ett barn i fall som avses i 8 11 ��. Det som anges om bof�r�ldern i 8 och 10 �� ska d� i st�llet g�lla bar- net. F�rm�nstiden Underh�llsst�d 13 � Underh�llsst�d l�mnas fr�n och med m�naden efter den m�nad n�r f�r�ldrarna har flyttat is�r eller r�tt till st�d annars har uppkommit, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n en m�nad f�re ans�kningsm�naden. Underh�llsst�d l�mnas till och med m�naden d� barnet har fyllt 18 �r eller den tidigare m�nad n�r r�tten till st�d annars har upph�rt. F�rl�ngt underh�llsst�d 14 � F�rl�ngt underh�llsst�d l�mnas fr�n och med m�naden efter det att den studerande har fyllt 18 �r eller �terupptagit studier som avses i 6 �. F�r- l�ngt underh�llsst�d l�mnas dock tidigast fr�n och med m�naden efter den m�nad n�r f�r�ldrarna har flyttat is�r eller r�tt till st�d annars har uppkommit och inte f�r l�ngre tid tillbaka �n en m�nad f�re ans�kningsm�naden. F�rl�ngt underh�llst�d l�mnas till och med m�naden n�r r�tten till st�d upph�r, dock l�ngst till och med juni m�nad det �r d� barnet fyller 20 �r. Vem f�r utbetalningen av underh�llsst�det? Boende hos endast en f�r�lder 15 � Underh�llsst�det betalas ut till den som �r bof�r�lder. V�xelvist boende 16 � Vid v�xelvist boende betalas underh�llsst�det ut med en del till den ena f�r�ldern och en del till den andra f�r�ldern. S�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare 17 � Om tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare har utsetts att ha v�rd- naden gemensamt betalas underh�llsst�det ut till den kvinnliga v�rd- nadshavaren. Om v�rdnadshavarna beg�r det hos F�rs�kringskassan betalas underh�llsst�det i st�llet ut till den manlige v�rdnadshavaren. Om de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna �r av samma k�n betalas un- derh�llsst�det ut till den �ldre av dem. Om v�rdnadshavarna beg�r det beta- las underh�llsst�det i st�llet ut till den yngre av dem. </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2010:110 Avd. B F�rl�ngt underh�llsst�d 18 � Det f�rl�ngda underh�llsst�det betalas ut till den studerande. Utbetalning till annan 19 � Om det finns synnerliga sk�l f�r underh�llsst�det, i st�llet f�r vad som framg�r av 15 18 ��, p� beg�ran av socialn�mnden betalas ut till n�gon an- nan l�mplig person eller till n�mnden att anv�ndas f�r barnets b�sta. Ber�kning av underh�llsst�d Grundl�ggande best�mmelse 20 � Underh�llsst�d till ett barn l�mnas med 1 273 kronor i m�naden, om inte annat f�ljer av 21 31 ��. Utfyllnadsbidrag efter avr�kning f�r underh�ll 21 � Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig f�r�lder i r�tt ordning betalar underh�ll till barnet med minst det belopp som skulle ha fast- st�llts som betalningsbelopp enligt 19 kap. 10 17 samt 26 och 27 ��, ska det sist avsedda beloppet r�knas av fr�n underh�llsst�det. 22 � I st�llet f�r det som f�reskrivs i 21 � ska f�ljande g�lla, om 1. den bidragsskyldige bor utomlands, eller 2. den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller fr�n utlandet f�r l�n eller annan s�dan inkomst som avses i 7 kap. 1 � uts�kningsbalken men som inte kan tas i anspr�k genom utm�tning p� s�dant s�tt som anges i samma kapitel. Finns det anledning att anta att den bidragsskyldige i r�tt ordning betalar fastst�llt underh�llsbidrag, ska detta belopp r�knas av fr�n underh�llsst�det. Har underh�llsbidraget fastst�llts med beaktande av att den bidragsskyldige till n�gon del fullg�r sin underh�llsskyldighet genom att ha barnet hos sig, ska underh�llsst�det minskas med ett belopp motsvarande den del av under- h�llsskyldigheten som p� detta s�tt f�r anses ha beaktats. 23 � Intr�der F�rs�kringskassan i barnets r�tt till underh�llsbidrag enligt 19 kap. 29 � och �r den bidragsskyldiges underh�llsbidrag fastst�llt med be- aktande av att han eller hon till n�gon del fullg�r sin underh�llsskyldighet genom att ha barnet hos sig, ska underh�llsst�det minskas med ett belopp motsvarande den del av underh�llsskyldigheten som p� detta s�tt f�r anses ha beaktats. Om det underh�llsbidrag som har blivit fastst�llt uppenbart understiger vad den bidragsskyldige b�r betala i underh�llsbidrag till barnet och detta kan l�ggas bof�r�ldern till last, l�mnas inte underh�llsst�d med h�gre belopp �n underh�llsbidraget. 24 � Om s�kanden beg�r det, l�mnas underh�llsst�d med 1 273 kronor i m�naden med avr�kning f�r det betalningsbelopp som skulle ha fastst�llts, om 19 kap. 10 17 samt 26 och 27 �� hade till�mpats p� inkomsten f�r den av f�r�ldrarna som inte �r bof�r�lder. </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2010:110 Avd. B V�xelvist boende 25 � Vid v�xelvist boende l�mnas underh�llsst�d f�r var och en av f�r- �ldrarna med h�lften av 1 273 kronor i m�naden. Fr�n detta belopp avr�knas h�lften av det betalningsbelopp som skulle ha fastst�llts, om 19 kap. 1017 samt 26 och 27 �� hade till�mpats p� inkom- sten f�r f�r�ldern. S�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare 26 � Om ett barn bor hos en eller tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare eller hos n�gon eller n�gra som var s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare n�r barnet fyllde 18 �r, l�mnas dubbla underh�llsst�d enligt 20 och 21 ��. Underh�ll i form av eng�ngsbelopp 27 � Om underh�llsbidrag har fastst�llts enligt f�r�ldrabalken i form av ett eng�ngsbelopp, ska avr�kning fr�n underh�llsst�det ske med vad det fast- st�llda underh�llsbidraget sk�ligen kan anses motsvara i underh�ll per m�- nad. Underh�ll f�re beslutet om betalningsskyldighet 28 � Om en bidragsskyldig f�r�lder, innan han eller hon har delgetts beslu- tet om betalningsskyldighet enligt 19 kap., har betalat underh�ll till barnet f�r en viss m�nad, ska motsvarande belopp dras av fr�n underh�llsst�det f�r den m�naden. Underh�ll vid umg�nge med barnet 29 � Om den bidragsskyldige enligt 19 kap. 19 � har medgetts avdrag med ett visst belopp vid fullg�rande av sin betalningsskyldighet, ska kommande underh�llsst�d minskas med motsvarande belopp. Har den bidragsskyldige, n�r hans eller hennes betalningsskyldighet be- st�ms, enligt 19 kap. 2225 �� f�tt tillgodor�kna sig ett avdrag f�r barnets vistelse hos honom eller henne, ska underh�llsst�det minskas med ett belopp motsvarande avdraget. Avr�kning f�r barnets inkomster 30 � Om barnet har en s�dan inkomst som framkommer vid en till�mpning som avser barnet av 19 kap. 10 15 ��, ska underh�llsst�det minskas med h�lften av inkomsten. I st�llet f�r den minskning som anges i 19 kap. 10 � ska inkomsten minskas med 48 000 kronor. 31 � Vid v�xelvist boende ska underh�llsst�det f�r var och en av f�r�ld- rarna minskas med ett belopp som motsvarar h�lften av det belopp som un- derh�llsst�det ska minskas med enligt 30 �. </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2010:110 Avd. B F�rskott, avrundning och l�gsta utbetalning 32 � Underh�llsst�d betalas ut m�nadsvis i f�rskott. Om det belopp som ska betalas ut f�r ett barn till en s�kande en viss m�- nad �r l�gre �n 50 kronor, bortfaller det. I �vrigt avrundas belopp som slutar p� �retal till n�rmast l�gre krontal. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden Grundl�ggande best�mmelse 33 � F�rs�kringskassan ska ompr�va r�tten till underh�llsst�d, om n�got har intr�ffat som g�r att underh�llsst�d inte ska l�mnas, eller att det ska l�m- nas med ett l�gre belopp. Ompr�vning vid nytt taxeringsbeslut och ny procentsats 34 � Underh�llsst�d som ber�knats enligt 21 eller 24 � ska ompr�vas n�r 1. det finns ett nytt beslut om �rlig taxering f�r den bidragsskyldige, eller 2. grunden f�r till�mplig procentsats enligt 19 kap. 16 och 17 �� ndras. F�ranleder det nya taxeringsbeslutet en �ndring av underh�llsst�det, ska �ndringen g�lla fr�n och med februari �ret efter det �r d� taxeringsbeslutet meddelades. Vid �ndring av grunden f�r till�mplig procentsats justeras un- derh�llsst�dets belopp fr�n och med m�naden efter den m�nad d� F�rs�k- ringskassan fick k�nnedom om �ndringen. 35 � Neds�ttning av underh�llsst�d enligt 30 eller 31 � ska ompr�vas n�r det finns ett nytt beslut om �rlig taxering f�r barnet. F�ranleder det nya taxeringsbeslutet en �ndring av underh�llsst�det, ska �ndringen g�lla fr�n och med februari �ret efter det �r d� taxeringsbeslutet meddelades. J�mkning av underh�llsst�d Grundl�ggande best�mmelser 36 � Underh�llsst�d som ber�knats enligt 21 eller 24 � ska j�mkas om det taxeringsbeslut som legat till grund f�r F�rs�kringskassans bed�mning �nd- rats v�sentligt. J�mkningen g�ller fr�n och med m�naden efter den d� F�rs�kringskassan fick k�nnedom om taxerings�ndringen. J�mkning vid v�xelvist boende 37 � Det som f�reskrivs i 34 och 36 �� g�ller �ven vid v�xelvist boende. Det som f�reskrivs om bidragsskyldig ska d� g�lla var och en av f�r�ldrarna. S�rskilda handl�ggningsbest�mmelser 38 � N�r underh�llsst�d enligt 20, 21, 22, eller 24 � har s�kts ska F�r- s�kringskassan omedelbart s�nda meddelande om ans�kan till den bidrags- </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2010:110 Avd. B skyldige, under f�ruts�ttning att hans eller hennes vistelseort �r k�nd eller g�r att ta reda p�. Meddelandet ska inneh�lla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har n�got att inv�nda mot ans�kan eller har n�got att anf�ra i fr�ga om betal- ningsskyldighet f�r underh�llsst�d enligt 19 kap. 25, 1016 och 2127 ��. 39 � N�r underh�llsst�d enligt 25 � har s�kts ska F�rs�kringskassan ome- delbart s�nda meddelande om ans�kan till den andra f�r�ldern, under f�rut- s�ttning att hans eller hennes vistelseort �r k�nd eller g�r att ta reda p�. Meddelandet ska inneh�lla en uppmaning till den andra f�r�ldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har n�got att anf�ra i fr�ga om ans�kan. 40 � N�r den bidragsskyldige beg�r ber�kning enligt 19 kap. 2225 �� ska F�rs�kringskassan omedelbart s�nda meddelande till den andra f�r�ldern. Meddelandet ska inneh�lla en uppmaning till den andra f�r�ldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har n�got att in- v�nda mot beg�ran. 41 � N�r F�rs�kringskassan har meddelat beslut i �rendet, ska s�kanden skriftligen underr�ttas om beslutet. Beslut om att bevilja underh�llsst�d, att fastst�lla betalningsskyldighet och beslut enligt 19 kap. 2225 �� eller 19 kap. 39 � ska delges den bidrags- skyldige. 42 � Beslut om att medge ber�kning enligt 19 kap. 2225 �� och att minska underh�llsst�det enligt 29 � ska delges bof�r�ldern. 19 kap. Bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot F�rs�kringskassan Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om betalningsskyldighet f�r underh�llsst�d i 29 ��, inkomstunderlag f�r betalningsskyldighet i 1015 ��, ber�kning av betalningsbelopp i 1627 ��, n�r den bidragsskyldige bor utomlands eller f�r l�n fr�n utlandet i 28 33 ��, ompr�vning och �ndring av betalningsskyldighet i 3439 ��, anst�nd i 4044 ��, eftergift i 45 och 46 ��, r�nta i 47 och 48 ��, och indrivning i 49 �. </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2010:110 Avd. B Betalningsskyldighet f�r underh�llsst�d Grundl�ggande best�mmelse 2 � N�r underh�llsst�d l�mnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig f�r�lder, ska f�r�ldern i f�rskott f�r varje m�nad betala ett belopp till F�r- s�kringskassan som helt eller delvis motsvarar underh�llsst�det. N�r fastst�lls betalningsskyldighet? 3 � Betalningsskyldighet ska fastst�llas av F�rs�kringskassan samtidigt som eller snarast efter det att ett beslut om underh�llsst�d meddelas. 4 � Ett beslut om betalningsskyldighet ska inte meddelas, om 18 kap. 21, 24 eller 25 � till�mpas eller om underh�llsskyldighet enligt f�r�ldrabalken har fastst�llts i form av ett eng�ngsbelopp. Om den bidragsskyldige �r bosatt utomlands eller i Sverige och i eller fr�n utlandet f�r l�n eller annan inkomst som inte kan tas i anspr�k genom utm�t- ning enligt 7 kap. uts�kningsbalken och en till�mpning av best�mmelserna i 28 och 29 �� d�rf�r �verv�gs, beh�ver betalningsskyldighet inte fastst�llas. 5 � Betalningsskyldighet f�r inte beslutas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre �r f�re den dag d� meddelande om en gjord ans�kan s�ndes till den bidrags- skyldige enligt 18 kap. 38 �. Betalningsskyldighet f�r inte beslutas f�r tid under vilken F�rs�krings- kassan har tr�tt in i barnets r�tt till underh�llsbidrag enligt 29 �. Tillf�lliga beslut om betalningsskyldighet 6 � Om F�rs�kringskassan enligt 112 kap. 2 � har beslutat om under- h�llsst�d f�r tid till dess att slutligt beslut kan fattas, ska betalningsskyl- dighet fastst�llas f�r den bidragsskyldige f�r motsvarande tid. 7 � Om underh�llsst�d har l�mnats och det p�g�r ett m�l om fastst�llande av faderskap till barnet, f�r den man som �r inst�md �l�ggas betalningsskyl- dighet, om det finns sannolika sk�l f�r att han �r far till barnet. Ett beslut om betalningsskyldighet f�r dock inte meddelas om flera m�n �r inst�mda i m�- let. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 � f�r�ldrabalken. 8 � Om den slutliga betalningsskyldigheten best�ms till ett l�gre belopp �n vad som f�r samma tid har betalats enligt 6 eller 7 �, ska skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Best�ms den slutliga betalningsskyldigheten till ett h�gre belopp, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till F�rs�k- ringskassan. Upph�vt faderskap eller f�r�ldraskap 9 � Om betalningsskyldighet har fastst�llts slutligt f�r en man och denne senare frias fr�n faderskapet till barnet, har han r�tt att f� tillbaka vad han </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2010:110 Avd. B har betalat j�mte r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) fr�n varje betal- ningsdag. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 � f�r�ldrabalken. Inkomstunderlag f�r betalningsskyldighet Grundl�ggande best�mmelse 10 � Den bidragsskyldiges betalningsskyldighet ber�knas p� ett underlag som motsvarar den bidragsskyldiges inkomst enligt 11 15 �� till den del den �verstiger 100 000 kronor. Inkomst enligt taxeringsbeslut 11 � Den bidragsskyldiges inkomst ber�knas i enlighet med det taxe- ringsbeslut enligt 4 kap. 2 � taxeringslagen (1990:324) som fattats n�rmast f�re februari det �r betalningsskyldigheten avser och med utg�ngspunkt i 1. �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � inkomstskattelagen (1999:1229), 2. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 13 �, och 3. �verskott av en n�ringsverksamhet ber�knad enligt 14 �. 12 � N�r betalningsskyldigheten fastst�lls f�r f�rfluten tid ska det taxe- ringsbeslut som f�rel�g den eller de m�nader som betalningsskyldigheten avser l�ggas till grund f�r inkomstber�kningen. Inkomstslaget kapital 13 � �verskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 � inkomst- skattelagen (1999:1229) ska �kas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med 1. avdrag f�r kapitalf�rluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som int�kt enligt 42 kap. 1 � inkomstskattelagen, och 2. avdrag f�r uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i in- komstslaget, dock inte med avdrag som avses i f�rsta stycket 1 och 2. Uppkommer ett �verskott vid ber�kningen ska detta minskas med scha- blonint�kt enligt 47 kap. 11 b � inkomstskattelagen. Inkomstslaget n�ringsverksamhet 14 � �verskott av en n�ringsverksamhet enligt 14 kap. 21 � inkomst- skattelagen (1999:1229) ska �kas med 1. avdrag f�r underskott f�r tidigare beskattnings�r enligt 40 kap. in- komstskattelagen, 2. avdrag enligt 16 kap. 32 � inkomstskattelagen f�r utgift f�r egen pen- sion intill ett halvt prisbasbelopp, </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2010:110 Avd. B 3. avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomst- skattelagen, och 4. avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap. inkomst- skattelagen, samt minskas med 5. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond, och 6. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond. Underskottet av en n�ringsverksamhet som avses i f�rsta stycket ska minskas med avdrag som avses i f�rsta stycket 14 och �kas med �terf�rda avdrag som avses i f�rsta stycket 5 och 6. Studiemedel och f�rm�genhet 15 � Till beloppen enligt 1114 �� ska l�ggas studiemedel i form av stu- diebidrag, utom den del som avser till�ggsbidrag. Ber�kning av betalningsbelopp Grundl�ggande best�mmelser 16 � Betalningsskyldighet ska f�r varje barn som har r�tt till under- h�llsst�d best�mmas till ett visst belopp per �r (betalningsbelopp). Beloppet ska motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i 17 �. N�r procenttalet best�ms ska h�nsyn tas till samtliga barn som den bi- dragsskyldige �r underh�llsskyldig f�r enligt 7 kap. 1 � f�r�ldrabalken. 17 � Om den bidragsskyldige �r underh�llsskyldig enligt 7 kap. 1 � f�r- �ldrabalken f�r ett, tv� eller tre barn utg�r procenttalet 14, 11,5 respektive 10 procent. Om underh�llsskyldigheten g�ller fler �n tre barn motsvarar procenttalet kvoten mellan summan av antalet barn och 27 och antalet barn. Procenttalet best�ms med h�gst tv� decimaler. Avdrag f�r underh�ll f�re beslut om betalningsskyldighet 18 � Underh�ll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige har delgetts beslutet om betalningsskyldighet f�r, i den utstr�ckning som det svarar mot underh�llsst�det, r�knas av fr�n vad som ska betalas till F�r- s�kringskassan. Avdrag f�r underh�ll vid umg�nge med barnet 19 � Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en samman- h�ngande tid av minst fem hela dygn eller under en kalenderm�nad haft bar- net hos sig i minst sex hela dygn, f�r han eller hon vid fullg�rande av sin be- talningsskyldighet tillgodor�knas ett avdrag som F�rs�kringskassan best�m- mer enligt det som f�reskrivs om underh�llsbidrag i 7 kap. 4 � f�rsta och an- dra styckena f�r�ldrabalken. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2010:110 Avd. B Avdrag beviljas endast om anm�lan om vistelsen g�rs till F�rs�krings- kassan inom tre m�nader fr�n utg�ngen av den kalenderm�nad d� barnets vistelse hos den bidragsskyldige upph�rde. 20 � Avdrag enligt 19 � medges inte om betalningsskyldigheten best�mts enligt 2225 ��. Ber�kning efter sk�lighet 21 � Betalningsskyldighet kan, i st�llet f�r vad som f�ljer av 10 15 ��, be- st�mmas genom en sk�lighetsbed�mning, om det �r uppenbart att den bi- dragsskyldiges f�rv�rvsf�rm�ga v�sentligt �verstiger vad som motsvarar in- komsten ber�knad enligt n�mnda paragrafer och han eller hon inte visar god- tagbar anledning till att f�rv�rvsf�rm�gan inte utnyttjas. Avdrag f�r underh�ll vid lagakraftvunnen dom eller avtal 22 � Har det i en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som socialn�mnden godk�nt best�mts att den bidragsskyldige ska ha barnet hos sig under minst 30 hela dygn per kalender�r, ska p� den bidragsskyldiges beg�ran ett avdrag tillgodor�knas n�r betalningsskyldigheten best�ms. Avdrag ska f�r varje helt dygn g�ras med 1/40 av det belopp per m�nad som den bidragsskyldige annars skulle betala enligt 1017, 21, 26 och 27 ��. 23 � Vid ber�kning av antalet hela dygn enligt 22 � r�knas �ven det dygn d� barnets vistelse hos den bidragsskyldige upph�r som ett helt dygn. Detta g�ller dock inte om vistelsen b�rjar och upph�r under samma dygn. 24 � R�tt till avdrag enligt 22 � f�religger inte om det finns anledning att anta att umg�nget i v�sentlig m�n understiger eller kommer att understiga det som fastst�llts i domen eller avtalet. Om det finns s�rskilda sk�l f�r av- drag dock medges �ven i ett s�dant fall. 25 � Avdrag enligt 22 � medges fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anm�lan om domen eller avtalet kom in till F�rs�kringskassan. H�gsta betalningsbelopp 26 � Betalningsbeloppet f�r ett barn f�r aldrig �verstiga vad som betalas ut i underh�llsst�d till barnet under den tid betalningsskyldigheten avser. Avrundning och l�gsta betalningsbelopp 27 � Om det belopp som ska betalas f�r ett barn under en m�nad slutar p� �retal, avrundas beloppet till n�rmast l�gre krontal. Om m�nadsbeloppet f�r ett barn blir l�gre �n 50 kronor, faller betalningsskyldigheten bort. </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2010:110 Avd. B N�r den bidragsskyldige bor utomlands eller f�r l�n fr�n utlandet Inledande best�mmelse 28 � Om den bidragsskyldige �r bosatt utomlands eller om den bidrags- skyldige bor i Sverige och i eller fr�n utlandet f�r l�n eller annan inkomst som avses i 7 kap. 1 � uts�kningsbalken och som inte kan tas i anspr�k ge- nom utm�tning p� s�tt som anges i samma kapitel g�ller det som f�reskrivs i 2933 ��. Om underh�llsbidrag �r fastst�llt 29 � Om underh�llsbidrag �r fastst�llt, intr�der F�rs�kringskassan i bar- nets r�tt till underh�llsbidrag till den del det svarar mot utbetalt under- h�llsst�d. Om underh�llsbidrag inte �r fastst�llt 30 � Om underh�llsbidrag inte �r fastst�llt, kan F�rs�kringskassan f�re- l�gga bof�r�ldern att vidta eller medverka till �tg�rder f�r att f� under- h�llsbidrag fastst�llt. F�rs�kringskassan kan ocks� f�rel�gga bof�r�ldern att vidta eller medverka till �tg�rder f�r att f� fastst�llt ett underh�llsbidrag som inte uppenbart understiger vad den bidragsskyldige b�r betala. Om F�rs�kringskassan beg�r det ska bof�r�ldern till F�rs�kringskassan ge in en skriftlig handling om fastst�llt underh�llsbidrag som kan ligga till grund f�r indrivning av bidraget. 31 � Om barnet har fyllt 18 �r ska det som anges om bof�r�ldern i 30 � i st�llet g�lla barnet. Betalning av underh�llsbidrag m.m. 32 � I fall som avses i 28 � till�mpas �ven 2, 1820 och 4046 �� samt 49 � f�rsta stycket och 18 kap. 29 � f�rsta stycket samt 110 kap. 48 �. Det som d�r f�reskrivs om betalningsskyldighet g�ller d� skyldighet att betala fastst�llt underh�llsbidrag till F�rs�kringskassan. Betalning till F�rs�krings- kassan ska dock ske allteftersom underh�llsbidraget f�rfaller till betalning. 33 � F�rs�kringskassan b�r ge den som f�r f�ra barnets talan m�jlighet att i samband med F�rs�kringskassans krav p� betalning av underh�llsbidrag ut- kr�va s�dan del av obetalda underh�llsbidrag som �verstiger underh�llsst�- det. Ompr�vning och �ndring av betalningsskyldighet 34 � Betalningsbelopp enligt 1017, 21, 26 och 27 �� ska ompr�vas n�r det finns ett nytt beslut om �rlig taxering och n�r grunden f�r till�mplig pro- centsats enligt 17 � �ndras. F�ranleder det nya taxeringsbeslutet en �ndring av betalningsbeloppet, ska �ndringen g�lla fr�n och med februari �ret efter det �r d� taxerings- beslutet meddelades. Justeras betalningsbeloppet av det sk�let att grunden </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2010:110 Avd. B f�r till�mplig procentsats enligt 17 � �ndrats, g�ller det nya betal- ningsbeloppet fr�n och med m�naden efter den m�nad d� �ndringen skedde, dock aldrig l�ngre tid tillbaka �n tre �r f�re den dag d� F�rs�kringskassan fick k�nnedom om �ndringen. 35 � Betalningsskyldighet som best�mts enligt 16 27 �� f�r viss tid kan p� ans�kan av den bidragsskyldige eller p� initiativ av F�rs�kringskassan j�mkas om det taxeringsbeslut som legat till grund f�r F�rs�kringskassans bed�mning �ndrats v�sentligt. En fr�ga om j�mkning p� grund av �ndrat tax- eringsbeslut f�r dock aldrig tas upp till pr�vning efter utg�ngen av femte �ret efter det taxerings�r som beslutet avser. 36 � Om betalningsskyldigheten enligt 35 � best�ms till ett l�gre belopp �n vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat f�r samma tid, ska skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Detsamma g�ller be- tald r�nta som h�nf�r sig till skillnadsbeloppet, om r�ntan uppg�r till minst 100 kronor. Om betalningsskyldigheten best�ms till ett h�gre belopp �n vad den bi- dragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat f�r samma tid, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till F�rs�kringskassan. 37 � Beslut om betalningsskyldighet som har best�mts enligt 16 21, 26 och 27 �� f�r upph�vas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands. Detsamma g�ller om den bidragsskyldige bor i Sverige och i el- ler fr�n utlandet f�r l�n eller annan inkomst som inte kan tas i anspr�k ge- nom utm�tning enligt 7 kap. uts�kningsbalken. 38 � En bidragsskyldig vars betalningsskyldighet har best�mts enligt 22 25 �� r skyldig att till F�rs�kringskassan omg�ende anm�la de �ndringar i umg�nget som beslutas av allm�n domstol eller g�rs i avtal som godk�nts av socialn�mnden. N�r en anm�lan har gjorts ska F�rs�kringskassan omg�ende g�ra en om- pr�vning av betalningsskyldigheten. 39 � F�rs�kringskassan ska upph�va ett beslut som har meddelats med st�d av best�mmelser i 2225 ��, om den bidragsskyldige beg�r det eller om n�got har intr�ffat som medf�r att betalningsskyldigheten inte l�ngre b�r vara fastst�lld med beaktande av dom eller avtal om umg�nge. Har ett beslut upph�vts kan en ny beg�ran om ber�kning enligt 2225 �� pr�vas tidigast tv� �r fr�n upph�vandet. Anst�nd 40 � F�rs�kringskassan f�r p� ans�kan av den bidragsskyldige helt eller delvis bevilja anst�nd med att fullg�ra betalningsskyldigheten. Ett beslut om anst�nd g�ller f�r h�gst ett �r. 41 � Anst�nd enligt 40 � ska beviljas i den utstr�ckning som det beh�vs f�r att den bidragsskyldige ska f� beh�lla vad som beh�vs f�r sitt eget och famil- jens underh�ll. Best�mmelserna om f�rbeh�llsbelopp i 7 kap. 4 och 5 �� ut- </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 2010:110 Avd. B s�kningsbalken ska d� till�mpas. F�rs�kringskassan f�r vid denna pr�vning beakta ocks� om den bidragsskyldige har andra l�tt realiserbara tillg�ngar. Anst�nd f�r ocks� beviljas om det annars finns anledning till det med h�n- syn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska f�rh�llanden eller andra s�rskilda f�rh�llanden. 42 � Det belopp som beslutet om anst�nd avser ska betalas f�re belopp som avser senare tid. 43 � En bidragsskyldig som har en skuld till staten p� grund av att han el- ler hon har haft anst�nd ska, sedan anst�ndsbeslutet har upph�rt, betala ett belopp som motsvarar 1,5 g�nger det betalningsbelopp som f�ljer av 25, 1017 och 2127 �� eller, om betalningsskyldigheten f�r n�got barn har upph�rt, skulle ha fastst�llts enligt dessa paragrafer, dock minst 150 kronor per barn och m�nad. Den bidragsskyldige beh�ver dock inte betala ett be- lopp som �r h�gre �n att den bidragsskyldige f�r beh�lla vad han eller hon beh�ver f�r sitt eget och familjens underh�ll enligt best�mmelserna i 7 kap. 4 och 5 �� uts�kningsbalken. F�r belopp som �verstiger det den bidragsskyldige �r skyldig att betala ska p� ans�kan av honom eller henne nytt beslut om anst�nd meddelas. 44 � F�rs�kringskassan ska upph�va eller �ndra ett beslut om anst�nd, om det intr�ffar n�got som medf�r att anst�nd inte l�ngre b�r g�lla eller b�r g�lla i mindre omfattning. Eftergift 45 � F�rs�kringskassan f�r p� eget initiativ eller p� ans�kan av den bi- dragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fr�ga om betalnings- skyldighet och r�nta, om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till den bi- dragsskyldiges personliga eller ekonomiska f�rh�llanden. 46 � F�rs�kringskassan f�r p� ans�kan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fr�ga om betalningsskyldighet, som avser tid f�re den dag d� hans faderskap till ett barn har fastst�llts genom bekr�ftelse eller dom, om det finns synnerliga sk�l. R�nta 47 � Om den bidragsskyldige inte betalar belopp som best�mts enligt 1627 �� i r�tt tid eller har beviljats anst�nd med betalning, ska han eller hon betala r�nta p� skulden. F�rs�kringskassan beh�ver dock inte kr�va be- talning f�r r�ntebelopp som avser kortare dr�jsm�l med betalning. Den �rliga r�ntan enligt f�rsta stycket tas ut efter en r�ntesats som f�r varje kalender�r ber�knas med ledning av emissionsr�ntorna f�r Riks- g�ldskontorets statsskuldv�xlar och statsobligationer f�r de senaste tre �ren. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r- mare f�reskrifter om r�nta enligt denna paragraf. </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 2010:110 Avd. B 48 � De belopp som den bidragsskyldige betalar in ska i f�rsta hand avr�k- nas p� upplupen r�nta. Indrivning 49 � F�rs�kringskassan ska utan dr�jsm�l vidta �tg�rder f�r att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullg�r sin betalningsskyldighet. Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 27 �� och r�nta enligt 47 och 48 �� f�r verkst�llas enligt best�mmelserna i uts�kningsbalken. V S�rskilda familjef�rm�ner 20 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om adoptionsbidrag i 21 kap., och v�rdbidrag i 22 kap. 21 kap. Adoptionsbidrag Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till adoptionsbidrag i 26 ��, och vem av f�r�ldrarna som f�r adoptionsbidraget i 7 �. R�tten till adoptionsbidrag 2 � Adoptionsbidrag kan l�mnas till f�rs�krade f�r�ldrar f�r kostnader vid adoption av barn som inte �r svenska medborgare och som inte �r bosatta h�r i landet n�r f�r�ldrarna f�r dem i sin v�rd. Bidraget l�mnas med 40 000 kronor f�r varje barn. 3 � F�r att adoptionsbidrag ska l�mnas kr�vs 1. att f�r�ldrarna var bosatta h�r i landet s�v�l n�r de fick barnet i sin v�rd som n�r adoptionen blev giltig h�r, och 2. att ans�kan om bidraget g�rs inom ett �r fr�n det att adoptionen blev giltig h�r i landet. 4 � Adoptionsbidrag l�mnas endast till den eller de f�r�ldrar som har f�tt tillst�nd att adoptera av svensk domstol. Med svensk domstols tillst�nd likst�lls 1. beslut av regeringen, eller av den myndighet som regeringen har be- st�mt, om att ett utomlands meddelat beslut om adoption ska g�lla h�r i lan- det, och 2. ett utomlands meddelat beslut om adoption som g�ller h�r i landet en- ligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tilltr�de till Haag- konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adop- tioner. </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 2010:110 Avd. B 5 � Adoptionsbidrag l�mnas endast f�r barn som inte hade fyllt tio �r n�r f�r�ldrarna fick det i sin v�rd. Bidrag l�mnas inte f�r adoption av eget eller makes barn. 6 � Bidrag l�mnas endast f�r adoption som har f�rmedlats av en sam- manslutning som �r auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsf�rmedling. Vem av f�r�ldrarna f�r adoptionsbidraget? 7 � F�r�ldrarna f�r h�lften var av adoptionsbidraget om de inte beg�r en annan f�rdelning. 22 kap. V�rdbidrag Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om personer som likst�lls med f�r�lder i 2 �, r�tten till v�rdbidrag i 35 ��, f�rm�nstiden i 610 ��, ber�kning av v�rdbidrag i 1114 ��, vem av f�r�ldrarna som f�r v�rdbidraget i 15 och 16 ��, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 17 och 18 ��, och utbetalning av v�rdbidrag i 19 �. Personer som likst�lls med f�r�lder 2 � F�ljande personer likst�lls med f�r�lder n�r det g�ller v�rdbidrag: 1. f�r�lders make som stadigvarande sammanbor med f�r�ldern, 2. f�r�lders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med f�r�ldern, 3. s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare som har v�rd om barnet, och 4. blivande adoptivf�r�lder vid adoption av ett barn som inte �r svensk medborgare och som inte �r bosatt h�r i landet n�r han eller hon f�r barnet i sin v�rd. R�tten till v�rdbidrag 3 � En f�rs�krad f�r�lder har r�tt till v�rdbidrag f�r ett f�rs�krat barn, om 1. barnet p� grund av sjukdom, utvecklingsst�rning eller annat funk- tionshinder beh�ver s�rskild tillsyn och v�rd under minst sex m�nader, eller 2. det p� grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader. Om en f�r�lder har flera barn som avses i f�rsta stycket grundas bed�m- ningen av r�tten till v�rdbidrag p� det sammanlagda behovet av tillsyn och v�rd samt p� de sammanlagda merkostnaderna. 4 � V�rdbidrag l�mnas alltefter tillsyns- och v�rdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek som hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels f�r- m�n enligt 11 och 12 ��. </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 2010:110 Avd. B Bidrag kan �ven l�mnas s�rskilt f�r merkostnader enligt 13 och 14 ��. 5 � Vid bed�mningen enligt 3 och 4 �� ska det bortses fr�n v�rdbehov som tillgodoses genom annat samh�llsst�d. F�rm�nstiden Huvudregler 6 � V�rdbidrag l�mnas fr�n och med m�naden n�r r�tt till f�rm�nen upp- kommer, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n den m�nad d� ans�kan om v�rd- bidrag gjordes. V�rdbidrag l�mnas till och med juni det �r d� barnet fyller 19 �r eller den tidigare m�nad n�r r�tt till f�rm�nen annars upph�r. 7 � V�rdbidraget f�r begr�nsas till viss tid. R�tten till v�rdbidrag ska ompr�vas minst vartannat �r, om det inte finns sk�l f�r ompr�vning med l�ngre mellanrum. Avbrott i v�rden 8 � Om f�r�ldern tillf�lligt �r f�rhindrad att v�rda barnet l�mnas v�rd- bidrag under avbrott i v�rden som varar h�gst sex m�nader. Om det finns s�rskilda sk�l kan v�rdbidrag l�mnas �ven under ett avbrott som varar ytterligare h�gst sex m�nader. Om barnet avlider 9 � Om mer �n en fj�rdedels v�rdbidrag l�mnas f�r ett barn och barnet av- lider forts�tter v�rdbidraget att l�mnas till och med den �ttonde m�naden ef- ter d�dsfallet eller den tidigare m�nad n�r v�rdbidraget annars skulle ha upp- h�rt. 10 � Under den tid som anges i 9 � l�mnas v�rdbidraget som 1. halv f�rm�n om bidraget vid tiden f�r d�dsfallet l�mnades som hel eller tre fj�rdedels f�rm�n, och 2. en fj�rdedels f�rm�n om bidraget vid tiden f�r d�dsfallet l�mnades som halv f�rm�n. Om viss del av det v�rdbidrag som g�llde vid d�dsfallet hade best�mts som merkostnadsers�ttning ska motsvarande del av bidraget enligt f�rsta stycket anses utg�ra s�dan ers�ttning. Ber�kning av v�rdbidrag Huvudregler 11 � Helt v�rdbidrag f�r ett �r motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet, dock inte i fall som avses i 13 och 14 ��. Partiell f�rm�n motsvarar till�mp- lig del av helt bidrag. </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 2010:110 Avd. B 12 � Av v�rdbidrag som l�mnas enligt 11 � kan en viss angiven del be- st�mmas som ers�ttning f�r merkostnader. Denna ers�ttning best�ms till 1. 18 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 18 men inte 36 procent av prisbasbeloppet, 2. 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 36 men inte 53 procent av prisbasbeloppet, 3. 53 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 53 men inte 69 procent av prisbasbeloppet, och 4. 69 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 69 pro- cent av prisbasbeloppet eller mer. V�rdbidrag enbart f�r merkostnader 13 � V�rdbidrag som l�mnas med beaktande enbart av merkostnader be- st�ms till 1. 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till minst detta belopp, eller 2. 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till minst detta belopp. Merkostnadsers�ttning ut�ver helt v�rdbidrag 14 � Om behovet av s�rskild tillsyn och v�rd f�r ett barn grundar r�tt till hel f�rm�n utan att merkostnaderna beaktas och merkostnaderna uppg�r till minst 18 procent av prisbasbeloppet, ska beloppet av hel f�rm�n h�jas med merkostnadsers�ttning. Denna ska, alltefter merkostnadernas storlek, be- st�mmas till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet med till�mpning av 12 �. Vem av f�r�ldrarna f�r v�rdbidraget? 15 � Om b�da f�r�ldrarna har r�tt till v�rdbidrag f�r ett visst barn f�r den f�r�lder v�rdbidraget som st�r f�r den huvudsakliga tillsynen och v�rden av barnet. 16 � Om b�da f�r�ldrarna beg�r det ska i st�llet halva bidraget betalas ut till var och en av dem. En f�ruts�ttning f�r detta �r att f�r�ldrarna har ge- mensam v�rdnad om barnet och att b�da tar del i v�rden av barnet. I fall som avses i 9 � kr�vs att f�r�ldrarna vid tiden f�r d�dsfallet hade ge- mensam v�rdnad om barnet och att b�da tog del i v�rden av barnet. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 17 � Om f�rh�llanden som p�verkar behovet av v�rdbidraget �ndras ska r�tten till f�rm�nen ompr�vas. 18 � �ndring av v�rdbidrag ska g�lla fr�n och med m�naden n�rmast efter den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom. G�ller det �kning efter an- s�kan ska dock �ven 6 � f�rsta stycket beaktas. </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 2010:110 Avd. B Utbetalning av v�rdbidrag 19 � V�rdbidrag ska betalas ut m�nadsvis. N�r ers�ttningsbeloppet ber�k- nas f�r m�nad ska den ers�ttning f�r �r r�knat som ber�kningen utg�r fr�n avrundas till n�rmaste krontal som �r j�mnt delbart med tolv. </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 2010:110 Avd. C AVD. C F�RM�NER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA I Inledande best�mmelser 23 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I avdelning C finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada. 2 � F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada enligt denna avdelning �r sjukpenning som l�mnas vid sjukdom och nedsatt arbetsf�rm�ga, rehabiliterings�tg�rder vid sjukdom och nedsatt arbetsf�rm�ga, rehabiliteringsers�ttning i samband med rehabiliterings�tg�rder, sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning n�r arbetsf�rm�gan �r l�ngvarigt nedsatt, arbetsskadeers�ttning vid skada i samband med f�rv�rvsarbete, statlig personskadeers�ttning vid skada i samband med vissa statliga el- ler kommunala verksamheter, krigsskadeers�ttning till sj�m�n vid skada utomlands, smittb�rarers�ttning f�r inkomstf�rlust m.m., och n�rst�endepenning i samband med ledighet f�r v�rd av en sv�rt sjuk per- son. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid sjukdom och arbetsskada. Vidare finns best�mmelser om sjukpenning m.m. i 2428 kap., rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning i 2931 kap., sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 3237 kap., f�rm�ner vid arbetsskada m.m. i 3844 kap., och s�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada i 4547 kap. F�rs�kring och ans�kan, m.m. 4 � En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 7 kap. Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m- melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 � �renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av F�r- s�kringskassan. II Sjukpenning m.m. 24 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjuk- penninggrundande inkomst och �rsarbetstid i 25 kap. </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 2010:110 Avd. C Vidare finns best�mmelser om best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande inkomst samt ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap., och sjukpenning i 27 och 28 kap. Inledande best�mmelser 2 � Sjukpenning kan l�mnas till en f�rs�krad som har nedsatt arbetsf�r- m�ga p� grund av sjukdom. Ers�ttningens storlek �r beroende av den f�rs�k- rades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken den- nes arbetsf�rm�ga �r nedsatt. 3 � En f�rs�krads sjukpenninggrundande inkomst ligger ocks� till grund f�r ber�kning av f�ljande f�rm�ner enligt denna balk: graviditetspenning, f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�, tillf�llig f�r�ldrapenning, rehabiliteringspenning, skadelivr�nta, smittb�rarpenning, och n�rst�endepenning. 25 kap. Allm�nna best�mmelser om sjukpenninggrundande inkomst och �rsarbetstid Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns grundl�ggande best�mmelser om sjukpenning- grundande inkomst i 26 ��. Vidare finns best�mmelser om inkomst av anst�llning i 7 �, inkomst av annat f�rv�rvsarbete i 815 ��, undantag f�r vissa inkomster i 1624 ��, och �rsarbetstid i 2531 ��. Grundl�ggande best�mmelser 2 � Sjukpenninggrundande inkomst �r den �rliga inkomst i pengar som en f�rs�krad kan antas komma att tills vidare f� f�r eget arbete antingen 1. som arbetstagare i allm�n eller i enskild tj�nst (inkomst av anst�llning), eller 2. p� annan grund (inkomst av annat f�rv�rvsarbete). 3 � F�r att sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastst�llas f�r en per- son kr�vs att han eller hon �r f�rs�krad f�r arbetsbaserade f�rm�ner enligt 4 och 6 kap. F�r att sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastst�llas kr�vs dess- utom att den f�rs�krades �rliga inkomst 1. kommer fr�n arbete i Sverige, 2. kommer fr�n arbete som kan antas vara under minst sex m�nader i f�ljd eller vara �rligen �terkommande, och </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 2010:110 Avd. C 3. kan antas uppg� till minst 24 procent av prisbasbeloppet. 4 � Av ett beslut om fastst�llande av sjukpenninggrundande inkomst ska det framg� hur stor den sjukpenninggrundande inkomsten �r och i vilken ut- str�ckning denna avser inkomst av anst�llning eller inkomst av annat f�r- v�rvsarbete. 5 � N�r sjukpenninggrundande inkomst ber�knas ska inkomst av anst�ll- ning och inkomst av annat f�rv�rvsarbete var f�r sig ber�knas och avrundas till n�rmast l�gre hundratal kronor. Vid ber�kningen ska det bortses fr�n inkomst av anst�llning och inkomst av annat f�rv�rvsarbete till den del summan av dessa �verstiger 7,5 prisbas- belopp. Det ska d�rvid i f�rsta hand bortses fr�n inkomst av annat f�rv�rvs- arbete. 6 � Om den f�rs�krades f�rh�llanden inte �r k�nda f�r F�rs�kringskassan, ska ber�kningen av den f�rs�krades sjukpenninggrundade inkomst grundas p� 1. de upplysningar som F�rs�kringskassan kan f� av den f�rs�krade eller dennes arbetsgivare, eller 2. den uppskattning av den f�rs�krades inkomster som gjorts vid taxe- ringen. Inkomst av anst�llning 7 � Ers�ttning med minst 1 000 kronor om �ret f�r utf�rt arbete f�r n�gon annans r�kning ska r�knas som inkomst av anst�llning. Detta g�ller �ven om betalningsmottagaren inte �r anst�lld av den som betalar ers�ttningen. Den som har betalat ut s�dan ers�ttning ska d� anses som arbetsgivare, och den som utf�rt arbete ska anses som arbetstagare. Det som anges i f�rsta stycket g�ller inte om 1. ers�ttningen betalas ut i form av pension, 2. ers�ttningen ska r�knas som inkomst av annat f�rv�rvsarbete enligt 10 15 ��, eller 3. ers�ttningen omfattas av undantag enligt 16 24 ��. Inkomst av annat f�rv�rvsarbete N�ringsverksamhet 8 � Inkomst av n�ringsverksamhet ska r�knas som inkomst av annat f�r- v�rvsarbete. Detsamma g�ller s�dan inkomst av arbete f�r egen r�kning som utg�r inkomst av tj�nst. Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast i den utstr�ckning inkomsten inte ska r�knas som inkomst av anst�llning. Vidare g�ller det som anges i 9 17 och 1924 ��. 9 � N�r sjukpenninggrundande inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�knas f�r inkomst av arbete f�r egen r�kning inte ber�knas h�gre �n vad som mot- svarar sk�lig avl�ning f�r liknande arbete f�r annans r�kning. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 SFS 2010:110 Avd. C Ers�ttning till den som har F-skattsedel 10 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete om ers�ttningen betalas ut till en mottagare som har en F-skattsedel n�r ers�tt- ningen best�ms eller n�r den betalas ut. Om mottagaren har en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 � skattebe- talningslagen (1997:483), r�knas ers�ttningen som inkomst av annat f�r- v�rvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen �beropas. 11 � Den som i en anbudshandling, en faktura eller n�gon d�rmed j�m- f�rlig handling har l�mnat uppgift om innehav av F-skattsedel ska anses ha en s�dan skattsedel om handlingen �ven inneh�ller f�ljande uppgifter: 1. utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra f�r identifiering godtagbara uppgifter, och 2. betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller orga- nisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel g�ller �ven som s�dant skriftligt �beropande av F-skattsedel som avses i 10 � andra stycket. 12 � Det som anges i 11 � g�ller dock inte om den som betalar ut ers�tt- ningen k�nner till att uppgiften om innehav av F-skattsedel �r oriktig. Best�mmelser om p�f�ljd f�r den som l�mnar oriktig uppgift finns i skat- tebrottslagen (1971:69). Viss ers�ttning fr�n privatpersoner 13 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete om ers�ttningen betalas ut till en mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 � skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar skattsedel f�r prelimin�r skatt, om 1. utbetalaren �r en fysisk person eller ett d�dsbo, 2. ers�ttningen inte �r en utgift i en n�ringsverksamhet som bedrivs av ut- betalaren, 3. ers�ttningen tillsammans med annan ers�ttning f�r arbete fr�n samma utbetalare under inkomst�ret kan antas bli mindre �n 10 000 kronor, 4. utbetalaren och mottagaren inte har tr�ffat en �verenskommelse om att ers�ttningen ska anses som inkomst av anst�llning, och 5. det inte �r fr�ga om s�dan ers�ttning f�r arbete som avses i 12 kap. 16 � f�r�ldrabalken. Ers�ttning fr�n handelsbolag till del�gare, m.m. 14 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete om ers�ttningen betalas ut fr�n 1. ett handelsbolag till en del�gare i handelsbolaget, eller 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intresse- grupperingen. </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 63 SFS 2010:110 Avd. C Ers�ttning fr�n utl�ndsk arbetsgivare 15 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas l�n eller annan ers�tt- ning som den f�rs�krade f�r fr�n en arbetsgivare som �r bosatt utomlands el- ler �r en utl�ndsk juridisk person, om arbetsgivaren inte har s�dant fast driftst�lle i Sverige som avses i 2 kap. 29 � inkomstskattelagen (1999:1229), och arbetsgivaren och den f�rs�krade har slutit avtal som avses i 2 kap. 8 � socialavgiftslagen (2000:980) att arbetsgivaravgifter inte ska betalas p� l�- nen eller ers�ttningen. Undantag f�r vissa inkomster Ers�ttning understigande 1 000 kronor 16 � Om ers�ttning f�r arbete f�r n�gon annans r�kning inte kan antas upp- g� till minst 1 000 kronor under �ret, r�knas ers�ttningen fr�n denne som sjukpenninggrundande inkomst endast om ers�ttningen utg�r inkomst av n�- ringsverksamhet. Semesterl�n och semesterers�ttning 17 � Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte semesterl�n till den del l�nen �verstiger vad som skulle ha betalats i l�n f�r utf�rt arbete under motsvarande tid. Motsvarande begr�nsning g�ller f�r semesterers�ttning. Vissa utdelningar, kapitalinkomster och l�n 18 � Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 � 1 3 inkomstskattelagen (1999:1229). Mindre ers�ttning till idrottsut�vare 19 � Som sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning r�knas inte ers�tt- ning som en idrottsut�vare f�r fr�n en s�dan ideell f�rening som avses i 7 kap. 7 � f�rsta stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till hu- vudsakligt syfte att fr�mja idrottslig verksamhet, om ers�ttningen fr�n f�ren- ingen under �ret kan antas bli mindre �n ett halvt prisbasbelopp. Vissa avtalsf�rm�ner som avses i lagen om s�rskild l�neskatt 20 � Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte f�ljande ers�tt- ningar: 1. ers�ttning som anges i 1 � f�rsta stycket 1 5 och fj�rde stycket lagen (1990:659) om s�rskild l�neskatt p� vissa f�rv�rvsinkomster, och 2. ers�ttning enligt gruppsjukf�rs�kring eller trygghetsf�rs�kring vid ar- betsskada som enligt 2 � f�rsta stycket lagen om s�rskild l�neskatt p� vissa f�rv�rvsinkomster utg�r underlag f�r n�mnda skatt. </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 64 SFS 2010:110 Avd. C Ers�ttning fr�n vinstandelsstiftelse 21 � Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte ers�ttning fr�n en stiftelse som har till v�sentligt �ndam�l att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som �r eller har varit anst�llda hos en arbetsgivare som har l�mnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) om f�ljande f�ruts�ttningar �r upp- fyllda: ers�ttningen avser en s�dan anst�lld som omfattas av �ndam�let med vinstandelsstiftelsen, ers�ttningen avser inte betalning f�r den anst�lldes arbete �t vinst- andelsstiftelsen, och de bidrag arbetsgivaren har l�mnat till vinstandelsstiftelsen har varit av- sedda att vara bundna under minst tre kalender�r och att p� likartade villkor tillkomma en betydande andel av de anst�llda. Detta g�ller �ven ers�ttning fr�n en annan juridisk person med motsva- rande �ndam�l som en vinstandelsstiftelse. 22 � Om arbetsgivaren �r ett f�mansf�retag eller ett f�manshandelsbolag g�ller det som f�reskrivs i 21 � inte ers�ttning som den juridiska personen l�mnar till f�retagsledare eller del�gare i f�retaget eller till en person som �r n�rst�ende till n�gon av dem. Med f�mansf�retag, f�manshandelsbolag, f�retagsledare och n�rst�ende avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229). 23 � Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte s�dan ers�ttning fr�n en vinstandelsstiftelse som h�rr�r fr�n bidrag som arbetsgivaren har l�mnat under n�got av �ren 1988 1991. F�rs�krade som senast f�r juli 2008 beviljats icke tidsbegr�nsad sjukers�ttning 24 � Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte inkomst p� grund av f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade utf�r under tid f�r vilken han eller hon f�r sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 �. �rsarbetstid Allm�nna best�mmelser 25 � �rsarbetstid ska ber�knas f�r en f�rs�krad som har en sjukpenning- grundande inkomst som helt eller delvis avser anst�llning. �rsarbetstiden ber�knas n�r den enligt s�rskilda best�mmelser har betydelse f�r ber�k- ningen av en f�rm�n. 26 � �rsarbetstiden �r det antal timmar eller dagar per �r som en f�rs�krad tills vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid i sitt f�rv�rvsarbete. 27 � �rsarbetstiden ber�knas i dagar endast n�r den schablonber�knas. Re- geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�re- skrifter om schablonber�kning av �rsarbetstiden. </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 65 SFS 2010:110 Avd. C Ledighet som likst�lls med f�rv�rvsarbete 28 � N�r �rsarbetstiden ber�knas ska f�ljande ledigheter likst�llas med f�r- v�rvsarbete: 1. ledighet f�r semester, dock inte om den f�rs�krade under ledigheten f�r semesterl�n enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 � samma lag, kan beg�ra att dagar d� han eller hon �r of�rm�gen till arbete p� grund av sjukdom inte r�knas som semesterdag, 2. ledighet under studietid f�r vilken oavkortade l�nef�rm�ner l�mnas, 3. ledighet under tid d� den f�rs�krade f�r ers�ttning f�r att delta i tecken- spr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF), och 4. ledighet f�r ferier eller f�r motsvarande uppeh�ll f�r l�rare som �r an- st�llda inom utbildningsv�sendet. Ber�kning av �rsarbetstiden 29 � �rsarbetstiden avrundas till n�rmast hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. 30 � N�r den f�rs�krades f�rh�llanden inte �r k�nda f�r F�rs�kringskassan ska ber�kningen av �rsarbetstiden grundas p� upplysningar som F�r- s�kringskassan kan inh�mta fr�n den f�rs�krade eller dennes arbetsgivare el- ler uppdragsgivare. 31 � I 26 kap. samt 28 kap. 8 och 9 �� finns ytterligare best�mmelser om ber�kning av �rsarbetstid i vissa situationer. 26 kap. Best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande inkomst samt ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om n�r sjukpenninggrundande inkomst best�ms i 2 och 3 ��, �ndring av den sjukpenninggrundande inkomsten i 48 ��, sjukpenninggrundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott (SGI-skyddad tid) i 9 18 ��, sjukpenninggrundande inkomst och �rsarbetstid i vissa situationer i 19 27 ��, och �rlig omr�kning av sjukpenninggrundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid) i 2831 ��. N�r best�ms sjukpenninggrundande inkomst? 2 � Sjukpenninggrundande inkomst best�ms f�r en f�rs�krad i samband med att han eller hon beg�r att f� en f�rm�n som ber�knas p� grundval av sjukpenninggrundande inkomst eller att det annars beh�vs f�r hand- l�ggningen av ett �rende. </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 SFS 2010:110 Avd. C 3 � F�rs�kringskassan ska p� beg�ran av en f�rs�krad best�mma den f�r- s�krades sjukpenninggrundande inkomst �ven om n�got ers�ttnings�rende inte �r aktuellt. �ndring av den sjukpenninggrundande inkomsten 4 � Den sjukpenninggrundande inkomsten ska �ndras om F�rs�krings- kassan har f�tt reda p� att den f�rs�krades inkomstf�rh�llanden eller andra omst�ndigheter har �ndrats p� ett s�tt som har betydelse antingen f�r r�tten till en f�rm�n som redan l�mnas eller f�r storleken p� f�rm�nen. 5 � �ndring enligt 4 � f�r inte avse �ndring av den f�rs�krades inkomst- f�rh�llanden p� grund av s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �. 6 � En �ndring av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten ska g�lla fr�n och med den dag d� anledning till �ndringen uppkom. Den �ndrade sjukpenninggrundande inkomsten f�r dock l�ggas till grund f�r ers�ttning tidigast fr�n och med f�rsta dagen i den ers�ttningsperiod som infaller i anslutning till att F�rs�kringskassan f�tt k�nnedom om inkomst- �ndringen. 7 � Det som f�reskrivs i 6 � andra stycket till�mpas inte om �ndringen f�ranleds av att 1. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har beviljats den f�rs�krade el- ler att s�dan ers�ttning som redan l�mnats har �ndrats p� grund av att den f�rs�krades arbetsf�rm�ga har �ndrats, 2. ett beslut om vilandef�rklaring av sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning enligt 36 kap. 13 15 �� har upph�rt, 3. livr�nta enligt best�mmelserna i denna avdelning har beviljats den f�r- s�krade eller s�dan livr�nta som redan l�mnas har �ndrats, eller 4. tj�nstepension har beviljats den f�rs�krade. 8 � Best�mmelsen i 7 � 1 ska till�mpas �ven n�r den f�rs�krade skulle ha f�tt s�dan ers�ttning som avses d�r i form av garantiers�ttning om han eller hon hade haft r�tt till s�dan ers�ttning enligt best�mmelserna i 35 kap. 4 17 �� om f�rs�kringstid. Sjukpenninggrundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott (SGI-skyddad tid) Allm�nna best�mmelser 9 � SGI-skydd inneb�r att den sjukpenninggrundande inkomsten f�r tid d� den f�rs�krade g�r avbrott i sitt arbete av n�got sk�l som anges i 11 18 �� (SGI-skyddad tid) ber�knas med utg�ngspunkt i f�rh�llandena n�rmast f�re avbrottet, om den sjukpenninggrundande inkomsten d�rigenom blir h�gre �n om den hade ber�knats med beaktande av f�rh�llandena under avbrottet. Det som f�reskrivs i denna paragraf g�ller dock inte n�r 7 � 1, 3 eller 4 �r till�mplig. </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 67 SFS 2010:110 Avd. C 10 � I 2831 �� finns best�mmelser om omr�kning av den sjukpenning- grundande inkomsten under SGI-skyddad tid i vissa fall. Studier 11 � SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade bedriver studier, f�r vilka han eller hon uppb�r studiest�d enligt studiest�dslagen (1999:1395). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytter- ligare f�reskrifter om vilka studier som medf�r att skyddet �r till�mpligt. Periodiskt ekonomiskt st�d 12 � SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade f�r periodiskt eko- nomiskt st�d enligt s�rskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter. Reger- ingen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om f�ruts�ttningarna f�r att avtalen ska medf�ra att skyddet �r till�mpligt. Arbetsmarknadspolitiska �tg�rder m.m. 13 � SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller utvecklingsers�ttning eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om de villkor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfo- gande. Graviditet 14 � SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade �r gravid och avbryter eller inskr�nker sitt f�rv�rvsarbete tidigast sex m�nader f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten f�r f�delsen. F�r�ldraledighet 15 � SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade helt eller delvis avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn, om den f�rs�krade �r f�r�lder till barnet eller likst�lls med f�r�lder enligt 1 � f�r�ldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte fyllt ett �r. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven vid adoption av barn som inte fyllt tio �r eller vid mottagande av s�dant barn i avsikt att adoptera det, om mindre �n ett �r har f�rflutit sedan den f�rs�krade fick barnet i sin v�rd. Plikttj�nstg�ring 16 � SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade fullg�r tj�nstg�ring en- ligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt. </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 68 SFS 2010:110 Avd. C Sjukpenning och rehabiliteringsers�ttning, m.m. 17 � SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade inte f�rv�rvsarbetar av n�gon anledning som ger r�tt till ers�ttning i form av 1. sjukpenning, 2. ers�ttning f�r arbetsresor i st�llet f�r sjukpenning, 3. rehabiliteringsers�ttning, eller 4. ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�kringen enligt 3842 kap. som mot- svarar ers�ttning enligt 1 3 eller n�gon annan j�mf�rbar ekonomisk f�rm�n. Kortare avbrott i f�rv�rvsarbete 18 � SGI-skydd g�ller under h�gst tre m�nader i f�ljd f�r en f�rs�krad som avbryter sitt f�rv�rvsarbete, oavsett om avsikten �r att f�rv�rvsavbrottet ska p�g� l�ngre tid. Sjukpenninggrundande inkomst och �rsarbetstid i vissa situationer Studier, periodiskt ekonomiskt st�d och arbetsmarknadspolitiska �tg�rder m.m. 19 � F�r en f�rs�krad som bedriver studier som avses i 11 � eller f�r perio- diskt ekonomiskt st�d som avses i 12 � eller deltar i ett arbetsmarknads- politiskt program och f�r aktivitetsst�d eller utvecklingsers�ttning g�ller vid sjukdom det som f�reskrivs i andra stycket. Under den tid som avses i f�rsta stycket ska sjukpenningen f�r den f�r- s�krade ber�knas p� en sjukpenninggrundande inkomst som har fastst�llts p� grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den f�rs�krade kan antas f� under den tiden. Om den sjukpenninggrundande inkomsten d� helt eller delvis �r inkomst av anst�llning, ska �rsarbetstiden ber�knas p� grundval av enbart det antal arbetstimmar som den f�rs�krade kan antas ha i det f�rv�rvs- arbetet under den aktuella tiden. Plikttj�nstg�ring 20 � Det som f�reskrivs i 19 � andra stycket till�mpas �ven vid sjukdom f�r en f�rs�krad som fullg�r plikttj�nstg�ring som avses i 16 �. Detta g�ller dock endast vid grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar. Behandling eller rehabilitering 21 � F�r en f�rs�krad som f�r s�dan behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 6 � eller 29 kap. 2 � och d� f�r livr�nta fr�n arbetsskade- f�rs�kringen enligt 41 kap. eller motsvarande ers�ttning enligt annan f�r- fattning, g�ller vid sjukdom det som anges i andra stycket. Under den tid som livr�ntan betalas ut ska sjukpenningen ber�knas p� en sjukpenninggrundande inkomst som har fastst�llts p� grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den f�rs�krade kan antas f� under denna tid. </div> <div id="page69-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 69 SFS 2010:110 Avd. C Studieuppeh�ll 22 � F�r en f�rs�krad som avses i 28 kap. 6 � f�rsta stycket 1 eller 2, och som under studieuppeh�ll mellan v�r- och h�sttermin inte f�r studiesociala f�rm�ner f�r studier som avses i 11 �, g�ller vid sjukdom det som anges i an- dra stycket. Under studieuppeh�llet ska sjukpenning ber�knas p� den sjukpenning- grundande inkomst som f�ljer av 4 7, 9 och 10 �� om sjukpenningen d� blir h�gre �n sjukpenning ber�knad p� den sjukpenninggrundande inkomsten en- ligt 19 �. F�rs�krade som f�tt sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning 22 a � Vid utg�ngen av en period d� en f�rs�krad helt eller delvis har f�tt sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning, ska den sjukpenninggrundande in- komsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den f�rs�krade skulle ha varit ber�ttigad till omedelbart f�re en eller flera s�dana perioder. Om ett �r eller l�ngre tid har f�rflutit fr�n den tidpunkt n�r sjukers�ttningen eller aktivitetsers�ttningen b�rjade l�mnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten r�knas om enligt 31 � f�r varje helt �r som har f�rflutit. F�rsta stycket g�ller endast f�r tid f�re 65 �rs �lder. F�rs�krade som f�tt v�rdnadsbidrag 23 � Vid utg�ngen av en period f�r vilken en f�rs�krad har f�tt v�rdnads- bidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt v�rdnadsbidrag ska den sjuk- penninggrundande inkomsten l�gst motsvara den sjukpenninggrundande in- komst som den f�rs�krade skulle ha varit ber�ttigad till omedelbart f�re en s�dan period. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller dock inte i de fall s�dana omst�ndigheter som anges i 7 � 1, 3 eller 4 har intr�ffat, eller d� den f�rs�krade omfattas av best�mmelserna i 11 eller 12 �. F�rs�krade som vid vistelse utomlands ansetts bosatta i Sverige 24 � F�r s�dana personer som enligt 5 kap. 6 och 8 �� anses bosatta i Sve- rige �ven under vistelse utomlands, ska den sjukpenninggrundande inkom- sten vid �terkomsten till Sverige motsvara l�gst det belopp som utgjorde de- ras sjukpenninggrundande inkomst omedelbart f�re utlandsresan. F�rs�krade som f�r tj�nstepension 25 � Om en f�rs�krad f�r tj�nstepension i form av �lderspension eller d�r- med likst�lld pension f�re utg�ngen av den m�nad han eller hon fyller 65 �r, ska sjukpenninggrundande inkomst fastst�llas endast om den f�rs�krade har ett f�rv�rvsarbete som ber�knas p�g� under minst sex m�nader i f�ljd. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska d� ber�knas enligt best�mmelserna i 25 kap. </div> <div id="page70-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 70 SFS 2010:110 Avd. C 26 � Om en f�rs�krad som f�r s�dan tj�nstepension som avses i 25 � �r helt eller delvis arbetsl�s och �r arbetss�kande, ska sjukpenninggrundande in- komst fastst�llas endast om tj�nstepensionen understiger 60 procent av l�nen n�rmast f�re pensionsavg�ngen. 27 � F�r en f�rs�krad som avses i 26 � ska den sjukpenninggrundande in- komsten ber�knas p� grundval av l�nen n�rmast f�re pensionsavg�ngen. Om den f�rs�krade inte har f�r avsikt att f�rv�rvsarbeta i samma omfattning som tidigare, ska den sjukpenninggrundande inkomsten ber�knas p� grundval av den inkomst han eller hon kan antas f� av arbete som svarar mot arbetsutbu- det. Vid ber�kningen ska det iakttas att den sjukpenninggrundande inkom- sten inte f�r �verstiga 7,5 prisbasbelopp. Vid ber�kningen ska den f�rs�krades inkomst minskas med tj�nste- pensionen. Minskningen f�r dock inte leda till att en f�rs�krad som �r endast delvis arbetsl�s f�r l�gre sjukpenninggrundande inkomst �n om ber�kningen skulle ha gjorts enligt 25 �. �rlig omr�kning av sjukpenninggrundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid) 28 � N�r F�rs�kringskassan ska best�mma den sjukpenninggrundande in- komsten f�r en f�rs�krad som omfattas av best�mmelserna i 1118 �� och som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjukpenninggrundande in- komsten r�knas om enligt 2931 ��. Det som anges i f�rsta stycket g�ller �ven en f�rs�krad vars anst�llning upph�r under en p�g�ende ers�ttningsperiod. 29 � Den sjukpenninggrundande inkomsten ska r�knas om n�r minst ett �r har f�rflutit fr�n den tidpunkt n�r den anst�llning upph�rde som senast f�r- anlett eller kunnat f�ranleda ber�kning av sjukpenninggrundande inkomst. D�refter ska den sjukpenninggrundande inkomsten r�knas om �rligen, r�knat ett �r fr�n den senaste omr�kningen. Med den tidpunkt n�r anst�llningen upph�rde likst�lls den tidpunkt d� den f�rs�krade helt upph�rde med annat f�rv�rvsarbete �n arbete som anst�lld. Efter omr�kning enligt 22 a � likst�lls utg�ngen av det senaste hela �r f�r vilket omr�kning skett med den tidpunkt n�r anst�llningen upph�rde. 30 � Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat f�rv�rvsarbete, grun- dad p� annan inkomst �n som avses i 25 kap. 15 �, ska r�knas om f�r en f�r- s�krad som inte har upph�rt med f�rv�rvsarbetet. Omr�kning ska g�ras under en p�g�ende ers�ttningsperiod efter det att ett �r har f�rflutit fr�n ers�ttningsperiodens b�rjan. D�refter ska den sjukpen- ninggrundande inkomsten r�knas om �rligen, r�knat ett �r fr�n den senaste omr�kningen. 31 � Omr�kningen ska g�ras med den procentuella f�r�ndringen i det all- m�nna prisl�get r�knad fr�n det senast fastst�llda talet f�r konsument- prisindex j�mf�rt med motsvarande tal tolv m�nader dessf�rinnan. En om- r�kning som inneb�r en s�nkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beaktas. </div> <div id="page71-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 71 SFS 2010:110 Avd. C Den sjukpenninggrundande inkomsten f�r aldrig fastst�llas till ett belopp som �verstiger 7,5 prisbasbelopp. 27 kap. Allm�nna best�mmelser om sjukpenning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till sjukpenning i 28 ��, samordning med sjukl�n i 9 �, sjukpenning f�r anst�llda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall, m.m. i 10 16 ��, sjukanm�lan i 17 och 18 ��, ers�ttningsniv�er i 19 �, f�rm�nstiden i 2038 ��, allm�nt h�griskskydd i 39 �, s�rskilt h�griskskydd i 4044 ��, f�rm�nsniv�er och arbetsf�rm�ga i 45 �, bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning (rehabiliteringskedjan) i 46 55 b ��, och arbetsgivarintr�de m.m. i 5661 ��. R�tten till sjukpenning Allm�nna villkor 2 � En f�rs�krad har r�tt till sjukpenning vid sjukdom som s�tter ned hans eller hennes arbetsf�rm�ga med minst en fj�rdedel. Med sjukdom likst�lls ett tillst�nd av nedsatt arbetsf�rm�ga som orsakats av sjukdom f�r vilken det l�mnats sjukpenning, om tillst�ndet fortfarande kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt. 3 � Vid bed�mningen av om den f�rs�krade �r sjuk ska det bortses fr�n ar- betsmarknadsm�ssiga, ekonomiska, sociala och liknande f�rh�llanden. 4 � Sjukpenning l�mnas som hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels f�rm�n enligt 45 �. Ers�ttning f�r arbetsresor i st�llet f�r sjukpenning 5 � F�r att underl�tta den f�rs�krades �terg�ng till arbete i anslutning till ett sjukdomsfall f�r, i st�llet f�r den sjukpenning som annars skulle ha l�m- nats, sk�lig ers�ttning l�mnas f�r den f�rs�krades merutgifter f�r resor till och fr�n arbetet. Ers�ttning l�mnas endast om merutgifterna beror p� att den f�rs�krades h�lsotillst�nd inte till�ter honom eller henne att utnyttja det f�rds�tt som han eller hon normalt anv�nder f�r att ta sig till sitt arbete. </div> <div id="page72-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 72 SFS 2010:110 Avd. C Sjukpenning i f�rebyggande syfte m.m. 6 � En f�rs�krad har r�tt till sjukpenning �ven n�r han eller hon genomg�r en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att 1. f�rebygga sjukdom, 2. f�rkorta sjukdomstiden, eller 3. helt eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Som villkor f�r att sjukpenning ska l�mnas g�ller att den medicinska be- handlingen eller medicinska rehabiliteringen har ordinerats av l�kare, och ing�r i en av F�rs�kringskassan godk�nd plan. 7 � Om sjukpenning l�mnas enligt 6 � ska arbetsf�rm�gan anses nedsatt i den utstr�ckning som den f�rs�krade p� grund av behandlingen eller rehabi- literingen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta. Familjehemsf�r�lder 8 � Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barn som om- fattas av uppdraget f�r tid n�r sjukpenning kommer i fr�ga, bed�ms r�tten till sjukpenning med bortseende fr�n ers�ttningen. Samordning med sjukl�n 9 � Sjukpenning l�mnas inte p� grundval av anst�llningsf�rm�ner f�r tid som ing�r i en sjukl�neperiod n�r den f�rs�krades arbetsgivare ska svara f�r sjukl�n. Sjukpenning f�r anst�llda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall, m.m. De f�rsta fjorton dagarna 10 � F�r de f�rsta 14 dagarna i en sjukperiod l�mnas sjukpenning som sva- rar mot sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning endast under f�rut- s�ttning att den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat om han eller hon inte hade varit sjuk. Med tid f�r f�rv�rvsarbete enligt f�rsta stycket likst�lls tid som avses i 25 kap. 28 �. 11 � Kan det inte utredas hur den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat un- der sjukperiodens f�rsta 14 dagar g�ller f�ljande. Sjukpenningen f�r l�mnas efter vad som kan anses sk�ligt med ledning av hur den f�rs�krade har f�r- v�rvsarbetat f�re sjukperioden, om det kan antas att den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat i motsvarande omfattning under de f�rsta 14 dagarna i sjuk- perioden. Studier 12 � Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna av sjukperioden f�r en f�rs�krad som bedriver s�dana studier som avses i 26 kap. 11 �. </div> <div id="page73-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 73 SFS 2010:110 Avd. C Periodiskt ekonomiskt st�d 13 � Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna av sjukperioden f�r en f�rs�krad som f�r periodiskt ekonomiskt st�d enligt s�dana s�rskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter som avses i 26 kap. 12 �. Arbetsmarknadspolitiska �tg�rder m.m. 14 � Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna av sjukperioden f�r en f�rs�krad som, p� s�tt avses i 26 kap. 13 �, deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller utvecklingser- s�ttning, eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Behandling och rehabilitering 15 � Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna av sjukperioden f�r en f�rs�krad som f�r s�dan behandling som avses i 6 � eller 31 kap. 3 � och som under denna tid f�r livr�nta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 4144 kap. Plikttj�nstg�ring 16 � Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna f�r en f�rs�krad som fullg�r tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total- f�rsvarsplikt, om tj�nstg�ringen avser grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar. Sjukanm�lan 17 � Sjukpenning f�r inte l�mnas f�r tid innan anm�lan om sjukdomsfallet har gjorts till F�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om det har funnits hinder mot att g�ra en s�dan anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�r- m�nen �nd� b�r l�mnas. 18 � Om den f�rs�krades arbetsgivare ska anm�la sjukdomsfallet enligt 12 � f�rsta stycket lagen (1991:1047) om sjukl�n, ska sjukpenning som grundas p� inkomst av anst�llning l�mnas utan hinder av det som anges i 17 �. Ers�ttningsniv�er Inledande best�mmelser 19 � Sjukpenning l�mnas p� normalniv�, eller forts�ttningsniv�. Sjukpenning p� normalniv�n ber�knas p� ett ber�kningsunderlag enligt 28 kap. 7 � 1 och sjukpenning p� forts�ttningsniv�n ber�knas p� ett ber�k- ningsunderlag enligt 28 kap. 7 � 2. </div> <div id="page74-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 74 SFS 2010:110 Avd. C F�rm�nstiden Inledande best�mmelse 20 � Sjukpenning kan l�mnas f�r dagar i en sjukperiod s� l�nge den f�r- s�krade uppfyller f�ruts�ttningarna f�r r�tt till sjukpenning inom den tid som anges i 2124 a ��. F�rm�nstiden f�r sjukpenning p� normalniv�n 21 � Sjukpenning p� normalniv�n l�mnas f�r h�gst 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 n�rmast f�reg�ende dagarna. 22 � Om den f�rs�krade inom ramtiden redan har f�tt sjukpenning f�r 364 dagar p� normalniv�n, kan sjukpenning l�mnas enligt best�mmelserna i 24 �. Vid ber�kningen av antalet dagar med sjukpenning p� normalniv�n an- ses som s�dana dagar �ven dagar med 1. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n, 2. ers�ttning f�r merutgifter enligt 5 �, och 3. rehabiliteringsers�ttning enligt 31 kap. 3 �. Som dagar med sjukpenning p� normalniv�n r�knas vidare tretton dagar under s�dan sjukl�neperiod som avses i 26 � andra stycket. 23 � Om den f�rs�krade har en allvarlig sjukdom l�mnas sjukpenning p� normalniv�n trots att s�dan sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar un- der ramtiden. I s�dant fall till�mpas inte best�mmelserna i 22 och 24 ��. F�rm�nstiden f�r sjukpenning p� forts�ttningsniv�n 24 � Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r h�gst 550 dagar om sjukpenning p� normalniv�n inte kan l�mnas p� grund av det som f�reskrivs i 21 �. Detta g�ller �ven f�r dagar i en ny sjukperiod under f�ruts�ttning att sjukpenning f�r maximalt antal dagar inte redan har l�mnats. 24 a � Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r ytterligare dagar om 1. sjukperioden f�ranleds av en godk�nd arbetsskada enligt 3942 kap., 2. den f�rs�krade �r intagen p� sjukhus eller p� grund av sjukdom f�r om- fattande v�rd utan att vara intagen p� sjukhus, 3. den f�rs�krade p� grund av sjukdom har s�dan avg�rande f�rlust av verklighetsuppfattningen och f�rm�gan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodog�ra sig information, eller 4. en �terg�ng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medf�ra risk f�r allvarlig f�rs�mring av den f�rs�krades sjukdom. L�karintyg 25 � Den f�rs�krade ska styrka neds�ttningen av arbetsf�rm�gan p� grund av sjukdom senast fr�n och med den sjunde dagen efter sjukanm�l- ningsdagen genom att l�mna in ett l�karintyg till F�rs�kringskassan. </div> <div id="page75-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 75 SFS 2010:110 Avd. C Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter dels om undantag fr�n skyldigheten att l�mna l�karintyg enligt f�r- sta stycket n�r ett s�dant intyg inte beh�vs, dels om att skyldigheten enligt f�rsta stycket ska g�lla fr�n och med en annan dag. Sjukperiod 26 � Som sjukperiod anses tid d� en f�rs�krad 1. i oavbruten f�ljd lider av sjukdom som avses i 2 �, 2. har r�tt till sjukpenning enligt 6 �, eller 3. har r�tt till rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 2 och 3 ��. Om r�tt till sjukpenning f�r den f�rs�krade uppkommer i omedelbar an- slutning till en sjukl�neperiod enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, ska sjukperioden anses omfatta ocks� sjukl�neperioden. Karensdag 27 � Sjukpenning l�mnas inte f�r den f�rsta dagen i en sjukperiod (karens- dag), om inte n�got annat f�ljer av 28 �, 39 � eller 40 44 ��. Om sjukpen- ningen ska arbetstidsber�knas g�ller detta den f�rsta dag i sjukperioden som den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat om han eller hon inte hade varit sjuk. Best�mmelser om karenstid i st�llet f�r karensdag finns i 2931 ��. 28 � Till en f�rs�krad som har r�tt till sjukpenning under medicinsk be- handling eller medicinsk rehabilitering enligt 6 � l�mnas sjukpenning p� normalniv�n eller forts�ttningsniv�n �ven f�r dag som avses i 27 �. Karenstid f�r den som betalar egenavgift 29 � En f�rs�krad som har inkomst av annat f�rv�rvsarbete och som beta- lar egenavgift har r�tt att anm�la till F�rs�kringskassan att han eller hon vill ha sjukpenning med en karenstid p� 3 eller 30 dagar. Om den som betalar egenavgift inte g�r n�gon s�dan anm�lan, l�mnas sjukpenning efter den karensdag som anges i 27 �. 30 � Om den som betalar egenavgift g�r en s�dan anm�lan som anges i 29 �, ska sjukpenning som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete inte l�mnas f�r de f�rsta 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag sjuk- domsfallet intr�ffade inr�knad (karenstid). 31 � Den som betalar egenavgift och som gjort anm�lan om karenstid en- ligt 29 � f�r �verg� till sjukpenning med kortare eller ingen karenstid om han eller hon inte har fyllt 55 �r. �ndringen b�rjar g�lla 14 dagar efter den dag d� den beg�rdes hos F�r- s�kringskassan. �ndringen f�r dock inte till�mpas vid sjukdom som intr�ffat innan �ndringen har b�rjat g�lla. </div> <div id="page76-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 76 SFS 2010:110 Avd. C �terinsjuknande 32 � Om en sjukperiod b�rjar inom fem dagar fr�n det att en tidigare sjuk- period har avslutats ska best�mmelserna i 2024 a och 27 �� till�mpas som om den senare sjukperioden �r en forts�ttning p� den tidigare sjukperioden. 33 � Om en sjukperiod b�rjar inom 20 dagar efter f�reg�ende sjukperiods slut ska best�mmelsen i 30 � om karenstid f�r den som betalar egenavgift till�mpas p� s� s�tt att de b�da perioderna ska anses som en sjukperiod. Sjukpenning i samband med sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning eller pension 34 � En f�rs�krad har inte r�tt till sjukpenning om han eller hon f�r hel sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning. En f�rs�krad har inte heller r�tt till sjukpenning om han eller hon under m�naden n�rmast f�re den d� han eller hon b�rjade f� hel �lderspension fick hel sjukers�ttning. 35 � Best�mmelserna i 34 � om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska till�mpas �ven n�r den f�rs�krade skulle ha haft s�dan ers�ttning i form av garantiers�ttning om han eller hon hade haft r�tt till s�dan ers�ttning enligt best�mmelserna i 35 kap. 4 17 �� om f�rs�kringstid. 35 a � Sjukpenning l�mnas inte till en f�rs�krad under de tre kalender- m�nader som infaller efter utg�ngen av en period med sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning. Detta g�ller dock endast till den del neds�ttningen av ar- betsf�rm�gan svarar mot den neds�ttning f�r vilken sjukers�ttning eller akti- vitetsers�ttning har l�mnats. Sjukpenning l�mnas dock i fall som avses i 23 eller 24 a �. Sjukpenning efter 65-�rsdagen 36 � Har den f�rs�krade f�tt sjukpenning f�r 180 dagar efter ing�ngen av den m�nad n�r han eller hon fyllde 65 �r, f�r F�rs�kringskassan besluta att sjukpenning inte l�ngre ska l�mnas till den f�rs�krade. Sjukpenning efter 70-�rsdagen 37 � F�r tid efter ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade fyllt 70 �r f�r sjukpenning l�mnas under h�gst 180 dagar. Ber�kning av antalet dagar 38 � N�r antalet dagar ber�knas enligt 36 eller 37 � ska varje dag som sjukpenning har l�mnats f�r r�knas som en dag. Allm�nt h�griskskydd 39 � Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�m- melsen i 27 � f�r sammanlagt tio dagar under de senaste tolv m�naderna, kan sjukpenning l�mnas �ven f�r dag som avses i 27 � (allm�nt h�griskskydd). </div> <div id="page77-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 77 SFS 2010:110 Avd. C S�rskilt h�griskskydd 40 � Efter ans�kan av den f�rs�krade f�r F�rs�kringskassan besluta att sjukpenning kan l�mnas �ven f�r dag som avses i 27 � (s�rskilt h�grisk- skydd). 41 � Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd f�r meddelas om den f�rs�krade har en sjukdom som under en tolvm�nadersperiod kan antas medf�ra ett st�rre antal sjukperioder. 42 � Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd f�r �ven meddelas f�r en sjuk- period n�r den f�rs�krade, som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m., har r�tt till sjukpenning till f�ljd av in- grepp f�r att ta till vara det biologiska materialet eller f�rberedelser f�r s�- dant ingrepp. 43 � Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd enligt 41 � g�ller fr�n och med den kalenderm�nad n�r ans�kan gjordes, om inte annat anges i beslutet. H�griskskyddet ska g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det finns s�rskilda sk�l, tills vidare. 44 � Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd enligt 41 � ska upph�vas om det villkor som anges d�r inte l�ngre �r uppfyllt. F�rm�nsniv�er och arbetsf�rm�ga 45 � Sjukpenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er: 1. Hel sjukpenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�krade saknar arbets- f�rm�ga. 2. Tre fj�rdedels sjukpenning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar men inte saknas helt. 3. Halv sjukpenning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst h�lften men inte med tre fj�rdedelar. 4. En fj�rdedels sjukpenning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst en fj�rdedel men inte med h�lften. Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning (Rehabiliteringskedjan) Grundl�ggande best�mmelse 46 � Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen inte kan utf�ra sitt vanliga arbete eller annat l�mpligt arbete som arbetsgivaren tillf�lligt erbjuder honom eller henne. Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�r- v�rvsarbete under minst en fj�rdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst motsvarande grad den dagen. </div> <div id="page78-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 78 SFS 2010:110 Avd. C S�rskilt om bed�mningen efter 90 dagar 47 � Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbets- f�rm�ga under 90 dagar ska det �ven beaktas om han eller hon kan f�rs�rja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till h�gst ett heltidsarbete. S�rskilt om bed�mningen efter 180 dagar 48 � Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbets- f�rm�ga under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns s�rskilda sk�l mot det eller det i annat fall kan anses osk�ligt, beaktas om den f�rs�krade har s�- dan f�rm�ga att han eller hon kan f�rs�rja sig sj�lv genom 1. f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarkanden i �vrigt, eller 2. annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r honom eller henne. Vid bed�mningen till�mpas 47 � andra stycket. S�rskilt om bed�mningen efter 365 dagar 49 � Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbets- f�rm�ga under 365 dagar ska det, om det inte kan anses osk�ligt, alltid beak- tas om han eller hon har s�dan f�rm�ga som avses i 48 �. Vid bed�mningen till�mpas 47 � andra stycket. Bed�mning av arbetsf�rm�gan vid medicinsk behandling och rehabilitering 50 � I de fall den f�rs�krade �r i behov av n�gon medicinsk behandling el- ler medicinsk rehabilitering som avses i 27 kap. 6 � eller rehabili- terings�tg�rd som avses i 2931 kap., ska bed�mningen enligt 4649 �� g�- ras med beaktande av den f�rs�krades arbetsf�rm�ga efter en s�dan �tg�rd. Sammanl�ggning av sjukperioder 51 � Vid ber�kningen av hur l�ng tid den f�rs�krade har haft nedsatt ar- betsf�rm�ga enligt 4649 �� ska dagar i sjukperioder l�ggas samman om den f�rs�krade 1. har f�rv�rvsarbetat under en period om mindre �n 90 dagar mellan sjuk- perioderna, eller 2. inte har f�rv�rvsarbetat alls mellan sjukperioderna. F�r�ldralediga 52 � Vid pr�vning av r�tt till sjukpenning f�r tid n�r den f�rs�krade annars skulle ha f�tt f�r�ldrapenning, ska arbetsf�rm�gan anses nedsatt endast i den utstr�ckning som den f�rs�krades f�rm�ga att v�rda barn �r nedsatt p� grund av sjukdom. </div> <div id="page79-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 79 SFS 2010:110 Avd. C F�rs�krade som f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning m.m. 53 � Vid pr�vningen av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning ska det vid bed�mningen av hans eller hennes arbetsf�rm�ga bortses fr�n den ned- s�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig arbetsinkomst som lig- ger till grund f�r ers�ttning till den f�rs�krade i form av 1. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning, eller 2. livr�nta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 4144 kap. 54 � Best�mmelsen i 53 � 1 ska till�mpas �ven n�r den f�rs�krade skulle ha haft sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning om han eller hon hade haft r�tt till s�dan ers�ttning enligt best�mmelserna i 35 kap. 417 �� om f�rs�kringstid. 55 � F�r en f�rs�krad som f�rv�rvsarbetar under tid som han eller hon f�r sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 � ska neds�ttningen av ar- betsf�rm�gan, om det inte g�r att avg�ra till vilken tid och till vilket f�r- v�rvsarbete neds�ttningen h�nf�r sig, i f�rsta hand anses h�nf�ra sig till s�- dant f�rv�rvsarbete som avses i den paragrafen. F�r en f�rs�krad som avses i f�rsta stycket ska bed�mningen enligt 53 � alltid g�ras som om sjukers�ttning och livr�nta l�mnas med oavkortade be- lopp. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program 55 a � F�r en f�rs�krad som p� grund av sjukdom �r fr�nvarande fr�n ett arbetsmarknadspolitiskt program, ska det vid bed�mningen av neds�ttningen av arbetsf�rm�gan beaktas om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur st�nd att delta i programmet. F�rs�krade som l�mnat arbetsmarknadspolitiska program 55 b � F�r en f�rs�krad som p� grund av sjukdom har l�mnat ett arbets- marknadspolitiskt program, och som har formell m�jlighet att �terintr�da i ett s�dant program, ska det vid bed�mningen av neds�ttningen av arbetsf�r- m�gan �ven beaktas den f�rs�krades f�rm�ga att delta i ett s�dant program. Arbetsgivarintr�de m.m. Allm�nna best�mmelser 56 � Genom ett kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller god- k�nts av en central arbetstagarorganisation f�r det best�mmas att en arbets- givare, som har betalat ut l�n till en arbetstagare under sjukdom, har r�tt till arbetstagarens sjukpenning. 57 � En arbetsgivare som �r bunden av ett kollektivavtal enligt 56 � f�r till�mpa avtalet �ven p� en arbetstagare som inte tillh�r den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagaren syssels�tts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av n�got annat till�mpligt kollektivavtal. </div> <div id="page80-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 80 SFS 2010:110 Avd. C Ytterligare f�reskrifter 58 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om sjukpenningber�kning och hand- l�ggning av sjukdomsfall f�r arbetstagare hos staten som omfattas av s�dant avtal som avses i 56 �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar �ven f�reskrifter om sjukpenningber�kning f�r arbetstagare med statligt reg- lerad anst�llning som �r anst�llda hos en annan arbetsgivare �n staten och som omfattas av s�dant kollektivavtal som anges i 56 �. Utbetalning till arbetsgivare 59 � Sjukpenning som enligt best�mmelserna i 56 58 �� betalas ut till en arbetsgivare ska minskas med s�dan l�n under sjukdom som arbetsgivaren l�mnar till arbetstagaren f�r samma tid som sjukpenningen avser, dock en- dast med den del av l�nen under sjukdom som �verstiger 1. 90 procent i fr�ga om sjukpenning p� normalniv�n, och 2. 85 procent i fr�ga om sjukpenning p� forts�ttningsniv�n. Vid ber�kningen till�mpas best�mmelserna i 28 kap. 20 och 21 ��. Intr�de av staten efter konsul�rt bist�nd 60 � Om en f�rs�krad har blivit sjuk utomlands och d� f�tt ekonomisktst�d av utrikesf�rvaltningen kan f�rvaltningen f� r�tt till den f�rs�krades sjuk- penning. Detta g�ller dock endast i den utstr�ckning sjukpenningen inte �verstiger vad som l�mnats som ekonomiskt st�d. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r- mare f�reskrifter om utrikesf�rvaltningens r�tt enligt f�rsta stycket. F�reskrifter f�r arbetsgivare f�r sj�m�n 61 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om i vilken utstr�ckning ers�ttning som en arbetsgivare f�r sj�- m�n som avses i sj�manslagen (1973:282) har r�tt till enligt 5659 �� ska l�mnas f�r varje dag och med viss procent av utbetald l�n och andra kostna- der som arbetsgivaren haft f�r den anst�llde. 28 kap. Ber�kning av sjukpenning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns grundl�ggande best�mmelser i 2 6 ��. Vidare finns best�mmelser om ers�ttningsniv� och ber�kningsunderlag i 79 ��, kalenderdagsber�knad sjukpenning i 10 och 11 ��, arbetstidsber�knad sjukpenning i 1218 ��, och samordning av sjukpenning med samtidig l�n i 1921 ��. </div> <div id="page81-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 81 SFS 2010:110 Avd. C Grundl�ggande best�mmelser Ber�kningsmetoder 2 � Sjukpenning l�mnas som kalenderdagsber�knad sjukpenning, eller arbetstidsber�knad sjukpenning. 3 � Kalenderdagsber�knad sjukpenning l�mnas f�r alla dagar i veckan oavsett om den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete eller inte. Arbetstidsber�knad sjukpenning l�mnas bara f�r timmar eller dagar n�r den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat. N�r kalenderdagsber�knas respektive arbetstidsber�knas sjukpenningen? 4 � Sjukpenning ska kalenderdagsber�knas om inte annat f�ljer av 5 �. 5 � Sjukpenning ska arbetstidsber�knas 1. under de f�rsta 14 dagarna i en sjukperiod enligt 27 kap. 10 och 11 ��, 2. under studietid som avses i 27 kap. 12 �, 3. under tid med periodiskt ekonomiskt underst�d som avses i 27 kap. 13 �, 4. under deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program som avses i 27 kap. 14 �, 5. under behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 15 �, och 6. under plikttj�nstg�ring som avses i 27 kap. 16 �. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller endast till den del sjukpenningen motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning. Om den f�rs�k- rade har inkomst �ven av annat f�rv�rvsarbete, ska sjukpenningen kalen- derdagsber�knas i den delen. 6 � Sjukpenning ska alltid kalenderdagsber�knas n�r den f�rs�krade 1. �r helt eller delvis arbetsl�s och anm�ld som arbetss�kande hos den of- fentliga arbetsf�rmedlingen samt �r beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den best�mda sjukpenninggrundande inkomsten, 2. f�r sjukpenning f�r tid d� han eller hon annars skulle ha f�tt gra- viditetspenning, f�r�ldrapenning eller rehabiliteringspenning, eller 3. �r egenf�retagare och har en sjukpenninggrundande inkomst som best�r av endast inkomst av annat f�rv�rvsarbete. Om sjukpenning till en familjehemsf�r�lder ska ber�knas p� grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ers�ttning f�r v�rden, ska sjukpenning som motsvarar denna ers�ttning kalenderdagsber�knas. Ber�kningsunderlag Allm�nna best�mmelser 7 � Den f�rs�krades sjukpenning ska ber�knas p� ett underlag (ber�k- ningsunderlag) som f�r 1. sjukpenning p� normalniv�n motsvarar 80 procent av den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97, och </div> <div id="page82-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 82 SFS 2010:110 Avd. C 2. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n motsvarar 75 procent av den f�rs�k- rades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med ta- let 0,97. Ber�kningsunderlag vid sjukl�n 8 � Om en arbetsgivare ska svara f�r sjukl�n f�r samma dag som sjuk- penning kommer i fr�ga, ska sjukpenningens storlek ber�knas p� grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anst�llnings- f�rm�ner fr�n den arbetsgivaren. �rsarbetstiden ber�knas i de fall som anges i f�rsta stycket p� grundval av ber�knat antal timmar i f�rv�rvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara f�r sjukl�n. Ber�kning f�r familjehemsf�r�lder 9 � F�r en familjehemsf�r�lder som f�r ers�ttning f�r v�rden f�r tid d� sjukpenning kommer i fr�ga, ska sjukpenningens storlek och �rsarbetstiden ber�knas p� en sjukpenninggrundande inkomst respektive ett ber�knat antal timmar i f�rv�rvsarbete som inte omfattar ers�ttningen. Kalenderdagsber�knad sjukpenning 10 � F�r dagar i en sjukperiod g�ller att hel kalenderdagsber�knad sjuk- penning motsvarar kvoten mellan ber�kningsunderlaget enligt 7 � 1 eller 2 och 365. Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas upp�t. 11 � Till den del den f�rs�krade �r arbetsl�s l�mnas hel sjukpenning med h�gst 486 kronor om dagen. Detta g�ller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 �. Arbetstidsber�knad sjukpenning 12 � N�r arbetstidsber�knad sjukpenning ska ber�knas till�mpas 13 och 16 ��, om sjukpenning ska l�mnas f�r endast en dag, och 1416 ��, om sjukpenning ska l�mnas f�r mer �n en dag. 13 � Om sjukpenning ska l�mnas f�r endast en dag, ska hel sjukpenning ber�knas enligt f�ljande: 1. F�rst ska ber�kningsunderlaget enligt 7 � 1 eller 2 divideras med �rsar- betstiden, varefter kvoten avrundas till n�rmaste hela krontal. 2. D�refter ska kvoten som f�s i 1 multipliceras med antalet timmar av or- dinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid. 14 � Om sjukpenning p� samma f�rm�nsniv� l�mnas f�r mer �n en dag, ska hel sjukpenning f�r dag ber�knas f�r dessa dagar enligt f�ljande: </div> <div id="page83-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 83 SFS 2010:110 Avd. C 1. F�rst ska kvoten enligt 13 � 1 ber�knas. 2. D�refter ska kvoten enligt 1 multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser dessa dagar. 3. Slutligen ska den produkt som f�s i 2 divideras med antalet dagar med sjukpenning. 15 � Om sjukpenning l�mnas p� olika f�rm�nsniv�er f�r mer �n en dag ska de timmar som avser samma niv� adderas var f�r sig. Sjukpenning ska be- r�knas f�r varje s�dan period f�r sig. 16 � Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt 13 15 �� inte uppg�r till ett helt timtal, ska avrundning g�ras till n�rmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. Sjukpenning avrundas till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas upp�t. 17 � Om den f�rs�krades sjukpenning i de fall som avses i 5 � motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvs- arbete ber�knas beloppet av hel sjukpenning f�r dag enligt f�ljande: 1. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av anst�llning ber�k- nas enligt 12 16 ��. 2. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av annat f�r- v�rvsarbete ber�knas enligt 10 och 11 ��. 18 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om schablonber�kning av ordinarie arbetstid och motsvarande normal arbetstid. Samordning av sjukpenning med samtidig l�n 19 � Om den f�rs�krade f�r l�n av arbetsgivaren under sjukdom f�r samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenningen minskas med det belopp som l�nen under sjukdomen �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade skulle ha f�tt i l�n om han eller hon hade arbetat. Till den del l�nen under sjukdom l�mnas i f�rh�llande till l�n i arbete som f�r �r r�knat �verstiger den h�gsta sjukpenninggrundande inkomst som kan ber�knas enligt 25 kap. 5 � andra stycket, ska minskning dock endast g�ras med belopp som �verstiger 1. 90 procent av l�nen i arbete i fr�ga om sjukpenning p� normalniv�n, och 2. 85 procent av l�nen i arbete i fr�ga om sjukpenning p� forts�ttnings- niv�n. 20 � Vid till�mpning av best�mmelserna i 19 � ska ers�ttning som l�mnas till den f�rs�krade p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring enligt grunder som fastst�lls i kollektivavtal anses som l�n under sjukdom fr�n ar- betsgivare. </div> <div id="page84-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 84 SFS 2010:110 Avd. C 21 � Det belopp varmed minskning enligt 19 � ska g�ras, avrundas till n�r- mast l�gre hela krontal. Avr�kning ska i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjukpenning som av- ser samma tid som den l�n under sjukdom som f�ranlett minskningen. Av- r�kningen f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av sjukpenning. III Rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning 29 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om rehabilitering i 30 kap., och rehabiliteringsers�ttning i 31 kap. Inledande best�mmelser 2 � Rehabilitering enligt best�mmelserna i denna underavdelning ska syfta till att en f�rs�krad som har drabbats av sjukdom ska f� tillbaka sin arbets- f�rm�ga och f� f�ruts�ttningar att f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete (arbetslivsinriktad rehabilitering). 3 � Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen p�g�r kan rehabiliteringsers�ttning l�mnas enligt best�mmelserna i 31 kap. 30 kap. Rehabilitering Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om rehabilitering i 2 11 ��. Vidare finns best�mmelser om rehabiliteringsplan i 12 14 ��. Allm�nna best�mmelser Rehabiliterings�tg�rder 2 � En f�rs�krad har r�tt till rehabiliterings�tg�rder enligt best�mmelserna i detta kapitel. 3 � Rehabiliterings�tg�rder ska planeras i samr�d med den f�rs�krade och utg� fr�n hans eller hennes individuella f�ruts�ttningar och behov. 4 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om rehabilitering av f�rs�krade som inte �r bosatta h�r i landet. Arbetshj�lpmedel 5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om bidrag till s�dana arbetshj�lpmedel som en f�rv�rvsarbetan- de f�rs�krad beh�ver som ett led i sin rehabilitering. </div> <div id="page85-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 85 SFS 2010:110 Avd. C Arbetsgivarens skyldigheter 6 � Den f�rs�krades arbetsgivare ska efter samr�d med den f�rs�krade l�mna de upplysningar till F�rs�kringskassan som beh�vs f�r att den f�r- s�krades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarl�ggas och �ven i �v- rigt medverka till det. Arbetsgivaren ska ocks� svara f�r att de �tg�rder vid- tas som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering. Best�mmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns �ven i arbetsmilj�lagen (1977:1160). Den f�rs�krades skyldigheter 7 � Den f�rs�krade ska l�mna de upplysningar som beh�vs f�r att klarl�gga hans eller hennes behov av rehabilitering, och efter b�sta f�rm�ga aktivt medverka i rehabiliteringen. F�rs�kringskassans skyldigheter 8 � F�rs�kringskassan samordnar och ut�var tillsyn �ver de insatser som beh�vs f�r rehabiliteringsverksamheten. 9 � F�rs�kringskassan ska i samr�d med den f�rs�krade se till att den f�rs�krades behov av rehabilitering snarast klarl�ggs, och de �tg�rder vidtas som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering av den f�r- s�krade. 10 � F�rs�kringskassan ska, om den f�rs�krade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med den f�rs�krades arbetsgivare och arbetstagarorganisation, h�lso- och sjukv�rden, socialtj�nsten, Arbetsf�rmedlingen, och andra myndigheter som ber�rs av rehabiliteringen av den f�rs�krade. F�rs�kringskassan ska verka f�r att de organisationer och myndigheter som anges i f�rsta stycket, var och en inom sitt verksamhetsomr�de, vidtar de �tg�rder som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering av den f�rs�krade. 11 � F�rs�kringskassan ska se till att rehabiliterings�tg�rder p�b�rjas s� snart det �r m�jligt av medicinska och andra sk�l. Rehabiliteringsplan N�r en rehabiliteringsplan ska uppr�ttas 12 � Om den f�rs�krade beh�ver en rehabiliterings�tg�rd, f�r vilken reha- biliteringsers�ttning kan l�mnas, ska F�rs�kringskassan uppr�tta en rehabili- teringsplan. Planen ska i den utstr�ckning det �r m�jligt uppr�ttas i samr�d med den f�rs�krade. </div> <div id="page86-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 86 SFS 2010:110 Avd. C Rehabiliteringsplanens inneh�ll 13 � En rehabiliteringsplan ska ange 1. de rehabiliterings�tg�rder som ska komma i fr�ga, 2. vem som har ansvaret f�r rehabiliterings�tg�rderna, 3. en tidsplan f�r rehabiliteringen, 4. de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r att genomf�ra rehabiliteringen, och 5. den ber�knade kostnaden f�r ers�ttning under rehabiliteringstiden. Kontroll och uppf�ljning 14 � F�rs�kringskassan ska fortl�pande se till att en rehabiliteringsplan f�ljs och att det vid behov g�rs �ndringar i den. 31 kap. Rehabiliteringsers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om ers�ttningsformer i 2 �, r�tten till rehabiliteringsers�ttning i 37 ��, rehabiliteringspenning i 813 ��, och s�rskilt bidrag i 14 �. Ers�ttningsformer 2 � Rehabiliteringsers�ttning l�mnas i f�ljande former: 1. Rehabiliteringspenning till en f�rs�krad som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. 2. S�rskilt bidrag till en f�rs�krad f�r kostnader som uppst�r i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering. R�tten till rehabiliteringsers�ttning Allm�nna best�mmelser 3 � Vid sjukdom som s�tter ned en f�rs�krads arbetsf�rm�ga med minst en fj�rdedel har den f�rs�krade r�tt till rehabiliteringsers�ttning under tid d� han eller hon deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att 1. f�rkorta sjukdomstiden, eller 2. helt eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. 4 � Rehabiliteringsers�ttning l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den n�r den f�rs�krade fyller 65 �r. 5 � En f�rs�krad som f�r rehabiliteringsers�ttning f�r beh�lla ers�ttningen 1. vid kortvarig ledighet f�r enskild angel�genhet av vikt, och 2. vid ledighet p� grund av uppeh�ll i rehabiliteringen enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�m- mer. </div> <div id="page87-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 87 SFS 2010:110 Avd. C Rehabiliteringsers�ttning vid utbildning 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om rehabiliteringsers�ttning vid utbildning. Familjehemsf�r�lder 7 � Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barn som om- fattas av uppdraget f�r tid n�r rehabiliteringspenning kommer i fr�ga, be- d�ms r�tten till rehabiliteringspenning med bortseende fr�n ers�ttningen. Rehabiliteringspenning F�rm�nsniv�er och arbetsf�rm�ga 8 � Rehabiliteringspenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er: 1. Hel rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�krade saknar ar- betsf�rm�ga. 2. Tre fj�rdedels rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�k- rades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar men inte saknas helt. 3. Halv rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�krades arbets- f�rm�ga �r nedsatt med minst h�lften men inte med tre fj�rdedelar. 4. En fj�rdedels rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�k- rades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst en fj�rdedel men inte med h�lften. Arbetsf�rm�gan ska under tiden f�r rehabiliterings�tg�rden anses nedsatt i den utstr�ckning den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r f�rhindrad att f�r- v�rvsarbeta. 9 � Vid till�mpningen av 8 � f�rsta stycket ska det bortses fr�n s�dan ar- betsf�rm�ga som den f�rs�krade utnyttjar i samband med f�rv�rvsarbete som utf�rs med st�d av 37 kap. 3 �. Om det inte g�r att avg�ra till vilken tid och till vilket f�rv�rvsarbete neds�ttningen av arbetsf�rm�gan h�nf�r sig ska denna i f�rsta hand anses h�nf�ra sig till s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �. Ers�ttningsniv� och ber�kningsunderlag 10 � Hel rehabiliteringspenning f�r dag motsvarar kvoten mellan den f�rs�krades ber�kningsunderlag enligt 28 kap. 7 � 1 eller 2 och 365. Vid ber�kningen ska best�mmelserna i 27 kap. 2124 a, 26 och 32 �� samt 28 kap. 10 � till�mpas. Ber�kningsunderlag f�r familjehemsf�r�lder 11 � I fall som avses i 7 � ska rehabiliteringspenningens storlek ber�knas p� en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar den ers�ttning som den f�rs�krade f�r i egenskap av familjehemsf�r�lder. </div> <div id="page88-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 88 SFS 2010:110 Avd. C Samordning med andra f�rm�ner 12 � Rehabiliteringspenningen ska minskas med det belopp den f�rs�krade f�r samma tid f�r som 1. f�r�ldrapenningsf�rm�n, 2. sjukpenning, 3. sjukpenning eller livr�nta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 4044 kap. eller motsvarande ers�ttning enligt n�gon annan f�rfattning, dock endast till den del ers�ttningen avser samma inkomstbortfall som reha- biliteringspenningen �r avsedd att t�cka, eller 4. studiest�d enligt studiest�dslagen (1999:1395) eller ers�ttning till delta- gare i teckenspr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF), dock inte till den del studiest�det �r �terbetalningspliktigt. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r motsvarande f�rm�n som l�mnas till den f�rs�krade p� grundval av utl�ndsk lagstiftning. Arbetsgivarintr�de m.m. 13 � Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de och intr�de av staten i vissa fall i 27 kap. 56 58 och 60 �� ska till�mpas �ven n�r det g�ller rehabili- teringspenning. S�rskilt bidrag 14 � S�rskilt bidrag l�mnas under rehabiliteringstiden f�r kostnader som uppst�r f�r den f�rs�krade i samband med rehabiliteringen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om s�dant bidrag. IV Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning 32 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjukers�tt- ning och aktivitetsers�ttning i 33 kap. Vidare finns best�mmelser om inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning i 34 kap., best�mmelser om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning i 35 kap., gemensamma best�mmelser om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 36 kap., och best�mmelser om f�rs�krade som senast f�r juli 2008 beviljats icke tids- begr�nsad sjukers�ttning i 37 kap. </div> <div id="page89-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 89 SFS 2010:110 Avd. C 33 kap. Allm�nna best�mmelser om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 4 ��. Vidare finns best�mmelser om r�tten till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i 58 ��, f�rm�nsniv�er i 913 ��, f�rm�nstiden i 1420 ��, aktiviteter under tid med aktivitetsers�ttning i 2125 ��, och s�rskilda insatser f�r f�rs�krade med tre fj�rdedels ers�ttning i 26 28 ��. Inledande best�mmelser 2 � Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning kan l�mnas till en f�rs�krad vars arbetsf�rm�ga �r l�ngvarigt nedsatt. 3 � Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas i form av 1. inkomstrelaterad ers�ttning enligt 34 kap., och 2. garantiers�ttning enligt 35 kap. 4 � Sjukers�ttning l�mnas tills vidare, medan aktivitetsers�ttning l�mnas f�r viss tid. R�tten till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning Nedsatt arbetsf�rm�ga 5 � En f�rs�krad vars arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst en fj�rdedel p� grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska pre- stationsf�rm�gan och som var f�rs�krad vid f�rs�kringsfallet har, enligt n�r- mare best�mmelser i denna underavdelning, r�tt till sjukers�ttning eller akti- vitetsers�ttning. Om f�rs�kringsfallet har intr�ffat f�re ing�ngen av det �r d� den f�r- s�krade fyllde 18 �r, g�ller inte kravet att den f�rs�krade ska vara f�rs�krad vid f�rs�kringsfallet. 6 � F�r r�tt till sjukers�ttning kr�vs att arbetsf�rm�gan kan anses stadig- varande nedsatt och att �tg�rder som avses i 27 kap. 6 � samt i 2931 kap. inte bed�ms kunna leda till att den f�rs�krade �terf�r n�gon arbetsf�rm�ga. 7 � F�r r�tt till aktivitetsers�ttning kr�vs att neds�ttningen kan antas best� under minst ett �r. Funktionshindrade som g�r i skolan 8 � En f�rs�krad som p� grund av funktionshinder �nnu inte har avslutat sin skolg�ng p� grundskoleniv� och gymnasial niv� vid ing�ngen av juli det �r d� han eller hon fyller 19 �r har r�tt till aktivitetsers�ttning. </div> <div id="page90-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 90 SFS 2010:110 Avd. C F�rm�nsniv�er F�rm�nsniv�erna och arbetsf�rm�gan 9 � Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas enligt f�ljande f�rm�ns- niv�er: 1. Hel sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r helt eller i det n�rmaste helt nedsatt. 2. Tre fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt i mindre grad �n som anges i 1 men med minst tre fj�rdedelar. 3. Halv sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den f�rs�k- rades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med mindre �n tre fj�rdedelar men med minst h�lften. 4. En fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med mindre �n h�lften men med minst en fj�rdedel. Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning 10 � N�r det bed�ms hur nedsatt arbetsf�rm�gan �r ska F�rs�kringskassan beakta den f�rs�krades f�rm�ga att f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete p� arbetsmarknaden. 11 � Bed�mningen enligt 10 � ska g�ras efter samma grunder oavsett p� vilket s�tt prestationsf�rm�gan �r ned- satt, och i f�rh�llande till ett heltidsarbete. Med inkomst av arbete likst�lls i sk�lig omfattning v�rdet av arbete med sk�tsel av hemmet. 12 � Under tid som den f�rs�krade genomg�r behandling eller rehabili- tering som avses i 27 kap. 6 � eller 31 kap. 3 �, ska arbetsf�rm�gan anses nedsatt i den utstr�ckning som behandlingen eller rehabiliteringen hindrar honom eller henne fr�n att f�rv�rvsarbeta. Funktionshindrade som g�r i skolan 13 � En funktionshindrad som avses i 8 � f�r hel aktivitetsers�ttning obe- roende av arbetsf�rm�gans neds�ttning. F�rm�nstiden Allm�nna best�mmelser 14 � Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas fr�n och med den m�- nad d� r�tten till f�rm�nen har uppkommit, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. N�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas utan ans�kan enligt 36 kap. 25 �, l�mnas ers�ttningen dock fr�n och med m�naden efter den d� beslutet om f�rm�nen meddelats. </div> <div id="page91-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 91 SFS 2010:110 Avd. C 15 � Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet, till och med den m�nad n�r r�tten till f�rm�nen upph�r. Sjukers�ttning 16 � Sjukers�ttning kan l�mnas tidigast fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 30 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r. 17 � F�rs�kringskassan ska i samband med beslut om sjukers�ttning be- sluta att en ny utredning av den f�rs�krades arbetsf�rm�ga ska g�ras efter viss tid, dock senast inom tre �r fr�n beslutet. Efter en s�dan utredning ska F�rs�kringskassan, s� l�nge r�tt till sjukers�ttning f�religger, besluta att yt- terligare utredning av arbetsf�rm�gan ska g�ras efter viss tid, dock senast inom tre �r fr�n det att f�reg�ende utredning slutf�rdes. Om den f�rs�krade har fyllt 60 �r beh�ver beslut om ny utredning inte fattas. Aktivitetsers�ttning 18 � Aktivitetsers�ttning kan tidigast l�mnas fr�n och med juli det �r d� den f�rs�krade fyller 19 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 30 �r. 19 � Ett beslut om aktivitetsers�ttning f�r inte avse l�ngre tid �n tre �r. Funktionshindrade som g�r i skolan 20 � En funktionshindrad som avses i 8 � har r�tt till aktivitetsers�ttning under den tid som skolg�ngen varar. Aktiviteter under tid med aktivitetsers�ttning Allm�nna best�mmelser 21 � I samband med ett beslut om att bevilja en f�rs�krad aktivitets- ers�ttning ska F�rs�kringskassan unders�ka om han eller hon under den tid ers�ttningen ska l�mnas kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan p� hans eller hennes sjukdomstillst�nd eller fysiska eller psykiska prestationsf�rm�ga. 22 � Om den f�rs�krade bed�ms kunna delta i aktiviteter ska F�rs�k- ringskassan n�rmare planera vilka aktiviteter som �r l�mpliga f�r honom el- ler henne. Planeringen ska ske i samr�d med den f�rs�krade och F�r- s�kringskassan ska i m�jligaste m�n tillgodose den f�rs�krades �nskem�l. Om F�rs�kringskassan och den f�rs�krade kommer �verens ska F�rs�k- ringskassan uppr�tta en plan f�r aktiviteterna. 23 � F�rs�kringskassan ska verka f�r att planerade aktiviteter kommer till st�nd. F�rs�kringskassan ska samordna de insatser som beh�vs och se till </div> <div id="page92-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 92 SFS 2010:110 Avd. C att �tg�rder vidtas f�r att underl�tta f�r den f�rs�krade att delta i akti- viteterna. 24 � Som aktiviteter enligt 2123 �� r�knas inte s�dana �tg�rder som av- ses i 110 kap. 14 � 4. Kostnadsers�ttning med anledning av aktiviteter 25 � S�rskild ers�ttning kan l�mnas f�r den f�rs�krades kostnader med an- ledning av de aktiviteter som han eller hon deltar i. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om s�dan ers�ttning. S�rskilda insatser f�r f�rs�krade med tre fj�rdedels ers�ttning 26 � F�r den som f�r tre fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning ska s�rskilda insatser g�ras f�r att han eller hon ska kunna f� en anst�llning motsvarande den �terst�ende arbetsf�rm�gan. 27 � F�rs�kringskassan ansvarar f�r att s�dana insatser som avses i 26 � kommer till st�nd. 28 � F�r den som f�r tre fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning och som f�r en anst�llning med l�nebidrag eller hos Samhall Aktiebolag, som motsvarar den �terst�ende arbetsf�rm�gan, ska F�rs�kringskassan be- tala ers�ttning f�r kostnader f�r anst�llningen enligt grunder som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 34 kap. Inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till inkomstrelaterad ers�ttning i 2 �, ramtid i 3 �, ber�kningsunderlag f�r inkomstrelaterad ers�ttning i 411 ��, och ber�kning av inkomstrelaterad ers�ttning i 1214 ��. R�tten till inkomstrelaterad ers�ttning 2 � R�tt till inkomstrelaterad sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har en f�rs�krad som avses i 33 kap. om det f�r honom eller henne har fastst�llts pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. f�r minst ett �r under en viss tids- period (ramtid) n�rmast f�re det �r d� f�rs�kringsfallet intr�ffade. Ramtid 3 � Ramtiden �r, om inte n�got annat f�ljer av 10 och 11 ��, 5 �r f�r den som fyller 53 �r eller mer det �r d� f�rs�kringsfallet intr�f- far, </div> <div id="page93-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 93 SFS 2010:110 Avd. C 6 �r f�r den som fyller minst 50 �r och h�gst 52 �r det �r d� f�rs�k- ringsfallet intr�ffar, 7 �r f�r den som fyller minst 47 �r och h�gst 49 �r det �r d� f�rs�k- ringsfallet intr�ffar, och 8 �r f�r den som fyller h�gst 46 �r det �r d� f�rs�kringsfallet intr�ffar. Ber�kningsunderlag f�r inkomstrelaterad ers�ttning Grundl�ggande best�mmelser 4 � Inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ber�knas p� grundval av en antagandeinkomst. Denna ber�knas enligt 6 11 �� med led- ning av den f�rs�krades brutto�rsinkomster inom ramtiden. 5 � Antagandeinkomsten anknyts till prisbasbeloppet f�r det �r d� ers�tt- ningen ska b�rja l�mnas och r�knas om vid f�r�ndringar av detta belopp. Brutto�rsinkomst 6 � Med brutto�rsinkomst avses 1. pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. med till�gg f�r debiterade allm�nna pensionsavgifter f�r respektive �r, och 2. pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. som tillgodor�knats med an- ledning av sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning. 7 � N�r brutto�rsinkomsten ber�knas ska det bortses fr�n pensions- grundande inkomster och pensionsgrundande belopp som sammantagna �verstiger 7,5 g�nger det prisbasbelopp som g�ller f�r inkomst�ret. 8 � Brutto�rsinkomsten r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringar i pris- basbeloppet p� f�ljande s�tt: Brutto�rsinkomsten multipliceras med kvoten mellan prisbasbeloppet f�r det �r sjukers�ttningen eller aktivitetsers�ttningen ska b�rja l�mnas och prisbasbeloppet f�r det �r brutto�rsinkomsten avser. Antagandeinkomst 9 � Antagandeinkomsten motsvarar genomsnittet av de tre h�gsta enligt 8 � omr�knade brutto�rsinkomsterna inom ramtiden. Om endast en eller tv� brutto�rsinkomster kan tillgodor�knas inom ram- tiden, ska tv� respektive en brutto�rsinkomst om noll kronor tas med i ber�k- ningen. 10 � N�r inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning ber�knas f�r, om det medf�r en h�gre antagandeinkomst, vid till�mpning av 9 � i st�llet anv�ndas de tv� h�gsta enligt 8 � omr�knade brutto�rsinkomsterna inom en ramtid av tre �r. Om endast en brutto�rsinkomst kan tillgodor�knas inom ramtiden, ska en brutto�rsinkomst om noll kronor tas med i ber�kningen. </div> <div id="page94-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 94 SFS 2010:110 Avd. C 11 � Om den f�rs�krade, vid ber�kning av antagandeinkomst enligt 10 �, kan tillgodor�knas en brutto�rsinkomst �ret f�re det �r d� f�rs�kringsfallet intr�ffar men denna �r l�gre �n den sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap. som den f�rs�krade skulle ha haft vid tidpunkten f�r f�rs�k- ringsfallet, f�r den sjukpenninggrundande inkomsten, till den del den inte �verstiger 7,5 prisbasbelopp, i st�llet utg�ra brutto�rsinkomst. Ber�kning av inkomstrelaterad ers�ttning Ers�ttningsniv�n 12 � Hel inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas f�r �r r�knat med 64 procent av den f�rs�krades antagandeinkomst. Partiell ers�ttning 13 � Partiell inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�m- nas f�r �r r�knat med s� stor andel av hel s�dan ers�ttning som motsvarar den andel av sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning som den f�rs�krade har r�tt till enligt 33 kap. 9 �. Samordning med utl�ndsk ers�ttning 14 � Fr�n inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska s�- dana f�rm�ner r�knas av som l�mnas till den f�rs�krade enligt utl�ndsk lag- stiftning och som motsvarar sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller som utg�r pension vid invaliditet. 35 kap. Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till garantiers�ttning i 2 och 3 ��, f�rs�kringstiden i 417 ��, ers�ttningsniv�er i 1820 ��, ber�kningsunderlag f�r garantiers�ttning i 21 och 22 ��, och ber�kning av garantiers�ttning i 2325 ��. R�tten till garantiers�ttning 2 � R�tt till sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av garanti- ers�ttning har en f�rs�krad som avses i 33 kap. och 1. som saknar inkomstrelaterad sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 34 kap., eller 2. vars inkomstrelaterade ers�ttning enligt samma kapitel understiger en viss niv� (garantiniv�). Garantiers�ttningen �r beroende av en s�rskilt ber�knad f�rs�kringstid. </div> <div id="page95-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 95 SFS 2010:110 Avd. C 3 � Garantiers�ttning l�mnas endast till den som kan tillgodor�knas en f�r- s�kringstid om minst tre �r. F�rs�kringstiden Inledande best�mmelser 4 � F�rs�kringstid f�r r�tt till garantiers�ttning tillgodor�knas en f�rs�krad 1. enligt 6 11 �� under tiden fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde 16 �r till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet (faktisk f�rs�kringstid), 2. enligt 12 och 13 �� f�r tiden d�refter till och med det �r d� han eller hon fyller 64 �r (framtida f�rs�kringstid), och 3. enligt 1417 �� om f�rs�kringsfallet har intr�ffat f�re 18 �rs �lder. 5 � Faktisk f�rs�kringstid och framtida f�rs�kringstid s�tts ned var f�r sig till n�rmaste antal hela m�nader. Den sammanlagda f�rs�kringstiden utg�r summan av faktisk f�rs�k- ringstid och framtida f�rs�kringstid. Den sammanlagda f�rs�kringstiden ska s�ttas ned till n�rmaste antal hela �r. Bos�ttning i Sverige 6 � Som faktisk f�rs�kringstid r�knas tid n�r en person har varit f�rs�krad p� grund av bos�ttning i Sverige enligt 5 kap. Vistelse i Sverige 7 � Som faktisk f�rs�kringstid r�knas �ven tid n�r en person f�re tid- punkten f�r bos�ttning i Sverige oavbrutet har vistats h�r i landet efter att ha ans�kt om uppeh�llstillst�nd. Bos�ttning i tidigare hemland 8 � Om den f�rs�krade har beviljats uppeh�llstillst�nd i Sverige som flyk- ting enligt 4 kap. 1 � eller som annan skyddsbeh�vande enligt 2 eller 2 a � utl�nningslagen (2005:716) eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser el- ler beviljats statusf�rklaring enligt 4 kap. 3 c � utl�nningslagen eller motsva- rande f�rklaring enligt �ldre best�mmelser r�knas som faktisk f�rs�kringstid �ven tid d� han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde 16 �r till tidpunkten d� han eller hon f�rst kom till Sverige. 9 � Vid ber�kningen enligt 8 � ska en s� stor andel av tiden i hemlandet r�knas in som svarar mot kvoten mellan den tid n�r den f�rs�krade har varit bosatt i Sverige, inklusive den tid som avses i 7 �, fr�n den f�rsta ankomsten till landet till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet och hela tidrymden fr�n det att den f�rs�krade f�rsta g�ngen kom till landet till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet. </div> <div id="page96-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 96 SFS 2010:110 Avd. C Vid ber�kningen ska det bortses fr�n tid f�r vilken den f�rs�krade, vid bo- s�ttning i Sverige, har r�tt till s�dan ers�ttning fr�n det andra landet som inte enligt 22 � ska ligga till grund f�r ber�kning av garantiers�ttning. 10 � Vid till�mpning av 8 och 9 �� likst�lls med tid f�r bos�ttning i hem- landet tid d� den f�rs�krade f�re den f�rsta ankomsten till Sverige har befun- nit sig i ett annat land d�r han eller hon beretts en tillf�llig fristad. Bist�ndsarbetare m.fl. 11 � N�r faktisk f�rs�kringstid ber�knas f�r en person som enligt 5 kap. 6 � anses bosatt i Sverige �ven under vistelse utomlands ska det bortses fr�n tid f�r vilken den uts�nde, vid bos�ttning i Sverige, har r�tt till s�dan ers�tt- ning fr�n det andra landet som inte enligt 22 � ska ligga till grund f�r ber�k- ning av garantiers�ttning. Framtida f�rs�kringstid 12 � Om den faktiska f�rs�kringstiden enligt 6 11 �� utg�r minst fyra femtedelar av tiden fr�n och med det �r d� den f�rs�krade fyllde 16 �r till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet r�knas hela tiden d�refter till och med det �r d� den f�rs�krade fyller 64 �r som framtida f�rs�kringstid. 13 � Om den faktiska f�rs�kringstiden motsvarar mindre �n fyra femte- delar av tiden fr�n och med det �r d� den f�rs�krade fyllde 16 �r till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet g�ller f�ljande. Som framtida f�rs�kringstid r�knas en s� stor andel av tiden fr�n och med �ret f�r f�rs�kringsfallet, till och med det �r d� den f�rs�krade fyller 64 �r, som motsvarar kvoten mellan den faktiska f�rs�kringstiden och fyra femte- delar av tiden fr�n och med det �r d� den f�rs�krade fyllde 16 �r till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet. F�rs�kringsfall f�re 18 �rs �lder 14 � Om ett f�rs�kringsfall har intr�ffat f�re det �r d� den f�rs�krade fyllde 18 �r, f�r f�rs�kringstiden i st�llet f�r vad som f�ljer av 12 och 13 �� ber�k- nas enligt 15 och 16 ��. 15 � F�r en f�rs�krad som �r svensk medborgare ska som f�rs�kringstid r�knas tiden fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde 16 �r till och med det �r d� han eller hon fyller 64 �r. H�nsyn ska dock inte tas till tid d� den f�r- s�krade efter fyllda 16 �r inte har uppfyllt f�ruts�ttningarna f�r tillgodor�k- nande av f�rs�kringstid enligt 6 11 ��. 16 � F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska det som f�re- skrivs i 15 � g�lla under f�ruts�ttning att han eller hon �r bosatt i Sverige se- dan minst fem �r. </div> <div id="page97-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 97 SFS 2010:110 Avd. C Utl�ndsk medborgare som �r varaktigt bosatt i annan EU-stat 17 � En f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska, n�r det g�ller be- r�kning av f�rs�kringstid f�r garantiers�ttning enligt 15 �, likst�llas med en svensk medborgare, om han eller hon 1. har st�llning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat med uppeh�lls- tillst�nd i Sverige, 2. �r en g�stforskare som avses i lagen (2008:290) om godk�nnande f�r forskningshuvudm�n att ta emot g�stforskare med uppeh�llstillst�nd i Sve- rige f�r forskning, eller 3. �r familjemedlem till en s�dan g�stforskare som avses i 2 och har uppe- h�llstillst�nd i Sverige. Ers�ttningsniv�er Sjukers�ttning 18 � Garantiniv�n f�r hel sjukers�ttning motsvarar f�r �r r�knat 2,40 pris- basbelopp. Aktivitetsers�ttning 19 � Garantiniv�n f�r hel aktivitetsers�ttning motsvarar f�r �r r�knat 2,10 prisbasbelopp till och med m�naden f�re den m�nad d� den f�r- s�krade fyller 21 �r, 2,15 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 21 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 23 �r, 2,20 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 23 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 25 �r, 2,25 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 25 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 27 �r, 2,30 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 27 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 29 �r, samt 2,35 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 29 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 30 �r. Avkortning om f�rs�kringstiden understiger 40 �r 20 � F�r den som inte kan tillgodor�knas 40 �rs f�rs�kringstid g�ller f�l- jande: Garantiniv�n enligt 18 eller 19 � ska avkortas till s� stor andel av denna som svarar mot kvoten mellan f�rs�kringstiden enligt 5 � andra stycket och 40. Ber�kningsunderlag f�r garantiers�ttning 21 � Till grund f�r ber�kning av garantiers�ttning ska ligga den �rliga in- komstrelaterade sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 34 kap. som den f�rs�krade har r�tt till f�r det �r som garantiers�ttningen avser, f�re minskning med livr�nta enligt 36 kap. 3 8 ��. </div> <div id="page98-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 98 SFS 2010:110 Avd. C 22 � Med inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning avses i detta kapitel �ven s�dana utl�ndska f�rm�ner som ska avr�knas fr�n inkomstrelaterad ers�ttning enligt 34 kap. 14 �, och inte �r att likst�lla med garantiers�ttning enligt detta kapitel. Ber�kning av garantiers�ttning Huvudregler 23 � F�r den som inte har inkomstrelaterad sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning motsvarar �rlig hel garantiers�ttning garantiniv�n. 24 � F�r den vars hela inkomstrelaterade sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning f�r �r r�knat understiger garantiniv�n g�ller f�ljande: �rlig garantiers�ttning motsvarar differensen mellan garantiniv�n och hela den �rliga inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller aktivitets- ers�ttningen enligt 21 och 22 ��. Ber�kningen g�rs efter det att garantiniv�n minskats enligt 20 �. Partiell ers�ttning 25 � Partiell garantiers�ttning l�mnas f�r �r r�knat med s� stor andel av hel s�dan ers�ttning enligt 23 och 24 �� som motsvarar den andel av sjuk- ers�ttning eller aktivitetsers�ttning som den f�rs�krade har r�tt till enligt 33 kap. 9 �. 36 kap. Gemensamma best�mmelser om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om samordning med andra f�rm�ner i 28 ��, f�rv�rvsarbete som hinder f�r r�tt till f�rm�n i 9 �, vilande sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i 10 18 ��, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 1924 ��, ers�ttning utan ans�kan i vissa fall i 2527 ��, �ndring av ers�ttning i 28 �, och utbetalning av ers�ttning i 29 och 30 ��. Samordning med andra f�rm�ner Efterlevandest�d 2 � Om en f�rs�krad f�r samma m�nad har r�tt till s�v�l aktivitetsers�tt- ning i form av garantiers�ttning som efterlevandest�d, l�mnas endast den till beloppet st�rsta av f�rm�nerna. </div> <div id="page99-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 99 SFS 2010:110 Avd. C Livr�nta 3 � Inkomstrelaterad sjukers�ttning och sjukers�ttning i form av garanti- ers�ttning ska minskas om den f�rs�krade 1. har r�tt till livr�nta p� grund av obligatorisk f�rs�kring enligt den upp- h�vda lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring eller n�gon annan f�rfatt- ning, 2. enligt n�gon annan f�rfattning eller enligt s�rskilt beslut av regeringen har r�tt till annan livr�nta, som best�ms eller betalas ut av F�rs�k- ringskassan, eller 3. f�r livr�nta enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring. 4 � Minskning enligt 3 � f�r inte g�ras p� grund av livr�nta enligt 41 44 kap. 5 � Om en skada, som livr�nta har b�rjat l�mnas f�r, �terigen medf�r sjuk- dom som ber�ttigar till sjukpenning, ska det anses som om livr�nta hade l�mnats under sjukdomstiden. 6 � Summan av inkomstrelaterad sjukers�ttning och garantiers�ttning ska minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta vars �rsbelopp �verstiger en sj�ttedel av prisbasbeloppet och som den sjukers�ttningsber�ttigade har r�tt till som skadad. Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� garantiers�ttningen. 7 � Om livr�nta, del av livr�nta eller livr�nta f�r viss tid har bytts ut mot ett eng�ngsbelopp, ska det vid ber�kningen enligt 6 � anses som om den livr�n- ta som l�mnas har h�jts med ett belopp som motsvarar eng�ngsbeloppet en- ligt de f�rs�kringstekniska grunder som till�mpades vid utbytet. 8 � Sammanlagd hel sjukers�ttning f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna i 3 7 ��, f�r m�nad r�knat understiga 5 procent av prisbasbeloppet. F�rv�rvsarbete som hinder f�r r�tt till f�rm�n 9 � En f�rs�krad som f�rv�rvsarbetar med utnyttjande av en arbetsf�rm�ga som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning fattades har inte r�tt att f� s�dan ers�ttning f�r samma tid och i den omfattning som f�rv�rvsarbetet utf�rs. Best�mmelser om �terkrav finns i 108 kap. Vilande sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning Allm�nna best�mmelser 10 � F�rs�kringskassan f�r efter ans�kan av den f�rs�krade besluta att hans eller hennes sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i den omfattning som anges i 13 15 �� ska f�rklaras vilande n�r den f�rs�krade f�rv�rvs- arbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsf�rm�ga som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om f�rm�nen fattades. Ett s�dant beslut f�r fattas endast om den f�rs�krade under minst tolv m�nader omedelbart dessf�rin- nan har f�tt sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning. </div> <div id="page100-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 100 SFS 2010:110 Avd. C 11 � Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning som har f�rklarats vilande f�r inte betalas ut f�r den tid som vilandef�rklaringen avser. 12 � Vilandef�rklaring f�r avse hel sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller en s�dan andel av ers�ttningen som anges i 33 kap. 9 �. N�r det bed�ms hur stor del av f�rm�nen som ska f�rklaras vilande ska F�rs�kringskassan beakta omfattningen av det f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade avser att utf�- ra. Vid studier ska dock alltid den beviljade f�rm�nen i sin helhet f�rklaras vilande. Tiden f�r vilandef�rklaring 13 � F�rs�kringskassan f�r besluta att sjukers�ttningen eller aktivitets- ers�ttningen ska f�rklaras vilande fr�n och med den m�nad som anges i an- s�kan. 14 � Sjukers�ttningen f�r f�rklaras vilande under h�gst tjugofyra m�nader, dock l�ngst till utg�ngen av tjugofj�rde m�naden fr�n och med den f�rsta m�nad som beslutet omfattar. 15 � Aktivitetsers�ttningen f�r f�rklaras vilande l�ngst till utg�ngen av den period som beslutet om aktivitetsers�ttning omfattar. Upph�vande av beslut om vilandef�rklaring 16 � Ett beslut om vilandef�rklaring ska upph�vas om den f�rs�krade be- g�r det. 17 � F�rs�kringskassan f�r utan att den f�rs�krade har beg�rt det upph�va ett beslut om vilandef�rklaring om den f�rs�krade insjuknar och ber�knas bli l�ngvarigt sjuk. Detsamma g�ller om den f�rs�krade helt eller delvis avbryter det arbets- f�rs�k eller de studier som legat till grund f�r beslutet om vilandef�rklaring f�r att i st�llet f� graviditetspenning, f�r�ldrapenning, eller tillf�llig f�r�ldrapenning. Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning under period med vilande s�dan ers�ttning 18 � F�rs�kringskassan f�r besluta att en f�rs�krad som f�rv�rvsarbetar, d� sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning helt eller delvis har f�rklarats vi- lande, f�r varje m�nad under en period om tolv m�nader ska erh�lla ett be- lopp som motsvarar 25 procent av den sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning som har f�rklarats vilande. </div> <div id="page101-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 101 SFS 2010:110 Avd. C Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden Ompr�vning av sjukers�ttning 19 � Om arbetsf�rm�gan f�rb�ttras f�r en f�rs�krad som f�r sjukers�tt- ning, ska r�tten till f�rm�nen ompr�vas. En f�rs�krad som har uppvisat en arbetsf�rm�ga som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om sjukers�ttning fattades ska, om inte annat framkom- mer, antas ha en f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga. 20 � Om r�tten till sjukers�ttning ska ompr�vas enligt 19 � f�r f�rm�nen l�mnas till dess att den f�rs�krade har f�tt ett arbete som motsvarar den f�r- b�ttring som har uppkommit. Sjukers�ttningen f�r dock i s�dana fall l�mnas f�r l�ngst sex m�nader. 21 � Vid ompr�vning enligt 19 � f�r s�dan sjukers�ttning som har f�rkla- rats vilande enligt 13 � inte �ndras med anledning av att den f�rs�krade un- der den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom f�rv�rvsarbete eller studier har uppvisat en f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga. Ompr�vning av aktivitetsers�ttning 22 � Om arbetsf�rm�gan v�sentligt f�rb�ttras f�r en f�rs�krad som f�r ak- tivitetsers�ttning, ska r�tten till f�rm�nen ompr�vas. En f�rs�krad som regelbundet och under en l�ngre tid har visat en arbets- f�rm�ga som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om aktivitetsers�ttning fattades ska antas ha en v�sentligt f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga, om inte n�got annat framkommer. 23 � Vid ompr�vning enligt 22 � f�r s�dan aktivitetsers�ttning som har f�rklarats vilande enligt 13 � inte �ndras med anledning av att den f�r- s�krade under den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom f�r- v�rvsarbete eller studier har visat en v�sentligt f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga. 24 � Vid ompr�vning enligt 22 � f�r aktivitetsers�ttningen inte �ndras p� grund av att den f�rs�krade deltar i s�dan aktivitet som avses i 33 kap. 21 23 ��. Ers�ttning utan ans�kan i vissa fall 25 � Om en f�rs�krad f�r sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt denna balk f�r F�rs�kringskassan bevilja honom eller henne sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning �ven om han eller hon inte ans�kt om det. Detsamma ska g�lla d� en f�rs�krad f�r sjukpenning, ers�ttning f�r sjuk- husv�rd eller livr�nta enligt 4044 kap. eller motsvarande ers�ttning som l�mnas enligt annan f�rfattning eller p� grund av s�rskilt beslut av reger- ingen. 26 � Om en f�rs�krad f�r aktivitetsers�ttning, f�r tiden f�r f�rm�nen f�r- l�ngas �ven om han eller hon inte ans�kt om det. </div> <div id="page102-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 102 SFS 2010:110 Avd. C 27 � Det som f�reskrivs i 25 � g�ller �ven i fr�ga om �kning av sjuk- ers�ttning och aktivitetsers�ttning. �ndring av ers�ttning 28 � �ndring av sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska g�lla fr�n och med m�naden efter den n�r anledningen till �ndringen uppkommit. Om �k- ningen kr�ver ans�kan av den som �r ber�ttigad till s�dan ers�ttning till�m- pas 33 kap. 14 � f�rsta stycket. Utbetalning av ers�ttning 29 � Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska betalas ut m�nadsvis. Om det �rliga beloppet av s�dana f�rm�ner uppg�r till h�gst 2 400 kronor ska dock, om det inte finns s�rskilda sk�l, utbetalning ske i efterskott en eller tv� g�nger per �r. Efter �verenskommelse med den f�rs�krade f�r utbetalning �ven i annat fall ske en eller tv� g�nger per �r. 30 � N�r m�nadsbelopp f�r sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ber�k- nas ska det belopp f�r �r r�knat som ber�kningen utg�r fr�n avrundas till n�r- maste hela krontal som �r j�mnt delbart med tolv. �r det �rliga beloppet av sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�gre �n tolv kronor, faller ers�ttning- en bort f�r den m�nad som ber�kningen avser. Avrundning ska i f�rsta hand g�ras p� garantiers�ttning enligt 35 kap. 37 kap. F�rs�krade som senast f�r juli 2008 beviljats icke tidsbegr�nsad sjukers�ttning 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 24 ��. Vidare finns ber�kningsregler i 59 ��. Slutligen finns s�rskilda handl�ggningsregler i 1023 ��. Allm�nna best�mmelser Vem som omfattas av best�mmelserna 2 � F�r en f�rs�krad som f�r juni 2008 hade r�tt till sjukers�ttning enligt 7 kap. 1 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och vars ar- betsf�rm�ga har ansetts varaktigt nedsatt (icke tidsbegr�nsad sjukers�ttning) ska best�mmelserna i detta kapitel g�lla i st�llet f�r best�mmelserna i 36 kap. 921 �� samt 110 kap. 5052 �� om inte annat f�ljer av 4 eller 23 �. Detsamma g�ller den som f�re den 1 juli 2008 beviljats icke tidsbegr�nsad sjukers�ttning f�r tiden fr�n och med juli 2008. Det som anges i f�rsta stycket ska inte g�lla f�r en f�rs�krad som f�r sjuk- ers�ttning med en h�gre f�rm�nsniv� efter juni eller, f�r en f�rs�krad som avses i f�rsta stycket andra meningen, juli 2008. Ans�kan om f�rm�n vid f�rv�rvsarbete m.m. 3 � F�rs�kringskassan f�r efter ans�kan av den f�rs�krade besluta att hans eller hennes sjukers�ttning, i den omfattning som anges i 57 ��, ska betalas </div> <div id="page103-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 103 SFS 2010:110 Avd. C ut n�r den f�rs�krade f�rv�rvsarbetar med utnyttjande av en arbetsf�rm�ga som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om sjukers�ttning fattades. Ans�kan ska g�ras hos F�rs�kringskassan varje �r innan s�dant f�r- v�rvsarbete som avses i f�rsta stycket p�b�rjas f�r �ret. 4 � En ans�kan som utan giltig anledning g�rs efter den tid som anges i 3 � andra stycket ska avvisas. I s�dant fall ska �vriga best�mmelser i detta kapitel inte till�mpas. I st�llet ska best�mmelserna i 36 kap. 921 �� samt 110 kap. 5052 �� till�mpas. Det som anges i f�rsta stycket sista meningen ska g�lla �ven f�r den som f�rv�rvsarbetar utan att ha gjort en ans�kan. Ber�kningsregler Grundl�ggande best�mmelser 5 � Sjukers�ttning enligt 3 � f�rsta stycket ska l�mnas med ett prelimin�rt belopp och best�mmas slutligt i efterhand p� grundval av den f�rs�krades re- duceringsinkomst. 6 � Sjukers�ttningen ska minskas med 50 procent av reduceringsinkom- sten till den del den �verstiger ett visst fribelopp, som f�r den som f�r hel sjukers�ttning �r 1 prisbasbelopp, tre fj�rdedels sjukers�ttning �r 2,6 prisbasbelopp, tv� tredjedels sjukers�ttning �r 3,6 prisbasbelopp, halv sjukers�ttning �r 4,2 prisbasbelopp, och en fj�rdedels sjukers�ttning �r 5,8 prisbasbelopp. Avdraget enligt f�rsta stycket ska i f�rsta hand g�ras fr�n inkomst- relaterad sjukers�ttning. 7 � Sjukers�ttning l�mnas inte till den del summan av den ber�knade sjukers�ttningen och reduceringsinkomsten �verstiger 8 prisbasbelopp. Reduceringsinkomst 8 � Reduceringsinkomsten ber�knas med utg�ngspunkt i den pensions- grundande inkomst som fastst�llts enligt best�mmelserna om pensions- grundande inkomst i 59 kap. 9 � Den f�rs�krades reduceringsinkomst ber�knas enligt f�ljande: 1. F�rst ska fr�n den fastst�llda pensionsgrundande inkomsten avdrag g�- ras f�r inkomst enligt 59 kap. 13 � 1, i form av f�r�ldrapenning p� l�gstaniv�n, 59 kap. 13 � 2, i form av v�rdbidrag, i den utstr�ckning bidraget inte �r ers�ttning f�r merkostnader, 59 kap. 13 � 5, i form av inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstre- laterad aktivitetsers�ttning, samt 59 kap. 13 � 6, i form av livr�nta enligt 4144 kap. 2. D�refter ska det avdrag som enligt 59 kap. 37 � ska g�ras f�r debiterad allm�n pensionsavgift l�ggas till i den utstr�ckning avgiften h�nf�r sig till de i reduceringsinkomsten inr�knade inkomsterna. </div> <div id="page104-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 104 SFS 2010:110 Avd. C Utl�ndska inkomster ska ing� i reduceringsinkomsten, om de �r av mot- svarande slag som dem som anges i f�rsta stycket och skulle ha varit pen- sionsgrundande enligt 59 kap. om de tj�nats in i Sverige. S�rskilda handl�ggningsregler Prelimin�r sjukers�ttning 10 � F�r en f�rs�krad som ans�ker om att best�mmelserna om ber�kning av sjukers�ttning i detta kapitel ska till�mpas, ska F�rs�kringskassan fatta ett beslut om prelimin�r sjukers�ttning. Ett beslut om prelimin�r sjukers�ttning f�r avse l�ngst 12 m�nader. 11 � Prelimin�r sjukers�ttning ber�knas efter en uppskattad reducerings- inkomst och ska s� n�ra som m�jligt motsvara den slutliga sjukers�ttning som kan antas komma att best�mmas enligt best�mmelserna i detta kapitel. Prelimin�r sjukers�ttning betalas ut med ett m�nadsbelopp, som avrundas ned�t till n�rmast hela krontal. Slutlig sjukers�ttning 12 � F�rs�kringskassan ska fatta ett beslut om slutlig sjukers�ttning f�r varje kalender�r som ett beslut om prelimin�r sjukers�ttning har fattats. 13 � Slutlig sjukers�ttning best�ms efter den tidpunkt d� pensions- grundande inkomst har fastst�llts enligt best�mmelserna i 59 kap. om pen- sionsgrundande inkomst. 14 � Best�ms den slutliga sjukers�ttningen till h�gre belopp �n den som f�r samma �r har betalats ut i prelimin�r sjukers�ttning, ska skillnaden beta- las ut. Best�ms den slutliga sjukers�ttningen till l�gre belopp �n den som f�r samma �r har betalats ut i prelimin�r ers�ttning, ska skillnaden betalas till- baka. Belopp under 1 200 kr ska varken betalas ut eller betalas tillbaka. 15 � Belopp som ska betalas ut enligt 14 � f�rsta stycket ska �kas med ett till�gg. Till�gget p� det �verskjutande beloppet ber�knas med ledning av den statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det �r som sjukers�ttningen avser. P� belopp som ska betalas tillbaka enligt 14 � f�rsta stycket ska en avgift betalas. Avgiften p� �terbetalningsbeloppet ber�knas med ledning av den statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det �r som sjukers�ttningen avser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r- mare f�reskrifter om ber�kningen av till�gget och avgiften. �terbetalning 16 � F�rs�kringskassan ska besluta om �terkrav av belopp som ska betalas tillbaka enligt 14 � f�rsta stycket. </div> <div id="page105-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 105 SFS 2010:110 Avd. C Eftergift 17 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det f�r F�rs�kringskassan helt eller delvis efterge kravet p� �terbetalning enligt 16 �. 18 � Vid bed�mningen enligt 17 � av om det finns s�rskilda sk�l f�r efter- gift ska det s�rskilt beaktas vilken f�rm�ga den f�rs�krade har att kunna be- tala tillbaka ers�ttningen. 19 � Om den f�rs�krade medvetet eller av oaktsamhet l�mnat felaktiga uppgifter till grund f�r ber�kningen av den prelimin�ra sjukers�ttningen, f�r kravet p� �terbetalning inte efterges. 20 � F�r att r�tten till eftergift ska kunna pr�vas ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 �� att anm�la �ndrade f�rh�llanden ha fullgjorts av den f�rs�krade. Om han eller hon inte har anm�lt �ndrade f�rh�llanden kan fr�- gan om eftergift �nd� pr�vas om den f�rs�krade inte sk�ligen borde ha insett att han eller hon var skyldig att g�ra en s�dan anm�lan. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 21 � Den prelimin�ra sjukers�ttningen ska ompr�vas om n�got har intr�f- fat som p�verkar storleken av ers�ttningen. F�rs�kringskassan f�r avst� fr�n att besluta om �ndring, om det som har intr�ffat endast i liten utstr�ckning p�verkar ers�ttningen. 22 � Om den f�rs�krades pensionsgrundande inkomst �ndras efter det att slutlig sjukers�ttning best�mts och �ndringen inneb�r att sjukers�ttningen skulle ha varit h�gre eller l�gre, ska en ny slutlig sjukers�ttning best�mmas, om den f�rs�krade beg�r det inom ett �r fr�n det att beslutet om �ndring av den pensionsgrundande inkomsten meddelades eller om F�rs�kringskassan sj�lvmant tar upp fr�gan. En fr�ga om ny slutlig sjukers�ttning enligt best�mmelserna i f�rsta stycket f�r inte tas upp efter utg�ngen av femte �ret efter det �r beslutet om pensionsgrundande inkomst meddelades. Ans�kan om indragning eller minskning av sjukers�ttning 23 � Efter ans�kan av den f�rs�krade f�r F�rs�kringskassan besluta att dra in eller minska sjukers�ttning som avses i detta kapitel i den omfattning som den f�rs�krade ans�kt om. Best�mmelserna i 36 kap. 1921 �� ska d� till�m- pas. F�r s�dan sjukers�ttning som �terst�r efter minskningen ska best�mmel- serna i detta kapitel fortfarande g�lla. </div> <div id="page106-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 106 SFS 2010:110 Avd. C V F�rm�ner vid arbetsskada m.m. 38 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om arbetsskada i 39 kap. Vidare finns best�mmelser om ers�ttning vid sjukdom i 40 kap, och ers�ttning vid best�ende neds�ttning av arbetsf�rm�gan i 41 kap. Dessutom finns s�rskilda best�mmelser om arbetsskadeers�ttning och handl�ggning i 42 kap. Slutligen finns best�mmelser om statligt personskadeskydd i 43 kap., och krigsskadeers�ttning till sj�m�n i 44 kap. 39 kap. Allm�nna best�mmelser om arbetsskada Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �. Vidare finns best�mmelser om arbetsskadebegreppet i 37 ��, och skadetidpunkt i 8 �. Inledande best�mmelser 2 � Fr�n arbetsskadef�rs�kringen kan ers�ttning l�mnas till f�rs�krade f�r- v�rvsarbetande och vissa studerande. I 8688 kap. finns best�mmelser om att ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�k- ringen kan l�mnas �ven till efterlevande. Arbetsskadebegreppet Allm�nna best�mmelser 3 � Med arbetsskada avses en skada till f�ljd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av s�dan orsak, om �verv�gande sk�l talar f�r det. 4 � Med skada avses en personskada eller en skada p� en protes eller annan liknande anordning som anv�ndes f�r avsett �ndam�l n�r skadan intr�ffade. Vissa psykiska eller psykosomatiska skador 5 � Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som �r en f�ljd av en f�retagsnedl�ggelse, bristande uppskattning av den f�rs�krades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbets- kamrater eller d�rmed j�mf�rliga f�rh�llanden. </div> <div id="page107-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 107 SFS 2010:110 Avd. C Smitta 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om i vilken utstr�ckning en skada, som inte beror p� ett olycks- fall men som har framkallats av smitta, ska anses som arbetsskada. Olycksfall vid f�rd 7 � Olycksfall vid f�rd till eller fr�n arbetsst�llet r�knas som olycksfall i arbetet, om f�rden f�ranleddes av och stod i n�ra samband med arbetet. Skadetidpunkt 8 � En skada som beror p� ett olycksfall anses ha intr�ffat dagen f�r olycksfallet. En skada som beror p� annan skadlig inverkan �n ett olycksfall anses ha intr�ffat den dag n�r den f�rst visade sig. 40 kap. Ers�ttning vid sjukdom Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om arbetsskadesjukpenning i 49 ��, �terinsjuknande i 10 �, och sjukv�rdsers�ttning i 11 och 12 ��. Allm�nna best�mmelser 2 � En f�rs�krad har vid arbetsskada r�tt till samma f�rm�ner enligt denna balk som han eller hon har r�tt till vid annan sjukdom. 3 � Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad enligt 5 kap. 9 � 6 eller 6 kap. 6 � 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada r�tt till motsvarande f�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen. Motsvarande g�ller den som p� grund av att han eller hon inte �r bosatt i Sverige inte har r�tt till v�rd- f�rm�ner eller ers�ttning f�r kostnader i samband med v�rd. Arbetsskadesjukpenning Sjukpenning f�r karensdagar 4 � En f�rs�krad som beviljas ers�ttning f�r inkomstf�rlust till f�ljd av ar- betsskada har r�tt till arbetsskadesjukpenning f�r inkomstf�rlust som avser tv� sjukdagar. F�r en sjukdag motsvarar sjukpenningen kvoten mellan 80 procent av det livr�nteunderlag enligt 41 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet och 365. </div> <div id="page108-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 108 SFS 2010:110 Avd. C 5 � Om den f�rs�krade kan visa att han eller hon har haft fler �n tv� sjuk- dagar med inkomstf�rlust under sjukdomsperioder till f�ljd av arbetsskada har han eller hon r�tt till arbetsskadesjukpenning f�r dessa ytterligare dagar. F�r en sjukdag motsvarar sjukpenningen 80 procent av den faktiska in- komstf�rlusten, dock h�gst vad den f�rs�krade f�tt f�r en sjukdag enligt 4 �. 6 � Arbetsskadesjukpenningen avrundas f�r dag till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas upp�t. Sjukpenning till studerande 7 � Till en f�rs�krad som genomg�r utbildning som avses i 6 kap. 22 � el- ler som i annat fall genomg�r yrkesutbildning n�r skadan intr�ffar kan arbetsskadesjukpenning l�mnas. Detta g�ller vid sjukdom som fortfarande 180 dagar efter det att skadan intr�ffade s�tter ned den f�rs�krades f�rm�ga att skaffa sig arbetsinkomst med minst en fj�rdedel. Sjukpenningen l�mnas p� grundval av den f�rs�krades livr�nteunderlag som anges i 41 kap. 1416 och 18 �� samt ber�knas enligt 28 eller 31 kap. Sjukpenningen l�mnas endast i den utstr�ckning som den �verstiger den sjukpenning som den f�rs�krade �r ber�ttigad till enligt 2 eller 3 �. Sjukpenning i f�rebyggande syfte 8 � Den f�rs�krade har r�tt till arbetsskadesjukpenning under tid n�r han eller hon avh�ller sig fr�n arbete p� uppmaning av F�rs�kringskassan eller med dess samtycke i syfte att f�rebygga att en arbetsskada uppst�r, �terupp- st�r eller f�rv�rras. Sjukpenningen l�mnas med sk�ligt belopp och f�r motsvara h�gst hel sjukpenning enligt 2 eller 3 � samt 7 �. Den som inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning 9 � Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning enligt 6 kap. 6 � 3, ska arbetsskadesjukpenning l�mnas med det belopp som sjuk- penningen skulle ha uppg�tt till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade ber�knats med bortseende fr�n best�mmelserna i 25 kap. 3 � andra stycket 2 och 3. �terinsjuknande 10 � Om en arbetsskada som har gett den f�rs�krade r�tt till livr�nta enligt 41 kap. p� nytt medf�r sjukdom, har den f�rs�krade r�tt till sjukpenning en- ligt 2 och 7 ��, om sjukdomen s�tter ned hans eller hennes kvarst�ende f�r- m�ga att skaffa sig inkomst genom arbete. Sjukv�rdsers�ttning 11 � I den utstr�ckning som ers�ttning inte l�mnas enligt 2 och 3 ��, ers�t- ter arbetsskadef�rs�kringen n�dv�ndiga kostnader f�r </div> <div id="page109-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 109 SFS 2010:110 Avd. C 1. sjukv�rd utomlands, 2. tandv�rd, och 3. s�rskilda hj�lpmedel. Som kostnader r�knas �ven n�dv�ndiga utgifter f�r resor. 12 � Ers�ttning enligt 11 � f�rsta stycket 2 l�mnas endast f�r tandv�rd som ges av en v�rdgivare vars v�rd kan ber�ttiga till ers�ttning enligt lagen (2008:145) om statligt tandv�rdsst�d. 41 kap. Ers�ttning vid best�ende neds�ttning av arbetsf�rm�gan Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till livr�nta i 24 ��, f�rm�nstiden i 57 ��, ber�kning av livr�nta i 810 ��, livr�nteunderlaget i 1118 ��, vilande livr�nta i 19 och 20 ��, indexering av livr�nta i 21 �, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 22 och 23 ��, och omr�kning av livr�nteunderlaget i 24 �. R�tten till livr�nta Allm�nna best�mmelser 2 � Livr�nta l�mnas till en f�rs�krad som till f�ljd av arbetsskada har f�tt sin f�rm�ga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en fem- tondel. Detta g�ller endast om 1. neds�ttningen av f�rm�gan att skaffa inkomst genom arbete kan antas best� under minst ett �r, och 2. inkomstf�rlusten f�r �r r�knat uppg�r till minst en fj�rdedel av pris- basbeloppet f�r det �r n�r livr�ntan ska b�rja l�mnas. 3 � Om en f�rs�krad, som genom arbetsskada har f�tt sin arbetsf�rm�ga nedsatt med mindre �n en femtondel, senare drabbas av ytterligare arbets- skada, best�ms r�tten till livr�nta p� grundval av b�da skadorna. Behandling eller rehabilitering 4 � Under tid n�r den f�rs�krade genomg�r behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 6 � eller 31 kap. 3 � ska hans eller hennes f�rm�ga att skaffa sig inkomst genom arbete anses nedsatt �ven i den utstr�ckning som �tg�rden hindrar honom eller henne fr�n att f�rv�rvsarbeta. F�rm�nstiden 5 � Livr�nta l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den d� den f�rs�k- rade fyller 65 �r, om inte n�got annat anges i 6 �. </div> <div id="page110-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 110 SFS 2010:110 Avd. C 6 � Livr�nta l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den d� den f�rs�k- rade fyller 67 �r, om skadan intr�ffar den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r eller senare, och en sjukpenninggrundande inkomst kan fastst�llas f�r den f�rs�krade en- ligt 25 kap. 3 �. 7 � Livr�nta l�mnas f�r viss tid eller tills vidare. F�rs�kringskassan ska i samband med beslut om livr�nta ocks� bed�ma om f�rnyad utredning av f�rm�gan att skaffa sig inkomst genom arbete ska g�ras efter viss tid. Ber�kning av livr�nta Huvudregel 8 � Livr�nta l�mnas med s� stor andel av den f�rs�krades livr�nteunderlag enligt 1118 �� som motsvarar graden av neds�ttning av hans eller hennes f�rm�ga att skaffa sig inkomst genom arbete. Bed�mning av f�rv�rvsf�rm�gan 9 � N�r f�rv�rvsf�rm�gan enligt 8 � bed�ms ska det beaktas vad som rim- ligen kan beg�ras med h�nsyn till den f�rs�krades arbetsskada, utbildning och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och andra s�da- na omst�ndigheter. 10 � F�rv�rvsf�rm�gan ska best�mmas utan h�nsyn till det allm�nna l�get p� arbetsmarknaden. I fr�ga om en �ldre f�rs�krad ska h�nsyn fr�mst tas till hans eller hennes f�rm�ga och m�jlighet att skaffa sig fortsatt inkomst genom s�dant arbete som han eller hon har utf�rt tidigare, eller genom annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r honom eller henne. Livr�nteunderlag Grundl�ggande best�mmelser 11 � Livr�nteunderlaget motsvarar, om inte annat f�ljer av 1218 ��, den f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap. vid den tidpunkt fr�n vilken livr�ntan f�rsta g�ngen ska l�mnas. Om den skadade inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning enligt 6 kap. 6 � 3 ska ber�kningen enligt f�rsta stycket g�ras med bortseende fr�n best�mmelserna i 25 kap. 3 � andra stycket 2 och 3. 12 � N�r livr�nteunderlaget ber�knas g�ller f�ljande avvikelser fr�n be- st�mmelserna i 25 och 26 kap.: 1. Andra skattepliktiga f�rm�ner �n pengar ska beaktas och ska v�rderas p� det s�tt som �r f�reskrivet f�r ber�kning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. 35 �. </div> <div id="page111-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 111 SFS 2010:110 Avd. C 2. Med inkomst av anst�llning likst�lls kostnadsers�ttning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 � skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid ber�k- ning av skatteavdrag. 3. Semesterl�n och semesterers�ttning ska r�knas med utan den begr�ns- ning som anges i 25 kap. 17 �. 4. Inkomst av s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 � ska med- r�knas. Vid ber�kning av livr�nteunderlaget f�r �ven beaktas ett l�neavtal som har tr�ffats efter den tidpunkt fr�n vilken livr�nta f�rsta g�ngen ska l�mnas om avtalet omfattar denna tidpunkt. Livr�nteunderlag n�r avsev�rd tid f�rflutit efter skadlig inverkan 13 � Ska livr�nta b�rja l�mnas avsev�rd tid efter det att den f�rs�krade ut- sattes f�r skadlig inverkan i arbetet, f�r n�gon annan h�gre inkomst av f�r- v�rvsarbete �n den som anges i 11 och 12 �� anv�ndas som livr�nteunderlag, om det finns s�rskilda sk�l. Livr�nteunderlag f�r unga f�rs�krade 14 � Hade den f�rs�krade inte fyllt 25 �r n�r skadan intr�ffade, motsvarar livr�nteunderlaget, f�r tiden efter 25 �rs �lder, den inkomst som han eller hon med h�nsyn till sin syssels�ttning n�r skadan intr�ffade sannolikt skulle ha haft vid 25 �rs �lder, om skadan inte hade intr�ffat. Motsvarande g�ller f�r en f�rs�krad som 1. n�r skadan intr�ffade inte hade fyllt 21 �r, i fr�ga om livr�nteunderlaget f�r tiden mellan 21 och 25 �rs �lder, eller 2. n�r skadan intr�ffade inte hade fyllt 18 �r, i fr�ga om livr�nteunderlaget f�r tiden mellan 18 och 21 �rs �lder. Livr�nteunderlag f�r studerande 15 � F�r en f�rs�krad som genomg�r utbildning som avses i 6 kap. 22 � el- ler som i annat fall genomgick yrkesutbildning n�r skadan intr�ffade mot- svarar livr�nteunderlaget f�r den ber�knade utbildningstiden l�gst den in- komst som han eller hon sannolikt skulle ha haft, om han eller hon n�r ska- dan intr�ffade hade avbrutit utbildningen och b�rjat f�rv�rvsarbeta. Livr�nteunderlaget f�r tid efter utbildningstidens slut motsvarar l�gst den inkomst av f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade d� sannolikt skulle ha haft, om skadan inte hade intr�ffat. 16 � Ett livr�nteunderlag enligt 15 � ber�knas till minst 2 prisbasbelopp f�r tid f�re 21 �rs �lder, 2,5 prisbasbelopp f�r tid mellan 21 och 25 �rs �lder, och 3 prisbasbelopp f�r tid fr�n och med 25 �rs �lder. </div> <div id="page112-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 112 SFS 2010:110 Avd. C Livr�nteunderlag i s�rskilda fall 17 � Om det redan vid den tidpunkt fr�n vilken livr�nta f�rsta g�ngen ska l�mnas �r sannolikt att livr�nteunderlaget skulle bli v�sentligen h�gre eller l�gre vid en senare tidpunkt f�r ett nytt livr�nteunderlag fastst�llas och l�g- gas till grund f�r ber�kning av livr�nta vid ett s�dant senare tillf�lle. H�gsta livr�nteunderlag 18 � N�r livr�nteunderlaget ber�knas ska det bortses fr�n belopp som �ver- stiger 7,5 g�nger det prisbasbelopp som fastst�llts f�r �ret n�r livr�ntan ska b�rja l�mnas. Vilande livr�nta 19 � Ett beslut om vilandef�rklaring av sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning enligt 36 kap. ska ocks� omfatta s�dan livr�nta som enligt 42 kap. 2 och 4 �� samordnats med ers�ttningen. 20 � F�r den tid n�r en vilandef�rklaring g�ller enligt 19 � ska livr�nta be- r�knas utifr�n dels det livr�nteunderlag som legat till grund f�r best�mmande av liv- r�ntan f�re vilandef�rklaringen, dels de inkomstf�rh�llanden som r�der under tiden med vilande- f�rklaring. Indexering av livr�nta 21 � En fastst�lld livr�nta ska f�r varje �r r�knas om med ledning av ett s�rskilt tal. Detta tal ska visa den �rliga procentuella f�r�ndringen av halva den reala inkomstf�r�ndring som ber�knats f�r inkomstindex enligt 58 kap. 12 � med till�gg f�r den procentuella f�r�ndringen i det allm�nna prisl�get i juni tv� �r f�re det �r livr�ntan omr�knas och det allm�nna prisl�get i juni �ret n�rmast f�re det �ret. Livr�ntan f�r r�knas om till h�gst ett belopp som utg�r samma andel av 7,5 g�nger det f�r �ret fastst�llda prisbasbeloppet som den andel av livr�nte- underlaget som svarar mot neds�ttningen av f�rv�rvsf�rm�gan enligt 8 �. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 22 � R�tten till livr�nta ska ompr�vas om det har skett n�gon �ndring av betydelse i de f�rh�llanden som var avg�rande f�r beslutet, eller om den f�r- s�krades m�jlighet att skaffa sig inkomst genom arbete v�sentligen har f�r- b�ttrats. Livr�nta f�r f�rfluten tid f�r dock inte �ndras till den f�rs�krades nackdel. I 108 kap. finns best�mmelser om �terkrav i vissa fall. 23 � Utan hinder av best�mmelserna i 22 � ska f�ljande g�lla. Ett beslut om sjukers�ttning enligt 37 kap. ska ocks� omfatta s�dan liv- r�nta som enligt 42 kap. 2 � �r samordnad med sjukers�ttningen. Det som d�r f�reskrivs om sjukers�ttning ska d� �ven avse livr�nta. </div> <div id="page113-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 113 SFS 2010:110 Avd. C Omr�kning av livr�nteunderlag 24 � Om en livr�nta ska ber�knas p� nytt efter det �r den f�rsta g�ngen ska l�mnas eller om den ska ompr�vas enligt 22 � ska det livr�nteunderlag som anges i 1113 och 17 �� r�knas om med ledning av det s�rskilda tal som anges i 21 � f�r varje �r efter det �r livr�ntan f�rsta g�ngen ska l�mnas. Vid omr�kning enligt f�rsta stycket ska �ven best�mmelsen i 18 � om h�gsta livr�nteunderlag beaktas. 42 kap. S�rskilda best�mmelser om arbetsskadeers�ttning och handl�ggning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om samordning med andra socialf�rs�kringsf�rm�ner i 24 ��, arbetsgivares r�tt till ers�ttning i 5 �, f�rlust av ers�ttning i 6 �, underr�ttelse till arbetsgivare om skada i 79 ��, skadeanm�lan till F�rs�kringskassan i 10 och 11 ��, och pr�vning av fr�gan om arbetsskada i 12 �. Samordning med andra socialf�rs�kringsf�rm�ner 2 � Livr�nta ska minskas om den f�rs�krade, med anledning av den in- komstf�rlust som f�ranlett livr�ntan, samtidigt har r�tt till sjukers�ttning el- ler aktivitetsers�ttning. Minskningen g�rs genom att livr�ntan betalas ut endast i den utstr�ckning som den �verstiger dessa f�rm�ner. 3 � Livr�ntan ska �ven minskas p� det s�tt som anges i 2 � andra stycket i fr�ga om pension som enligt ett utl�ndskt system f�r social trygghet l�mnas med anledning av arbetsskadan. 4 � Om den f�rs�krade f�r livr�nta och vid en senare tidpunkt blir ber�t- tigad till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning f�r en sjukdom som inte �r arbetsrelaterad g�ller f�ljande. Livr�ntan ska minskas med den andel av ers�ttningen som motsvarar gra- den av neds�ttningen av f�rv�rvsf�rm�gan till f�ljd av skadan j�mf�rt med hel f�rv�rvsf�rm�ga n�r livr�ntan best�mdes. Arbetsgivares r�tt till ers�ttning 5 � En arbetsgivare som enligt f�rfattning �r skyldig att l�mna ers�ttning vid arbetsskada har r�tt att f� s�dan ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�kringen som den f�rs�krade annars skulle ha haft r�tt till f�r motsvarande �ndam�l. Ers�ttningen f�r dock inte �verstiga vad arbetsgivaren har betalat ut. </div> <div id="page114-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 114 SFS 2010:110 Avd. C F�rlust av ers�ttning 6 � R�tten till ers�ttning g�r f�rlorad om en ans�kan om arbetsskadeers�tt- ning inte g�rs inom sex �r f�r sjukpenning och livr�nta, fr�n den dag ers�ttningen avser, och f�r annan ers�ttning, fr�n den dag d� den f�rs�krade betalade det belopp f�r vilket ers�ttning beg�rs. Underr�ttelse till arbetsgivare om skada 7 � Om en arbetstagare drabbas av en arbetsskada ska den arbetsgivare som han eller hon var anst�lld hos n�r skadan intr�ffade underr�ttas omedel- bart. Om en skada till f�ljd av annat �n olycksfall har visat sig f�rst n�r den f�r- s�krade har upph�rt att vara utsatt f�r den inverkan som har orsakat skadan, �r det den arbetsgivare hos vilken den f�rs�krade senast var utsatt f�r s�dan inverkan som ska underr�ttas. 8 � Om en arbetsgivare enligt 7 � ska underr�ttas om en skada f�r under- r�ttelsen i st�llet l�mnas till en person som p� arbetsgivarens v�gnar f�rest�r arbetet. 9 � N�r det g�ller en f�rs�krad som genomg�r utbildning som avses i 6 kap. 22 � likst�lls med en arbetsgivare en rektor eller n�gon annan som f�rest�r utbildningen. Skadeanm�lan till F�rs�kringskassan 10 � En arbetsgivare eller arbetsf�rest�ndare som har f�tt k�nnedom om en intr�ffad arbetsskada �r skyldig att omedelbart anm�la skadan till F�rs�k- ringskassan. Om den f�rs�krade inte �r arbetstagare ska han eller hon sj�lv anm�la ar- betsskadan till F�rs�kringskassan. Om den f�rs�krade har avlidit till f�ljd av skadan, ska anm�lan g�ras av den som har r�tt att f�retr�da d�dsboet. 11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om ers�ttning f�r n�dv�ndiga utgifter f�r l�karutl�tanden. Pr�vning av fr�gan om arbetsskada 12 � Fr�gan om den f�rs�krade har f�tt en arbetsskada ska pr�vas endast i den utstr�ckning det beh�vs f�r att best�mma arbetsskadeers�ttning enligt denna balk eller sjukpenning enligt 28 kap. 43 kap. Statligt personskadeskydd Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 �. Vidare finns best�mmelser om skadebegreppet i 36 ��, </div> <div id="page115-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 115 SFS 2010:110 Avd. C f�rm�nerna i 710 ��, totalf�rsvarspliktiga m.fl. i 1118 �, intagna m.fl. i 19 och 20 ��, frivilliga inom totalf�rsvaret m.fl. i 21 �, underr�ttelse om skada i 22 �, och skadeanm�lan till F�rs�kringskassan, m.m. i 23 �. Allm�nna best�mmelser 2 � Det statliga personskadeskyddet g�ller f�r skador som uppkommer un- der s�dan skyddstid som anges i 7 kap. 46 ��. I 8688 kap. finns best�mmelser om att ers�ttning fr�n personskade- skyddet kan l�mnas �ven till efterlevande. Skadebegreppet 3 � Best�mmelserna om personskada, protesskada och skadetidpunkt i 39 kap. 4 och 8 �� till�mpas i fr�ga om skada enligt detta kapitel. 4 � Om den f�rs�krade under skyddstiden har varit utsatt f�r ett olycksfall ska en skada som han eller hon har f�tt anses vara orsakad av olycksfallet, om �verv�gande sk�l talar f�r det. 5 � Om en skada, som inte beror p� ett olycksfall, visar sig under skydds- tiden ska skadan anses ha uppkommit under denna tid. Detta g�ller dock inte om det finns sk�lig anledning att anta att skadan har orsakats av annat �n verksamheten eller intagningen i fr�ga och att verksam- heten eller intagningen inte v�sentligt har bidragit till skadan. 6 � Visar sig en skada, som inte beror p� ett olycksfall, efter skyddstiden, ska den anses ha uppkommit under denna tid om det sk�ligen kan antas att verksamheten eller intagningen v�sentligt har bidragit till skadan. F�rm�nerna Huvudregler 7 � Om den f�rs�krade �ven enligt 4042 kap. har r�tt till arbetsskade- ers�ttning f�r en skada, l�mnas ers�ttning enligt detta kapitel endast i den ut- str�ckning som ers�ttningen d�rigenom blir h�gre. 8 � Ers�ttning l�mnas vid sjukdom och best�ende neds�ttning av arbets- f�rm�gan. D�rvid till�mpas 40 och 41 kap. samt 42 kap. 2 6 ��, om inte n�- got annat f�ljer av 9 21 ��. Sjukv�rdsers�ttning 9 � Sjukv�rdsers�ttning l�mnas endast i den utstr�ckning som staten inte tillhandah�ller motsvarande f�rm�n p� annat s�tt. </div> <div id="page116-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 116 SFS 2010:110 Avd. C Sjukpenning och livr�nta 10 � Sjukpenning och livr�nta enligt detta kapitel l�mnas inte under skyddstiden. Sjukpenning l�mnas aldrig f�r den dag d� skadan intr�ffade. Totalf�rsvarspliktiga m.fl. Inledande best�mmelser 11 � Best�mmelserna i 1218 �� g�ller den som enligt 7 kap. 2 � 1 �r f�r- s�krad p� grund av tj�nstg�ring inom totalf�rsvaret eller liknande verksam- het och till�mpas ut�ver vad som f�ljer av 8 �. Sjukpenningunderlag 12 � F�r en f�rs�krad som har skadats under grundutbildning eller repe- titionsutbildning utg�r sjukpenningunderlaget vid till�mpning av 8 � minst 4 prisbasbelopp f�r tid f�re 21 �rs �lder, 4,5 prisbasbelopp f�r tid mellan 21 och 25 �rs �lder, och 5 prisbasbelopp f�r tid fr�n och med 25 �rs �lder. Livr�nteunderlag 13 � F�r en f�rs�krad som har skadats under grundutbildning eller repe- titionsutbildning utg�r livr�nteunderlaget vid till�mpning av 8 � minst 7 prisbasbelopp. S�rskild sjukpenning 14 � En f�rs�krad har r�tt till s�rskild sjukpenning, om han eller hon un- der grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar har drabbats av en sjukdom som efter skyddstidens slut s�tter ned hans eller hennes f�rm�ga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en fj�rdedel. Detta g�ller �ven vid sjukdom som har uppkommit under utryckningsm�naden eller m�naden ef- ter denna. 15 � Ber�kningsunderlaget f�r s�rskild sjukpenning �r 4 prisbasbelopp f�r tid f�re 21 �rs �lder, 4,5 prisbasbelopp f�r tid mellan 21 och 25 �rs �lder, och 5 prisbasbelopp f�r tid fr�n och med 25 �rs �lder. 16 � F�r en dag �r hel s�rskild sjukpenning kvoten mellan 80 procent av ber�kningsunderlaget och 365. 17 � S�rskild sjukpenning l�mnas endast i den utstr�ckning som den �ver- stiger annan ers�ttning enligt detta kapitel eller sjukpenning enligt 27, 28 och 40 kap. som den f�rs�krade har r�tt till f�r samma tid. </div> <div id="page117-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 117 SFS 2010:110 Avd. C Ers�ttning f�r kostnader 18 � En f�rs�krad som har skadats under grundutbildning eller repe- titionsutbildning har under h�gst tre �rs tid efter skyddstiden r�tt till ers�tt- ning f�r n�dv�ndiga kostnader f�r 1. l�karv�rd, 2. sjukv�rdande behandling, 3. sjukhusv�rd, och 4. l�kemedel. Som kostnader f�r v�rd r�knas �ven n�dv�ndiga utgifter f�r resor. Intagna m.fl. Sjukpenningunderlag och livr�nteunderlag 19 � F�r den som �r f�rs�krad p� grund av intagning m.m. enligt 7 kap. 2 � 3 och som n�r skadan intr�ffade hade varit intagen l�ngre tid �n sex m�na- der, ska sjukpenningunderlag och livr�nteunderlag vid till�mpning av 8 � ber�knas till l�gst de belopp som anges i 41 kap. 16 �. Indragning eller neds�ttning av ers�ttning 20 � Ers�ttning till den som avses i 7 kap. 2 � 3 f�r dras in eller s�ttas ned �ven i annat fall �n som avses i 110 kap. 5258 ��, om s�rskilda sk�l talar f�r det. Frivilliga inom totalf�rsvaret m.fl. 21 � Sjukpenningunderlag och livr�nteunderlag ska, i den utstr�ckning som framg�r av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myn- dighet som regeringen best�mmer, ber�knas till l�gst de belopp som anges i 41 kap. 16 � f�r den som �r f�rs�krad p� grund av frivilligt deltagande i verksamhet inom totalf�rsvaret eller i r�ddningsarbete enligt 7 kap. 3 �. Underr�ttelse om skada 22 � Om den f�rs�krade drabbas av en skada ska en chef eller n�gon annan omedelbart underr�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer meddelar f�reskrifter om till vem s�dan underr�ttelse ska ske. Om skadan har visat sig efter skyddstiden, ska i st�llet F�rs�kringskassan underr�ttas. Skadeanm�lan till F�rs�kringskassan, m.m. 23 � Best�mmelserna i 42 kap. 10 och 11 �� om anm�lan och ers�ttning f�r utgifter f�r l�karintyg g�ller �ven i �renden enligt detta kapitel. </div> <div id="page118-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 118 SFS 2010:110 Avd. C 44 kap. Krigsskadeers�ttning till sj�m�n Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 �. Vidare finns best�mmelser om f�rm�nerna i 35 ��, och �vriga fr�gor i 6 �. Allm�nna best�mmelser 2 � Krigsskadeers�ttning kan l�mnas till en f�rs�krad sj�man som till f�ljd av olycksfall p� grund av en krigsh�ndelse drabbas av en personskada utom- lands under s�dan tid som anges i 7 kap. 8 och 9 ��. I 8688 kap. finns best�mmelser om att krigsskadeers�ttning kan l�mnas �ven till efterlevande. F�rm�nerna Allm�nna best�mmelser 3 � Krigsskadeers�ttning l�mnas med till�mpning av best�mmelserna i 40 och 41 kap. samt 42 kap. 2 6 ��. 4 � Den f�rs�krade har inte r�tt till krigsskadeers�ttning om han eller hon f�r samma tid har r�tt till arbetsskadeers�ttning enligt 3942 kap. S�rskild ers�ttning 5 � Vid skada har den f�rs�krade, ut�ver livr�nta, r�tt till s�rskild ers�tt- ning med h�nsyn till skadans beskaffenhet. Vid f�rlust av arbetsf�rm�gan motsvarar ers�ttningen 6 g�nger det pris- basbelopp som g�llde f�r det �r d� skadan intr�ffade. Vid neds�ttning av arbetsf�rm�gan betalas s� stor andel av summan ut som svarar mot graden av neds�ttningen. �vriga fr�gor 6 � Best�mmelserna i 39 kap. och 42 kap. 712 �� till�mpas i �vrigt p� motsvarande s�tt i fr�ga om krigsskadeers�ttning. VI S�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada 45 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om smittb�rarers�ttning i 46 kap., och n�rst�endepenning i 47 kap. </div> <div id="page119-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 119 SFS 2010:110 Avd. C 46 kap. Smittb�rarers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om smittb�rarers�ttning i 2 4 ��. Vidare finns best�mmelser om r�tten till smittb�rarpenning i 510 ��, f�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete i 1113 ��, ber�kning av smittb�rarpenning i 1417 ��, samordning med andra f�rm�ner i 18 och 19 ��, och resekostnadsers�ttning i 20 och 21 ��. Allm�nna best�mmelser 2 � Smittb�rarers�ttning kan l�mnas till en smittb�rare i samband med �t- g�rder f�r smittskydd eller skydd f�r livsmedel. 3 � Med smittb�rare avses i detta kapitel 1. den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha f�rlorat sin arbetsf�rm�ga till f�ljd av sjukdomen, 2. den som f�r eller kan antas f�ra smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom, och 3. den som i annat fall har eller kan antas ha varit utsatt f�r smitta av en samh�llsfarlig sjukdom som avses i smittskyddslagen (2004:168) utan att vara sjuk i en s�dan sjukdom. 4 � Smittb�rarers�ttning l�mnas i form av smittb�rarpenning och rese- kostnadsers�ttning. R�tten till smittb�rarpenning Allm�nna best�mmelser 5 � En smittb�rare har r�tt till smittb�rarpenning om han eller hon m�ste avst� fr�n f�rv�rvsarbete p� grund av 1. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av sistn�mnda lag, eller 2. l�karunders�kning eller h�lsokontroll som smittb�raren genomg�r utan f�reg�ende beslut enligt 1 och som syftar till att klarl�gga om han eller hon �r smittad av en allm�nfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett s�r eller en annan skada, som kan g�ra livsmedel som han eller hon hanterar otj�nligt som m�nniskof�da. F�rsta stycket g�ller inte n�r det �r fr�ga om 1. h�lsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 � smittskyddslagen, eller 2. beslut som avser avsp�rrning enligt 3 kap. 10 � smittskyddslagen. 6 � Smittb�rarpenning f�r dras in eller s�ttas ned om smittb�raren 1. inte f�ljer f�rh�llningsregler som har beslutats med st�d av smittskydds- lagen (2004:168) eller �vertr�der f�rbud enligt 3 kap. 9 � den lagen, eller </div> <div id="page120-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 120 SFS 2010:110 Avd. C 2. inte f�ljer s�rskilda villkor i samband med ett beslut enligt livs- medelslagen (2006:804) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av den lagen. F�rm�nstiden 7 � Smittb�rarpenning l�mnas fr�n och med f�rsta dagen i ers�ttnings- perioden och d�refter s� l�nge den f�rs�krade uppfyller f�ruts�ttningarna f�r r�tt till smittb�rarpenning. 8 � Best�mmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukers�tt- ning eller aktivitetsers�ttning i 27 kap. 34 � och sjukpenning i samband med 70-�rsdagen i 27 kap. 37 � till�mpas �ven i fr�ga om smittb�rarpenning. Rehabiliterings�tg�rder 9 � F�r en f�rs�krad som f�r smittb�rarpenning ska best�mmelserna i 30 kap. 814 �� om F�rs�kringskassans �tg�rder f�r rehabilitering till�mpas. Arbetsgivarintr�de m.m. 10 � Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de, m.m. i 27 kap. 56 60 �� till- l�mpas �ven i fr�ga om smittb�rarpenning. F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete 11 � Smittb�rarpenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er: 1. Hel smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade helt m�ste avst� fr�n f�rv�rvsarbete. 2. Tre fj�rdedels smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade arbetar h�gst en fj�rdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 3. Halv smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade arbetar h�gst h�lften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 4. En fj�rdedels smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade arbetar h�gst tre fj�rdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 12 � Vid till�mpning av 11 � ska som f�rv�rvsarbete inte betraktas s�dant f�rv�rvsarbete som utf�rs under tid d� den f�rs�krade f�rv�rvsarbetar med st�d av 37 kap. 3 �. Om det inte g�r att avg�ra under vilken tid den f�rs�krade avst�r fr�n f�r- v�rvsarbete ska fr�nvaron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�r- v�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �. 13 � Med tid f�r f�rv�rvsarbete likst�lls f�ljande: 1. Ledighet f�r semester, dock inte om den f�rs�krade under ledigheten f�r semesterl�n enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 � samma lag, kan beg�ra att dag d� han eller hon inte kan arbeta p� grund av sjukdom inte ska r�knas som semesterdag. 2. Ledighet under studietid f�r vilken oavkortade l�nef�rm�ner l�mnas. </div> <div id="page121-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 121 SFS 2010:110 Avd. C 3. Ledighet under tid d� den f�rs�krade f�r ers�ttning f�r att delta i tecken- spr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF). 4. Ledighet f�r ferier eller motsvarande uppeh�ll f�r l�rare som �r anst�ll- da inom utbildningsv�sendet. Ber�kning av smittb�rarpenning Den som �r f�rs�krad f�r sjukpenning 14 � Smittb�rarpenning l�mnas med ett belopp som motsvarar den f�r- s�krades sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. Den som inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning 15 � �r smittb�raren inte f�rs�krad f�r sjukpenning enligt 6 kap. 6 � 3, ska smittb�rarpenningen l�mnas med det belopp som sjukpenningen skulle ha uppg�tt till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade ber�knats med bortseende fr�n best�mmelserna i 25 kap. 3 � andra stycket 1 och 2. 16 � I fall som avses i 15 � ska som inkomst av anst�llning �ven r�knas er- s�ttning f�r eget arbete fr�n en arbetsgivare som �r bosatt utomlands eller som �r en utl�ndsk juridisk person, n�r arbetet har utf�rts i arbetsgivarens verksamhet utomlands. 17 � Smittb�rarpenning enligt 15 � ska ber�knas per kalenderdag enligt 28 kap. 10 och 11 ��. Samordning med andra f�rm�ner 18 � Smittb�rarpenningen ska minskas med f�ljande f�rm�ner i den ut- str�ckning f�rm�nerna l�mnas f�r samma tid: 1. graviditetspenning, 2. f�r�ldrapenningsf�rm�ner, 3. sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 � lagen (1991:1047) om sjukl�n, 4. sjukpenning enligt denna balk eller motsvarande �ldre lag, 5. rehabiliteringspenning, 6. livr�nta enligt denna balk eller motsvarande �ldre f�rfattning p� grund av smitta, och 7. n�rst�endepenning. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven motsvarande f�rm�n som l�mnas till smittb�raren p� grundval av utl�ndsk lagstiftning. 19 � Om smittb�raren har inkomst av anst�llning fr�n en arbetsgivare som avses i 1 eller 2 � lagen (1994:260) om offentlig anst�llning f�r tid som av- ses i 7 �, l�mnas smittb�rarpenning endast till den del den �verstiger inkom- sten. </div> <div id="page122-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 122 SFS 2010:110 Avd. C Resekostnadsers�ttning 20 � En smittb�rare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r resekostnader i sam- band med l�karunders�kning, h�lsokontroll, v�rd, behandling eller annan motsvarande �tg�rd som sker p� grund av best�mmelserna i 1. smittskyddslagen (2004:168), eller 2. livsmedelslagen (2006:804) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av sistn�mnda lag. 21 � Ers�ttning enligt 20 � l�mnas inte till den del ers�ttning f�r resan kan l�mnas enligt 1. andra best�mmelser i denna balk, 2. n�gon �ldre f�rfattning som motsvarar best�mmelserna i 3943 kap., el- ler 3. best�mmelser i n�gon annan f�rfattning om ers�ttning av allm�nna medel f�r sjukresor och sjuktransporter. 47 kap. N�rst�endepenning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �. Vidare finns best�mmelser om r�tten till n�rst�endepenning i 36 ��, anm�lan till F�rs�kringskassan i 7 �, f�rm�nstiden i 810 ��, f�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete i 1113 ��, ber�kning av n�rst�endepenning i 1416 ��, och samordning med andra f�rm�ner i 17 �. Inledande best�mmelser 2 � Best�mmelser om n�rst�endepenning i samband med att en sv�rt sjuk person v�rdas av en n�rst�ende finns i detta kapitel. I lagen (1988:1465) om ers�ttning och ledighet f�r n�rst�endev�rd finns best�mmelser i vilka anges n�r en arbetstagare som v�rdar en n�rst�ende har r�tt att vara ledig fr�n sin anst�llning. R�tten till n�rst�endepenning 3 � En f�rs�krad som v�rdar en n�rst�ende som �r sv�rt sjuk har r�tt till n�rst�endepenning f�r tid d� han eller hon avst�r fr�n f�rv�rvsarbete i sam- band med v�rden, om 1. den sjuke �r f�rs�krad enligt n�gon best�mmelse i 47 kap., 2. den sjuke v�rdas h�r i landet, och 3. den sjuke har gett sitt samtycke till v�rden. Om den sjuke p� grund av sitt tillst�nd inte kan ge samtycke till v�rden enligt f�rsta stycket 3, ska i st�llet detta framg�. 4 � Med en sv�rt sjuk person likst�lls den som har f�tt infektion av hiv (hu- mant immunbristvirus) genom smitta </div> <div id="page123-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 123 SFS 2010:110 Avd. C 1. vid anv�ndning av blod eller blodprodukter vid behandling inom den svenska h�lso- och sjukv�rden, eller 2. av en s�dan person som avses i 1 och som �r hans eller hennes nuva- rande eller f�re detta make eller sambo, under f�ruts�ttning att smittan �gt rum innan den f�rst smittade f�tt k�nnedom om sin infektion. 5 � Om n�gon v�rdar mer �n en person under samma tid ger det inte r�tt till ytterligare ers�ttning. 6 � N�rst�endepenning f�r v�rd av en person f�r inte l�mnas till flera v�r- dare f�r samma tid. Anm�lan till F�rs�kringskassan 7 � N�rst�endepenning f�r inte l�mnas f�r tid innan anm�lan om v�rden har gjorts till F�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om det har funnits hinder f�r en s�dan anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�rm�nen �nd� b�r l�mnas. F�rm�nstiden 8 � N�rst�endepenning l�mnas f�r h�gst 100 dagar sammanlagt f�r varje person som v�rdas. Ers�ttningen l�mnas fr�n och med f�rsta v�rddagen. 9 � N�rst�endepenning l�mnas f�r h�gst 240 dagar sammanlagt vid v�rd av en n�rst�ende som har f�tt infektion av hiv p� s�tt som anges i 4 �. Ers�tt- ningen l�mnas fr�n och med f�rsta v�rddagen. 10 � Vid ber�kning av antalet dagar med r�tt till ers�ttning anses tv� dagar med halv eller fyra dagar med en fj�rdedels ers�ttning som en dag. F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete 11 � N�rst�endepenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er: 1. Hel n�rst�endepenning l�mnas f�r dag n�r en v�rdare helt avst�tt fr�n f�rv�rvsarbete. 2. Halv n�rst�endepenning l�mnas f�r dag n�r en v�rdare f�rv�rvsarbetat h�gst h�lften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 3. En fj�rdedels n�rst�endepenning l�mnas f�r dag n�r en v�rdare f�r- v�rvsarbetat h�gst tre fj�rdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha ar- betat. 12 � Vid till�mpningen av 11 � ska som f�rv�rvsarbete inte betraktas s�- dant f�rv�rvsarbete som utf�rs under tid d� v�rdaren f�rv�rvsarbetar med st�d av 37 kap. 3 �. Om det inte g�r att avg�ra under vilken tid v�rdaren avst�r fr�n f�r- v�rvsarbete ska fr�nvaron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�r- v�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �. </div> <div id="page124-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 124 SFS 2010:110 Avd. C 13 � Om en v�rdare f�r oreducerade l�nef�rm�ner under tid d� han eller hon bedriver studier, likst�lls avst�ende fr�n studier med avst�ende fr�n f�r- v�rvsarbete i den utstr�ckning v�rdaren g�r miste om l�nef�rm�nerna. Ber�kning av n�rst�endepenning Grundl�ggande best�mmelser 14 � N�rst�endepenning l�mnas med ett belopp som motsvarar v�rdarens sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. med de avvikelser som f�ljer av 15 och 16 ��. Arbetstids- eller kalenderdagsber�knad n�rst�endepenning 15 � N�rst�endepenning ska arbetstidsber�knas enligt 28 kap. 12 18 �� f�r hela den tid som f�rm�nen avser n�r ers�ttning l�mnas p� grundval av sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning. Detta g�ller dock inte i fall som avses i 6 � samma kapitel, d� n�rst�endepenning i st�llet ska kalender- dagsber�knas enligt 10 och 11 �� i det kapitlet. S�rskilt om studerande under studieuppeh�ll 16 � F�r en v�rdare som studerar f�r n�rst�endepenningen vid ett studie- uppeh�ll inte ber�knas p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som f�ljer av best�mmelserna i 26 kap. 22 �. Samordning med andra f�rm�ner 17 � N�rst�endepenning l�mnas inte i den utstr�ckning v�rdaren f�r samma tid f�r 1. f�r�ldrapenningsf�rm�ner, 2. sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 � lagen (1991:1047) om sjukl�n, 3. sjukpenning, 4. rehabiliteringspenning, eller 5. ers�ttning som motsvarar sjukpenning enligt n�gon annan f�rfattning eller p� grund av regeringens beslut i ett s�rskilt fall. </div> <div id="page125-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 125 SFS 2010:110 Avd. D AVD. D S�RSKILDA F�RM�NER VID FUNKTIONSHINDER I Inledande best�mmelser 48 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I avdelning D finns best�mmelser om s�rskilda socialf�rs�krings- f�rm�ner vid funktionshinder. 2 � F�rm�ner enligt denna avdelning �r handikappers�ttning till en funktionshindrad som beh�ver hj�lp av n�- gon annan eller har merkostnader, assistansers�ttning till en funktionshindrad som beh�ver personlig assis- tans f�r sina grundl�ggande behov, och bilst�d till personer med funktionshinder f�r att skaffa eller anpassa motorfordon. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder. Vidare finns best�mmelser om handikappers�ttning, assistansers�ttning och bilst�d till en funktionshindrad i 4952 kap. F�rs�kring och ans�kan, m.m. 4 � En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 och 5 kap. Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m- melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 � �renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av F�r- s�kringskassan. II Handikappers�ttning, assistansers�ttning och bilst�d till f�rs�krade med funktionshinder 49 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om handikappers�ttning i 50 kap., assistansers�ttning i 51 kap., och bilst�d i 52 kap. 50 kap. Handikappers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om definitioner och f�rklaringar i 2 och 3 ��, r�tten till handikappers�ttning i 47 ��, f�rm�nstiden i 810 ��, </div> <div id="page126-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 126 SFS 2010:110 Avd. D ber�kning av handikappers�ttning i 1113 ��, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 14 och 15 ��, och utbetalning av handikappers�ttning i 16 �. Definitioner och f�rklaringar Blind 2 � N�r det g�ller handikappers�ttning ska en person anses blind om hans eller hennes synf�rm�ga, sedan ljusbrytningsfel har r�ttats, �r s� nedsatt att han eller hon saknar ledsyn. Gravt h�rselskadad 3 � N�r det g�ller handikappers�ttning ska en person anses gravt h�r- selskadad om han eller hon �ven med h�rapparat saknar m�jlighet eller har stora sv�righeter att uppfatta tal. R�tten till handikappers�ttning Huvudregler 4 � R�tt till handikappers�ttning har en f�rs�krad som innan han eller hon fyller 65 �r har f�tt sin funktionsf�rm�ga nedsatt f�r avsev�rd tid i s�dan om- fattning att han eller hon 1. beh�ver mera tidskr�vande hj�lp i sin dagliga livsf�ring, 2. beh�ver fortl�pande hj�lp f�r att kunna f�rv�rvsarbeta, eller 3. i annat fall har betydande merkostnader. 5 � Om den f�rs�krade p� grund av sitt funktionshinder beh�ver hj�lp b�de i den dagliga livsf�ringen och f�r att kunna f�rv�rvsarbeta, eller i n�got av dessa avseenden, och dessutom har merkostnader, ska bed�mningen enligt 4 � grundas p� det sammanlagda behovet av st�d. Vid bed�mningen enligt 4 � ska det bortses fr�n hj�lpbehov som till- godoses genom annat samh�llsst�d. Studerande 6 � Vid till�mpning av 4 och 5 �� ska med en person som f�rv�rvsarbetar likst�llas en studerande som f�r studiest�d enligt studiest�dslagen (1999:1395) eller som endast p� grund av best�mmelser om behovspr�vning inte f�r studiest�d. Blinda eller gravt h�rselskadade 7 � Handikappers�ttning l�mnas alltid till en f�rs�krad som �r blind eller gravt h�rselskadad, om blindheten eller den grava h�rselskadan intr�tt f�re 65 �rs �lder. </div> <div id="page127-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 127 SFS 2010:110 Avd. D F�rm�nstiden 8 � Handikappers�ttning kan l�mnas tidigast fr�n och med juli det �r d� den f�rs�krade fyller 19 �r. 9 � Handikappers�ttning l�mnas fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�r- m�nen har intr�tt, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re an- s�kningsm�naden. Handikappers�ttning l�mnas till och med den m�nad d� r�tten till f�r- m�nen upph�r. 10 � Handikappers�ttning f�r begr�nsas till viss tid. Ber�kning av handikappers�ttning Grundl�ggande best�mmelser 11 � Beroende p� hj�lpbehovets omfattning eller merkostnadernas storlek �r handikappers�ttningen f�r �r r�knat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbe- loppet. Blinda 12 � F�r en f�rs�krad som �r blind �r handikappers�ttningen f�r �r r�knat 69 procent av prisbasbeloppet. Om han eller hon f�r samma tid f�r hel sjuk- ers�ttning, hel aktivitetsers�ttning eller hel �lderspension �r handi- kappers�ttningen, fr�n och med den m�nad n�r den andra f�rm�nen l�mnas, 36 procent av prisbasbeloppet, om inte st�dbehovet ger anledning till h�gre ers�ttning. Gravt h�rselskadade 13 � F�r en f�rs�krad som �r gravt h�rselskadad �r handikappers�ttningen f�r �r r�knat 36 procent av prisbasbeloppet, om inte st�dbehovet ger anled- ning till h�gre ers�ttning. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 14 � R�tten till handikappers�ttning ska ompr�vas i f�ljande fall: 1. n�r beslut fattas om sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning eller allm�n �l- derspension, och 2. n�r andra f�rh�llanden som p�verkar behovet av handikappers�ttning har �ndrats. 15 � �ndring av handikappers�ttning ska g�lla fr�n och med m�naden n�r- mast efter den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom. G�ller det �k- ning som kr�ver ans�kan till�mpas �ven 9 � f�rsta stycket. </div> <div id="page128-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 128 SFS 2010:110 Avd. D Utbetalning av handikappers�ttning 16 � Handikappers�ttning ska betalas ut m�nadsvis. N�r ers�ttnings- beloppet ber�knas f�r m�nad ska den ers�ttning f�r �r r�knat som ber�k- ningen utg�r fr�n avrundas till n�rmaste krontal som �r j�mnt delbart med tolv. 51 kap. Assistansers�ttning Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till assistansers�ttning i 26 ��, f�rm�nstiden i 7 och 8 ��, ber�kning av assistansers�ttning i 911 ��, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 12 och 13 ��, utbetalning av assistansers�ttning i 1419 ��, �terbetalning av assistansers�ttning i 20 �, och samverkan med kommunen i 2123 ��. R�tten till assistansers�ttning 2 � En f�rs�krad som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d och ser- vice till vissa funktionshindrade kan f�r sin dagliga livsf�ring f� assi- stansers�ttning f�r kostnader f�r s�dan personlig assistans som avses i 9 a � samma lag. 3 � F�r r�tt till assistansers�ttning kr�vs att den f�rs�krade beh�ver per- sonlig assistans i genomsnitt mer �n 20 timmar i veckan f�r s�dana grund- l�ggande behov som avses i 9 a � lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade. 4 � Assistansers�ttning l�mnas endast under f�ruts�ttning att den anv�nds f�r k�p av personlig assistans eller f�r kostnader f�r personliga assistenter. 5 � Assistansers�ttning l�mnas inte f�r sjukv�rdande insatser enligt h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763). I 106 kap. 24 och 25 �� finns best�mmelser om n�r assistansers�ttning inte l�mnas vid vistelse p� institution m.m. 6 � N�r behovet av personlig assistans bed�ms f�r ett barn ska det bortses fr�n det hj�lpbehov som en v�rdnadshavare normalt ska tillgodose enligt f�r- �ldrabalken med h�nsyn till barnets �lder, utveckling och �vriga omst�ndig- heter. Om v�rdbidrag l�mnas f�r det inte p�verka bed�mningen enligt 3 �. F�rm�nstiden 7 � Assistansers�ttning f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n en m�nad f�re den m�nad n�r ans�kan gjorts eller det kommit in en anm�lan fr�n kom- munen att det kan antas att den enskilde har r�tt till assistansers�ttning. </div> <div id="page129-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 129 SFS 2010:110 Avd. D 8 � Assistansers�ttning kan l�mnas f�r tid efter det att den f�rs�krade har fyllt 65 �r endast om 1. ers�ttning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 �r, eller 2. ans�kan kommer in till F�rs�kringskassan senast dagen f�re 65-�rs- dagen och d�refter blir beviljad. Ber�kning av assistansers�ttning 9 � Assistansers�ttning ska beviljas f�r ett visst antal timmar per vecka, m�nad eller l�ngre tid, dock l�ngst sex m�nader, n�r den f�rs�krade har be- hov av personlig assistans f�r sin dagliga livsf�ring (beviljade assi- stanstimmar). 10 � Antalet assistanstimmar f�r inte ut�kas efter det att den f�rs�krade har fyllt 65 �r. 11 � F�r varje �r best�ms med vilket belopp per timme som assistans- ers�ttning l�mnas. Beloppet ska best�mmas som ett schablonbelopp som be- r�knas med ledning av de uppskattade kostnaderna f�r att f� assistans. Re- geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om schablonbeloppet. Om det finns s�rskilda sk�l kan ers�ttning till en f�rs�krad efter ans�kan l�mnas med ett h�gre belopp �n det �rliga schablonbeloppet. Ers�ttningen f�r dock inte �verstiga schablonbeloppet med mer �n 12 procent. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 12 � R�tten till assistansers�ttning ska ompr�vas sedan tv� �r f�rflutit fr�n senaste pr�vningen och vid v�sentligt �ndrade f�rh�llanden. L�mnas assistansers�ttning till en f�rs�krad som har fyllt 65 �r f�r om- pr�vning ske endast vid v�sentligt �ndrade f�rh�llanden. 13 � En �ndring av assistansers�ttning vid v�sentligt �ndrade f�rh�llanden ska g�lla fr�n och med den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom. Utbetalning av assistansers�ttning Utbetalning till den f�rs�krade 14 � Assistansers�ttning betalas ut m�nadsvis med visst belopp f�r det an- tal beviljade assistanstimmar som assistans har l�mnats. 15 � Utbetalningen av assistansers�ttning f�r en viss m�nad f�r grundas p� ett ber�knat antal assistanstimmar f�r den m�naden. Avr�kning f�r st�rre av- vikelser ska d� g�ras senast andra m�naden efter den d� den prelimin�ra ut- betalningen skett. Slutavr�kning ska g�ras senast tv� m�nader efter utg�ngen av varje tidsperiod f�r vilken assistansers�ttning beviljats. 16 � Som kostnad f�r personlig assistans anses inte ers�ttning som den f�r- s�krade sj�lv l�mnar till </div> <div id="page130-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 130 SFS 2010:110 Avd. D 1. n�gon som han eller hon lever i hush�llsgemenskap med, eller 2. en personlig assistent f�r arbete som utf�rts p� arbetstid som �verstiger den tid som anges i 2 4 �� lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt ar- bete. Utbetalning till kommunen 17 � Om den f�rs�krade har f�tt bitr�de av personlig assistent genom kommunen f�r F�rs�kringskassan besluta att assistansers�ttningen ska beta- las ut till kommunen i den utstr�ckning som den motsvarar avgiften till kom- munen f�r s�dan hj�lp. Utbetalning till annan 18 � Om den f�rs�krade till f�ljd av �lderdomssvaghet, sjuklighet, l�ng- varigt missbruk av beroendeframkallande medel eller n�gon annan liknande orsak �r ur st�nd att sj�lv ta hand om assistansers�ttningen, f�r F�rs�krings- kassan besluta att ers�ttningen ska betalas ut till n�gon annan person eller till en kommunal myndighet f�r att anv�ndas till kostnader f�r personlig assis- tans till den f�rs�krade. 19 � Ut�ver det som f�ljer av 17 och 18 ��, f�r F�rs�kringskassan p� beg�- ran av den f�rs�krade besluta att assistansers�ttningen ska betalas ut till n�- gon annan fysisk person, en juridisk person eller en kommun. �terbetalning av assistansers�ttning 20 � Den f�rs�krade ska utan uppmaning betala tillbaka s�dan ers�ttning som inte har anv�nts f�r k�p av personlig assistans eller f�r kostnader f�r personliga assistenter. �terbetalning ska g�ras senast i samband med slutav- r�kningen enligt 15 �. Om �terbetalning inte g�rs f�r F�rs�kringskassan besluta om �terbetalning enligt best�mmelserna i 108 kap. Samverkan med kommunen 21 � N�r en f�rs�krad ans�ker om eller beviljas assistansers�ttning ska den kommun d�r han eller hon �r bosatt h�ras i �rendet, om det inte �r obeh�v- ligt. Beslut om assistansers�ttning och beslut enligt 17 19 �� ska s�ndas till kommunen. 22 � F�r den som beviljats assistansers�ttning ska den kommun d�r den f�rs�krade �r bosatt ers�tta kostnaderna f�r de f�rsta 20 assistanstimmarna per vecka. 23 � F�rs�kringskassan ska underr�tta kommunen om det belopp som kommunen ska betala enligt 22 �. </div> <div id="page131-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 131 SFS 2010:110 Avd. D Kommunen ska m�nadsvis betala det angivna beloppet till F�rs�k- ringskassan. Kommunen har r�tt att ta del av den slutavr�kning som ska g�- ras enligt 15 �. Har kommunen betalat ers�ttning med ett f�r h�gt belopp ska beloppet �terbetalas fr�n F�rs�kringskassan. 52 kap. Bilst�d Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till bilst�d i 214 ��, ber�kning av bilst�d i 1522 ��, och �terbetalning av bilst�d i 23 och 24 ��. R�tten till bilst�d Allm�nna best�mmelser 2 � Bilst�d kan l�mnas till en f�rs�krad som p� grund av ett varaktigt funk- tionshinder har v�sentliga sv�righeter att f�rflytta sig p� egen hand eller att anlita allm�nna kommunikationer. 3 � Bilst�d kan l�mnas �ven till en f�rs�krad f�r�lder till ett f�rs�krat barn som har ett s�dant funktionshinder som avses i 2 �. 4 � Med en f�r�lder likst�lls n�r det g�ller bilst�d f�ljande personer: 1. en v�rdnadshavare som inte �r f�r�lder och som har v�rd om barnet, 2. den med vilken f�r�ldern �r eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor, 3. den som tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i syfte att adoptera det, och 4. den som i annat fall tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fost- ran i sitt hem, om placeringen kan f�rv�ntas p�g� i minst tre �r. 5 � Bilst�d l�mnas inom ramen f�r anslagna medel och i form av 1. grundbidrag, 2. anskaffningsbidrag, 3. anpassningsbidrag som avser ett fordon, och 4. bidrag f�r k�rkortsutbildning. Anpassningsbidrag enligt f�rsta stycket 3 l�mnas f�r s�dana �tg�rder som anges i 8 � f�rsta stycket 2 och 3. 6 � Grundbidrag och anskaffningsbidrag l�mnas endast f�r fordon som an- skaffats efter det att ett beslut om r�tt till bilst�d har meddelats. 7 � Om en f�rs�krad har f�tt grundbidrag eller anskaffningsbidrag f�r s�- dant bidrag beviljas p� nytt tidigast nio �r efter det senaste beslutet att bevilja n�got av dessa bidrag. Nytt bidrag f�r dock l�mnas tidigare om 1. det finns sk�l f�r det fr�n trafiks�kerhetssynpunkt eller medicinsk syn- punkt, eller </div> <div id="page132-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 132 SFS 2010:110 Avd. D 2. fordonet har framf�rts minst 18 000 mil sedan grundbidrag eller an- skaffningsbidrag senast beviljades. Vad avser bilst�det? 8 � Bilst�d l�mnas f�r 1. anskaffning av personbil klass I, motorcykel eller moped, 2. �ndring av ett fordon som avses i 1 och kostnader i samband d�rmed samt justering och reparation av �ndringen, 3. anskaffning av en s�rskild anordning p� ett fordon som avses i 1 och kostnader i samband d�rmed samt justering och reparation av anordningen, eller 4. k�rkortsutbildning i samband med anskaffning av motorfordon. Vad som avses med personbil klass I, motorcykel och moped anges i la- gen (2001:559) om v�gtrafikdefinitioner. 9 � Om det finns s�rskilda sk�l p� grund av funktionshindrets art eller an- dra omst�ndigheter, l�mnas bilst�d f�r anskaffning eller �ndring av ett annat motorfordon �n som avses i 8 � 1 eller f�r anskaffning av s�rskild anordning p� ett s�dant fordon. Villkor f�r anskaffning och �ndring av fordon 10 � Bilst�d enligt 8 � f�rsta stycket 13 l�mnas till 1. en f�rs�krad som �r under 65 �r och �r beroende av ett s�dant fordon som avses i 8 eller 9 � f�r att genom arbete f� sin f�rs�rjning eller ett v�sent- ligt tillskott till sin f�rs�rjning, eller f�r att genomg� arbetslivsinriktad ut- bildning eller genomg� rehabilitering under vilken han eller hon f�r rehabili- teringsers�ttning enligt 31 kap. eller aktivitetsst�d enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen, 2. en f�rs�krad som �r under 65 �r och, efter att ha beviljats bidrag enligt 1, har beviljats sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning, 3. en f�rs�krad som fyllt 18 �r men inte 50 �r, och 4. en f�rs�krad som har barn som inte fyllt 18 �r. Bilst�d l�mnas i fall som avses i 3 � till en f�rs�krad som har barn som har ett s�dant funktionshinder som avses i 2 �. 11 � Bilst�d enligt 10 � f�rsta stycket 4 och andra stycket l�mnas under f�ruts�ttning att f�r�ldern 1. sammanbor med barnet, och 2. beh�ver ett fordon f�r att f�rflytta sig tillsammans med barnet. 12 � Om anpassningsbidrag tidigare har l�mnats med st�d av 10 � f�rsta stycket 13 f�r bidrag f�r reparation av anpassningen l�mnas trots att de f�ruts�ttningar som anges d�r inte l�ngre �r uppfyllda. 13 � Bilst�d enligt 10 � f�rsta stycket 1 och 2 kan l�mnas �ven till en f�r- s�krad som inte sj�lv ska k�ra fordonet, under f�ruts�ttning att n�gon annan kan anlitas som f�rare vid resorna. </div> <div id="page133-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 133 SFS 2010:110 Avd. D Bilst�d enligt 10 � f�rsta stycket 3 och 4 samt andra stycket l�mnas under f�ruts�ttning att den f�rs�krade sj�lv ska k�ra fordonet. Villkor f�r k�rkortsutbildning 14 � Bilst�d till k�rkortsutbildning l�mnas till en f�rs�krad som har bevil- jats bilst�d till anskaffning av ett motorfordon och som uppfyller f�ruts�tt- ningarna i 10 � f�rsta stycket 1 samt �r eller riskerar att bli arbetsl�s, om det bed�ms att k�rkortsutbildningen kan leda till att han eller hon f�r ett stadig- varande arbete. Ber�kning av bilst�d Grundbidrag 15 � Vid anskaffning av motorfordon l�mnas grundbidrag med h�gst 60 000 kronor. Vid anskaffning av motorcykel eller moped l�mnas dock grundbidrag med h�gst 12 000 respektive 3 000 kronor. Anskaffningsbidrag 16 � Anskaffningsbidrag l�mnas med h�gst 40 000 kronor. Helt s�dant bidrag l�mnas till den vars �rliga bruttoinkomst understiger 88 000 kronor. 17 � Till den vars �rliga bruttoinkomst uppg�r till 88 000 kronor eller mer l�mnas anskaffningsbidrag med h�gst f�ljande belopp. 18 � Med �rlig bruttoinkomst avses inkomst enligt 102 kap. 715 ��. F�r en f�rs�krad som avses i 10 � f�rsta stycket 1 3 ska bruttoinkomsten r�knas fram utan h�nsyn till makes inkomst. F�r f�r�ldrar som avses i 10 � f�rsta stycket 4 och andra stycket r�knas in- komsterna samman vid ber�kning av anskaffningsbidragets storlek. �rlig bruttoinkomst Bidrag i procent av helt bidrag Bidragsbelopp 88 000 95 999 90 36 000 96 000 103 999 80 32 000 104 000 111 999 70 28 000 112 000 119 999 60 24 000 120 000 127 999 50 20 000 128 000 135 999 40 16 000 136 000 143 999 30 12 000 144 000 151 999 20 8 000 152 000 159 999 10 4 000 160 000 0 </div> <div id="page134-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 134 SFS 2010:110 Avd. D Anpassningsbidrag 19 � Anpassningsbidraget motsvarar kostnaden f�r s�dana �tg�rder som anges i 8 � f�rsta stycket 2 och 3 och som beh�vs f�r att den f�rs�krade ska kunna bruka fordonet. F�rs�kringskassan f�r besluta att inte medge anpassningsbidrag om det fordon som den f�rs�krade valt �r uppenbart ol�mpligt med h�nsyn till den anpassning som beh�vs. Detsamma g�ller om fordonet �r ol�mpligt med h�nsyn till �lder och skick. Begr�nsningsregler 20 � Ett anskaffningsbidrag ska minskas med s�dant bidrag till ink�p av ett fordon som den f�rs�krade f�r fr�n en kommun eller ett landsting eller i form av f�rs�kringsers�ttning. 21 � Grundbidrag och anskaffningsbidrag f�r tillsammans inte �verstiga fordonets anskaffningskostnad. Avr�kning ska i f�rsta hand g�ras p� grund- bidraget. 22 � Om grundbidrag eller anskaffningsbidrag enligt 7 � andra stycket 1 l�mnas tidigare �n nio �r efter det senaste beslutet att bevilja r�tt till bilst�d, ska det tidigare bidraget r�knas av fr�n det nya bidraget. Det belopp som enligt f�rsta stycket ska r�knas av ska dock minskas med en niondel f�r varje helt �r som har f�rflutit sedan det tidigare bidraget beta- lades ut. �terbetalning av bilst�d 23 � Grundbidrag och anskaffningsbidrag ska betalas tillbaka 1. om den f�rs�krade s�ljer eller p� annat s�tt g�r sig av med fordonet inom nio �r fr�n det att bidraget beviljades, eller 2. om ett barn som avses i 10 � andra stycket efter att ha uppn�tt 18 �rs �l- der sj�lv beviljas bidrag. 24 � Det �terbetalningspliktiga beloppet enligt 23 � ska minskas med en niondel f�r varje helt �r som har f�rflutit sedan bidraget betalades ut. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r den f�rs�krade helt eller delvis befrias fr�n �terbetal- ningsskyldigheten. </div> <div id="page135-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 135 SFS 2010:110 Avd. E AVD. E F�RM�NER VID �LDERDOM I Inledande best�mmelser 53 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I avdelning E finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner vid �l- derdom. 2 � F�rm�ner vid �lderdom enligt denna avdelning �r 1. allm�n �lderspension i form av a) inkomstgrundad �lderspension, och b) garantipension, 2. s�rskilt pensionstill�gg som till�gg till allm�n �lderspension, och 3. �ldref�rs�rjningsst�d som till�gg till eller i st�llet f�r allm�n �lders- pension. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid �lder- dom. Vidare finns �vergripande best�mmelser om allm�n �lderspension i 5456 kap., best�mmelser om inkomstgrundad �lderspension i 5764 kap., best�mmelser om garantipension i 6567 kap., vissa gemensamma best�mmelser om allm�n �lderspension i 68 71 kap., och best�mmelser om s�rskilda f�rm�ner vid �lderdom i 7274 kap. F�rs�kring och ans�kan, m.m. 4 � En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 6 kap. Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m- melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 � �renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av Pen- sionsmyndigheten. �renden om pensionsgrundande inkomst handl�ggs dock av Skatteverket. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller inte om n�got annat f�ljer av annan best�mmelse i denna balk eller annan f�rfattning. II �vergripande best�mmelser om allm�n �lderspension 54 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om allm�n �lderspension i 55 kap., och best�mmelser om uttag av allm�n �lderspension m.m. i 56 kap. </div> <div id="page136-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 136 SFS 2010:110 Avd. E 55 kap. Allm�nna best�mmelser om allm�n �lderspension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om inkomstgrundad �lderspension i 27 ��, och garantipension i 810 ��. Inkomstgrundad �lderspension F�rs�krings- och f�rm�nsformer 2 � F�rs�kringen f�r inkomstgrundad �lderspension best�r av ett f�rdel- ningssystem och ett premiepensionssystem. 3 � Inkomstgrundad �lderspension fr�n f�rdelningssystemet l�mnas som inkomstpension eller till�ggspension. Inkomstgrundad �lderspension fr�n premiepensionssystemet l�mnas som premiepension. �rlig redovisning 4 � Den myndighet som regeringen best�mmer ska f�r varje �r uppr�tta en redovisning av det inkomstgrundade �lderspensionssystemets finansiella st�llning och utveckling. F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten samt F�rstaFj�rde och Sj�tte AP-fonderna ska l�mna de uppgifter som beh�vs f�r detta till myndigheten. Vem kan f� inkomstpension, till�ggspension och premiepension? 5 � En f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare kan f� inkomstgrundad �l- derspension i form av till�ggspension. 6 � En f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare kan f� inkomstgrundad �l- derspension i form av inkomstpension och premiepension. En f�rs�krad som �r f�dd n�got av �ren 1938 1953 kan dessutom f� inkomstgrundad �lders- pension i form av till�ggspension. 7 � Pensionsr�tt f�r inkomstgrundad �lderspension i form av premie- pension kan �verf�ras till den f�rs�krades make enligt best�mmelserna i 61 kap. 1116 ��. I 89, 91 och 92 kap. (avdelning F) finns best�mmelser om att premiepen- sion kan l�mnas �ven som efterlevandeskydd. Garantipension Vad �r garantipension? 8 � Garantipension �r grundskyddet i den allm�nna �lderspensionen. </div> <div id="page137-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 137 SFS 2010:110 Avd. E Vem kan f� garantipension? 9 � Garantipension f�r f�rs�krade f�dda 1937 eller tidigare kan l�mnas som kompensation f�r bortfall av f�ljande f�rm�ner enligt �ldre lagstiftning: folkpension i form av �lderspension, pensionstillskott, och s�rskilt grundavdrag f�r folkpension�rer vid inkomsttaxeringen. 10 � Garantipension f�r f�rs�krade f�dda 1938 eller senare �r beroende av f�rs�kringstid och kan l�mnas till den som saknar inkomstgrundad �lderspension, och den vars inkomstgrundade �lderspension inte �verstiger ett visst belopp. 56 kap. Uttag av allm�n �lderspension, m.m. Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om f�rm�nsniv�er i 2 �, f�rm�nstiden i 39 ��, �terkallelse eller minskning av pensionsuttag i 10 �, samordning av pensionsuttag i 11 och 12 ��, och omr�kning av allm�n �lderspension i 13 �. F�rm�nsniv�er 2 � Uttag av inkomstgrundad �lderspension f�r begr�nsas till n�gon av f�l- jande f�rm�nsniv�er: tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av hel pen- sion. F�r garantipension finns s�rskilda best�mmelser om f�rm�nsniv�er i 66 och 67 kap. F�rm�nstiden Allm�nna best�mmelser 3 � Inkomstgrundad �lderspension l�mnas tidigast fr�n och med den m�- nad d� den f�rs�krade fyller 61 �r. F�r garantipension finns s�rskilda best�mmelser om f�rm�nstid i 66 och 67 kap. 4 � Allm�n �lderspension l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i an- s�kan, dock tidigast fr�n och med den m�nad ans�kan kom in till Pen- sionsmyndigheten. 5 � Inkomstpension, till�ggspension och garantipension f�r l�mnas f�r h�gst tre m�nader f�re ans�kningsm�naden om den f�rs�krade fick sjuk- ers�ttning omedelbart f�re 65 �rs �lder. Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas bara i fr�ga om pension som l�mnas tidigast fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r. </div> <div id="page138-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 138 SFS 2010:110 Avd. E 6 � En f�rs�krad som �r f�dd n�got av �ren 1938 1953 och som f�r in- komstpension utan att ha r�tt till till�ggspension ska, utan att beh�va ans�ka s�rskilt, f� till�ggspension fr�n och med den m�nad d� han eller hon har f�tt r�tt till s�dan pension. 7 � Allm�n �lderspension l�mnas till och med den m�nad d� r�tten till pen- sionen upph�r. 8 � Pensionsmyndigheten ska utreda om den f�rs�krade vill ta ut �lders- pension i f�ljande fall: 1. om han eller hon �r bosatt i Sverige och �nnu inte har ans�kt om in- komst-, till�ggs- eller garantipension tre m�nader f�re ing�ngen av den m�- nad d� han eller hon fyller 70 �r, eller 2. om han eller hon inte har ans�kt om inkomst-, till�ggs- eller garan- tipension m�naden f�re den d� han eller hon fyller 65 �r och f�r den m�na- den har f�tt sjukers�ttning. �kning av pensionsuttag 9 � Det som f�reskrivs i 4 och 6 �� g�ller ocks� i fr�ga om �kat uttag av allm�n �lderspension. �kat uttag av premiepension kan dock tidigast g�ras fr�n och med m�na- den efter den d� ans�kan kom in till Pensionsmyndigheten. �terkallelse eller minskning av pensionsuttag 10 � Om den f�rs�krade vill minska eller helt �terkalla uttaget av allm�n �lderspension, ska han eller hon skriftligen anm�la detta till Pensions- myndigheten. En anm�lan om minskning eller hel �terkallelse av uttag av allm�n �lders- pension g�ller fr�n och med den m�nad som anges i anm�lan, dock tidigast fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anm�lan kom in till Pensions- myndigheten. Samordning av pensionsuttag 11 � En f�rs�krad som �r f�dd under n�got av �ren 1938 1953 och som har r�tt till inkomstpension och till�ggspension f�r ta ut pension endast om han eller hon tar ut b�da pensionerna i samma utstr�ckning. �terkallelse eller minskning av uttag av inkomstpension och till�ggs- pension g�ller endast om anm�lan avser b�da pensionerna i samma utstr�ck- ning. 12 � F�r garantipension finns s�rskilda best�mmelser om samordning i 66 och 67 kap. Omr�kning av allm�n �lderspension 13 � Allm�n �lderspension ska r�knas om fr�n och med m�naden efter den d� anledning till omr�kning uppkom. </div> <div id="page139-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 139 SFS 2010:110 Avd. E III Inkomstgrundad �lderspension 57 kap. Inneh�ll och definitioner 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om inkomst- grundad �lderspension i 58 kap. Vidare finns best�mmelser om pensionsgrundande inkomst i 59 kap., pensionsgrundande belopp i 60 kap., pensionsr�tt och pensionspo�ng i 61 kap., inkomstpension i 62 kap., till�ggspension i 63 kap., och premiepension i 64 kap. 2 � N�r det g�ller inkomstgrundad �lderspension avses med 1. intj�nande�r: det kalender�r den f�rs�krade har haft en inkomst som �r pensionsgrundande respektive det kalender�r f�r vilket ett pensionsgrun- dande belopp ska fastst�llas, och 2. fastst�llelse�r: kalender�ret efter intj�nande�ret. Om inkomster under beskattnings�r som inte sammanfaller med kalen- der�r finns best�mmelser i 59 kap. 33 � andra stycket. 58 kap. Allm�nna best�mmelser om inkomstgrundad �lderspension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns grundl�ggande best�mmelser i 2 5 ��. Vidare finns best�mmelser om underr�ttelse om beslut i 9 �, och indexering, balansering och anslutande definitioner i 1028 ��. Grundl�ggande best�mmelser Inkomstpension 2 � Inkomstpension ska ber�knas utifr�n de pensionsr�tter som fastst�llts f�r den f�rs�krade. Inkomstpensionens storlek �r ocks� beroende av den allm�nna inkomstut- vecklingen. Premiepension 3 � Premiepension ska ber�knas utifr�n de pensionsr�tter som fastst�llts f�r den f�rs�krade. Premiepensionens storlek �r ocks� beroende av v�rdeutvecklingen p� de medel som fonderats i premiepensionssystemet. Till�ggspension 4 � Till�ggspension ska ber�knas utifr�n de pensionspo�ng som fastst�llts f�r den f�rs�krade. </div> <div id="page140-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 140 SFS 2010:110 Avd. E Till�ggspensionens storlek �r ocks� beroende av den allm�nna in- omsttvecklingen. 5 � Pensionsr�tt och pensionspo�ng fastst�lls �rligen och grundas p� den f�rs�krades pensionsunderlag. Detta best�r av summan av fastst�lld pensionsgrundande inkomst (PGI) och fastst�llda pensionsgrundande belopp (PGB). Underr�ttelse om beslut 9 � Om den f�rs�krade har debiterats slutlig skatt, ska underr�ttelse om Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. anges p� beskedet om slutlig skatt. I annat fall ska underr�ttelse ske genom s�rskilt besked senast den 15 december fastst�llelse�ret. Den f�rs�krade ska skriftligen underr�ttas om Pensionmyndighetens be- slut om pensionsgrundande belopp, pensionsr�tt och pensionspo�ng enligt 60 och 61 kap. senast den 31 mars �ret efter fastst�llelse�ret. Det ska framg� av en underr�ttelse enligt f�rsta eller andra stycket hur man beg�r ompr�vning av beslutet. En underr�ttelse beh�ver inte s�ndas till den som inte �r bosatt i Sverige och vars adress �r ok�nd. Indexering, balansering och anslutande definitioner Inkomstindex 10 � Vissa ber�kningar som anges i denna balk ska grundas p� ett inkomst- index som ber�knas f�r varje �r. Inkomstindexet ska visa den allm�nna in- komstutvecklingen. Ber�kningarna ska grundas p� ett inkomstindex f�r 1999 om 100,00. 11 � Inkomstindex ska visa den relativa f�r�ndringen av genomsnittet av de �rliga pensionsgrundande inkomsterna, efter avdrag f�r allm�n pen- sionsavgift, f�r f�rs�krade som under inkomst�ret har fyllt minst 16 �r och h�gst 64 �r. Vid ber�kningen till�mpas inte 59 kap. 4 � andra stycket. 12 � F�r�ndringen av indextalet mellan tv� p� varandra f�ljande �r ska motsvara den ber�knade �rliga relativa f�r�ndringen av de inkomster som anges i 11 � under en period av tre �r f�re det �r inkomstindexet avser. N�r inkomsterna ber�knas ska den �rliga f�r�ndringen i det allm�nna pris- l�get under samma tre�rsperiod, r�knat fr�n juni till juni, r�knas bort. Det framr�knade v�rdet ska d�refter r�knas om med f�r�ndringen i det all- m�nna prisl�get i juni tv� �r f�re det �r indexet avser och det allm�nna pris- l�get i juni �ret n�rmast f�re det �ret. 13 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om inkomstindexet. Balanstal 14 � Vissa ber�kningar som anges i denna balk ska grundas p� ett balanstal som ber�knas enligt best�mmelsen i andra stycket och 1520 ��. </div> <div id="page141-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 141 SFS 2010:110 Avd. E Balanstalet ber�knas f�r varje �r och ska visa kvoten mellan summan av f�rdelningssystemets avgiftstillg�ng och ett genomsnittligt v�rde av tillg�ngarna hos F�rstaFj�rde och Sj�tte AP-fonderna och f�rdelningssystemets pensionsskuld vid utg�ngen av det andra �ret f�re det �r balanstalet avser. 15 � Med avgiftstillg�ng avses produkten av avgiftsinkomsterna till f�rdelningssystemet och medelv�rdet av tiden i �r r�knat fr�n det att en pensionsr�tt tj�nas in till det att den betalas ut i form av pension (oms�ttningstiden). Med ett genomsnittligt v�rde av tillg�ngarna hos F�rstaFj�rde och Sj�tte AP-fonderna avses medelv�rdet av de redovisade marknadsv�rdena av till- g�ngarna hos F�rstaFj�rde och Sj�tte AP-fonderna vid utg�ngen av det an- dra, tredje respektive fj�rde �ret f�re det �r balanstalet avser. 16 � Med pensionsskuld avses det totala pensions�tagandet i f�rdel- ningssystemet. 17 � Avgiftsinkomsterna ber�knas som produkten av genomsnittet av inkomsterna det andra, tredje och fj�rde �ret f�re det �r balanstalet avser och inkomsternas ber�knade �rliga relativa f�r�ndring under det andra femte �ret f�re det �r balanstalet avser. 18 � N�r inkomsternas relativa f�r�ndring ber�knas ska den �rliga f�r- �ndringen i det allm�nna prisl�get under samma tre�rsperiod, r�knat fr�n juni till juni, fr�nr�knas. Det framr�knade v�rdet ska d�refter r�knas om med f�r�ndringen i det all- m�nna prisl�get i juni tre �r f�re det �r balanstalet avser och det allm�nna prisl�get i juni �ret efter det f�rstn�mnda �ret. 19 � Oms�ttningstiden ber�knas som medianen av oms�ttningstiden f�r det tredje, fj�rde och femte �ret f�re det �r balanstalet avser. 20 � Pensionsskulden ber�knas f�r det andra �ret f�re det �r balanstalet av- ser, som summan av 1. pensionsbeh�llningar enligt 62 kap. 5 7 ��, 2. det ber�knade v�rdet av pensionsr�tter f�r inkomstpension enligt 61 kap. 5 10 ��, 3. utbetalad pension f�r varje �ldersgrupp i december multiplicerad med ber�knat antal �terst�ende utbetalningar av ett genomsnittligt pensions- belopp f�r samma �ldersgrupp, justerat med den r�ntefaktor som anges i 62 kap. 36 � och 4. det ber�knade v�rdet av kommande utbetalningar av till�ggspension f�r dem som inte b�rjat ta ut s�dan pension. 21 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om balanstalet. </div> <div id="page142-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 142 SFS 2010:110 Avd. E Balansindex 22 � Om balanstalet f�r ett �r understiger 1,0000 ska ett balansindex be- r�knas som ska anv�ndas vid vissa ber�kningar enligt denna balk. Ett balansindex ska d�refter ber�knas f�r varje �r fram till dess att det n�r minst samma v�rde som inkomstindex. 23 � N�r balansindexet f�rsta g�ngen best�ms f�r en s�dan period som anges i 22 � ska balansindexet r�knas fram som produkten av balanstalet och inkomstindexet f�r samma �r. 24 � Efter det att balansindexet ber�knats f�rsta g�ngen enligt 23 � ska, f�r varje d�rp� f�ljande �r under perioden, det ber�knade balansindexet multip- liceras med kvoten mellan inkomstindexet efter �rsskiftet och inkomstindexet f�re �rsskiftet. Produkten ska d�refter multipliceras med det balanstal som ska g�lla efter �rsskiftet. 25 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om balansindexet. Inkomstbasbelopp 26 � Vissa ber�kningar enligt denna balk ska grundas p� ett inkomst- basbelopp som ber�knas f�r varje �r. 27 � Inkomstbasbeloppet f�r ett visst �r motsvarar produkten av bastalet 43 313 och kvoten mellan inkomstindexet f�r det �r inkomstbasbeloppet ska be- st�mmas f�r och inkomstindexet f�r 2005. Det omr�knade beloppet ska avrundas till n�rmaste hundratal kronor. 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om inkomstbasbeloppet. 59 kap. Pensionsgrundande inkomst Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om pensionsgrundande in- komst i 2 7 ��, Vidare finns best�mmelser om inkomst av anst�llning i 813 ��, inkomst av annat f�rv�rvsarbete i 1421 ��, undantag f�r vissa inkomster i 2228 ��, hur samordnade sociala f�rm�ner �r pensionsgrundande i 2931 ��, och ber�kning av pensionsgrundande inkomst i 3238 ��. </div> <div id="page143-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 143 SFS 2010:110 Avd. E Allm�nna best�mmelser om pensionsgrundande inkomst Vad �r pensionsgrundande inkomst? 2 � Pensionsgrundande inkomst ber�knas av Skatteverket p� inkomster som den f�rs�krade har haft och som �r pensionsgrundande. Vilka inkomster �r pensionsgrundande? 3 � F�ljande inkomster �r pensionsgrundande: inkomster av anst�llning som avses i 813 ��, och inkomster av annat f�rv�rvsarbete som avses i 1421 ��. Undantag fr�n det som anges i f�rsta stycket finns i 22 31 ��. Hur ber�knas pensionsgrundande inkomst? 4 � Den f�rs�krades pensionsgrundande inkomst f�r ett �r (intj�nande�ret) utg�rs av summan av hans eller hennes inkomster av anst�llning och inkomster av annat f�rv�rvsarbete f�r det �ret. Vid ber�kningen ska det bortses fr�n inkomster av anst�llning och inkom- ster av annat f�rv�rvsarbete till den del summan av dessa �verstiger 7,5 in- komstbasbelopp under intj�nande�ret (intj�nandetaket). Det bortses i f�rsta hand fr�n inkomster av annat f�rv�rvsarbete. N�r fastst�lls pensionsgrundande inkomst? 5 � Pensionsgrundande inkomst fastst�lls f�r varje �r som en person har varit f�rs�krad och haft s�dana inkomster h�r i landet som �r pensions- grundande. Pensionsgrundande inkomst fastst�lls dock endast om summan av de in- komster som �r pensionsgrundande uppg�r till minst 42,3 procent av det prisbasbelopp som g�ller f�r intj�nande�ret. 6 � Pensionsgrundade inkomst fastst�lls inte f�r en f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare. 7 � F�r det �r n�r den f�rs�krade har avlidit fastst�lls pensionsgrundande inkomst endast om pensionsr�tt f�r premiepension ska f�ras �ver till den av- lidnes make f�r det �ret. Inkomst av anst�llning L�n och kostnadsers�ttning 8 � Som inkomst av anst�llning r�knas l�n eller annan ers�ttning i pengar eller annan skattepliktig f�rm�n som en f�rs�krad har f�tt som arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst. Med l�n likst�lls kostnadsers�ttning som inte undantas vid ber�kning av skatteavdrag enligt 8 kap. 19 eller 20 � skattebetalningslagen (1997:483). </div> <div id="page144-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 144 SFS 2010:110 Avd. E Uppdragsinkomst m.m. 9 � Som inkomst av anst�llning r�knas, �ven om mottagaren inte har varit anst�lld hos den som betalat ut ers�ttningen, f�ljande: 1. ers�ttning i pengar eller annan skattepliktig f�rm�n f�r utf�rt arbete, dock inte pension, och 2. tillf�llig f�rv�rvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits sj�lv- st�ndigt. I fall som anges i f�rsta stycket likst�lls den som har utf�rt arbetet med en arbetstagare och den som betalat ut ers�ttningen med en arbetsgivare. Rabatt m.m. 10 � Som inkomst av anst�llning r�knas skattepliktig int�kt i form av ra- batt, bonus eller annan f�rm�n som har l�mnats p� grund av kundtrohet eller liknande. Detta g�ller dock endast om den som slutligt har st�tt f�r de kostnader som ligger till grund f�r f�rm�nen �r n�gon annan �n den som �r skatt- skyldig f�r f�rm�nen. Vissa undantag 11 � I vissa fall ska ers�ttning som avses i 8 10 �� inte anses som inkomst av anst�llning. Best�mmelser om detta finns i 15 21 ��. Marie Curie-stipendium 12 � Som inkomst av anst�llning r�knas stipendium (Marie Curie-sti- pendium) som enligt 11 kap. 46 � inkomstskattelagen (1999:1229) ska tas upp som int�kt i inkomstslaget tj�nst. Detta g�ller dock endast om stipendiet har betalats ut av 1. en fysisk person bosatt i Sverige, eller 2. en svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett s�dant stipendium anses som arbetsgivare. Sociala f�rm�ner 13 � Som inkomst av anst�llning r�knas f�ljande sociala f�rm�ner: 1. F�r�ldrapenningsf�rm�ner. 2. V�rdbidrag, i den utstr�ckning bidraget inte �r ers�ttning f�r mer- kostnader. 3. Ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan i form av sjukl�negaranti enligt 20 � lagen (1999:1047) om sjukl�n. 4. Sjukpenning eller motsvarande ers�ttning enligt denna balk eller annan f�rfattning eller p� grund av s�rskilt beslut av regeringen. Detta g�ller i den utstr�ckning ers�ttningen har tr�tt i st�llet f�r en f�rs�krads inkomst som ar- betstagare i allm�n eller enskild tj�nst. 5. Inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad aktivitetsers�tt- ning. </div> <div id="page145-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 145 SFS 2010:110 Avd. E 6. Livr�nta p� grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 41 44 kap. 7. N�rst�endepenning. 8. Dagpenning fr�n arbetsl�shetskassa. 9. Aktivitetsst�d till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 10. Utbildningsbidrag f�r doktorander. 11. Ers�ttning till deltagare i teckenspr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF). 12. Dagpenning till totalf�rsvarspliktiga som tj�nstg�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt och till andra som f�r dagpenning enligt de grunder som g�ller f�r totalf�rsvarspliktiga. 13. Bidrag fr�n Sveriges f�rfattarfond och Konstn�rsn�mnden i den ut- str�ckning som regeringen f�reskriver det. Inkomst av annat f�rv�rvsarbete N�ringsverksamhet m.m. 14 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas f�ljande: 1. Inkomst av en s�dan n�ringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 � in- komstskattelagen (1999:1229) utg�r aktiv n�ringsverksamhet. 2. Tillf�llig f�rv�rvsinkomst av sj�lvst�ndigt bedriven verksamhet. 3. Ers�ttning f�r arbete f�r n�gon annans r�kning i pengar eller andra skat- tepliktiga f�rm�ner. 4. Sjukpenning eller motsvarande ers�ttning enligt denna balk eller annan f�rfattning eller p� grund av s�rskilt beslut av regeringen. Detta g�ller i den utstr�ckning ers�ttningen har tr�tt i st�llet f�r inkomst som anges i 1 3. 5. Stipendium som enligt 11 kap. 46 � inkomstskattelagen ska tas upp som int�kt i inkomstslaget tj�nst. Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast i den utstr�ckning inkomsten inte ska r�knas som inkomst av anst�llning. Vidare g�ller det som anges i 15 21 ��. Ers�ttning till den som har F-skattsedel 15 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas s�dan ers�ttning f�r ut- f�rt arbete som anges i 8 10 �� och som har betalats ut till en mottagare som hade en F-skattsedel n�r ers�ttningen best�mdes eller betalades ut. F�rsta stycket g�ller inte om ers�ttningen betalats ut fr�n en semester- kassa. 16 � Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 � skattebetalningslagen (1997:483), r�knas ers�ttningen som inkomst av annat f�rv�rvsarbete bara om F-skattsedeln har �beropats skriftligen. 17 � Den som i en anbudshandling, en faktura eller n�gon d�rmed j�m- f�rlig handling har l�mnat uppgift om innehav av F-skattsedel ska anses ha haft en s�dan skattsedel om handlingen �ven inneh�ller f�ljande uppgifter: 1. utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra uppgifter som �r godtagbara f�r identifiering, och </div> <div id="page146-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 146 SFS 2010:110 Avd. E 2. betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller orga- nisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel g�ller �ven som s�dant skriftligt �beropande av F-skattsedel som avses i 16 �. 18 � Det som anges i 17 � g�ller inte om den som har betalat ut ers�tt- ningen k�nt till att uppgiften om innehav av F-skattsedel var oriktig. Viss ers�ttning fr�n privatpersoner 19 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete som avses i 8 10 �� om 1. utbetalaren var en fysisk person eller ett d�dsbo, 2. den ers�ttning som betalats ut inte var en utgift i en n�ringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit, 3. den sammanlagda ers�ttningen f�r arbete fr�n samma utbetalare under inkomst�ret var mindre �n 10 000 kronor, 4. utbetalaren och mottagaren inte hade tr�ffat en �verenskommelse om att ers�ttningen ska anses som inkomst av anst�llning, och 5. det inte var fr�ga om s�dan ers�ttning som avses i 12 kap. 16 � f�r- �ldrabalken. Ers�ttning fr�n handelsbolag till del�gare, m.m. 20 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete om ers�ttningen har betalats ut fr�n 1. ett handelsbolag till en del�gare i handelsbolaget, eller 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intresse- grupperingen. Ers�ttning fr�n utl�ndsk arbetsgivare 21 � Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas l�n eller annan ers�tt- ning som den f�rs�krade har f�tt fr�n en arbetsgivare som �r bosatt utom- lands eller �r en utl�ndsk juridisk person, om arbetsgivaren inte har s�dant fast driftst�lle i Sverige som avses i 2 kap. 29 � (1999:1229) inkomstskattelagen, och den f�rs�krade och arbetsgivaren har slutit avtal som avses i 2 kap. 8 � socialavgiftslagen (2000:980) att arbetsgivaravgifter inte ska betalas p� l�- nen eller ers�ttningen. Undantag f�r vissa inkomster Ers�ttning under 1 000 kronor 22 � F�ljande ers�ttningar och inkomster �r inte pensionsgrundande: 1. ers�ttning som avses i 8 10 ��, om den kommer fr�n en och samma ar- betsgivare och �r mindre �n sammanlagt 1 000 kronor under ett �r, 2. inkomst som avses i 14 � f�rsta stycket 1 eller 2, om den �r mindre �n 1 000 kronor under ett �r, </div> <div id="page147-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 147 SFS 2010:110 Avd. E 3. ers�ttning som avses i 14 � f�rsta stycket 3 eller i 15, 16 eller 19 �, om ers�ttningen fr�n den som arbetet utf�rts �t �r mindre �n 1 000 kronor under ett �r, och 4. stipendium som avses i 12 � eller 14 � f�rsta stycket 5, om beloppet �r mindre �n 1 000 kronor under ett �r. Vissa utdelningar, kapitalinkomster, l�n m.m. 23 � Som pensionsgrundande inkomst r�knas inte s�dan int�kt som avses i 10 kap. 3 � 1 4 inkomstskattelagen (1999:1229). Mindre ers�ttning till idrottsut�vare 24 � Som pensionsgrundande inkomst av anst�llning r�knas inte ers�ttning som en idrottsut�vare f�r fr�n en s�dan ideell f�rening som avses i 7 kap. 7 � f�rsta stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att fr�mja idrottslig verksamhet, om ers�ttningen fr�n f�reningen under ett �r �r mindre �n h�lften av det f�r �ret g�llande prisbasbeloppet. Vissa avtalsf�rm�ner som avses i lagen om s�rskild l�neskatt 25 � Som pensionsgrundande inkomst r�knas inte f�ljande ers�ttningar, i den utstr�ckning dessa utg�r underlag f�r s�rskild l�neskatt: 1. ers�ttning som anges i 1 � f�rsta stycket 1 5 och fj�rde stycket lagen (1990:659) om s�rskild l�neskatt p� vissa f�rv�rvsinkomster, och 2. ers�ttning enligt gruppsjukf�rs�kring eller trygghetsf�rs�kring vid ar- betsskada enligt 2 � f�rsta stycket lagen om s�rskild l�neskatt p� vissa f�r- v�rvsinkomster. Ers�ttning fr�n vinstandelsstiftelse 26 � Som pensionsgrundande inkomst r�knas inte ers�ttning fr�n en stif- telse som har till v�sentligt �ndam�l att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som �r eller har varit anst�llda hos en arbetsgivare som har l�mnat bi- drag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse), om f�ljande f�ruts�ttningar �r upp- fyllda: ers�ttningen avser en s�dan anst�lld som omfattas av �ndam�let med vinstandelsstiftelsen, ers�ttningen avser inte betalning f�r arbete som den anst�llde utf�rt �t vinstandelsstiftelsen, och de bidrag arbetsgivaren har l�mnat till vinstandelsstiftelsen har varit av- sedda att vara bundna under minst tre kalender�r och att p� likartade villkor tillkomma en betydande andel av de anst�llda. Detta g�ller �ven ers�ttning fr�n en annan juridisk person med motsva- rande �ndam�l som en vinstandelsstiftelse. 27 � Om arbetsgivaren �r ett f�mansf�retag eller ett f�manshandelsbolag g�ller det som f�reskrivs i 26 � inte ers�ttning som den juridiska personen har l�mnat till f�retagsledare eller del�gare i f�retaget eller till en person som �r n�rst�ende till n�gon av dem. </div> <div id="page148-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 148 SFS 2010:110 Avd. E Med f�mansf�retag, f�manshandelsbolag, f�retagsledare och n�rst�ende avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229). 28 � N�r pensionsgrundande inkomst ber�knas ska det bortses fr�n s�dan ers�ttning fr�n en vinstandelsstiftelse som h�rr�r fr�n bidrag som arbetsgiva- ren har l�mnat under �ren 1988 1991. Hur �r samordnade sociala f�rm�ner pensionsgrundande? 29 � Har F�rs�kringskassan eller en arbetsl�shetskassa till en f�rs�krad f�r en viss m�nad betalat ut en ers�ttning som �r pensionsgrundande antingen genom att den utg�r pensionsgrundande inkomst, eller genom att det ska be- r�knas ett pensionsgrundande belopp f�r den enligt 60 kap. 7 � eller pen- sionspo�ng enligt 61 kap. 20 �, och har den f�rs�krade senare f�r samma m�nad beviljats annan ers�ttning som �r pensionsgrundande och samordnad med den ers�ttning som tidigare har betalats ut, g�ller f�ljande. Den senare beviljade ers�ttningen �r pensionsgrundande endast till den del ers�ttningen avser tid fr�n och med den m�nad d� den har betalats ut. 30 � Vid till�mpning av 29 � ska det anses som om sjukers�ttning eller ak- tivitetsers�ttning har betalats ut f�re livr�nta, om det vid samma tidpunkt be- viljas inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivitetsers�tt- ning, och livr�nta p� grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 41 44 kap. 31 � L�mnas livr�nta enligt 4144 kap. tillsammans med sjukers�ttning el- ler aktivitetsers�ttning �r livr�ntan inte pensionsgrundande till den del den har samordnats med inkomstrelaterad s�dan ers�ttning. Ber�kning av pensionsgrundande inkomst Grundl�ggande best�mmelser 32 � Inkomster av anst�llning och inkomster av annat f�rv�rvsarbete som �r pensionsgrundande ska ber�knas enligt 33 38 �� och var f�r sig avrundas till n�rmaste l�gre hundratal kronor. 33 � Till grund f�r ber�kningen av den pensionsgrundande inkomsten ett visst intj�nande�r l�ggs den f�rs�krades taxering till statlig inkomstskatt f�r det �ret. Om en inkomst som �r pensionsgrundande har mottagits under ett beskatt- nings�r som inte sammanfaller med kalender�r ska den inkomsten anses ha mottagits under kalender�ret n�rmast f�re taxerings�ret. 34 � Pensionsgrundande inkomst av anst�llning, som den f�rs�krade enligt inkomstskattelagen (1999:1229) inte �r skattskyldig f�r i Sverige, best�ms med ledning av en kontrolluppgift enligt lagen (2001:1227) om sj�lvdeklara- tioner och kontrolluppgifter. </div> <div id="page149-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 149 SFS 2010:110 Avd. E V�rdering av skattepliktiga f�rm�ner 35 � Skattepliktiga f�rm�ner ska tas upp till ett v�rde som best�ms i enlig- het med 8 kap. 1417 �� skattebetalningslagen (1997:483). Avvikelse f�r ske fr�n det f�rm�nsv�rde som Skatteverket best�mt enligt 9 kap. 2 � andra stycket samma lag, om det finns sk�l till detta. Avdrag f�r kostnader och allm�n pensionsavgift 36 � N�r den f�rs�krades pensionsgrundande inkomster av anst�llning be- r�knas ska avdrag g�ras f�r kostnader som han eller hon har haft i arbetet. Detta g�ller i den utstr�ckning den f�rs�krades kostnader, minskade med er- h�llen kostnadsers�ttning, �verstiger 5 000 kronor. Vid ber�kningen ska avdrag ocks� g�ras f�r debiterad allm�n pen- sionsavgift som den f�rs�krade ska betala f�r dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allm�n pensionsavgift. Avdraget g�rs i f�rsta hand fr�n inkomst enligt 13 �. 37 � N�r den f�rs�krades pensionsgrundande inkomster av annat f�r- v�rvsarbete ber�knas ska avdrag g�ras f�r debiterad allm�n pensionsavgift som den f�rs�krade ska betala f�r dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allm�n pensionsavgift. Avdraget g�rs i f�rsta hand fr�n inkomst enligt 14 � f�rsta stycket 4. 38 � N�r pensionsgrundande inkomster av annat f�rv�rvsarbete ber�knas ska underskott i en f�rv�rvsk�lla inte dras av fr�n inkomst av en annan f�r- v�rvsk�lla. 60 kap. Pensionsgrundande belopp Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 6 ��. Vidare finns best�mmelser om pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i 7 16 ��, pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring i 17 och 18 ��, pensionsgrundande belopp f�r studier i 19 och 20 ��, pensionsgrundande belopp f�r barn�r i 2136 ��, �verl�telse av r�tten till pensionsgrundande belopp f�r barn�r i 37 41 ��, ber�kning av pensionsgrundande belopp f�r barn�r i 4254 ��, och anm�lan om tillgodor�knande av pensionsgrundande belopp f�r barn�r i 55 59 ��. Inledande best�mmelser Vad �r pensionsgrundande belopp? 2 � Pensionsgrundande belopp ber�knas av Pensionsmyndigheten som kompensation f�r att f�rs�krade som anges i 3 � kan antas ha g�tt miste om inkomster som �r pensionsgrundande. </div> <div id="page150-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 150 SFS 2010:110 Avd. E F�r vad kan man f� pensionsgrundande belopp? 3 � Pensionsgrundande belopp ber�knas f�r en f�rs�krad som 1. har f�tt inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad akti- vitetsers�ttning (pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller akti- vitetsers�ttning), 2. har fullgjort plikttj�nstg�ring (pensionsgrundande belopp f�r plikt- tj�nstg�ring), 3. har studerat med studiemedel (pensionsgrundande belopp f�r studier), eller 4. har varit sm�barnsf�r�lder (pensionsgrundande belopp f�r barn�r). N�r det g�ller pensionsgrundande belopp som avses i f�rsta stycket 24 behandlas den som �r bosatt i Sverige som f�rs�krad �ven om han eller hon under �ret inte uppfyller f�ruts�ttningarna i 6 kap. I 61 kap. 7 och 8 �� samt 62 kap. 3841 �� finns best�mmelser om ett f�rv�rvsvillkor f�r pensionsr�tt f�r premiepension och f�r ber�kning av inkomstpension p� grundval av s�- dana belopp. Fastst�llande av pensionsgrundande belopp 4 � Pensionsgrundande belopp ska fastst�llas f�r varje �r (intj�nande�r) som en f�rs�krad uppfyller f�ruts�ttningarna f�r att tillgodor�knas ett s�dant belopp. Varje pensionsgrundande belopp ber�knas och avrundas var f�r sig till n�rmaste l�gre hundratal kronor, om inte annat f�ljer av best�mmelsen i 5 �. 5 � Pensionsgrundande belopp ska fastst�llas endast i den utstr�ckning summan av dessa belopp och den f�rs�krades pensionsgrundande inkomst inte �verstiger 7,5 inkomstbasbelopp f�r intj�nande�ret (intj�nandetaket). Vid ber�kningen ska det bortses fr�n pensionsgrundande belopp i f�ljande turordning: 1. pensionsgrundande belopp f�r barn�r, 2. pensionsgrundande belopp f�r studier, 3. pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring, och 4. pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning. 6 � Pensionsgrundande belopp fastst�lls inte 1. f�r �r f�re det �r d� den f�rs�krade fyllt 16 �r, 2. f�r det �r d� den f�rs�krade har avlidit, eller 3. f�r f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare. Pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp? 7 � Pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning tillgodor�knas en f�rs�krad f�r ett �r om han eller hon f�r n�gon del av �ret har f�tt inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivitetser- s�ttning. Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast om inte n�got annat f�ljer av 14 eller 15 �. </div> <div id="page151-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 151 SFS 2010:110 Avd. E 8 � Best�mmelser om att inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrela- terad aktivitetsers�ttning �r pensionsgrundande finns i 59 kap. 3 � och 13 � 5. Ber�kning av pensionsgrundande belopp 9 � Vid ber�kningen av pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning ska f�rst den f�rs�krades reducerade antagandeinkomst r�knas fram. Den reducerade antagandeinkomsten ska motsvara 93 procent av den an- tagandeinkomst som ligger till grund f�r den inkomstrelaterade sjuk- ers�ttningen eller inkomstrelaterade aktivitetsers�ttningen. 10 � N�r den reducerade antagandeinkomsten ber�knats ska det pen- sionsgrundande beloppet r�knas fram f�r varje m�nad som inkomstrelaterad sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har l�mnats. N�r den f�rs�krade har f�tt hel inkomstrelaterad sjukers�ttning eller hel inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning, ska det pensionsgrundande beloppet ber�knas som differensen mellan en tolftedel av den reducerade antagandeinkomsten och den pensionsgrundande inkomsten av den inkomstrelaterade sjuk- ers�ttningen eller inkomstrelaterade aktivitetsers�ttningen efter avdrag enligt 59 kap. 36 �. 11 � Har den f�rs�krade f�r en m�nad f�tt en fj�rdedels, halv, tv� tredje- dels eller tre fj�rdedels inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomst- relaterad aktivitetsers�ttning anv�nds vid ber�kning enligt 9 och 10 �� s� stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot niv�n av inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning. 12 � Om det, enligt best�mmelserna i 106 kap. 16 19 ��, f�r hel m�nad betalas ut endast en del av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller in- komstrelaterade aktivitetsers�ttningen, anv�nds vid ber�kningen enligt 9 och 10 �� endast s� stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot den del som betalats ut. 13 � Om en inkomstrelaterad sjukers�ttning har minskats enligt best�m- melserna i 37 kap. 6 och 7 �� ska det pensionsgrundande beloppet enligt 9 12 �� ber�knas med bortseende fr�n s�dan minskning. Samordnade sociala f�rm�ner 14 � Om inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivi- tetsers�ttning, med till�mpning av 42 kap. 2 4 �� har varit samordnad med pensionsgrundande livr�nta g�ller f�ljande. Den del av antagandeinkomsten som avses i 9 och 10 �� tillgodor�knas den f�rs�krade som pensionsgrun- dande belopp endast om och i den utstr�ckning den �verstiger den f�rs�kra- des livr�nta efter samordning. Om endast en del av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller in- komstrelaterade aktivitetsers�ttningen har varit samordnad med livr�ntan g�ller f�ljande. Den andel av det belopp som svarar mot den samordnade de- </div> <div id="page152-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 152 SFS 2010:110 Avd. E len av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller inkomstrelaterade aktivi- tetsers�ttningen tillgodor�knas den f�rs�krade som pensionsgrundande be- lopp endast om och i den utstr�ckning andelen �verstiger den f�rs�krades livr�nta efter samordning. 15 � Om en pensionsgrundande livr�nta har minskats med till�mpning av 37 kap. 6 och 7 �� ska det pensionsgrundande beloppet enligt 14 � ber�knas med bortseende fr�n s�dan minskning. 16 � Om en pensionsgrundande ers�ttning har betalats ut av F�rs�k- ringskassan eller en arbetsl�shetskassa till en f�rs�krad och den f�rs�krade senare f�r samma m�nad beviljas inkomstrelaterad sjukers�ttning eller in- komstrelaterad aktivitetsers�ttning som �r samordnad med den tidigare utbe- talade ers�ttningen, g�ller f�ljande. Den f�rs�krade tillgodor�knas pensions- grundande belopp med anledning av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller inkomstrelaterade aktivitetsers�ttningen endast till den del ers�ttningen avser tid fr�n och med den m�nad d� den har betalats ut. Pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp? 17 � Pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring ska tillgodor�knas en f�rs�krad f�r ett �r om han eller hon under n�gon del av �ret har genomg�tt grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt. Pensionsgrundande belopp tillgodor�knas dock den f�rs�krade endast om tj�nstg�ringen har p�g�tt sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbild- ningen avbrutits. H�nsyn tas enbart till dagar som den f�rs�krade har f�tt dagers�ttning f�r enligt lagen om totalf�rsvarsplikt. Ber�kning av pensionsgrundande belopp 18 � Det pensionsgrundande beloppet f�r plikttj�nstg�ring ber�knas f�r de dagar under �ret som tj�nstg�ringen har p�g�tt och som den f�rs�krade har f�tt dagers�ttning f�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt. Belop- pet per dag ber�knas som kvoten mellan h�lften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster som fastst�llts f�r intj�nande�ret f�r samtliga f�rs�krade som under det �ret har fyllt h�gst 64 �r och 365. Ber�kningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastst�llda pen- sionsgrundande inkomster ska utg� fr�n s�dana inkomster som de var be- st�mda den 1 december fastst�llelse�ret. Pensionsgrundande belopp f�r studier Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp? 19 � Pensionsgrundande belopp f�r studier ska tillgodor�knas en f�rs�krad f�r ett �r om han eller hon under n�gon del av �ret har f�tt studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiest�dslagen (1999:1395). </div> <div id="page153-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 153 SFS 2010:110 Avd. E Pensionsgrundande belopp tillgodor�knas dock inte f�r den del som avser till�ggsbidrag. Ber�kning av pensionsgrundande belopp 20 � Ett pensionsgrundande belopp f�r studier ska motsvara 138 procent av det studiebidrag som den f�rs�krade har f�tt under �ret. Pensionsgrundande belopp f�r barn�r Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp? 21 � Pensionsgrundande belopp f�r barn�r ska tillgodor�knas en f�rs�krad f�r de �r han eller hon har varit sm�barnsf�r�lder om villkoren i 30 36 �� r uppfyllda. 22 � Pensionsgrundande belopp f�r barn�r ska f�r samma �r och barn till- godor�knas endast en av barnets f�r�ldrar. Detsamma g�ller om tv� f�r�ldrar har eller har haft fler �n ett gemensamt barn f�r vilka pensionsgrundande be- lopp f�r samma �r kan tillgodor�knas n�gon av f�r�ldrarna. En f�r�lder f�r f�r samma �r inte tillgodor�knas mer �n ett pensions- grundande belopp f�r barn�r. 23 � Om f�r�ldrarna var f�r sig kan tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r de, genom anm�lan till Pensionsmyndigheten, ange vem av dem som ska tillgodor�knas ett s�dant belopp. 24 � Om anm�lan enligt 23 � inte g�rs ska det pensionsgrundande belop- pet f�r barn�r tillgodor�knas den av f�r�ldrarna som, f�r det �r beloppet av- ser, har l�gst pensionsunderlag enligt 61 kap. 5 �. Har ingen av f�r�ldrarna n�got pensionsunderlag f�r det �ret eller har de lika h�gt underlag, ska det pensionsgrundande beloppet tillgodor�knas bar- nets mor eller, om f�r�ldrarna �r av samma k�n, den �ldre av dem. 25 � N�r 24 � till�mpas ska i pensionsunderlaget r�knas in f�ljande poster: 1. pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap, 2. utlandsinkomster enligt 47 � f�rsta stycket 1 och 2, 3. pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 7 �, 4. pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring enligt 17 �, och 5. pensionsgrundande belopp f�r studier enligt 19 �. 26 � Pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r �verl�tas enligt best�m- melserna i 37 41 ��. Vem som likst�lls med f�r�lder 27 � Vid till�mpningen av best�mmelserna om pensionsgrundande belopp f�r barn�r likst�lls s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare eller blivande adoptiv- f�r�lder med f�r�lder. </div> <div id="page154-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 154 SFS 2010:110 Avd. E Vem som likst�lls med mor 28 � Vid till�mpningen av best�mmelserna i 24 � likst�lls en kvinna som �r s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare eller blivande adoptivf�r�lder med mor. Upph�vt faderskap eller f�r�ldraskap 29 � F�r en man som enligt 1 kap. f�r�ldrabalken har ansetts vara far till ett barn eller vars faderskap har fastst�llts genom bekr�ftelse eller dom, men som genom senare dom som har vunnit laga kraft har f�rklarats inte vara far till barnet g�ller f�ljande. F�r tiden innan den sistn�mnda domen har vunnit laga kraft ska mannen anses som barnets far vid till�mpning av best�mmel- serna om pensionsgrundande belopp f�r barn�r. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 � f�r�ldrabalken. Villkor om bos�ttning och v�rdnad, m.m. 30 � Pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r tillgodor�knas en f�r�lder endast om 1. f�r�ldern har varit f�rs�krad och bosatt i Sverige hela intj�nande�ret, 2. barnet har varit bosatt i Sverige hela intj�nande�ret eller, om barnet inte har levt hela det �ret, den del av �ret barnet levt, 3. f�r�ldern har fyllt h�gst 64 �r under intj�nande�ret, 4. f�r�ldern har haft v�rdnaden om barnet minst halva intj�nande�ret, och 5. f�r�ldern under minst halva intj�nande�ret har bott tillsammans med barnet. 31 � Den tid under vilken en f�rs�krad har varit blivande adoptivf�r�lder likst�lls med tid under vilken en f�rs�krad har haft v�rdnaden om ett barn. I ett s�dant fall ska det som f�reskrivs i 30 � 2 om barnets bos�ttning i Sverige g�lla endast fr�n och med den tidpunkt d� barnet f�rst anl�nde till Sverige. 32 � Om barnet har avlidit under intj�nande�ret ska det anses som om f�r- �ldern �ven under resten av �ret har haft v�rdnaden om och bott tillsammans med barnet. Detta g�ller dock endast om f�r�ldern n�r barnet avled hade v�rdnaden om och bodde tillsammans med barnet. 33 � Om barnet har avlidit under samma �r som det f�tts och f�r�ldern d� hade v�rdnaden om och var bosatt tillsammans med barnet, ska ett pensions- grundande belopp f�r barn�r tillgodor�knas f�r�ldern f�r det �ret. Detta g�ller �ven om de f�ruts�ttningar som anges i 30 � 4 och 5 inte �r uppfyllda, och med bortseende fr�n det som f�reskrivs i 34 och 35 ��. Villkor om barnets �lder 34 � Pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r f�r respektive �r tillgodo- r�knas enligt f�ljande: </div> <div id="page155-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 155 SFS 2010:110 Avd. E 1. Om barnet �r f�tt under n�gon av m�naderna januari juni tillgodo- r�knas pensionsgrundande belopp fr�n och med f�delse�ret till och med det �r barnet fyller tre �r. 2. Om barnet �r f�tt under n�gon av m�naderna juli december till- godor�knas pensionsgrundande belopp fr�n och med det �r barnet fyller ett �r till och med det �r barnet fyller fyra �r. 35 � N�r det g�ller blivande adoptivf�r�lder ska den tidpunkt d� den f�r- s�krade fick barnet i sin v�rd anses som tidpunkten f�r barnets f�delse, dock inte vid ber�kning av barnets �lder enligt andra stycket. F�r barn som avses i f�rsta stycket g�ller dessutom f�ljande: 1. Har barnet tagits emot under n�gon av m�naderna januarijuni f�r ett pensionsgrundande belopp inte tillgodor�knas f�r �r efter det �r d� barnet fyller nio �r. 2. Har barnet tagits emot under n�gon av m�naderna julidecember f�r ett pensionsgrundande belopp inte tillgodor�knas f�r �r efter det �r d� barnet fyller tio �r. 36 � Pensionsgrundande belopp enligt 35 � f�r inte tillgodor�knas f�r mer �n fyra �r per barn. Om det finns synnerliga sk�l f�r dock pensions- grundande belopp tillgodor�knas f�r l�ngre tid. �verl�telse av r�tten till pensionsgrundande belopp f�r barn�r Allm�nna best�mmelser 37 � �verl�telse av r�tten att tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r ska g�ras genom anm�lan till Pensionsmyndigheten. 38 � Om en f�r�lder har �verl�tit r�tten att tillgodor�knas pensions- grundande belopp f�r barn�r enligt 37 �, har han eller hon inte r�tt att f�r samma �r tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r helsys- kon till det barn som �verl�telsen av r�tt till pensionsgrundande belopp av- ser. Om endast en av f�r�ldrarna har bott l�nge tillsammans med barnet 39 � Om endast en av f�r�ldrarna enligt 30 36 �� kan tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r ett visst barn och �r, f�r den f�r�ld- ern �verl�ta r�tten att f� tillgodor�kna sig ett s�dant belopp till den andra f�r- �ldern. Detta g�ller endast om sk�let till att den andra f�r�ldern inte kan till- godor�knas beloppet �r att han eller hon inte har bott tillsammans med bar- net under minst halva �ret. Som villkor f�r �verl�telse enligt f�rsta stycket g�ller vidare att den f�r- �lder som r�tten �verl�ts till 1. under �ret har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning, och 2. inte enligt 30 36 �� f�r samma �r kan tillgodor�knas ett pensions- grundande belopp f�r ett annat barn. </div> <div id="page156-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 156 SFS 2010:110 Avd. E Om en av f�r�ldrarna har avlidit 40 � Har en f�r�lder avlidit under det �r f�r vilket pensionsgrundande be- lopp f�r barn�r ska tillgodor�knas eller under ett tidigare �r g�ller f�ljande. Den andra f�r�ldern f�r, om han eller hon enligt 30 36 �� ensam kan tillgo- dor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r ett visst barn och �r, �verl�ta r�tten att tillgodor�kna sig ett s�dant belopp till n�gon annan f�rs�k- rad. 41 � �verl�telse enligt 40 � f�r g�ras endast om mottagaren 1. under intj�nande�ret var gift med eller hade gemensamt barn med �ver- l�taren, 2. stadigvarande sammanbodde med �verl�taren under intj�nande�ret, 3. var bosatt i Sverige hela intj�nande�ret, 4. fyllde h�gst 64 �r under intj�nande�ret, 5. under minst halva intj�nande�ret bodde tillsammans med barnet, och 6. inte enligt 30 36 �� f�r samma �r kan tillgodor�knas ett pensions- grundande belopp f�r ett annat barn. Ber�kning av pensionsgrundande belopp f�r barn�r Grundl�ggande best�mmelser 42 � Pensionsgrundande belopp f�r barn�r ber�knas enligt n�gon av f�l- jande metoder: 1. ber�kningsmetod 1 (individuell j�mf�relse), 2. ber�kningsmetod 2 (generell j�mf�relse), och 3. ber�kningsmetod 3 (enhetligt belopp). Den metod ska anv�ndas som ger det h�gsta pensionsgrundande beloppet f�r ett visst �r. Ber�kningsmetod 1 43 � Ber�kningsmetod 1 inneb�r att en f�r�lders individuella j�m- f�relseinkomst och f�r�lderns utfyllnadsinkomst j�mf�rs. 44 � Den individuella j�mf�relseinkomsten ber�knas genom att summan av f�r�lderns fastst�llda pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning f�r �ret f�re barnets f�del- se r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringar av prisbasbeloppet. Det omr�kna- de beloppet ska avrundas till n�rmaste l�gre hundratal kronor. 45 � Om f�r�ldern �ret f�re barnets f�delse hade inkomster av annat f�r- v�rvsarbete och inte fullt ut eller i f�reskriven tid betalat �lderspensions- avgift och allm�n pensionsavgift, ska det vid ber�kningen av den indi- viduella j�mf�relseinkomsten bortses fr�n den del av inkomsten som avgif- ter inte har betalats f�r. 46 � Med utfyllnadsinkomst avses summan av f�r�lderns pensions- grundande inkomst och pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning, plikttj�nstg�ring och studier under intj�nande�ret. </div> <div id="page157-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 157 SFS 2010:110 Avd. E 47 � Med pensionsgrundande inkomst under intj�nande�ret likst�lls ers�tt- ning, i annan form �n pension, som inte �r pensionsgrundande enligt denna balk och som en f�rs�krad under det �ret har f�tt f�r arbete 1. utf�rt utomlands, eller 2. vid en fr�mmande makts beskickning eller l�nade konsulat h�r i landet eller hos en arbetsgivare som tillh�r s�dan beskickning eller s�dant konsulat. En f�rs�krad som under intj�nande�ret har haft ers�ttning enligt f�rsta stycket och som f�r det �ret ska tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r �r skyldig att upplysa Pensionsmyndigheten om ers�ttningen. 48 � Enligt ber�kningsmetod 1 ska f�r�lderns pensionsgrundande belopp f�r barn�r ber�knas som differensen mellan f�r�lderns individuella j�mf�relseinkomst och utfyllnadsinkomst. En s�dan ber�kning ska dock g�ras endast om f�r�lderns utfyllnads- inkomst under intj�nande�ret �r mindre �n f�r�lderns individuella j�m- f�relseinkomst. 49 � Om f�r�ldern uppfyller villkoren f�r att tillgodor�knas ett pen- sionsgrundande belopp f�r barn�r f�r fler �n ett barn, ska ber�kningen enligt 48 � g�ras med avseende p� det barn som ger f�r�ldern den h�gsta individu- ella j�mf�relseinkomsten. 50 � Om f�r�lderns individuella j�mf�relseinkomst �verstiger 7,5 in- komstbasbelopp (intj�nandetaket) ska det pensionsgrundande beloppet f�r barn�r ber�knas som differensen mellan intj�nandetaket och utfyllnadsinkomsten. Ber�kningsmetod 2 51 � Ber�kningsmetod 2 inneb�r att en f�r�lders pensionsgrundande be- lopp f�r barn�r ber�knas som differensen mellan generell j�mf�relseinkomst och f�r�lderns utfyllnadsinkomst enligt 46 �. 52 � Med generell j�mf�relseinkomst avses 75 procent av genomsnittet av samtliga f�r intj�nande�ret fastst�llda pensionsgrundande inkomster f�r f�r- s�krade som under det �ret har fyllt h�gst 64 �r. Ber�kningen av genomsnittet av de fastst�llda pensionsgrundande inkom- sterna enligt f�rsta stycket ska avse de pensionsgrundande inkomsterna som de var best�mda den 1 december fastst�llelse�ret. Ber�kningsmetod 3 53 � Ber�kningsmetod 3 inneb�r att en f�r�lder tillgodor�knas ett pen- sionsgrundande belopp f�r barn�r som motsvarar inkomstbasbeloppet f�r in- tj�nande�ret. </div> <div id="page158-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 158 SFS 2010:110 Avd. E 54 � F�r en f�rs�krad som under intj�nande�ret har f�tt s�dana utlands- inkomster som avses i 47 � f�rsta stycket 1 och 2 g�ller dock f�ljande. Det inkomstbasbelopp som g�ller f�r intj�nande�ret ska minskas om det tillsam- mans med utfyllnadsinkomst enligt 46 � �verstiger 7,5 inkomstbasbelopp (intj�nandetaket). Det pensionsgrundande beloppet f�r barn�r ska d� ber�k- nas som differensen mellan det f�r intj�nande�ret g�llande inkomstbasbeloppet och det belopp som �verstiger intj�nandetaket. Anm�lan om tillgodor�knande av pensionsgrundande belopp f�r barn�r Allm�nna best�mmelser 55 � Anm�lan om vem av f�r�ldrarna som ska tillgodor�knas pensions- grundande belopp f�r barn�r enligt 23 � ska g�ras skriftligen av f�r�ldrarna gemensamt. 56 � Skriftlig anm�lan om �verl�telse av r�tt till pensionsgrundande be- lopp f�r barn�r enligt 39 och 40 �� ska g�ras gemensamt av �verl�taren och mottagaren. 57 � Anm�lan enligt 55 eller 56 � ska ha kommit in till Pensions- myndigheten senast den 31 januari fastst�llelse�ret. Bortseende fr�n anm�lan 58 � Om den som enligt anm�lan som avses i 55 eller 56 � ska tillgodo- r�knas ett pensionsgrundande belopp enligt 30 33 �� inte kan tillgodor�knas ett s�dant belopp, ska Pensionsmyndigheten besluta om pensionsgrundande belopp f�r barn�r som om n�gon anm�lan inte gjorts. �terkallelse av anm�lan 59 � �terkallelse av en anm�lan som avses i 55 eller 56 � ska vara skrift- lig. �terkallelse f�r inte g�ras efter den dag d� anm�lan senast ska ha kom- mit in till Pensionsmyndigheten. 61 kap. Pensionsr�tt och pensionspo�ng Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om fastst�llande av pensionsr�tt i 4 �, ber�kning av pensionsr�tt i 510 ��, �verf�ring av pensionsr�tt f�r premiepension i 1116 ��, fastst�llande av pensionspo�ng i 17 �, ber�kning av pensionspo�ng i 1822 ��, och �r med pensionspo�ng vid v�rd av sm�barn (v�rd�r) i 2327 ��. </div> <div id="page159-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 159 SFS 2010:110 Avd. E Inledande best�mmelser Vad �r pensionsr�tt? 2 � Pensionsr�tt r�knas fram �rligen f�r den f�rs�krade och ligger till grund f�r ber�kning av inkomstpension och premiepension. Vad �r pensionspo�ng? 3 � Pensionspo�ng r�knas fram �rligen f�r den f�rs�krade och ligger till grund f�r ber�kning av till�ggspension. Fastst�llande av pensionsr�tt 4 � F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare ska det fastst�llas s�v�l pensionsr�tt f�r inkomstpension som pensionsr�tt f�r premiepension f�r varje �r som det har fastst�llts pensionsgrundande inkomst, eller pensionsgrundande belopp. F�r det �r d� den f�rs�krade har avlidit fastst�lls endast pensionsr�tt f�r premiepension. Ber�kning av pensionsr�tt Grundl�ggande best�mmelser 5 � Pensionsr�tt f�r inkomstpension och pensionsr�tt f�r premiepension f�r ett �r ska ber�knas var f�r sig p� summan av den f�rs�krades pen- sionsunderlag enligt 58 kap. 5 � f�r det �ret. 6 � Om inte annat f�ljer av best�mmelserna i 7 10 ��, �r den f�rs�krades pensionsr�tt 1. f�r inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget, och 2. f�r premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget. N�r pensionsr�tten ber�knas ska avrundning g�ras till n�rmaste l�gre hela krontal. Pensionsr�tt f�r pensionsgrundande belopp 7 � F�r att den f�rs�krade ska tillgodor�knas pensionsr�tt f�r premie- pension f�r pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring, studier eller barn�r kr�vs att f�rv�rvsvillkoret i 62 kap. 3841 �� r uppfyllt vid den tid- punkt n�r n�mnda belopp har fastst�llts. 8 � Om de f�ruts�ttningar som avses i 7 � inte �r uppfyllda, ska pen- sionsr�tt f�r premiepension inte ber�knas p� den del av pensionsunderlaget som motsvarar de pensionsgrundande belopp som anges i samma paragraf. Pensionsr�tten f�r inkomstpension ska d� i st�llet ber�knas till 18,5 procent av den delen av pensionsunderlaget. F�rsta stycket g�ller �ven om pensionsgrundande inkomster och belopp senare �ndras s� att f�rv�rvsvillkoret i 62 kap. 38 � inte l�ngre �r uppfyllt. </div> <div id="page160-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 160 SFS 2010:110 Avd. E Obetalda avgifter 9 � F�r att en f�rs�krad ska tillgodor�knas full pensionsr�tt p� pensions- grundande inkomst av annat f�rv�rvsarbete f�r ett �r m�ste hela �lders- pensionsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) och hela den allm�nna pensionsavgiften enligt lagen (1994:1744) om allm�n pensionsavgift f�r in- komsten vara betald. Om dessa avgifter inte helt betalats inom den tid som anges i 16 kap. 12 � skattebetalningslagen (1997:483) g�ller f�ljande. Pensionsr�tt ska ber�knas endast p� s� stor andel av den pensionsgrundande inkomst som h�rr�r fr�n inkomster av annat f�rv�rvsarbete som motsvarar den andel av �rets avgifter som betalats inom f�reskriven tid. F�rs�krade f�dda 19381953 10 � F�r en f�rs�krad som �r f�dd under n�got av �ren 1938 1953 g�ller f�ljande. Pensionsr�tt f�r inkomstpension och pensionsr�tt f�r premie- pension ska minskas med en tjugondel f�r varje helt �r fr�n och med �ret ef- ter f�delse�ret till utg�ngen av 1954. F�rsta stycket g�ller dock inte pensionsr�tt f�r �r efter det �r d� den f�r- s�krade har fyllt 64 �r. �verf�ring av pensionsr�tt f�r premiepension 11 � Hela den pensionsr�tt f�r premiepension som f�r ett �r har fastst�llts f�r en f�rs�krad kan f�ras �ver till hans eller hennes make. F�r s�dan �verf�- ring, f�r upph�rande av �verf�ring och f�r �terkallelse av anm�lan om �ver- f�ring g�ller f�reskrifterna i 12�16 ��. 12 � Anm�lan om �verf�ring av pensionsr�tt f�r premiepension ska skrift- ligen g�ras av makarna gemensamt och ska ha kommit in till Pen- sionsmyndigheten senast den 31 januari det f�rsta �r som pensionsr�tten h�nf�r sig till. Anm�lan g�ller tills vidare om inget annat anges i anm�lan. 13 � Pensionsr�tt f�r premiepension f�r f�ras �ver till make endast om denne 1. har varit f�rs�krad f�r en bos�ttningsbaserad eller arbetsbaserad f�rm�n enligt 46 kap. n�gon g�ng under intj�nande�ret, eller 2. tidigare har tillgodor�knats pensionsr�tt f�r premiepension. 14 � Om n�gon av makarna vill att en �verf�ring som g�ller tills vidare ska upph�ra m�ste han eller hon skriftligen anm�la detta till Pensionsmyndighe- ten senast den 31 januari det �r fr�n och med vilket �verf�ringen ska upph�- ra. 15 � Om makarnas �ktenskap har uppl�sts ska �verf�ringen upph�ra fr�n och med det �r d� �ktenskapet uppl�stes. Har �ktenskapet uppl�sts genom att den make som �verf�ringen ska ske fr�n har avlidit, ska dock �verf�ringen g�lla �ven det �r d� �ktenskapet upp- l�stes, om inte ocks� den andra maken avled samma �r. </div> <div id="page161-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 161 SFS 2010:110 Avd. E 16 � �terkallelse av anm�lan om �verf�ring av pensionsr�tt f�r premie- pension ska vara skriftlig. �terkallelse f�r inte g�ras efter den dag d� anm�- lan senast ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten. Fastst�llande av pensionspo�ng 17 � F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1953 eller tidigare ska det fastst�llas pensionspo�ng f�r till�ggspension f�r varje �r som det har fastst�llts pen- sionsgrundande inkomst. Pensionspo�ng fastst�lls inte f�r 1. �r efter det �r d� den f�rs�krade fyllt 64 �r, och 2. det �r d� den f�rs�krade har avlidit. Ber�kning av pensionspo�ng Grundl�ggande best�mmelser 18 � Den f�rs�krades pensionspo�ng motsvarar kvoten mellan den reducerade pensionsgrundande inkomsten och det f�rh�jda prisbasbeloppet. Pensionspo�ngen ska ber�knas med tv� decimaler, l�gst till en hundradels po�ng. 19 � Vid ber�kningen av pensionspo�ng ska den f�rs�krades reducerade pensionsgrundande inkomst r�knas fram som differensen mellan den pensionsgrundande inkomsten och det f�rh�jda prisbasbelopp som g�llde f�r intj�nande�ret. Det f�rh�jda prisbasbeloppet ska i f�rsta hand r�knas av mot inkomster av anst�llning. Pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning 20 � Vid till�mpning av best�mmelserna i 18 och 19 �� ska pensions- grundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 60 kap. likst�llas med pensionsgrundande inkomst. Obetalda avgifter 21 � Det som f�reskrivs i 9 � om ber�kning av pensionsr�tt p� pensions- grundande inkomst som h�rr�r fr�n inkomst av annat f�rv�rvsarbete ska �ven g�lla ber�kning av pensionspo�ng. Andelsber�kning ska d� g�ras p� den pensionsgrundande inkomsten innan det f�rh�jda prisbasbeloppet dras av. Maximal pensionspo�ng 22 � Den pensionspo�ng som tillgodor�knas en f�rs�krad f�r ett �r f�r sammanlagt inte �verstiga den h�gsta pensionspo�ng som n�gon f�r det �ret kan tillgodor�knas p� pensionsgrundande inkomst. </div> <div id="page162-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 162 SFS 2010:110 Avd. E �r med pensionspo�ng vid v�rd av sm�barn (v�rd�r) 23 � V�rd�r som avses i 24 � ska likst�llas med �r f�r vilka pensionspo�ng har tillgodor�knats den f�rs�krade, med f�ljande undantag: 1. V�rd�r ska inte beaktas vid ber�kning enligt 63 kap. 6 � av det medeltal av pensionspo�ng som kan tillgodor�knas den f�rs�krade. 2. V�rd�r ska inte beaktas n�r det best�ms om en f�rs�krad enligt 63 kap. 3 � har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r tillr�ckligt m�nga �r f�r att ha r�tt till till�ggspension. 24 � V�rd�r ska tillgodor�knas en f�r�lder som �r bosatt h�r i landet och som under st�rre delen av ett kalender�r har v�rdat ett barn som �r bosatt h�r och som �r yngre �n tre �r. F�r samma barn och �r f�r v�rd�r tillgodor�knas endast en f�r�lder. 25 � Vid till�mpningen av 24 � likst�lls med f�r�lder 1. familjehemsf�r�lder s�vitt avser barn som v�rdas hos honom eller henne, 2. f�r�lders make som stadigvarande sammanbor med f�r�ldern, och 3. f�r�lders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med f�r�ldern. 26 � V�rd�r f�r inte tillgodor�knas en f�rs�krad f�r 1. �r f�re det �r d� han eller hon fyllt 16 �r, 2. det �r d� han eller hon avlidit, 3. �r efter det d� han eller hon fyllt 64 �r, 4. �r som han eller hon tillgodor�knas pensionspo�ng f�r, eller 5. �r som han eller hon enligt 21 � p� grund av bristande eller underl�ten avgiftsbetalning inte tillgodor�knas pensionspo�ng f�r. 27 � En f�r�lder som vill tillgodor�knas ett v�rd�r enligt 24 � ska ans�ka om det hos Pensionsmyndigheten senast den 31 januari andra �ret efter det �r som v�rd�r ska tillgodor�knas f�r. 62 kap. Inkomstpension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om inkomstpension i 24 ��, och pensionsbeh�llning i 58 ��. Vidare finns best�mmelser om omr�kning av pensionsbeh�llning med h�nsyn till arvsvinster i 917 ��, omr�kning med h�nsyn till inkomstindex i 1821 ��, omr�kning med h�nsyn till f�rvaltningskostnader i 2226 ��, fastst�llande av arvsvinstfaktorerna och f�rvaltningskostnadsfaktorn i 27 �, ber�kning av �rlig inkomstpension i 2837 ��, f�rv�rvsvillkor i fr�ga om vissa pensionsgrundande belopp i 3841 ��, och omr�kning av inkomstpension i 4247 ��. </div> <div id="page163-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 163 SFS 2010:110 Avd. E Allm�nna best�mmelser om inkomstpension 2 � Inkomstpension baseras p� den pensionsbeh�llning som kan tillgodo- r�knas den f�rs�krade. 3 � En f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare har r�tt till inkomstpension om han eller hon har en pensionsbeh�llning. 4 � Best�mmelser om uttag av inkomstpension finns i 56 kap. Allm�nna best�mmelser om pensionsbeh�llning Grundl�ggande best�mmelser 5 � Med pensionsbeh�llning avses summan av de pensionsr�tter f�r in- komstpension som enligt 61 kap. har fastst�llts f�r den f�rs�krade, omr�kna- de med h�nsyn till best�mmelserna om 1. arvsvinster i 9 17 ��, 2. indexering i 18 21 ��, och 3. f�rvaltningskostnader i 22 26 ��. 6 � Pensionsbeh�llningen ska r�knas om varje �r. N�r omr�kning gjorts ska pensionsbeh�llningen avrundas till n�rmaste l�gre hela krontal. 7 � Om den f�rs�krade f�r inkomstpension ska belopp som legat till grund f�r ber�kning av den pensionen inte r�knas in i pensionsbeh�llningen. �terkallat eller minskat uttag av pension 8 � Om en f�rs�krad har �terkallat eller minskat sitt uttag av inkomst- pension ska hans eller hennes pensionsbeh�llning �kas med produkten av det delningstal som skulle ha anv�nts om den f�rs�krade hade gjort nytt uttag av inkomstpension fr�n och med den m�nad d� pensionsuttaget upp- h�rt eller minskat och den �rliga inkomstpension som skulle ha l�mnats om �terkallelse inte hade skett, respektive den andel av den �rliga inkomstpensionen med vilken pensionen minskats. Omr�kning av pensionsbeh�llning med h�nsyn till arvsvinster Allm�nna best�mmelser 9 � Pensionsbeh�llningar f�r personer som har avlidit (arvsvinster) ska, om inte annat f�ljer av 10 �, f�rdelas till f�rs�krade som 1. �r f�dda samma �r som de avlidna, 2. levde vid utg�ngen av d�dsfalls�ret, och 3. har tillgodor�knats pensionsr�tt f�r inkomstpension. F�rdelningen ska g�ras genom en �rlig omr�kning av de kvarlevandes pensionsbeh�llningar, med anv�ndning av arvsvinstfaktorer, som fastst�lls varje �r. </div> <div id="page164-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 164 SFS 2010:110 Avd. E 10 � Arvsvinster f�r personer som har avlidit f�re det �r d� de skulle ha fyllt 17 �r ska f�rdelas till kvarlevande som �r under 17 �r det �r personerna avled. F�rdelningen ska g�ras genom �rlig omr�kning av de kvarlevandes pen- sionsbeh�llningar, med anv�ndning av arvsvinstfaktorer. 11 � Arvsvinstfaktorerna ska vara desamma f�r kvinnor och m�n. Hur ska arvsvinsterna f�rdelas? 12 � Arvsvinster efter personer som avlidit f�re det �r de skulle ha fyllt 60 �r ska f�rdelas f�r �ret efter d�dsfalls�ret. Arvsvinster efter personer som avlidit det �r de fyllt eller skulle ha fyllt 60 �r eller senare ska f�r- delas f�r d�dsfalls�ret. Vid f�rdelningen ska det bortses fr�n kvarlevandes pensionsbeh�llning som h�rr�r fr�n pensionsr�tt f�r �ret f�r d�dsfallen och d�refter. 13 � F�rdelningen av arvsvinster ska f�rst g�ras efter personer som avlidit f�re det �r de skulle ha fyllt 60 �r. N�r den f�rdelningen skett och pensions- r�tt f�r �ret f�re det �r f�rdelningen avser har fastst�llts, ska arvsvinster efter personer som har avlidit det �r de fyllt eller skulle ha fyllt 60 �r eller avlidit senare f�rdelas. Arvsvinstfaktorer vid d�dsfall f�re 17 �rs �lder 14 � Arvsvinstfaktorer som avser f�rdelning av pensionsbeh�llningar efter personer som har avlidit f�re det �r d� de skulle ha fyllt 17 �r ska grundas p� kvoten mellan summan av pensionsbeh�llningarna f�r personer som har avlidit under �ret f�re det �r omr�kningen avser och summan av pensionsbeh�llningarna f�r de personer under 17 �r som levde vid utg�ngen av samma �r. N�r pensionsbeh�llningarna best�ms ska det bortses fr�n f�r�ndringar ef- ter den 1 december det �r f�rdelningen avser. Arvsvinstfaktorer vid d�dsfall efter 16 �rs �lder men f�re 60 �rs �lder 15 � Arvsvinstfaktorer som avser f�rdelning av pensionsbeh�llningar efter personer som har avlidit efter det �r d� de har fyllt 16 �r, men f�re det �r de skulle ha fyllt 60 �r, ska grundas p� kvoten mellan summan av pensionsbeh�llningarna f�r personer som har avlidit under �ret f�re det �r omr�kningen avser och summan av pensionsbeh�llningarna f�r de personer i samma �lder som levde vid utg�ngen av samma �r. N�r pensionsbeh�llningarna best�ms ska det bortses fr�n f�r�ndringar ef- ter den 1 december det �r f�rdelningen avser. </div> <div id="page165-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 165 SFS 2010:110 Avd. E Arvsvinstfaktorer vid d�dsfall efter 60 �rs �lder 16 � Arvsvinstfaktorer som avser f�rdelning av pensionsbeh�llningar efter personer som har avlidit det �r de fyllt eller skulle ha fyllt 60 �r ska grundas p� kvoten mellan det ber�knade antalet personer som har avlidit det �r de uppn�tt eller skulle ha uppn�tt samma �lder som den person som ber�kningen ska g�ras f�r och det ber�knade antalet kvarlevande personer i samma �lder. 17 � F�r en f�rs�krad som inte har fyllt 65 �r ska ber�kningen enligt 16 � g�ras med ledning av officiell statistik �ver livsl�ngden hos befolkningen i Sverige under fem�rsperioden n�rmast f�re det �r personen uppn�dde 60 �rs �lder. Fr�n och med det �r den som avses i f�rsta stycket fyller 65 �r ska ber�k- ningen enligt 16 � g�ras med ledning av statistiken f�r fem�rsperioden n�r- mast f�re det �r personen uppn�dde 64 �rs �lder. Omr�kning med h�nsyn till inkomstindex Allm�nna best�mmelser 18 � Pensionsbeh�llningen ska r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringen av inkomstindex om detta index f�r�ndras mellan det �r arvsvinstomr�kningen enligt 9 17 �� avser och �ret d�refter. Om arvsvinstomr�kning inte ska g�ras, ska pensionsbeh�llningen r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringen av inkomstindex mellan fastst�llelse�ret och �ret d�refter. 19 � F�r �r d� balansindex fastst�lls ska ber�kningen g�ras med h�nsyn till detta index i st�llet f�r inkomstindexet. I vilken ordning ska omr�kning ske? 20 � Omr�kningen av pensionsbeh�llningen med h�nsyn till inkomstindex eller balansindex ska g�ras efter det att pensionsr�tt f�r n�rmast f�reg�ende �r har fastst�llts och arvsvinstomr�kningen enligt 9 17 �� har gjorts. Omr�kning vid uttag av pension 21 � Om den f�rs�krade har tagit ut inkomstpension under det �r arvsvinst- omr�kningen enligt 9 17 �� avser eller om uttaget det �ret har f�r�ndrats, ska omr�kningen av pensionsbeh�llningen med avseende p� arvsvinster och inkomstindex g�ras med beaktande av 1. att den pensionsbeh�llning som avser pensionsr�tt som har tillgodo- r�knats den f�rs�krade f�r �ren till och med det andra �ret f�re det �r arvs- vinstomr�kningen avser och har r�knats om p� de s�tt som anges i 5 och 6 �� f�r �ren till och med det n�rmast f�reg�ende �ret, har uppg�tt till skilda be- lopp under �ret, och 2. den omr�kning som ska g�ras enligt 42 och 43 ��. </div> <div id="page166-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 166 SFS 2010:110 Avd. E Omr�kning med h�nsyn till f�rvaltningskostnader Allm�nna best�mmelser 22 � Pensionsbeh�llningen ska minskas med h�nsyn till kostnaderna f�r f�rvaltningen av f�rs�kringen f�r inkomstpension och till�ggspension. 23 � Minskningen f�r f�rvaltningskostnader ska ske genom att pen- sionsbeh�llningen multipliceras med den f�rvaltningskostnadsfaktor som best�mts f�r det �r som arvsvinstomr�kningen enligt 9 17 �� avser. Innan detta g�rs ska pensionsr�tt f�r n�rmast f�reg�ende �r fastst�llas och omr�k- ning g�ras enligt 921 ��. F�rvaltningskostnadsfaktor 24 � Den f�rvaltningskostnadsfaktor som avses i 23 � ber�knas f�r varje �r. 25 � F�rvaltningskostnadsfaktorn ska grundas p� kvoten mellan kostnaderna f�r f�rvaltningen av f�rs�kringen f�r inkomstpension och till�ggspension det �r faktorn avser och summan av alla pensionsbeh�llningar. N�r f�rvaltningskostnadsfaktorn best�ms ska h�nsyn ocks� tas till diffe- rensen mellan det belopp som pensionsbeh�llningarna minskats med genom f�re- g�ende �rs omr�kning enligt 22 och 23 �� och de faktiska kostnaderna f�r f�rvaltning av f�rs�kringen f�r inkomst- pension och till�ggspension f�r det �ret. 26 � N�r f�rvaltningskostnadsfaktorn f�r 2011 best�ms avser det som f�re- skrivs i 25 � 80 procent av kostnaderna f�r f�rvaltningen av f�rs�kringen f�r inkomstpension och till�ggspension. F�r tid d�refter till och med 2021 ska denna andel �ka med 2 procentenheter per �r. Fastst�llande av arvsvinstfaktorerna och f�rvaltningskostnadsfaktorn 27 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om arvsvinstfaktorerna och f�rvaltningskostnadsfak- torn. Ber�kning av �rlig inkomstpension Allm�nna best�mmelser 28 � Den �rliga inkomstpensionen ber�knas genom att den f�rs�krades pensionsbeh�llning f�rdelas p� det antal �r en person i den �ldern kan antas ha kvar att leva. F�rdelningen sker med anv�ndning av ett delningstal. 29 � Hel inkomstpension ska f�r �r r�knat vara kvoten mellan den f�rs�krades pensionsbeh�llning vid den tidpunkt fr�n vilken pen- sionen ska ber�knas och det delningstal som d� g�ller f�r den f�rs�krade. </div> <div id="page167-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 167 SFS 2010:110 Avd. E Ber�kning av pensionsbeh�llning 30 � Pensionsbeh�llning som avses i 28 och 29 �� ska ber�knas p� pen- sionsr�tt 1. som har tillgodor�knats den f�rs�krade f�r �ren till och med andra �ret f�re det �r d� pensionen tas ut, och 2. som har omr�knats enligt 5 och 6 �� f�r �ren till och med det �r som n�rmast har f�reg�tt pensionsuttaget. 31 � F�r den som har f�tt folk- eller till�ggspension i form av �lders- pension enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r tid f�re den 1 januari 2001 g�ller f�ljande. Pensionsbeh�llningen ska minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad f�re 2001 f�r vilken s�dan pension har be- talats ut. Om den pension som tagits ut har begr�nsats till viss andel av hel f�rm�n (partiellt uttag), ska minskningen av pensionsbeh�llningen begr�nsas till motsvarande andel. 32 � Minskning enligt 31 � ska inte g�ras i fr�ga om belopp som pen- sionsbeh�llningen har �kats med enligt 8 �. 33 � Om inkomstpension tas ut med tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rde- del av hel f�rm�n, ska ber�kningsreglerna i 30�32 �� till�mpas endast p� s� stor andel av inkomstpensionen som motsvarar respektive f�rm�nsniv�. Delningstal 34 � Delningstal f�r ber�kning av inkomstpension enligt 28 33 �� ska vara desamma f�r kvinnor och m�n. 35 � Delningstal ska ber�knas med utg�ngspunkt i att v�rdet av pen- sionsutbetalningarna under genomsnittlig �terst�ende livsl�ngd f�r personer i den f�rs�krades �lder fr�n den tidpunkt d� pension ska b�rja l�mnas ska motsvara pensionsbeh�llningen. 36 � En kommande m�nadsutbetalning av inkomstpensionen antas ha ett v�rde som utg�r kvoten mellan v�rdet av en m�nadsutbetalning vid den tidpunkt d� inkomstpension ska b�rja l�mnas och en �rlig r�ntefaktor om 1,016 fram till tiden f�r den kommande pen- sionsutbetalningen. Antalet kommande pensionsutbetalningar ska ber�knas med ledning av den officiella statistik som anges i 17 �. Fastst�llande av delningstalet 37 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om delningstalet. </div> <div id="page168-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 168 SFS 2010:110 Avd. E F�rv�rvsvillkor i fr�ga om vissa pensionsgrundande belopp 38 � Vid ber�kningen av inkomstpension ska h�nsyn tas till pensions- beh�llning som h�rr�r fr�n pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. f�r plikttj�nstg�ring, studier, eller barn�r endast om det f�rv�rvsvillkor som anges i andra stycket �r uppfyllt. F�rv�rvsvillkoret �r uppfyllt om det f�r den f�rs�krade, senast det �r han eller hon fyller 70 �r, har fastst�llts pensionsgrundande inkomster som f�r vart och ett av minst fem �r uppg�tt till l�gst tv� g�nger det inkomstbasbe- lopp som g�llde f�r intj�nande�ret. 39 � Vid bed�mningen av om f�rv�rvsvillkoret �r uppfyllt, ska pen- sionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning enligt 60 kap. 7 � likst�llas med pensionsgrundande inkomst. 40 � Pension p� den pensionsbeh�llning som avses i 38 � kan l�mnas tidi- gast �ret efter det fastst�llelse�r d� f�rv�rvsvillkoret uppfylldes. 41 � Pensionsgrundande inkomst som enligt best�mmelserna om bristande eller underl�ten avgiftsbetalning i 61 kap. 9 � inte legat till grund f�r ber�k- ning av pensionsr�tt ska inte beaktas vid bed�mning enligt 38 40 ��. Omr�kning av inkomstpension F�ljsamhetsindexering 42 � Den inkomstpension som en f�rs�krad har vid ett �rsskifte ska r�knas om genom f�ljsamhetsindexering. 43 � F�ljsamhetsindexeringen ber�knas som produkten av den inkomstpension som en f�rs�krad f�r vid �rsskiftet och kvoten mellan inkomstindexet efter �rsskiftet och inkomstindexet f�re �rsskiftet, sedan den n�mnda kvoten dividerats med talet 1,016. F�r �r d� balansindex fastst�lls ska ber�kningen g�ras med h�nsyn till detta index i st�llet f�r inkomstindexet. Omr�kning vid 65 �rs �lder efter tidigt uttag 44 � F�r den som har tagit ut inkomstpension f�re det �r d� han eller hon fyllt 65 �r, ska pensionen r�knas om fr�n och med det �r d� den f�rs�krade uppn�r denna �lder om delningstalet �ndrats. 45 � Omr�kningen enligt 44 � ska g�ras genom att pensionen multipliceras med kvoten mellan det delningstal som den pension som l�mnas har ber�knats efter och det delningstal som med ledning av den officiella statistik som avses i 17 � har fastst�llts f�r personer i samma �lder som den f�rs�krade vid den tidpunkt n�r den l�mnade pensionen ber�knades. </div> <div id="page169-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 169 SFS 2010:110 Avd. E �rlig omr�kning 46 � Efter omr�kning enligt 42 45 �� ska den inkomstpension som en per- son f�r vid ett visst �rsskifte r�knas om som om uttaget av pension skulle ha �terkallats fr�n och med januari �ret efter �rsskiftet samtidigt som nytt uttag av inkomstpension skulle ha gjorts fr�n och med den m�naden. Det som anges i f�rsta stycket g�ller dock inte om den f�rs�krade 1. har f�tt hel inkomstpension hela �ret f�re n�mnda �rsskifte, och 2. inte har tillgodor�knats pensionsr�tt f�r andra �ret f�re det �rsskiftet. Omr�kning vid partiellt eller �ndrat pensionsuttag 47 � Om den f�rs�krade �kar eller minskar sitt uttag av inkomstpension, ska en omr�kning motsvarande den som anges i 46 � g�ras f�r tid fr�n och med m�naden f�r det �ndrade uttaget. Det ska d� anses som om �terkallelse och nytt uttag har gjorts den n�mnda m�naden. 63 kap. Till�ggspension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om till�ggspension i 2 5 ��. Vidare finns best�mmelser om ber�kning av �rlig till�ggspension i 6 14 ��. Slutligen finns s�rskilda best�mmelser f�r f�rs�krade f�dda 19381953 i 1522 ��, och f�rs�krade f�dda f�re 1938 i 2329 ��. Allm�nna best�mmelser om till�ggspension 2 � Till�ggspension baseras p� de pensionspo�ng som enligt 61 kap. kan tillgodor�knas den f�rs�krade. 3 � En f�rs�krad som �r f�dd 1953 eller tidigare har r�tt till till�ggspension om han eller hon har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r minst tre �r (tre�rs- kravet). 4 � F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska �r f�re 1974, f�r vilka sj�mansskatt betalats, likst�llas med �r f�r vilka pensionspo�ng har be- r�knats vid bed�mningen av om tre�rskravet i 3 � �r uppfyllt f�r r�tt till till�ggspension enligt 6 � f�rsta stycket 2. 5 � Best�mmelser om uttag av till�ggspension finns i 56 kap. Ber�kning av �rlig till�ggspension Ers�ttningsniv�er m.m. 6 � Till�ggspensionen uppg�r, om inte annat f�ljer av best�mmelserna i 8 och 10 14 ��, f�r �r r�knat till summan av </div> <div id="page170-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 170 SFS 2010:110 Avd. E 1. 60 procent av produkten av det f�r �ret g�llande prisbasbeloppet och medeltalet av de pensionspo�ng som tj�nats in av den f�rs�krade och 2. 96 procent av det f�r �ret g�llande prisbasbeloppet f�r den som �r ogift, eller 78,5 procent av prisbasbeloppet f�r den som �r gift. Om den f�rs�krade har tj�nat in pensionspo�ng f�r mer �n 15 �r g�rs be- r�kningen enligt f�rsta stycket 1 p� medeltalet av de 15 h�gsta po�ngtalen. 7 � Best�mmelser om garantitill�gg f�r f�rs�krade f�dda n�got av �ren 1938 1953 finns i 1822 ��. Avkortning n�r den f�rs�krade inte kan tillgodor�knas 30 �r med pensionspo�ng 8 � Om en f�rs�krad har tj�nat in pensionspo�ng f�r f�rre �n 30 �r g�ller f�ljande vid ber�kningen av till�ggspension enligt 6 �. H�nsyn ska tas endast till s� stor del av den produkt som anges i 6 � f�rsta stycket 1 och till s� stor del av det belopp som avses i 6 � f�rsta stycket 2 som svarar mot kvoten mellan det antal �r som pensionspo�ng har tj�nats in f�r och talet 30. F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska �r f�re 1974, f�r vilka sj�mansskatt betalats, likst�llas med �r f�r vilka pensionspo�ng har be- r�knats vid ber�kningen av till�ggspension enligt 6 � f�rsta stycket 2. F�rs�krade som likst�lls med gift respektive ogift 9 � Vid till�mpning av 6 � f�rsta stycket 2 likst�lls med 1. gift f�rs�krad en f�rs�krad som �r sambo med n�gon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med, och 2. ogift f�rs�krad en f�rs�krad som �r gift men stadigvarande lever �tskild fr�n sin make, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat. Partiellt uttag 10 � Om till�ggspension tas ut med tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rde- del av hel f�rm�n, ska ber�kningsreglerna i 6, 8 och 11 14 �� till�mpas en- dast p� s� stor andel av till�ggspensionen som motsvarar respektive f�r- m�nsniv�. Prisbasbelopp och f�ljsamhetsindexering 11 � N�r till�ggspension ber�knas f�r �r efter det �r d� den f�rs�krade har fyllt 65 �r g�ller f�ljande. Pensionen ska f�rst ber�knas utifr�n det prisbasbe- lopp som g�llde f�r det �r d� den f�rs�krade fyllde 65 �r. F�r tiden fr�n och med �rsskiftet efter det att den f�rs�krade har fyllt 65 �r ska pensionen f�lj- samhetsindexeras enligt best�mmelserna i 62 kap. 42 och 43 ��. </div> <div id="page171-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 171 SFS 2010:110 Avd. E Pensionsuttag f�re 65 �rs �lder 12 � Om till�ggspensionen tas ut tidigare �n fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r g�ller f�ljande. Pensionen ska minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad som, fr�n och med den m�nad n�r den b�rjar tas ut, �terst�r till den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r. Pensionsuttag efter 65 �rs �lder 13 � Om till�ggspension tas ut senare �n fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r g�ller f�ljande. Efter omr�kning enligt 11 � ska pen- sionen �kas med 0,7 procent f�r varje m�nad fr�n ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade uppn�dde 65 �r �lder till och med m�naden f�re den n�r pen- sionen b�rjar tas ut. Det ska d� bortses fr�n tid efter ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade fyller 70 �r. Nytt pensionsuttag efter tidigare �terkallelse eller minskning 14 � Ber�kningsreglerna i denna paragraf ska anv�ndas n�r 1. till�ggspension b�rjar l�mnas p� nytt efter tidigare �terkallelse, eller 2. uttag av till�ggspension �kas efter tidigare minskning. N�r pensionen ber�knas ska det bortses fr�n den minskning respektive �k- ning som tidigare har gjorts enligt 12 och 13 ��. Efter det att pensionen enligt best�mmelserna i 6, 8 och 11 13 �� har be- r�knats p� nytt, ska avdrag g�ras f�r varje m�nad f�r vilken pensionen tidi- gare har l�mnats. F�r tid f�re den m�nad d� den f�rs�krade har fyllt 65 �r ska avdraget mot- svara 0,5 procent av pensionen, ber�knad enligt 6, 8 och 11 ��. F�r annan tid ska avdraget motsvara 0,7 procent av pensionen, ber�knad enligt 6, 8 och 11 ��. S�rskilda best�mmelser f�r f�rs�krade f�dda 1938 1953 Inledande best�mmelse 15 � F�r en f�rs�krad som �r f�dd n�got av �ren 1938 1953 ber�knas till- l�ggspension, ut�ver vad som tidigare angetts i detta kapitel, enligt best�m- melserna i 16 22 ��. Ber�kning av �rlig till�ggspension 16 � F�r den som �r f�dd under n�got av �ren 1938 1953 ska till�ggs- pensionen minskas med en tjugondel f�r varje helt �r fr�n och med 1935 till utg�ngen av f�delse�ret. 17 � Om ett balansindex har fastst�llts f�r det �r den f�rs�krade fyller 65 �r ska pension f�r den som �r f�dd n�got av �ren 1938 1953 fr�n och med den m�nad den f�rs�krade fyller 65 �r multipliceras med det balanstal som fast- st�llts f�r det �ret. </div> <div id="page172-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 172 SFS 2010:110 Avd. E Om det finns en sammanh�ngande period med fastst�llda balansindex f�re det �ret ska i st�llet pensionen multipliceras med produkten av de balanstal som har fastst�llts under den n�mnda perioden till och med det aktuella �ret. Garantitill�gg 18 � En f�rs�krad som �r f�dd under n�got av �ren 1938 1953 har r�tt till ett till�gg till till�ggspensionen (garantitill�gg) fr�n och med den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r, om detta f�ljer av 19 22 ��. 19 � Garantitill�gget ska f�r �r r�knat motsvara differensen mellan 1. hel �rlig till�ggspension f�r den f�rs�krade vid ing�ngen av �r 1995 be- r�knad enligt 6 och 8 ��, men med beaktande av hans eller hennes civilst�nd vid ing�ngen av den m�nad till�gget avser, samt omr�knad enligt 11 � och 2. summan av den f�rs�krades inkomstpension och till�ggspension ber�k- nad f�r ett �r. Vid till�mpningen av f�rsta stycket 1 g�ller best�mmelserna i 9 � om vem som likst�lls med gift eller ogift. 20 � Har den f�rs�krade tagit ut inkomstpension eller till�ggspension f�re den m�nad han eller hon fyller 65 �r ska hel �rlig till�ggspension enligt 19 � f�rsta stycket 1 minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad f�r vilken pensio- nen l�mnats. 21 � Om uttag av till�ggspension och inkomstpension avser tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av hel pensionsf�rm�n ska det belopp som avses i 19 � f�rsta stycket 1 g�lla motsvarande andel av det beloppet. 22 � Vid ber�kning enligt 19 � f�rsta stycket 2 ska den f�rs�krades in- komstpension ber�knas som om pensionsr�tt f�r denna pension har utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget f�re minskning enligt 61 kap. 10 �. S�rskilda best�mmelser f�r f�rs�krade f�dda f�re 1938 Inledande best�mmelse 23 � F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare ber�knas till�ggs- pension, ut�ver det som f�reskrivs i 214 ��, enligt best�mmelserna i 24 29 ��. F�rs�krade f�dda 19111927 24 � F�r en f�rs�krad som �r f�dd n�got av �ren 1911 1927 ska till�ggs- pension ber�knas som om pensionspo�ng kunnat tillgodor�knas om han eller hon hade f�tt r�tt till f�rtidspension enligt 13 kap. 1 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, i dess lydelse f�re den 1 januari 2003, fr�n och med januari det �r han eller hon uppn�tt 65 �rs �lder. Detta g�ller dock endast om pensionen d�rigenom blir st�rre. </div> <div id="page173-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 173 SFS 2010:110 Avd. E F�rs�krade f�dda 1935 eller tidigare 25 � F�r den som �r f�dd 1935 eller tidigare ska det som f�reskrivs i 11 � om prisbasbeloppet f�r det �r d� den f�rs�krade fyllde 65 �r i st�llet avse prisbasbeloppet f�r 2001. F�rs�krade f�dda 1937 eller tidigare 26 � F�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare ska det som f�reskrivs i 13 � om att bortse fr�n viss tid ocks� g�lla tid n�r den f�rs�krade har f�tt folkpen- sion enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Svenska medborgare f�dda 18961914 27 � F�r en f�rs�krad som �r svensk medborgare och f�dd under n�got av �ren 18961914 ska, vid till�mpning av 8 �, talen 30 bytas ut mot 20. Svenska medborgare f�dda 1915 1923 28 � F�r en f�rs�krad som �r svensk medborgare och f�dd under n�got av �ren 1915 1923 ska, vid till�mpning av 8 �, talen 30 bytas ut mot 20 �kat med ett f�r varje helt �r fr�n och med 1915 till utg�ngen av den f�rs�krades f�delse�r. Icke svenska medborgare f�dda 1923 eller tidigare 29 � F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare och som �r f�dd 1923 eller tidigare, ska vid till�mpning av 8 � fr�n talen 30 r�knas av det an- tal �r f�re 1960, f�r vilka inkomst som taxerats till statlig inkomstskatt har ber�knats f�r honom eller henne. H�gst tio �r f�r r�knas av enligt f�rsta stycket. �r den f�rs�krade f�dd n�- got av �ren 1915 1923, ska dock det h�gsta antal �r som f�r r�knas av mins- kas med ett f�r varje helt �r fr�n och med 1915 till utg�ngen av hans eller hennes f�delse�r. 64 kap. Premiepension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om premiepension i 2 6 ��. Vidare finns best�mmelser om uttag av premiepension i 714 ��, kapitalf�rvaltning, m.m. i 1522 ��, val och byte av fond i 2327 ��, �ndrad pensionsr�tt i 2831 ��, skadest�nd i 3236 ��, och kostnader f�r premiepensionsverksamheten i 3745 ��. </div> <div id="page174-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 174 SFS 2010:110 Avd. E Allm�nna best�mmelser om premiepension Premiepensionssystemet 2 � Premiepensionssystemet inneb�r att medel som motsvarar fastst�lld pensionsr�tt f�r premiepension fonderas, pensionsspararen har m�jlighet att sj�lv best�mma om f�rvaltningen av de medel som fonderas f�r hans eller hennes r�kning, och pensionernas storlek �r beroende av v�rdeutvecklingen p� de fonderade medlen. F�rs�kringsgivare 3 � Pensionsmyndigheten �r f�rs�kringsgivare f�r premiepension. Myn- dighetens verksamhet i fr�ga om premiepension ska bedrivas enligt f�rs�k- ringsm�ssiga principer. Ytterligare best�mmelser om Pensionsmyndighetens verksamhet m.m. finns i lagen (1998:710) med vissa best�mmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Pensionssparare 4 � Med pensionssparare avses var och en f�r vilken det har fastst�llts pensionsr�tt f�r premiepension enligt 61 kap., och f�rts �ver medel till f�rvaltning enligt 18 �. Med fastst�lld pensionsr�tt likst�lls pensionsr�tt som f�rts �ver fr�n pen- sionsspararens make enligt best�mmelserna i 61 kap. 1115 ��. Premiepensionskonto 5 � F�r varje pensionssparare ska Pensionsmyndigheten f�ra ett premie- pensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens tillgodohavande i premiepensionssystemet. Efterlevandeskydd 6 � Premiepension l�mnas i vissa fall till pensionsspararens efterlevande som ett efterlevandeskydd. Best�mmelser om efterlevandeskydd finns i 89, 91 och 92 kap. Uttag av premiepension Allm�nna best�mmelser 7 � Pensionsspararen kan v�lja att f� ut sin premiepension antingen i form av uttag fr�n fondf�rs�kringen enligt 10 � eller i form av livr�nta med garan- terat belopp enligt 11 14 ��. 8 � Premiepensionen �r livsvarig och ska ber�knas lika f�r kvinnor och m�n. 9 � Ytterligare best�mmelser om uttag av premiepension finns i 56 kap. </div> <div id="page175-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 175 SFS 2010:110 Avd. E Premiepension fr�n fondf�rs�kring 10 � Premiepension fr�n fondf�rs�kring ska ber�knas med utg�ngspunkt i tillgodohavandet p� pensionsspararens premiepensionskonto. Premiepension i form av livr�nta 11 � Om pensionsspararen beg�r det ska premiepensionen l�mnas i form av en livr�nta med garanterade belopp. Den finansiella risken f�r de tillg�ng- ar som motsvarar tillgodohavandet p� pensionsspararens premiepen- sionskonto �verg�r d� p� Pensionsmyndigheten. 12 � En �verg�ng till livr�nta f�r g�ras tidigast n�r pensionsspararen b�rjar ta ut premiepension. �verg�ngen m�ste avse hela tillgodohavandet p� premiepensionskontot och g�ller �ven f�r medel som senare tillf�rs kontot. 13 � En �verg�ng som beg�rs senare �n vad som avses i 12 � f�rsta stycket f�r verkan tidigast fr�n och med m�naden efter den d� beg�ran kom in till Pensionsmyndigheten. N�r Pensionsmyndigheten har p�b�rjat inl�sen av pensionsspararens inne- hav, kan beg�ran om �verg�ng till livr�nta inte �terkallas. 14 � Vid �verg�ng till premiepension i form av livr�nta ska pensionen be- st�mmas med utg�ngspunkt i tillg�ngarnas v�rde vid inl�sen av innehavet. Inl�sen ska ske snarast efter det att beg�ran kom in till Pensions- myndigheten, dock tidigast m�naden f�re den d� livr�ntan f�rsta g�ngen ska betalas ut. Kapitalf�rvaltning m.m. Tillf�llig f�rvaltning 15 � Pensionsmyndigheten ansvarar f�r f�rvaltningen av de avgiftsmedel som har f�rts till Riksg�ldskontoret enligt 6 � lagen (2000:981) om f�rdelning av socialavgifter, och 8 � lagen (1998:676) om statlig �lderspensionsavgift. Pensionsmyndigheten ansvarar f�r f�rvaltningen av avgiftsmedlen till dess att de f�rs �ver enligt 18 � till annan f�rvaltning. 16 � Pensionsmyndigheten ska under den tillf�lliga f�rvaltningen str�va efter att med ett l�gt risktagande och med h�nsyn till kravet p� betalningsbe- redskap uppn� s� god avkastning p� medlen som m�jligt. Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka tillg�ngsslag medlen ska pla- ceras. 17 � Avkastningen p� avgiftsmedlen ska f�rdelas mellan pensionsspararna i f�rh�llande till storleken av vars och ens fastst�llda pensionsr�tt. </div> <div id="page176-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 176 SFS 2010:110 Avd. E Placering hos fondf�rvaltare 18 � N�r pensionsr�tt f�r premiepension har fastst�llts f�r en pensions- sparare, ska Pensionsmyndigheten f�ra �ver medel som motsvarar pensions- r�tten samt avkastningen p� dessa medel till f�rvaltning i 1. v�rdepappersfonder eller fondf�retag som avses i 19 �, eller 2. fonder som f�rvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allm�nna pensionsfonder (AP-fonder). Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livr�nta enligt 11 14 �� ska medlen i st�llet f�ras �ver till Pensionsmyndighetens livr�nte- verksamhet. 19 � �verf�ring enligt 18 � f�rsta stycket 1 f�r g�ras till fonder som har anm�lts f�r registrering hos Pensionsmyndigheten och som f�rvaltas av fondf�rvaltare som 1. har r�tt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investe- ringsfonder, 2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten, 3. har �tagit sig att p� beg�ran l�mna s�dana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15 och 18 �� lagen om investeringsfonder till pensionssparare som har valt eller �verv�ger att v�lja n�gon av f�rvaltarens fonder i premie- pensionssystemet, 4. har �tagit sig att inte ta ut n�gra avgifter f�r inl�sen av fondandelar, 5. har �tagit sig att, med eller utan s�rskild prisneds�ttning, inte ta ut av- gifter i �vrigt ut�ver vad som godtagits av myndigheten, och 6. har �tagit sig att f�r varje �r till myndigheten rapportera dels alla kost- nader som har tagits ut ur fonden, uppdelade p� olika kostnadsslag, dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, med angivande av hur stor del som avser f�rvaltningskostnader, inklusive kostna- der f�r f�rvaring av fondtillg�ngarna. 20 � Medlen f�r inte placeras i fonder som, enligt de f�r fonden g�llande best�mmelserna, kan dela ut medel till andra �n andels�garna, eller andra fondf�retag �n som avses i 1 kap. 7 � lagen (2004:46) om investe- ringsfonder utom i de fall som avses i 21 �. 21 � Pensionsmyndigheten f�r, efter att ha inh�mtat yttrande fr�n Finans- inspektionen, medge att medlen placeras i fondf�retag som avses i 1 kap. 9 � lagen (2004:46) om investeringsfonder om fondf�retaget uppfyller krav motsvarande dem som st�lls i r�dets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra f�rfattningar som avser f�retag f�r kollektiva investeringar i �verl�tbara v�rdepapper (fondf�retag), senast �ndrad genom Europaparla- mentets och r�dets direktiv 2001/108/EG. 22 � Pensionsmyndigheten f�r best�mma ett h�gsta antal fonder som sam- tidigt f�r registreras f�r en fondf�rvaltare. </div> <div id="page177-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 177 SFS 2010:110 Avd. E Val och byte av fond Inledande best�mmelser 23 � Pensionsspararen har r�tt att best�mma var de medel som f�r spara- rens r�kning f�rs �ver enligt 18 � ska placeras. Regeringen eller den myn- dighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om ett h�gsta antal fonder som samtidigt f�r antecknas p� ett premiepensionskonto. Best�mmelser om f�rdelningen av medel n�r pensionsspararen best�mmer att hans eller hennes medel ska f�ras �ver till en eller flera fonder som f�r- valtas av Sjunde AP-fonden finns i 5 kap. 1 � andra stycket lagen (2000:192) om allm�nna pensionsfonder (AP-fonder). Val av fond n�r pensionsr�tt fastst�lls f�rsta g�ngen 24 � Pensionsspararen ska upplysas om r�tten att v�lja placering av de medel som avses i 23 � n�r pensionsr�tt f�r premiepension f�rsta g�ngen har fastst�llts f�r honom eller henne. Om pensionsspararen inte anm�ler n�got val inom den tid som Pensions- myndigheten beslutar, ska myndigheten f�ra �ver medlen till en eller flera fonder som f�rvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om all- m�nna pensionsfonder (AP-fonder). Best�mmelser om f�rdelningen av med- len finns i 5 kap. 1 � tredje stycket samma lag. Byte av fond 25 � P� beg�ran av pensionsspararen ska Pensionsmyndigheten placera om spararens fondmedel p� det s�tt som spararen anger. Pensionsspararen ska upplysas om r�tten att placera om fondmedlen. �rlig �verf�ring 26 � N�r pensionsr�tt f�r premiepension f�r ett senare �r �n det f�rsta �ret har fastst�llts f�r pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten f�ra �ver medlen till en eller flera fonder. F�rdelningen mellan fonderna ska svara mot vad spararen senast best�mt om placeringen i fond av medlen p� pre- miepensionskontot. Om pensionsspararen inte har best�mt en s�dan placering, ska Pen- sionsmyndigheten f�ra �ver medlen till en eller flera fonder som f�rvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allm�nna pensionsfonder (AP-fonder). Best�mmelser om f�rdelningen av medlen finns i 5 kap. 1 � tredje stycket samma lag. 27 � Pensionsmyndigheten ska �rligen upplysa pensionsspararen om de �t- g�rder som myndigheten enligt 26 � ska vidta n�r pensionsr�tt f�r premie- pension har fastst�llts. </div> <div id="page178-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 178 SFS 2010:110 Avd. E �ndrad pensionsr�tt Allm�nna best�mmelser 28 � N�r ett beslut om pensionsr�tt f�r premiepension har �ndrats, ska det belopp med vilket pensionsr�tten har �ndrats �kas med den avkastning som enligt 17 � har tillf�rts eller skulle ha tillf�rts pensionsspararen f�r detta be- lopp. Det �kade beloppet ska d�refter r�knas upp med basr�nta enligt 19 kap. 3 � skattebetalningslagen (1997:483) f�r tiden fr�n och med den 1 april �ret efter fastst�llelse�ret till och med dagen f�r beslutet om �ndring av pensions- r�tten. 29 � Det enligt 28 � uppr�knade beloppet ska vid h�jning av pensionsr�tt f�r premiepension l�ggas till och vid s�nkning av s�dan pensionsr�tt dras av fr�n pensionsspararens premiepensionskonto. N�r till�gg eller avdrag enligt f�rsta stycket har gjorts, till�mpas best�m- melserna i 30 eller 31 �. �tg�rder vid h�jd pensionsr�tt 30 � Om ett beslut inneb�r att fastst�lld pensionsr�tt f�r premiepension har h�jts, ska Pensionsmyndigheten f�ra �ver medel som motsvarar det uppr�k- nade beloppet enligt 28 � fr�n den tillf�lliga f�rvaltningen enligt 15 17 �� till fonder p� det s�tt som anges i 26 �. Om pensionsspararen har b�rjat ta ut premiepension i form av livr�nta en- ligt 11 �, ska beloppet i st�llet f�ras �ver till Pensionsmyndighetens livr�nte- verksamhet. �tg�rder vid s�nkt pensionsr�tt 31 � Om ett beslut inneb�r att fastst�lld pensionsr�tt f�r premiepension har s�nkts, ska Pensionsmyndigheten ta ut medel som motsvarar det uppr�knade beloppet enligt 28 � fr�n de fonder d�r medel har placerats f�r pensionsspa- rarens r�kning. Fonderna ska tas i anspr�k i f�rh�llande till v�rdet av inneha- vet i varje fond. Har pensionsspararen tagit ut premiepension i form av liv- r�nta enligt 11 �, ska beloppet i st�llet betalas av Pensionsmyndigheten med omr�kning av fastst�llda livr�ntebelopp. Om beloppet inte t�cks av tillgodohavandet p� pensionsspararens pre- miepensionskonto, ska det resterande beloppet redovisas som ett underskott p� kontot. Om det senare fastst�lls ny pensionsr�tt f�r spararen, ska under- skottet t�ckas innan medel f�rs �ver till f�rvaltning enligt 18 �. Skadest�nd Allm�nna best�mmelser 32 � Om n�gon �r skadest�ndsskyldig f�r att ha orsakat att fondandelar som Pensionsmyndigheten har f�rv�rvat f�r en eller flera pensionssparares r�kning g�tt ned i v�rde, ska skadest�ndet betalas till myndigheten. </div> <div id="page179-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 179 SFS 2010:110 Avd. E Skadest�ndstalan 33 � Talan om skadest�nd som avses i 32 � f�r f�ras av Pensions- myndigheten. En pensionssparare f�r vars r�kning s�dana fondandelar som avses i 32 � har f�rv�rvats har ocks� r�tt att f�ra talan om skadest�nd till myndigheten. Detta g�ller dock endast om Pensionsmyndigheten har f�rklarat att den inte avser att f�ra talan om skadest�nd, och inte heller har tr�ffat n�gon uppg�relse om skadest�ndsskyldighet. 34 � Om talan enligt 33 � andra stycket v�cks, f�r n�gon uppg�relse om skadest�ndsskyldigheten inte tr�ffas utan pensionsspararens samtycke. R�tteg�ngskostnader 35 � En pensionssparare som f�r talan om skadest�nd till Pensionsmyndig- heten svarar sj�lv f�r r�tteg�ngskostnaderna. Pensionsspararen har dock r�tt till ers�ttning f�r dessa kostnader av Pen- sionsmyndigheten, i den utstr�ckning de t�cks av vad som har kommit myn- digheten till godo genom r�tteg�ngen. S�dan ers�ttning ska dras av fr�n ska- dest�ndsbeloppet innan f�rdelning enligt 36 � g�rs. F�rdelning av skadest�ndsbelopp 36 � N�r ett skadest�ndsbelopp har betalats till Pensionsmyndigheten, ska myndigheten, f�r varje pensionssparare f�r vars r�kning andelar f�rv�rvats i den ber�rda fonden, ber�kna hur stor del av skadest�ndsbeloppet som h�nf�r sig till pensionsspararen. Myndigheten ska �ka tillgodohavandet p� pensionsspararens premie- pensionskonto med detta belopp och f�ra �ver beloppet till fonder p� det s�tt som anges i 26 �. Om pensionsspararen har b�rjat ta ut pension i form av liv- r�nta enligt 11 �, ska beloppet i st�llet f�ras �ver till myndighetens livr�nte- verksamhet. Kostnader f�r premiepensionsverksamheten Avgifter f�r sk�tseln av premiepensionssystemet 37 � Pensionsmyndighetens kostnader f�r sk�tseln av premiepensions- systemet ska t�ckas genom avgifter som dras av fr�n tillgodohavandena p� pensionsspararnas premiepensionskonton, om de inte t�cks p� n�got annat s�tt. Pensionsmyndigheten best�mmer n�r avgifterna ska tas ut. Avgifterna dis- poneras av myndigheten. 38 � Avgifterna ska best�mmas s� att de ber�knas t�cka det aktuella �rets kostnader med sk�lig f�rdelning mellan pensionsspararna. H�nsyn ska d� tas till under- eller �verskott fr�n det f�reg�ende �ret. 39 � Avgifterna ska helt eller delvis anges som en procentsats av till- godohavandet p� varje pensionssparares premiepensionskonto. </div> <div id="page180-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 180 SFS 2010:110 Avd. E N�r procentsatsen fastst�lls f�r Pensionsmyndigheten utg� fr�n en upp- skattning av det sammanlagda v�rdet av tillgodohavandena p� pensions- spararnas premiepensionskonton. Avgifter f�r registrering av och information om fonder 40 � Pensionsmyndigheten f�r ta ut avgifter fr�n fondf�rvaltare f�r att t�cka myndighetens kostnader f�r registrering av fonder, och information om fonder. 41 � Uppgift om att avgifter f�r tas ut ska finnas i det avtal mellan Pen- sionsmyndigheten och f�rvaltaren som avses i 19 � 2. Best�mmelserna i 37 � andra stycket g�ller �ven f�r s�dana avgifter. Bemyndigande 42 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om uttaget av avgifter f�r Pen- sionsmyndighetens kostnader. Kostnader vid �ndring av premiepensionsuttag 43 � Pensionsmyndigheten f�r best�mma att �terkallelse av uttag av pre- miepension, nytt uttag av pension efter �terkallelse samt �ndring av den an- del av pensionen som tas ut ska bekostas av pensionsspararen. Kostnaden f�r �tg�rden ska d� dras av fr�n tillgodohavandet p� pensionsspararens premie- pensionskonto. Kostnader vid �verf�ring av pensionsr�tt 44 � De pensionssparare som tagit emot pensionsr�tt som �verf�rts fr�n make enligt best�mmelserna i 61 kap. 1115 �� ska svara f�r minskad arvs- vinst och �vriga kostnader p� grund av �verf�ringen. Detta sker genom att kostnaderna, efter sk�lig f�rdelning, dras av fr�n tillgodohavandet p� sparar- nas premiepensionskonton. Ett s�dant avdrag ska ber�knas lika f�r m�n och kvinnor. Kostnader vid fondbyte 45 � Pensionsmyndigheten f�r ta ut avgifter fr�n pensionssparare som ge- nomf�r fondbyte. Avgifterna disponeras av myndigheten. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re- skrifter om uttaget av avgifter. </div> <div id="page181-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 181 SFS 2010:110 Avd. E IV Garantipension 65 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om garantipension f�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare i 66 kap., och garantipension f�r den som �r f�dd 1938 eller senare i 67 kap. Personer som likst�lls med gifta 2 � N�r det g�ller garantipension likst�lls med gift f�rs�krad en f�rs�krad som �r sambo med n�gon som han eller hon har varit gift med, eller har eller har haft barn med. Personer som likst�lls med ogifta 3 � N�r det g�ller garantipension likst�lls med ogift f�rs�krad en f�rs�krad som �r gift men stadigvarande lever �tskild fr�n sin make, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat. 66 kap. Garantipension f�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till garantipension i 2 �, f�rm�nsniv�er och samordning i 3 och 4 ��, ber�kningsunderlag f�r garantipension i 515 ��, och ber�kning av garantipension i 1624 ��. R�tten till garantipension 2 � Garantipension till en f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare l�mnas endast om han eller hon enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring var ber�ttigad till folkpension i form av �lderspension vid utg�ng- en av 2002. F�rm�nsniv�er och samordning 3 � Uttag av garantipension f�r begr�nsas till tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av hel pension. 4 � Om den f�rs�krade har r�tt till inkomstgrundad �lderspension i form av till�ggspension l�mnas garantipension endast om och till den del han eller hon tar ut till�ggspension f�r samma tid. </div> <div id="page182-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 182 SFS 2010:110 Avd. E Ber�kningsunderlag f�r garantipension Huvudregler 5 � Den f�rs�krades �rliga garantipension ska ber�knas p� det underlag som f�ljer av andra stycket och 615 �� (ber�kningsunderlaget). I ber�kningsunderlaget ska det i f�rekommande fall ing� 1. inkomstgrundad �lderspension i form av till�ggspension f�r samma �r efter samordning enligt 69 kap. 12 �, 2. �nkepension, 3. svensk tj�nstepension, 4. �lders-, efterlevande- och f�rtidspension enligt utl�ndsk lagstiftning samt utl�ndsk tj�nstepension, 5. ett belopp motsvarande den folkpension i form av �lderspension som enligt �ldre best�mmelser skulle ha l�mnats till den f�rs�krade, till den del denna pension inte motsvaras av till�ggspension, 6. ett belopp motsvarande det pensionstillskott som skulle ha l�mnats till den f�rs�krade enligt den upph�vda lagen (1969:205) om pensionstillskott och punkten 2 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1998:705) om �ndring i n�mnda lag, allt i best�mmelsernas lydelse f�re den 1 januari 2003, och 7. andra f�rm�ner som �r att anse som folkpension i form av �lders- pension. Till�ggspension 6 � Den till�ggspension som ing�r i ber�kningsunderlaget enligt 5 � ska alltid uppg� till minst vad den f�rs�krade skulle ha haft r�tt till i form av till- l�ggspension enligt 63 kap. 6 � f�rsta stycket 2, om den delen av till�ggspen- sionen i st�llet f�r att f�ljsamhetsindexeras enligt 63 kap. 11 � hade ber�k- nats med till�mpning av det prisbasbelopp som g�llde f�r det aktuella �ret. Om till�ggspensionen har samordnats enligt 69 kap. 12 �, ska best�m- melserna i f�rsta stycket inte till�mpas. 7 � Om den f�rs�krade enligt 2 � lagen (2002:125) om �verf�ring av v�r- det av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna har �ver- f�rt v�rdet av r�tt till till�ggspension och n�gon �verf�ring fr�n gemenska- perna enligt 8 � samma lag d�refter inte har skett, ska garantipensionen be- r�knas som om n�gon �verf�ring till gemenskaperna inte hade skett. Tj�nstepension 8 � Med tj�nstepension enligt 5 � andra stycket 3 och 4 avses f�ljande: 1. pension som betalas ut p� grund av s�dan tj�nstepensionsf�rs�kring som avses i 58 kap. 7 � inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. pension som betalas ut p� grund av tidigare tj�nst p� annat s�tt �n ge- nom f�rs�kring. 9 � Tj�nstepension ska ing� i ber�kningsunderlaget med det belopp som framg�r av taxeringen �ret f�re det �r garantipensionen avser. I ber�kningsunderlaget ska det �ven ing� tj�nstepension som avses i 5 � f�rsta stycket 5 och 7 lagen (1991:586) om s�rskild inkomstskatt f�r utom- </div> <div id="page183-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 183 SFS 2010:110 Avd. E lands bosatta, om skattskyldighet enligt den lagen f�rel�g kalender�ret tv� �r f�re det �r garantipensionen avser. 10 � Om en s�dan pension till efterlevande som avses i 9 � tillkommer se- nare, ska ber�kningsunderlaget r�knas om med h�nsyn till den tillkommande pensionen. Omr�kningen ska g�ras fr�n och med m�naden efter den m�nad d� Pensionsmyndigheten fick k�nnedom om pensionen. Detsamma ska g�lla n�r en pension som avses i 9 � tillkommer i samband med att �lderspension beviljas i form av garantipension. Ett tillkommande belopp enligt f�rsta stycket ska, om inte 11 � ska till�m- pas, ing� i ber�kningsunderlaget till dess uppgifterna vid taxeringen avser tj�nstepensionen f�r helt �r. 11 � Upph�r eller minskar tj�nstepensionen ska ber�kningsunderlagets be- lopp f�r tj�nstepension efter anm�lan av den f�rs�krade justeras fr�n och med den m�nad d� Pensionsmyndigheten fick k�nnedom om �ndringen. 12 � Det som anges i 9 11 �� ska i till�mpliga delar �ven g�lla f�r �lders-, efterlevande- och f�rtidspension enligt utl�ndsk lagstiftning enligt 5 � andra stycket 4. Belopp motsvarande folkpension 13 � Det belopp som motsvarar folkpension enligt 5 � andra stycket 5 ska ber�knas enligt 1. 5 och 6 kap. i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, 2. punkterna 2 och 3 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1998:704) om �ndring i f�rstn�mnda lag, samt 3. punkterna 3, 4, 6 och 7 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1992:1277) om �ndring i f�rstn�mnda lag. Ber�kningen ska grundas p� den bos�ttningstid samt de �r med pen- sionspo�ng och d�rmed likst�llda �r som ska tillgodor�knas den f�rs�krade f�r tid f�re den 1 januari 2003. De best�mmelser som anges i f�rsta stycket ska till�mpas i sin lydelse f�re n�mnda dag. Belopp motsvarande pensionstillskott 14 � N�r det belopp f�r pensionstillskott som ing�r i ber�kningsunderlaget enligt 5 � andra stycket 6 ska ber�knas g�ller f�ljande. S�dan avr�kning en- ligt 3 � f�rsta stycket i den upph�vda lagen (1969:205) om pensionstillskott som gjordes f�r till�ggspension i form av �lderspension ska g�ras f�r till�ggspension enligt 63 kap. 6 �. Vid avr�kningen ska till�ggspensionen f�rst minskas med det belopp som den f�rs�krade skulle ha haft r�tt till i till�ggspension enligt 63 kap. 6 � f�r- sta stycket 2, om den delen av till�ggspensionen i st�llet f�r att f�ljsamhets- indexeras enligt 63 kap. 11 � hade ber�knats med till�mpning av det prisbas- belopp som g�llde f�r det aktuella �ret. </div> <div id="page184-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 184 SFS 2010:110 Avd. E Belopp vid samordning med livr�nta 15 � S�dan avr�kning som anges i 14 � ska g�ras f�r till�ggspension f�re samordning enligt 69 kap. 12 �. Om samordning har gjorts enligt 69 kap. 12 �, ska ber�kningsunderlaget enligt 5 � uppg� minst till vad som enligt �ldre best�mmelser skulle ha l�m- nats i folkpension och pensionstillskott f�re avr�kning f�r till�ggspension. Vid ber�kningen till�mpas 5 � andra stycket 6 och 13 �. Ber�kning av garantipension Inledande best�mmelse 16 � Garantipension ska ber�knas enligt 17 21 �� om ber�kningsunder- laget �verstiger 0,25 prisbasbelopp men inte �verstiger 3,16 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, eller 2,8275 prisbasbelopp f�r den som �r gift. I andra fall ska garantipensionen ber�knas enligt 22 och 23 ��. Uppr�kning av vissa ber�kningsunderlag 17 � Om ber�kningsunderlaget �verstiger 0,25 prisbasbelopp men under- stiger 1,354 prisbasbelopp, multipliceras ber�kningsunderlaget med 1,5174. Produkten minskas d�refter med 0,1193 prisbasbelopp. 18 � F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag uppg�r till minst 1,354 prisbasbelopp men understiger 1,529 prisbasbelopp multipliceras be- r�kningsunderlaget med 1,343. Produkten �kas d�refter med 0,1168 prisbas- belopp. 19 � F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag uppg�r till minst 1,529 prisbasbelopp men inte �verstiger 3,16 prisbasbelopp motsvarar be- r�kningsunderlaget summan av 2,17 prisbasbelopp och produkten av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger 1,51 pris- basbelopp och 0,60. 20 � F�r den som �r gift och vars ber�kningsunderlag uppg�r till minst 1,354 prisbasbelopp men inte �verstiger 2,8275 prisbasbelopp motsvarar be- r�kningsunderlaget summan av 1,935 prisbasbelopp och produkten av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger 1,34 prisbasbeloppet och 0,60. Garantipension efter uppr�kning 21 � Den �rliga garantipensionen motsvarar differensen mellan det ber�kningsunderlag som r�knats upp enligt 1720 �� och summan av s�dan till�ggspension, tj�nstepension, �nkepension, ut- l�ndsk pension och s�dana andra f�rm�ner som enligt 5 � andra stycket 7 har ing�tt i ber�kningsunderlaget. </div> <div id="page185-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 185 SFS 2010:110 Avd. E Garantipension i andra fall 22 � F�r den vars ber�kningsunderlag inte �verstiger 0,25 prisbasbelopp g�ller f�ljande: Den �rliga garantipensionen motsvarar differensen mellan ber�kningsunderlaget sedan detta multiplicerats med 1,04 och summan av s�dan till�ggspension, tj�nstepension, �nkepension, ut- l�ndsk pension och s�dana andra f�rm�ner som enligt 5 � andra stycket 7 har ing�tt i ber�kningsunderlaget. 23 � F�r den vars ber�kningsunderlag �verstiger 3,16 prisbasbelopp f�r den som �r ogift eller 2,8275 prisbasbelopp f�r den som �r gift g�ller f�ljan- de: Den �rliga garantipensionen motsvarar differensen mellan ber�kningsunderlaget och summan av s�dan till�ggspension, tj�nstepension, �nkepension, ut- l�ndsk pension och s�dana andra f�rm�ner som enligt 5 � andra stycket 7 har ing�tt i ber�kningsunderlaget. Partiell garantipension 24 � Partiell garantipension utg�r en s� stor andel av garantipension ber�k- nad enligt 21 23 �� vid helt uttag som svarar mot den andel som tas ut. 67 kap. Garantipension f�r den som �r f�dd 1938 eller senare Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till garantipension i 2 �, samordning och uttag av garantipension i 3 och 4 ��, f�rs�kringstiden i 514 ��, ber�kningsunderlag f�r garantipension i 1520 ��, och ber�kning av garantipension i 2126 ��. R�tten till garantipension 2 � Garantipension till en f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare kan l�m- nas om han eller hon enligt 5 14 �� har en f�rs�kringstid om minst tre �r. Samordning och uttag av garantipension 3 � Garantipension till en f�rs�krad som har r�tt till inkomstgrundad �l- derspension i form av inkomstpension eller till�ggspension l�mnas endast i den utstr�ckning som han eller hon tar ut s�dan pension f�r samma tid. Ga- rantipensionen kan d� begr�nsas till tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av hel pension. I annat fall f�r garantipension inte tas ut i andelar. 4 � Garantipension f�r tas ut tidigast fr�n och med den m�nad d� den f�r- s�krade fyller 65 �r. </div> <div id="page186-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 186 SFS 2010:110 Avd. E F�rs�kringstiden Bos�ttning i Sverige 5 � Som f�rs�kringstid f�r garantipension r�knas tid under vilken en per- son ska anses ha varit bosatt i Sverige enligt 5 kap. Vistelse i Sverige f�re bos�ttning 6 � Som f�rs�kringstid f�r garantipension r�knas �ven tid under vilken en pensionss�kande f�re tidpunkten f�r bos�ttning enligt 5 � oavbrutet har vis- tats i Sverige efter att ha ans�kt om uppeh�llstillst�nd. Bos�ttning i tidigare hemland 7 � Om en pensionss�kande har beviljats uppeh�llstillst�nd som flykting enligt 4 kap. 1 � eller som annan skyddsbeh�vande enligt 2 eller 2 a � utl�n- ningslagen (2005:716) eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser eller be- viljats statusf�rklaring enligt 4 kap. 3 c � utl�nningslagen eller motsvarande f�rklaring enligt �ldre best�mmelser r�knas som f�rs�kringstid f�r garanti- pension �ven tid under vilken han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland fr�n och med det kalender�r d� den pensionss�kande fyllde 25 �r till tidpunkten d� han eller hon f�rst ankom till Sverige. 8 � Vid ber�kningen enligt 7 � ska en s� stor andel av tiden i hemlandet tillgodor�knas som svarar mot kvoten mellan den tid under vilken den pensionss�kande har varit bosatt i Sverige, in- r�knad den tid som avses i 6 �, fr�n den f�rsta ankomsten till landet till och med det kalender�r d� han eller hon fyllde 64 �r och hela tidrymden fr�n det att den pensionss�kande f�rsta g�ngen kom till Sverige till och med det kalender�r d� han eller hon fyllde 64 �r. Vid ber�kningen ska det bortses fr�n tid f�r vilken den pensionss�kande, vid bos�ttning i Sverige, har r�tt till pension fr�n hemlandet. 9 � Vid till�mpningen av 7 och 8 �� likst�lls med tid i hemlandet tid d� den pensionss�kande f�re den f�rsta ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land d�r han eller hon har beretts en tillf�llig fristad. Bist�ndsarbetare m.fl. 10 � Vid ber�kning av f�rs�kringstid f�r garantipension f�r bist�nds- arbetare m.fl. som enligt 5 kap. 6 � anses bosatta i Sverige �ven under vis- telse utomlands ska bortses fr�n tid f�r vilken den uts�nde, vid bos�ttning i Sverige, har r�tt till s�dan pension fr�n det andra landet som inte enligt 15 19 �� ska ligga till grund f�r ber�kning av garantipension. Tiden mellan 16 och 64 �rs �lder 11 � Vid ber�kning av f�rs�kringstid beaktas endast tid fr�n och med det kalender�r d� den pensionss�kande har uppn�tt 16 �rs �lder till och med det kalender�r d� han eller hon har fyllt 64 �r. </div> <div id="page187-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 187 SFS 2010:110 Avd. E Tiden mellan 16 och 24 �rs �lder 12 � Tid fr�n och med det kalender�r d� den pensionss�kande har fyllt 16 �r till och med det kalender�r d� han eller hon har fyllt 24 �r r�knas som f�rs�kringstid endast om det f�r den pensionss�kande f�r samma tid har fastst�llts pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller f�r f�rtidspension eller sjukbidrag enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 2003, som per kalender�r uppg�r till l�gst ett inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 ��. Efter sjukers�ttning 13 � F�r den som omedelbart f�re den kalenderm�nad d� han eller hon fyllde 65 �r hade r�tt till hel sjukers�ttning i form av garantiers�ttning g�ller f�ljande. Om det �r f�rm�nligare �n en ber�kning enligt 5 12 ��, r�knas som f�rs�kringstid f�r garantipension den f�rs�kringstid som legat till grund f�r ber�kning av sjukers�ttningen. Sammanlagd f�rs�kringstid 14 � Den sammanlagda f�rs�kringstiden f�r garantipension ska vid ber�k- ningen s�ttas ned till n�rmaste hela antal �r. Ber�kningsunderlag f�r garantipension Inkomstgrundad �lderspension 15 � Till grund f�r ber�kning av garantipension enligt 21 25 �� ska ligga den inkomstgrundade �lderspension som den f�rs�krade har r�tt till f�r samma �r med de �ndringar och till�gg som anges i 1620 �� (ber�k- ningsunderlaget). 16 � Med inkomstgrundad �lderspension enligt 15 � avses inkomstgrundad �lderspension enligt denna balk f�re minskning som anges i 69 kap. 2 11 ��, och s�dan allm�n obligatorisk �lderspension enligt utl�ndsk lagstiftning som inte �r att likst�lla med garantipension enligt denna balk. Inkomstpension och premiepension ska ber�knas som om den f�rs�krade endast hade tillgodor�knats pensionsr�tt f�r inkomstpension och som om denna pensionsr�tt, f�re minskning enligt 61 kap. 10 �, hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. �vriga f�rm�ner som ing�r i ber�kningsunderlaget 17 � I ber�kningsunderlaget ska ocks� ing� �nkepension, efterlevandepension enligt utl�ndsk lagstiftning, och s�dana f�rm�ner som l�mnas till den f�rs�krade enligt utl�ndsk lag- stiftning och som motsvarar sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller som utg�r pension vid invaliditet. </div> <div id="page188-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 188 SFS 2010:110 Avd. E Obetalda avgifter 18 � N�r pensionsr�tt eller pensionspo�ng till f�ljd av bristande eller un- derl�ten avgiftsbetalning inte har tillgodor�knats eller har minskats f�r den f�rs�krade ska, vid till�mpning av 15 och 16 ��, h�nsyn tas till den inkomst- pension eller till�ggspension som skulle ha l�mnats om full avgift hade beta- lats. �verf�ring av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna 19 � Om den f�rs�krade enligt 2 � lagen (2002:125) om �verf�ring av v�r- det av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna har �ver- f�rt v�rdet av pensionsr�tt f�r inkomstpension, pensionsr�tt f�r premiepen- sion och v�rdet av r�tt till till�ggspension, och n�gon �verf�ring fr�n gemen- skaperna enligt 8 � samma lag d�refter inte har skett, ska ber�kningsunderla- get best�mmas som om n�gon �verf�ring inte hade skett. Uttag av inkomstgrundad �lderspension fr�n annan tidpunkt �n vid 65 �rs �lder 20 � Om den f�rs�krade har r�tt till inkomstpension eller till�ggspension ska ber�kningsunderlaget alltid best�mmas som om inkomstpensionen och till�ggspensionen hade b�rjat lyftas den kalenderm�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r. Om s�dant garantitill�gg l�mnas som avses i 63 kap. 18 och 19 �� och in- komstpension eller till�ggspension har tagits ut f�re den kalenderm�nad d� den f�rs�krade fyllde 65 �r ska, n�r ber�kningsunderlaget best�ms, detta till- l�gg �kas p� motsvarande s�tt som hel �rlig till�ggspension har minskats en- ligt 63 kap. 20 �. Ber�kning av garantipension Ogifta 21 � F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag inte �verstiger 1,26 prisbasbelopp g�ller f�ljande. Den �rliga garantipensionen �r 2,13 prisbasbelopp (basniv�n f�r ogifta) minskat med ber�kningsunderlaget. 22 � F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag �verstiger 1,26 prisbasbelopp g�ller f�ljande. Den �rliga garantipensionen �r 0,87 prisbasbelopp minskat med 48 pro- cent av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger 1,26 prisbasbelopp. Gifta 23 � F�r den som �r gift och vars ber�kningsunderlag inte �verstiger 1,14 prisbasbelopp g�ller f�ljande. Den �rliga garantipensionen �r 1,9 prisbasbelopp (basniv�n f�r gifta) minskat med ber�kningsunderlaget. </div> <div id="page189-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 189 SFS 2010:110 Avd. E 24 � F�r den som �r gift och vars ber�kningsunderlag �verstiger 1,14 pris- basbelopp g�ller f�ljande. Den �rliga garantipensionen �r 0,76 prisbasbelopp minskat med 48 pro- cent av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger 1,14 prisbasbelopp. Avkortning om f�rs�kringstiden understiger 40 �r 25 � F�r den som inte kan tillgodor�knas 40 �rs f�rs�kringstid f�r garanti- pension ska samtliga de prisbasbeloppsanknutna belopp som anges i 21 24 �� avkortas till s� stor andel som svarar mot kvoten mellan f�rs�kringstiden och talet 40. Partiell garantipension 26 � Partiell garantipension utg�r en s� stor andel av garantipension ber�k- nad enligt 21 25 �� vid helt uttag som svarar mot den andel som tas ut. V Vissa gemensamma best�mmelser om allm�n �lderspension 68 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om samordning av allm�n �lderspension och yrkesskadelivr�nta i 69 kap., �ndring av ber�kningsunderlag f�r allm�n �lderspension i 70 kap., och utbetalning av allm�n �lderspension i 71 kap. 69 kap. Samordning av allm�n �lderspension och yrkesskadelivr�nta Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om n�r samordning ska ske i 25 ��, och hur samordning ska ske i 612 ��. N�r samordning ska ske 2 � Inkomstpension, till�ggspension eller garantipension ska minskas om den f�rs�krade har r�tt till livr�nta (yrkesskadelivr�nta) p� grund av obliga- torisk f�rs�kring enligt f�ljande upph�vda lagar: 1. lagen (1916:235) om f�rs�kring f�r olycksfall i arbete, 2. lagen (1929:131) om f�rs�kring f�r vissa yrkessjukdomar, och 3. lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring. Detsamma g�ller om den f�rs�krade 1. enligt n�gon annan f�rfattning eller enligt s�rskilt beslut av regeringen har r�tt till annan livr�nta, som best�ms eller betalas ut av F�rs�k- ringskassan, eller 2. f�r livr�nta enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring. </div> <div id="page190-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 190 SFS 2010:110 Avd. E 3 � Inkomstpension, till�ggspension eller garantipension ska inte minskas p� grund av livr�nta p� grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 4144 kap. 4 � Om samordning ska g�ras enligt 12 �, ska garantipensionen inte mins- kas enligt best�mmelserna i 6 11 ��. 5 � Om en skada som livr�nta har b�rjat l�mnas f�r �terigen medf�r sjuk- dom som ber�ttigar till sjukpenning, ska det anses som om livr�nta hade l�mnats under sjukdomstiden. Hur samordning ska ske Grundl�ggande best�mmelser 6 � Summan av inkomstpension, till�ggspension och garantipension ska minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta som �verstiger en sj�ttedel av prisbasbeloppet och som den f�rs�krade f�r som skadad. Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� garantipensionen och d�refter p� till�ggspensionen. 7 � Avdrag p� inkomstpension och p� till�ggspension enligt 63 kap. 6 � f�rsta stycket 1 f�r g�ras endast om den f�rs�krade kunnat tillgodor�kna sig pensionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade. 8 � Garantipension ska p� motsvarande s�tt som anges i 6 � minskas med livr�nta som den f�rs�krade f�r som efterlevande i annat fall �n som avses i 87 och 88 kap. Livr�nta med eng�ngsbelopp 9 � Har livr�nta eller del av livr�nta eller livr�nta f�r viss tid bytts ut mot ett eng�ngsbelopp, ska det vid ber�kningen anses som om livr�nta l�mnas el- ler som om den livr�nta som l�mnas har h�jts med ett belopp som motsvarar eng�ngsbeloppet enligt de f�rs�kringstekniska grunder som till�mpades vid utbytet. Garantiregel 10 � Summan av hel inkomstgrundad �lderspension och hel garantipension f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna i 2 och 6 8 ��, f�r m�nad r�knat un- derstiga 13 procent av prisbasbeloppet f�r den som �r ogift, och 11,5 procent av prisbasbeloppet f�r den som �r gift. 11 � Vid ber�kningen enligt 10 � ska best�mmelserna i 63 kap. 9 � till�m- pas. </div> <div id="page191-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 191 SFS 2010:110 Avd. E F�rs�krade f�dda 1937 eller tidigare 12 � F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare, och som i december 2002 fick s�v�l �lderspension som s�dan yrkesskadelivr�nta s�som skadad som avses i 2 �, ska till�ggspensionen minskas enligt f�ljande. Minskningen ska ske med ett belopp som motsvarar det belopp varmed den f�rs�krades �lderspension i december 2002 minskades f�r livr�nta s�- som skadad med st�d av 17 kap. 2 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Om livr�ntan minskas efter utg�ngen av 2002, ska det be- lopp som minskar till�ggspensionen minskas i motsvarande m�n. 70 kap. �ndring av ber�kningsunderlag f�r allm�n �lderspension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om inkomstgrundad �lderspension i 2 och 3 ��, �verf�rd pensionsr�tt f�r premiepension i 4 �, och garantipension i 5 �. Inkomstgrundad �lderspension 2 � Ett beslut om inkomstgrundad �lderspension ska �ndras om det f�r- anleds av en �ndring som gjorts i ber�kningsunderlaget f�r beslutet eller av en �ndring av ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser egenavgift. Detsamma g�ller om det efter �ndring av taxeringen st�r klart att pensionsr�tt f�r premiepension, till f�ljd av best�mmelserna i 61 kap. 8 �, inte skulle ha tillgodor�knats. Ett beslut om pensionsr�tt och pensionspo�ng ska �ndras ocks� n�r det f�ljer av best�mmelserna i 61 kap. 9 eller 21 � om obetalda avgifter. 3 � Den som ett beslut om �ndring enligt 2 � avser ska skriftligen under- r�ttas om �ndringen och om hur man beg�r ompr�vning av beslutet. �verf�rd pensionsr�tt f�r premiepension 4 � �verf�rd pensionsr�tt f�r premiepension ska �ndras om ett beslut f�r den som �verf�rt pensionsr�tten har �ndrats och detta f�ranleder en �ndring av den �verf�rda pensionsr�tten. Garantipension 5 � Ett beslut om garantipension f�r viss tid f�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare ska �ndras av Pensionsmyndigheten, om det f�ranleds av en �ndring som gjorts i fr�ga om den pension eller de belopp f�r samma tid som ing�tt i ber�kningsunderlaget enligt 66 kap. 5 15 ��. Ett beslut om garantipension f�r viss tid f�r den som �r f�dd 1938 eller se- nare ska �ndras av Pensionsmyndigheten, om det f�ranleds av en �ndring som gjorts i fr�ga om den inkomstgrundade �lderspension, �nkepension eller </div> <div id="page192-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 192 SFS 2010:110 Avd. E utl�ndska f�rm�n f�r samma tid som legat till grund f�r ber�kningen av ga- rantipensionen. 71 kap. Utbetalning av allm�n �lderspension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om utbetalningsperiod i 2 �, och avrundning i 35 ��. Utbetalningsperiod 2 � Allm�n �lderspension ska betalas ut m�nadsvis. �rspension som ber�knas uppg� till h�gst 2 400 kronor ska dock, om det inte finns s�rskilda sk�l, betalas ut i efterskott en eller tv� g�nger per �r. Ef- ter �verenskommelse med den f�rs�krade f�r pensionen �ven i andra fall be- talas ut en eller tv� g�nger per �r. Avrundning Inkomstpension, till�ggspension och garantipension 3 � N�r inkomstpension, till�ggspension eller garantipension ber�knas f�r m�nad ska den �rspension som ber�kningen grundar sig p� avrundas till n�r- maste hela krontal som �r j�mnt delbart med tolv. 4 � Vid ber�kning enligt 3 � ska pensioner som betalas ut samtidigt anses som en enda pension. Om inkomst- eller till�ggspension betalas ut samtidigt med garanti- pension, ska avrundningen enligt 3 � g�ras p� garantipensionen. Premiepension 5 � Premiepension avrundas m�nadsvis till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas upp�t. VI S�rskilda f�rm�ner vid �lderdom 72 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om s�rskilt pensionstill�gg i 73 kap., och �ldref�rs�rjningsst�d i 74 kap. 73 kap. S�rskilt pensionstill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om v�rd�r i 3 �, </div> <div id="page193-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 193 SFS 2010:110 Avd. E vem som likst�lls med f�r�lder i 4 �, r�tten till s�rskilt pensionstill�gg i 5 och 6 ��, tillgodor�kning av v�rd�r i 710 ��, ber�kning av s�rskilt pensionstill�gg i 1115 ��, och likst�llande med garantipension i 16 �. Inledande best�mmelse 2 � S�rskilt pensionstill�gg kan l�mnas som till�gg till �lderspension, om en f�r�lder f�re 1999 l�ngvarigt v�rdat ett sjukt eller funktionshindrat barn. V�rd�r 3 � Med ett v�rd�r avses i detta kapitel ett kalender�r f�re 1999 om 1. en f�r�lder under st�rre delen av �ret har v�rdat ett sjukt eller funk- tionshindrat barn, och 2. barnet under st�rre delen av �ret har f�tt hel f�rtidspension eller helt sjukbidrag tillsammans med handikappers�ttning enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 2001. Vem som likst�lls med f�r�lder 4 � N�r det g�ller s�rskilt pensionstill�gg likst�lls med f�r�lder den som under v�rd�ren 1. har varit s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare f�r barnet, 2. har varit blivande adoptivf�r�lder, 3. har varit f�r�lderns make och stadigvarande sammanbott med f�r- �ldern, eller 4. har varit sambo med f�r�ldern och haft barn med f�r�ldern. Den som var s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare f�r barnet n�r barnet fyllde 18 �r eller vid den tidigare tidpunkt n�r barnet ingick �ktenskap ska f�r tid d�refter likst�llas med s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare enligt f�rsta stycket 1. R�tten till s�rskilt pensionstill�gg 5 � S�rskilt pensionstill�gg kan l�mnas till den som �r f�dd 1953 eller tidi- gare och har r�tt till inkomstpension, till�ggspension, eller garantipension. 6 � F�r r�tt till s�rskilt pensionstill�gg f�ruts�tts att f�r�ldern har avst�tt fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda ett sjukt eller funktionshindrat barn under minst sex v�rd�r. </div> <div id="page194-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 194 SFS 2010:110 Avd. E Tillgodor�kning av v�rd�r H�gsta antal v�rd�r 7 � H�gst femton v�rd�r f�r l�ggas till grund f�r ber�kningen av pensions- till�gget. Avbrott i v�rden 8 � En f�r�lders r�tt att tillgodor�knas v�rd�r p�verkas inte av avbrott i v�rden under den del av dygnet d� barnet vistats i f�rskola, skola, dagcenter eller liknande, eller av kortare avbrott i �vrigt i v�rden som varit utan v�sent- lig betydelse f�r f�r�lderns bundenhet till v�rduppgiften. Vad som inte r�knas som v�rd�r 9 � Som v�rd�r r�knas inte �r f�r vilket en f�r�lder 1. under st�rre delen av kalender�ret har f�tt f�rtidspension eller sjuk- bidrag enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess ly- delse f�re den 1 januari 2001, 2. har tillgodor�knats pensionspo�ng enligt den upph�vda lagen om all- m�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 1999 eller pensionsr�tt enligt den upph�vda lagen (1998:675) om inf�rande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad �lderspension, 3. inte har tillgodor�knats pensionspo�ng p� grund av bristande eller un- derl�ten avgiftsbetalning, eller 4. skulle ha tillgodor�knats pensionspo�ng, om inte undantagande fr�n f�rs�kringen f�r till�ggspension enligt 11 kap. 7 � i den upph�vda lagen om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 1982 hade g�llt f�r honom eller henne. 10 � F�r �r efter det �r d� en f�r�lder har fyllt 64 �r f�r v�rd�r inte till- godor�knas honom eller henne. Detsamma g�ller f�r �r d� f�r�ldern f�re den m�nad n�r han eller hon fyller 65 �r har tagit ut �lderspension enligt 6 kap. i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 2001. Ber�kning av s�rskilt pensionstill�gg Huvudregel 11 � F�r sex tillgodor�knade v�rd�r �r det s�rskilda pensionstill�gget per kalender�r 5 procent av prisbasbeloppet. F�r varje v�rd�r som tillgodor�knas d�rut�ver �kar till�gget med 5 procent av prisbasbeloppet. N�r pensionstill�gg b�rjat l�mnas f�re 65 �rs �lder 12 � F�r den som b�rjar f� s�rskilt pensionstill�gg f�re den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r minskas till�gget enligt 11 � med 0,5 procent f�r varje m�nad som, n�r till�gget b�rjar l�mnas, �terst�r till den m�nad n�r han eller hon fyller 65 �r. </div> <div id="page195-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 195 SFS 2010:110 Avd. E N�r pensionstill�gg b�rjat l�mnas efter 65 �rs �lder 13 � F�r den som b�rjar f� s�rskilt pensionstill�gg efter den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r �kas till�gget enligt 11 � med 0,7 procent f�r varje m�- nad som, n�r till�gget b�rjar l�mnas, f�rflutit fr�n den m�nad n�r han eller hon fyllt 65 �r, dock l�ngst till och med den m�nad n�r han eller hon fyller 70 �r. Pensionstill�gg till avkortad folkpension 14 � F�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare och som inte skulle ha till- godor�knats oavkortad folkpension enligt best�mmelserna i 5 kap. 3 � andra stycket och 5 � fj�rde stycket i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i deras lydelse f�re den 1 januari 2003 g�ller f�ljande. Det s�rskilda pensionstill�gget avkortas till s� stor andel som svarar mot kvoten mellan det antal �r som pensionspo�ng eller bos�ttningstid skulle ha till- godor�knats f�r enligt de best�mmelser som avses i f�rsta stycket och talet 30 n�r det g�ller pensionspo�ng respektive talet 40 n�r det g�ller bos�ttningstid. Pensionstill�gg till avkortad garantipension 15 � F�r den som �r f�dd 1938 eller senare och som inte kan tillgodo- r�knas 40 �rs f�rs�kringstid f�r garantipension g�ller f�ljande. Det s�rskilda pensionstill�gget avkortas till s� stor andel som svarar mot kvoten mellan f�rs�kringstiden f�r garantipension och talet 40. Likst�llande med garantipension 16 � Om inte annat f�ljer av denna balk ska det som i balken eller i annan f�rfattning f�reskrivs om garantipension till�mpas p� s�rskilt pensionstill- l�gg. Detta ska dock inte g�lla i fr�ga om samordning med s�dan livr�nta som avses i 69 kap. �ven i fr�ga om inkomstskatt g�ller s�rskilda f�reskrif- ter. 74 kap. �ldref�rs�rjningsst�d Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �. Vidare finns best�mmelser om sambor och makar i 3 och 4 ��, r�tten till �ldref�rs�rjningsst�d i 5 och 6 ��, f�rm�nstiden i 79 ��, ber�kning av �ldref�rs�rjningsst�d i 1018 ��, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 19 och 20 ��, och utbetalning av �ldref�rs�rjningsst�d i 21 �. </div> <div id="page196-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 196 SFS 2010:110 Avd. E Inledande best�mmelser 2 � �ldref�rs�rjningsst�d kan l�mnas till en f�rs�krad som inte f�r sina grundl�ggande f�rs�rjningsbehov tillgodosedda genom allm�n �lderspen- sion. R�tten till �ldref�rs�rjningsst�d respektive st�dets storlek �r beroende av den f�rs�krades inkomster och, om han eller hon �r gift, �ven av makens in- komster. Sambor och makar 3 � Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller �ldref�rs�rjningsst�d. Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sambor, ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker om �ldref�rs�rjningsst�d eller den som s�dant bidrag betalas ut till visar att de inte �r sambor. 4 � N�r det g�ller �ldref�rs�rjningsst�d ska en person som �r gift men sta- digvarande lever �tskild fr�n sin make likst�llas med en ogift person, om inte s�rskilda sk�l talar mot detta. R�tten till �ldref�rs�rjningsst�d 5 � Den f�rs�krade ska genom �ldref�rs�rjningsst�det tillf�rs�kras medel f�r att t�cka en sk�lig bostadskostnad och uppn� en sk�lig levnadsniv� i �v- rigt. 6 � Om den f�rs�krade har r�tt till inkomstgrundad �lderspension, garanti- pension, bostadstill�gg eller s�rskilt bostadstill�gg, l�mnas �ldref�rs�rj- ningsst�d endast om den f�rs�krade tar ut samtliga s�dana f�rm�ner som han eller hon �r ber�ttigad till f�r samma tid. F�rm�nstiden 7 � �ldref�rs�rjningsst�d kan l�mnas tidigast fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r. �ldref�rs�rjningsst�d l�mnas fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�r- m�nen har intr�tt, dock tidigast fr�n och med ans�kningsm�naden. 8 � St�det kan l�mnas under h�gst tolv sammanh�ngande m�nader p� grundval av de uppgifter som den f�rs�krade har l�mnat i sin ans�kan. F�r st�d under tid d�refter kr�vs att den f�rs�krade ger in en ny ans�kan. 9 � �ldref�rs�rjningsst�d l�mnas till och med den m�nad d� r�tten till f�r- m�nen har upph�rt. </div> <div id="page197-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 197 SFS 2010:110 Avd. E Ber�kning av �ldref�rs�rjningsst�d Huvudregel 10 � �ldref�rs�rjningsst�d ska motsvara differensen mellan summan av beloppet f�r sk�lig bostadskostnad och beloppet f�r sk�lig levnadsniv� i �vrigt enligt 15 �, och den f�rs�krades inkomster enligt 1618 ��. Sk�lig bostadskostnad 11 � F�r den som �r ogift anses som sk�lig bostadskostnad h�gst 6 200 kronor i m�naden. 12 � F�r den som �r gift anses som sk�lig bostadskostnad h�gst 3 100 kro- nor i m�naden. Bostadskostnaden f�r var och en av makarna ska ber�knas till h�lften av den sammanlagda bostadskostnaden. 13 � F�r var och en av de boende i tv�b�ddsrum i s�rskild boendeform an- ses som sk�lig bostadskostnad h�gst 2 850 kronor i m�naden. 14 � Vid best�mmande av sk�lig bostadskostnad beaktas inte s�dana kost- nader som enligt best�mmelserna om bostadstill�gg i 101 kap. 7 och 8 �� inte medf�r r�tt till bostadstill�gg. Sk�lig levnadsniv� i �vrigt 15 � Sk�lig levnadsniv� i �vrigt anses per m�nad motsvara en tolftedel av 1,3546 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, och 1,1446 prisbasbelopp f�r den som �r gift. Inkomster 16 � Med inkomst avses den inkomst, f�r �r r�knat, som en f�rs�krad kan antas komma att f� under den n�rmaste tiden. Den f�rs�krades inkomster ber�knas enligt best�mmelserna om s�rskilt bostadstill�gg i 102 kap. 29 �. 17 � Som inkomst r�knas �ven bostadsbidrag, och s�rskilt bostadstill�gg. 18 � En makes inkomst respektive f�rm�genhet anses vara h�lften av ma- karnas sammanlagda inkomst och f�rm�genhet. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 19 � �ldref�rs�rjningsst�d ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�- verkar st�dets storlek har �ndrats. �ldref�rs�rjningsst�d f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den del av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av </div> <div id="page198-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 198 SFS 2010:110 Avd. E en f�rm�n som betalas ut av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyn- digheten, pension enligt utl�ndsk lagstiftning, eller avtalspension eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal. Det som f�reskrivs i andra stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av s�dant belopp som avses i 102 kap. 1719 ��, prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller taxeringsv�rde f�r annan fastighet �n s�dan som avses i 5 � lagen (2009:1053) om f�rm�genhet vid ber�kning av vissa f�rm�ner. 20 � �ndring av �ldref�rs�rjningsst�d ska g�lla fr�n och med m�naden n�rmast efter den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom. G�ller det �k- ning ska �ven 7 � andra stycket beaktas. En �ndring av �ldref�rs�rjningsst�det ska dock g�lla fr�n och med den m�nad under vilken de f�rh�llanden har uppkommit som f�ranleder �nd- ringen, om f�rh�llandena avser hela den m�naden. Utbetalning av �ldref�rs�rjningsst�d 21 � �ldref�rs�rjningsst�det betalas ut m�nadsvis. �rsbeloppet ska avrun- das till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv. </div> <div id="page199-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 199 SFS 2010:110 Avd. F AVD. F F�RM�NER TILL EFTERLEVANDE I Inledande best�mmelser 75 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I avdelning F finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner till ef- terlevande (efterlevandef�rm�ner). 2 � Efterlevandef�rm�ner enligt denna avdelning �r 1. efterlevandepension i form av barnpension, omst�llningspension till efterlevande make (�nka eller �nkling), �nkepension till efterlevande maka (�nka), och garantipension till omst�llningspension, 2. efterlevandest�d som garantif�rm�n till barn, 3. efterlevandef�rm�ner vid arbetsskada och vissa andra skador i form av begravningshj�lp, barnlivr�nta, och omst�llningslivr�nta till efterlevande make, samt 4. efterlevandeskydd i form av premiepension, om pensionsspararen har ans�kt om ett s�dant skydd. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om efterlevandef�rm�ner. Vidare finns best�mmelser om efterlevandepension och efterlevandest�d i 7685 kap., efterlevandef�rm�ner vid arbetsskada och vissa andra skador i 86 88 kap., och efterlevandeskydd i form av premiepension i 89, 91 och 92 kap. F�rs�kring och ans�kan, m.m. 4 � En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast efter en avliden som var f�rs�krad f�r f�rm�nen enligt 4 och 6 kap. eller till den som sj�lv har ett g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 och 5 kap. Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m- melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 � �renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av Pen- sionsmyndigheten. II Efterlevandepension och efterlevandest�d 76 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om efterlevan- depension och efterlevandest�d i 77 kap. Vidare finns best�mmelser om barnpension i 78 kap., efterlevandest�d i 79 kap., </div> <div id="page200-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 200 SFS 2010:110 Avd. F omst�llningspension i 80 kap., garantipension till omst�llningspension i 81 kap., ber�kningsunderlag f�r inkomstgrundad efterlevandepension i 82 kap., �nkepension i 83 kap., och ber�kning av �nkepension i 84 kap. Slutligen finns vissa gemensamma best�mmelser i 85 kap. 77 kap. Allm�nna best�mmelser om efterlevandepension och efterlevandest�d Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 26 ��. Vidare finns best�mmelser om r�tten till efterlevandepension och efterlevandest�d i 710 ��, samordning av omst�llningspension och �nkepension i 11 och 12 ��, och f�rm�nstiden i 1318 ��. Inledande best�mmelser F�rm�nsformer 2 � Efterlevandepension som �r relaterad till de inkomster som den avlidne har haft l�mnas i form av barnpension, omst�llningspension, och �nkepension. 3 � Till efterlevande barn kan som ett bos�ttningsbaserat grundskydd l�m- nas efterlevandest�d. Till efterlevande vuxna kan som ett bos�ttningsbaserat grundskydd l�m- nas efterlevandepension i form av garantipension till omst�llningspension. Garantipensionen �r �ven beroende av den avlidnes f�rs�kringstid. Inkomstrelaterad efterlevandepension 4 � Barnpension och omst�llningspension l�mnas som inkomstgrundad ef- terlevandepension enligt 78 respektive 80 kap. Denna ber�knas p� ett under- lag enligt 82 kap. 5 � �nkepension l�mnas som en inkomstrelaterad till�ggspension enligt 83 kap. Denna ber�knas enligt 84 kap. Grundskydd 6 � Efterlevandest�d l�mnas enligt 79 kap. som till�gg till eller i st�llet f�r barnpension. Garantipension till omst�llningspension l�mnas enligt 81 kap. som till�gg till eller i st�llet f�r omst�llningspension. </div> <div id="page201-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 201 SFS 2010:110 Avd. F R�tten till efterlevandepension och efterlevandest�d F�rm�ner efter avlidna personer 7 � Efterlevandepension och efterlevandest�d kan l�mnas till ett barn vars ena eller b�da f�r�ldrar har avlidit. Efterlevandepension till en vuxen kan l�mnas till en man eller kvinna vars make har avlidit. 8 � Vem som ska vara f�rs�krad och andra villkor f�r r�tten till en f�rm�n anges s�rskilt f�r varje f�rm�n i 7881 och 83 kap. 9 � R�tt till barnpension, omst�llningspension eller �nkepension f�religger endast om ett inkomstrelaterat underlag kan ber�knas f�r den avlidne enligt 82 eller 84 kap. F�rm�ner efter f�rsvunna personer 10 � Om n�gon har f�rsvunnit och det kan antas att han eller hon har avli- dit, g�ller samma r�tt till efterlevandepension eller efterlevandest�d som vid d�dsfall. Visar det sig senare att den f�rsvunna personen lever, upph�r r�tten till f�rm�nen. Samordning av omst�llningspension och �nkepension 11 � En efterlevande kvinna som �r f�dd 1945 eller senare f�r i f�rsta hand omst�llningspension och garantipension till s�dan pension enligt 80 och 81 kap. Hon har dock, om f�ruts�ttningarna f�r det �r uppfyllda, ocks� r�tt till �nkepension enligt 83 kap. 12 � Om en efterlevande kvinna f�r samma m�nad har r�tt till s�v�l �nke- pension som omst�llningspension eller garantipension till omst�llningspen- sion, ska endast omst�llningspension och garantipension till omst�llnings- pension l�mnas. Om �nkepensionen �r st�rre �n summan av omst�llningspensionen och garantipensionen till omst�llningspensionen, l�mnas dock �nkepensionen i den utstr�ckning den �verstiger omst�llningspensionen och garantipen- sionen till s�dan pension. Minskning ska i f�rsta hand g�ras p� 90-procents- till�gget enligt 84 kap. 6 � 2. F�rm�nstiden 13 � �nkepension f�r l�mnas utan ans�kan till en �nka som fyllt 65 �r och som f�r allm�n �lderspension. 14 � Efterlevandepension och efterlevandest�d l�mnas fr�n och med den m�nad d� d�dsfallet intr�ffat. Efterlevandepension och efterlevandest�d l�mnas dock fr�n och med m�naden efter m�naden f�r d�dsfallet om den av- lidne vid sin d�d fick allm�n �lderspension, sjukers�ttning eller akti- vitetsers�ttning. </div> <div id="page202-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 202 SFS 2010:110 Avd. F 15 � Om r�tten till efterlevandepension eller efterlevandest�d intr�der vid en annan tidpunkt �n den som avses i 14 �, ska f�rm�nen l�mnas fr�n och med den m�nad n�r r�tten intr�der. 16 � En annan efterlevandepension �n barnpension f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. Barnpension och efterlevandest�d f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n tv� �r f�re ans�k- ningsm�naden. 17 � �ndring av efterlevandepension och efterlevandest�d ska g�lla fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anledning till �ndringen uppkom. 18 � Efterlevandepension och efterlevandest�d l�mnas till och med den m�nad d� r�tten till f�rm�nen upph�r. Dock l�mnas f�ljande f�rm�ner l�ngst till och med m�naden f�re den d� den efterlevande fyller 65 �r: 1. omst�llningspension, 2. garantipension till omst�llningspension, och 3. �nkepension i form av 90-procentstill�gg. 78 kap. Barnpension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till barnpension i 2 6 ��, och ber�kning av barnpension i 714 ��. R�tten till barnpension 2 � Ett barn har r�tt till barnpension om barnets ena eller b�da f�r�ldrar har avlidit. Detta g�ller om den avlidne var f�rs�krad f�r s�dan f�rm�n enligt 4 och 6 kap. 3 � Om en blivande adoptivf�r�lder v�rdar ett barn som inte �r svensk medborgare och som inte var bosatt h�r i landet n�r han eller hon fick det i sin v�rd ska barnet, vid till�mpningen av best�mmelserna om barnpension, anses som barn till den f�r�ldern. 4 � R�tten till barnpension upph�r n�r barnet fyller 18 �r, om inte n�got annat f�ljer av 5 och 6 ��. 5 � Ett barn som har fyllt 18 �r och som bedriver studier har r�tt till barn- pension �ven f�r studietiden, dock l�ngst till och med juni det �r d� barnet fyller 20 �r. Detta g�ller dock endast om studierna ger r�tt till 1. f�rl�ngt barnbidrag enligt 15 kap., eller 2. studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395). Undervisning som omfattar kortare tid �n �tta veckor ger inte r�tt till barn- pension. </div> <div id="page203-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 203 SFS 2010:110 Avd. F 6 � Med tid f�r studier enligt 5 � ska likst�llas tid f�r ferier, och tid d� barnet p� grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. Ber�kning av barnpension Barnpension till endast ett barn som inte fyllt 12 �r 7 � Barnpension efter en f�r�lder till ett enda barn som inte har fyllt 12 �r motsvarar f�r �r r�knat 35 procent av underlaget enligt 82 kap. Barnpension till flera barn n�r det yngsta inte fyllt 12 �r 8 � Har flera barn, varav det yngsta inte har fyllt 12 �r, r�tt till barnpension efter samma f�r�lder, ska det procenttal som anges i 7 � �kas med talet 25 f�r varje barn ut�ver det f�rsta oavsett dess �lder. Det sammanlagda barn- pensionsbeloppet ska d�refter f�rdelas lika mellan barnen. Barnpension till endast ett barn som fyllt 12 �r 9 � Barnpension efter en f�r�lder till ett enda barn som har fyllt 12 �r mot- svarar f�r �r r�knat 30 procent av underlaget enligt 82 kap. Barnpension till flera barn som alla fyllt 12 �r 10 � Har flera barn, som alla har fyllt 12 �r, r�tt till barnpension efter samma f�r�lder, ska det procenttal som anges i 9 � �kas med talet 20 f�r varje barn ut�ver det f�rsta. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet ska d�refter f�rdelas lika mellan barnen. Om b�da f�r�ldrarna avlidit 11 � Om ett barns b�da f�r�ldrar har avlidit motsvarar barnpensionen efter vardera f�r�ldern 35 procent av underlaget enligt 82 kap. �ven om barnet har fyllt 12 �r. �r i s�dant fall som avses i f�rsta stycket flera barn ber�ttigade till barn- pension efter samma f�r�lder, ska det procenttal som anges i f�rsta stycket �kas med talet 25 f�r varje barn ut�ver det f�rsta. Det sammanlagda barn- pensionsbeloppet ska d�refter f�rdelas lika mellan barnen. Begr�nsningsregler f�r flera barnpensioner 12 � Om flera barnpensioner ska l�mnas efter en avliden f�r�lder och dessa pensioner, ber�knade enligt 8 eller 10 � eller 11 � andra stycket, sam- mantagna skulle �verstiga underlaget enligt 82 kap., ska pensionerna s�ttas ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar det underlaget. 13 � De sammanlagda barnpensionerna efter en avliden f�r�lder ska l�m- nas med h�gst 80 procent av underlaget enligt 82 kap., om det efter f�r�ldern f�rutom barnpension ska l�mnas omst�llningspension eller �nkepension. </div> <div id="page204-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 204 SFS 2010:110 Avd. F Om barnpensionerna sammantaget �verstiger den h�gsta niv�n enligt f�r- sta stycket, ska de s�ttas ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar den niv�n. 14 � Vid till�mpning av 12 eller 13 � f�r inte barnpensionen f�r ett barn s�nkas p� den grunden att barnpensionen f�r ett annat barn ska r�knas om enligt 11 �. 79 kap. Efterlevandest�d Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till efterlevandest�d i 2 �, och ber�kning av efterlevandest�d i 37 ��. R�tten till efterlevandest�d 2 � Ett barn som �r f�rs�krat enligt 4 och 5 kap. och som uppfyller villko- ren f�r r�tt till barnpension i 78 kap. 2 � f�rsta stycket och 3 6 �� har r�tt till efterlevandest�d. Ber�kning av efterlevandest�d Grundl�ggande best�mmelser 3 � Efterlevandest�d till ett barn motsvarar f�r �r r�knat 40 procent av pris- basbeloppet. Om barnets b�da f�r�ldrar har avlidit, motsvarar efterlevandest�det 40 procent av prisbasbeloppet efter vardera f�r�ldern. Minskning med barnpension eller barnlivr�nta 4 � Om barnet f�r barnpension enligt 78 kap. efter den avlidne f�r�ldern, l�mnas efterlevandest�d endast i den utstr�ckning pensionen inte uppg�r till 40 procent av prisbasbeloppet. Har b�da f�r�ldrarna avlidit l�mnas efterle- vandest�d i den utstr�ckning pensionen efter f�r�ldrarna sammanlagt inte uppg�r till 80 procent av prisbasbeloppet. 5 � Vid till�mpning av 4 � ska med barnpension likst�llas barnlivr�nta en- ligt 87 och 88 kap., efter samordning enligt 88 kap. 1820 ��. Minskning med utl�ndsk efterlevandepension 6 � Vid till�mpning av 4 � ska med barnpension likst�llas s�dan efter- levandepension som barnet har r�tt till enligt utl�ndsk lagstiftning. Det g�ller dock inte utl�ndsk efterlevandepension som �r att likst�lla med efterlevande- st�d enligt detta kapitel. </div> <div id="page205-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 205 SFS 2010:110 Avd. F Samordning med aktivitetsers�ttning 7 � Om ett barn f�r samma m�nad har r�tt till s�v�l efterlevandest�d som aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning, l�mnas endast den till belop- pet st�rsta av f�rm�nerna. 80 kap. Omst�llningspension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om f�rm�nsformer i 2 �, r�tten till allm�n omst�llningspension i 35 ��, r�tten till f�rl�ngd omst�llningspension i 68 ��, f�rm�ner efter flera avlidna i 9 �, och ber�kning av omst�llningspension i 10 �. F�rm�nsformer 2 � Inkomstgrundad efterlevandepension i form av omst�llningspension kan l�mnas som allm�n omst�llningspension, och f�rl�ngd omst�llningspension. Efterlevandepension i form av garantipension till omst�llningspension kan enligt 81 kap. l�mnas som till�gg till eller i st�llet f�r omst�llnings- pension. R�tten till allm�n omst�llningspension Vem som kan f� allm�n omst�llningspension 3 � En efterlevande make, som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes d�d, har r�tt till allm�n omst�llningspension om denne var f�r- s�krad f�r s�dan f�rm�n enligt 4 och 6 kap. och den efterlevande 1. vid d�dsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 �r, som stod under v�rdnad av makarna eller en av dem, eller 2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem �r fram till d�dsfallet. Med efterlevande make likst�lld person 4 � N�r det g�ller allm�n omst�llningspension likst�lls med efterlevande make en ogift person som �r sambo med en annan ogift person vid hans eller hennes d�d och som 1. tidigare har varit gift med den avlidne, 2. har eller har haft barn med den avlidne, eller 3. vid d�dsfallet v�ntade barn med den avlidne. F�rm�nstiden 5 � Allm�n omst�llningspension kan l�mnas under tolv m�nader fr�n tid- punkten f�r d�dsfallet. </div> <div id="page206-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 206 SFS 2010:110 Avd. F R�tten till f�rl�ngd omst�llningspension Vem som kan f� f�rl�ngd omst�llningspension 6 � En efterlevande som har haft r�tt till allm�n omst�llningspension har, f�r tid efter det att r�tten till denna upph�rt, r�tt till f�rl�ngd omst�ll- ningspension om han eller hon har v�rdnaden om och stadigvarande sam- manbor med barn under 18 �r som vid d�dsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem. Om den efterlevande gifter sig eller blir sambo 7 � R�tt till f�rl�ngd omst�llningspension f�religger inte 1. om den efterlevande gifter sig, eller 2. om den efterlevande �r sambo med n�gon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med. F�rm�nstiden 8 � F�rl�ngd omst�llningspension kan l�mnas under tolv m�nader eller till den senare tidpunkt n�r det yngsta barnet fyller tolv �r. F�rm�ner efter flera avlidna 9 � �r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad till omst�llningspension efter flera avlidna, l�mnas endast pensionen j�mte garantipension efter den sist avlidne eller, om pensionsbeloppen efter de avlidna �r olika h�ga, det h�gsta beloppet. Ber�kning av omst�llningspension 10 � Omst�llningspension motsvarar f�r �r r�knat 55 procent av det under- lag som anges i 82 kap. 81 kap. Garantipension till omst�llningspension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till garantipension till omst�llningspension i 2 och 3 ��, f�rs�kringstid f�r den avlidne i 48 ��, och ber�kning av garantipension till omst�llningspension i 912 ��. R�tten till garantipension till omst�llningspension Vem som kan f� garantipension till omst�llningspension 2 � En efterlevande make som �r f�rs�krad enligt 4 och 5 kap. och som uppfyller villkoren f�r r�tt till omst�llningspension har r�tt till garanti- pension till pensionen. </div> <div id="page207-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 207 SFS 2010:110 Avd. F Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven om kravet i 80 kap. 3 � p� f�rs�kring enligt 4 och 6 kap. f�r den avlidne inte �r uppfyllt men endast om en f�rs�kringstid om minst tre �r kan tillgodor�knas f�r denne enligt 4 8 ��. F�rm�nstiden 3 � Garantipension till omst�llningspension l�mnas under samma tid som omst�llningspension. F�rs�kringstid f�r den avlidne Grundl�ggande best�mmelser 4 � Garantipension till omst�llningspension ska ber�knas med h�nsyn till den f�rs�kringstid som kan tillgodor�knas f�r den avlidne till och med �ret f�re d�dsfallet (faktisk f�rs�kringstid). Som f�rs�kringstid f�r garantipension till omst�llningspension ska tid till- godor�knas �ven fr�n och med det �r d� d�dsfallet intr�ffade till och med det �r d� den avlidne skulle ha fyllt 64 �r (framtida f�rs�kringstid). Ber�kning av faktisk f�rs�kringstid 5 � Som faktisk f�rs�kringstid ska s�dan tid r�knas som utg�r f�rs�k- ringstid f�r garantipension enligt 67 kap. 5 11 ��. 6 � Vid ber�kning av s�dan f�rs�kringstid f�r bos�ttning i tidigare hem- land som avses i 67 kap. 7 9 �� ska som f�rs�kringstid f�r garantipension till omst�llningspension �ven tillgodor�knas tid fr�n och med det �r d� den avlidne fyllde 16 �r till och med det �r d� han eller hon fyllde 24 �r. Ber�kning av framtida f�rs�kringstid 7 � Om det f�r den avlidne inte kan tillgodor�knas f�rs�kringstid med minst fyra femtedelar av tiden fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde 16 �r till och med �ret f�re d�dsfallet g�ller f�ljande. Den framtida f�rs�kringstiden ska ber�knas som produkten av tidsperioden fr�n och med �ret f�r d�dsfallet till och med det �r d� den avlidne skulle ha fyllt 64 �r och kvoten mellan den f�rs�kringstid som kan tillgodor�knas den avlidne fr�n och med det �r han eller hon fyllde 16 �r till och med �ret f�re d�dsfallet och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde 16 �r till och med �ret f�re d�dsfallet. Vid ber�kningen ska f�rs�kringstiden s�ttas ned till n�rmaste hela antal m�nader. Sammanlagd f�rs�kringstid 8 � Den sammanlagda f�rs�kringstiden f�r garantipension ska s�ttas ned till n�rmaste hela antal �r. </div> <div id="page208-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 208 SFS 2010:110 Avd. F Ber�kning av garantipension till omst�llningspension Grundl�ggande best�mmelser 9 � Ber�kningen av garantipension ska grunda sig p� den omst�llnings- pension som den efterlevande har r�tt till. Med omst�llningspension avses �ven s�dan efterlevandepension enligt ut- l�ndsk lagstiftning som inte kan likst�llas med garantipension enligt detta kapitel. Basniv�n 10 � Den �rliga garantipensionen till omst�llningspension motsvarar 2,13 prisbasbelopp (basniv�n), om inte n�got annat anges i 12 �. 11 � Basniv�n ska minskas med omst�llningspension om den f�rs�krade har r�tt till s�dan pension. Minskning enligt f�rsta stycket ska g�ras efter det att basniv�n avkortats enligt 12 �. Avkortning n�r den avlidnes f�rs�kringstid understiger 40 �r 12 � Om det f�r den avlidne inte kan tillgodor�knas 40 �rs f�rs�kringstid f�r garantipension enligt 4 8 �� g�ller f�ljande. Garantipensionens basniv� ska avkortas till s� stor andel som svarar mot kvoten mellan f�rs�kringstiden och talet 40. 82 kap. Ber�kningsunderlag f�r inkomstgrundad efterlevandepension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1938 eller se- nare i 4 8 ��, pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och som avlidit f�re 65 �rs �lder i 9 19 ��, pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och som avlidit efter 65 �rs �lder i 20 och 21 ��, och efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1937 eller ti- digare i 22 26 ��. Inledande best�mmelser 2 � Den inkomstgrundade efterlevandepensionen ber�knas p� ett efter- levandepensionsunderlag. </div> <div id="page209-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 209 SFS 2010:110 Avd. F 3 � Efterlevandepensionsunderlaget best�ms p� olika s�tt beroende p� om den avlidne var f�dd 1938 eller senare, eller 1937 eller tidigare. Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare Allm�nna best�mmelser 4 � Till grund f�r ber�kning av efterlevandepension efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare ska l�ggas den avlidnes faktiska pensionsbeh�llning, och antagna pensionsbeh�llning. Pensionsbeh�llning ber�knas p� olika s�tt beroende p� om d�dsfallet in- tr�ffat f�re eller efter 65 �rs �lder. Faktisk pensionsbeh�llning 5 � Med faktisk pensionsbeh�llning avses den avlidnes pensionsbeh�llning f�r inkomstpension, ber�knad antingen enligt 9 13 �� eller enligt 20 och 21 ��. 6 � Om den avlidne har tagit ut inkomstpension f�re den m�nad d� han el- ler hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 �r (tidigt uttag) g�ller vid ber�kning av den faktiska pensionsbeh�llningen det som anges i andra stycket. Oavsett n�r d�dsfallet intr�ffar ska den avlidnes pensionsbeh�llning, be- r�knad som om n�got uttag av inkomstpension inte hade gjorts, l�ggas till grund f�r ber�kningen av faktisk pensionsbeh�llning. Antagen pensionsbeh�llning 7 � Med antagen pensionsbeh�llning avses ett belopp som enligt 14 19 �� kan tillgodor�knas f�r den avlidne f�r tiden fr�n och med det �r d� d�dsfallet intr�ffade till och med det �r d� den avlidne skulle ha fyllt 64 �r. Ber�kning av efterlevandepensionsunderlaget 8 � Efterlevandepensionsunderlaget ska ber�knas som kvoten mellan summan av faktisk pensionsbeh�llning och antagen pensionsbeh�llning och det delningstal som enligt 62 kap. 3437 �� ska till�mpas f�r ber�kning av inkomstpension f�r f�rs�krade som i januari det �r d�dsfallet intr�ffade fyllde 65 �r. </div> <div id="page210-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 210 SFS 2010:110 Avd. F Pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och som avlidit f�re 65 �rs �lder Ber�kning av faktisk pensionsbeh�llning 9 � Faktisk pensionsbeh�llning �r summan av de pensionsr�tter f�r in- komstpension, ber�knade enligt 61 kap. 5, 6 och 9 ��, som kan tillgodo- r�knas f�r den avlidne till och med den 31 december �ret f�re det �r d� d�ds- fallet intr�ffade, sedan dessa pensionsr�tter r�knats om enligt 62 kap. 5 och 6 ��. 10 � Pensionsr�tterna ska ber�knas som om det f�r den avlidne tillgo- dor�knats endast pensionsr�tt f�r inkomstpension och som om denna pen- sionsr�tt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. 11 � Vid ber�kning av den faktiska pensionsbeh�llningen ska h�nsyn tas till pensionsbeh�llning som avser pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. f�r plikttj�nstg�ring, barn�r och studier endast om villkoret i andra stycket �r uppfyllt. F�r den avlidne ska till och med den 31 december �ret f�re det �r d� d�ds- fallet intr�ffade, eller p� grund av ber�kning enligt 13 �, kunna tillgodo- r�knas pensionsgrundande inkomst som f�r vart och ett av minst fem �r har uppg�tt till l�gst 2 g�nger det f�r respektive intj�nande�r g�llande inkomst- basbeloppet. 12 � Med pensionsgrundande inkomst ska, n�r 11 � till�mpas, likst�llas pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. f�r sjukers�ttning och aktivi- tetsers�ttning. 13 � Vid bed�mningen av om villkoret i 11 � �r uppfyllt ska h�nsyn �ven tas till s�dana �r efter d�dsfallet f�r vilka antagen pensionsbeh�llning enligt 14 19 �� ska ber�knas. Ber�kning av antagen pensionsbeh�llning 14 � En antagen pensionsbeh�llning ska ber�knas f�r den avlidne enligt 15 19 �� om 1. d�dsfallet har intr�ffat f�re det �r d� den avlidne skulle ha fyllt 65 �r, och 2. pensionsr�tt f�r inkomstpension enligt 61 kap. har fastst�llts f�r den av- lidne f�r minst tre av de fem kalender�ren n�rmast f�re �ret f�r d�dsfallet. 15 � H�nsyn ska tas till pensionsr�tt som avser pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. f�r plikttj�nstg�ring, barn�r och studier endast om villkoret i andra stycket �r uppfyllt. F�r den avlidne ska det till och med den 31 december �ret f�re det �r d� d�dsfallet intr�ffade kunna tillgodor�knas pensionsgrundande inkomst som f�r vart och ett av minst fem �r uppg�tt till l�gst 2 g�nger det f�r respektive intj�nande�r g�llande inkomstbasbeloppet. Vid ber�kningen till�mpas be- st�mmelsen i 12 �. </div> <div id="page211-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 211 SFS 2010:110 Avd. F 16 � Den antagna pensionsbeh�llningen ska motsvara summan av de �rliga pensionsr�tter som kan tillgodor�knas f�r den avlidne f�r tiden fr�n och med det �r d� d�dsfallet intr�ffade till och med det �r d� den avlidne skulle ha fyllt 64 �r. 17 � Pensionsr�tten f�r vart och ett av de �r som anges i 16 � ska ber�knas p� ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de pensionsunderlag enligt 61 kap. 5 � som kan tillgodor�knas f�r den avlidne f�r vart och ett av de fem �ren n�rmast f�re det �r d� d�dsfallet intr�ffade. N�r medeltalet ber�knas ska det bortses fr�n de tv� �r d� pensions- underlaget �r h�gst respektive l�gst. 18 � Vid ber�kning av den antagna pensionsbeh�llningen ska pensions- r�tter enligt 17 � ber�knas som om all pensionsr�tt skulle ha varit pen- sionsr�tt f�r inkomstpension och som om denna pensionsr�tt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. 19 � Om inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� f�r n�got eller n�gra av de fem �r n�rmast f�re d�dsfallet som avses i 17 � avviker fr�n inkomstindex f�r d�dsfalls�ret, ska pensionsunderlaget f�r det eller de �ren r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringen av inkomstindex f�r d�dsfalls�ret f�re ber�kningen av det medeltal som anges i 17 �. Pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och som avlidit efter 65 �rs �lder Grundl�ggande best�mmelse 20 � Om d�dsfallet intr�ffat efter det �r d� den avlidne fyllde 65 �r ska till grund f�r ber�kning av efterlevandepension l�ggas den avlidnes faktiska pensionsbeh�llning, ber�knad enligt 9 13 ��, som tj�nats in till och med det �r d� den avlidne fyllde 64 �r. Inkomstindexering och f�ljsamhetsindexering 21 � Den faktiska pensionsbeh�llningen enligt 20 � ska r�knas om med f�r�ndringar av inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� fram till ing�ngen av det �r den avlidne fyllde 65 �r. Fr�n och med �rsskiftet d�refter ska den faktiska pensionsbeh�llningen f�ljsamhetsindexeras. Det g�rs genom att den r�knas om i enlighet med 62 kap. 42 och 43 �� till ing�ngen av det �r d� d�dsfallet intr�ffade. Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1937 eller tidigare Grundl�ggande best�mmelser 22 � F�r avlidna f�dda 1937 eller tidigare ska efterlevandepension ber�k- nas p� ett efterlevandepensionsunderlag som motsvarar 60 procent av pro- dukten av det prisbasbelopp som g�llde det �r d� den avlidne fyllde 65 �r och </div> <div id="page212-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 212 SFS 2010:110 Avd. F medeltalet av de pensionspo�ng f�r till�ggspension som enligt 15 � i den upph�vda lagen (1998:675) om inf�rande av lagen (1998:674) om in- komstgrundad �lderspension tillgodor�knats f�r den avlidne efter det att denna medelpo�ng �kats med talet ett. 23 � Om den avlidne har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r mer �n 15 �r, ska vid ber�kningen av medeltalet h�nsyn tas enbart till de 15 �r f�r vilka de h�gsta po�ngtalen tillgodor�knats. Vid ber�kningen ska 6 kap. 18 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken till�mpas. F�ljsamhetsindexering 24 � Fr�n och med �rsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 �r fram till ing�ngen av det �r d�dsfallet intr�ffade ska efterlevandepensionsunderlaget f�ljsamhetsindexeras. Detta sker genom att underlaget r�knas om enligt 62 kap. 42 och 43 ��. Avlidna som var f�dda 1935 eller tidigare 25 � F�r en avliden som var f�dd 1935 eller tidigare ska det som f�reskrivs i 22 och 24 �� om det �r d� den avlidne fyllde 65 �r i st�llet avse 2001. Avkortning n�r den avlidne inte kan tillgodor�knas 30 �r med pensionspo�ng 26 � Om den avlidne har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r till�ggs- pension f�r f�rre �n 30 �r g�ller vid ber�kningen enligt 22 25 �� f�ljande. H�nsyn ska tas endast till s� stor del av den i 22 � angivna produkten som motsvarar kvoten mellan det antal �r f�r vilka pensionspo�ng har tillgodor�knats och talet 30. Vid ber�kningen ska �ven f�ljande best�mmelser till�mpas: 63 kap. 24 och 2729 ��, och 6 kap. 1217 �� lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�krings- balken. 83 kap. �nkepension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om f�rm�nsformer i 2 �, r�tten till �nkepension p� grundval av pensionspo�ng i 35 ��, r�tten till 90-procentstill�gg i 6 och 7 ��, och vad som g�ller om en �nka gifter sig i 8 �. F�rm�nsformer 2 � �nkepension best�r av 1. �nkepension p� grundval av den avlidne makens intj�nade pensions- po�ng f�r till�ggspension, och </div> <div id="page213-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 213 SFS 2010:110 Avd. F 2. 90-procentstill�gg, som �r ett till�gg motsvarande 90 procent av det prisbasbelopp som g�ller f�r d�dsfalls�ret. R�tten till �nkepension p� grundval av pensionspo�ng Allm�nna best�mmelser 3 � En �nka har r�tt till �nkepension enligt 2 � f�rsta stycket 1 om den av- lidne maken var f�rs�krad enligt 4 och 6 kap. och vid sin d�d 1. hade r�tt till inkomstgrundad �lderspension, eller 2. skulle ha haft r�tt till f�rtidspension enligt 13 kap. 1 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 2003, om pensionsfall enligt samma paragraf hade f�relegat vid tidpunkten f�r d�dsfallet. F�r r�tt till �nkepension kr�vs det vidare att �nkan uppfyller villkoren i 4 eller 5 �. Dessutom kr�vs det att det f�r den avlidne maken kan till- godor�knas pensionspo�ng f�r till�ggspension f�r minst tre �r. Vid bed�m- ning av om detta krav �r uppfyllt till�mpas best�mmelserna i 63 kap. 4 � an- g�ende sj�m�n som inte �r svenska medborgare, om �nkan �r f�dd 1944 el- ler tidigare. �nkor f�dda 1944 eller tidigare 4 � En �nka som �r f�dd 1944 eller tidigare har r�tt till �nkepension enligt 2 � f�rsta stycket 1 om hon var gift med den avlidne vid utg�ngen av 1989 och vid tidpunkten f�r d�dsfallet. Vidare kr�vs att 1. �ktenskapet vid tidpunkten f�r d�dsfallet hade varat minst fem �r och ing�tts senast den dag d� den avlidne fyllde 60 �r, eller 2. den avlidne efterl�mnar barn som ocks� �r barn till �nkan. �nkor f�dda 1945 eller senare 5 � En �nka som �r f�dd 1945 eller senare har r�tt till �nkepension enligt 2 � f�rsta stycket 1 om hon var gift med den avlidne vid utg�ngen av 1989 och fortl�pande fram till d�dsfallet. Vidare kr�vs att 1. �ktenskapet vid utg�ngen av 1989 hade varat minst fem �r och ing�tts senast den dag d� mannen fyllde 60 �r eller mannen vid utg�ngen av 1989 hade barn som ocks� var barn till kvinnan, och 2. n�got av de villkor som anges i 1 var uppfyllt �ven vid d�dsfallet. R�tten till 90-procentstill�gg 6 � En �nka som �r f�dd 1945 eller senare har r�tt till 90-procentstill�gg om hon, ut�ver vad som kr�vs enligt 3 och 5 ��, uppfyller villkoren i 7 �. 7 � En �nka som �r f�dd 1945 eller senare har r�tt till 90-procentstill�gg om hon s�v�l vid utg�ngen av 1989 som vid d�dsfallet 1. har v�rdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 �r, som vid makens d�d stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos �nkan, eller </div> <div id="page214-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 214 SFS 2010:110 Avd. F 2. har fyllt 36 �r och varit gift med den avlidne i minst fem �r. Om villkoret enligt f�rsta stycket 1 inte l�ngre �r uppfyllt, upph�r r�tten till 90-procentstill�gg enligt denna punkt. Vid bed�mningen av r�tten till 90- procentstill�gg enligt f�rsta stycket 2 ska det i s� fall anses som om mannen avlidit d� r�tten till 90-procentstill�gg enligt f�rsta stycket 1 upph�rde och som om �ktenskapet varat till den tidpunkten. Om �nkan gifter sig 8 � �nkepension f�r inte l�mnas om �nkan gifter sig. Uppl�ses �kten- skapet inom fem �r, l�mnas dock �nkepension p� nytt. 84 kap. Ber�kning av �nkepension Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om �nkor som �r f�dda 1944 eller tidigare i 25 ��, �nkor som �r f�dda 1945 eller senare i 6 11 ��, och samordning med inkomstgrundad �lderspension i 1217 �. �nkor som �r f�dda 1944 eller tidigare Grundl�ggande best�mmelser 2 � �nkepension till en �nka som �r f�dd 1944 eller tidigare ska f�r �r r�k- nat motsvara 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har r�tt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av 1. hel f�rtidspension enligt 4 � f�r den avlidne, eller 2. inkomstgrundad �lderspension enligt 5 � f�r den avlidne. 3 � Underlaget f�r �nkepensionen ska ber�knas med till�mpning av 2 � 2 om den avlidne vid tidpunkten f�r d�dsfallet 1. fick inkomstgrundad �lderspension, eller 2. hade fyllt 65 �r och hade r�tt till inkomstgrundad �lderspension. I annat fall ska 2 � 1 till�mpas. 4 � Vid ber�kningen av f�rtidspension som avses i 2 � 1 ska best�m- melserna i 13 kap. 2 � f�rsta stycket f�rsta och andra meningarna och andra stycket samt 3 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, i best�mmelsernas lydelse f�re den 1 januari 2003, till�mpas. F�rtidspensionen ska ber�knas som om 1. den avlidne skulle ha haft r�tt till f�rtidspension om de best�mmelser som anges i f�rsta stycket fortfarande hade g�llt, och 2. r�tten till f�rtidspensionen hade intr�tt vid tidpunkten f�r d�dsfallet el- ler, om den avlidne var f�dd 1954 eller senare, vid ing�ngen av 2003. 5 � Vid ber�kningen av inkomstgrundad �lderspension som avses i 2 � 2 ska f�ljande best�mmelser till�mpas: 63 kap. 6 � f�rsta stycket 1 och andra stycket, 63 kap. 8, 11, 24, 25 och 2729 ��, samt </div> <div id="page215-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 215 SFS 2010:110 Avd. F 6 kap. 1218 �� lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�krings- balken. �nkor som �r f�dda 1945 eller senare Grundl�ggande best�mmelser 6 � �nkepension till en �nka som �r f�dd 1945 eller senare l�mnas med ett belopp som motsvarar det som skulle ha l�mnats till kvinnan om mannen hade avlidit vid utg�ngen av 1989. �nkepensionen ska f�r �r r�knat mot- svara 1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har r�tt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av a) hel f�rtidspension enligt 7 � f�r den avlidne, eller b) till�ggspension i form av �lderspension enligt 7 � f�r den avlidne, och 2. f�r tid f�re den m�nad d� �nkan fyller 65 �r, 90 procent av det prisbas- belopp som g�llde f�r d�dsfalls�ret (90-procentstill�gg). 7 � Beloppet enligt 6 � 1 ska ber�knas p� grundval av den f�rtidspension som skulle ha l�mnats till mannen om denne hade f�tt r�tt till hel s�dan pen- sion vid utg�ngen av 1989 och om pensionen d� hade ber�knats med till�mp- ning av 13 kap. 3 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Om mannen vid utg�ngen av 1989 hade r�tt till till�ggspension i form av �lderspension, ska dock beloppet enligt 6 � 1 ber�knas med till�mpning av 12 kap. 2 � f�rsta och andra styckena i den upph�vda lagen om allm�n f�r- s�kring i deras lydelse vid utg�ngen av 1989. Minskning av 90-procentstill�gg f�r �nkor som inte hade fyllt 50 �r vid makens d�d 8 � Om en �nka med till�mpning av 83 kap. 7 � f�rsta stycket 2 har r�tt till 90-procentstill�gg och inte hade fyllt 50 �r vid mannens d�d eller vid den tidpunkt som avses i 83 kap. 7 � andra stycket, ska 90-procentstill�gget minskas enligt f�ljande. 90-procentstill�gget ska minskas med en femtondel f�r varje �r som �nkan �r yngre �n 50 �r vid 1. mannens d�d, eller 2. den tidpunkt som avses i 83 kap. 7 � andra stycket. Avkortning av 90-procentstill�gg n�r den avlidne inte kan tillgodor�knas 30 �r med pensionspo�ng 9 � Om det f�r den avlidne inte kan tillgodor�knas pensionspo�ng f�r till- l�ggspension f�r minst 30 �r, ska vid ber�kningen av 90-procentstill�gget h�nsyn tas endast till s� stor del av beloppet som motsvarar kvoten mellan det antal �r f�r vilka pensionspo�ng tillgodor�knas den avlidne och talet 30. Vid ber�kningen enligt f�rsta stycket ska h�nsyn tas endast till det antal �r med pensionspo�ng som tillgodor�knats f�r den avlidne till och med 1989. </div> <div id="page216-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 216 SFS 2010:110 Avd. F 10 � Vid till�mpning av 9 � ska ocks� f�ljande best�mmelser till�mpas: 63 kap. 24 och 2729 ��, och 6 kap. 1217 �� lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�krings- balken. 11 � Avkortning av 90-procentstill�gget enligt 9 och 10 �� ska g�ras efter minskning av 90-procentstill�gget enligt 8 �. Samordning med inkomstgrundad �lderspension �nkor f�dda 1930 1953 12 � Om en �nka, som �r f�dd n�got av �ren 1930 1953, har r�tt till �nke- pension och f�r samma m�nad f�r inkomstgrundad �lderspension i form av till�ggspension, ska �nkepension l�mnas endast i den utstr�ckning den efter eventuell samordning med omst�llningspension enligt 77 kap. 12 � �versti- ger �lderspensionen. Vid till�mpningen av f�rsta stycket ska �nkans �lderspension i form av till�ggspension ber�knas enligt best�mmelserna i 63 kap. 6 � f�rsta stycket 1 och andra stycket, 8, 11 och 12 �� samt i f�rekommande fall 17 och 25 ��. �nkor f�dda 1930 1944 13 � Om en �nka som avses i 12 � �r f�dd n�got av �ren 1930 1944 har hon, oavsett det som anges d�r, r�tt till �nkepension med s�dant belopp att summan av �nkepensionen och den inkomstgrundade �lderspensionen enligt 12 � ska motsvara en viss andel av summan av hennes �lderspension i form av till�ggspension, ber�knad enligt samma paragraf, och den till�ggspension f�r den avlidne mannen som avses i 2 �. �nkepensionen f�r dock inte l�m- nas med h�gre belopp �n vad som f�ljer av 2 �. Den andel som avses i f�rsta stycket uppg�r till 1. 60 procent om �nkan �r f�dd 1930, 2. 58 procent om �nkan �r f�dd 1931, 3. 56 procent om �nkan �r f�dd 1932, 4. 54 procent om �nkan �r f�dd 1933, 5. 52 procent om �nkan �r f�dd 1934, och 6. 50 procent om �nkan �r f�dd n�got av �ren 1935 1944. Sent uttag av �lderspension av �nkor f�dda 1930 1953 14 � Vid till�mpning av 12 och 13 �� ska, om �nkan tar ut inkomstgrundad �lderspension som avses i n�mnda paragrafer vid en senare tidpunkt �n fr�n och med den m�nad d� hon fyllt 65 �r, h�nsyn tas till den inkomstgrundade �lderspension i form av till�ggspension, ber�knad enligt 12 �, som skulle ha betalats ut om hon haft r�tt till pensionen fr�n och med den m�naden. Obetalda avgifter f�r �nkor f�dda 19301953 15 � Vid till�mpning av 12 och 13 �� ska, om pensionspo�ng till f�ljd av bristande eller underl�ten avgiftsbetalning inte har tillgodor�knats eller har </div> <div id="page217-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 217 SFS 2010:110 Avd. F minskats, h�nsyn tas till den �lderspension i form av till�ggspension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats. �nkor f�dda 1954 eller senare 16 � Om en �nka som �r f�dd 1954 eller senare har r�tt till �nkepension och f�r samma m�nad f�r inkomstgrundad �lderspension, l�mnas �nke- pensionen endast i den utstr�ckning den, efter eventuell samordning med omst�llningspension enligt 77 kap. 12 �, �verstiger �lderspensionen. Inkomstpension och premiepension ska i detta sammanhang ber�knas som om �nkan endast hade tillgodor�knats pensionsr�tt f�r inkomstpension och som om denna pensionsr�tt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. I �vrigt ska 14 och 15 �� till�mpas. 17 � Vid ber�kning enligt 16 � ska ett till�gg om en pensionspo�ng g�ras till det underlag som ber�kningen av �nkepensionen ska grunda sig p�. �n- kepension f�r emellertid inte betalas ut med h�gre belopp �n vad som f�ljer av 6 �. 85 kap. Vissa gemensamma best�mmelser om efterlevandepension och efterlevandest�d Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om f�ljsamhetsindexering i 2 �, samordning av efterlevandepension och efterlevandest�d med yrkes- skadelivr�nta i 3 10 ��, �ndring av beslut om efterlevandepension och efterlevandest�d i 11 12 ��, och utbetalning av efterlevandepension och efterlevandest�d i 1315 ��. F�ljsamhetsindexering 2 � Vid ing�ngen av varje kalender�r ska barnpension, omst�llnings- pension och �nkepension r�knas om genom f�ljsamhetsindexering enligt 62 kap. 42 � och 43 � f�rsta stycket. Om barnpension, omst�llningspension eller �nkepension ska l�mnas f�rst fr�n ett senare �r �n �ret f�r d�dsfallet, ska pensionen ber�knas som om den hade l�mnats redan d�dsfalls�ret. Samordning av efterlevandepension och efterlevandest�d med yrkesskadelivr�nta Allm�nna best�mmelser 3 � Efterlevandepension och efterlevandest�d ska minskas enligt 4 10 �� om den efterlevande har r�tt till livr�nta (yrkesskadelivr�nta) p� grund av obligatorisk f�rs�kring enligt n�gon av f�ljande upph�vda lagar: 1. lagen (1916:235) om f�rs�kring f�r olycksfall i arbete, 2. lagen (1929:131) om f�rs�kring f�r vissa yrkessjukdomar, och </div> <div id="page218-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 218 SFS 2010:110 Avd. F 3. lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring. Detsamma g�ller om den efterlevande 1. enligt n�gon annan f�rfattning eller enligt s�rskilt beslut av regeringen har r�tt till annan livr�nta, som best�ms eller betalas ut av F�rs�k- ringskassan, eller 2. f�r livr�nta enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring. 4 � Efterlevandepension och efterlevandest�d ska inte minskas p� grund av livr�nta som l�mnas enligt 87 och 88 kap. Best�mmelser om hur efterlevandelivr�nta enligt arbetsskadef�rs�kringen ska minskas p� grund av efterlevandepension och efterlevandest�d finns i 88 kap. 5 � Har livr�nta eller del av livr�nta eller livr�nta f�r viss tid bytts ut mot ett eng�ngsbelopp, ska det vid ber�kning enligt 6 10 �� anses som om liv- r�nta l�mnas eller som om den livr�nta som l�mnas har h�jts med ett belopp som svarar mot eng�ngsbeloppet enligt de f�rs�kringstekniska grunder som till�mpas vid utbytet. Barnpension och efterlevandest�d 6 � Summan av barnpension och efterlevandest�d ska minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta som �verstiger en sj�ttedel av prisbasbeloppet och som barnet f�r samma tid har r�tt till s�som efterlevande. Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� efterlevandest�det. Avdrag p� barnpension f�r g�ras endast om den avlidne kunnat tillgodor�kna sig pen- sionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade. 7 � Barnpension f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna i 6 �, tillsammans med efterlevandest�d understiga en fj�rdedel av det belopp som anges i 79 kap. 3 �. Omst�llningspension och garantipension till omst�llningspension 8 � Summan av omst�llningspension och garantipension till s�dan pension ska minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta som �verstiger en sj�ttedel av prisbasbeloppet och som den pensionsber�ttigade f�r samma tid har r�tt till s�som efterlevande. Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� garantipensionen. Avdrag p� om- st�llningspension f�r g�ras endast om den avlidne kunnat tillgodor�kna sig pensionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade. �nkepension 9 � �nkepension ska minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta som �verstiger en sj�ttedel av prisbasbeloppet och som den pensionsber�ttigade f�r samma tid har r�tt till s�som efterlevande. Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� s�dan del av �nkepension som av- ses i 84 kap. 6 � 2. Avdrag p� s�dan del av �nkepension som avses i 84 kap. </div> <div id="page219-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 219 SFS 2010:110 Avd. F 2 � och 6 � 1 f�r g�ras endast om den avlidne kunnat tillgodor�kna sig pensionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade. 10 � �nkepension f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna i 9 �, f�r m�nad r�knat understiga 9 procent av prisbasbeloppet. �ndring av beslut om efterlevandepension och efterlevandest�d 11 � Ett beslut om efterlevandepension ska �ndras om det f�ranleds av en �ndring som har gjorts betr�ffande den pensionsbeh�llning eller de pensions- po�ng som legat till grund f�r ber�kningen av pensionen. 12 � Ett beslut om garantipension till omst�llningspension eller om efterle- vandest�d ska �ndras om storleken av garantipensionen eller efterlevande- st�det p�verkas av en �ndring som gjorts i fr�ga om den inkomstgrundade efterlevandepension som legat till grund f�r ber�kningen av garantipen- sionen eller efterlevandest�det. Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandest�d Allm�nna best�mmelser 13 � Efterlevandepension och efterlevandest�d ska betalas ut m�nadsvis. �rspension och efterlevandest�d som ber�knas uppg� till h�gst 2 400 kronor ska dock, om det inte finns s�rskilda sk�l, betalas ut i efterskott en eller tv� g�nger per �r. Efter �verenskommelse med den efterlevande f�r utbetalning �ven i annat fall ske en eller tv� g�nger per �r. Avbrott i utbetalning 14 � Om den efterlevande vill avbryta uttaget av efterlevandepension, ska han eller hon skriftligen anm�la detta till Pensionsmyndigheten. S�dan an- m�lan ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast m�naden f�re den m�nad som �ndringen avser. Avrundning 15 � N�r efterlevandepension och efterlevandest�d ber�knas ska den totala �rliga ers�ttningen avrundas till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv. Om b�de garantipension eller efterlevandest�d och inkomstgrundad efter- levandepension eller �nkepension betalas ut samtidigt ska avrundningen ske p� garantipensionen eller efterlevandest�det. </div> <div id="page220-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 220 SFS 2010:110 Avd. F III Efterlevandef�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen m.m. 86 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om arbets- skadeers�ttning m.m. vid d�dsfall i 87 kap. Vidare finns best�mmelser om efterlevandelivr�nta i 88 kap. 87 kap. Allm�nna best�mmelser om arbetsskadeers�ttning m.m. vid d�dsfall Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns h�nvisningar till best�mmelser om arbetsskade- f�rs�kring, statligt personskadeskydd och krigsskadeers�ttning i 2 �. Vidare finns best�mmelser om ers�ttningsformer och grundvillkor i 3 �, begravningshj�lp i 4 och 5 ��, livr�nta efter f�rsvunna f�rs�krade i 6 �, och f�rlust av ers�ttning i 7 �. Inledande best�mmelser om arbetsskadef�rs�kring, statligt personskadeskydd och krigsskadeers�ttning 2 � I 3942 kap. finns best�mmelser om ers�ttning fr�n arbetsskade- f�rs�kringen till f�rs�krade f�rv�rvsarbetande och vissa studerande vid ar- betsskada. Dessa best�mmelser g�ller ocks� i till�mpliga delar i fr�ga om f�rm�ner till efterlevande enligt detta kapitel och 88 kap. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller p� motsvarande s�tt i fr�ga om best�mmelserna om ers�ttning till efterlevande i form av personskadeers�tt- ning eller krigsskadeers�ttning i 43 respektive 44 kap. Ers�ttningsformer och grundvillkor 3 � Om en f�rs�krad har avlidit till f�ljd av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap. kan ers�ttning l�mnas i form av begravningshj�lp enligt 4 �, och efterlevandelivr�nta enligt 88 kap. Innan Pensionsmyndigheten fattar beslut om ers�ttning, ska myndigheten inh�mta F�rs�kringskassans bed�mning om d�dsfallet har intr�ffat till f�ljd av en s�dan skada som avses i f�rsta stycket samt, om det �r fr�ga om efter- levandelivr�nta, F�rs�kringskassans ber�kning av det ers�ttningsunderlag som avses i 88 kap. 1416 ��. Begravningshj�lp 4 � Begravningshj�lp l�mnas med belopp som motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet vid tiden f�r d�dsfallet. 5 � Begravningshj�lpen l�mnas till den som enligt lag ska f�rvalta den av- lidnes egendom. </div> <div id="page221-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 221 SFS 2010:110 Avd. F Livr�nta efter f�rsvunna f�rs�krade 6 � Om en f�rs�krad har f�rsvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit till f�ljd av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap., g�ller samma r�tt till livr�nta som vid d�dsfall. Visar det sig senare att den f�rs�k- rade �r vid liv eller att han eller hon har avlidit av n�gon annan orsak �n s�- dan skada, upph�r r�tten till f�rm�nen. F�rlust av ers�ttning 7 � R�tten till ers�ttning g�r f�rlorad om en ans�kan om efterlevande- f�rm�ner inte g�rs inom sex �r i fr�ga om begravningshj�lp fr�n dagen f�r d�dsfallet, och i fr�ga om efterlevandelivr�nta fr�n den dag ers�ttningen avser. 88 kap. Efterlevandelivr�nta Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om r�tten till barnlivr�nta i 25 ��, r�tten till omst�llningslivr�nta i 69 ��, f�rm�nstiden i 10 och 11 ��, ber�kning av efterlevandelivr�nta i 12 och 13 ��, ers�ttningsunderlag f�r efterlevandelivr�nta i 1416 ��, begr�nsningsregler f�r flera livr�ntor i 17 �, och samordning av efterlevandelivr�nta med efterlevandepension i 18 20 ��. R�tten till barnlivr�nta 2 � Ett barn till en avliden som avses i 87 kap. 3 � har r�tt till barnlivr�nta. 3 � R�tten till barnlivr�nta upph�r n�r barnet fyller 18 �r, om inte n�got an- nat f�ljer av 4 �. 4 � Ett barn som har fyllt 18 �r och som bedriver studier har r�tt till barn- livr�nta �ven f�r studietiden, dock l�ngst till och med juni det �r d� barnet fyller 20 �r. Detta g�ller dock endast om studierna och studietiden uppfyller de villkor som anges i 78 kap. 5 och 6 ��. 5 � Best�mmelsen i 78 kap. 3 � om barn som v�rdas av en blivande adop- tivf�r�lder g�ller �ven i fr�ga om barnlivr�nta. R�tten till omst�llningslivr�nta Allm�nna best�mmelser 6 � Omst�llningslivr�nta till efterlevande make till en avliden som avses i 87 kap. 3 � kan l�mnas i form av allm�n omst�llningslivr�nta, och f�rl�ngd omst�llningslivr�nta. </div> <div id="page222-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 222 SFS 2010:110 Avd. F Det som f�reskrivs om make i detta kapitel till�mpas ocks� i fr�ga om s�- dan efterlevande som avses i 80 kap. 4 �. Vem som kan f� allm�n omst�llningslivr�nta 7 � En efterlevande make har r�tt till allm�n omst�llningslivr�nta under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i 80 kap. 3 �. Vem som kan f� f�rl�ngd omst�llningslivr�nta 8 � En efterlevande make har r�tt till f�rl�ngd omst�llningslivr�nta under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i 80 kap. 6 och 7 ��. Omst�llningslivr�nta efter flera avlidna 9 � �r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad till omst�llningslivr�nta efter flera avlidna, l�mnas livr�nta endast efter den sist avlidne eller, om liv- r�ntebeloppen efter de avlidna �r olika h�ga, det h�gsta beloppet. F�rm�nstiden 10 � Best�mmelserna i 77 kap. 16 18 �� om barnpension och omst�ll- ningspension till�mpas �ven i fr�ga om barnlivr�nta respektive omst�ll- ningslivr�nta. 11 � Allm�n omst�llningslivr�nta l�mnas f�r den tid som anges i fr�ga om allm�n omst�llningspension i 80 kap. 5 �. F�rl�ngd omst�llningslivr�nta l�mnas f�r tid som anges i fr�ga om f�r- l�ngd omst�llningspension i 80 kap. 8 �. Ber�kning av efterlevandelivr�nta Barnlivr�nta 12 � Barnlivr�nta f�r ett efterlevande barn motsvarar f�r �r r�knat 40 pro- cent av det ers�ttningsunderlag som anges i 14 16 ��. Har flera barn r�tt till barnlivr�nta efter den avlidne, ska procenttalet �kas med talet 20 f�r varje barn ut�ver det f�rsta. Det sammanlagda barnlivr�nte- beloppet ska d�refter f�rdelas lika mellan barnen. Omst�llningslivr�nta 13 � Omst�llningslivr�nta motsvarar, n�r den avlidne �ven efterl�mnar barn som har r�tt till livr�nta efter honom eller henne, f�r �r r�knat 20 pro- cent av det ers�ttningsunderlag som anges i 1416 ��. Om den avlidne inte efterl�mnar barn som har r�tt till livr�nta efter honom eller henne, motsvarar livr�ntan 45 procent av ers�ttningsunderlaget. </div> <div id="page223-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 223 SFS 2010:110 Avd. F Ers�ttningsunderlag f�r efterlevandelivr�nta Grundl�ggande best�mmelser 14 � Om den avlidne fick livr�nta enligt 4144 kap. med anledning av f�r- lust av arbetsf�rm�gan till f�ljd av skadan, ska livr�nta efter honom eller henne grundas p� hans eller hennes egen livr�nta. Livr�nta efter n�gon annan avliden ska grundas p� vad som enligt 41 44 kap. skulle ha utgjort livr�nta till honom eller henne vid f�rlust av arbets- f�rm�gan, om s�dan livr�nta skulle ha b�rjat l�mnas vid tiden f�r d�dsfallet. Tidigare arbetsskadeers�ttning 15 � I den utstr�ckning det �r sk�ligt ska till grund f�r ber�kningen av liv- r�nta till efterlevande l�ggas �ven f�ljande ers�ttningar som l�mnades till den avlidne med anledning av tidigare arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap.: 1. pension, 2. livr�nta, och 3. annan ers�ttning som har tr�tt i st�llet f�r arbetsinkomst. H�gsta ers�ttningsunderlag 16 � Efterlevandelivr�nta f�r inte grundas p� h�gre belopp �n som mot- svarar 7,5 g�nger prisbasbeloppet vid d�dsfallet. Begr�nsningsregler f�r flera livr�ntor 17 � Om livr�ntorna till de efterlevande efter en avliden sammantagna �verstiger det ers�ttningsunderlag som anges i 14 16 ��, ska livr�ntorna s�t- tas ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar detta underlag. Samordning av efterlevandelivr�nta med efterlevandepension 18 � Efterlevandelivr�nta ska minskas om den efterlevande samtidigt har r�tt till efterlevandepension med anledning av den inkomstf�rlust som f�ran- lett livr�ntan. Minskningen g�rs genom att efterlevandelivr�ntan betalas ut endast i den utstr�ckning som den �verstiger efterlevandepensionen. 19 � Efterlevandelivr�ntan ska �ven minskas enligt 18 � i fr�ga om pen- sion som enligt utl�ndskt system f�r social trygghet l�mnas med anledning av arbetsskadan eller s�dan skada som avses i 43 eller 44 kap. 20 � Om best�mmelserna om ber�kning av pensionspo�ng vid underl�ten eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 � f�rsta stycket i den upph�vda la- gen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, i detta lagrums lydelse f�re den 1 ja- nuari 1999, 4 kap. 8 � andra stycket i den upph�vda lagen (1998:674) om in- komstgrundad �lderspension eller 61 kap. 21 � har till�mpats f�r �r efter det d� arbetsskadan intr�ffade, ska vid till�mpning av 18 � h�nsyn tas till den efterlevandepension som skulle ha l�mnats om full avgift hade betalats. </div> <div id="page224-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 224 SFS 2010:110 Avd. F IV Efterlevandeskydd i form av premiepension 89 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om efterlevandeskydd under pensionstiden i 91 kap., och uttag och utbetalning m.m. av premiepension till efterlevande i 92 kap. Inledande best�mmelser 2 � Best�mmelser om premiepension finns i 5371 kap. (avdelning E) och i lagen (1998:710) med vissa best�mmelser om Pensionsmyndighetens pre- miepensionsverksamhet. I denna underavdelning finns best�mmelser om ef- terlevandeskydd inom premiepensionssystemet. 3 � Efterlevandeskydd i form av premiepension kan efter ans�kan av pen- sionsspararen hos Pensionsmyndigheten meddelas som efterlevandeskydd under pensionstiden. 91 kap. Efterlevandeskydd under pensionstiden Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om r�tten att teckna efterlevandeskydd i 4 och 5 ��, premiepensionens storlek i 6 �, giltighetstiden f�r efterlevandeskyddet i 7 och 8 ��, och vem som f�r premiepensionen i 9 och 10 ��. Allm�nna best�mmelser 2 � Efterlevandeskydd under pensionstiden inneb�r att det vid pensions- spararens d�d till hans eller hennes efterlevande make eller sambo betalas ut livsvarig premiepension till efterlevande. 3 � En ans�kan om efterlevandeskydd under pensionstiden ska g�ras sam- tidigt med att pensionsspararen f�rsta g�ngen beg�r att f� ut premiepension. Om pensionsspararen senare gifter sig eller inleder ett s�dant sambo- f�rh�llande som avses i 4 �, f�r ans�kan g�ras inom tre m�nader fr�n det att �ktenskapet ingicks eller sambof�rh�llandet inleddes. Detta g�ller dock inte om pensionsspararen var gift eller sambo med samma person n�r spararen f�rsta g�ngen beg�rde att f� ut premiepension. R�tten att teckna efterlevandeskydd 4 � Efterlevandeskydd f�r pensionsspararen ska meddelas om pensions- spararen �r gift, eller </div> <div id="page225-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 225 SFS 2010:110 Avd. F �r ogift men sambo med n�gon som �r ogift och som spararen tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med. 5 � Efterlevandeskyddet g�ller bara om pensionsspararen vid sin d�d var gift eller sambo med den person med vilken han eller hon var gift eller sambo vid ans�kan om skyddet. I fr�ga om sambor kr�vs ocks� att inte n�gon av dem var gift med n�gon annan vid d�dsfallet. Premiepensionens storlek 6 � Omfattningen av efterlevandeskyddet ska ber�knas med utg�ngspunkt i tillgodohavandet p� pensionsspararens premiepensionskonto. Pensionsspa- rarens egen premiepension ska d� r�knas om. Ber�kningarna ska g�ras s� att pensionsspararens egen premiepension och premiepensionen till efterlevande blir lika stora n�r samma andel av pensio- nen tas ut. Giltighetstiden f�r efterlevandeskyddet 7 � Efterlevandeskyddet b�rjar i fall som avses i 3 � f�rsta stycket g�lla vid ing�ngen av den f�rsta m�nad f�r vilken premiepension ska l�mnas till pensionsspararen. I fall som avses i 3 � andra stycket b�rjar efterlevandeskyddet g�lla vid det f�rsta m�nadsskiftet ett �r efter det att ans�kan kom in till Pensions- myndigheten. 8 � Om �ktenskapet eller sambof�rh�llandet uppl�ses p� annat s�tt �n ge- nom d�dsfall, ska Pensionsmyndigheten p� beg�ran av pensionsspararen r�kna om f�rs�kringen till att g�lla bara p� spararens liv. Vem f�r premiepensionen? 9 � Premiepension till efterlevande vid f�rordnande om efterlevandeskydd under pensionstiden l�mnas endast till efterlevande make eller s�dan sambo som avses i 4 �. 10 � F�r den som f�tt r�tt till premiepension till efterlevande enligt 9 �, g�ller sedan pensionsspararen avlidit de best�mmelser som avser pen- sionsspararen med undantag f�r 56 kap. 3 � om tidigaste tidpunkt f�r uttag av pension, och 107 kap. 8 �. Vidare saknar den som har f�tt premiepension enligt 9 � m�jlighet att an- s�ka om efterlevandeskydd under pensionstiden s�vitt avser denna premie- pension. </div> <div id="page226-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 226 SFS 2010:110 Avd. F 92 kap. Uttag och utbetalning m.m. av premiepension till efterlevande Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om uttag av premiepension i 2 �, �ndring av ber�kningsunderlag och pensionsr�tt i 3 �, och utbetalning av premiepension i 4 �. Uttag av premiepension 2 � Premiepension till efterlevande l�mnas utan ans�kan fr�n och med m�- naden efter den d� pensionsspararen har avlidit. Den som har f�tt r�tt till premiepension till efterlevande f�r �terkalla sitt uttag av premiepension och �ndra den andel av pensionen som tas ut. I s�da- na fall g�ller 56 kap. 10 �. Vid nytt uttag efter �terkallelse och vid �kat uttag g�ller best�mmelserna om ans�kan i 110 kap. 4 � och best�mmelserna om f�rm�nstid efter ans�kan i 56 kap. 4 �. �ndring av ber�kningsunderlag och pensionsr�tt 3 � I �renden om premiepension till efterlevande till�mpas best�mmel- serna i 70 kap. 24 �� om �ndring av ber�kningsunderlag f�r allm�n �lders- pension, och 64 kap. 2831 �� om �ndrad pensionsr�tt. Utbetalning av premiepension 4 � Best�mmelserna i 71 kap. 2 och 5 �� om utbetalning av allm�n �lders- pension g�ller �ven premiepension till efterlevande. </div> <div id="page227-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 227 SFS 2010:110 Avd. G AVD. G BOSTADSST�D I Inledande best�mmelser 93 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar Inneh�ll 1 � I avdelning G finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner i form av bidrag som �r relaterade till kostnader f�r bostad (bostadsst�d). 2 � F�rm�ner enligt denna avdelning �r bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i �ldern 18 28 �r, och bostadstill�gg till den som f�r sjukers�ttning, pension eller vissa lik- nande f�rm�ner. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om bostadsst�d. Vidare finns best�mmelser om bostadsbidrag i 9498 kap., och bostadstill�gg i 99103 kap. F�rs�kring och ans�kan, m.m. 4 � En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 och 5 kap. Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma be- st�mmelser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 � �renden som avser bostadsbidrag handl�ggs av F�rs�kringskassan. �renden som avser bostadstill�gg handl�ggs av Pensionsmyndigheten. Om den f�rs�krade eller, i f�rekommande fall, hans eller hennes make inte har n�gon annan f�rm�n som kan ligga till grund f�r bostadstill�gg �n sjuk- ers�ttning, aktivitetsers�ttning eller utl�ndsk invaliditetsf�rm�n, handl�ggs �rendet dock av F�rs�kringskassan. Bed�mningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 � g�ras som om f�rm�nen l�mnats. II Bostadsbidrag 94 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om bostads- bidrag i 95 kap. Vidare finns best�mmelser om r�tten till bostadsbidrag i 96 kap., ber�kning av bostadsbidrag i 97 kap., och s�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadsbidrag i 98 kap. </div> <div id="page228-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 228 SFS 2010:110 Avd. G 95 kap. Allm�nna best�mmelser om bostadsbidrag Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 4 ��. Vidare finns best�mmelser om definitioner i 5 �, sambor och makar i 6 och 7 ��, och ans�kan i 8 �. Inledande best�mmelser 2 � Bostadsbidrag l�mnas i form av 1. bidrag till kostnader f�r bostad, 2. s�rskilt bidrag f�r hemmavarande barn, och 3. umg�ngesbidrag till den som p� grund v�rdnad eller umg�nge tidvis har barn boende i sitt hem. 3 � R�tten till bostadsbidrag och bidragets storlek �r beroende av den f�r- s�krades bidragsgrundande inkomst och de andra omst�ndigheter som anges i detta kapitel och 9698 kap. 4 � Bostadsbidrag betalas ut l�pande som prelimin�rt bidrag, ber�knat ef- ter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget best�ms slut- ligt i efterhand p� grundval av den fastst�llda bidragsgrundande inkomsten. Definitioner 5 � N�r det g�ller bostadsbidrag avses med 1. hush�ll: barnfamiljer, makar utan barn och ensamst�ende utan barn, 2. barn: den som �r under 18 �r och den som f�r f�rl�ngt barnbidrag eller f�r studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395), och 3. makar: makar som lever tillsammans. Sambor och makar 6 � Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller bostadsbidrag. Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sam- bor, ska de likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker om bostadsbidrag eller den som bidraget betalas ut till visar att de inte �r sam- bor. 7 � N�r det g�ller bostadsbidrag ska personer som �r gifta med varandra anses bo tillsammans om inte den som ans�ker om bostadsbidrag eller den som f�r bidraget visar n�got annat. Ans�kan 8 � Ans�kan som avser makars bostad ska vara gemensam om det inte finns s�rskilda sk�l f�r att ans�kan g�rs av den ena maken. </div> <div id="page229-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 229 SFS 2010:110 Avd. G 96 kap. R�tten till bostadsbidrag Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om barnfamiljer i 49 ��, hush�ll utan barn i 10 och 11 ��, och f�rm�nstiden i 1215 ��. Allm�nna best�mmelser Bidrag till kostnader f�r bostad 2 � Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnader f�r bostad kan l�mnas till barnfamiljer, och hush�ll utan barn. S�dant bidrag l�mnas endast till kostnader f�r en bostad d�r den f�r- s�krade �r bosatt och folkbokf�rd. Vidare kr�vs att han eller hon �ger eller innehar bostaden med hyres- eller bostadsr�tt. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r bidrag dock l�mnas till kostnaderna f�r en bostad d�r den f�rs�krade inte �r folkbokf�rd. S�rskilt bidrag och umg�ngesbidrag 3 � Bostadsbidrag i form av s�rskilt bidrag kan l�mnas till familjer med barn som avses i 4, 7 och 8 ��. Bostadsbidrag i form av umg�ngesbidrag kan l�mnas till den som tidvis bor med barn i fall som avses i 6 �. S�dant bidrag l�mnas endast till en f�r- s�krad som bor i en bostad som han eller hon �ger eller innehar med hyres- eller bostadsr�tt. Barnfamiljer Hush�ll med hemmavarande barn 4 � Bostadsbidrag kan l�mnas till en f�rs�krad som har v�rdnaden om och varaktigt bor tillsammans med barn. Bostadsbidrag kan l�mnas �ven f�r barn som f�r v�rd eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas hemma under minst s� l�ng tid varje �r som motsvarar normala skolferier. 5 � Om ett barns f�r�ldrar inte lever tillsammans men har gemensam v�rd- nad om barnet, har den f�r�lder som barnet �r folkbokf�rt hos r�tt till bo- stadsbidrag enligt 4 och 8 ��. F�rs�krade som tidvis bor med barn 6 � Bostadsbidrag kan l�mnas till en f�rs�krad som p� grund av v�rdnad eller umg�nge tidvis har barn boende i sitt hem. Bostadsbidrag enligt f�rsta stycket l�mnas endast f�r bost�der som omfattar minst tv� rum ut�ver k�k eller kokvr�, och har en bostadsyta som uppg�r till minst 40 kvadratmeter. </div> <div id="page230-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 230 SFS 2010:110 Avd. G Barn i familjehem m.m. 7 � Bostadsbidrag kan l�mnas till en f�rs�krad som efter en myndighets beslut har tagit emot barn f�r v�rd i familjehem, om barnet ber�knas bo i hemmet under minst tre m�nader. 8 � N�r ett barn bor i ett familjehem eller i ett hem f�r v�rd eller boende, kan bidrag l�mnas �ven till f�r�ldern eller f�r�ldrarna, om det finns s�rskilda sk�l. Barn som f�r f�rl�ngt barnbidrag eller studiehj�lp 9 � Best�mmelserna i 4 7 �� g�ller endast i till�mpliga delar i fr�ga om barn som �r �ver 18 �r och som f�r f�rl�ngt barnbidrag eller studiehj�lp en- ligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395). Hush�ll utan barn 10 � Bostadsbidrag till hush�ll utan barn kan l�mnas till en f�rs�krad som har fyllt 18 �r. 11 � Bostadsbidrag enligt 10 � kan inte l�mnas om den f�rs�krade eller dennes make 1. har fyllt 29 �r, 2. har barn som ber�ttigar till bostadsbidrag till barnfamiljer, eller 3. f�r bostadstill�gg eller p� grund av best�mmelser om inkomstpr�vning inte f�r s�dant till�gg. En f�rs�krad som p� grund av v�rdnad eller umg�nge tidvis har barn bo- ende i sitt hem har r�tt till bostadsbidrag till hush�ll utan barn utan hinder av f�rsta stycket 2, om bostadsbidrag till barnfamiljer inte kan l�mnas p� grund av att kraven i 6 � andra stycket p� bostadens storlek och utformning inte �r uppfyllda. F�rm�nstiden 12 � Bidrag l�mnas fr�n och med m�naden efter den d� r�tten till bidrag har uppkommit till och med den m�nad d� r�tten till bidrag har �ndrats eller upph�rt. Om r�tten till bidrag uppkommit eller upph�rt den f�rsta dagen i en m�- nad, ska dock bidraget l�mnas eller upph�ra fr�n och med den m�naden. 13 � Ett beslut om bidrag f�r avse l�ngst tolv m�nader. 14 � Bidrag f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n ans�kningsm�naden. Bidrag f�r dock l�mnas f�r en l�ngre tid tillbaka, om en ans�kan om bidrag avseende h�jning av hyra eller avgift ges in till F�rs�kringskassan inom en m�nad fr�n den dag d� den f�rs�krade fick k�nnedom om hyres- eller av- giftsh�jningen. </div> <div id="page231-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 231 SFS 2010:110 Avd. G 15 � Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 4 9 �� och familjen redan har ans�kt om eller f�r bostadsbidrag f�r bidraget l�mnas som om bar- net alltj�mt levde till och med den sj�tte m�naden efter d�dsfallet. Detta g�l- ler l�ngst till och med den m�nad d� familjen flyttar fr�n bostaden. 97 kap. Ber�kning av bostadsbidrag Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om bidragsgrundande inkomst i 213 ��, kostnader f�r bostad i 14 �, ber�kning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 1523 ��, ber�kning av bostadsbidrag till hush�ll utan barn i 2428 ��, och undantag n�r bidragsbehov saknas i 29 �. Bidragsgrundande inkomst Huvudregler 2 � Den f�rs�krades bidragsgrundande inkomst �r summan av 1. �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � inkomstskattelagen (1999:1229), 2. �verskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet ber�knat enligt 4 �, 3. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 5 �, 4. del av egen och barns f�rm�genhet enligt 6 10 ��, 5. del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 �� och 6. vissa andra inkomster enligt 13 �. 3 � Den bidragsgrundande inkomsten ska avse samma kalender�r som bo- stadsbidraget och ska anses vara lika f�rdelad p� varje m�nad under kalen- der�ret. Inkomstslaget n�ringsverksamhet 4 � �verskott av en n�ringsverksamhet enligt 14 kap. 21 � inkomst- skattelagen (1999:1229) ska �kas med 1. avdrag enligt 16 kap. 32 � inkomstskattelagen f�r utgift f�r egen pen- sion intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp, 2. avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomst- skattelagen, 3. avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap. inkomst- skattelagen, och 4. avdrag f�r underskott fr�n tidigare beskattnings�r enligt 40 kap. in- komstskattelagen, samt minskas med 5. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond, och 6. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond. </div> <div id="page232-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 232 SFS 2010:110 Avd. G Underskott av en n�ringsverksamhet som avses i f�rsta stycket ska mins- kas med avdrag som avses i f�rsta stycket 14 samt �kas med �terf�rda av- drag som avses i f�rsta stycket 5 och 6. Inkomstslaget kapital 5 � �verskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 � inkomstskatte- lagen (1999:1229) ska �kas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med 1. avdrag f�r kapitalf�rluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som int�kt enligt 42 kap. 1 � inkomstskattelagen, 2. avdrag f�r uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och 3. avdrag f�r negativ r�ntef�rdelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i in- komstslaget, dock inte med avdrag som avses i f�rsta stycket 13. Uppkommer ett �verskott vid ber�kningen ska detta minskas med scha- blonint�kt enligt 47 kap. 11 b � inkomstskattelagen. F�rm�genhet 6 � Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten ska g�ras med 15 procent av den sammanlagda f�rm�genhet som �verstiger 100 000 kr, avrundad ned- �t till helt tiotusental kronor. I den sammanlagda f�rm�genheten ing�r f�rm�genhet f�r varje f�rs�krad samt f�r varje barn som avses i 96 kap. 4 och 9 ��. 7 � Till�gg f�r makars f�rm�genhet ska f�rdelas p� makarna i f�rh�llande till deras respektive andel av den sammanlagda f�rm�genheten. Till�gg f�r barns f�rm�genhet ska f�rdelas lika mellan makar. 8 � F�rm�genheten ber�knas enligt lagen (2009:1053) om f�rm�genhet vid ber�kning av vissa f�rm�ner, om inte annat f�ljer av 9 och 10 ��. F�rm�genheten ber�knas per den 31 december det �r som bostadsbidraget avser. Vissa undantag f�r barns f�rm�genhet 9 � Vid ber�kning av ett barns f�rm�genhet ska undantas ett belopp som motsvarar ers�ttning som barnet 1. har f�tt med anledning av personskada eller kr�nkning, om ers�ttningen inte avser ers�ttning f�r kostnader, eller 2. har f�tt fr�n en f�rs�kring med anledning av att barnet �dragit sig skada genom olycksfall eller sjukdom, om ers�ttningen inte avser ers�ttning f�r sakskada. F�rsta stycket g�ller �ven en fordran som avser s�dana ers�ttningar. Om ers�ttningen till n�gon del �r skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) g�ller undantaget beloppet f�re beskattning. </div> <div id="page233-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 233 SFS 2010:110 Avd. G 10 � Vid ber�kningen av ett barns f�rm�genhet ska s�dana tillg�ngar un- dantas som barnet har f�rv�rvat genom 1. g�va eller testamente, 2. f�rm�nstagarf�rordnande vid f�rs�kring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, och 3. avkastning av och s�dant som tr�tt i st�llet f�r s�dan egendom som av- ses i 1 eller 2. Ett undantag enligt f�rsta stycket f�ruts�tter dock att f�rv�rvet har skett fr�n n�gon annan �n barnets f�rmyndare och att det �r f�renat med villkor som inneb�r att egendomen ska st� under f�rvaltning av n�gon annan �n f�rmyndaren, utan best�mmander�tt f�r denne, och som anger vem som i st�llet ska ut�va f�rvaltningen. Barns inkomst av kapital 11 � Om ett eller flera barn som avses i 96 kap. 4 och 9 �� har �verskott i inkomstslaget kapital, ska till den f�rs�krades bidragsgrundande inkomst l�ggas varje barns �verskott i inkomstslaget kapital i den utstr�ckning som �verskottet �verstiger 1 000 kronor. Vid ber�kning av �verskott i inkomstslaget kapital till�mpas 5 �. 12 � Till�gg enligt 11 � ska f�rdelas lika mellan makar. Vissa andra inkomster 13 � Med vissa andra inkomster enligt 2 � 6 avses f�ljande: 1. inkomst som p� grund av 3 kap. 9 13 �� inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som int�kt i inkomstslaget n�- ringsverksamhet, tj�nst eller kapital, 2. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser till�ggs- bidrag, 3. skattefria stipendier �ver 3 000 kronor per m�nad, 4. skattepliktiga inkomster enligt 5 � lagen (1991:586) om s�rskild in- komstskatt f�r utomlands bosatta, och 5. v�rdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt v�rdnads- bidrag. Inkomster som avses i f�rsta stycket 2 och 3 och som i slutet av ett �r be- talas ut i f�rskott som h�nf�rliga till n�stf�ljande �r ska beaktas f�r det se- nare �ret. Kostnader f�r bostad 14 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om vilka bostadskostnader som beaktas n�r det g�ller bostadsbi- drag. </div> <div id="page234-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 234 SFS 2010:110 Avd. G Ber�kning av bostadsbidrag till barnfamiljer Grundl�ggande best�mmelser 15 � Bostadsbidrag till barnfamiljer ber�knas enligt 18 23 ��. Om den bidragsgrundande inkomsten �verstiger 117 000 kronor f�r en f�rs�krad, eller f�r makar 58 500 kronor f�r var och en av dem, ska bidraget minskas med 20 procent av den �verskjutande inkomsten. 16 � Bidrag som ber�knas till mindre belopp �n 1 200 kronor f�r helt �r betalas inte ut. 17 � Bostadsbidrag f�r inte l�mnas f�r fler �n tre barn. Bidrag till kostnader f�r bostad 18 � Bostadsbidrag l�mnas m�nadsvis som bidrag till kostnader f�r bostad med 50 procent av den del av bostadskostnaden per m�nad som f�r familjer med ett barn �verstiger 2 000 kronor men inte 5 300 kronor, tv� barn �verstiger 2 000 kronor men inte 5 900 kronor, och tre eller flera barn �verstiger 2 000 kronor men inte 6 600 kronor. H�gre bostadskostnad �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om n�gon medlem av familjen �r funktionshindrad. 19 � Om en f�r�lder �r under 29 �r och inte f�r s�rskilt bidrag enligt 22 �, ska bidrag enligt 18 � ber�knas p� den del av bostadskostnaden per m�nad som �verstiger 1 800 kronor. 20 � Vid till�mpning av best�mmelserna om bostadskostnader i 18 � ska F�rs�kringskassan bortse fr�n bostadskostnader som avser bostadsytor som �verstiger 80 kvadratmeter f�r hush�ll med ett barn, 100 kvadratmeter f�r hush�ll med tv� barn, 120 kvadratmeter f�r hush�ll med tre barn, 140 kvadratmeter f�r hush�ll med fyra barn, och 160 kvadratmeter f�r hush�ll med fem eller flera barn. St�rre bostadsytor �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om n�gon medlem av familjen �r funktionshindrad. 21 � F�rs�kringskassan ska beakta bostadskostnader upp till f�ljande be- lopp per m�nad, utan hinder av best�mmelserna i 20 � f�rsta stycket: 3 000 kronor f�r hush�ll med ett barn, 3 300 kronor f�r hush�ll med tv� barn, 3 600 kronor f�r hush�ll med tre barn, 3 900 kronor f�r hush�ll med fyra barn, och 4 200 kronor f�r hush�ll med fem eller flera barn. </div> <div id="page235-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 235 SFS 2010:110 Avd. G S�rskilt bidrag 22 � Bostadsbidrag l�mnas m�nadsvis som s�rskilt bidrag med 950 kronor till familjer med ett barn, 1 325 kronor till familjer med tv� barn, och 1 750 kronor till familjer med tre eller flera barn. Umg�ngesbidrag 23 � Bostadsbidrag l�mnas m�nadsvis som umg�ngesbidrag med 300 kronor f�r ett barn, 375 kronor f�r tv� barn, och 450 kronor f�r tre eller flera barn. Om det i hush�llet finns s�v�l hemmavarande barn som s�dana barn som avses i 95 kap. 2 � 3 l�mnas umg�ngesbidrag med 75 kronor per m�nad f�r varje barn som ber�ttigar till umg�ngesbidrag. Ber�kning av bostadsbidrag till hush�ll utan barn Grundl�ggande best�mmelser 24 � Bostadsbidrag till hush�ll utan barn ber�knas enligt 26 28 ��. Om den bidragsgrundande inkomsten �verstiger 41 000 kronor f�r en f�r- s�krad, eller 58 000 kronor f�r makar, ska bidraget minskas med en tredjedel av den �verskjutande inkomsten. 25 � Bidrag som ber�knas till mindre belopp �n 1 200 kronor f�r helt �r betalas inte ut. Bidrag till kostnader f�r bostad 26 � Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnaderna f�r bostaden l�mnas med 75 procent av den del av bostadskostnaden per m�nad som �verstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor. 27 � Om bostadskostnaden �verstiger 2 600 kr l�mnas bostadsbidrag med 50 procent av den �verskjutande bostadskostnaden per m�nad upp till 3 600 kronor. H�gre bostadskostnad �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om den f�rs�krade eller hans eller hennes make �r funktionshindrad. 28 � Vid till�mpning av best�mmelserna om bostadskostnader i 26 och 27 �� ska F�rs�kringskassan bortse fr�n bostadskostnader som avser bo- stadsytor som �verstiger 60 kvadratmeter. St�rre bostadsyta �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om den f�r- s�krade eller hans eller hennes make �r funktionshindrad. Undantag n�r bidragsbehov saknas 29 � Om det �r uppenbart att den f�rs�krade p� grund av hush�llets in- komst eller f�rm�genhet eller n�gon annan omst�ndighet inte beh�ver det </div> <div id="page236-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 236 SFS 2010:110 Avd. G bostadsbidrag som kan ber�knas enligt best�mmelserna i denna balk, f�r F�rs�kringskassan efter s�rskild utredning avsl� en ans�kan om bidrag eller dra in eller s�tta ned bidraget. Ett s�dant beslut f�r fattas �ven om viss inkomst eller f�rm�genhet inte ska r�knas in i den bidragsgrundande inkomsten. 98 kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadsbidrag Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om prelimin�rt bostadsbidrag i 24 ��, slutligt bostadsbidrag i 57 ��, ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 8 och 9 ��, och utbetalning till annan �n den f�rs�krade i 10 och 11 ��. Prelimin�rt bostadsbidrag 2 � Prelimin�rt bostadsbidrag ber�knas efter en uppskattad bidrags- grundande inkomst och ska s� n�ra som m�jligt motsvara det slutliga bo- stadsbidrag som kan antas komma att best�mmas. 3 � Vid till�mpningen av 96 kap. 15 � ska bostadsbidraget ber�knas som om barnet fortfarande levde och grundas p� barnets ekonomiska f�r- h�llanden m�naden f�re d�dsfallet. 4 � Prelimin�rt bostadsbidrag betalas ut med ett m�nadsbelopp, som av- rundas ned�t till n�rmaste j�mna hundratal kronor. Slutligt bostadsbidrag 5 � Slutligt bostadsbidrag best�ms f�r varje kalender�r under vilket pre- limin�rt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag best�ms efter den tid- punkt n�r taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 � taxeringslagen (1990:324) senast ska ha meddelats. 6 � Best�ms det slutliga bostadsbidraget till h�gre belopp �n det som f�r samma �r har betalats ut i prelimin�rt bidrag, ska skillnaden betalas ut. Be- st�ms det slutliga bostadsbidraget till l�gre belopp �n det som f�r samma �r har betalats ut i prelimin�rt bidrag, ska skillnaden betalas tillbaka enligt vad som anges i 108 kap. 9, 11 14 och 22 ��. Belopp under 1 200 kronor ska varken betalas ut eller betalas tillbaka. 7 � Belopp som ska betalas ut enligt 6 � f�rsta stycket ska �kas med ett till- l�gg. Till�gget p� det �verskjutande beloppet ber�knas med ledning av den statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det kalender�r som bidraget avser. P� belopp som ska betalas tillbaka enligt 6 � f�rsta stycket ska en avgift betalas. Avgiften p� �terbetalningsbeloppet ber�knas med ledning av den statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det kalender�r som bidraget avser. </div> <div id="page237-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 237 SFS 2010:110 Avd. G Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r- mare f�reskrifter om ber�kningen av till�gget och avgiften. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 8 � Det prelimin�ra bidraget ska ompr�vas om n�got har intr�ffat som p�- verkar storleken av bidraget. F�rs�kringskassan f�r avst� fr�n att besluta om �ndring, om det som har intr�ffat endast i liten utstr�ckning p�verkar bidraget. 9 � Om den f�rs�krades taxering eller studiemedel i form av studiebidrag �ndras efter det att slutligt bostadsbidrag best�mts och �ndringen inneb�r att bostadsbidraget skulle ha varit h�gre eller l�gre, ska ett nytt bostadsbidrag best�mmas, om den f�rs�krade beg�r det eller om F�rs�kringskassan sj�lv- mant tar upp fr�gan. En fr�ga om nytt slutligt bostadsbidrag enligt denna paragraf f�r inte tas upp efter utg�ngen av femte �ret efter det taxerings�r som taxeringsbeslutet avser eller sj�tte �ret efter det att studiebidraget l�mnades. Utbetalning till annan �n den f�rs�krade 10 � P� beg�ran av den f�rs�krade f�r F�rs�kringskassan besluta att bidra- get ska betalas ut till n�gon annan �n honom eller henne. 11 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r F�rs�kringskassan p� framst�llning av socialn�mnden betala ut bidraget till en l�mplig person eller till n�mnden att anv�ndas f�r hush�llets b�sta. III Bostadstill�gg 99 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om bostads- till�gg i 100 kap. Vidare finns best�mmelser om r�tten till bostadstill�gg i 101 kap., ber�kning av bostadstill�gg i 102 kap., och s�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadstill�gg i 103 kap. 100 kap. Allm�nna best�mmelser om bostadstill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om makar och sambor i 3 och 4 ��. Inledande best�mmelse 2 � Bostadstill�gg �r ett inkomstpr�vat till�gg till vissa andra socialf�r- s�kringsf�rm�ner och l�mnas i form av bostadstill�gg, och s�rskilt bostadstill�gg. </div> <div id="page238-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 238 SFS 2010:110 Avd. G Sambor och makar 3 � Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller bostadstill�gg. Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sambor, ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�- ker om bostadstill�gg eller den som s�dant bidrag betalas ut till visar att de inte �r sambor. 4 � N�r det g�ller bostadstill�gg ska en person som �r gift men stadig- varande lever �tskild fr�n sin make likst�lls med en ogift person, om inte s�r- skilda sk�l talar mot detta. 101 kap. R�tten till bostadstill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �. Vidare finns best�mmelser om f�rm�ner som kan ge r�tt till bostadstill�gg i 35 ��, undantag fr�n r�tten till bostadstill�gg i 6 �, bostadskostnader i 7 och 8 ��, samordning med bostadsbidrag i 9 �, och f�rm�nstiden i 10 och 11 ��, Inledande best�mmelser 2 � Bostadstill�gg till vissa andra f�rm�ner kan l�mnas enligt 3 6 ��. Den som f�r bostadstill�gg kan dessutom f� s�rskilt bostadstill�gg. F�rm�ner som kan ge r�tt till bostadstill�gg Huvudregel 3 � Bostadstill�gg kan l�mnas till den som f�r 1. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning, 2. hel allm�n �lderspension, 3. �nkepension, eller 4. pension eller invaliditetsf�rm�n enligt lagstiftningen i en stat som ing�r i Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, under f�ruts�ttning att f�rm�- nen motsvarar svensk pension eller ers�ttning enligt 1 3. S�rskilt om sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning 4 � Bostadstill�gg kan l�mnas �ven n�r sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning har f�rklarats vilande enligt 36 kap. 13 15 �� eller inte l�mnas p� grund av best�mmelserna i 106 kap. 16 �. Bostadstill�gg kan ocks� l�mnas till en person som enbart p� grund av be- st�mmelserna i 37 kap. 6 och 7 �� inte uppb�r sjukers�ttning. </div> <div id="page239-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 239 SFS 2010:110 Avd. G S�rskilt om �nkepension 5 � Bostadstill�gg kan ocks� l�mnas till en �nka som enbart p� grund av samordningsbest�mmelserna i 77 kap. 12 � inte f�r �nkepension. Undantag fr�n r�tten till bostadstill�gg 6 � F�ljande f�rm�ner kan inte ligga till grund f�r bostadstill�gg: 1. �lderspension f�r tid f�re den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r, 2. �nkepension f�r tid fr�n och med den m�nad d� �nkan fyller 65 �r, och 3. �nkepension till en �nka som �r f�dd 1945 eller senare p� grund av d�dsfall efter 2002. Bostadskostnader 7 � Bostadstill�gg l�mnas endast f�r den bostad d�r den f�rs�krade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). F�r bostad i s�rskild boende- form l�mnas bostadstill�gg endast f�r boende i l�genhet eller f�r boende i en- eller tv�b�ddsrum. 8 � Bostadstill�gg l�mnas inte f�r s�dan bostadskostnad som fastst�lls med beaktande av den f�rs�krades inkomst. Samordning med bostadsbidrag 9 � Bostadstill�gg l�mnas inte f�r bostadskostnad till den del bostads- kostnaden motsvaras av prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap. F�rm�nstiden 10 � Bostadstill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. 11 � Ett beslut om bostadstill�gg f�r avse en tid av 12 m�nader. Om det finns s�rskilda sk�l f�r bostadstill�gg beviljas f�r l�ngre tid, dock l�ngst f�r en tid av 36 m�nader. 102 kap. Ber�kning av bostadstill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 6 ��. Vidare finns best�mmelser om ber�kning av bidragsgrundande inkomst i 713 och 15 ��, ber�kning av reduceringsinkomst i 1619 ��, h�ktade eller intagna m.fl. i 20 �, ber�kning av bostadstill�gg i 2125 ��, och ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg i 2630 ��. </div> <div id="page240-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 240 SFS 2010:110 Avd. G Allm�nna best�mmelser Ber�kningsunderlag 2 � Storleken p� bostadstill�gget �r beroende av den f�rs�krades och, om den f�rs�krade �r gift, �ven makens bidragsgrundande inkomst, och reduceringsinkomst. Bidragsgrundande inkomst 3 � N�r det g�ller bostadstill�gg avses med bidragsgrundande inkomst den inkomst enligt 7 15 �� f�r �r r�knat, som n�gon kan antas komma att f� un- der den n�rmaste tiden. 4 � I fr�ga om en f�rs�krad som �r gift ber�knas den bidragsgrundande in- komsten f�r den f�rs�krade och hans eller hennes make var f�r sig. Reduceringsinkomst 5 � N�r det g�ller bostadstill�gg avses med reduceringsinkomst den bi- dragsgrundande inkomst som �terst�r efter det att ber�kning gjorts enligt 16 19 ��. 6 � I fr�ga om makar ska reduceringsinkomsten f�r var och en av dem be- r�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda reduceringsinkomst. Ber�kning av bidragsgrundande inkomst Grundl�ggande best�mmelse 7 � Den bidragsgrundande inkomsten �r summan av 1. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � in- komstskattelagen (1999:1229), 2. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet ber�knat en- ligt 8 �, 3. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 9 � f�r �ret f�re det �r d� ans�kan om bostadstill�gg g�rs, 4. del av f�rm�genhet enligt 10 13 ��, och 5. vissa andra inkomster enligt 15 �. Inkomstslaget n�ringsverksamhet 8 � �verskott av en n�ringsverksamhet ber�knat enligt 14 kap. 21 � in- komstskattelagen (1999:1229) ska �kas i enlighet med vad som anges i 97 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 4. Underskott av n�ringsverksamhet som av- ses i f�rsta stycket ska minskas med avdrag som avses i 97 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 4. </div> <div id="page241-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 241 SFS 2010:110 Avd. G Inkomstslaget kapital 9 � �verskott i inkomstslaget kapital ska ber�knas enligt best�mmelserna i 97 kap. 5 �. F�rm�genhet 10 � F�rm�genhet enligt 7 � 4 ber�knas per den 31 december �ret f�re det �r d� ans�kan om bostadstill�gg g�rs. 11 � Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten ska g�ras med 15 pro- cent av den sammanlagda f�rm�genhet som �verstiger 100 000 kronor f�r den som �r ogift och 200 000 kronor f�r makar. Det framr�knade f�rm�gen- hetsbeloppet avrundas ned�t till helt tusental kronor. 12 � I fr�ga om makar ska v�rdet av f�rm�genhet f�r var och en av dem ber�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda f�rm�genhet efter avdrag en- ligt 11 �. 13 � F�rm�genheten ber�knas enligt lagen (2009:1053) om f�rm�genhet vid ber�kning av vissa f�rm�ner. Vissa andra inkomster 15 � Med vissa andra inkomster enligt 7 � 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 � f�rsta stycket 1 3 och 5 samt ers�ttning fr�n avtalsgruppsjukf�rs�k- ringar f�r sjukdomsfall som intr�ffat f�re �r 1991. Ber�kning av reduceringsinkomst Grundl�ggande best�mmelser 16 � Reduceringsinkomsten �r summan av 1. sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning, allm�n �lderspension och �nke- pension, 2. pension och invaliditetsf�rm�n som l�mnas enligt utl�ndsk lagstiftning, 3. inkomst av kapital enligt 7 � 3, 4. del av f�rm�genhet enligt 7 � 4, 5. 50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som best�r av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 � f�rsta stycket inkomstskattelagen (1999:1229), 6. 50 procent av de delar av inkomsten enligt 15 � som, bortsett fr�n att skatteplikt inte f�religger, �r av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 � f�rsta stycket inkomstskattelagen, och 7. 80 procent av �vriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17 19 ��. Fribelopp 17 � Det fribelopp som avses i 16 � motsvarar 2,17 prisbasbelopp f�r den som �r ogift och 1,935 prisbasbelopp f�r den som �r gift. </div> <div id="page242-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 242 SFS 2010:110 Avd. G 18 � Om den f�rs�krade f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller motsvarande utl�ndsk f�rm�n ska i st�llet f�r vad som anges i 17 � ett av- drag g�ras med ett belopp som motsvarar garantiniv�n f�r hel s�dan ers�tt- ning enligt 35 kap. 18 respektive 19 �. Detta g�ller dock l�ngst till och med m�naden f�re den d� den f�rs�krade fyller 65 �r. 19 � Om den f�rs�krade f�r mer �n en f�rm�n som enligt 101 kap. 35 �� ber�ttigar till bostadstill�gg, ska avdrag g�ras enligt 17 eller 18 � efter vad som �r mest f�rm�nligt f�r honom eller henne. H�ktade eller intagna, m.fl. 20 � N�r den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten be- r�knas ska den handl�ggande myndigheten bortse fr�n s�dan f�r�ndring i utbetalning av aktivitetsers�ttning, sjukers�ttning, pensionsf�rm�ner, �ldre- f�rs�rjningsst�d och livr�nta som f�ranleds av att den f�rs�krade �r h�ktad, �r intagen i kriminalv�rdsanstalt, �r intagen i ett hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda be- st�mmelser om v�rd av unga f�r verkst�llighet av sluten ungdomsv�rd, eller p� grund av skyddstillsyn med s�rskild behandlingsplan vistas i ett s�- dant familjehem eller hem f�r v�rd eller boende som avses i social- tj�nstlagen (2001:453). Ber�kning av bostadstill�gg 21 � Bostadstill�gg ska motsvara differensen mellan den f�rs�krades bostadskostnad enligt 2224 �� och den del av reduceringsinkomsten som anges i 25 �. 22 � Vid ber�kning av bostadstill�gg beaktas 93 procent av bostads- kostnaden per m�nad av den del som inte �verstiger 5 000 kronor f�r den som �r ogift och 2 500 kronor f�r den som �r gift. F�r var och en av makar ska bostadskostnaden ber�knas till h�lften av de- ras sammanlagda bostadskostnad. 23 � Vid boende i tv�b�ddsrum i s�rskild boendeform beaktas inte bo- stadskostnader till den del de �verstiger 2 250 kronor per m�nad f�r var och en av de boende. 24 � Vid ber�kningen av bostadskostnad enligt 22 �, f�r makar avses den gemensamma kostnaden, ska �ven hemmavarande barns andel av bostads- kostnaden r�knas med under f�ruts�ttning att barnet inte har fyllt 20 �r och inte �r sj�lvf�rs�rjande. Detsamma ska g�lla s� l�nge barnet f�r f�rl�ngt barnbidrag eller f�r studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395). 25 � Den del av reduceringsinkomsten som avses i 21 � �r 62 procent av inkomsten till den del den inte �verstiger ett prisbasbelopp, och 50 procent av inkomsten till den del den �verstiger ett prisbasbelopp. </div> <div id="page243-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 243 SFS 2010:110 Avd. G Ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg Huvudregel 26 � S�rskilt bostadstill�gg ska l�mnas med det belopp som den f�rs�k- rades inkomster efter avdrag f�r sk�lig bostadskostnad understiger en sk�lig levnadsniv� i �vrigt, allt r�knat per m�nad. Sk�lig bostadskostnad 27 � Som sk�lig bostadskostnad enligt 26 � anses h�gst 6 200 kronor f�r den som �r ogift, och 3 100 kronor f�r den som �r gift. Sk�lig levnadsniv� i �vrigt 28 � Sk�lig levnadsniv� i �vrigt enligt 26 � anses per m�nad motsvara en tolftedel av 1,3546 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, och 1,1446 prisbasbelopp f�r den som �r gift. Inkomster 29 � Vid till�mpning av 26 � ska f�ljande inkomster beaktas: 1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 1 och 2 ef- ter avdrag f�r den skatte- och avgiftssats som f�ljer av till�mplig skattetabell enligt 11 kap. 6 � skattebetalningslagen (1997:483). Om det f�r den f�rs�k- rade inte kan beslutas n�gon till�mplig skattetabell ska den skatte- och av- giftssats anv�ndas som f�ljer av den skattetabell som skulle ha varit till�mp- lig om s�dant beslut hade kunnat fattas. 2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 3 efter av- drag med 30 procent. 3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 4. 4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 5. N�r det g�ller s�dan del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 97 kap. 13 � 1 ska den inkomsten tas upp efter avdrag f�r de skatter och avgifter som f�ljer av best�mmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undantagits fr�n beskattning i Sverige p� grund av 3 kap. 913 �� inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal. 5. Bostadstill�gg enligt 21 �. 30 � Summan av inkomsterna enligt 29 � 1 3 ska alltid anses utg�ra l�gst en tolftedel av det f�r den f�rs�krade g�llande fribeloppet enligt 17 19 �� efter avdrag f�r ber�knad prelimin�r skatt enligt 29 � 1. I fr�ga om makar ska inkomsterna f�r var och en av dem ber�knas utg�ra h�lften av deras sam- manlagda inkomster. F�r den som �r f�dd 1938 eller senare ska inkomsterna fr�n och med den m�nad d� han eller hon fyller 65 �r, i st�llet f�r de belopp som anges i 17 �, alltid, efter avdrag f�r ber�knad prelimin�r skatt enligt f�rsta stycket, anses utg�ra l�gst en tolftedel av </div> <div id="page244-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 244 SFS 2010:110 Avd. G 2,13 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, och 1,9 prisbasbelopp f�r den som �r gift. 103 kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadstill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 24 ��, och utbetalning av bostadstill�gg i 5 och 6 ��. Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 2 � Bostadstill�gget ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�verkar till- l�ggets storlek har �ndrats. 3 � Bostadstill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den del av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av en f�rm�n som betalas ut av F�rs�kringskassan eller Pensions- myndigheten, pension enligt utl�ndsk lagstiftning, eller avtalspension eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal. Det som anges i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av s�dant belopp som avses i 102 kap. 1719 ��, prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller taxeringsv�rde f�r annan fastighet �n s�dan som avses i 5 � lagen (2009:1053) om f�rm�genhet vid ber�kning av vissa f�rm�ner. 4 � En �ndring av bostadstill�gget ska g�lla fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. En �ndring av bo- stadstill�gget ska dock g�lla fr�n och med den m�nad under vilken de f�rh�l- landen har uppkommit som f�ranleder �ndringen, om f�rh�llandena avser hela den m�naden. G�ller det h�jning av till�gget ska �ven 101 kap. 10 � be- aktas. Utbetalning av bostadstill�gg 5 � Bostadstill�gg ska betalas ut m�nadsvis. �rsbeloppet ska avrundas till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv. 6 � Bostadstill�gg som understiger 25 kronor per m�nad betalas inte ut. Om s�rskilt bostadstill�gg ing�r eller om �ldref�rs�rjningsst�d betalas ut, ska dock bostadstill�gget alltid betalas ut. </div> <div id="page245-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 245 SFS 2010:110 Avd. H AVD. H VISSA GEMENSAMMA BEST�MMELSER I Inledande best�mmelse 104 kap. Inneh�ll 1 � I avdelning H finns gemensamma best�mmelser om f�rm�ner m.m. i 105108 kap., gemensamma best�mmelser om handl�ggning m.m. i 109115 kap., och vissa organisatoriska best�mmelser i 116 och 117 kap. II Gemensamma best�mmelser om f�rm�ner m.m. 105 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om f�rm�ner vid verkst�llighet i anstalt eller v�rd p� institution m.m. i 106 kap., andra gemensamma best�mmelser om f�rm�ner i 107 kap., och best�mmelser om �terkrav och r�nta i 108 kap. 106 kap. F�rm�ner vid verkst�llighet i anstalt eller v�rd p� institution m.m. Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om familjef�rm�ner i 411 ��, f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 1222 ��, s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 2325 ��, f�rm�ner vid �lderdom i 2629 ��, f�rm�ner till efterlevande i 3034 ��, och bostadsst�d i 35 och 36 ��. Slutligen finns gemensamma best�mmelser i 37 40 ��. Inledande best�mmelser 2 � I detta kapitel finns best�mmelser om n�r ers�ttning enligt denna balk inte l�mnas, begr�nsas till sitt belopp eller betalas ut till n�gon annan under tid n�r en person �r h�ktad, �r intagen i anstalt, v�rdas p� institution eller av n�gon annan anledning �n sjukdom �r omh�ndertagen p� det allm�nnas be- kostnad eller fullg�r plikttj�nstg�ring. Vidare finns i detta kapitel best�mmelser om n�r en person under s�dan tid som anges i f�rsta stycket ska betala f�r sitt uppeh�lle genom att den handl�ggande myndigheten g�r avdrag fr�n ers�ttningen. 3 � Om inte n�got annat s�rskilt anges ska den som �r h�ktad, �r intagen i kriminalv�rdsanstalt eller annars p� det allm�nnas bekostnad �r om- h�ndertagen, och som olovligen avviker fr�n placeringen, vid till�mpning av best�mmelserna i detta kapitel fortfarande anses som h�ktad, intagen respek- tive omh�ndertagen. </div> <div id="page246-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 246 SFS 2010:110 Avd. H Det som f�reskrivs i f�rsta stycket ska ocks� g�lla den som vistas utanf�r anstalt med anledning av permission. Familjef�rm�ner Graviditetspenning och f�r�ldrapenningsf�rm�ner 4 � Best�mmelserna i 12 14 �� till�mpas �ven i fr�ga om graviditets- penning och tillf�llig f�r�ldrapenning. 5 � Om en kvinna vid tiden f�r f�rlossningen �r intagen i kriminal- v�rdsanstalt eller ett hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda be- st�mmelser om v�rd av unga, f�r F�rs�kringskassan p� framst�llning av f�- rest�ndaren f�r inr�ttningen besluta att den f�r�ldrapenning som kvinnan har r�tt till ska betalas ut till f�rest�ndaren att anv�ndas f�r kvinnans och barnets nytta. Barnbidrag 6 � Om socialn�mnden beg�r det f�r F�rs�kringskassan besluta att familje- hemsf�r�lder till ett barn som har placerats av socialn�mnden ska f� barnbi- draget. Har ett barn placerats i enskilt hem av n�gon annan �n socialn�mnden, f�r F�rs�kringskassan besluta att familjehemsf�r�ldern ska f� barnbidraget om den som annars skulle f� bidraget beg�r det. 7 � Om ett barn vid ing�ngen av en viss m�nad v�rdas i ett hem f�r v�rd el- ler boende inom socialtj�nsten, har det kommunala organ som svarar f�r v�rdkostnaden r�tt att f� barnbidraget f�r den m�naden som bidrag till denna kostnad. Uppkommer �verskott, ska detta redovisas till den som annars �r ber�ttigad att f� bidraget. Underh�llsst�d 8 � Underh�llsst�d l�mnas inte f�r s�dan kalenderm�nad d� barnet under hela m�naden 1. p� statens bekostnad f�r v�rd p� institution eller annars kost och logi, 2. bor i familjehem eller bostad med s�rskild service f�r barn och ung- domar enligt lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktions- hindrade, eller 3. v�rdas i familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten. V�rdbidrag 9 � F�r den som v�rdas p� en institution som tillh�r eller till vars drift det betalas ut bidrag fr�n staten, en kommun eller ett landsting, l�mnas v�rdbi- drag endast om v�rden kan ber�knas p�g� h�gst sex m�nader. Detsamma g�ller om han eller hon v�rdas utanf�r institutionen genom dess f�rsorg eller i annat fall v�rdas utanf�r en s�dan institution och staten, kommunen eller landstinget �r huvudman f�r v�rden. </div> <div id="page247-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 247 SFS 2010:110 Avd. H 10 � �r den ber�knade v�rdtiden l�ngre �n sex m�nader kan v�rdbidrag, utan hinder av det som f�reskrivs i 9 �, l�mnas f�r ett sv�rt sjukt barn under h�gst tolv m�nader om en f�r�lder i betydande omfattning regelbundet beh�- ver vara n�rvarande p� institutionen som en del av behandlingen av barnet. 11 � Om den f�r vilken v�rdbidrag inte l�mnas p� grund av 9 � tillf�lligt inte v�rdas genom huvudmannens f�rsorg, l�mnas bidrag f�r s�dan tid om denna uppg�r till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar i f�ljd. F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada Sjukpenning 12 � Sjukpenning l�mnas inte f�r tid n�r den f�rs�krade 1. fullg�r n�gon annan tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total- f�rsvarsplikt �n grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar, 2. �r intagen i s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga med st�d av 3 � samma lag, 3. �r h�ktad eller intagen i kriminalv�rdsanstalt, eller 4. i annat fall �n som anges i 2 eller 3 av n�gon annan orsak �n sjukdom tagits om hand p� det allm�nnas bekostnad. 13 � F�r varje dag d� en f�rs�krad som f�r sjukpenning vistas i ett s�dant familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten som ger v�rd och behandling �t missbrukare av alkohol eller narkotika, ska han eller hon betala f�r sitt uppeh�lle p� beg�ran av den som svarar f�r v�rdkostnaderna. 14 � Utan hinder av best�mmelserna i 12 � l�mnas sjukpenning till f�r- s�krad som avses under 3 i den paragrafen vid sjukdom som intr�ffar n�r han eller hon f�r vistas utom anstalt och bereds tillf�lle att f�rv�rvsarbeta. Rehabiliteringspenning 15 � Best�mmelserna i 12 14 �� till�mpas �ven i fr�ga om rehabiliterings- penning. Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning 16 � Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas inte f�r tid efter det att den f�rs�krade sextio dagar i f�ljd varit frihetsber�vad p� grund av att han eller hon �r 1. h�ktad eller intagen i anstalt, eller 2. intagen i ett hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda be- st�mmelser om v�rd av unga f�r verkst�llighet av sluten ungdomsv�rd. F�rm�nerna l�mnas dock �ter fr�n och med den trettionde dagen f�re frigivningen. 17 � Utan hinder av 16 � l�mnas sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning f�r tid under vilken den f�rs�krade vistas utanf�r anstalt enligt 56 eller 58 � la- gen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt. </div> <div id="page248-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 248 SFS 2010:110 Avd. H 18 � F�rs�kringskassan f�r medge en n�ra anh�rig, som f�r sitt uppeh�lle �r beroende av den f�rs�krade, r�tt att helt eller delvis f� sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning som enligt 16 � annars inte ska l�mnas. Utbetalning av del av f�rm�n till n�ra anh�rig ska i f�rsta hand ske fr�n inkomstrelaterad er- s�ttning. 19 � Om en f�rs�krad som f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning vis- tas i ett familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten p� grund av skyddstillsyn med s�rskild behandlingsplan, ska han eller hon f�r varje dag betala f�r sitt uppeh�lle n�r staten bekostar vistelsen. Detsamma g�ller f�r tid n�r den f�rs�krade vistas utanf�r anstalt enligt 56 � lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt. Arbetsskadeers�ttning m.m. 20 � Best�mmelserna i 12 14 �� till�mpas �ven i fr�ga om sjukpenning enligt 40, 43 och 44 kap. Best�mmelserna i 16 19 �� till�mpas �ven i fr�ga om livr�nta till den f�r- s�krade enligt 41, 43 och 44 kap. Smittb�rarpenning 21 � Best�mmelserna i 1214 �� till�mpas �ven i fr�ga om smittb�rar- penning. N�rst�endepenning 22 � Best�mmelserna i 12 och 14 �� till�mpas �ven i fr�ga om n�rst�en- depenning. S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder Handikappers�ttning 23 � Best�mmelserna i 9 och 11 �� till�mpas �ven i fr�ga om handikapp- ers�ttning. Assistansers�ttning 24 � Assistansers�ttning l�mnas inte f�r tid n�r den funktionshindrade 1. v�rdas p� en institution som tillh�r staten, en kommun eller ett lands- ting, 2. v�rdas p� en institution som drivs med bidrag fr�n staten, en kommun eller ett landsting, 3. bor i en gruppbostad, eller 4. vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt 9 � 10 lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade. </div> <div id="page249-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 249 SFS 2010:110 Avd. H 25 � Om det finns s�rskilda sk�l kan assistansers�ttning l�mnas �ven under tid n�r den funktionshindrade v�rdas p� sjukhus under en kortare tid eller deltar i verksamhet enligt 24 � 4. F�rm�ner vid �lderdom 26 � Best�mmelserna i 27 29 �� g�ller allm�n �lderspension, s�rskilt pen- sionstill�gg och �ldref�rs�rjningsst�d. N�r det g�ller �ldref�rs�rjningsst�d till�mpas �ven det som f�reskrivs om bostadstill�gg i 35 �. 27 � Den f�rs�krade ska betala f�r sitt uppeh�lle f�r varje dag som han el- ler hon 1. �r h�ktad eller intagen i anstalt, eller 2. vistas i familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten p� grund av skyddstillsyn med s�rskild behandlingsplan. Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem f�r v�rd eller boende g�ller detta endast n�r staten bekostar vistelsen. 28 � Den f�rs�krade ska inte betala f�r sitt uppeh�lle n�r han eller hon vis- tas utanf�r anstalt enligt 58 � lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt. 29 � Den f�rs�krade ska inte betala f�r sitt uppeh�lle n�r han eller hon �r ber�ttigad till sjukers�ttning eller livr�nta men f�rm�nen enligt 16 eller 20 � inte ska l�mnas. F�rm�ner till efterlevande Omst�llnings-, �nke- och garantipension 30 � Om den som f�r garantipension till omst�llningspension sedan minst trettio dagar i f�ljd �r intagen i kriminalv�rdsanstalt eller �r h�ktad ska, fr�n och med den trettiof�rsta dagen, garantipensionen l�mnas med h�gst ett be- lopp som inneb�r att denna tillsammans med omst�llnings- eller �nkepensio- nen per m�nad uppg�r till 4,5 procent av prisbasbeloppet. Denna begr�nsning g�ller inte f�r tid under vilken den pensionsber�tti- gade vistas utanf�r anstalt enligt 56 eller 58 � lagen (1974:203) om kriminal- v�rd i anstalt. 31 � Om den som f�r omst�llningspension, garantipension till omst�ll- ningspension eller �nkepension vistas i ett familjehem eller hem f�r v�rd el- ler boende inom socialtj�nsten p� grund av skyddstillsyn med s�rskild be- handlingsplan ska han eller hon f�r varje dag betala f�r sitt uppeh�lle n�r sta- ten bekostar vistelsen. Detsamma g�ller f�r tid n�r en pensionsber�ttigad vis- tas utanf�r anstalt enligt 56 � lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt. 32 � Best�mmelserna i 30 och 31 �� g�ller endast under f�ruts�ttning att den pensionsber�ttigade inte dessutom f�r allm�n �lderspension eller �ldref�rs�rjningsst�d. </div> <div id="page250-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 250 SFS 2010:110 Avd. H Efterlevandest�d 33 � Om ett barn sedan minst trettio dagar i f�ljd p� statens bekostnad v�r- dats p� anstalt eller annars f�tt kost och bostad, f�r efterlevandest�d inte l�mnas. S�dan f�rm�n f�r dock l�mnas f�r tid n�r barnet �r inackorderat vid sameskola. 34 � Best�mmelserna i 33 � hindrar inte att efterlevandest�d l�mnas i fr�ga om en elev i specialskola f�r tid n�r eleven vistas utom skolan. F�r s�dan tid ska 11 � till�mpas p� motsvarande s�tt. Bostadsst�d 35 � Om en f�rs�krad som har r�tt till bostadstill�gg vistas eller bor i en s�rskild boendeform eller i ett liknande boende �r han eller hon ber�ttigad till bostadstill�gg f�r sin ursprungliga permanentbostad under h�gst sex m�- nader fr�n det att den handl�ggande myndigheten har bed�mt vistelsen eller boendet i den s�rskilda boendeformen som stadigvarande. 36 � I fr�ga om en f�rs�krad som har r�tt till bostadstill�gg och som �r in- tagen i anstalt och avtj�nar f�ngelsestraff som �verstiger tv� �r l�mnas bo- stadstill�gg under l�ngst tv� m�nader efter det att vistelsen i anstalten inled- des eller f�ngelsestraffet b�rjade verkst�llas p� n�got annat s�tt. Bostadstill- l�gg f�r dock l�mnas f�r tiden fr�n och med den tredje m�naden f�re den m�nad d� frigivning ska ske eller fr�n och med den m�nad d� den intagne p�b�rjar en vistelse utanf�r anstalt enligt 58 � lagen (1974:203) om krimi- nalv�rd i anstalt. Gemensamma best�mmelser Ers�ttning endast f�r del av kalenderm�nad 37 � Ska ers�ttning betalas ut endast f�r del av en kalenderm�nad, be- r�knas ers�ttningen f�r varje dag till en trettiondel av m�nadsbeloppet och avrundas till n�rmaste h�gre krontal. Detsamma g�ller om garantipension till omst�llningspension ska minskas enligt 30 � f�r del av kalenderm�nad. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller inte f�r f�rm�ner som ber�knas per dag. Avdrag f�r kostnader f�r uppeh�lle 38 � N�r en person ska betala f�r sitt uppeh�lle enligt detta kapitel ska betalningen ske genom att den handl�ggande myndigheten, efter skatteav- drag enligt skattebetalningslagen (1997:483), g�r avdrag fr�n ers�ttningen n�r den ska betalas ut. N�r det g�ller graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittb�rarpenning ska det inneh�llna beloppet betalas ut till den som har beg�rt avdraget. 39 � Avdrag f�r kostnad som avses i 38 � ska ber�knas till 80 kronor f�r dag. </div> <div id="page251-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 251 SFS 2010:110 Avd. H N�r det g�ller graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittb�rarpenning f�r avdraget utg�ra h�gst en tredjedel av ers�ttningens belopp efter skatteavdrag. I �vriga fall f�r avdraget utg�ra h�gst en tredjedel av f�rm�nernas m�nadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Avdraget p� f�rm�nen ska avrundas till n�rmaste l�gre kron- tal. 40 � Om den som ska betala f�r sitt uppeh�lle f�r flera f�rm�ner enligt denna balk f�r samma tid, ska endast ett avdrag g�ras fr�n de sammanlagda ers�ttningarna. 107 kap. Andra gemensamma best�mmelser om f�rm�ner Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om sammantr�ffande av f�rm�ner vid retroaktiv utbetalning i 2 5 ��, sjukdom, skada eller d�dsfall p� grund av brott i 6 8 ��, utm�tning, pants�ttning och �verl�telse av fordran i 9 11 ��, preskription i 12 16 ��, och skadest�nd i 17 och 18 ��. Sammantr�ffande av f�rm�ner vid retroaktiv utbetalning 2 � Om F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en er- s�ttning enligt denna balk till en f�rs�krad och n�gon av myndigheterna se- nare beviljar den f�rs�krade en annan ers�ttning enligt balken retroaktivt f�r samma tid som den tidigare utbetalade ers�ttningen avser g�ller f�ljande. Avdrag p� den retroaktiva ers�ttningen ska g�ras med det belopp som �ver- stiger vad som skulle ha betalats ut f�r perioden om beslut om b�da ers�tt- ningarna hade fattats samtidigt. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r den f�rst utbetalda er- s�ttningen �r en s�dan ers�ttning enligt n�gon annan f�rfattning som F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetsl�shetskassa fattar beslut om. 3 � Vid utbetalning av �ldref�rs�rjningsst�d f�r f�rfluten tid till en bi- dragsber�ttigad, vars make tidigare har f�tt en s�dan f�rm�n f�r samma tid, ska den senare f�rm�nen minskas p� s�dant s�tt att det sammanlagda belop- pet under denna tid motsvarar de ers�ttningar som skulle ha betalats ut om beslut om b�da ers�ttningarna hade fattats samtidigt. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven bostadstill�gg. 4 � Vid utbetalning av efterlevandepension f�r tid f�re ans�knings- m�naden ska beloppet minskas om det f�r samma tid tidigare har betalats ut efterlevandepension till n�gon annan efterlevande. Minskningen ska ske med det belopp som �verstiger vad som skulle ha betalats ut om beslut om b�da ers�ttningarna hade fattats samtidigt. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven efterlevandelivr�nta. </div> <div id="page252-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 252 SFS 2010:110 Avd. H 5 � Om n�gon som har r�tt till periodisk ers�ttning enligt denna balk har f�tt ekonomiskt bist�nd enligt 4 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453) f�r re- troaktivt beviljad ers�ttning p� beg�ran av socialn�mnden betalas ut till n�mnden. Betalning till socialn�mnden f�r g�ras, till den del den ers�tt- ningsber�ttigade inte har �terbetalat bist�ndet och det �terst�ende beloppet �verstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialn�mnden sammanlagt har betalat ut till den ers�ttningsber�ttigade och dennes familj f�r eller under den tid som den retroaktiva ers�ttningen avser. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller inte barnbidrag och assistans- ers�ttning. Sjukdom, skada eller d�dsfall p� grund av brott 6 � Ers�ttning p� grund av sjukdom eller skada som betalas ut av F�r- s�kringskassan f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r ber�ttigad till er- s�ttningen har �dragit sig sjukdomen eller skadan vid upps�tligt brott som han eller hon har d�mts f�r genom dom som har vunnit laga kraft. 7 � Den som genom brottslig g�rning upps�tligen har ber�vat n�gon livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 � brottsbalken har inte r�tt till efterlevandepension, efterlevandest�d eller efterlevandelivr�nta efter den avlidne. F�rm�nerna f�r dras in eller s�ttas ned, om den efterlevande p� n�got an- nat s�tt �n som anges i f�rsta stycket har v�llat d�dsfallet genom en handling f�r vilken ansvar �d�mts honom eller henne genom dom som vunnit laga kraft. 8 � Om den som skulle ha haft r�tt till premiepension till efterlevande har beg�tt ett brott som avses i 14 kap. 15 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller har medverkat till ett s�dant brott p� det s�tt som anges d�r, ska den paragrafen g�lla f�r r�tten till premiepension till efter- levande. Utm�tning, pants�ttning och �verl�telse av fordran 9 � En f�rs�krads fordran p� ers�ttning som innest�r hos F�rs�krings- kassan eller Pensionsmyndigheten f�r inte utm�tas. En fordran p� s�dan er- s�ttning f�r inte heller pants�ttas eller �verl�tas innan den �r tillg�nglig f�r lyftning. 10 � Best�mmelserna i 9 � hindrar inte utm�tning enligt best�mmelserna i 7 kap. uts�kningsbalken. 11 � Best�mmelserna i 9 och 10 �� g�ller �ven f�r tillgodohavande p� premiepensionskonto. </div> <div id="page253-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 253 SFS 2010:110 Avd. H Preskription Huvudregler 12 � Om en ers�ttning enligt denna balk inte har lyfts f�re utg�ngen av an- dra �ret efter det d� beloppet blev tillg�ngligt f�r lyftning, �r fordran p� be- loppet preskriberad. Barnbidrag 13 � Om barnbidrag inte har lyfts f�re utg�ngen av �ret efter det d� bidra- get blev tillg�ngligt f�r lyftning �r fordran preskriberad. Underh�llsst�d 14 � Om underh�llsst�d inte har lyfts inom sju m�nader efter utg�ngen av den m�nad d� beloppet blev tillg�ngligt f�r lyftning, �r fordran preskriberad. Bilst�d 15 � Om bilst�d inte har anv�nts inom sex m�nader fr�n det att den som beviljats bilst�d f�tt besked om att st�det kan betalas ut �r fordran pre- skriberad. Preskriptionslagen 16 � Preskriptionslagen (1981:130) g�ller f�r en enskilds fordringar enligt balken endast n�r detta �r s�rskilt angivet. Skadest�nd 17 � Om n�gon har r�tt till ers�ttning enligt denna balk, �r detta inte n�got hinder mot att g�ra g�llande anspr�k p� skadest�nd ut�ver ers�ttningen. 18 � Ers�ttning enligt denna balk f�r inte kr�vas �ter fr�n den som �r skyl- dig att betala skadest�nd till den ers�ttningsber�ttigade. 108 kap. �terkrav och r�nta Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om �terbetalning av ers�ttning i 210 ��, eftergift i 1114 ��, r�nta i 1518 ��, dr�jsm�lsr�nta i 19 och 20 ��, eftergift av r�nta och dr�jsm�lsr�nta i 21 �, och avdrag p� ers�ttning (kvittning) i 22, 24 och 25 ��. </div> <div id="page254-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 254 SFS 2010:110 Avd. H �terbetalning av ers�ttning Huvudregler 2 � F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten ska besluta om �ter- betalning av ers�ttning som den har beslutat enligt denna balk, om den f�r- s�krade eller, i f�rekommande fall, den som annars har f�tt ers�ttningen har orsakat att denna har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp genom att 1. l�mna oriktiga uppgifter, eller 2. underl�ta att fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet. Detsamma g�ller om ers�ttning i annat fall har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp och den som f�tt ers�ttningen har insett eller sk�ligen borde ha insett detta. 3 � I fr�ga om efterlevandepension, efterlevandest�d, livr�nta till efter- levande och premiepension till efterlevande kan beslut om �terbetalning meddelas �ven n�r den avlidne p� s�tt som anges i 2 � f�rsta stycket har or- sakat att ers�ttning betalats ut felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp. Minskad pensionsr�tt m.m. 4 � Har inkomst-, till�ggs- eller efterlevandepension betalats ut och mins- kas d�refter pensionsr�tt eller pensionspo�ng p� grund av bristande eller un- derl�ten avgiftsbetalning enligt 61 kap. 9 respektive 21 � ska Pensionsmyn- digheten besluta om �terbetalning av f�r mycket utbetald pension. 5 � Om en tj�nsteman enligt 2 � lagen (2002:125) om �verf�ring av v�rdet av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna har �verf�rt v�rdet av pensionsr�tt f�r inkomstpension och v�rdet av r�tt till till�ggspen- sion till gemenskaperna och den fastst�llda pensionsr�tten f�r inkomstpen- sion eller fastst�llda pensionspo�ng d�refter har s�nkts, ska Pensionsmyn- digheten i de fall som anges i 6 � �terkr�va av honom eller henne det som har �verf�rts f�r mycket. 6 � �terkrav enligt 5 � ska ske om s�nkningen beror p� att pensions- grundande inkomst av annat f�rv�rvsarbete har s�nkts eller p� att pen- sionsr�tt eller pensionspo�ng inte borde ha tillgodor�knats till f�ljd av be- st�mmelserna i 61 kap. 9 respektive 21 � om bristande eller underl�ten av- giftsbetalning. I andra fall ska beloppet �terkr�vas endast om den som �ver- f�rt v�rdet av pensionsr�ttigheter genom att l�mna oriktiga uppgifter eller genom att underl�ta att fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet har orsakat att pensionsr�tt eller pensionspo�ng har fastst�llts felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp. N�rmare om premiepension 7 � Pensionsmyndigheten ska besluta om �terbetalning enligt 2 � av pre- miepension bara om felet belastar �vriga pensionssparare eller kan inneb�ra en avsev�rd p�verkan p� framtida utbetalningar av pension till pensionsspa- raren. Detta g�ller ocks� i fr�ga om premiepension till efterlevande. </div> <div id="page255-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 255 SFS 2010:110 Avd. H Underh�llsst�d 8 � Har underh�llsst�d l�mnats felaktigt eller med f�r h�gt belopp, ska F�rs�kringskassan besluta om �terkrav av beloppet fr�n den som det har be- talats ut till, �ven om f�ruts�ttningarna enligt 2 � inte �r uppfyllda. Bostadsbidrag 9 � Har bostadsbidrag l�mnats felaktigt eller med f�r h�gt belopp ska F�r- s�kringskassan besluta om �terbetalning �ven i andra fall �n som avses i 2 � eller i best�mmelserna om avst�mning enligt 98 kap. 6 �. Interimistiska beslut 10 � Om ett s�dant interimistiskt beslut som avses i 112 kap. 2 � har fattats och det senare best�ms att ers�ttning inte ska l�mnas eller ska l�mnas med l�gre belopp f�religger inte skyldighet att betala tillbaka utbetalad ers�ttning i andra fall �n som anges i 2 �. N�r det g�ller assistansers�ttning f�religger dock, ut�ver det som anges i 2 �, �terbetalningsskyldighet f�r ers�ttning som inte har anv�nts f�r k�p av personlig assistans eller f�r kostnader f�r personliga assistenter. Eftergift Huvudregel 11 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r den handl�ggande myndigheten helt eller delvis efterge krav p� �terbetalning enligt 2 10 ��. Bostadsbidrag 12 � Vid bed�mningen av om det finns s�rskilda sk�l f�r eftergift av bo- stadsbidrag ska s�rskilt beaktas vilken f�rm�ga s�kanden och dennes meds�- kande har att kunna betala tillbaka bidraget. 13 � Om s�kanden eller dennes meds�kande medvetet eller av oaktsamhet l�mnat felaktiga uppgifter till grund f�r bed�mningen av r�tten till bostads- bidrag, f�r kravet p� �terbetalning inte efterges. 14 � F�r att r�tten till eftergift ska kunna pr�vas n�r det g�ller bostads- bidrag ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 �� att anm�la �ndrade f�r- h�llanden ha fullgjorts av s�kanden och dennes meds�kande. Om de inte har anm�lt �ndrade f�rh�llanden kan fr�gan om eftergift �nd� pr�vas om de inte sk�ligen borde ha insett att de var skyldiga att g�ra en s�dan anm�lan. R�nta Huvudregler 15 � Den som �r �terbetalningsskyldig enligt best�mmelserna i 26, 8 eller 9 � ska betala r�nta p� det �terkr�vda beloppet om den handl�ggande myn- digheten avseende det �terkr�vda beloppet har </div> <div id="page256-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 256 SFS 2010:110 Avd. H 1. tr�ffat avtal med honom eller henne om en avbetalningsplan, eller 2. medgett honom eller henne anst�nd med betalningen. R�ntan ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplanen tr�ffa- des eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan �ter- kravet har f�rfallit till betalning. 16 � R�ntan enligt 15 � ska tas ut efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt �verstiger statens utl�ningsr�nta med 2 procentenheter. Premiepension 17 � Den som �r �terbetalningsskyldig f�r premiepension enligt 2 � ska betala r�nta p� det felaktigt utbetalda beloppet med basr�nta enligt 19 kap. 3 � skattebetalningslagen (1997:483) fr�n utbetalningsdagen till och med da- gen f�r Pensionsmyndighetens beslut om �terkrav. Best�mmelsen i 15 � till�mpas inte i fr�ga om premiepension. Bostadsbidrag 18 � R�nta ska inte tas ut p� s�dan avgift som avses i 98 kap. 7 � andra stycket. Dr�jsm�lsr�nta Huvudregel 19 � Om ett belopp som har �terkr�vts enligt best�mmelserna i 26, 8 eller 9 � inte betalas i r�tt tid, ska dr�jsm�lsr�nta tas ut p� beloppet. F�r uttag av dr�jsm�lsr�nta g�ller i till�mpliga delar r�ntelagen (1975:635). Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena till�mpas inte i fr�ga om pre- miepension. Bostadsbidrag 20 � Dr�jsm�lsr�nta ska inte tas ut p� s�dan avgift som avses i 98 kap. 7 � andra stycket. Eftergift av r�nta och dr�jsm�lsr�nta Huvudregel 21 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r den handl�ggande myndigheten helt eller delvis efterge krav p� r�nta och dr�jsm�lsr�nta enligt 1517 och 19 ��. Avdrag p� ers�ttning (kvittning) Allm�nna best�mmelser 22 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r, i den utstr�ckning det �r sk�ligt, g�ra avdrag p� ers�ttning enligt denna balk om den ers�tt- </div> <div id="page257-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 257 SFS 2010:110 Avd. H ningsber�ttigade enligt beslut av samma myndighet �r �terbetalningsskyldig f�r en ers�ttning som l�mnats p� grund av denna balk eller n�gon annan f�r- fattning. Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas inte i fr�ga om ers�ttning till v�rdgivare enligt lagen (2008:145) om statligt tandv�rdsst�d. N�rmare om f�rm�ner till efterlevande 24 � Om Pensionsmyndigheten har beslutat om �terbetalning av inkomst- grundad efterlevandepension och det till f�ljd av beslutet om s�nkt s�dan pension beviljas efterlevandest�d eller garantipension till omst�llnings- pension retroaktivt f�r samma tid, ska avdrag f�r den �terkr�vda pensionen i f�rsta hand g�ras p� den retroaktivt beviljade f�rm�nen, i den utstr�ckning betalning inte redan har skett. 25 � Om Pensionsmyndigheten har beslutat om �terbetalning av efter- levandest�d eller garantipension till omst�llningspension, ska avdrag f�r den �terkr�vda f�rm�nen i f�rsta hand g�ras p� retroaktivt beviljad inkomst- grundad efterlevandepension som avser samma tid som �terkravet, i den ut- str�ckning betalning inte redan har skett. III Gemensamma best�mmelser om handl�ggning m.m. 109 kap. Inneh�ll m.m. 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om handl�ggning av �renden i 110 kap., sj�lvbetj�ningstj�nster via Internet i 111 kap., beslut i 112 kap., �ndring, ompr�vning och �verklagande av beslut i 113 kap., behandling av personuppgifter i 114 kap., och straffbest�mmelser i 115 kap. 110 kap. Handl�ggning av �renden Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningsomr�det i 2 och 3 ��, ans�kan och anm�lan m.m. i 412 ��, utredning och uppgiftsskyldighet i 1330 ��, uppgiftsskyldighet f�r andra �n parter i 3137 ��, bevisupptagning r�rande arbetsskada m.m. vid allm�n domstol i 38 �, undantag fr�n sekretess i 3942 ��, anm�lan om bos�ttning eller arbete i Sverige i 4345 ��, skyldighet att anm�la �ndrade f�rh�llanden i 4651 ��, och indragning och neds�ttning av ers�ttning i 5258 ��. </div> <div id="page258-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 258 SFS 2010:110 Avd. H Till�mpningsomr�det 2 � Detta kapitel g�ller om inte annat anges vid handl�ggningen hos F�r- s�kringskassan och Pensionsmyndigheten av �renden som avser f�rm�ner enligt denna balk. 3 � N�r det �r s�rskilt angivet ska best�mmelserna �ven till�mpas vid handl�ggningen hos Skatteverket. Ans�kan och anm�lan m.m. Ans�kan m.m. 4 � Den som vill beg�ra en f�rm�n (s�kanden) ska ans�ka om den skriftli- gen. Detsamma g�ller beg�ran om �kning av en f�rm�n. En ans�kan om en f�rm�n ska inneh�lla de uppgifter som beh�vs i �rendet och ska vara egenh�ndigt undertecknad. Uppgifter om faktiska f�rh�llanden ska l�mnas p� heder och samvete. 5 � Ans�kan om f�rl�ngt underh�llsst�d enligt 18 kap. 6 � ska g�ras av den studerande sj�lv, �ven om han eller hon �nnu inte har fyllt 18 �r. Betr�ffande �ldref�rs�rjningsst�d och bostadstill�gg ska, om den f�r- s�krade �r gift, uppgifter om faktiska f�rh�llanden l�mnas p� heder och sam- vete �ven av den f�rs�krades make. N�r det g�ller bostadsbidrag ska ett barn som avses i 96 kap. 4 � och som �r �ver 18 �r p� ans�kningshandlingen sj�lvt intyga de uppgifter som r�r barnet, om det inte finns s�rskilda sk�l mot det. 6 � Ans�kan beh�ver, trots det som f�reskrivs i 4 �, inte g�ras om f�ljande f�rm�ner: 1. Barnbidrag, i annat fall �n som avses i 15 kap. 6 �. Det finns dock s�r- skilda best�mmelser om anm�lan som g�ller flerbarnstill�gg i 16 kap. 12 �. 2. Sjukpenning i fall som avses i 27 kap. 24 a � 3 eller d�r den f�rs�krade annars p� grund av sjukdomen �r f�rhindrad eller har synnerliga sv�righeter att g�ra en ans�kan. 3. Assistansers�ttning n�r kommunen har anm�lt till F�rs�kringskassan att det kan antas att den enskilde har r�tt till s�dan ers�ttning. Om v�rdbidrag eller handikappers�ttning har beviljats f�r begr�nsad tid f�r den tid f�r vilken f�rm�nen ska l�mnas f�rl�ngas utan att ans�kan om detta har gjorts. Ytterligare best�mmelser om att f�rm�ner l�mnas utan ans�kan finns be- tr�ffande 1. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 36 kap. 2527 ��, 2. till�ggspension i 56 kap. 6 �, 3. �nkepension i 77 kap. 13 �, och 4. premiepension till efterlevande i 92 kap. 2 � f�rsta stycket. 7 � Oberoende av det som f�reskrivs i 6 � kan uppgifter beh�va l�mnas en- ligt 13 �. 8 � Best�mmelser om ans�kan via Internet finns i 111 kap. 4 7 ��. </div> <div id="page259-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 259 SFS 2010:110 Avd. H 9 � Best�mmelserna i 4 och 8 �� g�ller �ven i fr�ga om en s�dan ans�kan om n�got annat �n en f�rm�n som ska g�ras enligt en best�mmelse i balken. Avvisning av ans�kan 10 � Om ans�kan �r s� ofullst�ndig att den inte kan l�ggas till grund f�r n�gon pr�vning i sak ska den handl�ggande myndigheten avvisa den. Om ans�kan inte i �vrigt uppfyller f�reskrifterna i 4 � andra stycket eller det som annars �r s�rskilt f�reskrivet, ska myndigheten ocks� avvisa ans�- kan om inte bristen �r av ringa betydelse. 11 � Den handl�ggande myndigheten f�r inte avvisa ans�kan enligt 10 � om s�kanden inte f�rst har f�relagts att avhj�lpa bristen vid p�f�ljd att ans�- kan annars kommer att avvisas. Ett s�dant f�rel�ggande f�r delges. Ans�kan till fel myndighet, m.m. 12 � Om en ans�kan, anm�lan eller liknande som g�ller bostadstill�gg eller ers�ttning p� grund av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap. och som ska g�ras hos F�rs�kringskassan i st�llet har kommit in till Pensionsmyndigheten, ska den anses inkommen till F�rs�kringskassan samma dag. Detsamma ska g�lla om ans�kan, anm�lan eller liknande ska g�ras hos Pensionsmyndigheten och den i st�llet har kommit in till F�r- s�kringskassan. Utredning och uppgiftsskyldighet Huvudregler 13 � Den handl�ggande myndigheten ska se till att �rendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kr�ver. Den enskilde �r skyldig att l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r be- d�mningen av fr�gan om ers�ttning eller i �vrigt f�r till�mpningen av denna balk. F�r s�dant uppgiftsl�mnande g�ller �ven 4 � andra stycket, om inte s�r- skilda sk�l talar mot det. Utredningsbefogenheter 14 � N�r det beh�vs f�r bed�mningen av fr�gan om ers�ttning eller i �vrigt f�r till�mpningen av denna balk f�r den handl�ggande myndigheten 1. g�ra f�rfr�gan hos den f�rs�krades arbetsgivare, l�kare eller n�gon an- nan som kan antas kunna l�mna beh�vliga uppgifter, 2. bes�ka den f�rs�krade, 3. beg�ra ett s�rskilt l�karutl�tande eller ett utl�tande av viss l�kare eller n�gon annan sakkunnig, samt 4. beg�ra att den f�rs�krade genomg�r unders�kning av viss l�kare eller n�gon annan utredning eller deltar i ett avst�mningsm�te f�r bed�mning av den f�rs�krades medicinska tillst�nd och arbetsf�rm�ga samt behovet av och m�jligheterna till rehabilitering. </div> <div id="page260-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 260 SFS 2010:110 Avd. H Utbetalning utomlands 15 � F�r utbetalning av en f�rm�n utomlands f�r det kr�vas bevis om att r�tten till f�rm�nen best�r. Graviditetspenning 16 � N�r det g�ller graviditetspenning f�r F�rs�kringskassan beg�ra att kvinnan ger in ett utl�tande fr�n sin arbetsgivare. F�r�ldrapenningsf�rm�ner 17 � N�r det g�ller tillf�llig f�r�ldrapenning i fall som avses i 13 kap. 18 och 24 �� f�r F�rs�kringskassan kr�va att en f�r�lder ger in s�rskilt intyg av arbetsgivare eller n�gon annan som kan ge upplysning om arbetsf�rh�llan- dena. F�rs�kringskassan f�r ocks� kr�va att en f�r�lder styrker sin r�tt till f�r- �ldrapenningsf�rm�n i samband med f�r�ldrautbildning eller deltagande i en behandling av ett sjukt eller funktionshindrat barn genom intyg av den som anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen. 18 � N�r det g�ller tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap. 22 � ska l�kar- utl�tande ges in f�r att styrka det s�rskilda v�rd- eller tillsynsbehovet. I fall som avses i 13 kap. 30 � ska barnets sjukdomstillst�nd styrkas med ett l�kar- utl�tande om det inte hos F�rs�kringskassan redan finns tillr�cklig utredning f�r att bed�ma r�tten till ers�ttning. 19 � F�r att tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap 16 � 1 eller 2 ska l�m- nas till en f�r�lder eller annan f�rs�krad som avses i 13 kap. 8 och 9 �� ska f�r�ldern med intyg enligt 36 � eller p� annat s�tt styrka att barnet har varit fr�nvarande fr�n den f�rskola, den pedagogiska omsorg, det fritidshem eller den skola d�r barnet normalt vistas. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller dock inte f�r tid n�r barnet skulle ha varit fr�nvarande p� grund av ferier eller om det finns s�rskilda sk�l f�r att den tillf�lliga f�r�ldrapenningen �nd� ska betalas ut. Underh�llsst�d 20 � Vid till�mpning av 14 � 1 och 2 likst�lls betalningsskyldiga f�r un- derh�llsst�d med f�rs�krade. Sjukpenning 21 � N�r det g�ller sjukpenning ska den f�rs�krade, om F�rs�kringskassan beg�r det, ge in f�ljande handlingar: 1. En skriftlig s�rskild f�rs�kran avseende neds�ttningen av arbets- f�rm�gan p� grund av sjukdom. Den s�rskilda f�rs�kran ska inneh�lla en ut- f�rligare beskrivning av den f�rs�krades arbetsuppgifter och egna bed�m- ning av arbetsf�rm�gan �n det som har uppgetts i ans�kan. Uppgifterna i den s�rskilda f�rs�kran ska l�mnas p� heder och samvete. </div> <div id="page261-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 261 SFS 2010:110 Avd. H 2. Ett utl�tande av arbetsgivaren. I utl�tandet ska det anges vilka m�j- ligheter som finns att ta till vara den f�rs�krades arbetsf�rm�ga inom arbets- givarens verksamhet efter �tg�rder som avses i 30 kap. Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning 22 � Som villkor f�r r�tt till eller �kning av sjukers�ttning eller aktivi- tetsers�ttning f�r det anges att den f�rs�krade under h�gst 30 dagar ska vara intagen p� visst sjukhus eller vistas p� v�rdinr�ttning f�r f�rs�krings- medicinsk utredning. Arbetsskadeers�ttning m.m. 23 � F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten och allm�n f�rvaltnings- domstol har i den utstr�ckning som det beh�vs f�r att best�mma skadeers�tt- ning, r�tt att hos myndighet som ut�var tillsyn �ver arbetsgivares verksam- het beg�ra unders�kning av arbetsf�rh�llanden eller att, om det finns s�rskil- da sk�l eller det g�ller en annan f�rs�krad �n en arbetstagare, sj�lva g�ra en s�dan unders�kning. Smittb�rarpenning 24 � Till en ans�kan om smittb�rarpenning som grundas p� beslut som av- ses i 46 kap. 5 � f�rsta stycket 1 ska det fogas en kopia av beslutet eller ett intyg med uppgift om beslutets inneh�ll. Till en ans�kan om smittb�rarpenning som grundas p� s�dant f�rh�llande som anges i 46 kap. 5 � f�rsta stycket 2 eller en ans�kan om resekostnads- ers�ttning enligt 46 kap. 20 � ska det fogas ett intyg om den f�retagna �tg�r- den. N�rst�endepenning 25 � Till en ans�kan om n�rst�endepenning ska det fogas ett utl�tande av en l�kare som ansvarar f�r den sjukes v�rd och behandling. Utl�tandet ska inneh�lla uppgifter om den v�rdades sjukdomstillst�nd. Kravet p� l�karutl�tande g�ller inte om det hos F�rs�kringskassan finns utredning om det som avses i f�rsta stycket och utredningen �r tillr�cklig f�r att bed�ma ers�ttningsfr�gan. V�rdbidrag och handikappers�ttning 26 � Som villkor f�r r�tt till eller �kning av v�rdbidrag eller handikapp- ers�ttning f�r det anges att barnet respektive den f�rs�krade under h�gst 30 dagar ska vara intagen p� ett visst sjukhus. Allm�n �lderspension 27 � Efter f�rel�ggande av Skatteverket eller allm�n f�rvaltningsdomstol ska den enskilde, i den omfattning och inom den tid som har angetts i f�re- </div> <div id="page262-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 262 SFS 2010:110 Avd. H l�ggandet, meddela s�dana upplysningar som �r av betydelse f�r till�mp- ningen av best�mmelserna om allm�n �lderspension. F�rm�ner till efterlevande 28 � Som villkor f�r utbetalning av efterlevandest�d, efterlevandepension eller efterlevandelivr�nta f�r det kr�vas en f�rklaring p� heder och samvete av den efterlevande att denne inte vet om en f�rsvunnen person �r i livet och, i fr�ga om livr�nta, hur eller varf�r personen har f�rsvunnit. �r den efterlevande omyndig f�r f�rklaring enligt f�rsta stycket kr�vas �ven fr�n hans eller hennes f�rmyndare. F�rklaring kan ocks� infordras fr�n en god man eller f�rvaltare som har f�rordnats enligt f�r�ldrabalken. 29 � Efterlevande som inte �r f�rs�krade likst�lls �nd� med f�rs�krade vid till�mpning av 14 � 1 och 2 i fr�ga om deras r�tt till efterlevandef�rm�ner. Kostnader 30 � F�r kostnader som en f�rs�krad eller n�gon annan har med anledning av s�dan utredning som avses i 14, 22 och 26 �� l�mnas ers�ttning i enlighet med f�reskrifter som regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer meddelar. F�r kostnader som en f�rs�krad har f�r l�karunders�kning eller l�kar- utl�tande i samband med ans�kan om v�rdbidrag, sjukers�ttning, aktivi- tetsers�ttning eller handikappers�ttning l�mnas ers�ttning enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�m- mer. Uppgiftsskyldighet f�r andra �n parter Myndigheter, arbetsgivare m.fl. 31 � Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare samt f�rs�kringsin- r�ttningar ska p� beg�ran l�mna F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och allm�n f�rvaltningsdomstol uppgifter som avser en namn- given person n�r det g�ller f�rh�llanden som �r av betydelse f�r till�mpning- en av denna balk. Arbetsgivare och uppdragsgivare �r �ven skyldiga att l�mna s�dana upp- gifter om arbetet och arbetsf�rh�llandena som beh�vs i ett �rende om arbets- skadef�rs�kring. Arbetsl�shetskassor 32 � Arbetsl�shetskassor ska p� beg�ran l�mna uppgifter enligt 31 � f�rsta stycket till Skatteverket, Pensionsmyndigheten och allm�n f�rvaltnings- domstol i �renden om allm�n �lderspension, s�rskilt pensionstill�gg, efterle- vandepension och efterlevandest�d. </div> <div id="page263-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 263 SFS 2010:110 Avd. H Banker och andra penninginr�ttningar 33 � Banker och andra penninginr�ttningar ska p� beg�ran l�mna uppgifter enligt 31 � f�rsta stycket till F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten och allm�n f�rvaltningsdomstol i �renden om �ldref�rs�rjningsst�d, bostadsbi- drag och bostadstill�gg. Centrala studiest�dsn�mnden 34 � Centrala studiest�dsn�mnden ska till F�rs�kringskassan l�mna upp- gifter om vilka studerande som beviljats studiehj�lp i form av studiebidrag f�r det andra kvartalet varje �r. Totalf�rsvarets pliktverk och andra ansvariga f�r grundutbildning av totalf�rsvarspliktiga 35 � Totalf�rsvarets pliktverk ska l�mna Pensionsmyndigheten de upp- gifter som beh�vs f�r ber�kning av pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. 17 �. Den som �r ansvarig f�r grundutbildning av en totalf�rsvarspliktig enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt ska underr�tta Totalf�rsvarets plikt- verk om utbetalad dagers�ttning samt i f�rekommande fall om att utbild- ningen har avbrutits. Den som bedriver f�rskola, familjedaghem, fritidshem och skola m.m. 36 � Huvudmannen f�r den f�rskola, den pedagogiska omsorg, det fri- tidshem eller den skola d�r ett barn som inte har fyllt tolv �r normalt vistas, ska p� beg�ran av barnets f�r�lder utf�rda s�dant intyg som avses i 19 � f�r- sta stycket. Intygsskyldigheten, som kvarst�r till och med m�naden efter den d� fr�nvaron upph�rde, ska fullg�ras snarast m�jligt. 37 � Huvudmannen f�r en skola ska l�mna de uppgifter som beh�vs i fr�ga om f�rl�ngt barnbidrag. Bevisupptagning r�rande arbetsskada m.m. vid allm�n domstol 38 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r i �renden om arbets- skadef�rs�kring, statligt personskadeskydd och krigsskadeers�ttning beg�ra att tingsr�tt h�ller f�rh�r med vittne eller sakkunnig. F�r f�rh�ret ska i till�mpliga delar g�lla det som f�reskrivs om bevisupptagning utom huvud- f�rhandling. Ingen �r skyldig att inst�lla sig vid en annan tingsr�tt �n den inom vars domkrets han eller hon vistas. Ers�ttning till den som har inst�llt sig f�r att h�ras l�mnas med sk�ligt belopp som r�tten best�mmer och betalas av den myndighet som beg�rt f�rh�ret. </div> <div id="page264-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 264 SFS 2010:110 Avd. H Undantag fr�n sekretess 39 � Sekretess hindrar inte att Skatteverket, F�rs�kringskassan, Pen- sionsmyndigheten och allm�n f�rvaltningsdomstol p� beg�ran f�r l�mna ut uppgifter om ers�ttningar enligt denna balk eller enligt lagstiftning om annan j�mf�rbar ekonomisk f�rm�n till 1. en f�rs�kringsinr�ttning, ett f�rs�kringsbolag eller en arbetsgivare, om uppgiften beh�vs f�r samordning med ers�ttning d�rifr�n, och 2. ett utl�ndskt socialf�rs�kringsorgan, om uppgiften beh�vs d�r vid till- l�mpningen av en internationell �verenskommelse som Sverige har anslutit sig till. 40 � Sekretess hindrar inte att allm�n f�rvaltningsdomstol p� beg�ran f�r l�mna ut uppgifter som avses i 39 � till en arbetsl�shetskassa, om uppgiften beh�vs f�r samordning med ers�ttning d�rifr�n. 41 � Sekretess hindrar inte att Skatteverket och Pensionsmyndigheten p� beg�ran f�r l�mna ut uppgifter r�rande inkomstgrundad �lderspension eller inkomstrelaterad efterlevandepension till en arbetsl�shetskassa, om uppgif- ten beh�vs f�r samordning med ers�ttning d�rifr�n. 42 � Best�mmelserna i 39 och 40 �� g�ller �ven f�r utl�mnande av uppgift fr�n varje annan myndighet som har till uppgift att handl�gga �renden om er- s�ttningar enligt denna balk eller enligt lagstiftning om annan j�mf�rbar eko- nomisk f�rm�n. Anm�lan om bos�ttning eller arbete i Sverige 43 � Den som bos�tter sig i Sverige och som inte �r folkbokf�rd h�r ska anm�la sig till F�rs�kringskassan. En uts�nd statsanst�lld som avses i 5 kap. 4 � f�rsta stycket och som inte �r folkbokf�rd h�r ska anm�la sig till F�rs�kringskassan. 44 � En anm�lan om arbete i Sverige som g�rs av den som arbetar h�r utan att vara bosatt i landet ska l�mnas till F�rs�kringskassan. 45 � Den som l�mnar Sverige f�r en tid som kan antas ha betydelse f�r so- cialf�rs�kringsskyddet enligt 5 eller 6 kap. ska anm�la detta till F�r- s�kringskassan. Skyldighet att anm�la �ndrade f�rh�llanden Allm�nna best�mmelser 46 � Den som ans�ker om, har r�tt till eller annars f�r en f�rm�n enligt denna balk ska anm�la s�dana �ndrade f�rh�llanden som p�verkar r�tten till eller storleken av f�rm�nen. Det som anges i f�rsta stycket kan avse 1. bos�ttning i Sverige eller utlandsvistelse, 2. bostadsf�rh�llanden, 3. civilst�nd, v�rdnad och sammanboende med vuxen eller barn, </div> <div id="page265-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 265 SFS 2010:110 Avd. H 4. h�lsotillst�nd, 5. f�rv�rvsarbete i Sverige eller utomlands, 6. arbetsf�rm�ga, 7. inkomstf�rh�llanden, 8. f�rm�genhetsf�rh�llanden, och 9. utl�ndsk socialf�rs�kringsf�rm�n. Anm�lan beh�ver inte g�ras om den handl�ggande myndigheten har k�n- nedom om �ndringen och d�rf�r saknar behov av en anm�lan. 47 � Anm�lan enligt 46 � ska g�ras s� snart som m�jligt och senast fjorton dagar efter det att den anm�lningsskyldige fick k�nnedom om f�r�ndringen. Den handl�ggande myndigheten f�r, n�r det anses motiverat, kr�va att uppgifterna l�mnas p� det s�tt som f�reskrivs i 4 �. Anst�nd med betalningsskyldighet f�r underh�llsst�d 48 � F�r den som �r betalningsskyldig f�r underh�llsst�d och som har be- viljats anst�nd g�ller det som anges om anm�lningsskyldighet i 46 och 47 �� i fr�ga om s�dana �ndrade f�rh�llanden som p�verkar r�tten till anst�nd el- ler omfattningen av anst�ndet. Graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning och smittb�rarpenning 49 � Den som �r ber�ttigad till graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldra- penning, sjukpenning eller smittb�rarpenning �r skyldig att enligt best�m- melserna i 47 � meddela F�rs�kringskassan sin vistelseadress n�r han eller hon under sjukdomsfall eller annat ers�ttningsfall vistas annat �n tillf�lligt p� annan adress �n den som angetts till F�rs�kringskassan. Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning 50 � Den som f�r sjukers�ttning ska alltid g�ra anm�lan enligt best�m- melserna i 47 � om arbetsf�rm�gan f�rb�ttras. 51 � Anm�lan enligt 46 � av den som f�r sjukers�ttning eller aktivitets- ers�ttning ska g�ras 1. om han eller hon avser att b�rja f�rv�rvsarbeta, innan arbetet p�b�rjas, 2. om han eller hon avser att b�rja f�rv�rvsarbeta i st�rre omfattning �n ti- digare, innan arbetet ut�kas, och 3. om han eller hon avser att forts�tta att f�rv�rvsarbeta efter tid som avses i 36 kap. 13 �, innan arbetet forts�tter. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� den som f�r livr�nta vid ar- betsskada eller annan skada som avses i 4144 kap. Indragning och neds�ttning av ers�ttning F�rsummad uppgifts- eller anm�lningsskyldighet 52 � Ers�ttning enligt denna balk f�r dras in eller s�ttas ned om den f�rs�k- rade eller den som annars f�r ers�ttningen </div> <div id="page266-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 266 SFS 2010:110 Avd. H 1. medvetet eller av grov v�rdsl�shet har l�mnat oriktig eller vilseledande uppgift, 2. inte har l�mnat uppgift enligt 13 �, eller 3. inte har anm�lt �ndrade f�rh�llanden enligt 46, 47, 50 och 51 ��. Indragningen eller neds�ttningen f�r avse viss tid eller g�lla tills vidare. Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast om det �r fr�ga om ett f�r- h�llande som �r av betydelse f�r r�tten till eller storleken av ers�ttningen. V�gran att medverka i utredningen 53 � Ers�ttning enligt denna balk f�r dras in eller s�ttas ned om den som �r ber�ttigad till ers�ttningen utan giltig anledning v�grar att medverka till ut- rednings�tg�rder enligt 14 19 och 2628 ��. D� g�ller 52 � andra stycket. V�gran att f�lja l�kares f�reskrifter 54 � Ers�ttning enligt denna balk f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r ber�ttigad till ers�ttningen v�grar att f�lja l�kares f�reskrifter. D� g�ller 52 � andra stycket. Underl�tenhet att ge in l�karintyg eller f�rs�kran vid sjukdomsfall 55 � Sjukpenning f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r ber�ttigad till ers�ttningen underl�ter att 1. styrka neds�ttning av arbetsf�rm�gan genom l�karintyg inom f�re- skriven tid, 2. ge in en s�dan s�rskild f�rs�kran som avses i 21 � 1, eller 3. ge in ett utl�tande av arbetsgivaren enligt 21 � 2. Underl�tenhet att meddela vistelseadress 56 � Graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning och smitt- b�rarpenning f�r dras in eller s�ttas ned om den som �r ber�ttigad till ers�tt- ningen underl�ter att meddela F�rs�kringskassan sin vistelseadress enligt 49 �. V�gran att medverka till behandling eller rehabilitering 57 � Ers�ttning f�r dras in eller s�ttas ned om den f�rs�krade utan giltig anledning v�grar att medverka till 1. behandling eller rehabilitering enligt 27 kap. 6 �, eller 2. rehabiliterings�tg�rder enligt 30 kap. 7 � och 31 kap. 3 �. Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast 1. v�rdbidrag, 2. sjukpenning, 3. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning, 4. sjukv�rdsers�ttning vid arbetsskada, 5. livr�nta till den f�rs�krade vid arbetsskada, och 6. handikappers�ttning. </div> <div id="page267-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 267 SFS 2010:110 Avd. H Det som i andra stycket f�reskrivs om arbetsskada till�mpas ocks� p� motsvarande ers�ttningar enligt 43 och 44 kap. Information om betydelsen av v�grad medverkan 58 � F�r att ers�ttning ska f� dras in eller s�ttas ned p� grund av att den f�rs�krade v�grar att delta vid avst�mningsm�te enligt 14 � 4 eller be- handling eller rehabilitering enligt 57 �, kr�vs att den f�rs�krade har infor- merats om denna p�f�ljd. 111 kap. Sj�lvbetj�ningstj�nster via Internet Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningsomr�det i 2 �, vad som �r sj�lvbetj�ningstj�nster i 3 �, n�r sj�lvbetj�ningstj�nster kan anv�ndas i 4 �, elektronisk signatur i 5 och 6 ��, och n�r en uppgift anses ha kommit in i 7 �. Till�mpningsomr�det 2 � Detta kapitel g�ller i fr�ga om f�rm�ner enligt denna balk samt andra f�rm�ner och ers�ttningar som enligt lag eller f�rordning handl�ggs av F�r- s�kringskassan eller Pensionsmyndigheten. Kapitlet �r inte till�mpligt i fr�ga om �verklagande av beslut i annat fall �n d� en beg�ran om ompr�vning ska anses som ett �verklagande. Vad �r sj�lvbetj�ningstj�nster? 3 � Med sj�lvbetj�ningstj�nster avses m�jligheter att via Internet f� till- g�ng till personuppgifter och annan information samt utf�ra s�dana r�tts- handlingar som anges i 4 � f�rsta stycket. N�r kan sj�lvbetj�ningstj�nster anv�ndas? 4 � En enskild f�r, i den utstr�ckning som framg�r av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer, an- v�nda sj�lvbetj�ningstj�nster f�r att l�mna uppgifter, g�ra anm�lningar eller ans�kningar, f�rfoga �ver r�ttigheter, och utf�ra andra r�ttshandlingar. S�dana r�ttshandlingar som anges i f�rsta stycket har samma r�ttsverk- ningar som om de utf�rts i enlighet med de f�reskrifter om formkrav som an- nars g�ller f�r de f�rm�ner och ers�ttningar som avses i 2 � f�rsta stycket. F�reskrifter om att uppgifter ska l�mnas p� heder och samvete ska dock all- tid iakttas n�r sj�lvbetj�ningstj�nster anv�nds. </div> <div id="page268-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 268 SFS 2010:110 Avd. H Elektronisk signatur 5 � En enskild som l�mnar uppgifter i samband med att han eller hon an- v�nder en sj�lvbetj�ningstj�nst ska anv�nda en s�dan elektronisk signatur som avses i 2 � lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Om det �r fr�ga om att f� tillg�ng till personuppgifter ska certifikat, till vilket en s�ker identifieringsfunktion �r knuten, anv�ndas f�r kontroll av an- v�ndarens identitet. 6 � Om det finns n�gon annan metod �n som avses i 5 � f�r identifiering eller skydd mot f�rvanskning av uppgifter som �r tillr�ckligt s�ker med h�n- syn till risken f�r integritetsintr�ng eller annan skada f�r dock den anv�ndas. Elektronisk signatur ska dock alltid anv�ndas n�r uppgifter ska l�mnas p� heder och samvete. N�r anses en uppgift ha kommit in? 7 � En handling eller uppgift som vid anv�ndning av en sj�lvbetj�nings- tj�nst har �vers�nts till F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten, ska anses ha kommit in till den myndighet till vilken �rendet h�r n�r den har an- l�nt till den del av ett system f�r automatiserad behandling som anvisats som mottagningsst�lle f�r sj�lvbetj�ningstj�nsten. 112 kap. Om beslut Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om interimistiska beslut i 24 ��, n�r ett beslut blir g�llande i 5 �, och beslut genom automatiserad behandling i 6 och 7 ��. Interimistiska beslut Allm�nna best�mmelser 2 � F�r tid till dess att ett �rende har avgjorts f�r F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten besluta i fr�ga om ers�ttning fr�n samma myndighet, om 1. det inte utan betydande dr�jsm�l kan avg�ras om r�tt till ers�ttning f�- religger, 2. det �r sannolikt att s�dan r�tt f�religger, och 3. det �r av v�sentlig betydelse f�r den som beg�r ers�ttningen. Ett beslut enligt f�rsta stycket f�r meddelas �ven n�r det st�r klart att r�tt till ers�ttning f�religger men ers�ttningens belopp inte kan best�mmas utan betydande dr�jsm�l. 3 � Finns det sannolika sk�l att dra in eller minska en beslutad ers�ttning, kan den handl�ggande myndigheten besluta att ers�ttningen ska h�llas inne eller l�mnas med l�gre belopp till dess att �rendet avgjorts. </div> <div id="page269-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 269 SFS 2010:110 Avd. H Undantag f�r vissa f�rm�ner 4 � Interimistiska beslut om ers�ttning enligt 2 och 3 �� f�r inte fattas i �renden om 1. adoptionsbidrag, 2. bilst�d, 3. allm�n �lderspension, 4. s�rskilt pensionstill�gg, eller 5. efterlevandepension och efterlevandest�d. Interimistiska beslut enligt 3 � f�r inte fattas i �renden om assistans- ers�ttning. N�r ett beslut blir g�llande 5 � En myndighets eller en allm�n f�rvaltningsdomstols beslut enligt denna balk ska g�lla omedelbart, om inget annat f�reskrivs i beslutet eller best�ms av en domstol som har att pr�va beslutet. Beslut genom automatiserad behandling Beslut som fattas av Skatteverket 6 � Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst f�r fattas genom automatiserad behandling n�r sk�len f�r beslutet f�r utel�mnas enligt 20 � f�rsta stycket 1 f�rvaltningslagen (1986:223). Beslut som avses i f�rsta stycket f�r �ven s�ttas upp i form av elektroniska dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hj�lp av automatiserad behandling och vars inneh�ll och utst�lla- re kan verifieras genom ett visst tekniskt f�rfarande. Beslut som fattas av Pensionsmyndigheten 7 � Beslut om allm�n �lderspension f�r fattas genom automatiserad be- handling av Pensionsmyndigheten n�r sk�len f�r beslutet f�r utel�mnas en- ligt 20 � f�rsta stycket 1 f�rvaltningslagen (1986:223). Detsamma g�ller i till�mpliga delar f�r beslut om efterlevandepension och efterlevandest�d. 113 kap. �ndring, ompr�vning och �verklagande av beslut Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 �. Vidare finns best�mmelser om �ndring av beslut i 36 ��, ompr�vning av beslut i 79 ��, �verklagande av F�rs�kringskassans och Pensionsmyndighetens beslut i 10 15 ��, �verklagande av allm�n f�rvaltningsdomstols beslut i 1618 ��, tidsfrister f�r beg�ran om ompr�vning och �verklagande i 19 och 20 ��, handlingar till fel myndighet i 20 a �, och avvisningsbeslut i 21 �. </div> <div id="page270-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 270 SFS 2010:110 Avd. H Slutligen finns s�rskilda best�mmelser om allm�n �lderspension i 2236 ��, och f�rm�ner till efterlevande i 3740 ��. Allm�nna best�mmelser 2 � Beslut i �renden om f�rm�ner enligt denna balk f�r �ndras, ompr�vas och �verklagas med till�mpning av best�mmelserna i 3 21 ��, om inget an- nat f�ljer av best�mmelserna i 22 40 ��. Det som anges i f�rsta stycket g�ller �ven beslut i �renden enligt 19 kap. om bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot F�rs�k- ringskassan, och om utf�rdande av intyg f�r till�mpning av r�dets f�rordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om till�mpningen av systemen f�r social trygg- het n�r anst�llda, egenf�retagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen3. �ndring av beslut 3 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten ska �ndra ett beslut som har fattats av respektive myndighet och som inte har pr�vats av domstol, om beslutet 1. p� grund av skrivfel, r�knefel eller annat s�dant f�rbiseende inneh�ller uppenbar oriktighet, 2. har blivit oriktigt p� grund av att det har fattats p� uppenbart felaktigt eller ofullst�ndigt underlag, eller 3. har blivit oriktigt p� grund av uppenbart felaktig r�ttstill�mpning eller annan liknande orsak. Beslutet ska �ndras �ven om ompr�vning inte har beg�rts. �ndring be- h�ver dock inte g�ras om oriktigheten �r av ringa betydelse. 4 � Det allm�nna ombudet f�r beg�ra �ndring enligt 3 �. S�dan beg�ran f�r det allm�nna ombudet framst�lla �ven till f�rm�n f�r enskild part. 5 � Ett beslut f�r inte �ndras till den f�rs�krades nackdel med st�d av 3 � n�r det g�ller en f�rm�n som har f�rfallit till betalning, och inte heller i annat fall om det finns synnerliga sk�l mot det. 6 � En fr�ga om �ndring enligt 3 � f�r inte tas upp av den handl�ggande myndigheten senare �n tv� �r efter den dag d� beslutet meddelades. �ndring f�r dock ske �ven senare �n tv� �r efter den dag d� beslutet meddelades 1. om det f�rst d�refter kommit fram att beslutet har fattats p� uppenbart felaktigt eller ofullst�ndigt underlag, eller 2. om det finns andra synnerliga sk�l. 3 EGT 149, 5.7 1971, s. 2 (Celex 31971R1408). </div> <div id="page271-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 271 SFS 2010:110 Avd. H Ompr�vning av beslut 7 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten ska ompr�va ett beslut som har fattats av respektive myndighet om det skriftligen beg�rs av en en- skild som beslutet ang�r och beslutet inte har meddelats med st�d av 3 �. Ett avvisningsbeslut som grundas p� att en beg�ran om ompr�vning eller ett �verklagande kommit in f�r sent f�r inte ompr�vas. Inte heller f�r om- pr�vning avse en fr�ga som har avgjorts efter ompr�vning, eller av domstol. Best�mmelser om beg�ran om ompr�vning genom Internet finns i 111 kap. 47 ��. 8 � Vid ompr�vningen f�r beslutet inte �ndras till den enskildes nackdel. 9 � Har ompr�vning beg�rts av ett beslut och �verklagar det allm�nna om- budet samma beslut, ska beslutet inte ompr�vas. �rendet ska i st�llet �ver- l�mnas till allm�n f�rvaltningsdomstol. Den enskildes beg�ran om ompr�v- ning ska i s�dant fall anses som ett �verklagande. �verklagande av F�rs�kringskassans och Pensionsmyndighetens beslut Allm�nna best�mmelser 10 � F�rs�kringskassans och Pensionsmyndighetens beslut f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Ett beslut f�r dock inte �verklagas av en enskild innan beslutet har ompr�- vats enligt 7 �. En enskilds �verklagande av ett s�dant beslut innan beslutet har ompr�vats ska anses som en beg�ran om ompr�vning enligt n�mnda paragraf. 11 � Det som f�reskrivs i 10 � andra stycket g�ller inte i fr�ga om beslut som avses i 7 � andra stycket f�rsta meningen och inte heller beslut som har meddelats med st�d av 3 �. Den enskildes beg�ran om ompr�vning av ett s�- dant beslut ska anses som ett �verklagande. 12 � Ett beslut av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten f�r �ver- klagas av det allm�nna ombudet. Det allm�nna ombudet f�r uppdra �t en tj�nsteman vid F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten att f�retr�da ombudet i allm�n f�rvaltningsdomstol. Det allm�nna ombudet f�r f�ra talan �ven till f�rm�n f�r enskild part. 13 � Om det allm�nna ombudet har �verklagat ett beslut av F�rs�krings- kassan eller Pensionsmyndigheten, f�rs det allm�nnas talan i allm�n f�r- valtningsdomstol av ombudet. R�tt domstol 14 � Ett beslut som r�r en person som �r bosatt i Sverige �verklagas hos den f�rvaltningsr�tt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun n�r beslutet i saken fattades. </div> <div id="page272-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 272 SFS 2010:110 Avd. H Beslut i �vriga fall �verklagas hos den f�rvaltningsr�tt inom vars dom- krets det f�rsta beslutet i saken fattades. 15 � Med hemortskommun avses den kommun d�r den fysiska personen var folkbokf�rd den 1 november �ret f�re det �r d� beslutet fattades. F�r den som var bosatt h�r i landet under n�gon del av det �r d� beslutet fattades, men som inte var folkbokf�rd h�r den 1 november f�reg�ende �r, avses med hemortskommun den kommun d�r den fysiska personen f�rst var bosatt. �verklagande av allm�n f�rvaltningsdomstols beslut 16 � Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande hos kammarr�tten. 17 � F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten och det allm�nna ombudet f�r vid �verklagande av domstols beslut f�ra talan �ven till f�rm�n f�r en- skild part. 18 � Best�mmelserna i 33 � fj�rde stycket f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) g�ller inte avvisningsbeslut i �renden enligt denna balk. Tidsfrister f�r beg�ran om ompr�vning och �verklagande 19 � En beg�ran om ompr�vning enligt 7 � ska ha kommit in till den hand- l�ggande myndigheten inom tv� m�nader fr�n den dag d� den enskilde fick del av beslutet. 20 � Ett �verklagande av F�rs�kringskassans, Pensionsmyndighetens eller en allm�n f�rvaltningsdomstols beslut ska ha kommit in inom tv� m�nader fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. Om det �r det allm�nna om- budet, F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten som �verklagar beslu- tet, ska tiden dock r�knas fr�n den dag d� beslutet meddelades. Handlingar till fel myndighet 20 a � Om en beg�ran om ompr�vning eller ett �verklagande som g�ller bostadstill�gg eller ers�ttning p� grund av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap. och som ska g�ras hos F�rs�kringskassan i st�llet har kom- mit in till Pensionsmyndigheten, ska handlingen anses inkommen till F�rs�kringskassan samma dag. Detsamma ska g�lla om en beg�ran om om- pr�vning eller ett �verklagande ska g�ras hos Pensionsmyndigheten och handlingen i st�llet har kommit in till F�rs�kringskassan. Avvisningsbeslut 21 � Har en beg�ran om ompr�vning eller ett �verklagande avvisats ska avvisningsbeslutet, med de undantag som anges i 11 �, �verklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. </div> <div id="page273-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 273 SFS 2010:110 Avd. H S�rskilda best�mmelser om allm�n �lderspension �ndring och ompr�vning av beslut 22 � Best�mmelserna om �ndring i 36 �� till�mpas inte i �renden om all- m�n �lderspension. I 26 � f�rvaltningslagen (1986:223) finns best�mmelser om r�ttelse av skrivfel och liknande. I fr�ga om ompr�vning av Pensionsmyndighetens och Skatteverkets be- slut i �renden om allm�n �lderspension till�mpas endast 7 � andra stycket samt 9, 21 och 23 35 ��. N�r det g�ller ompr�vning av ett beslut om pensionsgrundande inkomst ska vad som i de i andra stycket angivna best�mmelserna, utom 25 och 28 ��, f�reskrivs om Pensionsmyndigheten och det allm�nna ombudet i st�l- let avse Skatteverket och det allm�nna ombudet hos Skatteverket enligt la- gen (2003:643) om allm�nt ombud hos Skatteverket. 23 � Ett beslut om allm�n �lderspension ska ompr�vas om det skriftligen beg�rs av den som beslutet avser eller om det finns andra sk�l. 24 � Om den som ett beslut om inkomstgrundad �lderspension avser har avlidit, f�r �ven n�gon annan som �r ber�rd av beslutet skriftligen beg�ra ompr�vning av detta. 25 � Om det vid ompr�vning av ett beslut om pensionsr�tt eller pen- sionspo�ng f�r inkomstgrundad �lderspension �ven ska g�ras en pr�vning av den pensionsgrundande inkomst som legat till grund f�r beslutet, ska Pen- sionsmyndigheten �verl�mna �rendet i den delen till Skatteverket som ska ompr�va beslutet om denna inkomst. Den enskildes beg�ran om ompr�vning ska i fall som avses i f�rsta stycket �ven anses som en beg�ran om ompr�vning av pensionsgrundande inkomst. 26 � En beg�ran om ompr�vning av ett beslut enligt 23 eller 24 � om all- m�n �lderspension ska ha kommit in inom tv� m�nader fr�n det att den som beg�r ompr�vning fick del av beslutet. I fr�ga om ompr�vning av ett beslut som avser fastst�llande av pen- sionsgrundande inkomst ska beg�ran om ompr�vning ha kommit in till Skat- teverket f�re utg�ngen av femte �ret efter det fastst�llelse�r som beslutet av- ser. I fr�ga om ompr�vning av ett beslut som avser fastst�llande av pen- sionsgrundande belopp, pensionsr�tt eller pensionspo�ng ska beg�ran om ompr�vning ha kommit in till Pensionsmyndigheten f�re utg�ngen av �ret efter det fastst�llelse�r som beslutet avser. 27 � G�r den som beg�r ompr�vning av ett beslut om fastst�llande av pen- sionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp, pensionsr�tt och pen- sionspo�ng sannolikt att han eller hon inte inom tv� m�nader f�re utg�ngen av den tid som anges i 26 � andra och tredje styckena har f�tt k�nnedom om ett beslut eller annan handling med uppgift om vad som har beslutats, ska beg�ran om ompr�vning i st�llet ha kommit in inom tv� m�nader fr�n den dag d� den som beg�r ompr�vningen fick s�dan k�nnedom. </div> <div id="page274-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 274 SFS 2010:110 Avd. H 28 � Om en beg�ran om ompr�vning av ett beslut om allm�n �lderspension har kommit in till Skatteverket, Pensionsmyndigheten eller en allm�n f�r- valtningsdomstol inom den tid som anges i 26 och 27 ��, ska den anses in- kommen i r�tt tid, �ven om den myndigheten inte har fattat beslutet. I fall som avses i f�rsta stycket ska handlingen s�ndas till den myndighet som har meddelat beslutet med uppgift om n�r den kom in. 29 � Ett beslut om allm�n �lderspension f�r ompr�vas till den enskildes f�rdel, utan att den enskilde har beg�rt detta, inom tv� m�nader fr�n det att beslutet meddelades. En ompr�vning till den enskildes nackdel f�r endast ske n�r det finns anledning till ompr�vning enligt 30 eller 31 �. Det som anges i f�rsta stycket g�ller inte ompr�vning av ett beslut om pensionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp eller fastst�llande av pensionsr�tt eller pensionspo�ng. �ven ett s�dant beslut f�r ompr�vas utan att den enskilde beg�r det. Ett s�dant ompr�vningsbeslut ska meddelas inom ett �r efter fastst�llelse�ret. 30 � Om ett beslut om allm�n �lderspension har blivit felaktigt p� grund av att den som beslutet avser har l�mnat oriktiga uppgifter eller inte har full- gjort en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet enligt denna balk eller n�gon annan lag, f�r ompr�vning ske ocks� efter de tidpunkter som anges i 29 �. 31 � Ompr�vning av ett beslut om allm�n �lderspension efter de i 29 � an- givna tidpunkterna f�r ocks� g�ras om 1. det f�rst efter de i 29 � angivna tidpunkterna har visat sig att beslutet har fattats p� uppenbart felaktigt eller ofullst�ndigt underlag eller om det finns andra synnerliga sk�l, 2. beslutet p�verkas av en �ndring av ett beslut enligt skattebetalnings- lagen (1997:483) om arbetsgivaravgift, eller 3. beslutet ompr�vas p� grund av att det p�verkas av en �ndring som har gjorts av ett beslut om pensionsgrundande belopp eller pensionsr�tt som av- ser n�gon annan �n den f�rs�krade. �verklagande 32 � Vid �verklagande av Pensionsmyndighetens, Skatteverkets och all- m�n f�rvaltningsdomstols beslut i �renden om allm�n �lderspension till�m- pas 10 18, 20, 21 och 3336 ��. Best�mmelserna om det allm�nna ombudet till�mpas dock inte i fr�ga om beslut som avser premiepension. N�r det g�ller �verklagande av beslut om pensionsgrundande inkomst ska vad som i de i f�rsta och andra styckena angivna best�mmelserna, utom 35 �, f�reskrivs om Pensionsmyndigheten och det allm�nna ombudet i st�llet avse Skatteverket och det allm�nna ombudet hos Skatteverket enligt lagen (2003:643) om allm�nt ombud hos Skatteverket. 33 � Om den som ett beslut om allm�n �lderspension avser har avlidit, f�r �ven n�gon annan som �r ber�rd av beslutet �verklaga detta. </div> <div id="page275-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 275 SFS 2010:110 Avd. H 34 � Om det allm�nna ombudet �verklagar ett beslut av Pensions- myndigheten om pensionsgrundande belopp, pensionsr�tt eller pensions- po�ng ska �verklagandet ha kommit in f�re utg�ngen av �ret efter fast- st�llelse�ret. Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober �ret efter det fast- st�llelse�r som beslutet avser, ska �verklagandet dock ha kommit in inom tv� m�nader fr�n den dag d� beslutet meddelades. 35 � Best�mmelserna i 28 � om beg�ran om ompr�vning ska till�mpas �ven i fr�ga om �verklagande. 36 � Det allm�nna ombudet f�r �verklaga ett beslut av allm�n f�rvalt- ningsdomstol endast om ombudet varit part d�r. Pensionsmyndigheten f�r inte �verklaga ett beslut av allm�n f�rvaltningsdomstol som kan �verklagas av det allm�nna ombudet. S�rskilda best�mmelser om f�rm�ner till efterlevande Efterlevandepension och efterlevandest�d 37 � I fr�ga om �ndring, ompr�vning och �verklagande av ett beslut i �ren- de om efterlevandepension och efterlevandest�d g�ller i till�mpliga delar de best�mmelser som anges i 22 och 32 �� om ompr�vning och �verklagande av beslut i �renden om allm�n �lderspension. F�ljande best�mmelser �r dock inte till�mpliga: 24 och 25 �� om ompr�vning av beslut i �renden om allm�n �lders- pension, samt 34 � om �verklagande av beslut i �renden om allm�n �lderspension. 38 � Best�mmelsen i 30 � till�mpas �ven i fall d� det �r den avlidne som har l�mnat oriktiga uppgifter eller inte fullgjort en uppgifts- eller anm�l- ningsskyldighet. Premiepension till efterlevande 39 � De best�mmelser som anges i 22 och 32 �� om �ndring, ompr�vning och �verklagande av beslut i �renden om allm�n �lderspension, g�ller i till- l�mpliga delar i fr�ga om ompr�vning och �verklagande av beslut i �renden om premiepension till efterlevande. 40 � Best�mmelsen i 30 � ska i fr�ga om beslut i �renden om premie- pension till efterlevande till�mpas ocks� d� det �r pensionsspararen eller den som tidigare hade r�tt till s�dan pension som har l�mnat oriktiga uppgifter eller inte fullgjort en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet. </div> <div id="page276-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 276 SFS 2010:110 Avd. H 114 kap. Behandling av personuppgifter Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 25 ��. Vidare finns best�mmelser om personuppgiftslagen och personuppgiftsansvar i 6 �, �ndam�l f�r behandling av personuppgifter i 710 ��, behandling av k�nsliga personuppgifter m.m. i 1113 ��, behandling av personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen i 1416 ��, tilldelning av beh�righet i 17 �, direkt�tkomst i 1823 ��, utl�mnande p� medium f�r automatisk behandling i 2426 ��, s�kbegrepp i 27 och 28 ��, �verf�ring av personuppgifter till tredje land i 29 �, information i 30 �, gallring i 31 �, avgifter i 32 �, r�ttelse och skadest�nd i 33 �, kontrollverksamhet i 34 �, tystnadsplikt i 35 �, och �verklagande i 36 �. Allm�nna best�mmelser 2 � Detta kapitel till�mpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som g�ller f�rm�ner enligt denna balk, samt andra f�rm�ner och ers�ttningar som enligt lag eller f�rordning eller s�rskilt beslut av regeringen handl�ggs av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten. Kapitlet g�ller endast om behandlingen �r helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ing�r i eller �r avsedda att ing� i en strukturerad sam- ling av personuppgifter som �r tillg�ngliga f�r s�kning eller sam- manst�llning enligt s�rskilda kriterier. Best�mmelserna i 7 16, 27, 28 och 31 �� g�ller i till�mpliga delar �ven uppgifter om avlidna personer. 3 � S�dan behandling av personuppgifter som �r till�ten enligt detta kapitel f�r utf�ras �ven om den registrerade mots�tter sig behandlingen. 4 � I fr�ga om behandling av personuppgifter inom ramen f�r den offi- ciella statistiken finns s�rskilda best�mmelser i lagen (2001:99) om den offi- ciella statistiken och i f�rfattningar som ansluter till den lagen. 5 � Den samling uppgifter som med hj�lp av automatiserad behandling an- v�nds gemensamt i verksamhet som avses i 2 � utg�r socialf�rs�krings- databasen. Personuppgiftslagen och personuppgiftsansvar 6 � Personuppgiftslagen (1998:204) g�ller vid behandling av personupp- gifter inom socialf�rs�kringens administration, om inte annat f�ljer av detta </div> <div id="page277-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 277 SFS 2010:110 Avd. H kapitel eller f�reskrifter som meddelas med st�d av kapitlet eller av person- uppgiftslagen. Med socialf�rs�kringens administration avses i detta kapitel F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten. En myndighet inom socialf�rs�kringens administration �r personupp- giftsansvarig f�r den behandling av personuppgifter som den utf�r. �ndam�l f�r behandling av personuppgifter 7 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r i sin verksamhet be- handla personuppgifter om det �r n�dv�ndigt f�r att 1. �ters�ka v�gledande avg�randen, 2. tillgodose behov av underlag som kr�vs f�r att den registrerades eller annans r�ttigheter eller skyldigheter i fr�ga om f�rm�ner och ers�ttningar som avses i 2 � ska kunna bed�mas eller fastst�llas, 3. informera om s�dana f�rm�ner och ers�ttningar som avses i 2 �, 4. handl�gga �renden, 5. planera verksamhet samt genomf�ra resultatstyrning, resultatuppf�lj- ning, resultatredovisning, utv�rdering och tillsyn av respektive verksamhet, eller 6. framst�lla statistik i fr�ga om verksamhet enligt 4 och 5. Vid behandling f�r det �ndam�l som anges i f�rsta stycket 1 f�r inte upp- gifter som direkt pekar ut den registrerade anv�ndas. 8 � Personuppgifter som behandlas f�r �ndam�l som anges i 7 � f�r ocks� behandlas av F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r tillhandah�l- lande av information som beh�vs 1. som underlag f�r beslut om och kontroll av f�rm�ner, ers�ttningar och andra st�d �t enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiest�ds- n�mnden och arbetsl�shetskassorna, 2. f�r samordning av tj�nstepensioner i den verksamhet som bedrivs av Statens pensionsverk och det f�r kommunerna och landstingen gemen- samma organet f�r administration av personalpensioner, 3. f�r handl�ggning av �renden hos Statens pensionsverk d�r regler om statens tj�nstegrupplivf�rs�kring ska till�mpas, 4. som underlag f�r beslut om och kontroll av ekonomiskt bist�nd enligt 4 kap. socialtj�nstlagen (2001:453) �t enskild i den verksamhet som bedrivs av socialn�mnderna, eller 5. som underlag f�r beslut om och kontroll av v�rdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt v�rdnadsbidrag. 9 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r �ven behandla per- sonuppgifter som behandlas f�r �ndam�l som anges i 7 � f�r att till- handah�lla information utanf�r den egna myndigheten p� grund av 1. s�dan best�mmelse om skyldighet att l�mna ut uppgifter till andra myn- digheter som avses i 10 kap. 28 � f�rsta stycket offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400), 2. s�dant medgivande att l�mna ut uppgifter som f�ljer av s�rskilda be- st�mmelser i lag eller f�rordning, 3. s�dan skyldighet att l�mna ut uppgifter som f�ljer av gemenskapsr�tten inom Europeiska unionen, eller </div> <div id="page278-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 278 SFS 2010:110 Avd. H 4. �taganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbets- omr�det eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukv�rds- f�rm�ner som Sverige ing�tt med andra stater. 10 � I fr�ga om behandling av personuppgifter f�r annat �ndam�l �n vad som anges i 79 �� g�ller 9 � f�rsta stycket d och andra stycket person- uppgiftslagen (1998:204). Behandling av k�nsliga personuppgifter m.m. 11 � K�nsliga personuppgifter som avses i 13 � personuppgiftslagen (1998:204) (k�nsliga personuppgifter) f�r behandlas om uppgifterna l�mnats till en myndighet inom socialf�rs�kringens administration i ett �rende eller �r n�dv�ndiga f�r handl�ggning av ett �rende. K�nsliga personuppgifter f�r vidare behandlas f�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 1 samt 8 och 9 �� om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �ndam�let. F�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2, 3, 5 och 6 f�r s�- dana k�nsliga personuppgifter behandlas som r�r h�lsa och som �r n�dv�n- diga med h�nsyn till �ndam�let. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�rsta meningen och andra stycket f�r k�nsliga personuppgifter inte behandlas f�r de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2, 3, 5 och 6. Behandling f�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 5 och 6 f�r inte ske i fr�ga om andra s�dana k�nsliga per- sonuppgifter �n dem som behandlas eller har behandlats f�r n�got av de �n- dam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2 4. 12 � Uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personupp- giftslagen (1998:204) f�r behandlas om uppgifterna l�mnats till en myn- dighet inom socialf�rs�kringens administration i ett �rende eller �r n�d- v�ndiga f�r handl�ggning av ett �rende. Uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personuppgiftslagen f�r behandlas f�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 1 samt 8 och 9 �� om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �ndam�let. F�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2, 3, 5 och 6 f�r s�- dana uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personuppgifts- lagen behandlas som enligt 15 � f�r behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�rsta meningen och andra stycket f�r s�dana uppgifter inte behandlas f�r de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2, 3, 5 och 6. Behandling f�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 5 och 6 f�r inte ske i fr�ga om andra s�dana uppgifter om lag- �vertr�delser �n dem som behandlas eller har behandlats f�r n�got av de �n- dam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 24. 13 � I 15 � finns s�rskilda best�mmelser om behandling i socialf�rs�k- ringsdatabasen av k�nsliga personuppgifter och uppgifter om lag�vertr�- delser m.m. som avses i 21 � personuppgiftslagen (1998:204). </div> <div id="page279-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 279 SFS 2010:110 Avd. H Behandling av personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen 14 � I socialf�rs�kringsdatabasen f�r endast s�dana personuppgifter be- handlas som avser personer som omfattas eller har omfattats av verksamhet enligt de �ndam�l som anges i 7 �, eller personer om vilka uppgifter p� annat s�tt beh�vs f�r handl�ggningen av ett �rende. 15 � F�r de �ndam�l som anges i 710 �� f�r, med beaktande av de be- gr�nsningar som f�ljer av 7 och 14 ��, identifierings- och adressuppgifter behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen. K�nsliga personuppgifter eller uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personuppgiftslagen (1998:204) f�r ut�ver vad som anges i 16 � behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen bara om det s�rskilt anges i lag eller f�rordning. F�r s�dan behandling g�ller de begr�nsningar som f�ljer av 11 och 12 ��. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer med- delar f�reskrifter om ytterligare begr�nsningar f�r vilka uppgifter som f�r behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen. 16 � Uppgifter i en handling som kommit in i ett �rende f�r behandlas i so- cialf�rs�kringsdatabasen �ven om de utg�r k�nsliga personuppgifter eller uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personuppgiftslagen (1998:204). S�dana uppgifter i en handling som uppr�ttats i ett �rende f�r behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen, om uppgifterna �r n�dv�ndiga f�r �rendets handl�ggning. Tilldelning av beh�righet 17 � Beh�righet f�r �tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen ska inom soci- alf�rs�kringens administration tilldelas genom en s�rskild handling i enlig- het med f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Beh�righet f�r �tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen ska begr�nsas till vad som beh�vs f�r att den enskilde ska kunna fullg�ra sina arbetsuppgifter. Direkt�tkomst 18 � Direkt�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen �r till�ten endast i den utstr�ckning som anges i lag eller f�rordning. 19 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r ha direkt�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r de �ndam�l som anges i 79 ��. S�dan direkt�tkomst ska vara f�rbeh�llen de personka- tegorier som p� grund av sina arbetsuppgifter beh�ver tillg�ng till uppgif- terna. 20 � Statens pensionsverk och det f�r kommunerna och landstingen ge- mensamma organet f�r administration av personalpensioner f�r ha direkt�t- komst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r sam- ordning av tj�nstepensioner med socialf�rs�kringsf�rm�ner. Statens pen- sionsverk f�r �ven ha direkt�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den ut- </div> <div id="page280-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 280 SFS 2010:110 Avd. H str�ckning det beh�vs f�r handl�ggning av �renden d�r regler om statens tj�nstegrupplivf�rs�kring ska till�mpas. Best�mmelserna i 17 och 19 �� g�ller ocks� f�r pensionsverket och det gemensamma organ som avses i f�rsta stycket. 21 � Centrala studiest�dsn�mnden och arbetsl�shetskassorna f�r ha direkt- �tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r �n- dam�l som anges i 8 � 1. 22 � En socialn�mnd f�r ha direkt�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r �ndam�l som anges i 8 � 4. En socialn�mnd f�r ha direkt�tkomst f�rst sedan F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndig- heten har f�rs�krat sig om att handl�ggare hos socialn�mnd bara kan ta del av uppgifter om personer som �r aktuella i �renden hos n�mnden. 23 � Den n�mnd som handl�gger �renden om v�rdnadsbidrag f�r ha direkt- �tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r �n- dam�l som anges i 8 � 5. En s�dan n�mnd f�r ha direkt�tkomst f�rst sedan F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten har f�rs�krat sig om att hand- l�ggare hos n�mnden bara kan ta del av uppgifter om personer som �r aktu- ella i �renden om v�rdnadsbidrag hos n�mnden. Utl�mnande p� medium f�r automatiserad behandling 24 � Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen som f�r l�mnas ut till den registrerade f�r l�mnas ut till denne p� medium f�r automatiserad be- handling. Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen f�r i �vrigt l�mnas ut p� medium f�r automatiserad behandling endast om det beh�vs f�r n�got av de �ndam�l som anges i 8 och 9 ��. 25 � Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen som beh�vs f�r sam- manst�llning av gemensam pensionsinformation f�r l�mnas ut p� medium f�r automatiserad behandling om den registrerade uttryckligen samtyckt till utl�mnandet. 26 � Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen som beh�vs f�r skade- reglering f�r l�mnas ut p� medium f�r automatiserad behandling till organ som driver f�rs�kringsr�relse om den registrerade uttryckligen samtyckt till utl�mnandet. S�kbegrepp 27 � K�nsliga personuppgifter eller uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personuppgiftslagen (1998:204) f�r inte anv�ndas som s�k- begrepp vid s�kning i socialf�rs�kringsdatabasen. Vid s�kning som omfattar inneh�llet i fler �n en handling i socialf�r- s�kringsdatabasen som kommit in i ett �rende eller uppr�ttats i ett �rende f�r endast �rendebeteckning eller beteckning p� handling anv�ndas som s�kbe- grepp. </div> <div id="page281-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 281 SFS 2010:110 Avd. H Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om begr�nsningar i �vrigt f�r vilka s�kbegrepp som f�r anv�n- das. 28 � Utan hinder av de begr�nsningar f�r s�kning som anges i 27 � f�r per- sonuppgifter som r�r h�lsa anv�ndas som urvalskriterium vid samman- st�llningar om regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer har meddelat f�reskrifter om det. �verf�ring av personuppgifter till tredje land 29 � �verf�ring av personuppgifter till tredje land p� grund av �taganden i avtal om social trygghet som Sverige ing�tt med andra stater f�r ske utan hinder av 33 � personuppgiftslagen (1998:204). Information 30 � Personuppgifter i handlingar som kommit in i ett �rende eller upp- r�ttats i ett �rende beh�ver inte tas med i information enligt 26 � person- uppgiftslagen (1998:204) om den registrerade tagit del av handlingens inne- h�ll. Av informationen ska det dock framg� vilka s�dana handlingar som be- handlas. Om den registrerade beg�r information om uppgifter i en s�dan handling och anger vilken handling som avses, ska dock informationen om- fatta dessa uppgifter, om inte annat f�ljer av best�mmelser om sekretess. I sistn�mnda fall ska begr�nsningen i 26 � personuppgiftslagen om att infor- mation bara beh�ver l�mnas gratis en g�ng per kalender�r g�lla varje hand- ling f�r sig. Gallring 31 � Personuppgifter som behandlas automatiserat ska gallras n�r de inte l�ngre �r n�dv�ndiga f�r de �ndam�l som anges i 7 �, om inte regeringen el- ler den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om att uppgifter f�r bevaras f�r historiska, statistiska eller vetenskapliga �ndam�l. Avgifter 32 � Avgifter f�r tas ut f�r utl�mnande av uppgifter och handlingar fr�n so- cialf�rs�kringsdatabasen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om uttagandet av avgifter. R�tten att ta ut avgifter enligt f�rsta stycket f�r inte inneb�ra inskr�nkning i r�tten att ta del av och mot fastst�lld avgift f� kopia eller utskrift av en all- m�n handling enligt tryckfrihetsf�rordningen. R�ttelse och skadest�nd 33 � Best�mmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om r�ttelse och skadest�nd g�ller vid behandling av personuppgifter enligt detta kapitel eller f�reskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. </div> <div id="page282-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 282 SFS 2010:110 Avd. H Kontrollverksamhet 34 � F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten ska genom s�rskilda �t- g�rder kontrollera efterlevnaden av detta kapitel. Regeringen eller den myn- dighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kontrollen. Tystnadsplikt 35 � Den som genom sin befattning med personuppgifter som inh�mtats fr�n socialf�rs�kringsdatabasen till det f�r kommunerna och landstingen ge- mensamma organet f�r administration av personalpensioner f�r k�nnedom om uppgifter om enskildas ekonomiska och personliga f�rh�llanden f�r inte obeh�rigen r�ja dessa uppgifter. �verklagande 36 � I fr�ga om �verklagande av beslut om r�ttelse eller om avslag p� an- s�kan om information enligt 26 � personuppgiftslagen (1998:204) till�mpas best�mmelserna i den lagen. Andra beslut enligt detta kapitel f�r inte �ver- klagas. 115 kap. Straffbest�mmelser Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om oriktig uppgift vid sj�lvbetj�ningstj�nst i 2 �, och arbetsgivare och uppdragsgivare m.fl. i 3 och 4 ��. Oriktig uppgift vid sj�lvbetj�ningstj�nst 2 � Den som vid anv�ndning av sj�lvbetj�ningstj�nster som avses i 111 kap. 2 och 3 �� upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktig uppgift eller f�rtiger sanningen d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�- nader. Detta g�ller endast om uppgifterna l�mnas p� heder och samvete en- ligt best�mmelse i f�rfattning och �tg�rden inneb�r fara i bevish�nseende. Om g�rningen �r belagd med straff i brottsbalken eller bidragsbrottslagen (2007:612) ska inte d�mas till ansvar enligt f�rsta stycket. Arbetsgivare och uppdragsgivare m.fl. 3 � Arbetsgivare eller arbetsf�rest�ndare som underl�ter att fullg�ra an- m�lningsskyldighet i fr�ga om arbetsskada enligt 42 kap. 10 � f�rsta stycket d�ms till b�ter. 4 � Arbetsgivare eller uppdragsgivare som underl�ter att fullg�ra upp- giftsskyldighet enligt 110 kap. 31 � d�ms till penningb�ter. </div> <div id="page283-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 283 SFS 2010:110 Avd. H IV Vissa organisatoriska best�mmelser 116 kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om socialf�rs�krings- v�sendet under krig och krigsfara i 117 kap. 117 kap. Socialf�rs�kringen under krig och krigsfara Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningen i 24 ��, socialf�rs�kringsskyddet i 5 �, utbetalning av socialf�rs�kringsf�rm�ner m.m. i 68 ��, och avvikande f�reskrifter i 9 �. Till�mpningen 2 � Kommer Sverige i krig, ska 5 9 �� till�mpas. 3 � Regeringen f�r f�reskriva att 5 9 �� helt eller delvis ska till�mpas fr�n den tidpunkt som regeringen best�mmer 1. om Sverige �r i krigsfara, eller 2. om det r�der s�dana utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av att det �r krig utanf�r Sveriges gr�nser eller av att Sverige har varit i krig el- ler krigsfara. F�reskrifter enligt f�rsta stycket ska underst�llas riksdagens pr�vning inom en m�nad fr�n det de beslutades. Sker inte underst�llning eller god- k�nner riksdagen inte f�reskrifterna inom tv� m�nader fr�n det under- st�llning skedde, upph�r f�reskrifterna att g�lla. 4 � Under tid d� best�mmelserna i 5 9 �� till�mpas g�ller inte i lag eller annan f�rfattning meddelade f�reskrifter i den m�n de strider mot 5 9 �� el- ler f�reskrifter som har meddelats med st�d av dessa best�mmelser. G�ller inte l�ngre s�dana f�rh�llanden som avses i 2 � eller 3 � f�rsta stycket, ska regeringen f�reskriva att best�mmelserna i 5 9 �� inte l�ngre ska till�mpas. Socialf�rs�kringsskyddet 5 � F�rs�kringskassan beh�ver inte ta st�llning till om en person ska om- fattas av socialf�rs�kringsskyddet enligt 47 kap. f�rr�n fr�ga uppkommer om r�tten till en f�rm�n. Om F�rs�kringskassan beslutar om f�rs�kring f�r sjukpenning, g�ller be- slutet i den delen fr�n den tidigare tidpunkt d� s�dana f�rh�llanden intr�tt att den f�rs�krade skulle ha varit f�rs�krad f�r sjukpenning. Utbetalning av socialf�rs�kringsf�rm�ner m.m. 6 � Best�mmelserna i 7 och 8 �� ska till�mpas p� f�rm�ner som enligt lag eller annan f�rfattning eller regeringens beslut m�natligen eller f�r </div> <div id="page284-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 284 SFS 2010:110 Avd. H Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 l�ngre tidsperiod ska betalas ut av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyn- digheten. Efter �verenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och Statens pen- sionsverk ska Pensionsmyndigheten svara f�r utbetalningen av statliga tj�ns- tepensioner. Motsvarande g�ller pensioner som administreras av ett f�r kom- munerna och landstingen gemensamt organ. D�rvid till�mpas best�mmelser- na i 7 och 8 �� p� s�dana pensioner. 7 � Den som �r ber�ttigad till en f�rm�n som avses i 6 � ska f� ett bevis (f�rm�nsbevis), som anger den ers�ttning som han eller hon �r ber�ttigad till. Den som har anspr�k p� en f�rm�n men inte �r registrerad som f�r- m�nsber�ttigad ska anm�la detta till den handl�ggande myndigheten. Om myndigheten finner att han eller hon �r ber�ttigad till f�rm�nen, ska f�r- m�nsbevis utf�rdas. Om f�ruts�ttningarna f�r r�tten till eller storleken av en f�rm�n �ndras, ska myndigheten, i f�rekommande fall mot �terl�mnande av tidigare utf�rdat f�rm�nsbevis, utf�rda nytt f�rm�nsbevis. Den f�rs�krade �r skyldig att utan dr�jsm�l till den handl�ggande myndig- heten �verl�mna det f�rm�nsbevis som tidigare utf�rdats om nytt f�rm�ns- bevis utf�rdas eller om r�tten att f� f�rm�ner upph�r. Detta g�ller inte om f�rm�nsbeviset har f�rkommit eller om hinder m�ter mot att �terl�mna f�r- m�nsbeviset. 8 � Om den handl�ggande myndighetens datasystem har f�rsatts ur funk- tion, f�r f�rm�ner som avses i 6 � betalas ut mot uppvisande av f�rm�ns- beviset. Intr�ffar n�got f�rh�llande som avses i f�rsta stycket innan f�rm�nsbevis har utf�rdats, f�r f�rm�nen betalas ut mot uppvisande av en utbetal- ningshandling som avser n�rmast f�reg�ende utbetalningsperiod. Om utbetalningshandlingen har f�rkommit, f�r den handl�ggande myn- digheten p� beg�ran av f�rm�nstagaren utf�rda s�rskilt bevis om r�tten till f�rm�n. Motsvarande g�ller om f�ruts�ttningarna f�r r�tten till f�rm�nen el- ler storleken av f�rm�nen har �ndrats. Avvikande f�reskrifter 9 � Regeringen f�r i den m�n f�rh�llandena kr�ver det f�reskriva att f�r- m�ner som administreras av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten inte ska betalas ut. Regeringen f�r ocks� f�reskriva att s�dana f�rm�ner ska best�mmas enligt andra grunder eller i annan ordning �n som g�ller enligt lag eller annan f�rfattning. F�reskrifter om ikrafttr�dandet av denna balk meddelas i lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (Socialdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Avd. A

Socialf�rs�kringsbalk;

utf�rdad den 4 mars 2010.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

AVD. A �VERGRIPANDE BEST�MMELSER

I Inledande best�mmelser, definitioner och f�rklaringar

1 kap. Inneh�ll m.m.

1 �

Denna balk inneh�ller best�mmelser om social trygghet genom de so-

ciala f�rs�kringar samt andra ers�ttnings- och bidragssystem som behandlas
i avdelningarna B

G (socialf�rs�kringen).

2 �

Balken �r indelad i avdelningar, som betecknas med stora bokst�ver.

Avdelningarna �r indelade i underavdelningar, som betecknas med ro-

merska siffror.

3 �

�vergripande best�mmelser finns i 17 kap. (avdelning A).

Vidare finns best�mmelser om
familjef�rm�ner i 822 kap. (avdelning B),

f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 2347 kap. (avdelning C),

s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 4852 kap. (avdelning D),

f�rm�ner vid �lderdom i 5374 kap. (avdelning E),

f�rm�ner till efterlevande i 7592 kap. (avdelning F), och

bostadsst�d i 93103 kap. (avdelning G).

Vissa gemensamma best�mmelser om f�rm�nerna, handl�ggningen och

organisationen finns i 104117 kap. (avdelning H).

4 �

I avdelning A finns

allm�nna best�mmelser, definitioner och f�rklaringar i 2 kap., och

�vergripande best�mmelser om socialf�rs�kringsskyddet i 37 kap.

Det finns definitioner och f�rklaringar ocks� i andra avdelningar.

2 kap. Allm�nna best�mmelser, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

socialf�rs�kringens administration, m.m. i 2 �,

1 Prop. 2008/09:200 och 2009/10:69, bet. 2009/10:SfU11, rskr. 2009/10:194.

SFS 2010:110
Utkom fr�n trycket
den 16 mars 2010

SFS 2010:110

Avd. A

socialf�rs�kringens finansiering, m.m. i 3 och 4 ��,

internationella f�rh�llanden i 5 �,

prisbasbelopp m.m. i 610 ��, och

definitioner och f�rklaringar i 1116 ��.

Socialf�rs�kringens administration, m.m.

2 �

Socialf�rs�kringen administreras av F�rs�kringskassan och Pen-

sionsmyndigheten samt av Skatteverket.

Hos F�rs�kringskassan ska det finnas ett allm�nt ombud f�r socialf�rs�k-

ringen. Regeringen utser det allm�nna ombudet.

I inledningen av avdelningarna BG finns best�mmelser om vilken myn-

dighet som handl�gger �renden om f�rm�ner som avses i den avdelningen.

Socialf�rs�kringens finansiering, m.m.

3 �

Best�mmelser om finansiering av socialf�rs�kringen finns i

socialavgiftslagen (2000:980),
lagen (1994:1744) om allm�n pensionsavgift,
lagen (1998:676) om statlig �lderspensionsavgift, och
lagen (2000:981) om f�rdelning av socialavgifter.
Socialf�rs�kringen finansieras ocks� genom avkastning p� vissa av de av-

gifter som anges i f�rsta stycket.

4 �

F�rutom enligt de lagar som anges i 3 � finansieras socialf�rs�kringen

med medel fr�n statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i denna
balk, genom s�rskilda betalningar fr�n kommuner och enskilda.

Internationella f�rh�llanden

5 �

Gemenskapsr�tten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Euro-

peiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) eller avtal om social trygghet
eller andra avtal som ing�tts med andra stater kan medf�ra begr�nsningar i
till�mpligheten av best�mmelserna i denna balk.

Prisbasbelopp m.m.

6 �

Vissa ber�kningar som anges i denna balk ska grundas p� ett pris-

basbelopp eller f�rh�jt prisbasbelopp som ber�knas f�r varje �r.

7 �

Prisbasbeloppet r�knas fram genom att bastalet 36 396 multipliceras

med det j�mf�relsetal som anger f�rh�llandet mellan det allm�nna prisl�get i
juni �ret f�re det som prisbasbeloppet avser och prisl�get i juni 1997. Det
framr�knade prisbasbeloppet avrundas till n�rmaste hundratal kronor.

8 �

Det f�rh�jda prisbasbeloppet r�knas fram och avrundas p� samma s�tt

som prisbasbeloppet. Vid framr�kning av det f�rh�jda prisbasbeloppet an-
v�nds dock i st�llet bastalet 37 144.

SFS 2010:110

Avd. A

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om prisbasbeloppet och det f�rh�jda prisbasbeloppet.

10 �

I 58 kap. finns best�mmelser om inkomstbasbelopp, inkomstindex,

balanstal och balansindex.

Definitioner och f�rklaringar

F�rm�n

11 �

Med f�rm�ner avses i denna balk dagers�ttningar, pensioner, liv-

r�ntor, kostnadsers�ttningar, bidrag samt andra utbetalningar eller �tg�rder
som den enskilde �r f�rs�krad f�r enligt 4

7 kap.

Ogift

12 �

Det som i denna balk f�reskrivs om den som �r ogift till�mpas �ven i

fr�ga om den som �r �nka, �nkling eller fr�nskild, om inget annat anges.

Sambor

13 �

Vad som avses med sambor framg�r av 1 � sambolagen (2003:376).

F�r�lder

14 �

Om f�r�ldraskap till barn och r�ttsverkan av adoption finns be-

st�mmelser i 1 och 4 kap. f�r�ldrabalken.

Blivande adoptivf�r�lder

15 �

Med blivande adoptivf�r�lder avses i denna balk den som efter social-

n�mndens medgivande har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och
fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet.

Familjehemsf�r�lder

16 �

Med familjehemsf�r�lder avses i denna balk den som har tagit emot

ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i ett enskilt hem som inte tillh�r
n�gon av barnets f�r�ldrar eller n�gon annan som har v�rdnaden om barnet.

II Socialf�rs�kringsskyddet

3 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om socialf�r-

s�kringsskyddet i 4 kap.

Vidare finns best�mmelser om
bos�ttningsbaserade f�rm�ner i 5 kap.,

arbetsbaserade f�rm�ner i 6 kap., och

�vriga f�rm�ner i 7 kap.

SFS 2010:110

Avd. A

4 kap. Allm�nna best�mmelser om f�rs�kringsskyddet

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

f�rs�kringsgrenar i 2 �,

f�rs�krad och g�llande skydd i 3 och 4 ��, och

internationella f�rh�llanden i 5 �.

F�rs�kringsgrenar

2 �

Socialf�rs�kringen �r indelad i tre f�rs�kringsgrenar. Dessa avser

1. f�rm�ner som grundas p� bos�ttning i Sverige (bos�ttningsbaserade

f�rm�ner),

2. f�rm�ner som grundas p� arbete i Sverige (arbetsbaserade f�rm�ner),

och

3. f�rm�ner som grundas p� andra omst�ndigheter �n bos�ttning eller ar-

bete i Sverige (�vriga f�rm�ner).

F�rs�krad och g�llande skydd

3 �

F�rs�krad �r den som uppfyller de krav i fr�ga om bos�ttning, arbete

eller andra omst�ndigheter som avses i 2 � samt g�llande krav p� f�rs�k-
ringstider.

F�r att omfattas av socialf�rs�kringsskyddet ska den f�rs�krade dessutom

uppfylla de andra villkor som g�ller f�r respektive f�rm�n enligt 57 kap.

4 �

Ytterligare best�mmelser om r�tten till f�rm�ner finns i 8117 kap.

(avdelningarna B

H).

Internationella f�rh�llanden

5 �

Den som, enligt vad som f�ljer av r�dets f�rordning (EEG) nr 1408/71

av den 14 juni 1971 om till�mpningen av systemen f�r social trygghet n�r
anst�llda, egenf�retagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemen-
skapen2, omfattas av lagstiftningen i en annan stat �r inte f�rs�krad f�r s�da-
na f�rm�ner enligt denna balk som motsvarar f�rm�ner som avses i f�rord-
ningen.

5 kap. Bos�ttningsbaserade f�rm�ner

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

bos�ttning i Sverige i 2 och 3 ��,

s�rskilda personkategorier i 48 ��,

de bos�ttningsbaserade f�rm�nerna i 9 och 10 ��,

socialf�rs�kringsskyddet i samband med inflyttning till Sverige i 11 och

12 ��,

2 EGT 149, 5.7.1971, s. 2 (Celex 31971R1408).

SFS 2010:110

Avd. A

f�rm�ner vid utlandsvistelse i 1316 ��, och

speciella f�rs�kringssituationer i 17 och 18 ��.

Bos�ttning i Sverige

2 �

Vid till�mpning av best�mmelserna i denna balk ska, om inget annat

s�rskilt anges, en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt
egentliga hemvist h�r i landet.

3 �

Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas h�r under

l�ngre tid �n ett �r ska anses vara bosatt h�r i landet. Detta g�ller dock inte
om synnerliga sk�l talar mot det. En utl�nning som enligt 4 � andra stycket
folkbokf�ringslagen (1991:481) inte ska folkbokf�ras ska inte heller anses
vara bosatt h�r.

En i Sverige bosatt person som l�mnar landet ska fortfarande anses vara

bosatt h�r i landet om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst ett �r.

S�rskilda personkategorier

Statsanst�llda

4 �

Den som av en statlig arbetsgivare s�nds till ett annat land f�r arbete

f�r arbetsgivarens r�kning ska anses vara bosatt i Sverige under hela uts�nd-
ningstiden om han eller hon tidigare n�gon g�ng varit bosatt h�r i landet.

N�r en annan stat som arbetsgivare s�nder en person till Sverige f�r arbete

f�r arbetsgivarens r�kning ska den personen inte anses vara bosatt h�r i lan-
det.

Diplomater m.fl.

5 �

En person som tillh�r en annan stats beskickning eller karri�rkonsulat

eller dess betj�ning ska anses vara bosatt i Sverige endast om det �r f�renligt
med best�mmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som
anges i 2 och 3 �� lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall. Detta g�ller �ven en s�dan persons privattj�nare.

En person som p� grund av anknytning till en internationell organisation

omfattas av best�mmelserna i 4 � lagen om immunitet och privilegier i vissa
fall ska anses vara bosatt i Sverige endast i den m�n det �r f�renligt med vad
som f�ljer av till�mplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Bist�ndsarbetare m.fl.

6 �

En i Sverige bosatt person som l�mnar landet f�r arbete f�r arbets-

givarens r�kning ska fortfarande anses vara bosatt h�r, om han eller hon �r
anst�lld av

1. en svensk ideell organisation som bedriver bist�ndsverksamhet, eller
2. ett svenskt trossamfund eller ett organ som �r knutet till ett s�dant sam-

fund.

F�rsta stycket g�ller endast om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst fem

�r.

SFS 2010:110

Avd. A

Utlandsstuderande m.fl.

7 �

En i Sverige bosatt person som l�mnar landet f�r att studera i ett annat

land ska fortfarande anses vara bosatt h�r s� l�nge han eller hon genomg�r
en studiest�dsber�ttigande utbildning eller har utbildningsbidrag f�r dokto-
rander.

Den som kommer till Sverige f�r att studera ska inte anses vara bosatt h�r.

Detta g�ller dock inte den som har utbildningsbidrag f�r doktorander.

Familjemedlemmar

8 �

Det som f�reskrivs om personer som avses i 4

7 �� g�ller �ven med-

f�ljande make samt barn som inte fyllt 18 �r. Med make likst�lls den som
utan att vara gift med den uts�nde lever tillsammans med denne, om de tidi-
gare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

De bos�ttningsbaserade f�rm�nerna

9 �

Den som �r bosatt i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner:

Avdelning B Familjef�rm�ner

Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada

Avdelning D S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder

Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom

Avdelning F F�rm�ner till efterlevande

1. f�r�ldrapenning p� l�gstaniv� och

grundniv�,

(11 och 12 kap.)

2. barnbidrag,

(15 och 16 kap.)

3. underh�llsst�d,

(1719 kap.)

4. adoptionsbidrag,

(21 kap.)

5. v�rdbidrag,

(22 kap.)

6. rehabilitering, bidrag till arbets-

hj�lpmedel och s�rskilt bidrag,

(2931 kap.)

7. sjukers�ttning och aktivitetser-

s�ttning i form av garantiers�ttning,

(33 och 3537 kap.)

8. handikappers�ttning,

(50 kap.)

9. assistansers�ttning,

(51 kap.)

10. bilst�d,

(52 kap.)

11. garantipension,

(55, 56, 6567 och 6971 kap.)

12. s�rskilt pensionstill�gg,

(73 kap.)

13. �ldref�rs�rjningsst�d,

(74 kap.)

14. efterlevandest�d,

(77, 79 och 85 kap.)

15. garantipension till omst�llnings-

pension,

(77, 81 och 85 kap.)

SFS 2010:110

Avd. A

Avdelning G Bostadsst�d

10 �

N�r det g�ller f�rm�ner till efterlevande enligt 9 � 14 och 15 �r det

den efterlevande som ska vara f�rs�krad f�r f�rm�nerna.

Socialf�rs�kringsskyddet i samband med inflyttning till Sverige

Vid anm�lan om bos�ttning

11 �

Till den som bos�tter sig i Sverige men inte �r folkbokf�rd h�r f�r bo-

s�ttningsbaserade f�rm�ner inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader
f�re den m�nad n�r anm�lan om bos�ttningen gjordes till F�rs�kringskassan
eller n�r F�rs�kringskassan p� annat s�tt fick k�nnedom om bos�ttningen.

Best�mmelser om anm�lan om bos�ttning i Sverige finns i 110 kap. 43 �.

N�r uppeh�llstillst�nd beh�vs

12 �

Till den som enligt utl�nningslagen (2005:716) beh�ver ha uppe-

h�llstillst�nd i Sverige f�r bos�ttningsbaserade f�rm�ner l�mnas tidigast fr�n
och med den dag d� ett s�dant tillst�nd b�rjar g�lla men inte f�r l�ngre tid
tillbaka �n tre m�nader f�re det att tillst�ndet beviljades. Om det finns syn-
nerliga sk�l, f�r f�rm�ner l�mnas �ven om uppeh�llstillst�nd inte har bevil-
jats.

F�rm�ner enligt f�rsta stycket l�mnas dock inte f�r tid d� bist�nd enligt

lagen (1994:137) om mottagande av asyls�kande m.fl. har l�mnats till den
f�rs�krade, om f�rm�nerna �r av motsvarande karakt�r.

F�rm�ner vid utlandsvistelse

13 �

F�r tid d� en f�rs�krad inte vistas i ett land som ing�r i Europeiska

ekonomiska samarbetsomr�det (EES) eller i Schweiz kan f�rm�ner som
grundas p� bos�ttning l�mnas endast i de fall som avses i 14 och 15 ��.

14 �

F�rm�ner f�r l�mnas om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst sex

m�nader. �ldref�rs�rjningsst�d enligt 9 � 13 kan dock l�mnas endast om ut-
landsvistelsen kan antas vara l�ngst tre m�nader.

F�rm�ner enligt 9 � 7, 11, 12, 14 och 15 kan l�mnas s� l�nge den f�r-

s�krades bos�ttning i Sverige best�r.

15 �

Tidsbegr�nsningen i 14 � f�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana stats-

anst�llda och deras familjemedlemmar som avses i 4 och 8 ��.

Tidsbegr�nsningen g�ller inte heller f�r familjef�rm�ner enligt 9 � 1

4 till

bist�ndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som av-
ses i 6

8 ��.

16 �

I 110 kap. 45 � finns best�mmelser om n�r den f�rs�krade �r skyldig

att anm�la till F�rs�kringskassan att han eller hon l�mnar Sverige.

16. bostadsbidrag, och

(9598 kap.)

17. bostadstill�gg.

(100103 kap.)

SFS 2010:110

Avd. A

Speciella f�rs�kringssituationer

17 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om i vilken utstr�ckning barn som �r politiska flyktingar �r f�r-
s�krade f�r underh�llsst�d enligt 9 � 3 �ven om de inte �r bosatta i Sverige.

18 �

Har r�tten till en bos�ttningsbaserad f�rm�n upph�rt med till�mpning

av best�mmelserna om bos�ttning i 2

8 �� eller best�mmelserna om

utlandsvistelse i 13

15 ��, f�r f�rm�nen efter ans�kan hos den hand-

l�ggande myndigheten forts�tta att l�mnas om det med h�nsyn till omst�n-
digheterna skulle framst� som uppenbart osk�ligt att dra in f�rm�nen.

6 kap. Arbetsbaserade f�rm�ner

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

arbete i Sverige i 2 �,
s�rskilda personkategorier i 3

5 ��,

de arbetsbaserade f�rm�nerna i 6 och 7 ��,
f�rs�kringstid i 8

12 ��,

socialf�rs�kringsskyddets tidsm�ssiga omfattning i samband med arbete

i Sverige i 13 och 14 ��,

f�rm�ner vid utlandsvistelse i 15

18 ��, och

speciella f�rs�kringssituationer i 19

22 ��.

Arbete i Sverige

2 �

Vid till�mpning av best�mmelserna i denna balk avses med arbete i

Sverige, om inget annat s�rskilt anges, f�rv�rvsarbete i verksamhet h�r i lan-
det.

Om en fysisk person som bedriver n�ringsverksamhet har s�dant fast

driftst�lle i Sverige som avses i 2 kap. 29 � inkomstskattelagen (1999:1229)
ska verksamhet som h�nf�r sig till driftst�llet anses bedriven h�r i landet.

S�rskilda personkategorier

Sj�m�n

3 �

Arbete som sj�man p� svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i

Sverige. Detta g�ller �ven arbete som utf�rs

1. i anst�llning p� ett utl�ndskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i

huvudsak obemannat, om anst�llningen sker hos redaren eller hos n�gon ar-
betsgivare som redaren har anlitat, eller

2. i anst�llning hos �garen till ett svenskt handelsfartyg eller hos n�gon ar-

betsgivare som anlitats av �garen, om fartyget hyrs ut till en utl�ndsk redare
i huvudsak obemannat.

Med sj�man avses den som enligt 3 � sj�manslagen (1973:282) ska anses

som sj�man.

SFS 2010:110

Avd. A

Uts�ndning m.m.

4 �

Arbete utomlands f�r en arbetsgivare med verksamhet i Sverige ska

anses som arbete h�r i landet, om arbetstagaren �r uts�nd av arbetsgivaren
och arbetet kan antas vara l�ngst ett �r.

N�r en utl�ndsk arbetsgivare under motsvarande f�rh�llande s�nder n�gon

till Sverige f�r arbete ska arbete i Sverige inte anses f�religga.

I fall som anges i 5 kap. 4 � g�ller f�rsta och andra styckena �ven om ut-

s�ndningstiden kan antas vara l�ngre �n ett �r.

Diplomater m.fl.

5 �

Arbete som utf�rs av en person som tillh�r en annan stats beskickning

eller karri�rkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det �r f�ren-
ligt med best�mmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner
som anges i 2 och 3 �� lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall. Detta g�ller �ven en s�dan persons privattj�nare.

Ett s�dant arbete som medf�r att en person p� grund av anknytning till en

internationell organisation omfattas av best�mmelserna i 4 � lagen om im-
munitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i
den m�n det �r f�renligt med vad som f�ljer av till�mplig stadga eller avtal
som anges i bilagan till den lagen.

De arbetsbaserade f�rm�nerna

6 �

Den som arbetar i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner:

Avdelning B Familjef�rm�ner

Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada

Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom

Avdelning F F�rm�ner till efterlevande

1. graviditetspenning,

(10 kap.)

2. f�r�ldrapenning p� grundniv� eller sjuk-

penningniv� och tillf�llig f�r�ldrapenning,

(1113 kap.)

3. sjukpenning,

(2428 kap.)

4. rehabilitering, rehabiliteringsers�ttning

och bidrag till arbetshj�lpmedel,

(2931 kap.)

5. inkomstrelaterad sjukers�ttning och in-

komstrelaterad aktivitetsers�ttning,

(33, 34, 36 och 37 kap.)

6. arbetsskadeers�ttning,

(3942 kap.)

7. n�rst�endepenning,

(47 kap.)

8. inkomstgrundad �lderspension,

(5564 och 6971 kap.)

9. inkomstrelaterad efterlevandepension,

(77, 78, 80 och 8285 kap.)

10. efterlevandef�rm�ner fr�n arbets-

skadef�rs�kringen, och

(87 och 88 kap.)

11. efterlevandeskydd i form av premie-

pension.

(8992 kap.)

SFS 2010:110

Avd. A

7 �

N�r det g�ller pensionsf�rm�ner och skadeers�ttning till efterlevande

enligt 6 � 911 �r det den avlidne som ska ha varit f�rs�krad f�r f�rm�nerna.

F�rs�kringstid

Allm�nna best�mmelser

8 �

F�r arbetstagare g�ller f�rs�kringen enligt 6 � fr�n och med den f�rsta

dagen av anst�llningstiden. F�r andra g�ller f�rs�kringen fr�n och med den
dag d� arbetet har p�b�rjats.

F�rs�kringen upph�r att g�lla tre m�nader, eller f�r s�dana f�rm�ner som

anges i 6 � 5 ett �r, efter den dag d� arbetet har upph�rt av n�gon annan an-
ledning �n ledighet f�r semester, ferier eller motsvarande uppeh�ll (efter-
skyddstid). F�rs�kringen upph�r tidigare �n som nu sagts om den enskilde
b�rjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande f�rs�kring i det
landet eller om det finns andra s�rskilda sk�l.

9 �

Om en f�rm�n som avses i 6 � l�mnas n�r f�rs�kringen ska upph�ra

enligt 8 �, forts�tter f�rs�kringen enligt 6 � att g�lla under den tid f�r vilken
f�rm�nen l�mnas.

10 �

F�rs�kringen enligt 6 � forts�tter att g�lla efter efterskyddstiden en-

ligt 8 � s� l�nge best�mmelserna i 26 kap. 1116 �� om sjukpenning-
grundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott (SGI-skyddad tid) �r till�mpliga p�
personen.

11 �

F�rs�kringen f�r pensioner eller skadeers�ttningar som avses i 6 � 6

och 811 g�ller n�r r�tten till en f�rm�n enligt de best�mmelser som anges
d�r kan h�rledas fr�n ett arbete i Sverige. Detsamma g�ller f�rs�kringen f�r
f�r�ldrapenning p� grund- eller sjukpenningniv� enligt 6 � 2.

F�rs�kringen f�r pensioner enligt f�rsta stycket g�ller ocks� n�r r�tten till

f�rm�nen kan h�rledas fr�n s�dan ers�ttning som anges i 19 och 20 ��.

12 �

F�r bist�ndsarbetare m.fl. enligt 5 kap. 6 � som till f�ljd av utlands-

arbete inte omfattas av den arbetsbaserade f�rs�kringen och som efter ut-
landstj�nstg�ringens slut �terv�nder till Sverige ska efterskyddstiden b�rja
l�pa f�rst efter �terkomsten, om utlandstj�nstg�ringen varat l�ngst fem �r.

Socialf�rs�kringsskyddets tidsm�ssiga omfattning i samband
med arbete i Sverige

Vid anm�lan om arbete i Sverige

13 �

Arbetsbaserade f�rm�ner enligt 6 � 1

5, 7 och 8 f�r inte l�mnas f�r

l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re den m�nad d� F�rs�kringskassan fick
k�nnedom om arbetet.

Best�mmelser om anm�lan om arbete f�r den som inte �r bosatt i Sverige

finns i 110 kap. 44 �.

SFS 2010:110

Avd. A

N�r arbetstillst�nd eller uppeh�llstillst�nd beh�vs

14 �

Den som enligt utl�nningslagen (2005:716) beh�ver ha arbetstillst�nd

i Sverige eller ett uppeh�llstillst�nd med motsvarande verkan har inte r�tt till
arbetsbaserade f�rm�ner f�rr�n ett s�dant tillst�nd har beviljats. Ers�ttning
f�r l�mnas tidigast fr�n och med den dag d� tillst�ndet b�rjar g�lla men inte
f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re det att tillst�ndet beviljades.

Begr�nsningarna i f�rsta stycket g�ller inte arbetsskadeers�ttning enligt

6 � 6 eller arbetsskadeers�ttning till efterlevande enligt 6 � 10.

F�rm�ner vid utlandsvistelse

15 �

F�r tid d� en f�rs�krad vistas utomlands kan f�rm�ner vid sjukdom,

graviditet, tillf�llig v�rd av barn och rehabilitering enligt 6 � 1

4 l�mnas en-

dast

om ett ers�ttningsfall intr�ffar utomlands medan den f�rs�krade d�r ut-

f�r s�dant arbete som ska anses som arbete i Sverige, eller

om F�rs�kringskassan medger att den f�rs�krade reser till utlandet.

16 �

F�rm�ner enligt 6 � 5, 6 och 8

11 l�mnas f�r tid d� den f�rs�krade

vistas utomlands s� l�nge r�tten till f�rm�nen best�r. Detta g�ller ocks� i fr�-
ga om f�r�ldrapenning p� grund- eller sjukpenningniv� enligt 6 � 2,

1. om barnet �r bosatt i Sverige, eller
2. om F�rs�kringskassan medger det, n�r ett barn h�mtas i samband med

adoption.

17 �

N�r det g�ller efterlevandef�rm�ner ska det som anges i 16 � om f�r-

s�krad g�lla den f�rs�krades efterlevande.

18 �

I 110 kap. 45 � finns best�mmelser om n�r den f�rs�krade �r skyldig

att anm�la till F�rs�kringskassan att han eller hon l�mnar Sverige.

Speciella f�rs�kringssituationer

19 �

En person som f�r inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomst-

relaterad aktivitetsers�ttning enligt 6 � 5 �r f�rs�krad f�r inkomstgrundad �l-
derspension enligt 6 � 8 ber�knad p� denna ers�ttning.

20 �

Den som f�r n�gon av f�ljande f�rm�ner �r f�rs�krad f�r inkomst-

relaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning enligt 6 �
5, inkomstgrundad �lderspension enligt 6 � 8 och inkomstrelaterad efterle-
vandef�rm�n enligt 6 � 9 och 11:

1. v�rdbidrag enligt 5 kap. 9 � 5, som inte enbart avser merkostnader,
2. dagpenning fr�n arbetsl�shetskassa,
3. aktivitetsst�d till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,
4. utbildningsbidrag f�r doktorander,
5. ers�ttning till deltagare i teckenspr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar

(TUFF),

dagpenning till totalf�rsvarspliktiga som tj�nstg�r enligt lagen

(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt och till andra som f�r dagpenning enligt
de grunder som g�ller f�r totalf�rsvarspliktiga, och

SFS 2010:110

Avd. A

7. stipendium som enligt 11 kap. 46 � inkomstskattelagen (1999:1229)

ska tas upp som int�kt i inkomstslaget tj�nst.

21 �

N�r det g�ller inkomstgrundad �lderspension enligt 6 � 8 finns i

60 kap. dessutom best�mmelser om ber�kning av pensionsgrundande belopp
f�r

plikttj�nstg�ring,

studier, och

v�rd av sm�barn (barn�r).

22 �

Den som genomg�r utbildning som �r f�renad med s�rskild risk f�r

arbetsskada �r f�rs�krad f�r arbetsskadeers�ttning enligt 6 � 6 och 10.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar
ytterligare f�reskrifter om f�rs�kring enligt f�rsta stycket.

7 kap. �vriga f�rm�ner

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

statligt personskadeskydd i 26 ��,

krigsskadeers�ttning till sj�m�n i 79 ��, och

smittb�rarers�ttning i 10 �.

Statligt personskadeskydd

Personkretsen

2 �

F�rs�krad f�r statligt personskadeskydd enligt 43 kap. �r

1. den som tj�nstg�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt, eller

inst�ller sig till m�nstring eller annan uttagning enligt den lagen, eller till an-
tagningspr�vning enligt lagen (1994:1810) om m�jlighet f�r kvinnor att full-
g�ra v�rnplikt eller civilplikt med l�ngre grundutbildning,

2. den som medverkar i r�ddningstj�nst eller i �vning med en kommunal

organisation f�r r�ddningstj�nst enligt lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor, eller i r�ddningstj�nst enligt 11 kap. 1 � andra stycket luftfartslagen
(1957:297),

3. den som �r intagen f�r v�rd i kriminalv�rdsanstalt, i ett hem som avses i

12 � lagen (1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga eller i ett
hem som avses i 22 � lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall
samt den som �r h�ktad eller anh�llen eller i annat fall intagen eller tagen i
f�rvar i kriminalv�rdsanstalt, h�kte eller polisarrest,

4. den som utf�r samh�llstj�nst p� grund av en f�reskrift som har med-

delats med st�d av 27 kap. 2 a � eller 28 kap. 2 a � brottsbalken,

5. den som utf�r ungdomstj�nst enligt 32 kap. 2 � eller 3 � f�rsta stycket 1

brottsbalken, och

6. den som utf�r oavl�nat arbete enligt en f�reskrift som har meddelats

med st�d av 8 � f�rsta stycket 2 lagen (1994:451) om intensiv�vervakning
med elektronisk kontroll.

SFS 2010:110

Avd. A

3 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om i vilka fall best�mmelserna i 43 kap. ska till�mpas �ven p�
den som, i annat fall �n som avses i 2 �, frivilligt deltar i verksamhet inom
totalf�rsvaret eller i verksamhet f�r att avv�rja eller begr�nsa skada p� m�n-
niskor eller egendom eller i milj�n.

F�rs�kringstider

4 �

Personskadeskyddet b�rjar g�lla n�r den f�rsta resan p�b�rjas till s�dan

verksamhet eller intagning som avses i 2 � 1

3 och upph�r n�r den sista re-

san fr�n verksamheten eller intagningen avslutats.

Vid s�dan verksamhet som avses i 2 � 4

6 b�rjar personskadeskyddet g�l-

la n�r den d�mde p�b�rjar resan till platsen f�r verksamheten och upph�r n�r
resan fr�n platsen avslutats.

5 �

Vistas n�gon under tid som avses i 4 � i n�got annat land �n Sverige,

Danmark utom F�r�arna och Gr�nland, Finland eller Norge g�ller person-
skadeskyddet endast om staten har ordnat eller bekostat resan.

6 � Best�mmelserna i 6 kap. 7 �, 11 � f�rsta stycket och 16 � om f�rs�kring,
f�rs�kringstid och utlandsvistelse ska till�mpas �ven n�r det g�ller person-
skadeers�ttning.

Krigsskadeers�ttning till sj�m�n

Personkretsen

7 �

F�rs�krad f�r krigsskadeers�ttning till sj�m�n enligt 44 kap. �r den

som vid en tj�nstg�ring p� svenskt fartyg �r f�rs�krad f�r arbetsska-
deers�ttning enligt 6 kap. 6 � 6 och som anses som sj�man enligt sj�-
manslagen (1973:282) eller �nd� f�ljer med fartyget och utf�r arbete f�r far-
tygets r�kning.

F�rs�kringen g�ller dock inte den som tj�nstg�r p� krigsfartyg eller ska-

das i ett krig som Sverige befinner sig i.

F�rs�kringstid

8 �

Skyddet enligt 7 � g�ller utomlands n�r sj�mannen

1. �r p� resa till en ort d�r han eller hon ska tilltr�da tj�nstg�ring p�

svenskt fartyg,

2. under tj�nstg�ring p� svenskt fartyg vistas p� en ort d�r fartyget ligger,

eller

3. efter avslutad tj�nstg�ring p� svenskt fartyg v�ntar p� eller �r p� hem-

resa.

9 �

Best�mmelserna i 6 kap. 7 �, 11 � f�rsta stycket och 16 � om f�r-

s�kring, f�rs�kringstid och utlandsvistelse ska till�mpas �ven n�r det g�ller
krigsskadeers�ttning.

SFS 2010:110

Avd. A

Smittb�rarers�ttning

10 �

F�rs�krad f�r smittb�rarers�ttning enligt 46 kap. i samband med �t-

g�rder f�r smittskydd eller skydd f�r livsmedel �r en s�dan smittb�rare som
avses i 3 � samma kapitel.

SFS 2010:110

Avd. B

AVD. B FAMILJEF�RM�NER

I Inledande best�mmelser

8 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I avdelning B finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner till

f�r�ldrar och barn (familjef�rm�ner).

2 �

Familjef�rm�ner enligt denna avdelning �r

graviditetspenning till den som p� grund av graviditet har nedsatt ar-

betsf�rm�ga eller �r f�rbjuden att utf�ra sitt f�rv�rvsarbete,

f�r�ldrapenningsf�rm�ner i samband med barns f�delse, vid adoption

av barn eller i andra situationer n�r en f�r�lder v�rdar barn,

barnbidrag som generellt bidrag f�r barn,

underh�llsst�d till ett barn vars f�r�ldrar inte bor tillsammans, och

s�rskilda familjef�rm�ner vid vissa fall av adoption eller n�r ett barn li-

der av sjukdom eller har funktionshinder.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om familjef�rm�ner.

Vidare finns best�mmelser om
graviditetspenning och f�r�ldrapenningsf�rm�ner i 913 kap.,

barnbidrag i 1416 kap.,

underh�llsst�d i 1719 kap., och

s�rskilda familjef�rm�ner i 2022 kap.

F�rs�kring och ans�kan, m.m.

4 �

En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett

g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4

6 kap.

Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma be-

st�mmelser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning
H).

5 �

�renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av F�r-

s�kringskassan.

II Graviditetspenning och f�r�ldrapenningsf�rm�ner

9 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns

best�mmelser om graviditetspenning i 10 kap., och

allm�nna best�mmelser om f�r�ldrapenningsf�rm�ner i 11 kap.

Vidare finns best�mmelser om
f�r�ldrapenning i 12 kap., och

tillf�llig f�r�ldrapenning i 13 kap.

SFS 2010:110

Avd. B

10 kap. Graviditetspenning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till graviditetspenning i 25 ��,

f�rm�nstiden i 69 ��, och

ber�kning av graviditetspenning, m.m. i 10 och 11 ��.

R�tten till graviditetspenning

Nedsatt arbetsf�rm�ga

2 �

En f�rs�krad som �r gravid har r�tt till graviditetspenning,

1. om graviditeten s�tter ned hennes f�rm�ga att utf�ra sitt f�rv�rvsarbete

med minst en fj�rdedel, och

2. hon inte kan omplaceras till annat mindre anstr�ngande arbete enligt

19 � f�r�ldraledighetslagen (1995:584).

Som f�rv�rvsarbete ska inte betraktas s�dant f�rv�rvsarbete som den f�r-

s�krade utf�r under tid f�r vilken hon f�r sjukers�ttning enligt be-
st�mmelserna i 37 kap. 3 �. Om det inte g�r att avg�ra under vilken tid den
f�rs�krade avst�r fr�n f�rv�rvsarbete ska fr�nvaron i f�rsta hand anses som
fr�nvaro fr�n s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �.

F�rbud mot f�rv�rvsarbete

3 �

En f�rs�krad som �r gravid har r�tt till graviditetspenning om hon

1. inte f�r syssels�ttas i sitt f�rv�rvsarbete p� grund av en f�reskrift om

f�rbud mot arbete under graviditeten, som har meddelats med st�d av 4 kap.
6 � arbetsmilj�lagen (1977:1160), och

2. inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 � f�r�ldraledighetslagen

(1995:584).

Best�mmelserna i 2 � andra stycket till�mpas �ven i fall som avses i denna

paragraf.

F�rm�nsniv�er

4 �

Graviditetspenning l�mnas som hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rde-

dels f�rm�n.

Samordning med andra f�rm�ner

5 �

Graviditetspenning l�mnas inte till den del den f�rs�krade f�r samma

tid f�r

sjukpenning, eller

sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 �

lagen (1991:1047) om sjukl�n.

F�rm�nstiden

6 �

Graviditetspenning vid nedsatt arbetsf�rm�ga enligt 2 � l�mnas f�r

varje dag som neds�ttningen best�r. Ers�ttningen l�mnas dock tidigast fr�n

SFS 2010:110

Avd. B

och med den sextionde dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�-
delse.

7 �

Graviditetspenning vid f�rbud mot f�rv�rvsarbete enligt 3 � l�mnas f�r

varje dag som f�rbudet g�ller.

8 �

Graviditetspenning l�mnas l�ngst till och med den elfte dagen f�re den

ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse.

9 �

Graviditetspenning beviljas f�r en viss period.

Ber�kning av graviditetspenning, m.m.

10 �

Graviditetspenning ber�knas enligt best�mmelserna om sjukpenning

och sjukpenninggrundande inkomst i 2528 kap., med de undantag som
anges i 11 �.

F�r hel graviditetspenning motsvarar ers�ttningsniv�n ber�knings-

underlaget f�r sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. 7 � 1.

11 �

Det som i denna balk i �vrigt eller i annan f�rfattning f�reskrivs om

sjukpenning enligt 2528 kap. g�ller i till�mpliga delar �ven i fr�ga om gra-
viditetspenning, med undantag av best�mmelserna i

27 kap. 5 � om ers�ttning f�r merutgifter,
27 kap. 27 � om karensdag,
27 kap. 2933 �� om karenstid, och
28 kap. 7 � 2 om ber�kningsunderlag f�r sjukpenning p� forts�ttnings-

niv�n.

11 kap. Allm�nna best�mmelser om f�r�ldrapenningsf�rm�ner

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2

3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
f�r�ldrabegreppet i 46 ��,

adoptionsbegreppet i 7 �,

r�tten till f�r�ldrapenningsf�rm�ner i 813 ��,

samordning med andra f�rm�ner i 1416 ��, och

utbetalning till annan �n f�r�lder i 17 �.

Inledande best�mmelser

2 �

F�r�ldrapenningsf�rm�ner l�mnas i f�ljande former:

1. f�r�ldrapenning f�r v�rd av barn med anledning av barns f�delse eller

vid adoption av barn (12 kap.), och

2. tillf�llig f�r�ldrapenning i s�rskilda situationer n�r n�gon avst�r fr�n

f�rv�rvsarbete f�r att v�rda barn (13 kap.).

3 �

I f�r�ldraledighetslagen (1995:584) finns best�mmelser i vilka anges

n�r en arbetstagare som f�r f�r�ldrapenningsf�rm�ner har r�tt att vara ledig
fr�n sin anst�llning.

SFS 2010:110

Avd. B

F�r�ldrabegreppet

Vem som likst�lls med f�r�lder

4 �

Vid till�mpningen av best�mmelserna om f�r�ldrapenningsf�rm�ner

likst�lls med en f�r�lder f�ljande personer:

1. f�r�lders make som stadigvarande sammanbor med f�r�ldern,
2. f�r�lders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft

barn med f�r�ldern,

3. s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare som har v�rd om barnet, och
4. blivande adoptivf�r�lder.

Utvidgning f�r tillf�llig f�r�ldrapenning

5 �

N�r det g�ller tillf�llig f�r�ldrapenning likst�lls med en f�r�lder �ven

f�ljande personer:

1. f�r�lders sambo i annat fall �n som avses i 4 � 2, och
2. familjehemsf�r�lder.
F�rsta stycket g�ller inte i fall som avses i 13 kap. 8 och 9 ��.

6 �

I fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning f�r en f�rs�krad som har f�tt r�tt

till s�dan f�rm�n enligt 13 kap. 8, 9, 11 eller 31 a � likst�lls den f�rs�krade
med en f�r�lder.

En f�rs�krad som enligt f�rsta stycket �r likst�lld med en f�r�lder f�r dock

inte �verl�ta r�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap. 8 �. Inte heller
f�r F�rs�kringskassan bevilja tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap. 9 � p�
grundval av ett medgivande av en s�dan f�rs�krad.

Adoptionsbegreppet

7 �

Vid till�mpning av best�mmelserna om f�r�ldrapenningsf�rm�ner lik-

st�lls med adoption att n�gon efter socialn�mndens medgivande har tagit
emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem i syfte att adoptera
barnet.

Vid till�mpning av best�mmelserna om f�r�ldrapenningsf�rm�ner lik-

st�lls den tidpunkt n�r den som adopterat ett barn har f�tt barnet i sin v�rd
med tidpunkten f�r ett barns f�delse, dock inte vid ber�kning av barnets �l-
der.

R�tten till f�r�ldrapenningsf�rm�ner

Allm�nna best�mmelser

8 �

En f�r�lder har r�tt till f�r�ldrapenningsf�rm�ner endast f�r v�rd av

barn som �r bosatt i Sverige. Vid adoption ska barnet anses bosatt i Sverige
om den blivande f�r�ldern �r bosatt h�r.

9 �

Oavsett antalet barn kan en f�r�lder inte f� mer �n sammanlagt hel f�r-

�ldrapenning per dag.

10 �

F�r�ldrapenningsf�rm�ner f�r inte l�mnas till b�da f�r�ldrarna f�r

samma barn och tid i annat fall �n som anges i 12 kap. 6 och 7 �� samt

SFS 2010:110

Avd. B

13 kap. 10, 11, 13, 26 och 30 ��. F�r tillf�llig f�r�ldrapenning g�ller �ven
13 kap. 3 �.

11 �

F�r�ldrapenningsf�rm�ner l�mnas inte f�r dag d� en f�r�lder �r se-

mesterledig enligt semesterlagen (1977:480).

Anm�lan till F�rs�kringskassan

12 �

F�r�ldrapenningsf�rm�ner f�r inte l�mnas f�r tid innan anm�lan

gjorts till F�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om det har funnits hinder
f�r en s�dan anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�rm�nen �nd� b�r
l�mnas.

Arbetsgivarintr�de m.m.

13 �

Best�mmelserna i 27 kap. 56

58 och 60 �� om arbetsgivarintr�de och

konsul�rt bist�nd till�mpas �ven i fr�ga om f�r�ldrapenningsf�rm�ner.

Samordning med andra f�rm�ner

Allm�nna best�mmelser

14 �

F�r�ldrapenningsf�rm�ner l�mnas inte om en f�r�lder f�r samma tid

f�r n�gon av f�ljande f�rm�ner:

1. sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 �

lagen (1991:1047) om sjukl�n,

2. sjukpenning, och
3. ers�ttning som motsvarar sjukpenning enligt annan f�rfattning eller p�

grund av regeringens beslut i ett s�rskilt fall.

F�rsta stycket g�ller �ven n�r f�r�ldern f�r motsvarande f�rm�n p� grund-

val av utl�ndsk lagstiftning.

F�r�ldrapenning och motsvarande utl�ndska f�rm�ner

15 �

F�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse l�mnas inte om

det f�r samma barn och tid l�mnas en motsvarande f�rm�n enligt utl�ndsk
lagstiftning.

Tillf�llig f�r�ldrapenning och v�rdbidrag

16 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas inte f�r s�dant behov av v�rd eller

tillsyn av ett barn som har grundat r�tt till v�rdbidrag.

Utbetalning till annan �n f�r�lder

17 �

Om en f�r�lder som inte fyllt 18 �r har r�tt till en f�r�ldrapennings-

f�rm�n, f�r F�rs�kringskassan p� beg�ran av socialn�mnden besluta att f�r-
�ldrapenningen helt eller delvis ska betalas ut till n�gon annan person eller
till n�mnden att anv�ndas till f�r�lderns och familjens nytta.

SFS 2010:110

Avd. B

12 kap. F�r�ldrapenning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till f�r�ldrapenning i 211 ��,

f�rm�nstiden i 12 och 13 ��,

vem som f�r f�r�ldrapenningen i 1417 ��,

ers�ttningsniv�er i 1824 ��,

ber�kning av f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n i 2531 ��,

ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenning i 3234 ��,

f�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna i 3538 ��,

f�r�ldrapenning efter 180 dagar i 3941 ��, och

f�r�ldrapenning vid flerbarnsf�dsel i 4245 ��.

R�tten till f�r�ldrapenning

Allm�nna best�mmelser

2 �

R�tt till f�r�ldrapenning har en f�rs�krad f�r�lder som v�rdar barn un-

der tid n�r han eller hon inte f�rv�rvsarbetar eller avst�r fr�n f�rv�rvsarbete.

F�r�ldrapenning l�mnas i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar

som anges i detta kapitel. F�rm�nen kan vara bos�ttningsbaserad enligt
5 kap. eller arbetsbaserad enligt 6 kap.

3 �

F�r r�tt till f�r�ldrapenning enligt 2 � g�ller ocks� som villkor att f�r-

�ldern under tid som anges d�r till huvudsaklig del faktiskt v�rdar barnet.

4 �

I andra fall �n som avses i 5 och 6 �� har en f�r�lder som inte har bar-

net i sin v�rd r�tt till f�r�ldrapenning endast om det finns s�rskilda sk�l.

Barnets mor

5 �

Barnets mor har r�tt till f�r�ldrapenning fr�n och med den sextionde

dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse.

�ven om barnets mor inte har barnet i sin v�rd har hon r�tt till f�r�ld-

rapenning till och med den tjugonionde dagen efter f�rlossningsdagen.

F�r�ldrautbildning

6 �

En f�r�lder som deltar i f�r�ldrautbildning har r�tt till f�r�ldrapenning

i samband med utbildningen.

F�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning kan l�mnas f�re bar-

nets f�delse och �ven d�refter till en f�r�lder som inte har barnet i sin v�rd.

F�rskoleverksamhet

7 �

En f�r�lder som bes�ker f�rskoleverksamhet d�r barnet deltar har r�tt

till f�r�ldrapenning i samband med bes�ket.

SFS 2010:110

Avd. B

Adoption

8 �

Best�mmelserna om f�r�ldrapenning g�ller i till�mpliga delar ocks�

vid adoption av barn, med f�ljande undantag:

1. F�r�ldrapenning l�mnas l�ngst till dess barnet har fyllt tio �r.
2. Vid adoption av andra makens barn eller av eget barn l�mnas f�r-

�ldrapenning inte ut�ver vad som skulle ha g�llt om adoptionen inte hade �gt
rum.

3. F�r�ldrapenning i samband med f�r�ldrautbildning enligt 6 � till den

som avser att adoptera ett barn l�mnas inte f�re den dag d� f�r�ldern har f�tt
barnet i sin v�rd.

F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete

9 �

F�r�ldrapenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er:

1. Hel f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r f�r�ldern inte f�rv�rvsarbetar.
2. Tre fj�rdedels f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar

h�gst en fj�rdedel av normal arbetstid.

3. Halv f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar h�gst h�lf-

ten av normal arbetstid.

4. En fj�rdedels f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar

h�gst tre fj�rdedelar av normal arbetstid.

5. En �ttondels f�r�ldrapenning l�mnas n�r f�r�ldern f�rv�rvsarbetar

h�gst sju �ttondelar av normal arbetstid.

F�r�ldrapenning f�r dock l�mnas som hel, tre fj�rdedels, halv, en fj�r-

dedels eller en �ttondels f�r�ldrapenning p� grundniv� enligt 23 � eller p�
l�gstaniv� enligt 24 � n�r f�r�ldern arbetar h�gst sju �ttondelar av normal ar-
betstid.

10 �

Som f�rv�rvsarbete betraktas inte

1. v�rd av barn som har tagits emot f�r stadigvarande v�rd och fostran i

f�r�lderns hem, och

2. s�dant f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade utf�r under tid f�r vilken han

eller hon f�r sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 �.

Om det vid till�mpningen av f�rsta stycket 2 inte g�r att avg�ra vilken tid

den f�rs�krade avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda sitt barn ska fr�nva-
ron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�rv�rvsarbete som avses i
37 kap. 3 �.

11 �

F�r�ldrapenning p� sjukpenningniv� enligt 21 och 22 �� l�mnas f�r

tid som normalt �r arbetsfri f�r f�r�ldern endast om han eller hon i direkt an-
slutning till den arbetsfria tiden f�r f�r�ldrapenning p� motsvarande eller h�-
gre f�rm�nsniv�. Detta g�ller dock endast f�r perioder av arbetsfri tid om
h�gst fyra dagar.

F�rm�nstiden

12 �

F�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse l�mnas under

h�gst 480 dagar sammanlagt f�r f�r�ldrarna.

Vid flerbarnsf�dsel l�mnas f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst

180 dagar f�r varje barn ut�ver det f�rsta.

SFS 2010:110

Avd. B

13 �

F�r�ldrapenning l�mnas l�ngst till dess barnet har fyllt �tta �r eller till

den senare tidpunkt d� barnet har avslutat det f�rsta skol�ret i grundskolan.

Vem f�r f�r�ldrapenningen?

Ensam v�rdnad

14 �

En f�r�lder som har ensam v�rdnad om ett barn f�r f�r�ldrapenning

under hela den tid som anges i 12 �.

Gemensam v�rdnad

15 �

Om f�r�ldrarna har gemensam v�rdnad om ett barn f�r vardera f�r�ld-

ern f�r�ldrapenning under h�lften av den tid som anges i 12 �. Om endast en
av f�r�ldrarna har r�tt till f�r�ldrapenning, f�r han eller hon dock f�r�ldra-
penning under hela den tid som anges i 12 �.

F�rm�ga att v�rda barnet saknas

16 �

Om en f�r�lder p� grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt

saknar f�rm�ga att v�rda barnet, f�r den andra f�r�ldern f�r�ldrapenning un-
der hela den tid som anges i 12 �.

Avst�ende fr�n f�r�ldrapenning

17 �

En f�r�lder kan genom skriftlig anm�lan till F�rs�kringskassan avst�

r�tten att f� f�r�ldrapenning till f�rm�n f�r den andra f�r�ldern.

Detta g�ller dock inte f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv� enligt 21 och

22 �� s�vitt avser en tid om

1. 60 dagar f�r varje barn, eller
2. 60 dagar f�r barnen gemensamt vid flerbarnsf�dsel.

Ers�ttningsniv�er

Inledande best�mmelser

18 �

F�r�ldrapenning kan l�mnas p�

sjukpenningniv�,

grundniv�, eller

l�gstaniv�.

19 �

F�r de f�rsta 180 dagarna med r�tt till f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett

barn g�ller att f�rm�nen kan l�mnas p� antingen sjukpenningniv�n eller
grundniv�n.

Efter 180 dagar g�ller att f�r�ldrapenning kan l�mnas f�r 210 dagar p� an-

tingen sjukpenningniv�n eller grundniv�n och f�r 90 dagar p� l�gstaniv�n.

20 �

N�r det g�ller flerbarnsf�dsel finns best�mmelser om ers�ttnings-

niv�erna i 4245 ��.

SFS 2010:110

Avd. B

Sjukpenningniv�n

21 �

F�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n kan l�mnas till en f�r�lder som

�r f�rs�krad f�r arbetsbaserad f�r�ldrapenning enligt 6 kap. 6 � 2 om det en-
ligt 25 kap. 3 � kan fastst�llas en sjukpenninggrundande inkomst f�r f�r�ld-
ern.

22 �

F�r hel f�r�ldrapenning motsvarar sjukpenningniv�n f�r�lderns be-

r�kningsunderlag f�r sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. 7 � 1 grun-
dat p� en sjukpenninggrundande inkomst ber�knad enligt 25

31 ��.

Om hel f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n inte �verstiger 180 kronor

om dagen l�mnas i st�llet f�r�ldrapenning p� grundniv�n enligt 23 �.

Grundniv�n

23 �

F�r�ldrapenning p� grundniv�n kan l�mnas till en f�r�lder som �r f�r-

s�krad f�r bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning enligt 5 kap. 9 � 1 eller ar-
betsbaserad f�r�ldrapenning enligt 6 kap. 6 � 2.

F�r hel f�r�ldrapenning �r grundniv�n 180 kronor om dagen.

L�gstaniv�n

24 �

F�r�ldrapenning p� l�gstaniv�n kan l�mnas till en f�r�lder som �r f�r-

s�krad f�r bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning enligt 5 kap. 9 � 1 och avser
tid d� f�r�ldrapenning inte f�r l�mnas p� sjukpenningniv�n eller grundniv�n.

F�r hel f�r�ldrapenning �r l�gstaniv�n 180 kronor om dagen.

Ber�kning av f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�n

Grundl�ggande best�mmelser

25 �

N�r f�r�ldrapenning ska l�mnas p� sjukpenningniv�n ska ers�tt-

ningen ber�knas enligt best�mmelserna om sjukpenning p� normalniv�n och
sjukpenninggrundande inkomst i 25, 26 och 28 kap., med undantag av
best�mmelserna i

25 kap. 5 � om bortseende fr�n inkomst av anst�llning och annat f�r-

v�rvsarbete �verstigande 7,5 prisbasbelopp,

26 kap. 1922 �� om ber�kning i vissa fall,

28 kap. 7 � 2 om ber�kningsunderlaget f�r sjukpenning p� forts�ttnings-

niv�n, och

28 kap. 1218 �� om arbetstidsber�knad sjukpenning.

26 �

Vid ber�kning av f�r�ldrapenning som ska l�mnas p� sjukpenning-

niv�n ska det vid ber�kningen av den sjukpenninggrundande inkomsten
bortses fr�n inkomst av anst�llning och annat f�rv�rvsarbete till den del
summan av dessa inkomster �verstiger 10 prisbasbelopp. Det ska vid denna
ber�kning i f�rsta hand bortses fr�n inkomst av annat f�rv�rvsarbete.

SFS 2010:110

Avd. B

Barn som inte har fyllt tv� �r

27 �

Om en f�r�lders sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts sedan den

tid som avses i 26 kap. 15 � (SGI-skyddad tid f�r f�r�ldraledighet) har g�tt
ut, ska f�r�ldrapenningen till dess att barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p�
grundval av

1. den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nkningen

skedde, eller

2. den h�gre inkomst som l�neavtal d�refter f�ranleder.
F�rsta stycket g�ller all f�r�ldrapenning som l�mnas till f�r�ldern, n�r han

eller hon avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn under den tid som anges
d�r.

Skulle den sjukpenninggrundande inkomsten som g�llde innan s�nk-

ningen skedde ha �verstigit 7,5 prisbasbelopp, om inkomsten alltj�mt hade
ber�knats utan begr�nsningen i 25 kap. 5 � andra stycket f�rsta meningen,
till�mpas det ber�kningss�tt som anges 26 �.

28 �

F�r en f�r�lder som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjuk-

penninggrundande inkomst som f�r�ldrapenningen ber�knas p� enligt 27 �
r�knas om p� s�tt som anges i 26 kap. 2830 �� och 31 � f�rsta stycket.

Ny graviditet och adoption

29 �

Om en f�r�lder �r gravid p� nytt innan ett barn har uppn�tt eller skulle

ha uppn�tt ett �r och nio m�naders �lder, ska f�r�ldrapenning f�r f�r�ldrarna
�ven forts�ttningsvis ber�knas p� det s�tt som anges i 27 och 28 ��.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller �ven vid adoption av ett barn som

sker h�gst tv� �r och sex m�nader efter det att det f�reg�ende barnet har f�tts
eller adopterats.

30 �

Har efter tid som avses i 26 kap. 15 � (SGI-skyddad tid f�r f�r-

�ldraledighet) s�nkning inte skett av den sjukpenninggrundande inkomst
som avses i 25 kap. p� grund av att den �rliga inkomsten �verstiger 7,5 pris-
basbelopp, g�ller i till�mpliga delar best�mmelserna i 2529 ��.

Ers�ttning till familjehemsf�r�lder

31 �

Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barnet, ska

det vid ber�kningen av f�r�ldrapenning bortses fr�n den del av den sjuk-
penninggrundande inkomsten som grundas p� ers�ttningen.

Ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenning

Grundl�ggande best�mmelser

32 �

Vid ber�kning av antalet dagar med r�tt till f�r�ldrapenning g�ller f�l-

jande:

En dag med hel f�r�ldrapenning motsvarar en dag.

En dag med tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller en �ttondels f�r-

�ldrapenning motsvarar tre fj�rdedelar, h�lften, en fj�rdedel respektive en �t-
tondel av en dag.

SFS 2010:110

Avd. B

Avr�kning f�r utl�ndsk f�rm�n

33 �

Om en f�r�lder har f�tt en f�rm�n enligt utl�ndsk lagstiftning, som

motsvarar f�r�ldrapenning med anledning av ett barns f�delse, ska den tid
som den utl�ndska f�rm�nen har l�mnats f�r r�knas av fr�n det h�gsta antal
dagar som f�r�ldrapenning kan l�mnas f�r enligt 12 �.

34 �

Avr�kning enligt 33 � ska i f�rsta hand g�ras fr�n de dagar som f�r-

�ldern sj�lv har r�tt till enligt 15 � f�rsta meningen samt, n�r det g�ller dessa
dagar, fr�n de dagar som avses i 35

37 ��.

F�r �terst�ende dagar som ska r�knas av g�ller f�ljande:
1. Om den utl�ndska f�rm�nen grundas p� inkomst av anst�llning eller av

annat f�rv�rvsarbete, ska avr�kningen i f�rsta hand g�ras fr�n de dagar f�r
vilka f�r�ldrapenning kan l�mnas p� sjukpenningniv�n.

2. Om den utl�ndska f�rm�nen l�mnas med ett belopp som f�r alla f�r-

m�nstagare �r enhetligt och oberoende av inkomst av anst�llning eller av an-
nat f�rv�rvsarbete, ska avr�kningen i f�rsta hand g�ras fr�n de dagar f�r
vilka f�r�ldrapenning kan l�mnas endast p� l�gstaniv�n.

F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna

B�de bos�ttningsbaserad och arbetsbaserad f�r�ldrapenning

35 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r b�de bos�ttningsbaserad och ar-

betsbaserad f�r�ldrapenning l�mnas f�rm�nen f�r de f�rsta 180 dagarna en-
ligt f�ljande:

1. F�r�ldrapenning l�mnas p� sjukpenningniv�n, om f�r�ldern under

minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten
f�r f�delsen har varit f�rs�krad f�r sjukpenning enligt 6 kap. 6 � 3 och under
hela den tiden skulle ha haft r�tt till en sjukpenning som �verstiger l�gstani-
v�n f�r f�r�ldrapenning (240-dagarsvillkoret).

2. Om f�ruts�ttningarna i 1 inte �r uppfyllda eller hel f�r�ldrapenning p�

sjukpenningniv�n i annat fall inte �verstiger 180 kronor om dagen, l�mnas
f�r�ldrapenning p� grundniv�n.

Enbart bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning

36 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad f�r�ld-

rapenning l�mnas f�rm�nen f�r de f�rsta 180 dagarna p� grundniv�n.

Enbart arbetsbaserad f�r�ldrapenning

37 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r�ldra-

penning l�mnas f�rm�nen f�r de f�rsta 180 dagarna enligt 35 �.

F�r att f�r�ldrapenning ska l�mnas p� grundniv�n kr�vs dock att f�r�ldern

uppfyller 240-dagarsvillkoret i 35 � 1.

S�rskilt om 240-dagarsvillkoret

38 �

F�r en f�r�lder som anses bosatt i Sverige �ven under vistelse utom-

lands enligt best�mmelserna i 5 kap. 6 och 8 ��, ska det bortses fr�n tiden

SFS 2010:110

Avd. B

f�r utlandsvistelsen n�r det best�ms om 240-dagarsvillkoret i 35 � 1 �r upp-
fyllt.

Vidare ska f�r en f�r�lder som f�tt sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

en sjukpenninggrundande inkomst ber�knad enligt 26 kap. 22 a � anses ha
g�llt hela den tid som f�r�ldern f�tt s�dan ers�ttning.

F�r en f�r�lder som f�tt v�rdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kom-

munalt v�rdnadsbidrag, ska det bortses fr�n s�dan tid som f�r�ldern f�tt s�-
dant bidrag n�r det best�ms om 240-dagarsvillkoret i 35 � 1 �r uppfyllt, om
detta �r mer f�rm�nligt f�r f�r�ldern.

F�r�ldrapenning efter 180 dagar

B�de bos�ttningsbaserad och arbetsbaserad f�r�ldrapenning

39 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r b�de bos�ttningsbaserad och ar-

betsbaserad f�r�ldrapenning l�mnas f�rm�nen efter den 180 dagen f�r

1. 210 dagar p� sjukpenningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n, och
2. 90 dagar p� l�gstaniv�n.

Enbart bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning

40 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad f�r�ld-

rapenning l�mnas f�rm�nen efter den 180 dagen f�r

1. 210 dagar p� grundniv�n, och
2. 90 dagar p� l�gstaniv�n.

Enbart arbetsbaserad f�r�ldrapenning

41 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r�ldra-

penning l�mnas f�rm�nen efter den 180 dagen f�r 210 dagar p� sjuk-
penningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n.

F�r�ldrapenning vid flerbarnsf�dsel

B�de bos�ttningsbaserad och arbetsbaserad f�r�ldrapenning

42 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r b�de bos�ttningsbaserad och ar-

betsbaserad f�r�ldrapenning l�mnas vid flerbarnsf�dsel f�r�ldrapenning f�r
det andra barnet f�r ytterligare

1. 90 dagar p� sjukpenningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n, och
2. 90 dagar p� l�gstaniv�n.

Enbart bos�ttningsbaserad f�r�ldrapenning

43 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad f�r�ld-

rapenning l�mnas vid flerbarnsf�dsel f�r�ldrapenning f�r det andra barnet
f�r ytterligare

1. 90 dagar p� grundniv�n, och
2. 90 dagar p� l�gstaniv�n.

SFS 2010:110

Avd. B

Enbart arbetsbaserad f�r�ldrapenning

44 �

Till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r�ldra-

penning l�mnas vid flerbarnsf�dsel f�r�ldrapenning f�r det andra barnet f�r
ytterligare 90 dagar p� sjukpenningniv�n, dock l�gst p� grundniv�n.

Flerbarnsf�dsel med minst tre barn

45 �

F�r varje barn ut�ver det andra l�mnas f�r�ldrapenning f�r ytterligare

180 dagar enligt den ers�ttningsniv� som anges i

1. 42 � 1 till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r s�v�l bos�ttningsbaserad

som arbetsbaserad f�r�ldrapenning,

2. 43 � 1 till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart bos�ttningsbaserad

f�r�ldrapenning, eller

3. 44 � till en f�r�lder som �r f�rs�krad f�r enbart arbetsbaserad f�r-

�ldrapenning.

13 kap. Tillf�llig f�r�ldrapenning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om r�tten till tillf�llig f�r-

�ldrapenning i 29 ��.

Vidare finns best�mmelser om
tillf�llig f�r�ldrapenning vid barns f�delse eller adoption i 1015 ��,

v�rd av barn som inte har fyllt 12 �r i 1621 ��,

v�rd av barn som har fyllt 12 �r i 2225 ��,

v�rd av barn som omfattas av lagen om st�d och service till vissa funk-

tionshindrade i 2629 ��,

v�rd av allvarligt sjukt barn i 30 och 31 ��,

utvidgad r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning vid f�r�lders sjukdom eller

smitta i 31 a31 d ��,

ber�kning av antalet dagar med r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning i 32 �,

och

ber�kning av tillf�llig f�r�ldrapenning i 3338 ��.

Allm�nna best�mmelser om r�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning

Inledande best�mmelser

2 �

R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning har en f�rs�krad f�r�lder som avst�r

fr�n att utf�ra f�rv�rvsarbete i samband med ett barns f�delse eller behov av
v�rd.

Tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas i de fall och under de n�rmare f�rut-

s�ttningar som anges i detta kapitel.

3 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning f�r f�rutom i de fall som anges i 11 kap. 10 �

l�mnas till b�da f�r�ldrarna f�r samma barn och tid:

1. om f�r�ldrarna f�ljer med sitt barn till l�kare n�r barnet lider av all-

varlig sjukdom, och

2. om f�r�ldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, beh�ver delta i

l�karbes�k eller i behandling som ordinerats av l�kare.

SFS 2010:110

Avd. B

F�rhandsbesked om tillf�llig f�r�ldrapenning

4 �

F�rs�kringskassan f�r i f�rv�g pr�va om f�ruts�ttningarna f�r tillf�llig

f�r�ldrapenning enligt 22 eller 27 � �r uppfyllda. Ett s�dant beslut �r bin-
dande f�r den tid som anges i beslutet men kan ompr�vas om de f�rh�llan-
den som har lagts till grund f�r beslutet �ndras.

F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete

5 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er:

1. Hel tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder helt avst�tt

fr�n f�rv�rvsarbete.

2. Tre fj�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder

f�rv�rvsarbetat h�gst en fj�rdedel av den tid han eller hon annars skulle ha
arbetat.

3. Halv tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder f�r-

v�rvsarbetat h�gst h�lften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

4. En fj�rdedels tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder

f�rv�rvsarbetat h�gst tre fj�rdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha
arbetat.

5. En �ttondels tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas f�r dag n�r en f�r�lder

f�rv�rvsarbetat h�gst sju �ttondelar av den tid han eller hon annars skulle ha
arbetat.

6 �

Som f�rv�rvsarbete betraktas inte

1. v�rd av barn som har tagits emot f�r stadigvarande v�rd och fostran i

f�r�lderns hem, och

2. s�dant f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade utf�r under tid f�r vilken han

eller hon f�r sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 �.

Om det vid till�mpningen av f�rsta stycket 2 inte g�r att avg�ra under vil-

ken tid den f�rs�krade avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda sitt barn ska
fr�nvaron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�rv�rvsarbete som
avses i 37 kap. 3 �.

7 �

Om en f�r�lder f�r oavkortade l�nef�rm�ner under tid d� han eller hon

bedriver studier, likst�lls avst�ende fr�n studier med avst�ende fr�n f�r-
v�rvsarbete vid till�mpning av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning.
Detta g�ller dock endast i den utstr�ckning f�r�ldern g�r miste om l�nef�r-
m�nerna.

�verl�telse av r�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning

8 �

En f�r�lder f�r �verl�ta r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett

barn till n�gon som �r f�rs�krad f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som i st�l-
let f�r f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barnet. S�dan �verl�-
telse f�r g�ras i f�ljande fall:

1. i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, och
2. i samband med sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie v�rdare, n�r

det g�ller barn som avses i 16

19, 22 och 26 ��.

SFS 2010:110

Avd. B

9 �

F�rs�kringskassan f�r, efter medgivande av en f�r�lder, besluta att en

annan person som �r f�rs�krad f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som i st�llet
f�r f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete ska f� r�tt till tillf�llig f�r�ldrapen-
ning i de fall som anges i 8 �.

Som villkor f�r detta g�ller
1. dels att f�r�ldern p� grund av egen sjukdom eller smitta inte kan v�rda

barnet,

2. dels att f�r�ldern inte f�r tillf�llig f�r�ldrapenning endast av det sk�let

att han eller hon f�r samma tid f�r s�dan f�rm�n som avses i 11 kap. 14 � el-
ler smittb�rarpenning.

Ytterligare best�mmelser om tillf�llig f�r�ldrapenning vid en f�r�lders

sjukdom eller smitta finns i 31 a31 d ��.

Tillf�llig f�r�ldrapenning vid barns f�delse eller adoption

R�tten till f�rm�nen

10 �

R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning har en far som avst�r fr�n f�r-

v�rvsarbete i samband med sitt barns f�delse f�r att

1. n�rvara vid f�rlossningen,
2. sk�ta hemmet, eller
3. v�rda barn.
Det som f�reskrivs om en far i f�rsta stycket och i 1113 �� g�ller �ven en

f�r�lder enligt 1 kap. 9 � f�r�ldrabalken.

11 �

I f�ljande fall f�r F�rs�kringskassan besluta att en annan person som

�r f�rs�krad f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som i st�llet f�r en far eller
mor avst�r fr�n sitt f�rv�rvsarbete i samband med ett barns f�delse ska ha
r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r �ndam�l som anges i 10 �:

1. Barnet har inte n�gon far som har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning.
2. Barnets mor �r avliden.
3. Barnets far avst�r fr�n sin r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 �

och det skulle vara osk�ligt att inte l�ta honom avst�.

4. Barnets far kan inte utnyttja sin r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt

10 �.

5. Barnets far kommer sannolikt inte att utnyttja sin r�tt enligt 10 � p�

grund av bes�ksf�rbud enligt lagen (1988:688) om bes�ksf�rbud eller lik-
nande eller p� grund av andra s�rskilda omst�ndigheter.

12 �

Vid adoption l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 och 11 ��,

dock endast om barnet inte fyllt 10 �r.

13 �

Vid adoption eller n�r tv� personer enligt 6 kap. 10 a � f�r�ldrabalken

har f�rordnats att gemensamt ut�va v�rdnaden om ett barn g�ller f�ljande:

1. R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � tillkommer b�da adop-

tivf�r�ldrarna eller de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna.

2. Det som i 11 � f�reskrivs om en far eller mor ska i st�llet g�lla adoptiv-

f�r�ldrarna eller de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna.

SFS 2010:110

Avd. B

F�rm�nstiden

14 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10

13 �� l�mnas under h�gst tio da-

gar per barn, dock inte f�r tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst
efter f�rlossningen. Vid adoption r�knas tiden fr�n den tidpunkt f�r�ldrarna
f�tt barnet i sin v�rd.

�r det fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 11 � eller 13 � 2, ska dock

avr�kning ske f�r dagar med tillf�llig f�r�ldrapenning som en f�r�lder kan
ha f�tt med st�d av 10 � och 13 � 1.

F�rdelning av f�rm�nstiden

15 �

Vid adoption och f�r s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare f�rdelas de

dagar som anges i 14 � med h�lften till vardera f�r�ldern eller v�rd-
nadshavaren om de inte kommer �verens om annat.

Om det finns endast en adoptivf�r�lder eller s�rskilt f�rordnad v�rd-

nadshavare med r�tt till ers�ttning, har den f�r�ldern eller v�rdnadshavaren
ensam r�tt till alla dagar som anges i 14 �.

V�rd av barn som inte har fyllt 12 �r

Vid smitta, sjukdom eller annat v�rdbehov

16 �

En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett barn,

som inte har fyllt 12 �r, om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete i
samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet i annat fall �n som avses i 30 �,
2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie v�rdare,
3. bes�k i samh�llets f�rebyggande barnh�lsov�rd, eller
4. v�rdbehov som uppkommer till f�ljd av att barnets andra f�r�lder bes�-

ker l�kare med ett annat barn till n�gon av f�r�ldrarna, under f�ruts�ttning
att det sistn�mnda barnet omfattas av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldra-
penning.

17 �

F�r v�rd av ett barn som �r yngre �n 240 dagar l�mnas tillf�llig f�r-

�ldrapenning enligt 16 � endast om tillsynen av barnet �r stadigvarande ord-
nad. D�rut�ver l�mnas ers�ttning endast om barnet v�rdas p� sjukhus eller
f�r motsvarande v�rd i hemmet.

18 �

F�r v�rd av ett barn som �r 240 dagar eller �ldre l�mnas tillf�llig f�r-

�ldrapenning enligt 16 � inte f�r tid n�r f�r�ldrapenning annars skulle ha
l�mnats. Detta g�ller dock inte om barnet v�rdas p� sjukhus.

19 �

Med v�rd p� sjukhus enligt 17 och 18 �� likst�lls tillf�llig v�rd i �ver-

g�ngsboende f�r barn som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d och
service till vissa funktionshindrade.

SFS 2010:110

Avd. B

Vid l�karbes�k, behandling eller deltagande i kurs

20 �

En f�r�lder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt

12 �r, har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning n�r f�r�ldern beh�ver avst� fr�n
f�rv�rvsarbete i samband med

1. bes�k p� en institution f�r medverkan i behandling av barnet eller f�r

att l�ra sig v�rda barnet,

2. deltagande i en kurs som ordnas av sjukv�rdshuvudman i samma syfte

som anges i 1,

3. l�karbes�k p� grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom,
4. l�karbes�k som �r en del i behandlingen av barnet, eller
5. deltagande i n�gon behandling som �r ordinerad av l�kare i samma

syfte som anges i 4.

F�rm�nstiden

21 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 1620 �� l�mnas under sammanlagt

h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r.

Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 �

1, 3 eller 4 eller 20 � l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst
60 dagar f�r varje barn och �r.

V�rd av barn som har fyllt 12 �r

Vid behov av s�rskild tillsyn eller v�rd

22 �

En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r v�rd av ett barn

som har fyllt 12 men inte 16 �r om det �r styrkt att barnet �r i behov av s�r-
skild tillsyn eller v�rd p� grund av

1. sjukdom i annat fall �n som avses i 30 �,
2. utvecklingsst�rning, eller
3. annat funktionshinder.

23 �

En f�r�lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 22 � endast om

han eller hon beh�ver avst� fr�n sitt f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 el-
ler 20 �.

24 �

F�r tid n�r f�r�ldrapenning annars skulle ha l�mnats har en f�r�lder

r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 22 � endast om barnet v�rdas p� sjuk-
hus.

F�rm�nstiden

25 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 22 � l�mnas under h�gst 60 dagar f�r

varje barn och �r.

Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 �

1, 3 eller 4 eller 20 � l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst
60 dagar f�r varje barn och �r.

SFS 2010:110

Avd. B

V�rd av barn som omfattas av lagen om st�d och service till vissa
funktionshindrade

Barn som inte har fyllt 16 �r

26 �

En f�r�lder till ett barn som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d

och service till vissa funktionshindrade har �ven r�tt till tillf�llig f�r�ldra-
penning f�r kontaktdagar fr�n barnets f�delse till dess att det fyller 16 �r.
Detta g�ller endast om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete i samband med

1. deltagande i f�r�ldrautbildning,
2. bes�k i barnets skola,
3. bes�k i f�rskoleverksamhet som barnet deltar i, eller
4. bes�k i skolbarnsomsorg som barnet deltar i.

Barn som har fyllt 16 �r

27 �

En f�r�lder till ett barn som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d

och service till vissa funktionshindrade har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning
f�r v�rd av barnet fr�n det att barnet fyllt 16 �r till dess att det fyller 21 �r.
R�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning f�religger dock endast om f�r�ldern beh�-
ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 � 1.

Om barnet efter att ha fyllt 21 �r g�r i s�dan skola som avses i 5 kap. 28 �

eller 6 kap. 7 � skollagen (1985:1100) har f�r�ldern r�tt till tillf�llig f�r�ld-
rapenning f�r v�rd av barnet till och med v�rterminen det �r d� barnet fyller
23 �r.

F�rm�nstiden

28 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 26 � l�mnas under h�gst 10 dagar f�r

varje barn och �r.

29 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 27 � l�mnas under h�gst 60 dagar f�r

varje barn och �r.

Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som anges i 16 �

1, 3 eller 4 eller 20 � l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning under ytterligare h�gst
60 dagar f�r varje barn och �r.

V�rd av allvarligt sjukt barn

30 �

F�r�ldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 �r har r�tt

till tillf�llig f�r�ldrapenning n�r de beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete f�r
v�rd av barnet.

31 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 30 � l�mnas under ett obegr�nsat an-

tal dagar.

SFS 2010:110

Avd. B

Utvidgad r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning vid f�r�lders sjukdom eller
smitta

R�tten till f�rm�nen

31 a �

F�rs�kringskassan f�r besluta att en annan person som �r f�rs�krad

f�r tillf�llig f�r�ldrapenning och som avst�r fr�n f�rv�rvsarbete ska f� r�tt
till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r att i st�llet f�r f�r�ldern v�rda ett barn som
inte har fyllt tre �r. Som villkor f�r detta g�ller

1. att f�r�ldern p� grund av egen sjukdom eller smitta inte kan v�rda bar-

net,

2. att f�r�ldern enligt 12 kap. 1416 �� har r�tt att sj�lv uppb�ra f�r�ldra-

penningen eller skulle ha haft r�tt att sj�lv uppb�ra f�r�ldrapenningen, och

3. att f�r�ldern inte bor tillsammans med n�gon som kan beviljas tillf�llig

f�r�ldrapenning med st�d av best�mmelserna i 11 kap. 4 � 1 eller 2 eller
med st�d av best�mmelserna i 11 kap. 5 � f�rsta stycket 1.

31 b �

Vid adoption l�mnas tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 31 a � l�ngst

till dess barnet har fyllt fem �r.

31 c �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 31 a � f�r inte l�mnas till den som

p� annan grund kan f� f�r�ldrapenning eller tillf�llig f�r�ldrapenning f�r
v�rd av barnet.

F�rm�nstiden

31 d �

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 31 a � l�mnas under h�gst 120 da-

gar f�r varje barn och �r.

Ber�kning av antalet dagar med r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning

32 �

Vid ber�kning av antal dagar med r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning

g�ller f�ljande:

En dag med hel tillf�llig f�r�ldrapenning motsvarar en dag.
En dag med tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller en �ttondels tillf�llig

f�r�ldrapenning motsvarar tre fj�rdedelar, h�lften, en fj�rdedel respektive en
�ttondel av en dag.

Ber�kning av tillf�llig f�r�ldrapenning

Grundl�ggande best�mmelser

33 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning ber�knas enligt best�mmelserna om sjuk-

penning p� normalniv�n och sjukpenninggrundande inkomst i 2528 kap.
samt 3438 �� i detta kapitel, dock med undantag av best�mmelserna i

27 kap. 27 � om karensdag,
27 kap. 29

33 �� om karenstid, och

28 kap. 7 � 2 om ber�kningsunderlag f�r sjukpenning p� forts�ttnings-

niv�n.

F�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning motsvarar ers�ttningsniv�n f�r�lderns

ber�kningsunderlag f�r sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. 7 � 1

SFS 2010:110

Avd. B

grundat p� en sjukpenninggrundande inkomst ber�knad enligt f�rsta stycket
(ber�kningsunderlaget).

Inkomst av anst�llning

34 �

Om inte annat f�ljer av 3538 �� ska hel tillf�llig f�r�ldrapenning be-

r�knas p� grundval av ber�kningsunderlaget med till�mpning av best�mmel-
serna i 28 kap. 1316 ��.

Inkomst av annat f�rv�rvsarbete m.m.

35 �

Om tillf�llig f�r�ldrapenning l�mnas p� grundval av inkomst av annat

f�rv�rvsarbete, ska hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag motsvara kvoten
mellan ber�kningsunderlaget och 365.

Beloppet avrundas till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas upp-

�t.

36 �

Tillf�llig f�r�ldrapenning ber�knas enligt 35 � �ven i f�ljande

situationer:

1. n�r den f�rs�krade ska f� tillf�llig f�r�ldrapenning f�r tid d� annars gra-

viditetspenning, f�r�ldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha l�m-
nats, och

2. n�r den f�rs�krade �r arbetsl�s och s�ker arbete i enlighet med 28 kap.

6 � f�rsta stycket 1.

Inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete

37 �

Om tillf�llig f�r�ldrapenning ska l�mnas p� grundval av sjuk-

penninggrundande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete
ber�knas den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av anst�llning enligt
34 �, medan den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvs-
arbete ber�knas enligt 35 �.

Familjehemsf�r�lder

38 �

Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barnet, ska

det bortses fr�n den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grun-
das p� ers�ttningen.

Vidare ska tillf�llig f�r�ldrapenning ber�knas enligt 35 � i fall som avses i

28 kap. 6 � andra stycket.

III Barnbidrag

14 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

r�tten till barnbidrag i 15 kap., och

vem som f�r barnbidraget i 16 kap.

SFS 2010:110

Avd. B

15 kap. R�tten till barnbidrag

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

f�rm�nsformer i 2 �,

allm�nt barnbidrag i 3 och 4 ��,

f�rl�ngt barnbidrag i 57 ��,

flerbarnstill�gg i 812 ��,

�ndrade f�rh�llanden i 13 �, och

f�rlust av bidrag i 14 �.

F�rm�nsformer

2 �

Barnbidrag f�r ett f�rs�krat barn l�mnas i form av

allm�nt barnbidrag,

f�rl�ngt barnbidrag, och

flerbarnstill�gg.

Allm�nt barnbidrag

3 �

Allm�nt barnbidrag l�mnas med 1 050 kronor i m�naden f�r varje barn

fr�n och med m�naden efter barnets f�delse.

4 �

Allm�nt barnbidrag l�mnas till och med det kvartal d� barnet fyller

16 �r.

F�rl�ngt barnbidrag

5 �

F�rl�ngt barnbidrag l�mnas med 1 050 kronor i m�naden fr�n och med

kvartalet efter den tid som anges i 4 � f�r ett barn som g�r i

1. grundskolan eller motsvarande utbildning i sameskolan, en riks-

internatskola eller en s�dan frist�ende skola som avses i 9 kap. 1 eller 5 �
skollagen (1985:1100), eller

2. s�rskolan eller specialskolan eller motsvarande utbildning i en fri-

st�ende skola som �r statsunderst�dd eller st�r under statlig tillsyn.

6 �

F�rl�ngt barnbidrag l�mnas f�r ett barn som g�r i skolan utomlands om

svenskt statsbidrag betalas till skolan och om utbildningen i huvudsak mot-
svarar svensk grundskola.

7 �

F�rl�ngt barnbidrag l�mnas till och med den m�nad d� barnet slutf�r

utbildningen eller avbryter studierna.

Flerbarnstill�gg

8 �

Om n�gon enligt 16 kap. f�r barnbidrag f�r tv� eller flera barn l�mnas

flerbarnstill�gg med

1. 100 kronor i m�naden f�r det andra barnet,
2. 354 kronor i m�naden f�r det tredje barnet,
3. 860 kronor i m�naden f�r det fj�rde barnet, och

SFS 2010:110

Avd. B

4. 1 050 kronor i m�naden f�r det femte barnet och varje ytterligare barn.
I 16 kap. 12 � finns best�mmelser om anm�lan f�r att f� flerbarnstill�gg.

9 �

F�ljande barn ber�ttigar till flerbarnstill�gg:

1. barn f�r vilka allm�nt barnbidrag l�mnas,
2. barn f�r vilka r�tt till f�rl�ngt barnbidrag f�religger, och
3. barn som bedriver studier som ger r�tt till studiehj�lp enligt 2 kap. stu-

diest�dslagen (1999:1395) om barnet, bortsett fr�n �ldern, uppfyller kraven
f�r allm�nt barnbidrag.

10 �

Vid till�mpningen av 9 � beaktas inte barn i familjehem eller i hem

f�r v�rd eller boende som avses i 106 kap. 6 och 7 ��.

11 �

Barn som avses i 9 � 2 och 3 ber�ttigar till flerbarnstill�gg fr�n och

med det kvartal d� studierna p�b�rjas och l�ngst till och med det andra kvar-
talet det �r d� barnet fyller 20 �r.

Ett s�dant barn ber�ttigar inte till flerbarnstill�gg om barnet
deltar endast i undervisning som omfattar kortare tid �n �tta veckor eller

deltidsutbildning,

�r gift, eller

inte stadigvarande sammanbor med den som ska f� flerbarnstill�gg.

12 �

Vid ber�kningen av flerbarnstill�gg ska de barn f�r vilka n�gon f�r

barnbidrag r�knas samman med de barn f�r vilka n�gon annan f�r barn-
bidrag om dessa bidragsmottagare

1. �r gifta med varandra och stadigvarande sammanbor, eller
2. �r sambor och tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har

haft barn gemensamt.

�ndrade f�rh�llanden

13 �

Om det intr�ffar n�got som p�verkar r�tten till barnbidrag ska bidra-

get l�mnas eller upph�ra att l�mnas fr�n och med m�naden efter f�r�ndring-
en.

F�rlust av bidrag

14 �

R�tten till barnbidrag g�r f�rlorad om bidraget �nnu inte har betalats

ut under �ret efter det �r som det h�nf�r sig till. Detta g�ller dock inte om
den bidragsber�ttigade inom den tiden g�r g�llande sin r�tt till bidraget hos
F�rs�kringskassan.

16 kap. Vem f�r barnbidraget?

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser

om bidragsmottagare i 2 och 3 ��,

vid ensam v�rdnad i 4 �,

vid gemensam v�rdnad i 58 ��,

SFS 2010:110

Avd. B

om det finns s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare i 9 �,

om v�rdnadshavare �r av samma k�n i 10 �,

vid adoption i 11 �,

n�r flerbarnstill�gg ska l�mnas m.m. i 1217 ��,

om utbetalning till annan i 18 �,

om �ndring av bidragsmottagare i 19 �, och

om utbetalning av barnbidrag i 20 �.

Bidragsmottagare

2 �

F�r att f� barnbidrag kr�vs, utom i fall som avses i 18 � och 106 kap.

7 �, att bidragsmottagaren �r f�rs�krad f�r barnbidrag.

3 �

Om inte annat f�ljer av detta kapitel f�r ett barn som �r myndigt eller

gift sj�lvt barnbidraget.

Ensam v�rdnad

4 �

Den som har ensam v�rdnad om ett barn f�r barnbidraget.

Gemensam v�rdnad

5 �

F�r�ldrar som har gemensam v�rdnad om ett barn kan hos F�rs�k-

ringskassan gemensamt anm�la vem av dem som ska vara bidragsmottagare.
G�rs inte n�gon anm�lan f�r barnets mor bidraget.

6 �

Om den f�r�lder som enligt 5 � ska f� bidraget under en l�ngre tid inte

kan delta i v�rdnaden p� grund av fr�nvaro, sjukdom eller n�got annat sk�l,
�verg�r r�tten att f� barnbidraget till den andra f�r�ldern.

7 �

Om barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av f�r�ldrarna har

den f�r�ldern efter anm�lan r�tt att f� bidraget.

8 �

Om f�r�ldrarna inte bor tillsammans, men barnet �r varaktigt bosatt

hos b�da f�r�ldrarna (v�xelvist boende), f�r barnbidraget efter anm�lan av
b�da f�r�ldrarna l�mnas med h�lften till vardera f�r�ldern.

S�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare

9 �

F�r barn med tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare g�ller det som f�-

reskrivs i 58 �� om barnets f�r�ldrar och barnets mor i st�llet barnets v�rd-
nadshavare respektive kvinnliga v�rdnadshavare.

V�rdnadshavare av samma k�n

10 �

�r barnets f�r�ldrar eller s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare av

samma k�n, ska det som f�reskrivs i 58 �� om barnets mor i st�llet g�lla
den �ldre av dem.

SFS 2010:110

Avd. B

Blivande adoptivf�r�ldrar

11 �

Blivande adoptivf�r�ldrar vid adoption av ett barn som inte �r svensk

medborgare och som inte �r bosatt h�r i landet n�r de f�r barnet i sin v�rd lik-
st�lls med f�r�ldrar i fr�ga om r�tten att f� barnbidrag.

N�r flerbarnstill�gg ska l�mnas m.m.

12 �

Den som f�r allm�nt barnbidrag f�r de barn som omfattas av fler-

barnstill�gget f�r ocks� flerbarnstill�gget f�r dessa barn.

Den som vill f� flerbarnstill�gg med st�d av 15 kap. 9 � 2 eller 3 eller 12 �

ska anm�la detta till F�rs�kringskassan.

13 �

Om allm�nt barnbidrag har upph�rt att l�mnas f�r samtliga barn som

flerbarnstill�gget avser, f�r barnens v�rdnadshavare flerbarnstill�gget. Om
samtliga barn som ber�ttigar till flerbarnstill�gget �r myndiga eller annars
saknar v�rdnadshavare, f�r den eller de f�r�ldrar som de stadigvarande sam-
manbor med flerbarnstill�gget.

14 �

Skulle tv� personer kunna f� flerbarnstill�gget, betalas detta till den

av dem som anm�ls som bidragsmottagare. Anm�lan ska g�ras till F�r-
s�kringskassan av personerna gemensamt.

Om inte n�gon anm�lan enligt f�rsta stycket g�rs betalas flerbarnstill�gget

till kvinnan eller, om personerna �r av samma k�n, till den �ldre av dem.

15 �

Om barnbidraget delas enligt 8 � f�r ett eller flera barn ska fler-

barnstill�gget ber�knas f�r varje f�r�lder f�r sig enligt best�mmelserna i 16
och 17 ��.

16 �

F�r de barn f�r vilka det l�mnas ett helt barnbidrag ska varje f�r�lders

andel av flerbarnstill�gget ber�knas som produkten av
a. kvoten mellan

flerbarnstill�gget per m�nad f�r det antal barn som barnbidrag l�mnas

f�r och

det antal barn f�r vilka det l�mnas barnbidrag och

b. det antal barn f�r vilka det l�mnas ett helt barnbidrag.

F�r de barn f�r vilka det l�mnas ett halvt barnbidrag ska varje f�r�lders

andel av flerbarnstill�gget ber�knas som produkten av
a. kvoten mellan

flerbarnstill�gget per m�nad f�r det antal barn som barnbidrag l�mnas

f�r och

det antal barn f�r vilka det l�mnas barnbidrag och

b. produkten av

0,5 och
det antal barn f�r vilka det l�mnas ett halvt barnbidrag.

17 �

Summan av de belopp som erh�lls vid ber�kning enligt 16 � �r vad

respektive f�r�lder f�r i flerbarnstill�gg om barnbidraget delas.

SFS 2010:110

Avd. B

Utbetalning till annan

18 �

Om det finns synnerliga sk�l f�r barnbidraget, i st�llet f�r vad som

framg�r av 2

17 ��, p� beg�ran av socialn�mnden, betalas ut till den andra

av f�r�ldrarna, n�gon annan l�mplig person eller n�mnden att anv�ndas f�r
barnets b�sta.

�ndring av bidragsmottagare

19 �

Om f�rh�llandena �ndras p� ett s�tt som �r avg�rande f�r vem som

f�r barnbidraget ska �ndringen ha verkan fr�n och med m�naden efter den d�
�ndringen �gde rum.

Utbetalning av barnbidrag

20 �

Barnbidrag betalas ut m�nadsvis. Det m�nadsbelopp som ska betalas

ut avrundas till n�rmast h�gre hela krontal.

IV Underh�llsst�d

17 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

underh�llsst�det i 18 kap., och

bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot F�rs�kringskassan i 19 kap.

Inledande best�mmelse

2 �

Underh�llsst�d kan l�mnas till ett barn vars f�r�ldrar inte bor till-

sammans. En f�r�lder som �r underh�llsskyldig f�r barnet kan bli skyldig att
till F�rs�kringskassan betala hela eller delar av det st�d som l�mnats till bar-
net.

Definitioner och f�rklaringar

Bof�r�lder

3 �

N�r det g�ller underh�llsst�d avses med bof�r�lder den av f�r�ldrarna

som barnet �r folkbokf�rt hos om barnet bor varaktigt endast hos den f�r�ld-
ern.

V�xelvist boende

4 �

N�r det g�ller underh�llsst�d avses med v�xelvist boende att barnet bor

varaktigt hos b�da f�r�ldrarna och �r folkbokf�rt hos en av dem.

SFS 2010:110

Avd. B

Bidragsskyldig

5 �

N�r det g�ller underh�llsst�d avses med bidragsskyldig den som enligt

7 kap. 2 � f�rsta stycket f�r�ldrabalken ska fullg�ra sin underh�llsskyldighet
genom att betala underh�llsbidrag till barnet.

Blivande adoptivf�r�lder

6 �

N�r det g�ller underh�llsst�d likst�lls en blivande adoptivf�r�lder vid

adoption av ett barn, som inte �r svensk medborgare och som inte �r bosatt
h�r i landet n�r han eller hon f�r barnet i sin v�rd, med en f�r�lder som har
v�rdnaden om ett barn.

18 kap. Underh�llsst�det

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om r�tten till underh�lls-

st�d i 2

7 ��.

Vidare finns best�mmelser om
undantag fr�n r�tten till underh�llsst�d i 812 ��,

f�rm�nstiden i 13 och 14 ��,

vem som f�r utbetalningen av underh�llsst�det i 1519 ��,

ber�kning av underh�llsst�d i 2032 ��,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 3335 ��,

j�mkning av underh�llsst�d i 36 och 37 ��, och
handl�ggningen i 3842 ��.

Allm�nna best�mmelser om r�tten till underh�llsst�d

Barn vars f�r�ldrar inte bor tillsammans

2 �

Ett barn har r�tt till underh�llsst�d under de f�ruts�ttningar som anges i

4 och 5 ��, om f�r�ldrarna inte bor tillsammans och en av f�r�ldrarna �r bo-
f�r�lder eller barnet har v�xelvist boende.

Om barnet har fyllt 18 �r l�mnas f�rl�ngt underh�llsst�d, om �ven vill-

koren i 6 � �r uppfyllda.

3 �

N�r barnets f�r�ldrar �r folkbokf�rda p� samma adress eller �r gifta

med varandra ska de anses bo tillsammans. Detta g�ller dock inte om den
som beg�r underh�llsst�d eller som st�d betalas ut till visar n�got annat.

Om andra omst�ndigheter g�r det sannolikt att f�r�ldrarna bor till-

sammans, m�ste den som beg�r underh�llsst�d eller som st�d betalas ut till
visa att de inte g�r det.

V�rdnadshavare i Sverige

4 �

Underh�llsst�d l�mnas endast om barnets bof�r�lder bor h�r i landet.

Om barnet �r under�rigt kr�vs dessutom att bof�r�ldern �r v�rdnadshavare
f�r barnet.

SFS 2010:110

Avd. B

5 �

Vid v�xelvist boende kr�vs det att den som ans�ker om st�det bor h�r i

landet f�r att underh�llsst�d ska l�mnas. Om barnet �r under�rigt kr�vs ock-
s� att b�da f�r�ldrarna eller en av dem �r v�rdnadshavare.

F�rl�ngt underh�llsst�d

6 �

Ett barn som har fyllt 18 �r och som inte har ing�tt �ktenskap har r�tt

till f�rl�ngt underh�llsst�d om han eller hon bedriver studier som ger r�tt till
f�rl�ngt barnbidrag eller till studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen
(1999:1395).

Studier som omfattar kortare tid �n �tta veckor eller deltidsstudier ger

dock inte r�tt till f�rl�ngt underh�llsst�d.

L�mnas f�rl�ngt underh�llsst�d g�ller det som f�reskrivs om bof�r�ldern i

23 � andra stycket den studerande.

Barn hos s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare

7 �

Underh�llsst�d och f�rl�ngt underh�llsst�d l�mnas �ven till ett barn

som varaktigt bor och �r folkbokf�rt hos

1. en eller tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare som bor h�r i landet, el-

ler

2. n�gon eller n�gra som bor h�r i landet och som var s�rskilt f�rordnade

v�rdnadshavare f�r barnet, n�r det fyllde 18 �r.

Det som i denna underavdelning f�reskrivs om bof�r�lder g�ller d� den

eller de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna. Best�mmelserna i 3 och 8 ��
till�mpas inte i dessa fall.

Undantag fr�n r�tten till underh�llsst�d

V�gran att uppge faderskap

8 �

Underh�llsst�d l�mnas inte om barnets mor �r bof�r�lder och hon up-

penbarligen utan giltigt sk�l l�ter bli att vidta eller medverka till �tg�rder f�r
att f� faderskapet eller f�r�ldraskapet enligt f�r�ldrabalken till barnet fast-
st�llt.

Betalning av underh�ll

9 �

Underh�llsst�d l�mnas inte om det finns anledning att anta att en bi-

dragsskyldig f�r�lder i r�tt ordning betalar underh�ll med minst det belopp
som skulle betalas ut som underh�llsst�d till barnet.

Underh�llsst�d l�mnas inte heller om det �r uppenbart att den bidrags-

skyldige f�r�ldern p� n�got annat s�tt ser till att barnet f�r motsvarande un-
derh�ll.

V�gran att beg�ra underh�llsbidrag

10 �

Underh�llsst�d l�mnas inte om bof�r�ldern trots f�rel�ggande enligt

19 kap. 30 � utan giltigt sk�l l�ter bli att vidta eller medverka till de �tg�rder
som beg�rs.

SFS 2010:110

Avd. B

Barn med barnpension eller efterlevandest�d

11 �

Underh�llsst�d l�mnas inte om barnet har r�tt till barnpension eller

efterlevandest�d efter en bidragsskyldig f�r�lder.

F�rl�ngt underh�llsst�d

12 �

F�rl�ngt underh�llsst�d l�mnas inte till ett barn i fall som avses i 8

11 ��. Det som anges om bof�r�ldern i 8 och 10 �� ska d� i st�llet g�lla bar-
net.

F�rm�nstiden

Underh�llsst�d

13 �

Underh�llsst�d l�mnas fr�n och med m�naden efter den m�nad n�r

f�r�ldrarna har flyttat is�r eller r�tt till st�d annars har uppkommit, dock inte
f�r l�ngre tid tillbaka �n en m�nad f�re ans�kningsm�naden.

Underh�llsst�d l�mnas till och med m�naden d� barnet har fyllt 18 �r eller

den tidigare m�nad n�r r�tten till st�d annars har upph�rt.

F�rl�ngt underh�llsst�d

14 �

F�rl�ngt underh�llsst�d l�mnas fr�n och med m�naden efter det att

den studerande har fyllt 18 �r eller �terupptagit studier som avses i 6 �. F�r-
l�ngt underh�llsst�d l�mnas dock tidigast fr�n och med m�naden efter den
m�nad n�r f�r�ldrarna har flyttat is�r eller r�tt till st�d annars har uppkommit
och inte f�r l�ngre tid tillbaka �n en m�nad f�re ans�kningsm�naden.

F�rl�ngt underh�llst�d l�mnas till och med m�naden n�r r�tten till st�d

upph�r, dock l�ngst till och med juni m�nad det �r d� barnet fyller 20 �r.

Vem f�r utbetalningen av underh�llsst�det?

Boende hos endast en f�r�lder

15 �

Underh�llsst�det betalas ut till den som �r bof�r�lder.

V�xelvist boende

16 �

Vid v�xelvist boende betalas underh�llsst�det ut med en del till den

ena f�r�ldern och en del till den andra f�r�ldern.

S�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare

17 �

Om tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare har utsetts att ha v�rd-

naden gemensamt betalas underh�llsst�det ut till den kvinnliga v�rd-
nadshavaren. Om v�rdnadshavarna beg�r det hos F�rs�kringskassan betalas
underh�llsst�det i st�llet ut till den manlige v�rdnadshavaren.

Om de s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavarna �r av samma k�n betalas un-

derh�llsst�det ut till den �ldre av dem. Om v�rdnadshavarna beg�r det beta-
las underh�llsst�det i st�llet ut till den yngre av dem.

SFS 2010:110

Avd. B

F�rl�ngt underh�llsst�d

18 �

Det f�rl�ngda underh�llsst�det betalas ut till den studerande.

Utbetalning till annan

19 �

Om det finns synnerliga sk�l f�r underh�llsst�det, i st�llet f�r vad som

framg�r av 15

18 ��, p� beg�ran av socialn�mnden betalas ut till n�gon an-

nan l�mplig person eller till n�mnden att anv�ndas f�r barnets b�sta.

Ber�kning av underh�llsst�d

Grundl�ggande best�mmelse

20 �

Underh�llsst�d till ett barn l�mnas med 1 273 kronor i m�naden, om

inte annat f�ljer av 21

31 ��.

Utfyllnadsbidrag efter avr�kning f�r underh�ll

21 �

Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig f�r�lder i r�tt

ordning betalar underh�ll till barnet med minst det belopp som skulle ha fast-
st�llts som betalningsbelopp enligt 19 kap. 10

17 samt 26 och 27 ��, ska det

sist avsedda beloppet r�knas av fr�n underh�llsst�det.

22 �

I st�llet f�r det som f�reskrivs i 21 � ska f�ljande g�lla, om

1. den bidragsskyldige bor utomlands, eller
2. den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller fr�n utlandet f�r l�n eller

annan s�dan inkomst som avses i 7 kap. 1 � uts�kningsbalken men som inte
kan tas i anspr�k genom utm�tning p� s�dant s�tt som anges i samma kapitel.

Finns det anledning att anta att den bidragsskyldige i r�tt ordning betalar

fastst�llt underh�llsbidrag, ska detta belopp r�knas av fr�n underh�llsst�det.
Har underh�llsbidraget fastst�llts med beaktande av att den bidragsskyldige
till n�gon del fullg�r sin underh�llsskyldighet genom att ha barnet hos sig,
ska underh�llsst�det minskas med ett belopp motsvarande den del av under-
h�llsskyldigheten som p� detta s�tt f�r anses ha beaktats.

23 �

Intr�der F�rs�kringskassan i barnets r�tt till underh�llsbidrag enligt

19 kap. 29 � och �r den bidragsskyldiges underh�llsbidrag fastst�llt med be-
aktande av att han eller hon till n�gon del fullg�r sin underh�llsskyldighet
genom att ha barnet hos sig, ska underh�llsst�det minskas med ett belopp
motsvarande den del av underh�llsskyldigheten som p� detta s�tt f�r anses
ha beaktats.

Om det underh�llsbidrag som har blivit fastst�llt uppenbart understiger

vad den bidragsskyldige b�r betala i underh�llsbidrag till barnet och detta
kan l�ggas bof�r�ldern till last, l�mnas inte underh�llsst�d med h�gre belopp
�n underh�llsbidraget.

24 �

Om s�kanden beg�r det, l�mnas underh�llsst�d med 1 273 kronor i

m�naden med avr�kning f�r det betalningsbelopp som skulle ha fastst�llts,
om 19 kap. 10

17 samt 26 och 27 �� hade till�mpats p� inkomsten f�r den

av f�r�ldrarna som inte �r bof�r�lder.

SFS 2010:110

Avd. B

V�xelvist boende

25 �

Vid v�xelvist boende l�mnas underh�llsst�d f�r var och en av f�r-

�ldrarna med h�lften av 1 273 kronor i m�naden.

Fr�n detta belopp avr�knas h�lften av det betalningsbelopp som skulle ha

fastst�llts, om 19 kap. 1017 samt 26 och 27 �� hade till�mpats p� inkom-
sten f�r f�r�ldern.

S�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare

26 �

Om ett barn bor hos en eller tv� s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare

eller hos n�gon eller n�gra som var s�rskilt f�rordnade v�rdnadshavare n�r
barnet fyllde 18 �r, l�mnas dubbla underh�llsst�d enligt 20 och 21 ��.

Underh�ll i form av eng�ngsbelopp

27 �

Om underh�llsbidrag har fastst�llts enligt f�r�ldrabalken i form av ett

eng�ngsbelopp, ska avr�kning fr�n underh�llsst�det ske med vad det fast-
st�llda underh�llsbidraget sk�ligen kan anses motsvara i underh�ll per m�-
nad.

Underh�ll f�re beslutet om betalningsskyldighet

28 �

Om en bidragsskyldig f�r�lder, innan han eller hon har delgetts beslu-

tet om betalningsskyldighet enligt 19 kap., har betalat underh�ll till barnet
f�r en viss m�nad, ska motsvarande belopp dras av fr�n underh�llsst�det f�r
den m�naden.

Underh�ll vid umg�nge med barnet

29 �

Om den bidragsskyldige enligt 19 kap. 19 � har medgetts avdrag med

ett visst belopp vid fullg�rande av sin betalningsskyldighet, ska kommande
underh�llsst�d minskas med motsvarande belopp.

Har den bidragsskyldige, n�r hans eller hennes betalningsskyldighet be-

st�ms, enligt 19 kap. 2225 �� f�tt tillgodor�kna sig ett avdrag f�r barnets
vistelse hos honom eller henne, ska underh�llsst�det minskas med ett belopp
motsvarande avdraget.

Avr�kning f�r barnets inkomster

30 �

Om barnet har en s�dan inkomst som framkommer vid en till�mpning

som avser barnet av 19 kap. 10

15 ��, ska underh�llsst�det minskas med

h�lften av inkomsten. I st�llet f�r den minskning som anges i 19 kap. 10 �
ska inkomsten minskas med 48 000 kronor.

31 �

Vid v�xelvist boende ska underh�llsst�det f�r var och en av f�r�ld-

rarna minskas med ett belopp som motsvarar h�lften av det belopp som un-
derh�llsst�det ska minskas med enligt 30 �.

SFS 2010:110

Avd. B

F�rskott, avrundning och l�gsta utbetalning

32 �

Underh�llsst�d betalas ut m�nadsvis i f�rskott.

Om det belopp som ska betalas ut f�r ett barn till en s�kande en viss m�-

nad �r l�gre �n 50 kronor, bortfaller det. I �vrigt avrundas belopp som slutar
p� �retal till n�rmast l�gre krontal.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

Grundl�ggande best�mmelse

33 �

F�rs�kringskassan ska ompr�va r�tten till underh�llsst�d, om n�got

har intr�ffat som g�r att underh�llsst�d inte ska l�mnas, eller att det ska l�m-
nas med ett l�gre belopp.

Ompr�vning vid nytt taxeringsbeslut och ny procentsats

34 �

Underh�llsst�d som ber�knats enligt 21 eller 24 � ska ompr�vas n�r

1. det finns ett nytt beslut om �rlig taxering f�r den bidragsskyldige, eller
2. grunden f�r till�mplig procentsats enligt 19 kap. 16 och 17 �� ndras.
F�ranleder det nya taxeringsbeslutet en �ndring av underh�llsst�det, ska

�ndringen g�lla fr�n och med februari �ret efter det �r d� taxeringsbeslutet
meddelades. Vid �ndring av grunden f�r till�mplig procentsats justeras un-
derh�llsst�dets belopp fr�n och med m�naden efter den m�nad d� F�rs�k-
ringskassan fick k�nnedom om �ndringen.

35 �

Neds�ttning av underh�llsst�d enligt 30 eller 31 � ska ompr�vas n�r

det finns ett nytt beslut om �rlig taxering f�r barnet.

F�ranleder det nya taxeringsbeslutet en �ndring av underh�llsst�det, ska

�ndringen g�lla fr�n och med februari �ret efter det �r d� taxeringsbeslutet
meddelades.

J�mkning av underh�llsst�d

Grundl�ggande best�mmelser

36 �

Underh�llsst�d som ber�knats enligt 21 eller 24 � ska j�mkas om det

taxeringsbeslut som legat till grund f�r F�rs�kringskassans bed�mning �nd-
rats v�sentligt.

J�mkningen g�ller fr�n och med m�naden efter den d� F�rs�kringskassan

fick k�nnedom om taxerings�ndringen.

J�mkning vid v�xelvist boende

37 �

Det som f�reskrivs i 34 och 36 �� g�ller �ven vid v�xelvist boende.

Det som f�reskrivs om bidragsskyldig ska d� g�lla var och en av f�r�ldrarna.

S�rskilda handl�ggningsbest�mmelser

38 �

N�r underh�llsst�d enligt 20, 21, 22, eller 24 � har s�kts ska F�r-

s�kringskassan omedelbart s�nda meddelande om ans�kan till den bidrags-

SFS 2010:110

Avd. B

skyldige, under f�ruts�ttning att hans eller hennes vistelseort �r k�nd eller
g�r att ta reda p�.

Meddelandet ska inneh�lla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra

sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har n�got
att inv�nda mot ans�kan eller har n�got att anf�ra i fr�ga om betal-
ningsskyldighet f�r underh�llsst�d enligt 19 kap. 25, 1016 och 2127 ��.

39 �

N�r underh�llsst�d enligt 25 � har s�kts ska F�rs�kringskassan ome-

delbart s�nda meddelande om ans�kan till den andra f�r�ldern, under f�rut-
s�ttning att hans eller hennes vistelseort �r k�nd eller g�r att ta reda p�.

Meddelandet ska inneh�lla en uppmaning till den andra f�r�ldern att yttra

sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har n�got
att anf�ra i fr�ga om ans�kan.

40 �

N�r den bidragsskyldige beg�r ber�kning enligt 19 kap. 2225 �� ska

F�rs�kringskassan omedelbart s�nda meddelande till den andra f�r�ldern.
Meddelandet ska inneh�lla en uppmaning till den andra f�r�ldern att yttra sig
muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har n�got att in-
v�nda mot beg�ran.

41 �

N�r F�rs�kringskassan har meddelat beslut i �rendet, ska s�kanden

skriftligen underr�ttas om beslutet.

Beslut om att bevilja underh�llsst�d, att fastst�lla betalningsskyldighet

och beslut enligt 19 kap. 2225 �� eller 19 kap. 39 � ska delges den bidrags-
skyldige.

42 �

Beslut om att medge ber�kning enligt 19 kap. 2225 �� och att

minska underh�llsst�det enligt 29 � ska delges bof�r�ldern.

19 kap. Bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot
F�rs�kringskassan

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

betalningsskyldighet f�r underh�llsst�d i 29 ��,

inkomstunderlag f�r betalningsskyldighet i 1015 ��,

ber�kning av betalningsbelopp i 1627 ��,

n�r den bidragsskyldige bor utomlands eller f�r l�n fr�n utlandet i 28

33 ��,

ompr�vning och �ndring av betalningsskyldighet i 3439 ��,

anst�nd i 4044 ��,

eftergift i 45 och 46 ��,

r�nta i 47 och 48 ��, och

indrivning i 49 �.

SFS 2010:110

Avd. B

Betalningsskyldighet f�r underh�llsst�d

Grundl�ggande best�mmelse

2 �

N�r underh�llsst�d l�mnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig

f�r�lder, ska f�r�ldern i f�rskott f�r varje m�nad betala ett belopp till F�r-
s�kringskassan som helt eller delvis motsvarar underh�llsst�det.

N�r fastst�lls betalningsskyldighet?

3 �

Betalningsskyldighet ska fastst�llas av F�rs�kringskassan samtidigt

som eller snarast efter det att ett beslut om underh�llsst�d meddelas.

4 �

Ett beslut om betalningsskyldighet ska inte meddelas, om 18 kap. 21,

24 eller 25 � till�mpas eller om underh�llsskyldighet enligt f�r�ldrabalken
har fastst�llts i form av ett eng�ngsbelopp.

Om den bidragsskyldige �r bosatt utomlands eller i Sverige och i eller fr�n

utlandet f�r l�n eller annan inkomst som inte kan tas i anspr�k genom utm�t-
ning enligt 7 kap. uts�kningsbalken och en till�mpning av best�mmelserna i
28 och 29 �� d�rf�r �verv�gs, beh�ver betalningsskyldighet inte fastst�llas.

5 �

Betalningsskyldighet f�r inte beslutas f�r l�ngre tid tillbaka �n tre �r

f�re den dag d� meddelande om en gjord ans�kan s�ndes till den bidrags-
skyldige enligt 18 kap. 38 �.

Betalningsskyldighet f�r inte beslutas f�r tid under vilken F�rs�krings-

kassan har tr�tt in i barnets r�tt till underh�llsbidrag enligt 29 �.

Tillf�lliga beslut om betalningsskyldighet

6 �

Om F�rs�kringskassan enligt 112 kap. 2 � har beslutat om under-

h�llsst�d f�r tid till dess att slutligt beslut kan fattas, ska betalningsskyl-
dighet fastst�llas f�r den bidragsskyldige f�r motsvarande tid.

7 �

Om underh�llsst�d har l�mnats och det p�g�r ett m�l om fastst�llande

av faderskap till barnet, f�r den man som �r inst�md �l�ggas betalningsskyl-
dighet, om det finns sannolika sk�l f�r att han �r far till barnet. Ett beslut om
betalningsskyldighet f�r dock inte meddelas om flera m�n �r inst�mda i m�-
let.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 �

f�r�ldrabalken.

8 �

Om den slutliga betalningsskyldigheten best�ms till ett l�gre belopp �n

vad som f�r samma tid har betalats enligt 6 eller 7 �, ska skillnaden betalas
ut till den bidragsskyldige. Best�ms den slutliga betalningsskyldigheten till
ett h�gre belopp, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till F�rs�k-
ringskassan.

Upph�vt faderskap eller f�r�ldraskap

9 �

Om betalningsskyldighet har fastst�llts slutligt f�r en man och denne

senare frias fr�n faderskapet till barnet, har han r�tt att f� tillbaka vad han

SFS 2010:110

Avd. B

har betalat j�mte r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) fr�n varje betal-
ningsdag.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 �

f�r�ldrabalken.

Inkomstunderlag f�r betalningsskyldighet

Grundl�ggande best�mmelse

10 �

Den bidragsskyldiges betalningsskyldighet ber�knas p� ett underlag

som motsvarar den bidragsskyldiges inkomst enligt 11

15 �� till den del den

�verstiger 100 000 kronor.

Inkomst enligt taxeringsbeslut

11 �

Den bidragsskyldiges inkomst ber�knas i enlighet med det taxe-

ringsbeslut enligt 4 kap. 2 � taxeringslagen (1990:324) som fattats n�rmast
f�re februari det �r betalningsskyldigheten avser och med utg�ngspunkt i

1. �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � inkomstskattelagen

(1999:1229),

2. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 13 �, och
3. �verskott av en n�ringsverksamhet ber�knad enligt 14 �.

12 �

N�r betalningsskyldigheten fastst�lls f�r f�rfluten tid ska det taxe-

ringsbeslut som f�rel�g den eller de m�nader som betalningsskyldigheten
avser l�ggas till grund f�r inkomstber�kningen.

Inkomstslaget kapital

13 �

�verskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 � inkomst-

skattelagen (1999:1229) ska �kas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock
inte med

1. avdrag f�r kapitalf�rluster till den del de motsvarar kapitalvinster som

tagits upp som int�kt enligt 42 kap. 1 � inkomstskattelagen, och

2. avdrag f�r uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte

av bostad.

Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i in-

komstslaget, dock inte med avdrag som avses i f�rsta stycket 1 och 2.

Uppkommer ett �verskott vid ber�kningen ska detta minskas med scha-

blonint�kt enligt 47 kap. 11 b � inkomstskattelagen.

Inkomstslaget n�ringsverksamhet

14 �

�verskott av en n�ringsverksamhet enligt 14 kap. 21 � inkomst-

skattelagen (1999:1229) ska

�kas med
1. avdrag f�r underskott f�r tidigare beskattnings�r enligt 40 kap. in-

komstskattelagen,

2. avdrag enligt 16 kap. 32 � inkomstskattelagen f�r utgift f�r egen pen-

sion intill ett halvt prisbasbelopp,

SFS 2010:110

Avd. B

3. avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomst-

skattelagen, och

4. avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap. inkomst-

skattelagen,

samt minskas med
5. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond, och
6. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond.
Underskottet av en n�ringsverksamhet som avses i f�rsta stycket ska

minskas med avdrag som avses i f�rsta stycket 14 och �kas med �terf�rda
avdrag som avses i f�rsta stycket 5 och 6.

Studiemedel och f�rm�genhet

15 �

Till beloppen enligt 1114 �� ska l�ggas studiemedel i form av stu-

diebidrag, utom den del som avser till�ggsbidrag.

Ber�kning av betalningsbelopp

Grundl�ggande best�mmelser

16 �

Betalningsskyldighet ska f�r varje barn som har r�tt till under-

h�llsst�d best�mmas till ett visst belopp per �r (betalningsbelopp). Beloppet
ska motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i
17 �.

N�r procenttalet best�ms ska h�nsyn tas till samtliga barn som den bi-

dragsskyldige �r underh�llsskyldig f�r enligt 7 kap. 1 � f�r�ldrabalken.

17 �

Om den bidragsskyldige �r underh�llsskyldig enligt 7 kap. 1 � f�r-

�ldrabalken f�r ett, tv� eller tre barn utg�r procenttalet 14, 11,5 respektive
10 procent.

Om underh�llsskyldigheten g�ller fler �n tre barn motsvarar procenttalet

kvoten mellan

summan av antalet barn och 27 och

antalet barn.

Procenttalet best�ms med h�gst tv� decimaler.

Avdrag f�r underh�ll f�re beslut om betalningsskyldighet

18 �

Underh�ll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige har

delgetts beslutet om betalningsskyldighet f�r, i den utstr�ckning som det
svarar mot underh�llsst�det, r�knas av fr�n vad som ska betalas till F�r-
s�kringskassan.

Avdrag f�r underh�ll vid umg�nge med barnet

19 �

Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en samman-

h�ngande tid av minst fem hela dygn eller under en kalenderm�nad haft bar-
net hos sig i minst sex hela dygn, f�r han eller hon vid fullg�rande av sin be-
talningsskyldighet tillgodor�knas ett avdrag som F�rs�kringskassan best�m-
mer enligt det som f�reskrivs om underh�llsbidrag i 7 kap. 4 � f�rsta och an-
dra styckena f�r�ldrabalken.

SFS 2010:110

Avd. B

Avdrag beviljas endast om anm�lan om vistelsen g�rs till F�rs�krings-

kassan inom tre m�nader fr�n utg�ngen av den kalenderm�nad d� barnets
vistelse hos den bidragsskyldige upph�rde.

20 �

Avdrag enligt 19 � medges inte om betalningsskyldigheten best�mts

enligt 2225 ��.

Ber�kning efter sk�lighet

21 �

Betalningsskyldighet kan, i st�llet f�r vad som f�ljer av 10

15 ��, be-

st�mmas genom en sk�lighetsbed�mning, om det �r uppenbart att den bi-
dragsskyldiges f�rv�rvsf�rm�ga v�sentligt �verstiger vad som motsvarar in-
komsten ber�knad enligt n�mnda paragrafer och han eller hon inte visar god-
tagbar anledning till att f�rv�rvsf�rm�gan inte utnyttjas.

Avdrag f�r underh�ll vid lagakraftvunnen dom eller avtal

22 �

Har det i en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som socialn�mnden

godk�nt best�mts att den bidragsskyldige ska ha barnet hos sig under minst
30 hela dygn per kalender�r, ska p� den bidragsskyldiges beg�ran ett avdrag
tillgodor�knas n�r betalningsskyldigheten best�ms.

Avdrag ska f�r varje helt dygn g�ras med 1/40 av det belopp per m�nad

som den bidragsskyldige annars skulle betala enligt 1017, 21, 26 och 27 ��.

23 �

Vid ber�kning av antalet hela dygn enligt 22 � r�knas �ven det dygn

d� barnets vistelse hos den bidragsskyldige upph�r som ett helt dygn. Detta
g�ller dock inte om vistelsen b�rjar och upph�r under samma dygn.

24 �

R�tt till avdrag enligt 22 � f�religger inte om det finns anledning att

anta att umg�nget i v�sentlig m�n understiger eller kommer att understiga
det som fastst�llts i domen eller avtalet. Om det finns s�rskilda sk�l f�r av-
drag dock medges �ven i ett s�dant fall.

25 �

Avdrag enligt 22 � medges fr�n och med m�naden efter den m�nad d�

anm�lan om domen eller avtalet kom in till F�rs�kringskassan.

H�gsta betalningsbelopp

26 �

Betalningsbeloppet f�r ett barn f�r aldrig �verstiga vad som betalas ut

i underh�llsst�d till barnet under den tid betalningsskyldigheten avser.

Avrundning och l�gsta betalningsbelopp

27 �

Om det belopp som ska betalas f�r ett barn under en m�nad slutar p�

�retal, avrundas beloppet till n�rmast l�gre krontal. Om m�nadsbeloppet f�r
ett barn blir l�gre �n 50 kronor, faller betalningsskyldigheten bort.

SFS 2010:110

Avd. B

N�r den bidragsskyldige bor utomlands eller f�r l�n fr�n utlandet

Inledande best�mmelse

28 �

Om den bidragsskyldige �r bosatt utomlands eller om den bidrags-

skyldige bor i Sverige och i eller fr�n utlandet f�r l�n eller annan inkomst
som avses i 7 kap. 1 � uts�kningsbalken och som inte kan tas i anspr�k ge-
nom utm�tning p� s�tt som anges i samma kapitel g�ller det som f�reskrivs i
2933 ��.

Om underh�llsbidrag �r fastst�llt

29 �

Om underh�llsbidrag �r fastst�llt, intr�der F�rs�kringskassan i bar-

nets r�tt till underh�llsbidrag till den del det svarar mot utbetalt under-
h�llsst�d.

Om underh�llsbidrag inte �r fastst�llt

30 �

Om underh�llsbidrag inte �r fastst�llt, kan F�rs�kringskassan f�re-

l�gga bof�r�ldern att vidta eller medverka till �tg�rder f�r att f� under-
h�llsbidrag fastst�llt. F�rs�kringskassan kan ocks� f�rel�gga bof�r�ldern att
vidta eller medverka till �tg�rder f�r att f� fastst�llt ett underh�llsbidrag som
inte uppenbart understiger vad den bidragsskyldige b�r betala.

Om F�rs�kringskassan beg�r det ska bof�r�ldern till F�rs�kringskassan ge

in en skriftlig handling om fastst�llt underh�llsbidrag som kan ligga till
grund f�r indrivning av bidraget.

31 �

Om barnet har fyllt 18 �r ska det som anges om bof�r�ldern i 30 � i

st�llet g�lla barnet.

Betalning av underh�llsbidrag m.m.

32 �

I fall som avses i 28 � till�mpas �ven 2, 1820 och 4046 �� samt

49 � f�rsta stycket och 18 kap. 29 � f�rsta stycket samt 110 kap. 48 �. Det
som d�r f�reskrivs om betalningsskyldighet g�ller d� skyldighet att betala
fastst�llt underh�llsbidrag till F�rs�kringskassan. Betalning till F�rs�krings-
kassan ska dock ske allteftersom underh�llsbidraget f�rfaller till betalning.

33 �

F�rs�kringskassan b�r ge den som f�r f�ra barnets talan m�jlighet att

i samband med F�rs�kringskassans krav p� betalning av underh�llsbidrag ut-
kr�va s�dan del av obetalda underh�llsbidrag som �verstiger underh�llsst�-
det.

Ompr�vning och �ndring av betalningsskyldighet

34 �

Betalningsbelopp enligt 1017, 21, 26 och 27 �� ska ompr�vas n�r

det finns ett nytt beslut om �rlig taxering och n�r grunden f�r till�mplig pro-
centsats enligt 17 � �ndras.

F�ranleder det nya taxeringsbeslutet en �ndring av betalningsbeloppet,

ska �ndringen g�lla fr�n och med februari �ret efter det �r d� taxerings-
beslutet meddelades. Justeras betalningsbeloppet av det sk�let att grunden

SFS 2010:110

Avd. B

f�r till�mplig procentsats enligt 17 � �ndrats, g�ller det nya betal-
ningsbeloppet fr�n och med m�naden efter den m�nad d� �ndringen skedde,
dock aldrig l�ngre tid tillbaka �n tre �r f�re den dag d� F�rs�kringskassan
fick k�nnedom om �ndringen.

35 �

Betalningsskyldighet som best�mts enligt 16

27 �� f�r viss tid kan

p� ans�kan av den bidragsskyldige eller p� initiativ av F�rs�kringskassan
j�mkas om det taxeringsbeslut som legat till grund f�r F�rs�kringskassans
bed�mning �ndrats v�sentligt. En fr�ga om j�mkning p� grund av �ndrat tax-
eringsbeslut f�r dock aldrig tas upp till pr�vning efter utg�ngen av femte �ret
efter det taxerings�r som beslutet avser.

36 �

Om betalningsskyldigheten enligt 35 � best�ms till ett l�gre belopp

�n vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat f�r samma
tid, ska skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Detsamma g�ller be-
tald r�nta som h�nf�r sig till skillnadsbeloppet, om r�ntan uppg�r till minst
100 kronor.

Om betalningsskyldigheten best�ms till ett h�gre belopp �n vad den bi-

dragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat f�r samma tid, ska den
bidragsskyldige betala in skillnaden till F�rs�kringskassan.

37 �

Beslut om betalningsskyldighet som har best�mts enligt 16

21,

26 och 27 �� f�r upph�vas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig
utomlands. Detsamma g�ller om den bidragsskyldige bor i Sverige och i el-
ler fr�n utlandet f�r l�n eller annan inkomst som inte kan tas i anspr�k ge-
nom utm�tning enligt 7 kap. uts�kningsbalken.

38 �

En bidragsskyldig vars betalningsskyldighet har best�mts enligt 22

25 �� r skyldig att till F�rs�kringskassan omg�ende anm�la de �ndringar i
umg�nget som beslutas av allm�n domstol eller g�rs i avtal som godk�nts av
socialn�mnden.

N�r en anm�lan har gjorts ska F�rs�kringskassan omg�ende g�ra en om-

pr�vning av betalningsskyldigheten.

39 �

F�rs�kringskassan ska upph�va ett beslut som har meddelats med

st�d av best�mmelser i 2225 ��, om den bidragsskyldige beg�r det eller om
n�got har intr�ffat som medf�r att betalningsskyldigheten inte l�ngre b�r
vara fastst�lld med beaktande av dom eller avtal om umg�nge.

Har ett beslut upph�vts kan en ny beg�ran om ber�kning enligt 2225 ��

pr�vas tidigast tv� �r fr�n upph�vandet.

Anst�nd

40 �

F�rs�kringskassan f�r p� ans�kan av den bidragsskyldige helt eller

delvis bevilja anst�nd med att fullg�ra betalningsskyldigheten.

Ett beslut om anst�nd g�ller f�r h�gst ett �r.

41 �

Anst�nd enligt 40 � ska beviljas i den utstr�ckning som det beh�vs f�r

att den bidragsskyldige ska f� beh�lla vad som beh�vs f�r sitt eget och famil-
jens underh�ll. Best�mmelserna om f�rbeh�llsbelopp i 7 kap. 4 och 5 �� ut-

SFS 2010:110

Avd. B

s�kningsbalken ska d� till�mpas. F�rs�kringskassan f�r vid denna pr�vning
beakta ocks� om den bidragsskyldige har andra l�tt realiserbara tillg�ngar.

Anst�nd f�r ocks� beviljas om det annars finns anledning till det med h�n-

syn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska f�rh�llanden eller
andra s�rskilda f�rh�llanden.

42 �

Det belopp som beslutet om anst�nd avser ska betalas f�re belopp

som avser senare tid.

43 �

En bidragsskyldig som har en skuld till staten p� grund av att han el-

ler hon har haft anst�nd ska, sedan anst�ndsbeslutet har upph�rt, betala ett
belopp som motsvarar 1,5 g�nger det betalningsbelopp som f�ljer av 25,
1017 och 2127 �� eller, om betalningsskyldigheten f�r n�got barn har
upph�rt, skulle ha fastst�llts enligt dessa paragrafer, dock minst 150 kronor
per barn och m�nad. Den bidragsskyldige beh�ver dock inte betala ett be-
lopp som �r h�gre �n att den bidragsskyldige f�r beh�lla vad han eller hon
beh�ver f�r sitt eget och familjens underh�ll enligt best�mmelserna i 7 kap.
4 och 5 �� uts�kningsbalken.

F�r belopp som �verstiger det den bidragsskyldige �r skyldig att betala

ska p� ans�kan av honom eller henne nytt beslut om anst�nd meddelas.

44 �

F�rs�kringskassan ska upph�va eller �ndra ett beslut om anst�nd, om

det intr�ffar n�got som medf�r att anst�nd inte l�ngre b�r g�lla eller b�r g�lla
i mindre omfattning.

Eftergift

45 �

F�rs�kringskassan f�r p� eget initiativ eller p� ans�kan av den bi-

dragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fr�ga om betalnings-
skyldighet och r�nta, om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till den bi-
dragsskyldiges personliga eller ekonomiska f�rh�llanden.

46 �

F�rs�kringskassan f�r p� ans�kan av den bidragsskyldige helt eller

delvis efterge fordran i fr�ga om betalningsskyldighet, som avser tid f�re den
dag d� hans faderskap till ett barn har fastst�llts genom bekr�ftelse eller
dom, om det finns synnerliga sk�l.

R�nta

47 �

Om den bidragsskyldige inte betalar belopp som best�mts enligt

1627 �� i r�tt tid eller har beviljats anst�nd med betalning, ska han eller
hon betala r�nta p� skulden. F�rs�kringskassan beh�ver dock inte kr�va be-
talning f�r r�ntebelopp som avser kortare dr�jsm�l med betalning.

Den �rliga r�ntan enligt f�rsta stycket tas ut efter en r�ntesats som f�r

varje kalender�r ber�knas med ledning av emissionsr�ntorna f�r Riks-
g�ldskontorets statsskuldv�xlar och statsobligationer f�r de senaste tre �ren.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r-
mare f�reskrifter om r�nta enligt denna paragraf.

SFS 2010:110

Avd. B

48 �

De belopp som den bidragsskyldige betalar in ska i f�rsta hand avr�k-

nas p� upplupen r�nta.

Indrivning

49 �

F�rs�kringskassan ska utan dr�jsm�l vidta �tg�rder f�r att driva in

fordringen, om den bidragsskyldige inte fullg�r sin betalningsskyldighet.

Beslut om betalningsskyldighet enligt 16

27 �� och r�nta enligt 47 och

48 �� f�r verkst�llas enligt best�mmelserna i uts�kningsbalken.

V S�rskilda familjef�rm�ner

20 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

adoptionsbidrag i 21 kap., och

v�rdbidrag i 22 kap.

21 kap. Adoptionsbidrag

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till adoptionsbidrag i 26 ��, och

vem av f�r�ldrarna som f�r adoptionsbidraget i 7 �.

R�tten till adoptionsbidrag

2 �

Adoptionsbidrag kan l�mnas till f�rs�krade f�r�ldrar f�r kostnader vid

adoption av barn som inte �r svenska medborgare och som inte �r bosatta h�r
i landet n�r f�r�ldrarna f�r dem i sin v�rd.

Bidraget l�mnas med 40 000 kronor f�r varje barn.

3 �

F�r att adoptionsbidrag ska l�mnas kr�vs

1. att f�r�ldrarna var bosatta h�r i landet s�v�l n�r de fick barnet i sin v�rd

som n�r adoptionen blev giltig h�r, och

2. att ans�kan om bidraget g�rs inom ett �r fr�n det att adoptionen blev

giltig h�r i landet.

4 �

Adoptionsbidrag l�mnas endast till den eller de f�r�ldrar som har f�tt

tillst�nd att adoptera av svensk domstol.

Med svensk domstols tillst�nd likst�lls
1. beslut av regeringen, eller av den myndighet som regeringen har be-

st�mt, om att ett utomlands meddelat beslut om adoption ska g�lla h�r i lan-
det, och

2. ett utomlands meddelat beslut om adoption som g�ller h�r i landet en-

ligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tilltr�de till Haag-
konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adop-
tioner.

SFS 2010:110

Avd. B

5 �

Adoptionsbidrag l�mnas endast f�r barn som inte hade fyllt tio �r n�r

f�r�ldrarna fick det i sin v�rd.

Bidrag l�mnas inte f�r adoption av eget eller makes barn.

6 �

Bidrag l�mnas endast f�r adoption som har f�rmedlats av en sam-

manslutning som �r auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell
adoptionsf�rmedling.

Vem av f�r�ldrarna f�r adoptionsbidraget?

7 �

F�r�ldrarna f�r h�lften var av adoptionsbidraget om de inte beg�r en

annan f�rdelning.

22 kap. V�rdbidrag

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

personer som likst�lls med f�r�lder i 2 �,

r�tten till v�rdbidrag i 35 ��,

f�rm�nstiden i 610 ��,

ber�kning av v�rdbidrag i 1114 ��,

vem av f�r�ldrarna som f�r v�rdbidraget i 15 och 16 ��,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 17 och 18 ��, och

utbetalning av v�rdbidrag i 19 �.

Personer som likst�lls med f�r�lder

2 �

F�ljande personer likst�lls med f�r�lder n�r det g�ller v�rdbidrag:

1. f�r�lders make som stadigvarande sammanbor med f�r�ldern,
2. f�r�lders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft

barn med f�r�ldern,

3. s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare som har v�rd om barnet, och
4. blivande adoptivf�r�lder vid adoption av ett barn som inte �r svensk

medborgare och som inte �r bosatt h�r i landet n�r han eller hon f�r barnet i
sin v�rd.

R�tten till v�rdbidrag

3 �

En f�rs�krad f�r�lder har r�tt till v�rdbidrag f�r ett f�rs�krat barn, om

1. barnet p� grund av sjukdom, utvecklingsst�rning eller annat funk-

tionshinder beh�ver s�rskild tillsyn och v�rd under minst sex m�nader, eller

2. det p� grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer

merkostnader.

Om en f�r�lder har flera barn som avses i f�rsta stycket grundas bed�m-

ningen av r�tten till v�rdbidrag p� det sammanlagda behovet av tillsyn och
v�rd samt p� de sammanlagda merkostnaderna.

4 �

V�rdbidrag l�mnas alltefter tillsyns- och v�rdbehovets omfattning och

merkostnadernas storlek som hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels f�r-
m�n enligt 11 och 12 ��.

SFS 2010:110

Avd. B

Bidrag kan �ven l�mnas s�rskilt f�r merkostnader enligt 13 och 14 ��.

5 �

Vid bed�mningen enligt 3 och 4 �� ska det bortses fr�n v�rdbehov som

tillgodoses genom annat samh�llsst�d.

F�rm�nstiden

Huvudregler

6 �

V�rdbidrag l�mnas fr�n och med m�naden n�r r�tt till f�rm�nen upp-

kommer, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n den m�nad d� ans�kan om v�rd-
bidrag gjordes.

V�rdbidrag l�mnas till och med juni det �r d� barnet fyller 19 �r eller den

tidigare m�nad n�r r�tt till f�rm�nen annars upph�r.

7 �

V�rdbidraget f�r begr�nsas till viss tid.

R�tten till v�rdbidrag ska ompr�vas minst vartannat �r, om det inte finns

sk�l f�r ompr�vning med l�ngre mellanrum.

Avbrott i v�rden

8 �

Om f�r�ldern tillf�lligt �r f�rhindrad att v�rda barnet l�mnas v�rd-

bidrag under avbrott i v�rden som varar h�gst sex m�nader.

Om det finns s�rskilda sk�l kan v�rdbidrag l�mnas �ven under ett avbrott

som varar ytterligare h�gst sex m�nader.

Om barnet avlider

9 �

Om mer �n en fj�rdedels v�rdbidrag l�mnas f�r ett barn och barnet av-

lider forts�tter v�rdbidraget att l�mnas till och med den �ttonde m�naden ef-
ter d�dsfallet eller den tidigare m�nad n�r v�rdbidraget annars skulle ha upp-
h�rt.

10 �

Under den tid som anges i 9 � l�mnas v�rdbidraget som

1. halv f�rm�n om bidraget vid tiden f�r d�dsfallet l�mnades som hel eller

tre fj�rdedels f�rm�n, och

2. en fj�rdedels f�rm�n om bidraget vid tiden f�r d�dsfallet l�mnades som

halv f�rm�n.

Om viss del av det v�rdbidrag som g�llde vid d�dsfallet hade best�mts

som merkostnadsers�ttning ska motsvarande del av bidraget enligt f�rsta
stycket anses utg�ra s�dan ers�ttning.

Ber�kning av v�rdbidrag

Huvudregler

11 �

Helt v�rdbidrag f�r ett �r motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet,

dock inte i fall som avses i 13 och 14 ��. Partiell f�rm�n motsvarar till�mp-
lig del av helt bidrag.

SFS 2010:110

Avd. B

12 �

Av v�rdbidrag som l�mnas enligt 11 � kan en viss angiven del be-

st�mmas som ers�ttning f�r merkostnader. Denna ers�ttning best�ms till

1. 18 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 18 men

inte 36 procent av prisbasbeloppet,

2. 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 36 men

inte 53 procent av prisbasbeloppet,

3. 53 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 53 men

inte 69 procent av prisbasbeloppet, och

4. 69 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 69 pro-

cent av prisbasbeloppet eller mer.

V�rdbidrag enbart f�r merkostnader

13 �

V�rdbidrag som l�mnas med beaktande enbart av merkostnader be-

st�ms till

1. 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till minst

detta belopp, eller

2. 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppg�r till minst

detta belopp.

Merkostnadsers�ttning ut�ver helt v�rdbidrag

14 �

Om behovet av s�rskild tillsyn och v�rd f�r ett barn grundar r�tt till

hel f�rm�n utan att merkostnaderna beaktas och merkostnaderna uppg�r till
minst 18 procent av prisbasbeloppet, ska beloppet av hel f�rm�n h�jas med
merkostnadsers�ttning. Denna ska, alltefter merkostnadernas storlek, be-
st�mmas till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet med till�mpning
av 12 �.

Vem av f�r�ldrarna f�r v�rdbidraget?

15 �

Om b�da f�r�ldrarna har r�tt till v�rdbidrag f�r ett visst barn f�r den

f�r�lder v�rdbidraget som st�r f�r den huvudsakliga tillsynen och v�rden av
barnet.

16 �

Om b�da f�r�ldrarna beg�r det ska i st�llet halva bidraget betalas ut

till var och en av dem. En f�ruts�ttning f�r detta �r att f�r�ldrarna har ge-
mensam v�rdnad om barnet och att b�da tar del i v�rden av barnet.

I fall som avses i 9 � kr�vs att f�r�ldrarna vid tiden f�r d�dsfallet hade ge-

mensam v�rdnad om barnet och att b�da tog del i v�rden av barnet.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

17 �

Om f�rh�llanden som p�verkar behovet av v�rdbidraget �ndras ska

r�tten till f�rm�nen ompr�vas.

18 �

�ndring av v�rdbidrag ska g�lla fr�n och med m�naden n�rmast efter

den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom. G�ller det �kning efter an-
s�kan ska dock �ven 6 � f�rsta stycket beaktas.

SFS 2010:110

Avd. B

Utbetalning av v�rdbidrag

19 �

V�rdbidrag ska betalas ut m�nadsvis. N�r ers�ttningsbeloppet ber�k-

nas f�r m�nad ska den ers�ttning f�r �r r�knat som ber�kningen utg�r fr�n
avrundas till n�rmaste krontal som �r j�mnt delbart med tolv.

SFS 2010:110

Avd. C

AVD. C F�RM�NER VID SJUKDOM ELLER
ARBETSSKADA

I Inledande best�mmelser

23 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I avdelning C finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner vid

sjukdom eller arbetsskada.

2 �

F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada enligt denna avdelning �r

sjukpenning som l�mnas vid sjukdom och nedsatt arbetsf�rm�ga,

rehabiliterings�tg�rder vid sjukdom och nedsatt arbetsf�rm�ga,

rehabiliteringsers�ttning i samband med rehabiliterings�tg�rder,

sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning n�r arbetsf�rm�gan �r l�ngvarigt

nedsatt,

arbetsskadeers�ttning vid skada i samband med f�rv�rvsarbete,

statlig personskadeers�ttning vid skada i samband med vissa statliga el-

ler kommunala verksamheter,

krigsskadeers�ttning till sj�m�n vid skada utomlands,

smittb�rarers�ttning f�r inkomstf�rlust m.m., och

n�rst�endepenning i samband med ledighet f�r v�rd av en sv�rt sjuk per-

son.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid sjukdom

och arbetsskada.

Vidare finns best�mmelser om
sjukpenning m.m. i 2428 kap.,

rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning i 2931 kap.,

sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 3237 kap.,

f�rm�ner vid arbetsskada m.m. i 3844 kap., och

s�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada i 4547 kap.

F�rs�kring och ans�kan, m.m.

4 �

En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett

g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4

7 kap.

Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m-

melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H).

5 �

�renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av F�r-

s�kringskassan.

II Sjukpenning m.m.

24 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser

Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjuk-

penninggrundande inkomst och �rsarbetstid i 25 kap.

SFS 2010:110

Avd. C

Vidare finns best�mmelser om
best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande inkomst samt

ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap., och

sjukpenning i 27 och 28 kap.

Inledande best�mmelser

2 �

Sjukpenning kan l�mnas till en f�rs�krad som har nedsatt arbetsf�r-

m�ga p� grund av sjukdom. Ers�ttningens storlek �r beroende av den f�rs�k-
rades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken den-
nes arbetsf�rm�ga �r nedsatt.

3 �

En f�rs�krads sjukpenninggrundande inkomst ligger ocks� till grund

f�r ber�kning av f�ljande f�rm�ner enligt denna balk:

graviditetspenning,

f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�,

tillf�llig f�r�ldrapenning,

rehabiliteringspenning,

skadelivr�nta,

smittb�rarpenning, och

n�rst�endepenning.

25 kap. Allm�nna best�mmelser om sjukpenninggrundande
inkomst och �rsarbetstid

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns grundl�ggande best�mmelser om sjukpenning-

grundande inkomst i 26 ��.

Vidare finns best�mmelser om
inkomst av anst�llning i 7 �,

inkomst av annat f�rv�rvsarbete i 815 ��,

undantag f�r vissa inkomster i 1624 ��, och

�rsarbetstid i 2531 ��.

Grundl�ggande best�mmelser

2 �

Sjukpenninggrundande inkomst �r den �rliga inkomst i pengar som en

f�rs�krad kan antas komma att tills vidare f� f�r eget arbete antingen

1. som arbetstagare i allm�n eller i enskild tj�nst (inkomst av anst�llning),

eller

2. p� annan grund (inkomst av annat f�rv�rvsarbete).

3 �

F�r att sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastst�llas f�r en per-

son kr�vs att han eller hon �r f�rs�krad f�r arbetsbaserade f�rm�ner enligt 4
och 6 kap.

F�r att sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastst�llas kr�vs dess-

utom att den f�rs�krades �rliga inkomst

1. kommer fr�n arbete i Sverige,
2. kommer fr�n arbete som kan antas vara under minst sex m�nader i f�ljd

eller vara �rligen �terkommande, och

SFS 2010:110

Avd. C

3. kan antas uppg� till minst 24 procent av prisbasbeloppet.

4 �

Av ett beslut om fastst�llande av sjukpenninggrundande inkomst ska

det framg� hur stor den sjukpenninggrundande inkomsten �r och i vilken ut-
str�ckning denna avser inkomst av anst�llning eller inkomst av annat f�r-
v�rvsarbete.

5 �

N�r sjukpenninggrundande inkomst ber�knas ska inkomst av anst�ll-

ning och inkomst av annat f�rv�rvsarbete var f�r sig ber�knas och avrundas
till n�rmast l�gre hundratal kronor.

Vid ber�kningen ska det bortses fr�n inkomst av anst�llning och inkomst

av annat f�rv�rvsarbete till den del summan av dessa �verstiger 7,5 prisbas-
belopp. Det ska d�rvid i f�rsta hand bortses fr�n inkomst av annat f�rv�rvs-
arbete.

6 �

Om den f�rs�krades f�rh�llanden inte �r k�nda f�r F�rs�kringskassan,

ska ber�kningen av den f�rs�krades sjukpenninggrundade inkomst grundas
p�

1. de upplysningar som F�rs�kringskassan kan f� av den f�rs�krade eller

dennes arbetsgivare, eller

2. den uppskattning av den f�rs�krades inkomster som gjorts vid taxe-

ringen.

Inkomst av anst�llning

7 �

Ers�ttning med minst 1 000 kronor om �ret f�r utf�rt arbete f�r n�gon

annans r�kning ska r�knas som inkomst av anst�llning. Detta g�ller �ven om
betalningsmottagaren inte �r anst�lld av den som betalar ers�ttningen. Den
som har betalat ut s�dan ers�ttning ska d� anses som arbetsgivare, och den
som utf�rt arbete ska anses som arbetstagare.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller inte om
1. ers�ttningen betalas ut i form av pension,
2. ers�ttningen ska r�knas som inkomst av annat f�rv�rvsarbete enligt 10

15 ��, eller

3. ers�ttningen omfattas av undantag enligt 16

24 ��.

Inkomst av annat f�rv�rvsarbete

N�ringsverksamhet

8 �

Inkomst av n�ringsverksamhet ska r�knas som inkomst av annat f�r-

v�rvsarbete. Detsamma g�ller s�dan inkomst av arbete f�r egen r�kning som
utg�r inkomst av tj�nst.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast i den utstr�ckning inkomsten

inte ska r�knas som inkomst av anst�llning. Vidare g�ller det som anges i 9

17 och 1924 ��.

9 �

N�r sjukpenninggrundande inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�knas

f�r inkomst av arbete f�r egen r�kning inte ber�knas h�gre �n vad som mot-
svarar sk�lig avl�ning f�r liknande arbete f�r annans r�kning.

SFS 2010:110

Avd. C

Ers�ttning till den som har F-skattsedel

10 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete om

ers�ttningen betalas ut till en mottagare som har en F-skattsedel n�r ers�tt-
ningen best�ms eller n�r den betalas ut.

Om mottagaren har en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 � skattebe-

talningslagen (1997:483), r�knas ers�ttningen som inkomst av annat f�r-
v�rvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen �beropas.

11 �

Den som i en anbudshandling, en faktura eller n�gon d�rmed j�m-

f�rlig handling har l�mnat uppgift om innehav av F-skattsedel ska anses ha
en s�dan skattsedel om handlingen �ven inneh�ller f�ljande uppgifter:

1. utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra f�r

identifiering godtagbara uppgifter, och

2. betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller orga-

nisationsnummer.

Uppgiften om innehav av F-skattsedel g�ller �ven som s�dant skriftligt

�beropande av F-skattsedel som avses i 10 � andra stycket.

12 �

Det som anges i 11 � g�ller dock inte om den som betalar ut ers�tt-

ningen k�nner till att uppgiften om innehav av F-skattsedel �r oriktig.

Best�mmelser om p�f�ljd f�r den som l�mnar oriktig uppgift finns i skat-

tebrottslagen (1971:69).

Viss ers�ttning fr�n privatpersoner

13 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete

om ers�ttningen betalas ut till en mottagare som har en A-skattsedel eller
en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 � skattebetalningslagen
(1997:483) eller som saknar skattsedel f�r prelimin�r skatt, om

1. utbetalaren �r en fysisk person eller ett d�dsbo,
2. ers�ttningen inte �r en utgift i en n�ringsverksamhet som bedrivs av ut-

betalaren,

3. ers�ttningen tillsammans med annan ers�ttning f�r arbete fr�n samma

utbetalare under inkomst�ret kan antas bli mindre �n 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte har tr�ffat en �verenskommelse om att

ers�ttningen ska anses som inkomst av anst�llning, och

5. det inte �r fr�ga om s�dan ers�ttning f�r arbete som avses i 12 kap. 16 �

f�r�ldrabalken.

Ers�ttning fr�n handelsbolag till del�gare, m.m.

14 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete om

ers�ttningen betalas ut fr�n

1. ett handelsbolag till en del�gare i handelsbolaget, eller
2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intresse-

grupperingen.

SFS 2010:110

Avd. C

Ers�ttning fr�n utl�ndsk arbetsgivare

15 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas l�n eller annan ers�tt-

ning som den f�rs�krade f�r fr�n en arbetsgivare som �r bosatt utomlands el-
ler �r en utl�ndsk juridisk person, om

arbetsgivaren inte har s�dant fast driftst�lle i Sverige som avses i 2 kap.

29 � inkomstskattelagen (1999:1229), och

arbetsgivaren och den f�rs�krade har slutit avtal som avses i 2 kap. 8 �

socialavgiftslagen (2000:980) att arbetsgivaravgifter inte ska betalas p� l�-
nen eller ers�ttningen.

Undantag f�r vissa inkomster

Ers�ttning understigande 1 000 kronor

16 �

Om ers�ttning f�r arbete f�r n�gon annans r�kning inte kan antas upp-

g� till minst 1 000 kronor under �ret, r�knas ers�ttningen fr�n denne som
sjukpenninggrundande inkomst endast om ers�ttningen utg�r inkomst av n�-
ringsverksamhet.

Semesterl�n och semesterers�ttning

17 �

Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte semesterl�n till den

del l�nen �verstiger vad som skulle ha betalats i l�n f�r utf�rt arbete under
motsvarande tid. Motsvarande begr�nsning g�ller f�r semesterers�ttning.

Vissa utdelningar, kapitalinkomster och l�n

18 �

Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte inkomst som avses i

10 kap. 3 � 1

3 inkomstskattelagen (1999:1229).

Mindre ers�ttning till idrottsut�vare

19 �

Som sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning r�knas inte ers�tt-

ning som en idrottsut�vare f�r fr�n en s�dan ideell f�rening som avses i
7 kap. 7 � f�rsta stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till hu-
vudsakligt syfte att fr�mja idrottslig verksamhet, om ers�ttningen fr�n f�ren-
ingen under �ret kan antas bli mindre �n ett halvt prisbasbelopp.

Vissa avtalsf�rm�ner som avses i lagen om s�rskild l�neskatt

20 �

Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte f�ljande ers�tt-

ningar:

1. ers�ttning som anges i 1 � f�rsta stycket 1

5 och fj�rde stycket lagen

(1990:659) om s�rskild l�neskatt p� vissa f�rv�rvsinkomster, och

2. ers�ttning enligt gruppsjukf�rs�kring eller trygghetsf�rs�kring vid ar-

betsskada som enligt 2 � f�rsta stycket lagen om s�rskild l�neskatt p� vissa
f�rv�rvsinkomster utg�r underlag f�r n�mnda skatt.

SFS 2010:110

Avd. C

Ers�ttning fr�n vinstandelsstiftelse

21 �

Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte ers�ttning fr�n en

stiftelse som har till v�sentligt �ndam�l att tillgodose ekonomiska intressen
hos dem som �r eller har varit anst�llda hos en arbetsgivare som har l�mnat
bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) om f�ljande f�ruts�ttningar �r upp-
fyllda:

ers�ttningen avser en s�dan anst�lld som omfattas av �ndam�let med

vinstandelsstiftelsen,

ers�ttningen avser inte betalning f�r den anst�lldes arbete �t vinst-

andelsstiftelsen, och

de bidrag arbetsgivaren har l�mnat till vinstandelsstiftelsen har varit av-

sedda att vara bundna under minst tre kalender�r och att p� likartade villkor
tillkomma en betydande andel av de anst�llda.

Detta g�ller �ven ers�ttning fr�n en annan juridisk person med motsva-

rande �ndam�l som en vinstandelsstiftelse.

22 �

Om arbetsgivaren �r ett f�mansf�retag eller ett f�manshandelsbolag

g�ller det som f�reskrivs i 21 � inte ers�ttning som den juridiska personen
l�mnar till f�retagsledare eller del�gare i f�retaget eller till en person som �r
n�rst�ende till n�gon av dem.

Med f�mansf�retag, f�manshandelsbolag, f�retagsledare och n�rst�ende

avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).

23 �

Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte s�dan ers�ttning fr�n

en vinstandelsstiftelse som h�rr�r fr�n bidrag som arbetsgivaren har l�mnat
under n�got av �ren 1988

1991.

F�rs�krade som senast f�r juli 2008 beviljats icke tidsbegr�nsad
sjukers�ttning

24 �

Som sjukpenninggrundande inkomst r�knas inte inkomst p� grund av

f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade utf�r under tid f�r vilken han eller hon f�r
sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 �.

�rsarbetstid

Allm�nna best�mmelser

25 �

�rsarbetstid ska ber�knas f�r en f�rs�krad som har en sjukpenning-

grundande inkomst som helt eller delvis avser anst�llning. �rsarbetstiden
ber�knas n�r den enligt s�rskilda best�mmelser har betydelse f�r ber�k-
ningen av en f�rm�n.

26 �

�rsarbetstiden �r det antal timmar eller dagar per �r som en f�rs�krad

tills vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande
normal arbetstid i sitt f�rv�rvsarbete.

27 �

�rsarbetstiden ber�knas i dagar endast n�r den schablonber�knas. Re-

geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�re-
skrifter om schablonber�kning av �rsarbetstiden.

SFS 2010:110

Avd. C

Ledighet som likst�lls med f�rv�rvsarbete

28 �

N�r �rsarbetstiden ber�knas ska f�ljande ledigheter likst�llas med f�r-

v�rvsarbete:

1. ledighet f�r semester, dock inte om den f�rs�krade under ledigheten f�r

semesterl�n enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 � samma lag,
kan beg�ra att dagar d� han eller hon �r of�rm�gen till arbete p� grund av
sjukdom inte r�knas som semesterdag,

2. ledighet under studietid f�r vilken oavkortade l�nef�rm�ner l�mnas,
3. ledighet under tid d� den f�rs�krade f�r ers�ttning f�r att delta i tecken-

spr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF), och

4. ledighet f�r ferier eller f�r motsvarande uppeh�ll f�r l�rare som �r an-

st�llda inom utbildningsv�sendet.

Ber�kning av �rsarbetstiden

29 �

�rsarbetstiden avrundas till n�rmast hela timtal, varvid halv timme

avrundas upp�t.

30 �

N�r den f�rs�krades f�rh�llanden inte �r k�nda f�r F�rs�kringskassan

ska ber�kningen av �rsarbetstiden grundas p� upplysningar som F�r-
s�kringskassan kan inh�mta fr�n den f�rs�krade eller dennes arbetsgivare el-
ler uppdragsgivare.

31 �

I 26 kap. samt 28 kap. 8 och 9 �� finns ytterligare best�mmelser om

ber�kning av �rsarbetstid i vissa situationer.

26 kap. Best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande
inkomst samt ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

n�r sjukpenninggrundande inkomst best�ms i 2 och 3 ��,

�ndring av den sjukpenninggrundande inkomsten i 48 ��,

sjukpenninggrundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott (SGI-skyddad tid) i

18 ��,

sjukpenninggrundande inkomst och �rsarbetstid i vissa situationer i 19

27 ��, och

�rlig omr�kning av sjukpenninggrundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott i

vissa fall (SGI-skyddad tid) i 2831 ��.

N�r best�ms sjukpenninggrundande inkomst?

2 �

Sjukpenninggrundande inkomst best�ms f�r en f�rs�krad i samband

med att han eller hon beg�r att f� en f�rm�n som ber�knas p� grundval av
sjukpenninggrundande inkomst eller att det annars beh�vs f�r hand-
l�ggningen av ett �rende.

SFS 2010:110

Avd. C

3 �

F�rs�kringskassan ska p� beg�ran av en f�rs�krad best�mma den f�r-

s�krades sjukpenninggrundande inkomst �ven om n�got ers�ttnings�rende
inte �r aktuellt.

�ndring av den sjukpenninggrundande inkomsten

4 �

Den sjukpenninggrundande inkomsten ska �ndras om F�rs�krings-

kassan har f�tt reda p� att den f�rs�krades inkomstf�rh�llanden eller andra
omst�ndigheter har �ndrats p� ett s�tt som har betydelse antingen f�r r�tten
till en f�rm�n som redan l�mnas eller f�r storleken p� f�rm�nen.

5 �

�ndring enligt 4 � f�r inte avse �ndring av den f�rs�krades inkomst-

f�rh�llanden p� grund av s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �.

6 �

En �ndring av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten ska

g�lla fr�n och med den dag d� anledning till �ndringen uppkom.

Den �ndrade sjukpenninggrundande inkomsten f�r dock l�ggas till grund

f�r ers�ttning tidigast fr�n och med f�rsta dagen i den ers�ttningsperiod som
infaller i anslutning till att F�rs�kringskassan f�tt k�nnedom om inkomst-
�ndringen.

7 �

Det som f�reskrivs i 6 � andra stycket till�mpas inte om �ndringen

f�ranleds av att

1. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har beviljats den f�rs�krade el-

ler att s�dan ers�ttning som redan l�mnats har �ndrats p� grund av att den
f�rs�krades arbetsf�rm�ga har �ndrats,

2. ett beslut om vilandef�rklaring av sjukers�ttning eller aktivitets-

ers�ttning enligt 36 kap. 13

15 �� har upph�rt,

3. livr�nta enligt best�mmelserna i denna avdelning har beviljats den f�r-

s�krade eller s�dan livr�nta som redan l�mnas har �ndrats, eller

4. tj�nstepension har beviljats den f�rs�krade.

8 �

Best�mmelsen i 7 � 1 ska till�mpas �ven n�r den f�rs�krade skulle ha

f�tt s�dan ers�ttning som avses d�r i form av garantiers�ttning om han eller
hon hade haft r�tt till s�dan ers�ttning enligt best�mmelserna i 35 kap. 4

17 �� om f�rs�kringstid.

Sjukpenninggrundande inkomst vid f�rv�rvsavbrott (SGI-skyddad tid)

Allm�nna best�mmelser

9 �

SGI-skydd inneb�r att den sjukpenninggrundande inkomsten f�r tid d�

den f�rs�krade g�r avbrott i sitt arbete av n�got sk�l som anges i 11

18 ��

(SGI-skyddad tid) ber�knas med utg�ngspunkt i f�rh�llandena n�rmast f�re
avbrottet, om den sjukpenninggrundande inkomsten d�rigenom blir h�gre �n
om den hade ber�knats med beaktande av f�rh�llandena under avbrottet.

Det som f�reskrivs i denna paragraf g�ller dock inte n�r 7 � 1, 3 eller 4 �r

till�mplig.

SFS 2010:110

Avd. C

10 �

I 2831 �� finns best�mmelser om omr�kning av den sjukpenning-

grundande inkomsten under SGI-skyddad tid i vissa fall.

Studier

11 �

SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade bedriver studier, f�r

vilka han eller hon uppb�r studiest�d enligt studiest�dslagen (1999:1395).
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytter-
ligare f�reskrifter om vilka studier som medf�r att skyddet �r till�mpligt.

Periodiskt ekonomiskt st�d

12 �

SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade f�r periodiskt eko-

nomiskt st�d enligt s�rskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter. Reger-
ingen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare
f�reskrifter om f�ruts�ttningarna f�r att avtalen ska medf�ra att skyddet �r
till�mpligt.

Arbetsmarknadspolitiska �tg�rder m.m.

13 �

SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade deltar i ett arbets-

marknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller utvecklingsers�ttning
eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om de villkor
som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfo-
gande.

Graviditet

14 �

SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade �r gravid och avbryter

eller inskr�nker sitt f�rv�rvsarbete tidigast sex m�nader f�re barnets f�delse
eller den ber�knade tidpunkten f�r f�delsen.

F�r�ldraledighet

15 �

SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade helt eller delvis avst�r

fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn, om den f�rs�krade �r f�r�lder till barnet
eller likst�lls med f�r�lder enligt 1 � f�r�ldraledighetslagen (1995:584) och
barnet inte fyllt ett �r.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven vid adoption av barn som

inte fyllt tio �r eller vid mottagande av s�dant barn i avsikt att adoptera det,
om mindre �n ett �r har f�rflutit sedan den f�rs�krade fick barnet i sin v�rd.

Plikttj�nstg�ring

16 �

SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade fullg�r tj�nstg�ring en-

ligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt.

SFS 2010:110

Avd. C

Sjukpenning och rehabiliteringsers�ttning, m.m.

17 �

SGI-skydd g�ller under tid d� den f�rs�krade inte f�rv�rvsarbetar av

n�gon anledning som ger r�tt till ers�ttning i form av

1. sjukpenning,
2. ers�ttning f�r arbetsresor i st�llet f�r sjukpenning,
3. rehabiliteringsers�ttning, eller
4. ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�kringen enligt 3842 kap. som mot-

svarar ers�ttning enligt 1

3 eller n�gon annan j�mf�rbar ekonomisk f�rm�n.

Kortare avbrott i f�rv�rvsarbete

18 �

SGI-skydd g�ller under h�gst tre m�nader i f�ljd f�r en f�rs�krad som

avbryter sitt f�rv�rvsarbete, oavsett om avsikten �r att f�rv�rvsavbrottet ska
p�g� l�ngre tid.

Sjukpenninggrundande inkomst och �rsarbetstid i vissa situationer

Studier, periodiskt ekonomiskt st�d och arbetsmarknadspolitiska �tg�rder
m.m.

19 �

F�r en f�rs�krad som bedriver studier som avses i 11 � eller f�r perio-

diskt ekonomiskt st�d som avses i 12 � eller deltar i ett arbetsmarknads-
politiskt program och f�r aktivitetsst�d eller utvecklingsers�ttning g�ller vid
sjukdom det som f�reskrivs i andra stycket.

Under den tid som avses i f�rsta stycket ska sjukpenningen f�r den f�r-

s�krade ber�knas p� en sjukpenninggrundande inkomst som har fastst�llts p�
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den f�rs�krade kan antas
f� under den tiden. Om den sjukpenninggrundande inkomsten d� helt eller
delvis �r inkomst av anst�llning, ska �rsarbetstiden ber�knas p� grundval av
enbart det antal arbetstimmar som den f�rs�krade kan antas ha i det f�rv�rvs-
arbetet under den aktuella tiden.

Plikttj�nstg�ring

20 �

Det som f�reskrivs i 19 � andra stycket till�mpas �ven vid sjukdom

f�r en f�rs�krad som fullg�r plikttj�nstg�ring som avses i 16 �. Detta g�ller
dock endast vid grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar.

Behandling eller rehabilitering

21 �

F�r en f�rs�krad som f�r s�dan behandling eller rehabilitering som

avses i 27 kap. 6 � eller 29 kap. 2 � och d� f�r livr�nta fr�n arbetsskade-
f�rs�kringen enligt 41 kap. eller motsvarande ers�ttning enligt annan f�r-
fattning, g�ller vid sjukdom det som anges i andra stycket.

Under den tid som livr�ntan betalas ut ska sjukpenningen ber�knas p� en

sjukpenninggrundande inkomst som har fastst�llts p� grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den f�rs�krade kan antas f� under denna tid.

SFS 2010:110

Avd. C

Studieuppeh�ll

22 �

F�r en f�rs�krad som avses i 28 kap. 6 � f�rsta stycket 1 eller 2, och

som under studieuppeh�ll mellan v�r- och h�sttermin inte f�r studiesociala
f�rm�ner f�r studier som avses i 11 �, g�ller vid sjukdom det som anges i an-
dra stycket.

Under studieuppeh�llet ska sjukpenning ber�knas p� den sjukpenning-

grundande inkomst som f�ljer av 4

7, 9 och 10 �� om sjukpenningen d� blir

h�gre �n sjukpenning ber�knad p� den sjukpenninggrundande inkomsten en-
ligt 19 �.

F�rs�krade som f�tt sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

22 a �

Vid utg�ngen av en period d� en f�rs�krad helt eller delvis har f�tt

sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning, ska den sjukpenninggrundande in-
komsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den f�rs�krade
skulle ha varit ber�ttigad till omedelbart f�re en eller flera s�dana perioder.
Om ett �r eller l�ngre tid har f�rflutit fr�n den tidpunkt n�r sjukers�ttningen
eller aktivitetsers�ttningen b�rjade l�mnas ska den sjukpenninggrundande
inkomsten r�knas om enligt 31 � f�r varje helt �r som har f�rflutit.

F�rsta stycket g�ller endast f�r tid f�re 65 �rs �lder.

F�rs�krade som f�tt v�rdnadsbidrag

23 �

Vid utg�ngen av en period f�r vilken en f�rs�krad har f�tt v�rdnads-

bidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt v�rdnadsbidrag ska den sjuk-
penninggrundande inkomsten l�gst motsvara den sjukpenninggrundande in-
komst som den f�rs�krade skulle ha varit ber�ttigad till omedelbart f�re en
s�dan period.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller dock inte i de fall
s�dana omst�ndigheter som anges i 7 � 1, 3 eller 4 har intr�ffat, eller
d� den f�rs�krade omfattas av best�mmelserna i 11 eller 12 �.

F�rs�krade som vid vistelse utomlands ansetts bosatta i Sverige

24 �

F�r s�dana personer som enligt 5 kap. 6 och 8 �� anses bosatta i Sve-

rige �ven under vistelse utomlands, ska den sjukpenninggrundande inkom-
sten vid �terkomsten till Sverige motsvara l�gst det belopp som utgjorde de-
ras sjukpenninggrundande inkomst omedelbart f�re utlandsresan.

F�rs�krade som f�r tj�nstepension

25 �

Om en f�rs�krad f�r tj�nstepension i form av �lderspension eller d�r-

med likst�lld pension f�re utg�ngen av den m�nad han eller hon fyller 65 �r,
ska sjukpenninggrundande inkomst fastst�llas endast om den f�rs�krade har
ett f�rv�rvsarbete som ber�knas p�g� under minst sex m�nader i f�ljd. Den
sjukpenninggrundande inkomsten ska d� ber�knas enligt best�mmelserna i
25 kap.

SFS 2010:110

Avd. C

26 �

Om en f�rs�krad som f�r s�dan tj�nstepension som avses i 25 � �r helt

eller delvis arbetsl�s och �r arbetss�kande, ska sjukpenninggrundande in-
komst fastst�llas endast om tj�nstepensionen understiger 60 procent av l�nen
n�rmast f�re pensionsavg�ngen.

27 �

F�r en f�rs�krad som avses i 26 � ska den sjukpenninggrundande in-

komsten ber�knas p� grundval av l�nen n�rmast f�re pensionsavg�ngen. Om
den f�rs�krade inte har f�r avsikt att f�rv�rvsarbeta i samma omfattning som
tidigare, ska den sjukpenninggrundande inkomsten ber�knas p� grundval av
den inkomst han eller hon kan antas f� av arbete som svarar mot arbetsutbu-
det. Vid ber�kningen ska det iakttas att den sjukpenninggrundande inkom-
sten inte f�r �verstiga 7,5 prisbasbelopp.

Vid ber�kningen ska den f�rs�krades inkomst minskas med tj�nste-

pensionen. Minskningen f�r dock inte leda till att en f�rs�krad som �r endast
delvis arbetsl�s f�r l�gre sjukpenninggrundande inkomst �n om ber�kningen
skulle ha gjorts enligt 25 �.

�rlig omr�kning av sjukpenninggrundande inkomst vid
f�rv�rvsavbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid)

28 �

N�r F�rs�kringskassan ska best�mma den sjukpenninggrundande in-

komsten f�r en f�rs�krad som omfattas av best�mmelserna i 1118 �� och
som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjukpenninggrundande in-
komsten r�knas om enligt 2931 ��.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller �ven en f�rs�krad vars anst�llning

upph�r under en p�g�ende ers�ttningsperiod.

29 �

Den sjukpenninggrundande inkomsten ska r�knas om n�r minst ett �r

har f�rflutit fr�n den tidpunkt n�r den anst�llning upph�rde som senast f�r-
anlett eller kunnat f�ranleda ber�kning av sjukpenninggrundande inkomst.
D�refter ska den sjukpenninggrundande inkomsten r�knas om �rligen, r�knat
ett �r fr�n den senaste omr�kningen.

Med den tidpunkt n�r anst�llningen upph�rde likst�lls den tidpunkt d� den

f�rs�krade helt upph�rde med annat f�rv�rvsarbete �n arbete som anst�lld.

Efter omr�kning enligt 22 a � likst�lls utg�ngen av det senaste hela �r f�r

vilket omr�kning skett med den tidpunkt n�r anst�llningen upph�rde.

30 �

Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat f�rv�rvsarbete, grun-

dad p� annan inkomst �n som avses i 25 kap. 15 �, ska r�knas om f�r en f�r-
s�krad som inte har upph�rt med f�rv�rvsarbetet.

Omr�kning ska g�ras under en p�g�ende ers�ttningsperiod efter det att ett

�r har f�rflutit fr�n ers�ttningsperiodens b�rjan. D�refter ska den sjukpen-
ninggrundande inkomsten r�knas om �rligen, r�knat ett �r fr�n den senaste
omr�kningen.

31 �

Omr�kningen ska g�ras med den procentuella f�r�ndringen i det all-

m�nna prisl�get r�knad fr�n det senast fastst�llda talet f�r konsument-
prisindex j�mf�rt med motsvarande tal tolv m�nader dessf�rinnan. En om-
r�kning som inneb�r en s�nkning av den sjukpenninggrundande inkomsten
ska inte beaktas.

SFS 2010:110

Avd. C

Den sjukpenninggrundande inkomsten f�r aldrig fastst�llas till ett belopp

som �verstiger 7,5 prisbasbelopp.

27 kap. Allm�nna best�mmelser om sjukpenning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till sjukpenning i 28 ��,

samordning med sjukl�n i 9 �,

sjukpenning f�r anst�llda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall,

m.m. i 10

16 ��,

sjukanm�lan i 17 och 18 ��,

ers�ttningsniv�er i 19 �,
f�rm�nstiden i 2038 ��,

allm�nt h�griskskydd i 39 �,

s�rskilt h�griskskydd i 4044 ��,

f�rm�nsniv�er och arbetsf�rm�ga i 45 �,

bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning (rehabiliteringskedjan) i

55 b ��, och

arbetsgivarintr�de m.m. i 5661 ��.

R�tten till sjukpenning

Allm�nna villkor

2 �

En f�rs�krad har r�tt till sjukpenning vid sjukdom som s�tter ned hans

eller hennes arbetsf�rm�ga med minst en fj�rdedel.

Med sjukdom likst�lls ett tillst�nd av nedsatt arbetsf�rm�ga som orsakats

av sjukdom f�r vilken det l�mnats sjukpenning, om tillst�ndet fortfarande
kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt.

3 �

Vid bed�mningen av om den f�rs�krade �r sjuk ska det bortses fr�n ar-

betsmarknadsm�ssiga, ekonomiska, sociala och liknande f�rh�llanden.

4 �

Sjukpenning l�mnas som hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels

f�rm�n enligt 45 �.

Ers�ttning f�r arbetsresor i st�llet f�r sjukpenning

5 �

F�r att underl�tta den f�rs�krades �terg�ng till arbete i anslutning till

ett sjukdomsfall f�r, i st�llet f�r den sjukpenning som annars skulle ha l�m-
nats, sk�lig ers�ttning l�mnas f�r den f�rs�krades merutgifter f�r resor till
och fr�n arbetet.

Ers�ttning l�mnas endast om merutgifterna beror p� att den f�rs�krades

h�lsotillst�nd inte till�ter honom eller henne att utnyttja det f�rds�tt som han
eller hon normalt anv�nder f�r att ta sig till sitt arbete.

SFS 2010:110

Avd. C

Sjukpenning i f�rebyggande syfte m.m.

6 �

En f�rs�krad har r�tt till sjukpenning �ven n�r han eller hon genomg�r

en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att

1. f�rebygga sjukdom,
2. f�rkorta sjukdomstiden, eller
3. helt eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan.
Som villkor f�r att sjukpenning ska l�mnas g�ller att den medicinska be-

handlingen eller medicinska rehabiliteringen har

ordinerats av l�kare, och

ing�r i en av F�rs�kringskassan godk�nd plan.

7 �

Om sjukpenning l�mnas enligt 6 � ska arbetsf�rm�gan anses nedsatt i

den utstr�ckning som den f�rs�krade p� grund av behandlingen eller rehabi-
literingen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta.

Familjehemsf�r�lder

8 �

Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barn som om-

fattas av uppdraget f�r tid n�r sjukpenning kommer i fr�ga, bed�ms r�tten
till sjukpenning med bortseende fr�n ers�ttningen.

Samordning med sjukl�n

9 �

Sjukpenning l�mnas inte p� grundval av anst�llningsf�rm�ner f�r tid

som ing�r i en sjukl�neperiod n�r den f�rs�krades arbetsgivare ska svara f�r
sjukl�n.

Sjukpenning f�r anst�llda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall,
m.m.

De f�rsta fjorton dagarna

10 �

F�r de f�rsta 14 dagarna i en sjukperiod l�mnas sjukpenning som sva-

rar mot sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning endast under f�rut-
s�ttning att den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat om han eller hon inte
hade varit sjuk.

Med tid f�r f�rv�rvsarbete enligt f�rsta stycket likst�lls tid som avses i

25 kap. 28 �.

11 �

Kan det inte utredas hur den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat un-

der sjukperiodens f�rsta 14 dagar g�ller f�ljande. Sjukpenningen f�r l�mnas
efter vad som kan anses sk�ligt med ledning av hur den f�rs�krade har f�r-
v�rvsarbetat f�re sjukperioden, om det kan antas att den f�rs�krade skulle ha
f�rv�rvsarbetat i motsvarande omfattning under de f�rsta 14 dagarna i sjuk-
perioden.

Studier

12 �

Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna

av sjukperioden f�r en f�rs�krad som bedriver s�dana studier som avses i
26 kap. 11 �.

SFS 2010:110

Avd. C

Periodiskt ekonomiskt st�d

13 �

Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna

av sjukperioden f�r en f�rs�krad som f�r periodiskt ekonomiskt st�d enligt
s�dana s�rskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter som avses i 26 kap.
12 �.

Arbetsmarknadspolitiska �tg�rder m.m.

14 �

Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna

av sjukperioden f�r en f�rs�krad som, p� s�tt avses i 26 kap. 13 �, deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller utvecklingser-
s�ttning, eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande.

Behandling och rehabilitering

15 �

Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna

av sjukperioden f�r en f�rs�krad som f�r s�dan behandling som avses i 6 �
eller 31 kap. 3 � och som under denna tid f�r livr�nta vid arbetsskada eller
annan skada som avses i 4144 kap.

Plikttj�nstg�ring

16 �

Det som f�reskrivs i 10 � g�ller �ven f�r tid efter de f�rsta 14 dagarna

f�r en f�rs�krad som fullg�r tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total-
f�rsvarsplikt, om tj�nstg�ringen avser grundutbildning som �r l�ngre �n 60
dagar.

Sjukanm�lan

17 �

Sjukpenning f�r inte l�mnas f�r tid innan anm�lan om sjukdomsfallet

har gjorts till F�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om det har funnits
hinder mot att g�ra en s�dan anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�r-
m�nen �nd� b�r l�mnas.

18 �

Om den f�rs�krades arbetsgivare ska anm�la sjukdomsfallet enligt

12 � f�rsta stycket lagen (1991:1047) om sjukl�n, ska sjukpenning som
grundas p� inkomst av anst�llning l�mnas utan hinder av det som anges i
17 �.

Ers�ttningsniv�er

Inledande best�mmelser

19 �

Sjukpenning l�mnas p�

normalniv�, eller
forts�ttningsniv�.
Sjukpenning p� normalniv�n ber�knas p� ett ber�kningsunderlag enligt

28 kap. 7 � 1 och sjukpenning p� forts�ttningsniv�n ber�knas p� ett ber�k-
ningsunderlag enligt 28 kap. 7 � 2.

SFS 2010:110

Avd. C

F�rm�nstiden

Inledande best�mmelse

20 �

Sjukpenning kan l�mnas f�r dagar i en sjukperiod s� l�nge den f�r-

s�krade uppfyller f�ruts�ttningarna f�r r�tt till sjukpenning inom den tid som
anges i 2124 a ��.

F�rm�nstiden f�r sjukpenning p� normalniv�n

21 �

Sjukpenning p� normalniv�n l�mnas f�r h�gst 364 dagar under en

ramtid som omfattar de 450 n�rmast f�reg�ende dagarna.

22 �

Om den f�rs�krade inom ramtiden redan har f�tt sjukpenning f�r 364

dagar p� normalniv�n, kan sjukpenning l�mnas enligt best�mmelserna i
24 �. Vid ber�kningen av antalet dagar med sjukpenning p� normalniv�n an-
ses som s�dana dagar �ven dagar med

1. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n,
2. ers�ttning f�r merutgifter enligt 5 �, och
3. rehabiliteringsers�ttning enligt 31 kap. 3 �.
Som dagar med sjukpenning p� normalniv�n r�knas vidare tretton dagar

under s�dan sjukl�neperiod som avses i 26 � andra stycket.

23 �

Om den f�rs�krade har en allvarlig sjukdom l�mnas sjukpenning p�

normalniv�n trots att s�dan sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar un-
der ramtiden. I s�dant fall till�mpas inte best�mmelserna i 22 och 24 ��.

F�rm�nstiden f�r sjukpenning p� forts�ttningsniv�n

24 �

Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r h�gst 550 dagar om

sjukpenning p� normalniv�n inte kan l�mnas p� grund av det som f�reskrivs
i 21 �. Detta g�ller �ven f�r dagar i en ny sjukperiod under f�ruts�ttning att
sjukpenning f�r maximalt antal dagar inte redan har l�mnats.

24 a �

Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r ytterligare dagar om

1. sjukperioden f�ranleds av en godk�nd arbetsskada enligt 3942 kap.,
2. den f�rs�krade �r intagen p� sjukhus eller p� grund av sjukdom f�r om-

fattande v�rd utan att vara intagen p� sjukhus,

3. den f�rs�krade p� grund av sjukdom har s�dan avg�rande f�rlust av

verklighetsuppfattningen och f�rm�gan att orientera sig att han eller hon inte
kan tillgodog�ra sig information, eller

4. en �terg�ng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt

program skulle medf�ra risk f�r allvarlig f�rs�mring av den f�rs�krades
sjukdom.

L�karintyg

25 �

Den f�rs�krade ska styrka neds�ttningen av arbetsf�rm�gan p� grund

av sjukdom senast fr�n och med den sjunde dagen efter sjukanm�l-
ningsdagen genom att l�mna in ett l�karintyg till F�rs�kringskassan.

SFS 2010:110

Avd. C

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter dels om undantag fr�n skyldigheten att l�mna l�karintyg enligt f�r-
sta stycket n�r ett s�dant intyg inte beh�vs, dels om att skyldigheten enligt
f�rsta stycket ska g�lla fr�n och med en annan dag.

Sjukperiod

26 �

Som sjukperiod anses tid d� en f�rs�krad

1. i oavbruten f�ljd lider av sjukdom som avses i 2 �,
2. har r�tt till sjukpenning enligt 6 �, eller
3. har r�tt till rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 2 och 3 ��.
Om r�tt till sjukpenning f�r den f�rs�krade uppkommer i omedelbar an-

slutning till en sjukl�neperiod enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, ska
sjukperioden anses omfatta ocks� sjukl�neperioden.

Karensdag

27 �

Sjukpenning l�mnas inte f�r den f�rsta dagen i en sjukperiod (karens-

dag), om inte n�got annat f�ljer av 28 �, 39 � eller 40

44 ��. Om sjukpen-

ningen ska arbetstidsber�knas g�ller detta den f�rsta dag i sjukperioden som
den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat om han eller hon inte hade varit
sjuk.

Best�mmelser om karenstid i st�llet f�r karensdag finns i 2931 ��.

28 �

Till en f�rs�krad som har r�tt till sjukpenning under medicinsk be-

handling eller medicinsk rehabilitering enligt 6 � l�mnas sjukpenning p�
normalniv�n eller forts�ttningsniv�n �ven f�r dag som avses i 27 �.

Karenstid f�r den som betalar egenavgift

29 �

En f�rs�krad som har inkomst av annat f�rv�rvsarbete och som beta-

lar egenavgift har r�tt att anm�la till F�rs�kringskassan att han eller hon vill
ha sjukpenning med en karenstid p� 3 eller 30 dagar.

Om den som betalar egenavgift inte g�r n�gon s�dan anm�lan, l�mnas

sjukpenning efter den karensdag som anges i 27 �.

30 �

Om den som betalar egenavgift g�r en s�dan anm�lan som anges i

29 �, ska sjukpenning som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete inte
l�mnas f�r de f�rsta 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag sjuk-
domsfallet intr�ffade inr�knad (karenstid).

31 �

Den som betalar egenavgift och som gjort anm�lan om karenstid en-

ligt 29 � f�r �verg� till sjukpenning med kortare eller ingen karenstid om han
eller hon inte har fyllt 55 �r.

�ndringen b�rjar g�lla 14 dagar efter den dag d� den beg�rdes hos F�r-

s�kringskassan. �ndringen f�r dock inte till�mpas vid sjukdom som intr�ffat
innan �ndringen har b�rjat g�lla.

SFS 2010:110

Avd. C

�terinsjuknande

32 �

Om en sjukperiod b�rjar inom fem dagar fr�n det att en tidigare sjuk-

period har avslutats ska best�mmelserna i 2024 a och 27 �� till�mpas som
om den senare sjukperioden �r en forts�ttning p� den tidigare sjukperioden.

33 �

Om en sjukperiod b�rjar inom 20 dagar efter f�reg�ende sjukperiods

slut ska best�mmelsen i 30 � om karenstid f�r den som betalar egenavgift
till�mpas p� s� s�tt att de b�da perioderna ska anses som en sjukperiod.

Sjukpenning i samband med sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning eller pension

34 �

En f�rs�krad har inte r�tt till sjukpenning om han eller hon f�r hel

sjukers�ttning eller hel aktivitetsers�ttning.

En f�rs�krad har inte heller r�tt till sjukpenning om han eller hon under

m�naden n�rmast f�re den d� han eller hon b�rjade f� hel �lderspension fick
hel sjukers�ttning.

35 �

Best�mmelserna i 34 � om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska

till�mpas �ven n�r den f�rs�krade skulle ha haft s�dan ers�ttning i form av
garantiers�ttning om han eller hon hade haft r�tt till s�dan ers�ttning enligt
best�mmelserna i 35 kap. 4

17 �� om f�rs�kringstid.

35 a �

Sjukpenning l�mnas inte till en f�rs�krad under de tre kalender-

m�nader som infaller efter utg�ngen av en period med sjukers�ttning eller
aktivitetsers�ttning. Detta g�ller dock endast till den del neds�ttningen av ar-
betsf�rm�gan svarar mot den neds�ttning f�r vilken sjukers�ttning eller akti-
vitetsers�ttning har l�mnats. Sjukpenning l�mnas dock i fall som avses i 23
eller 24 a �.

Sjukpenning efter 65-�rsdagen

36 �

Har den f�rs�krade f�tt sjukpenning f�r 180 dagar efter ing�ngen av

den m�nad n�r han eller hon fyllde 65 �r, f�r F�rs�kringskassan besluta att
sjukpenning inte l�ngre ska l�mnas till den f�rs�krade.

Sjukpenning efter 70-�rsdagen

37 �

F�r tid efter ing�ngen av den m�nad d� den f�rs�krade fyllt 70 �r f�r

sjukpenning l�mnas under h�gst 180 dagar.

Ber�kning av antalet dagar

38 �

N�r antalet dagar ber�knas enligt 36 eller 37 � ska varje dag som

sjukpenning har l�mnats f�r r�knas som en dag.

Allm�nt h�griskskydd

39 �

Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�m-

melsen i 27 � f�r sammanlagt tio dagar under de senaste tolv m�naderna, kan
sjukpenning l�mnas �ven f�r dag som avses i 27 � (allm�nt h�griskskydd).

SFS 2010:110

Avd. C

S�rskilt h�griskskydd

40 �

Efter ans�kan av den f�rs�krade f�r F�rs�kringskassan besluta att

sjukpenning kan l�mnas �ven f�r dag som avses i 27 � (s�rskilt h�grisk-
skydd).

41 �

Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd f�r meddelas om den f�rs�krade

har en sjukdom som under en tolvm�nadersperiod kan antas medf�ra ett
st�rre antal sjukperioder.

42 �

Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd f�r �ven meddelas f�r en sjuk-

period n�r den f�rs�krade, som givare av biologiskt material enligt lagen
(1995:831) om transplantation m.m., har r�tt till sjukpenning till f�ljd av in-
grepp f�r att ta till vara det biologiska materialet eller f�rberedelser f�r s�-
dant ingrepp.

43 �

Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd enligt 41 � g�ller fr�n och med

den kalenderm�nad n�r ans�kan gjordes, om inte annat anges i beslutet.

H�griskskyddet ska g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det

finns s�rskilda sk�l, tills vidare.

44 �

Ett beslut om s�rskilt h�griskskydd enligt 41 � ska upph�vas om det

villkor som anges d�r inte l�ngre �r uppfyllt.

F�rm�nsniv�er och arbetsf�rm�ga

45 �

Sjukpenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er:

1. Hel sjukpenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�krade saknar arbets-

f�rm�ga.

2. Tre fj�rdedels sjukpenning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga

�r nedsatt med minst tre fj�rdedelar men inte saknas helt.

3. Halv sjukpenning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt

med minst h�lften men inte med tre fj�rdedelar.

4. En fj�rdedels sjukpenning l�mnas n�r den f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r

nedsatt med minst en fj�rdedel men inte med h�lften.

Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning (Rehabiliteringskedjan)

Grundl�ggande best�mmelse

46 �

Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas

om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen inte kan utf�ra sitt vanliga arbete
eller annat l�mpligt arbete som arbetsgivaren tillf�lligt erbjuder honom eller
henne.

Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�r-

v�rvsarbete under minst en fj�rdedel av sin normala arbetstid en viss dag,
ska hans eller hennes arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst motsvarande grad
den dagen.

SFS 2010:110

Avd. C

S�rskilt om bed�mningen efter 90 dagar

47 �

Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbets-

f�rm�ga under 90 dagar ska det �ven beaktas om han eller hon kan f�rs�rja
sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.

Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till

h�gst ett heltidsarbete.

S�rskilt om bed�mningen efter 180 dagar

48 �

Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbets-

f�rm�ga under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns s�rskilda sk�l mot
det eller det i annat fall kan anses osk�ligt, beaktas om den f�rs�krade har s�-
dan f�rm�ga att han eller hon kan f�rs�rja sig sj�lv genom

1. f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarkanden i �vrigt, eller
2. annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r honom eller henne.
Vid bed�mningen till�mpas 47 � andra stycket.

S�rskilt om bed�mningen efter 365 dagar

49 �

Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbets-

f�rm�ga under 365 dagar ska det, om det inte kan anses osk�ligt, alltid beak-
tas om han eller hon har s�dan f�rm�ga som avses i 48 �.

Vid bed�mningen till�mpas 47 � andra stycket.

Bed�mning av arbetsf�rm�gan vid medicinsk behandling och rehabilitering

50 �

I de fall den f�rs�krade �r i behov av n�gon medicinsk behandling el-

ler medicinsk rehabilitering som avses i 27 kap. 6 � eller rehabili-
terings�tg�rd som avses i 2931 kap., ska bed�mningen enligt 4649 �� g�-
ras med beaktande av den f�rs�krades arbetsf�rm�ga efter en s�dan �tg�rd.

Sammanl�ggning av sjukperioder

51 �

Vid ber�kningen av hur l�ng tid den f�rs�krade har haft nedsatt ar-

betsf�rm�ga enligt 4649 �� ska dagar i sjukperioder l�ggas samman om
den f�rs�krade

1. har f�rv�rvsarbetat under en period om mindre �n 90 dagar mellan sjuk-

perioderna, eller

2. inte har f�rv�rvsarbetat alls mellan sjukperioderna.

F�r�ldralediga

52 �

Vid pr�vning av r�tt till sjukpenning f�r tid n�r den f�rs�krade annars

skulle ha f�tt f�r�ldrapenning, ska arbetsf�rm�gan anses nedsatt endast i den
utstr�ckning som den f�rs�krades f�rm�ga att v�rda barn �r nedsatt p� grund
av sjukdom.

SFS 2010:110

Avd. C

F�rs�krade som f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning m.m.

53 �

Vid pr�vningen av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning ska det vid

bed�mningen av hans eller hennes arbetsf�rm�ga bortses fr�n den ned-
s�ttning av f�rm�gan eller m�jligheten att bereda sig arbetsinkomst som lig-
ger till grund f�r ers�ttning till den f�rs�krade i form av

1. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning, eller
2. livr�nta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 4144 kap.

54 �

Best�mmelsen i 53 � 1 ska till�mpas �ven n�r den f�rs�krade skulle

ha haft sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning
om han eller hon hade haft r�tt till s�dan ers�ttning enligt best�mmelserna i
35 kap. 417 �� om f�rs�kringstid.

55 �

F�r en f�rs�krad som f�rv�rvsarbetar under tid som han eller hon f�r

sjukers�ttning enligt best�mmelserna i 37 kap. 3 � ska neds�ttningen av ar-
betsf�rm�gan, om det inte g�r att avg�ra till vilken tid och till vilket f�r-
v�rvsarbete neds�ttningen h�nf�r sig, i f�rsta hand anses h�nf�ra sig till s�-
dant f�rv�rvsarbete som avses i den paragrafen.

F�r en f�rs�krad som avses i f�rsta stycket ska bed�mningen enligt 53 �

alltid g�ras som om sjukers�ttning och livr�nta l�mnas med oavkortade be-
lopp.

Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

55 a �

F�r en f�rs�krad som p� grund av sjukdom �r fr�nvarande fr�n ett

arbetsmarknadspolitiskt program, ska det vid bed�mningen av neds�ttningen
av arbetsf�rm�gan beaktas om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur
st�nd att delta i programmet.

F�rs�krade som l�mnat arbetsmarknadspolitiska program

55 b �

F�r en f�rs�krad som p� grund av sjukdom har l�mnat ett arbets-

marknadspolitiskt program, och som har formell m�jlighet att �terintr�da i
ett s�dant program, ska det vid bed�mningen av neds�ttningen av arbetsf�r-
m�gan �ven beaktas den f�rs�krades f�rm�ga att delta i ett s�dant program.

Arbetsgivarintr�de m.m.

Allm�nna best�mmelser

56 �

Genom ett kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller god-

k�nts av en central arbetstagarorganisation f�r det best�mmas att en arbets-
givare, som har betalat ut l�n till en arbetstagare under sjukdom, har r�tt till
arbetstagarens sjukpenning.

57 �

En arbetsgivare som �r bunden av ett kollektivavtal enligt 56 � f�r

till�mpa avtalet �ven p� en arbetstagare som inte tillh�r den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen, om arbetstagaren syssels�tts i arbete som avses
med avtalet och inte omfattas av n�got annat till�mpligt kollektivavtal.

SFS 2010:110

Avd. C

Ytterligare f�reskrifter

58 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer

meddelar ytterligare f�reskrifter om sjukpenningber�kning och hand-
l�ggning av sjukdomsfall f�r arbetstagare hos staten som omfattas av
s�dant avtal som avses i 56 �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

�ven f�reskrifter om sjukpenningber�kning f�r arbetstagare med statligt reg-
lerad anst�llning som �r anst�llda hos en annan arbetsgivare �n staten och
som omfattas av s�dant kollektivavtal som anges i 56 �.

Utbetalning till arbetsgivare

59 �

Sjukpenning som enligt best�mmelserna i 56

58 �� betalas ut till en

arbetsgivare ska minskas med s�dan l�n under sjukdom som arbetsgivaren
l�mnar till arbetstagaren f�r samma tid som sjukpenningen avser, dock en-
dast med den del av l�nen under sjukdom som �verstiger

1. 90 procent i fr�ga om sjukpenning p� normalniv�n, och
2. 85 procent i fr�ga om sjukpenning p� forts�ttningsniv�n.
Vid ber�kningen till�mpas best�mmelserna i 28 kap. 20 och 21 ��.

Intr�de av staten efter konsul�rt bist�nd

60 �

Om en f�rs�krad har blivit sjuk utomlands och d� f�tt ekonomisktst�d

av utrikesf�rvaltningen kan f�rvaltningen f� r�tt till den f�rs�krades sjuk-
penning. Detta g�ller dock endast i den utstr�ckning sjukpenningen inte
�verstiger vad som l�mnats som ekonomiskt st�d.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r-

mare f�reskrifter om utrikesf�rvaltningens r�tt enligt f�rsta stycket.

F�reskrifter f�r arbetsgivare f�r sj�m�n

61 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om i vilken utstr�ckning ers�ttning som en arbetsgivare f�r sj�-
m�n som avses i sj�manslagen (1973:282) har r�tt till enligt 5659 �� ska
l�mnas f�r varje dag och med viss procent av utbetald l�n och andra kostna-
der som arbetsgivaren haft f�r den anst�llde.

28 kap. Ber�kning av sjukpenning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns grundl�ggande best�mmelser i 2

6 ��.

Vidare finns best�mmelser om
ers�ttningsniv� och ber�kningsunderlag i 79 ��,

kalenderdagsber�knad sjukpenning i 10 och 11 ��,

arbetstidsber�knad sjukpenning i 1218 ��, och

samordning av sjukpenning med samtidig l�n i 1921 ��.

SFS 2010:110

Avd. C

Grundl�ggande best�mmelser

Ber�kningsmetoder

2 �

Sjukpenning l�mnas som

kalenderdagsber�knad sjukpenning, eller

arbetstidsber�knad sjukpenning.

3 �

Kalenderdagsber�knad sjukpenning l�mnas f�r alla dagar i veckan

oavsett om den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete eller inte.

Arbetstidsber�knad sjukpenning l�mnas bara f�r timmar eller dagar n�r

den f�rs�krade skulle ha f�rv�rvsarbetat.

N�r kalenderdagsber�knas respektive arbetstidsber�knas sjukpenningen?

4 �

Sjukpenning ska kalenderdagsber�knas om inte annat f�ljer av 5 �.

5 �

Sjukpenning ska arbetstidsber�knas

1. under de f�rsta 14 dagarna i en sjukperiod enligt 27 kap. 10 och 11 ��,
2. under studietid som avses i 27 kap. 12 �,
3. under tid med periodiskt ekonomiskt underst�d som avses i 27 kap.

13 �,

4. under deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program som avses i

27 kap. 14 �,

5. under behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 15 �, och
6. under plikttj�nstg�ring som avses i 27 kap. 16 �.
Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller endast till den del sjukpenningen

motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning. Om den f�rs�k-
rade har inkomst �ven av annat f�rv�rvsarbete, ska sjukpenningen kalen-
derdagsber�knas i den delen.

6 �

Sjukpenning ska alltid kalenderdagsber�knas n�r den f�rs�krade

1. �r helt eller delvis arbetsl�s och anm�ld som arbetss�kande hos den of-

fentliga arbetsf�rmedlingen samt �r beredd att ta ett erbjudet arbete i en
omfattning som svarar mot den best�mda sjukpenninggrundande inkomsten,

2. f�r sjukpenning f�r tid d� han eller hon annars skulle ha f�tt gra-

viditetspenning, f�r�ldrapenning eller rehabiliteringspenning, eller

3. �r egenf�retagare och har en sjukpenninggrundande inkomst som best�r

av endast inkomst av annat f�rv�rvsarbete.

Om sjukpenning till en familjehemsf�r�lder ska ber�knas p� grundval av

en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ers�ttning f�r v�rden, ska
sjukpenning som motsvarar denna ers�ttning kalenderdagsber�knas.

Ber�kningsunderlag

Allm�nna best�mmelser

7 �

Den f�rs�krades sjukpenning ska ber�knas p� ett underlag (ber�k-

ningsunderlag) som f�r

1. sjukpenning p� normalniv�n motsvarar 80 procent av den f�rs�krades

sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet
0,97, och

SFS 2010:110

Avd. C

2. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n motsvarar 75 procent av den f�rs�k-

rades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med ta-
let 0,97.

Ber�kningsunderlag vid sjukl�n

8 �

Om en arbetsgivare ska svara f�r sjukl�n f�r samma dag som sjuk-

penning kommer i fr�ga, ska sjukpenningens storlek ber�knas p� grundval
av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anst�llnings-
f�rm�ner fr�n den arbetsgivaren.

�rsarbetstiden ber�knas i de fall som anges i f�rsta stycket p� grundval av

ber�knat antal timmar i f�rv�rvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara
f�r sjukl�n.

Ber�kning f�r familjehemsf�r�lder

9 �

F�r en familjehemsf�r�lder som f�r ers�ttning f�r v�rden f�r tid d�

sjukpenning kommer i fr�ga, ska sjukpenningens storlek och �rsarbetstiden
ber�knas p� en sjukpenninggrundande inkomst respektive ett ber�knat antal
timmar i f�rv�rvsarbete som inte omfattar ers�ttningen.

Kalenderdagsber�knad sjukpenning

10 �

F�r dagar i en sjukperiod g�ller att hel kalenderdagsber�knad sjuk-

penning motsvarar kvoten mellan

ber�kningsunderlaget enligt 7 � 1 eller 2 och

365.

Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas

upp�t.

11 �

Till den del den f�rs�krade �r arbetsl�s l�mnas hel sjukpenning med

h�gst 486 kronor om dagen. Detta g�ller dock inte sjukpenning som avses i
27 kap. 6 �.

Arbetstidsber�knad sjukpenning

12 �

N�r arbetstidsber�knad sjukpenning ska ber�knas till�mpas

13 och 16 ��, om sjukpenning ska l�mnas f�r endast en dag, och

1416 ��, om sjukpenning ska l�mnas f�r mer �n en dag.

13 �

Om sjukpenning ska l�mnas f�r endast en dag, ska hel sjukpenning

ber�knas enligt f�ljande:

1. F�rst ska ber�kningsunderlaget enligt 7 � 1 eller 2 divideras med �rsar-

betstiden, varefter kvoten avrundas till n�rmaste hela krontal.

2. D�refter ska kvoten som f�s i 1 multipliceras med antalet timmar av or-

dinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid.

14 �

Om sjukpenning p� samma f�rm�nsniv� l�mnas f�r mer �n en dag,

ska hel sjukpenning f�r dag ber�knas f�r dessa dagar enligt f�ljande:

SFS 2010:110

Avd. C

1. F�rst ska kvoten enligt 13 � 1 ber�knas.
2. D�refter ska kvoten enligt 1 multipliceras med det sammanlagda antalet

timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser
dessa dagar.

3. Slutligen ska den produkt som f�s i 2 divideras med antalet dagar med

sjukpenning.

15 �

Om sjukpenning l�mnas p� olika f�rm�nsniv�er f�r mer �n en dag ska

de timmar som avser samma niv� adderas var f�r sig. Sjukpenning ska be-
r�knas f�r varje s�dan period f�r sig.

16 �

Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt 13

15 �� inte uppg�r till ett helt timtal, ska avrundning g�ras till n�rmaste hela
timtal, varvid halv timme avrundas upp�t.

Sjukpenning avrundas till n�rmaste hela krontal, varvid 50 �re avrundas

upp�t.

17 �

Om den f�rs�krades sjukpenning i de fall som avses i 5 � motsvarar

sjukpenninggrundande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvs-
arbete ber�knas beloppet av hel sjukpenning f�r dag enligt f�ljande:

1. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av anst�llning ber�k-

nas enligt 12

16 ��.

2. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av annat f�r-

v�rvsarbete ber�knas enligt 10 och 11 ��.

18 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om schablonber�kning av ordinarie arbetstid och motsvarande
normal arbetstid.

Samordning av sjukpenning med samtidig l�n

19 �

Om den f�rs�krade f�r l�n av arbetsgivaren under sjukdom f�r samma

tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenningen minskas med det belopp
som l�nen under sjukdomen �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade
skulle ha f�tt i l�n om han eller hon hade arbetat.

Till den del l�nen under sjukdom l�mnas i f�rh�llande till l�n i arbete som

f�r �r r�knat �verstiger den h�gsta sjukpenninggrundande inkomst som kan
ber�knas enligt 25 kap. 5 � andra stycket, ska minskning dock endast g�ras
med belopp som �verstiger

1. 90 procent av l�nen i arbete i fr�ga om sjukpenning p� normalniv�n,

och

2. 85 procent av l�nen i arbete i fr�ga om sjukpenning p� forts�ttnings-

niv�n.

20 �

Vid till�mpning av best�mmelserna i 19 � ska ers�ttning som l�mnas

till den f�rs�krade p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring enligt
grunder som fastst�lls i kollektivavtal anses som l�n under sjukdom fr�n ar-
betsgivare.

SFS 2010:110

Avd. C

21 �

Det belopp varmed minskning enligt 19 � ska g�ras, avrundas till n�r-

mast l�gre hela krontal.

Avr�kning ska i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjukpenning som av-

ser samma tid som den l�n under sjukdom som f�ranlett minskningen. Av-
r�kningen f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av sjukpenning.

III Rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning

29 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser

Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

rehabilitering i 30 kap., och

rehabiliteringsers�ttning i 31 kap.

Inledande best�mmelser

2 �

Rehabilitering enligt best�mmelserna i denna underavdelning ska syfta

till att en f�rs�krad som har drabbats av sjukdom ska f� tillbaka sin arbets-
f�rm�ga och f� f�ruts�ttningar att f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete
(arbetslivsinriktad rehabilitering).

3 �

Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen p�g�r kan

rehabiliteringsers�ttning l�mnas enligt best�mmelserna i 31 kap.

30 kap. Rehabilitering

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om rehabilitering i 2

11 ��.

Vidare finns best�mmelser om rehabiliteringsplan i 12

14 ��.

Allm�nna best�mmelser

Rehabiliterings�tg�rder

2 �

En f�rs�krad har r�tt till rehabiliterings�tg�rder enligt best�mmelserna

i detta kapitel.

3 �

Rehabiliterings�tg�rder ska planeras i samr�d med den f�rs�krade och

utg� fr�n hans eller hennes individuella f�ruts�ttningar och behov.

4 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om rehabilitering av f�rs�krade som inte �r bosatta
h�r i landet.

Arbetshj�lpmedel

5 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om bidrag till s�dana arbetshj�lpmedel som en f�rv�rvsarbetan-
de f�rs�krad beh�ver som ett led i sin rehabilitering.

SFS 2010:110

Avd. C

Arbetsgivarens skyldigheter

6 �

Den f�rs�krades arbetsgivare ska efter samr�d med den f�rs�krade

l�mna de upplysningar till F�rs�kringskassan som beh�vs f�r att den f�r-
s�krades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarl�ggas och �ven i �v-
rigt medverka till det. Arbetsgivaren ska ocks� svara f�r att de �tg�rder vid-
tas som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering.

Best�mmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning

och rehabilitering finns �ven i arbetsmilj�lagen (1977:1160).

Den f�rs�krades skyldigheter

7 �

Den f�rs�krade ska

l�mna de upplysningar som beh�vs f�r att klarl�gga hans eller hennes

behov av rehabilitering, och

efter b�sta f�rm�ga aktivt medverka i rehabiliteringen.

F�rs�kringskassans skyldigheter

8 �

F�rs�kringskassan samordnar och ut�var tillsyn �ver de insatser som

beh�vs f�r rehabiliteringsverksamheten.

9 �

F�rs�kringskassan ska i samr�d med den f�rs�krade se till att

den f�rs�krades behov av rehabilitering snarast klarl�ggs, och

de �tg�rder vidtas som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering av den f�r-

s�krade.

10 �

F�rs�kringskassan ska, om den f�rs�krade medger det, i arbetet med

rehabiliteringen samverka med

den f�rs�krades arbetsgivare och arbetstagarorganisation,

h�lso- och sjukv�rden,

socialtj�nsten,

Arbetsf�rmedlingen, och

andra myndigheter som ber�rs av rehabiliteringen av den f�rs�krade.

F�rs�kringskassan ska verka f�r att de organisationer och myndigheter

som anges i f�rsta stycket, var och en inom sitt verksamhetsomr�de, vidtar
de �tg�rder som beh�vs f�r en effektiv rehabilitering av den f�rs�krade.

11 �

F�rs�kringskassan ska se till att rehabiliterings�tg�rder p�b�rjas s�

snart det �r m�jligt av medicinska och andra sk�l.

Rehabiliteringsplan

N�r en rehabiliteringsplan ska uppr�ttas

12 �

Om den f�rs�krade beh�ver en rehabiliterings�tg�rd, f�r vilken reha-

biliteringsers�ttning kan l�mnas, ska F�rs�kringskassan uppr�tta en rehabili-
teringsplan. Planen ska i den utstr�ckning det �r m�jligt uppr�ttas i samr�d
med den f�rs�krade.

SFS 2010:110

Avd. C

Rehabiliteringsplanens inneh�ll

13 �

En rehabiliteringsplan ska ange

1. de rehabiliterings�tg�rder som ska komma i fr�ga,
2. vem som har ansvaret f�r rehabiliterings�tg�rderna,
3. en tidsplan f�r rehabiliteringen,
4. de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r att genomf�ra rehabiliteringen, och
5. den ber�knade kostnaden f�r ers�ttning under rehabiliteringstiden.

Kontroll och uppf�ljning

14 �

F�rs�kringskassan ska fortl�pande se till att en rehabiliteringsplan

f�ljs och att det vid behov g�rs �ndringar i den.

31 kap. Rehabiliteringsers�ttning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

ers�ttningsformer i 2 �,

r�tten till rehabiliteringsers�ttning i 37 ��,

rehabiliteringspenning i 813 ��, och

s�rskilt bidrag i 14 �.

Ers�ttningsformer

2 �

Rehabiliteringsers�ttning l�mnas i f�ljande former:

1. Rehabiliteringspenning till en f�rs�krad som deltar i arbetslivsinriktad

rehabilitering.

2. S�rskilt bidrag till en f�rs�krad f�r kostnader som uppst�r i samband

med arbetslivsinriktad rehabilitering.

R�tten till rehabiliteringsers�ttning

Allm�nna best�mmelser

3 �

Vid sjukdom som s�tter ned en f�rs�krads arbetsf�rm�ga med minst en

fj�rdedel har den f�rs�krade r�tt till rehabiliteringsers�ttning under tid d�
han eller hon deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att

1. f�rkorta sjukdomstiden, eller
2. helt eller delvis f�rebygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan.

4 �

Rehabiliteringsers�ttning l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den

n�r den f�rs�krade fyller 65 �r.

5 �

En f�rs�krad som f�r rehabiliteringsers�ttning f�r beh�lla ers�ttningen

1. vid kortvarig ledighet f�r enskild angel�genhet av vikt, och
2. vid ledighet p� grund av uppeh�ll i rehabiliteringen enligt f�reskrifter

som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�m-
mer.

SFS 2010:110

Avd. C

Rehabiliteringsers�ttning vid utbildning

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om rehabiliteringsers�ttning vid utbildning.

Familjehemsf�r�lder

7 �

Om en familjehemsf�r�lder f�r ers�ttning f�r v�rden av barn som om-

fattas av uppdraget f�r tid n�r rehabiliteringspenning kommer i fr�ga, be-
d�ms r�tten till rehabiliteringspenning med bortseende fr�n ers�ttningen.

Rehabiliteringspenning

F�rm�nsniv�er och arbetsf�rm�ga

8 �

Rehabiliteringspenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er:

1. Hel rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�krade saknar ar-

betsf�rm�ga.

2. Tre fj�rdedels rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�k-

rades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar men inte saknas
helt.

3. Halv rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�krades arbets-

f�rm�ga �r nedsatt med minst h�lften men inte med tre fj�rdedelar.

4. En fj�rdedels rehabiliteringspenning l�mnas f�r dag n�r den f�rs�k-

rades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst en fj�rdedel men inte med h�lften.

Arbetsf�rm�gan ska under tiden f�r rehabiliterings�tg�rden anses nedsatt i

den utstr�ckning den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r f�rhindrad att f�r-
v�rvsarbeta.

9 �

Vid till�mpningen av 8 � f�rsta stycket ska det bortses fr�n s�dan ar-

betsf�rm�ga som den f�rs�krade utnyttjar i samband med f�rv�rvsarbete
som utf�rs med st�d av 37 kap. 3 �. Om det inte g�r att avg�ra till vilken tid
och till vilket f�rv�rvsarbete neds�ttningen av arbetsf�rm�gan h�nf�r sig ska
denna i f�rsta hand anses h�nf�ra sig till s�dant f�rv�rvsarbete som avses i
37 kap. 3 �.

Ers�ttningsniv� och ber�kningsunderlag

10 �

Hel rehabiliteringspenning f�r dag motsvarar kvoten mellan

den f�rs�krades ber�kningsunderlag enligt 28 kap. 7 � 1 eller 2 och
365.
Vid ber�kningen ska best�mmelserna i 27 kap. 2124 a, 26 och 32 ��

samt 28 kap. 10 � till�mpas.

Ber�kningsunderlag f�r familjehemsf�r�lder

11 �

I fall som avses i 7 � ska rehabiliteringspenningens storlek ber�knas

p� en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar den ers�ttning som
den f�rs�krade f�r i egenskap av familjehemsf�r�lder.

SFS 2010:110

Avd. C

Samordning med andra f�rm�ner

12 �

Rehabiliteringspenningen ska minskas med det belopp den f�rs�krade

f�r samma tid f�r som

1. f�r�ldrapenningsf�rm�n,
2. sjukpenning,
3. sjukpenning eller livr�nta vid arbetsskada eller annan skada som avses i

4044 kap. eller motsvarande ers�ttning enligt n�gon annan f�rfattning,
dock endast till den del ers�ttningen avser samma inkomstbortfall som reha-
biliteringspenningen �r avsedd att t�cka, eller

4. studiest�d enligt studiest�dslagen (1999:1395) eller ers�ttning till delta-

gare i teckenspr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF), dock inte till den
del studiest�det �r �terbetalningspliktigt.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r motsvarande f�rm�n

som l�mnas till den f�rs�krade p� grundval av utl�ndsk lagstiftning.

Arbetsgivarintr�de m.m.

13 �

Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de och intr�de av staten i vissa

fall i 27 kap. 56

58 och 60 �� ska till�mpas �ven n�r det g�ller rehabili-

teringspenning.

S�rskilt bidrag

14 �

S�rskilt bidrag l�mnas under rehabiliteringstiden f�r kostnader som

uppst�r f�r den f�rs�krade i samband med rehabiliteringen. Regeringen eller
den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter
om s�dant bidrag.

IV Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning

32 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjukers�tt-

ning och aktivitetsers�ttning i 33 kap.

Vidare finns
best�mmelser om inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad

aktivitetsers�ttning i 34 kap.,

best�mmelser om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av

garantiers�ttning i 35 kap.,

gemensamma best�mmelser om sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i

36 kap., och

best�mmelser om f�rs�krade som senast f�r juli 2008 beviljats icke tids-

begr�nsad sjukers�ttning i 37 kap.

SFS 2010:110

Avd. C

33 kap. Allm�nna best�mmelser om sjukers�ttning och
aktivitetsers�ttning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2

4 ��.

Vidare finns best�mmelser om

r�tten till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i 58 ��,

f�rm�nsniv�er i 913 ��,

f�rm�nstiden i 1420 ��,

aktiviteter under tid med aktivitetsers�ttning i 2125 ��, och

s�rskilda insatser f�r f�rs�krade med tre fj�rdedels ers�ttning i 26

28 ��.

Inledande best�mmelser

2 �

Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning kan l�mnas till en f�rs�krad

vars arbetsf�rm�ga �r l�ngvarigt nedsatt.

3 �

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas i form av

1. inkomstrelaterad ers�ttning enligt 34 kap., och
2. garantiers�ttning enligt 35 kap.

4 �

Sjukers�ttning l�mnas tills vidare, medan aktivitetsers�ttning l�mnas

f�r viss tid.

R�tten till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

Nedsatt arbetsf�rm�ga

5 �

En f�rs�krad vars arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst en fj�rdedel p�

grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska pre-
stationsf�rm�gan och som var f�rs�krad vid f�rs�kringsfallet har, enligt n�r-
mare best�mmelser i denna underavdelning, r�tt till sjukers�ttning eller akti-
vitetsers�ttning.

Om f�rs�kringsfallet har intr�ffat f�re ing�ngen av det �r d� den f�r-

s�krade fyllde 18 �r, g�ller inte kravet att den f�rs�krade ska vara f�rs�krad
vid f�rs�kringsfallet.

6 �

F�r r�tt till sjukers�ttning kr�vs att arbetsf�rm�gan kan anses stadig-

varande nedsatt och att �tg�rder som avses i 27 kap. 6 � samt i 2931 kap.
inte bed�ms kunna leda till att den f�rs�krade �terf�r n�gon arbetsf�rm�ga.

7 �

F�r r�tt till aktivitetsers�ttning kr�vs att neds�ttningen kan antas best�

under minst ett �r.

Funktionshindrade som g�r i skolan

8 �

En f�rs�krad som p� grund av funktionshinder �nnu inte har avslutat

sin skolg�ng p� grundskoleniv� och gymnasial niv� vid ing�ngen av juli det
�r d� han eller hon fyller 19 �r har r�tt till aktivitetsers�ttning.

SFS 2010:110

Avd. C

F�rm�nsniv�er

F�rm�nsniv�erna och arbetsf�rm�gan

9 �

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas enligt f�ljande f�rm�ns-

niv�er:

1. Hel sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den f�rs�krades

arbetsf�rm�ga �r helt eller i det n�rmaste helt nedsatt.

2. Tre fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den

f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt i mindre grad �n som anges i 1 men
med minst tre fj�rdedelar.

3. Halv sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den f�rs�k-

rades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med mindre �n tre fj�rdedelar men med minst
h�lften.

4. En fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas n�r den

f�rs�krades arbetsf�rm�ga �r nedsatt med mindre �n h�lften men med minst
en fj�rdedel.

Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning

10 �

N�r det bed�ms hur nedsatt arbetsf�rm�gan �r ska F�rs�kringskassan

beakta den f�rs�krades f�rm�ga att f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete
p� arbetsmarknaden.

11 �

Bed�mningen enligt 10 � ska g�ras

efter samma grunder oavsett p� vilket s�tt prestationsf�rm�gan �r ned-

satt, och

i f�rh�llande till ett heltidsarbete.

Med inkomst av arbete likst�lls i sk�lig omfattning v�rdet av arbete med

sk�tsel av hemmet.

12 �

Under tid som den f�rs�krade genomg�r behandling eller rehabili-

tering som avses i 27 kap. 6 � eller 31 kap. 3 �, ska arbetsf�rm�gan anses
nedsatt i den utstr�ckning som behandlingen eller rehabiliteringen hindrar
honom eller henne fr�n att f�rv�rvsarbeta.

Funktionshindrade som g�r i skolan

13 �

En funktionshindrad som avses i 8 � f�r hel aktivitetsers�ttning obe-

roende av arbetsf�rm�gans neds�ttning.

F�rm�nstiden

Allm�nna best�mmelser

14 �

Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas fr�n och med den m�-

nad d� r�tten till f�rm�nen har uppkommit, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka
�n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden.

N�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning l�mnas utan ans�kan enligt

36 kap. 25 �, l�mnas ers�ttningen dock fr�n och med m�naden efter den d�
beslutet om f�rm�nen meddelats.

SFS 2010:110

Avd. C

15 �

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas, om inte n�got annat �r

s�rskilt f�reskrivet, till och med den m�nad n�r r�tten till f�rm�nen upph�r.

Sjukers�ttning

16 �

Sjukers�ttning kan l�mnas tidigast fr�n och med den m�nad d� den

f�rs�krade fyller 30 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d�
han eller hon fyller 65 �r.

17 �

F�rs�kringskassan ska i samband med beslut om sjukers�ttning be-

sluta att en ny utredning av den f�rs�krades arbetsf�rm�ga ska g�ras efter
viss tid, dock senast inom tre �r fr�n beslutet. Efter en s�dan utredning ska
F�rs�kringskassan, s� l�nge r�tt till sjukers�ttning f�religger, besluta att yt-
terligare utredning av arbetsf�rm�gan ska g�ras efter viss tid, dock senast
inom tre �r fr�n det att f�reg�ende utredning slutf�rdes.

Om den f�rs�krade har fyllt 60 �r beh�ver beslut om ny utredning inte

fattas.

Aktivitetsers�ttning

18 �

Aktivitetsers�ttning kan tidigast l�mnas fr�n och med juli det �r d�

den f�rs�krade fyller 19 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad
d� han eller hon fyller 30 �r.

19 �

Ett beslut om aktivitetsers�ttning f�r inte avse l�ngre tid �n tre �r.

Funktionshindrade som g�r i skolan

20 �

En funktionshindrad som avses i 8 � har r�tt till aktivitetsers�ttning

under den tid som skolg�ngen varar.

Aktiviteter under tid med aktivitetsers�ttning

Allm�nna best�mmelser

21 �

I samband med ett beslut om att bevilja en f�rs�krad aktivitets-

ers�ttning ska F�rs�kringskassan unders�ka om han eller hon under den tid
ers�ttningen ska l�mnas kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam
inverkan p� hans eller hennes sjukdomstillst�nd eller fysiska eller psykiska
prestationsf�rm�ga.

22 �

Om den f�rs�krade bed�ms kunna delta i aktiviteter ska F�rs�k-

ringskassan n�rmare planera vilka aktiviteter som �r l�mpliga f�r honom el-
ler henne. Planeringen ska ske i samr�d med den f�rs�krade och F�r-
s�kringskassan ska i m�jligaste m�n tillgodose den f�rs�krades �nskem�l.
Om F�rs�kringskassan och den f�rs�krade kommer �verens ska F�rs�k-
ringskassan uppr�tta en plan f�r aktiviteterna.

23 �

F�rs�kringskassan ska verka f�r att planerade aktiviteter kommer

till st�nd. F�rs�kringskassan ska samordna de insatser som beh�vs och se till

SFS 2010:110

Avd. C

att �tg�rder vidtas f�r att underl�tta f�r den f�rs�krade att delta i akti-
viteterna.

24 �

Som aktiviteter enligt 2123 �� r�knas inte s�dana �tg�rder som av-

ses i 110 kap. 14 � 4.

Kostnadsers�ttning med anledning av aktiviteter

25 �

S�rskild ers�ttning kan l�mnas f�r den f�rs�krades kostnader med an-

ledning av de aktiviteter som han eller hon deltar i. Regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om
s�dan ers�ttning.

S�rskilda insatser f�r f�rs�krade med tre fj�rdedels ers�ttning

26 �

F�r den som f�r tre fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

ska s�rskilda insatser g�ras f�r att han eller hon ska kunna f� en anst�llning
motsvarande den �terst�ende arbetsf�rm�gan.

27 �

F�rs�kringskassan ansvarar f�r att s�dana insatser som avses i 26 �

kommer till st�nd.

28 �

F�r den som f�r tre fj�rdedels sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

och som f�r en anst�llning med l�nebidrag eller hos Samhall Aktiebolag,
som motsvarar den �terst�ende arbetsf�rm�gan, ska F�rs�kringskassan be-
tala ers�ttning f�r kostnader f�r anst�llningen enligt grunder som f�reskrivs
av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

34 kap. Inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad
aktivitetsers�ttning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till inkomstrelaterad ers�ttning i 2 �,

ramtid i 3 �,

ber�kningsunderlag f�r inkomstrelaterad ers�ttning i 411 ��, och

ber�kning av inkomstrelaterad ers�ttning i 1214 ��.

R�tten till inkomstrelaterad ers�ttning

2 �

R�tt till inkomstrelaterad sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har en

f�rs�krad som avses i 33 kap. om det f�r honom eller henne har fastst�llts
pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. f�r minst ett �r under en viss tids-
period (ramtid) n�rmast f�re det �r d� f�rs�kringsfallet intr�ffade.

Ramtid

3 �

Ramtiden �r, om inte n�got annat f�ljer av 10 och 11 ��,

5 �r f�r den som fyller 53 �r eller mer det �r d� f�rs�kringsfallet intr�f-

far,

SFS 2010:110

Avd. C

6 �r f�r den som fyller minst 50 �r och h�gst 52 �r det �r d� f�rs�k-

ringsfallet intr�ffar,

7 �r f�r den som fyller minst 47 �r och h�gst 49 �r det �r d� f�rs�k-

ringsfallet intr�ffar, och

8 �r f�r den som fyller h�gst 46 �r det �r d� f�rs�kringsfallet intr�ffar.

Ber�kningsunderlag f�r inkomstrelaterad ers�ttning

Grundl�ggande best�mmelser

4 �

Inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ber�knas p�

grundval av en antagandeinkomst. Denna ber�knas enligt 6

11 �� med led-

ning av den f�rs�krades brutto�rsinkomster inom ramtiden.

5 �

Antagandeinkomsten anknyts till prisbasbeloppet f�r det �r d� ers�tt-

ningen ska b�rja l�mnas och r�knas om vid f�r�ndringar av detta belopp.

Brutto�rsinkomst

6 �

Med brutto�rsinkomst avses

1. pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. med till�gg f�r debiterade

allm�nna pensionsavgifter f�r respektive �r, och

2. pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. som tillgodor�knats med an-

ledning av sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning.

7 �

N�r brutto�rsinkomsten ber�knas ska det bortses fr�n pensions-

grundande inkomster och pensionsgrundande belopp som sammantagna
�verstiger 7,5 g�nger det prisbasbelopp som g�ller f�r inkomst�ret.

8 �

Brutto�rsinkomsten r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringar i pris-

basbeloppet p� f�ljande s�tt:

Brutto�rsinkomsten multipliceras med kvoten mellan
prisbasbeloppet f�r det �r sjukers�ttningen eller aktivitetsers�ttningen

ska b�rja l�mnas och

prisbasbeloppet f�r det �r brutto�rsinkomsten avser.

Antagandeinkomst

9 �

Antagandeinkomsten motsvarar genomsnittet av de tre h�gsta enligt

8 � omr�knade brutto�rsinkomsterna inom ramtiden.

Om endast en eller tv� brutto�rsinkomster kan tillgodor�knas inom ram-

tiden, ska tv� respektive en brutto�rsinkomst om noll kronor tas med i ber�k-
ningen.

10 �

N�r inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning ber�knas f�r, om det medf�r

en h�gre antagandeinkomst, vid till�mpning av 9 � i st�llet anv�ndas de tv�
h�gsta enligt 8 � omr�knade brutto�rsinkomsterna inom en ramtid av tre �r.

Om endast en brutto�rsinkomst kan tillgodor�knas inom ramtiden, ska en

brutto�rsinkomst om noll kronor tas med i ber�kningen.

SFS 2010:110

Avd. C

11 �

Om den f�rs�krade, vid ber�kning av antagandeinkomst enligt 10 �,

kan tillgodor�knas en brutto�rsinkomst �ret f�re det �r d� f�rs�kringsfallet
intr�ffar men denna �r l�gre �n den sjukpenninggrundande inkomst enligt 25
och 26 kap. som den f�rs�krade skulle ha haft vid tidpunkten f�r f�rs�k-
ringsfallet, f�r den sjukpenninggrundande inkomsten, till den del den inte
�verstiger 7,5 prisbasbelopp, i st�llet utg�ra brutto�rsinkomst.

Ber�kning av inkomstrelaterad ers�ttning

Ers�ttningsniv�n

12 �

Hel inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas

f�r �r r�knat med 64 procent av den f�rs�krades antagandeinkomst.

Partiell ers�ttning

13 �

Partiell inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�m-

nas f�r �r r�knat med s� stor andel av hel s�dan ers�ttning som motsvarar
den andel av sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning som den f�rs�krade har
r�tt till enligt 33 kap. 9 �.

Samordning med utl�ndsk ers�ttning

14 �

Fr�n inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska s�-

dana f�rm�ner r�knas av som l�mnas till den f�rs�krade enligt utl�ndsk lag-
stiftning och som motsvarar sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller
som utg�r pension vid invaliditet.

35 kap. Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av
garantiers�ttning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till garantiers�ttning i 2 och 3 ��,

f�rs�kringstiden i 417 ��,

ers�ttningsniv�er i 1820 ��,

ber�kningsunderlag f�r garantiers�ttning i 21 och 22 ��, och

ber�kning av garantiers�ttning i 2325 ��.

R�tten till garantiers�ttning

2 �

R�tt till sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av garanti-

ers�ttning har en f�rs�krad som avses i 33 kap. och

1. som saknar inkomstrelaterad sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

enligt 34 kap., eller

2. vars inkomstrelaterade ers�ttning enligt samma kapitel understiger en

viss niv� (garantiniv�).

Garantiers�ttningen �r beroende av en s�rskilt ber�knad f�rs�kringstid.

SFS 2010:110

Avd. C

3 �

Garantiers�ttning l�mnas endast till den som kan tillgodor�knas en f�r-

s�kringstid om minst tre �r.

F�rs�kringstiden

Inledande best�mmelser

4 �

F�rs�kringstid f�r r�tt till garantiers�ttning tillgodor�knas en f�rs�krad

1. enligt 6

11 �� under tiden fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde

16 �r till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet (faktisk f�rs�kringstid),

2. enligt 12 och 13 �� f�r tiden d�refter till och med det �r d� han eller hon

fyller 64 �r (framtida f�rs�kringstid), och

3. enligt 1417 �� om f�rs�kringsfallet har intr�ffat f�re 18 �rs �lder.

5 �

Faktisk f�rs�kringstid och framtida f�rs�kringstid s�tts ned var f�r sig

till n�rmaste antal hela m�nader.

Den sammanlagda f�rs�kringstiden utg�r summan av faktisk f�rs�k-

ringstid och framtida f�rs�kringstid. Den sammanlagda f�rs�kringstiden ska
s�ttas ned till n�rmaste antal hela �r.

Bos�ttning i Sverige

6 �

Som faktisk f�rs�kringstid r�knas tid n�r en person har varit f�rs�krad

p� grund av bos�ttning i Sverige enligt 5 kap.

Vistelse i Sverige

7 �

Som faktisk f�rs�kringstid r�knas �ven tid n�r en person f�re tid-

punkten f�r bos�ttning i Sverige oavbrutet har vistats h�r i landet efter att ha
ans�kt om uppeh�llstillst�nd.

Bos�ttning i tidigare hemland

8 �

Om den f�rs�krade har beviljats uppeh�llstillst�nd i Sverige som flyk-

ting enligt 4 kap. 1 � eller som annan skyddsbeh�vande enligt 2 eller 2 a �
utl�nningslagen (2005:716) eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser el-
ler beviljats statusf�rklaring enligt 4 kap. 3 c � utl�nningslagen eller motsva-
rande f�rklaring enligt �ldre best�mmelser r�knas som faktisk f�rs�kringstid
�ven tid d� han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland fr�n och med
det �r d� han eller hon fyllde 16 �r till tidpunkten d� han eller hon f�rst kom
till Sverige.

9 �

Vid ber�kningen enligt 8 � ska en s� stor andel av tiden i hemlandet

r�knas in som svarar mot kvoten mellan

den tid n�r den f�rs�krade har varit bosatt i Sverige, inklusive den tid

som avses i 7 �, fr�n den f�rsta ankomsten till landet till och med �ret f�re
f�rs�kringsfallet och

hela tidrymden fr�n det att den f�rs�krade f�rsta g�ngen kom till landet

till och med �ret f�re f�rs�kringsfallet.

SFS 2010:110

Avd. C

Vid ber�kningen ska det bortses fr�n tid f�r vilken den f�rs�krade, vid bo-

s�ttning i Sverige, har r�tt till s�dan ers�ttning fr�n det andra landet som inte
enligt 22 � ska ligga till grund f�r ber�kning av garantiers�ttning.

10 �

Vid till�mpning av 8 och 9 �� likst�lls med tid f�r bos�ttning i hem-

landet tid d� den f�rs�krade f�re den f�rsta ankomsten till Sverige har befun-
nit sig i ett annat land d�r han eller hon beretts en tillf�llig fristad.

Bist�ndsarbetare m.fl.

11 �

N�r faktisk f�rs�kringstid ber�knas f�r en person som enligt 5 kap.

6 � anses bosatt i Sverige �ven under vistelse utomlands ska det bortses fr�n
tid f�r vilken den uts�nde, vid bos�ttning i Sverige, har r�tt till s�dan ers�tt-
ning fr�n det andra landet som inte enligt 22 � ska ligga till grund f�r ber�k-
ning av garantiers�ttning.

Framtida f�rs�kringstid

12 �

Om den faktiska f�rs�kringstiden enligt 6

11 �� utg�r minst fyra

femtedelar av tiden fr�n och med det �r d� den f�rs�krade fyllde 16 �r till
och med �ret f�re f�rs�kringsfallet r�knas hela tiden d�refter till och med det
�r d� den f�rs�krade fyller 64 �r som framtida f�rs�kringstid.

13 �

Om den faktiska f�rs�kringstiden motsvarar mindre �n fyra femte-

delar av tiden fr�n och med det �r d� den f�rs�krade fyllde 16 �r till och med
�ret f�re f�rs�kringsfallet g�ller f�ljande.

Som framtida f�rs�kringstid r�knas en s� stor andel av tiden fr�n och med

�ret f�r f�rs�kringsfallet, till och med det �r d� den f�rs�krade fyller 64 �r,
som motsvarar kvoten mellan den faktiska f�rs�kringstiden och fyra femte-
delar av tiden fr�n och med det �r d� den f�rs�krade fyllde 16 �r till och med
�ret f�re f�rs�kringsfallet.

F�rs�kringsfall f�re 18 �rs �lder

14 �

Om ett f�rs�kringsfall har intr�ffat f�re det �r d� den f�rs�krade fyllde

18 �r, f�r f�rs�kringstiden i st�llet f�r vad som f�ljer av 12 och 13 �� ber�k-
nas enligt 15 och 16 ��.

15 �

F�r en f�rs�krad som �r svensk medborgare ska som f�rs�kringstid

r�knas tiden fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde 16 �r till och med det
�r d� han eller hon fyller 64 �r. H�nsyn ska dock inte tas till tid d� den f�r-
s�krade efter fyllda 16 �r inte har uppfyllt f�ruts�ttningarna f�r tillgodor�k-
nande av f�rs�kringstid enligt 6

11 ��.

16 �

F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska det som f�re-

skrivs i 15 � g�lla under f�ruts�ttning att han eller hon �r bosatt i Sverige se-
dan minst fem �r.

SFS 2010:110

Avd. C

Utl�ndsk medborgare som �r varaktigt bosatt i annan EU-stat

17 �

En f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska, n�r det g�ller be-

r�kning av f�rs�kringstid f�r garantiers�ttning enligt 15 �, likst�llas med en
svensk medborgare, om han eller hon

1. har st�llning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat med uppeh�lls-

tillst�nd i Sverige,

2. �r en g�stforskare som avses i lagen (2008:290) om godk�nnande f�r

forskningshuvudm�n att ta emot g�stforskare med uppeh�llstillst�nd i Sve-
rige f�r forskning, eller

3. �r familjemedlem till en s�dan g�stforskare som avses i 2 och har uppe-

h�llstillst�nd i Sverige.

Ers�ttningsniv�er

Sjukers�ttning

18 �

Garantiniv�n f�r hel sjukers�ttning motsvarar f�r �r r�knat 2,40 pris-

basbelopp.

Aktivitetsers�ttning

19 �

Garantiniv�n f�r hel aktivitetsers�ttning motsvarar f�r �r r�knat

2,10 prisbasbelopp till och med m�naden f�re den m�nad d� den f�r-

s�krade fyller 21 �r,

2,15 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller

21 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 23 �r,

2,20 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller

23 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 25 �r,

2,25 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller

25 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 27 �r,

2,30 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller

27 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 29 �r,
samt

2,35 prisbasbelopp fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller

29 �r till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 30 �r.

Avkortning om f�rs�kringstiden understiger 40 �r

20 �

F�r den som inte kan tillgodor�knas 40 �rs f�rs�kringstid g�ller f�l-

jande:

Garantiniv�n enligt 18 eller 19 � ska avkortas till s� stor andel av denna

som svarar mot kvoten mellan

f�rs�kringstiden enligt 5 � andra stycket och

40.

Ber�kningsunderlag f�r garantiers�ttning

21 �

Till grund f�r ber�kning av garantiers�ttning ska ligga den �rliga in-

komstrelaterade sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 34 kap. som
den f�rs�krade har r�tt till f�r det �r som garantiers�ttningen avser, f�re
minskning med livr�nta enligt 36 kap. 3

8 ��.

SFS 2010:110

Avd. C

22 �

Med inkomstrelaterad sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning avses i

detta kapitel �ven s�dana utl�ndska f�rm�ner som

ska avr�knas fr�n inkomstrelaterad ers�ttning enligt 34 kap. 14 �, och

inte �r att likst�lla med garantiers�ttning enligt detta kapitel.

Ber�kning av garantiers�ttning

Huvudregler

23 �

F�r den som inte har inkomstrelaterad sjukers�ttning eller aktivitets-

ers�ttning motsvarar �rlig hel garantiers�ttning garantiniv�n.

24 �

F�r den vars hela inkomstrelaterade sjukers�ttning eller aktivitets-

ers�ttning f�r �r r�knat understiger garantiniv�n g�ller f�ljande:

�rlig garantiers�ttning motsvarar differensen mellan
garantiniv�n och

hela den �rliga inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller aktivitets-

ers�ttningen enligt 21 och 22 ��.

Ber�kningen g�rs efter det att garantiniv�n minskats enligt 20 �.

Partiell ers�ttning

25 �

Partiell garantiers�ttning l�mnas f�r �r r�knat med s� stor andel av

hel s�dan ers�ttning enligt 23 och 24 �� som motsvarar den andel av sjuk-
ers�ttning eller aktivitetsers�ttning som den f�rs�krade har r�tt till enligt
33 kap. 9 �.

36 kap. Gemensamma best�mmelser om sjukers�ttning och
aktivitetsers�ttning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

samordning med andra f�rm�ner i 28 ��,

f�rv�rvsarbete som hinder f�r r�tt till f�rm�n i 9 �,
vilande sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i 10

18 ��,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 1924 ��,

ers�ttning utan ans�kan i vissa fall i 2527 ��,

�ndring av ers�ttning i 28 �, och

utbetalning av ers�ttning i 29 och 30 ��.

Samordning med andra f�rm�ner

Efterlevandest�d

2 �

Om en f�rs�krad f�r samma m�nad har r�tt till s�v�l aktivitetsers�tt-

ning i form av garantiers�ttning som efterlevandest�d, l�mnas endast den till
beloppet st�rsta av f�rm�nerna.

SFS 2010:110

Avd. C

Livr�nta

3 �

Inkomstrelaterad sjukers�ttning och sjukers�ttning i form av garanti-

ers�ttning ska minskas om den f�rs�krade

1. har r�tt till livr�nta p� grund av obligatorisk f�rs�kring enligt den upp-

h�vda lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring eller n�gon annan f�rfatt-
ning,

2. enligt n�gon annan f�rfattning eller enligt s�rskilt beslut av regeringen

har r�tt till annan livr�nta, som best�ms eller betalas ut av F�rs�k-
ringskassan, eller

3. f�r livr�nta enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring.

4 �

Minskning enligt 3 � f�r inte g�ras p� grund av livr�nta enligt 41

44 kap.

5 �

Om en skada, som livr�nta har b�rjat l�mnas f�r, �terigen medf�r sjuk-

dom som ber�ttigar till sjukpenning, ska det anses som om livr�nta hade
l�mnats under sjukdomstiden.

6 �

Summan av inkomstrelaterad sjukers�ttning och garantiers�ttning ska

minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta vars �rsbelopp �verstiger en
sj�ttedel av prisbasbeloppet och som den sjukers�ttningsber�ttigade har r�tt
till som skadad. Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� garantiers�ttningen.

7 �

Om livr�nta, del av livr�nta eller livr�nta f�r viss tid har bytts ut mot ett

eng�ngsbelopp, ska det vid ber�kningen enligt 6 � anses som om den livr�n-
ta som l�mnas har h�jts med ett belopp som motsvarar eng�ngsbeloppet en-
ligt de f�rs�kringstekniska grunder som till�mpades vid utbytet.

8 �

Sammanlagd hel sjukers�ttning f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna

i 3

7 ��, f�r m�nad r�knat understiga 5 procent av prisbasbeloppet.

F�rv�rvsarbete som hinder f�r r�tt till f�rm�n

9 �

En f�rs�krad som f�rv�rvsarbetar med utnyttjande av en arbetsf�rm�ga

som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om sjukers�ttning eller
aktivitetsers�ttning fattades har inte r�tt att f� s�dan ers�ttning f�r samma tid
och i den omfattning som f�rv�rvsarbetet utf�rs. Best�mmelser om �terkrav
finns i 108 kap.

Vilande sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

Allm�nna best�mmelser

10 �

F�rs�kringskassan f�r efter ans�kan av den f�rs�krade besluta att

hans eller hennes sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i den omfattning
som anges i 13

15 �� ska f�rklaras vilande n�r den f�rs�krade f�rv�rvs-

arbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsf�rm�ga som han eller hon
antogs sakna n�r beslutet om f�rm�nen fattades. Ett s�dant beslut f�r fattas
endast om den f�rs�krade under minst tolv m�nader omedelbart dessf�rin-
nan har f�tt sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning.

100

SFS 2010:110

Avd. C

11 �

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning som har f�rklarats vilande f�r

inte betalas ut f�r den tid som vilandef�rklaringen avser.

12 �

Vilandef�rklaring f�r avse hel sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

eller en s�dan andel av ers�ttningen som anges i 33 kap. 9 �. N�r det bed�ms
hur stor del av f�rm�nen som ska f�rklaras vilande ska F�rs�kringskassan
beakta omfattningen av det f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade avser att utf�-
ra. Vid studier ska dock alltid den beviljade f�rm�nen i sin helhet f�rklaras
vilande.

Tiden f�r vilandef�rklaring

13 �

F�rs�kringskassan f�r besluta att sjukers�ttningen eller aktivitets-

ers�ttningen ska f�rklaras vilande fr�n och med den m�nad som anges i an-
s�kan.

14 �

Sjukers�ttningen f�r f�rklaras vilande under h�gst tjugofyra m�nader,

dock l�ngst till utg�ngen av tjugofj�rde m�naden fr�n och med den f�rsta
m�nad som beslutet omfattar.

15 �

Aktivitetsers�ttningen f�r f�rklaras vilande l�ngst till utg�ngen av den

period som beslutet om aktivitetsers�ttning omfattar.

Upph�vande av beslut om vilandef�rklaring

16 �

Ett beslut om vilandef�rklaring ska upph�vas om den f�rs�krade be-

g�r det.

17 �

F�rs�kringskassan f�r utan att den f�rs�krade har beg�rt det upph�va

ett beslut om vilandef�rklaring om den f�rs�krade insjuknar och ber�knas bli
l�ngvarigt sjuk.

Detsamma g�ller om den f�rs�krade helt eller delvis avbryter det arbets-

f�rs�k eller de studier som legat till grund f�r beslutet om vilandef�rklaring
f�r att i st�llet f�

graviditetspenning,

f�r�ldrapenning, eller

tillf�llig f�r�ldrapenning.

Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning under period med vilande s�dan
ers�ttning

18 �

F�rs�kringskassan f�r besluta att en f�rs�krad som f�rv�rvsarbetar, d�

sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning helt eller delvis har f�rklarats vi-
lande, f�r varje m�nad under en period om tolv m�nader ska erh�lla ett be-
lopp som motsvarar 25 procent av den sjukers�ttning eller aktivitets-
ers�ttning som har f�rklarats vilande.

101

SFS 2010:110

Avd. C

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

Ompr�vning av sjukers�ttning

19 �

Om arbetsf�rm�gan f�rb�ttras f�r en f�rs�krad som f�r sjukers�tt-

ning, ska r�tten till f�rm�nen ompr�vas.

En f�rs�krad som har uppvisat en arbetsf�rm�ga som han eller hon antogs

sakna n�r beslutet om sjukers�ttning fattades ska, om inte annat framkom-
mer, antas ha en f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga.

20 �

Om r�tten till sjukers�ttning ska ompr�vas enligt 19 � f�r f�rm�nen

l�mnas till dess att den f�rs�krade har f�tt ett arbete som motsvarar den f�r-
b�ttring som har uppkommit. Sjukers�ttningen f�r dock i s�dana fall l�mnas
f�r l�ngst sex m�nader.

21 �

Vid ompr�vning enligt 19 � f�r s�dan sjukers�ttning som har f�rkla-

rats vilande enligt 13 � inte �ndras med anledning av att den f�rs�krade un-
der den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom f�rv�rvsarbete
eller studier har uppvisat en f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga.

Ompr�vning av aktivitetsers�ttning

22 �

Om arbetsf�rm�gan v�sentligt f�rb�ttras f�r en f�rs�krad som f�r ak-

tivitetsers�ttning, ska r�tten till f�rm�nen ompr�vas.

En f�rs�krad som regelbundet och under en l�ngre tid har visat en arbets-

f�rm�ga som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om aktivitetsers�ttning
fattades ska antas ha en v�sentligt f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga, om inte n�got
annat framkommer.

23 �

Vid ompr�vning enligt 22 � f�r s�dan aktivitetsers�ttning som har

f�rklarats vilande enligt 13 � inte �ndras med anledning av att den f�r-
s�krade under den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom f�r-
v�rvsarbete eller studier har visat en v�sentligt f�rb�ttrad arbetsf�rm�ga.

24 �

Vid ompr�vning enligt 22 � f�r aktivitetsers�ttningen inte �ndras p�

grund av att den f�rs�krade deltar i s�dan aktivitet som avses i 33 kap. 21
23 ��.

Ers�ttning utan ans�kan i vissa fall

25 �

Om en f�rs�krad f�r sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt

denna balk f�r F�rs�kringskassan bevilja honom eller henne sjukers�ttning
eller aktivitetsers�ttning �ven om han eller hon inte ans�kt om det.

Detsamma ska g�lla d� en f�rs�krad f�r sjukpenning, ers�ttning f�r sjuk-

husv�rd eller livr�nta enligt 4044 kap. eller motsvarande ers�ttning som
l�mnas enligt annan f�rfattning eller p� grund av s�rskilt beslut av reger-
ingen.

26 �

Om en f�rs�krad f�r aktivitetsers�ttning, f�r tiden f�r f�rm�nen f�r-

l�ngas �ven om han eller hon inte ans�kt om det.

102

SFS 2010:110

Avd. C

27 �

Det som f�reskrivs i 25 � g�ller �ven i fr�ga om �kning av sjuk-

ers�ttning och aktivitetsers�ttning.

�ndring av ers�ttning

28 �

�ndring av sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska g�lla fr�n och

med m�naden efter den n�r anledningen till �ndringen uppkommit. Om �k-
ningen kr�ver ans�kan av den som �r ber�ttigad till s�dan ers�ttning till�m-
pas 33 kap. 14 � f�rsta stycket.

Utbetalning av ers�ttning

29 �

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ska betalas ut m�nadsvis. Om

det �rliga beloppet av s�dana f�rm�ner uppg�r till h�gst 2 400 kronor ska
dock, om det inte finns s�rskilda sk�l, utbetalning ske i efterskott en eller tv�
g�nger per �r. Efter �verenskommelse med den f�rs�krade f�r utbetalning
�ven i annat fall ske en eller tv� g�nger per �r.

30 �

N�r m�nadsbelopp f�r sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning ber�k-

nas ska det belopp f�r �r r�knat som ber�kningen utg�r fr�n avrundas till n�r-
maste hela krontal som �r j�mnt delbart med tolv. �r det �rliga beloppet av
sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�gre �n tolv kronor, faller ers�ttning-
en bort f�r den m�nad som ber�kningen avser. Avrundning ska i f�rsta hand
g�ras p� garantiers�ttning enligt 35 kap.

37 kap. F�rs�krade som senast f�r juli 2008 beviljats icke
tidsbegr�nsad sjukers�ttning

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 24 ��.

Vidare finns ber�kningsregler i 59 ��.
Slutligen finns s�rskilda handl�ggningsregler i 1023 ��.

Allm�nna best�mmelser

Vem som omfattas av best�mmelserna

2 �

F�r en f�rs�krad som f�r juni 2008 hade r�tt till sjukers�ttning enligt

7 kap. 1 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och vars ar-
betsf�rm�ga har ansetts varaktigt nedsatt (icke tidsbegr�nsad sjukers�ttning)
ska best�mmelserna i detta kapitel g�lla i st�llet f�r best�mmelserna i
36 kap. 921 �� samt 110 kap. 5052 �� om inte annat f�ljer av 4 eller 23 �.
Detsamma g�ller den som f�re den 1 juli 2008 beviljats icke tidsbegr�nsad
sjukers�ttning f�r tiden fr�n och med juli 2008.

Det som anges i f�rsta stycket ska inte g�lla f�r en f�rs�krad som f�r sjuk-

ers�ttning med en h�gre f�rm�nsniv� efter juni eller, f�r en f�rs�krad som
avses i f�rsta stycket andra meningen, juli 2008.

Ans�kan om f�rm�n vid f�rv�rvsarbete m.m.

3 �

F�rs�kringskassan f�r efter ans�kan av den f�rs�krade besluta att hans

eller hennes sjukers�ttning, i den omfattning som anges i 57 ��, ska betalas

103

SFS 2010:110

Avd. C

ut n�r den f�rs�krade f�rv�rvsarbetar med utnyttjande av en arbetsf�rm�ga
som han eller hon antogs sakna n�r beslutet om sjukers�ttning fattades.

Ans�kan ska g�ras hos F�rs�kringskassan varje �r innan s�dant f�r-

v�rvsarbete som avses i f�rsta stycket p�b�rjas f�r �ret.

4 �

En ans�kan som utan giltig anledning g�rs efter den tid som anges i

3 � andra stycket ska avvisas. I s�dant fall ska �vriga best�mmelser i detta
kapitel inte till�mpas. I st�llet ska best�mmelserna i 36 kap. 921 �� samt
110 kap. 5052 �� till�mpas.

Det som anges i f�rsta stycket sista meningen ska g�lla �ven f�r den som

f�rv�rvsarbetar utan att ha gjort en ans�kan.

Ber�kningsregler

Grundl�ggande best�mmelser

5 �

Sjukers�ttning enligt 3 � f�rsta stycket ska l�mnas med ett prelimin�rt

belopp och best�mmas slutligt i efterhand p� grundval av den f�rs�krades re-
duceringsinkomst.

6 �

Sjukers�ttningen ska minskas med 50 procent av reduceringsinkom-

sten till den del den �verstiger ett visst fribelopp, som f�r den som f�r

hel sjukers�ttning �r 1 prisbasbelopp,
tre fj�rdedels sjukers�ttning �r 2,6 prisbasbelopp,
tv� tredjedels sjukers�ttning �r 3,6 prisbasbelopp,
halv sjukers�ttning �r 4,2 prisbasbelopp, och
en fj�rdedels sjukers�ttning �r 5,8 prisbasbelopp.
Avdraget enligt f�rsta stycket ska i f�rsta hand g�ras fr�n inkomst-

relaterad sjukers�ttning.

7 �

Sjukers�ttning l�mnas inte till den del summan av den ber�knade

sjukers�ttningen och reduceringsinkomsten �verstiger 8 prisbasbelopp.

Reduceringsinkomst

8 �

Reduceringsinkomsten ber�knas med utg�ngspunkt i den pensions-

grundande inkomst som fastst�llts enligt best�mmelserna om pensions-
grundande inkomst i 59 kap.

9 �

Den f�rs�krades reduceringsinkomst ber�knas enligt f�ljande:

1. F�rst ska fr�n den fastst�llda pensionsgrundande inkomsten avdrag g�-

ras f�r inkomst enligt

59 kap. 13 � 1, i form av f�r�ldrapenning p� l�gstaniv�n,
59 kap. 13 � 2, i form av v�rdbidrag, i den utstr�ckning bidraget inte �r

ers�ttning f�r merkostnader,

59 kap. 13 � 5, i form av inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstre-

laterad aktivitetsers�ttning, samt

59 kap. 13 � 6, i form av livr�nta enligt 4144 kap.
2. D�refter ska det avdrag som enligt 59 kap. 37 � ska g�ras f�r debiterad

allm�n pensionsavgift l�ggas till i den utstr�ckning avgiften h�nf�r sig till de
i reduceringsinkomsten inr�knade inkomsterna.

104

SFS 2010:110

Avd. C

Utl�ndska inkomster ska ing� i reduceringsinkomsten, om de �r av mot-

svarande slag som dem som anges i f�rsta stycket och skulle ha varit pen-
sionsgrundande enligt 59 kap. om de tj�nats in i Sverige.

S�rskilda handl�ggningsregler

Prelimin�r sjukers�ttning

10 �

F�r en f�rs�krad som ans�ker om att best�mmelserna om ber�kning

av sjukers�ttning i detta kapitel ska till�mpas, ska F�rs�kringskassan fatta ett
beslut om prelimin�r sjukers�ttning.

Ett beslut om prelimin�r sjukers�ttning f�r avse l�ngst 12 m�nader.

11 �

Prelimin�r sjukers�ttning ber�knas efter en uppskattad reducerings-

inkomst och ska s� n�ra som m�jligt motsvara den slutliga sjukers�ttning
som kan antas komma att best�mmas enligt best�mmelserna i detta kapitel.

Prelimin�r sjukers�ttning betalas ut med ett m�nadsbelopp, som avrundas

ned�t till n�rmast hela krontal.

Slutlig sjukers�ttning

12 �

F�rs�kringskassan ska fatta ett beslut om slutlig sjukers�ttning f�r

varje kalender�r som ett beslut om prelimin�r sjukers�ttning har fattats.

13 �

Slutlig sjukers�ttning best�ms efter den tidpunkt d� pensions-

grundande inkomst har fastst�llts enligt best�mmelserna i 59 kap. om pen-
sionsgrundande inkomst.

14 �

Best�ms den slutliga sjukers�ttningen till h�gre belopp �n den som

f�r samma �r har betalats ut i prelimin�r sjukers�ttning, ska skillnaden beta-
las ut. Best�ms den slutliga sjukers�ttningen till l�gre belopp �n den som f�r
samma �r har betalats ut i prelimin�r ers�ttning, ska skillnaden betalas till-
baka.

Belopp under 1 200 kr ska varken betalas ut eller betalas tillbaka.

15 �

Belopp som ska betalas ut enligt 14 � f�rsta stycket ska �kas med ett

till�gg. Till�gget p� det �verskjutande beloppet ber�knas med ledning av den
statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det �r som sjukers�ttningen avser.

P� belopp som ska betalas tillbaka enligt 14 � f�rsta stycket ska en avgift

betalas. Avgiften p� �terbetalningsbeloppet ber�knas med ledning av den
statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det �r som sjukers�ttningen avser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r-

mare f�reskrifter om ber�kningen av till�gget och avgiften.

�terbetalning

16 �

F�rs�kringskassan ska besluta om �terkrav av belopp som ska betalas

tillbaka enligt 14 � f�rsta stycket.

105

SFS 2010:110

Avd. C

Eftergift

17 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det f�r F�rs�kringskassan helt eller

delvis efterge kravet p� �terbetalning enligt 16 �.

18 �

Vid bed�mningen enligt 17 � av om det finns s�rskilda sk�l f�r efter-

gift ska det s�rskilt beaktas vilken f�rm�ga den f�rs�krade har att kunna be-
tala tillbaka ers�ttningen.

19 �

Om den f�rs�krade medvetet eller av oaktsamhet l�mnat felaktiga

uppgifter till grund f�r ber�kningen av den prelimin�ra sjukers�ttningen, f�r
kravet p� �terbetalning inte efterges.

20 �

F�r att r�tten till eftergift ska kunna pr�vas ska skyldigheten enligt

110 kap. 46 och 47 �� att anm�la �ndrade f�rh�llanden ha fullgjorts av den
f�rs�krade. Om han eller hon inte har anm�lt �ndrade f�rh�llanden kan fr�-
gan om eftergift �nd� pr�vas om den f�rs�krade inte sk�ligen borde ha insett
att han eller hon var skyldig att g�ra en s�dan anm�lan.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

21 �

Den prelimin�ra sjukers�ttningen ska ompr�vas om n�got har intr�f-

fat som p�verkar storleken av ers�ttningen. F�rs�kringskassan f�r avst� fr�n
att besluta om �ndring, om det som har intr�ffat endast i liten utstr�ckning
p�verkar ers�ttningen.

22 �

Om den f�rs�krades pensionsgrundande inkomst �ndras efter det att

slutlig sjukers�ttning best�mts och �ndringen inneb�r att sjukers�ttningen
skulle ha varit h�gre eller l�gre, ska en ny slutlig sjukers�ttning best�mmas,
om den f�rs�krade beg�r det inom ett �r fr�n det att beslutet om �ndring av
den pensionsgrundande inkomsten meddelades eller om F�rs�kringskassan
sj�lvmant tar upp fr�gan.

En fr�ga om ny slutlig sjukers�ttning enligt best�mmelserna i f�rsta

stycket f�r inte tas upp efter utg�ngen av femte �ret efter det �r beslutet om
pensionsgrundande inkomst meddelades.

Ans�kan om indragning eller minskning av sjukers�ttning

23 �

Efter ans�kan av den f�rs�krade f�r F�rs�kringskassan besluta att dra

in eller minska sjukers�ttning som avses i detta kapitel i den omfattning som
den f�rs�krade ans�kt om. Best�mmelserna i 36 kap. 1921 �� ska d� till�m-
pas. F�r s�dan sjukers�ttning som �terst�r efter minskningen ska best�mmel-
serna i detta kapitel fortfarande g�lla.

106

SFS 2010:110

Avd. C

V F�rm�ner vid arbetsskada m.m.

38 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om arbetsskada i

39 kap.

Vidare finns best�mmelser om
ers�ttning vid sjukdom i 40 kap, och

ers�ttning vid best�ende neds�ttning av arbetsf�rm�gan i 41 kap.

Dessutom finns s�rskilda best�mmelser om arbetsskadeers�ttning och

handl�ggning i 42 kap.

Slutligen finns best�mmelser om
statligt personskadeskydd i 43 kap., och

krigsskadeers�ttning till sj�m�n i 44 kap.

39 kap. Allm�nna best�mmelser om arbetsskada

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
arbetsskadebegreppet i 37 ��, och

skadetidpunkt i 8 �.

Inledande best�mmelser

2 �

Fr�n arbetsskadef�rs�kringen kan ers�ttning l�mnas till f�rs�krade f�r-

v�rvsarbetande och vissa studerande.

I 8688 kap. finns best�mmelser om att ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�k-

ringen kan l�mnas �ven till efterlevande.

Arbetsskadebegreppet

Allm�nna best�mmelser

3 �

Med arbetsskada avses en skada till f�ljd av olycksfall eller annan

skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av s�dan orsak,
om �verv�gande sk�l talar f�r det.

4 �

Med skada avses en personskada eller en skada p� en protes eller annan

liknande anordning som anv�ndes f�r avsett �ndam�l n�r skadan intr�ffade.

Vissa psykiska eller psykosomatiska skador

5 �

Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk

natur som �r en f�ljd av en f�retagsnedl�ggelse, bristande uppskattning av
den f�rs�krades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbets-
kamrater eller d�rmed j�mf�rliga f�rh�llanden.

107

SFS 2010:110

Avd. C

Smitta

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om i vilken utstr�ckning en skada, som inte beror p� ett olycks-
fall men som har framkallats av smitta, ska anses som arbetsskada.

Olycksfall vid f�rd

7 �

Olycksfall vid f�rd till eller fr�n arbetsst�llet r�knas som olycksfall i

arbetet, om f�rden f�ranleddes av och stod i n�ra samband med arbetet.

Skadetidpunkt

8 �

En skada som beror p� ett olycksfall anses ha intr�ffat dagen f�r

olycksfallet.

En skada som beror p� annan skadlig inverkan �n ett olycksfall anses ha

intr�ffat den dag n�r den f�rst visade sig.

40 kap. Ers�ttning vid sjukdom

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
arbetsskadesjukpenning i 49 ��,

�terinsjuknande i 10 �, och

sjukv�rdsers�ttning i 11 och 12 ��.

Allm�nna best�mmelser

2 �

En f�rs�krad har vid arbetsskada r�tt till samma f�rm�ner enligt denna

balk som han eller hon har r�tt till vid annan sjukdom.

3 �

Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad enligt 5 kap. 9 � 6 eller

6 kap. 6 � 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada r�tt till motsvarande
f�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen. Motsvarande g�ller den som p�
grund av att han eller hon inte �r bosatt i Sverige inte har r�tt till v�rd-
f�rm�ner eller ers�ttning f�r kostnader i samband med v�rd.

Arbetsskadesjukpenning

Sjukpenning f�r karensdagar

4 �

En f�rs�krad som beviljas ers�ttning f�r inkomstf�rlust till f�ljd av ar-

betsskada har r�tt till arbetsskadesjukpenning f�r inkomstf�rlust som avser
tv� sjukdagar.

F�r en sjukdag motsvarar sjukpenningen kvoten mellan
80 procent av det livr�nteunderlag enligt 41 kap. som g�ller vid tiden f�r

beslutet och

365.

108

SFS 2010:110

Avd. C

5 �

Om den f�rs�krade kan visa att han eller hon har haft fler �n tv� sjuk-

dagar med inkomstf�rlust under sjukdomsperioder till f�ljd av arbetsskada
har han eller hon r�tt till arbetsskadesjukpenning f�r dessa ytterligare dagar.

F�r en sjukdag motsvarar sjukpenningen 80 procent av den faktiska in-

komstf�rlusten, dock h�gst vad den f�rs�krade f�tt f�r en sjukdag enligt 4 �.

6 �

Arbetsskadesjukpenningen avrundas f�r dag till n�rmaste hela krontal,

varvid 50 �re avrundas upp�t.

Sjukpenning till studerande

7 �

Till en f�rs�krad som genomg�r utbildning som avses i 6 kap. 22 � el-

ler som i annat fall genomg�r yrkesutbildning n�r skadan intr�ffar kan
arbetsskadesjukpenning l�mnas. Detta g�ller vid sjukdom som fortfarande
180 dagar efter det att skadan intr�ffade s�tter ned den f�rs�krades f�rm�ga
att skaffa sig arbetsinkomst med minst en fj�rdedel.

Sjukpenningen l�mnas p� grundval av den f�rs�krades livr�nteunderlag

som anges i 41 kap. 1416 och 18 �� samt ber�knas enligt 28 eller 31 kap.

Sjukpenningen l�mnas endast i den utstr�ckning som den �verstiger den

sjukpenning som den f�rs�krade �r ber�ttigad till enligt 2 eller 3 �.

Sjukpenning i f�rebyggande syfte

8 �

Den f�rs�krade har r�tt till arbetsskadesjukpenning under tid n�r han

eller hon avh�ller sig fr�n arbete p� uppmaning av F�rs�kringskassan eller
med dess samtycke i syfte att f�rebygga att en arbetsskada uppst�r, �terupp-
st�r eller f�rv�rras.

Sjukpenningen l�mnas med sk�ligt belopp och f�r motsvara h�gst hel

sjukpenning enligt 2 eller 3 � samt 7 �.

Den som inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning

9 �

Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning enligt

6 kap. 6 � 3, ska arbetsskadesjukpenning l�mnas med det belopp som sjuk-
penningen skulle ha uppg�tt till om den sjukpenninggrundande inkomsten
hade ber�knats med bortseende fr�n best�mmelserna i 25 kap. 3 � andra
stycket 2 och 3.

�terinsjuknande

10 �

Om en arbetsskada som har gett den f�rs�krade r�tt till livr�nta enligt

41 kap. p� nytt medf�r sjukdom, har den f�rs�krade r�tt till sjukpenning en-
ligt 2 och 7 ��, om sjukdomen s�tter ned hans eller hennes kvarst�ende f�r-
m�ga att skaffa sig inkomst genom arbete.

Sjukv�rdsers�ttning

11 �

I den utstr�ckning som ers�ttning inte l�mnas enligt 2 och 3 ��, ers�t-

ter arbetsskadef�rs�kringen n�dv�ndiga kostnader f�r

109

SFS 2010:110

Avd. C

1. sjukv�rd utomlands,
2. tandv�rd, och
3. s�rskilda hj�lpmedel.
Som kostnader r�knas �ven n�dv�ndiga utgifter f�r resor.

12 �

Ers�ttning enligt 11 � f�rsta stycket 2 l�mnas endast f�r tandv�rd som

ges av en v�rdgivare vars v�rd kan ber�ttiga till ers�ttning enligt lagen
(2008:145) om statligt tandv�rdsst�d.

41 kap. Ers�ttning vid best�ende neds�ttning av arbetsf�rm�gan

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till livr�nta i 24 ��,

f�rm�nstiden i 57 ��,

ber�kning av livr�nta i 810 ��,

livr�nteunderlaget i 1118 ��,

vilande livr�nta i 19 och 20 ��,

indexering av livr�nta i 21 �,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 22 och 23 ��, och

omr�kning av livr�nteunderlaget i 24 �.

R�tten till livr�nta

Allm�nna best�mmelser

2 �

Livr�nta l�mnas till en f�rs�krad som till f�ljd av arbetsskada har f�tt

sin f�rm�ga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en fem-
tondel.

Detta g�ller endast om
1. neds�ttningen av f�rm�gan att skaffa inkomst genom arbete kan antas

best� under minst ett �r, och

2. inkomstf�rlusten f�r �r r�knat uppg�r till minst en fj�rdedel av pris-

basbeloppet f�r det �r n�r livr�ntan ska b�rja l�mnas.

3 �

Om en f�rs�krad, som genom arbetsskada har f�tt sin arbetsf�rm�ga

nedsatt med mindre �n en femtondel, senare drabbas av ytterligare arbets-
skada, best�ms r�tten till livr�nta p� grundval av b�da skadorna.

Behandling eller rehabilitering

4 �

Under tid n�r den f�rs�krade genomg�r behandling eller rehabilitering

som avses i 27 kap. 6 � eller 31 kap. 3 � ska hans eller hennes f�rm�ga att
skaffa sig inkomst genom arbete anses nedsatt �ven i den utstr�ckning som
�tg�rden hindrar honom eller henne fr�n att f�rv�rvsarbeta.

F�rm�nstiden

5 �

Livr�nta l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den d� den f�rs�k-

rade fyller 65 �r, om inte n�got annat anges i 6 �.

110

SFS 2010:110

Avd. C

6 �

Livr�nta l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den d� den f�rs�k-

rade fyller 67 �r, om

skadan intr�ffar den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r eller senare,

och

en sjukpenninggrundande inkomst kan fastst�llas f�r den f�rs�krade en-

ligt 25 kap. 3 �.

7 �

Livr�nta l�mnas f�r viss tid eller tills vidare.

F�rs�kringskassan ska i samband med beslut om livr�nta ocks� bed�ma

om f�rnyad utredning av f�rm�gan att skaffa sig inkomst genom arbete ska
g�ras efter viss tid.

Ber�kning av livr�nta

Huvudregel

8 �

Livr�nta l�mnas med s� stor andel av den f�rs�krades livr�nteunderlag

enligt 1118 �� som motsvarar graden av neds�ttning av hans eller hennes
f�rm�ga att skaffa sig inkomst genom arbete.

Bed�mning av f�rv�rvsf�rm�gan

9 �

N�r f�rv�rvsf�rm�gan enligt 8 � bed�ms ska det beaktas vad som rim-

ligen kan beg�ras med h�nsyn till den f�rs�krades arbetsskada, utbildning
och tidigare verksamhet samt �lder, bos�ttningsf�rh�llanden och andra s�da-
na omst�ndigheter.

10 �

F�rv�rvsf�rm�gan ska best�mmas utan h�nsyn till det allm�nna l�get

p� arbetsmarknaden.

I fr�ga om en �ldre f�rs�krad ska h�nsyn fr�mst tas till hans eller hennes

f�rm�ga och m�jlighet att skaffa sig fortsatt inkomst genom s�dant arbete
som han eller hon har utf�rt tidigare, eller genom annat l�mpligt arbete som
�r tillg�ngligt f�r honom eller henne.

Livr�nteunderlag

Grundl�ggande best�mmelser

11 �

Livr�nteunderlaget motsvarar, om inte annat f�ljer av 1218 ��, den

f�rs�krades sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap. vid den
tidpunkt fr�n vilken livr�ntan f�rsta g�ngen ska l�mnas.

Om den skadade inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning enligt 6 kap. 6 � 3 ska

ber�kningen enligt f�rsta stycket g�ras med bortseende fr�n best�mmelserna
i 25 kap. 3 � andra stycket 2 och 3.

12 �

N�r livr�nteunderlaget ber�knas g�ller f�ljande avvikelser fr�n be-

st�mmelserna i 25 och 26 kap.:

1. Andra skattepliktiga f�rm�ner �n pengar ska beaktas och ska v�rderas

p� det s�tt som �r f�reskrivet f�r ber�kning av pensionsgrundande inkomst
enligt 59 kap. 35 �.

111

SFS 2010:110

Avd. C

2. Med inkomst av anst�llning likst�lls kostnadsers�ttning som inte enligt

8 kap. 19 eller 20 � skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid ber�k-
ning av skatteavdrag.

3. Semesterl�n och semesterers�ttning ska r�knas med utan den begr�ns-

ning som anges i 25 kap. 17 �.

4. Inkomst av s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 � ska med-

r�knas.

Vid ber�kning av livr�nteunderlaget f�r �ven beaktas ett l�neavtal som har

tr�ffats efter den tidpunkt fr�n vilken livr�nta f�rsta g�ngen ska l�mnas om
avtalet omfattar denna tidpunkt.

Livr�nteunderlag n�r avsev�rd tid f�rflutit efter skadlig inverkan

13 �

Ska livr�nta b�rja l�mnas avsev�rd tid efter det att den f�rs�krade ut-

sattes f�r skadlig inverkan i arbetet, f�r n�gon annan h�gre inkomst av f�r-
v�rvsarbete �n den som anges i 11 och 12 �� anv�ndas som livr�nteunderlag,
om det finns s�rskilda sk�l.

Livr�nteunderlag f�r unga f�rs�krade

14 �

Hade den f�rs�krade inte fyllt 25 �r n�r skadan intr�ffade, motsvarar

livr�nteunderlaget, f�r tiden efter 25 �rs �lder, den inkomst som han eller
hon med h�nsyn till sin syssels�ttning n�r skadan intr�ffade sannolikt skulle
ha haft vid 25 �rs �lder, om skadan inte hade intr�ffat.

Motsvarande g�ller f�r en f�rs�krad som
1. n�r skadan intr�ffade inte hade fyllt 21 �r, i fr�ga om livr�nteunderlaget

f�r tiden mellan 21 och 25 �rs �lder, eller

2. n�r skadan intr�ffade inte hade fyllt 18 �r, i fr�ga om livr�nteunderlaget

f�r tiden mellan 18 och 21 �rs �lder.

Livr�nteunderlag f�r studerande

15 �

F�r en f�rs�krad som genomg�r utbildning som avses i 6 kap. 22 � el-

ler som i annat fall genomgick yrkesutbildning n�r skadan intr�ffade mot-
svarar livr�nteunderlaget f�r den ber�knade utbildningstiden l�gst den in-
komst som han eller hon sannolikt skulle ha haft, om han eller hon n�r ska-
dan intr�ffade hade avbrutit utbildningen och b�rjat f�rv�rvsarbeta.

Livr�nteunderlaget f�r tid efter utbildningstidens slut motsvarar l�gst den

inkomst av f�rv�rvsarbete som den f�rs�krade d� sannolikt skulle ha haft,
om skadan inte hade intr�ffat.

16 �

Ett livr�nteunderlag enligt 15 � ber�knas till minst

2 prisbasbelopp f�r tid f�re 21 �rs �lder,

2,5 prisbasbelopp f�r tid mellan 21 och 25 �rs �lder, och

3 prisbasbelopp f�r tid fr�n och med 25 �rs �lder.

112

SFS 2010:110

Avd. C

Livr�nteunderlag i s�rskilda fall

17 �

Om det redan vid den tidpunkt fr�n vilken livr�nta f�rsta g�ngen ska

l�mnas �r sannolikt att livr�nteunderlaget skulle bli v�sentligen h�gre eller
l�gre vid en senare tidpunkt f�r ett nytt livr�nteunderlag fastst�llas och l�g-
gas till grund f�r ber�kning av livr�nta vid ett s�dant senare tillf�lle.

H�gsta livr�nteunderlag

18 �

N�r livr�nteunderlaget ber�knas ska det bortses fr�n belopp som �ver-

stiger 7,5 g�nger det prisbasbelopp som fastst�llts f�r �ret n�r livr�ntan ska
b�rja l�mnas.

Vilande livr�nta

19 �

Ett beslut om vilandef�rklaring av sjukers�ttning eller aktivitets-

ers�ttning enligt 36 kap. ska ocks� omfatta s�dan livr�nta som enligt 42 kap.
2 och 4 �� samordnats med ers�ttningen.

20 �

F�r den tid n�r en vilandef�rklaring g�ller enligt 19 � ska livr�nta be-

r�knas utifr�n

dels det livr�nteunderlag som legat till grund f�r best�mmande av liv-

r�ntan f�re vilandef�rklaringen,

dels de inkomstf�rh�llanden som r�der under tiden med vilande-

f�rklaring.

Indexering av livr�nta

21 �

En fastst�lld livr�nta ska f�r varje �r r�knas om med ledning av ett

s�rskilt tal. Detta tal ska visa den �rliga procentuella f�r�ndringen av halva
den reala inkomstf�r�ndring som ber�knats f�r inkomstindex enligt 58 kap.
12 � med till�gg f�r den procentuella f�r�ndringen i det allm�nna prisl�get i
juni tv� �r f�re det �r livr�ntan omr�knas och det allm�nna prisl�get i juni
�ret n�rmast f�re det �ret.

Livr�ntan f�r r�knas om till h�gst ett belopp som utg�r samma andel av

7,5 g�nger det f�r �ret fastst�llda prisbasbeloppet som den andel av livr�nte-
underlaget som svarar mot neds�ttningen av f�rv�rvsf�rm�gan enligt 8 �.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

22 �

R�tten till livr�nta ska ompr�vas om det har skett n�gon �ndring av

betydelse i de f�rh�llanden som var avg�rande f�r beslutet, eller om den f�r-
s�krades m�jlighet att skaffa sig inkomst genom arbete v�sentligen har f�r-
b�ttrats. Livr�nta f�r f�rfluten tid f�r dock inte �ndras till den f�rs�krades
nackdel. I 108 kap. finns best�mmelser om �terkrav i vissa fall.

23 �

Utan hinder av best�mmelserna i 22 � ska f�ljande g�lla.

Ett beslut om sjukers�ttning enligt 37 kap. ska ocks� omfatta s�dan liv-

r�nta som enligt 42 kap. 2 � �r samordnad med sjukers�ttningen. Det som
d�r f�reskrivs om sjukers�ttning ska d� �ven avse livr�nta.

113

SFS 2010:110

Avd. C

Omr�kning av livr�nteunderlag

24 �

Om en livr�nta ska ber�knas p� nytt efter det �r den f�rsta g�ngen ska

l�mnas eller om den ska ompr�vas enligt 22 � ska det livr�nteunderlag som
anges i 1113 och 17 �� r�knas om med ledning av det s�rskilda tal som
anges i 21 � f�r varje �r efter det �r livr�ntan f�rsta g�ngen ska l�mnas.

Vid omr�kning enligt f�rsta stycket ska �ven best�mmelsen i 18 � om

h�gsta livr�nteunderlag beaktas.

42 kap. S�rskilda best�mmelser om arbetsskadeers�ttning och
handl�ggning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

samordning med andra socialf�rs�kringsf�rm�ner i 24 ��,

arbetsgivares r�tt till ers�ttning i 5 �,

f�rlust av ers�ttning i 6 �,

underr�ttelse till arbetsgivare om skada i 79 ��,

skadeanm�lan till F�rs�kringskassan i 10 och 11 ��, och

pr�vning av fr�gan om arbetsskada i 12 �.

Samordning med andra socialf�rs�kringsf�rm�ner

2 �

Livr�nta ska minskas om den f�rs�krade, med anledning av den in-

komstf�rlust som f�ranlett livr�ntan, samtidigt har r�tt till sjukers�ttning el-
ler aktivitetsers�ttning.

Minskningen g�rs genom att livr�ntan betalas ut endast i den utstr�ckning

som den �verstiger dessa f�rm�ner.

3 �

Livr�ntan ska �ven minskas p� det s�tt som anges i 2 � andra stycket i

fr�ga om pension som enligt ett utl�ndskt system f�r social trygghet l�mnas
med anledning av arbetsskadan.

4 �

Om den f�rs�krade f�r livr�nta och vid en senare tidpunkt blir ber�t-

tigad till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning f�r en sjukdom som inte �r
arbetsrelaterad g�ller f�ljande.

Livr�ntan ska minskas med den andel av ers�ttningen som motsvarar gra-

den av neds�ttningen av f�rv�rvsf�rm�gan till f�ljd av skadan j�mf�rt med
hel f�rv�rvsf�rm�ga n�r livr�ntan best�mdes.

Arbetsgivares r�tt till ers�ttning

5 �

En arbetsgivare som enligt f�rfattning �r skyldig att l�mna ers�ttning

vid arbetsskada har r�tt att f� s�dan ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�kringen
som den f�rs�krade annars skulle ha haft r�tt till f�r motsvarande �ndam�l.
Ers�ttningen f�r dock inte �verstiga vad arbetsgivaren har betalat ut.

114

SFS 2010:110

Avd. C

F�rlust av ers�ttning

6 �

R�tten till ers�ttning g�r f�rlorad om en ans�kan om arbetsskadeers�tt-

ning inte g�rs inom sex �r

f�r sjukpenning och livr�nta, fr�n den dag ers�ttningen avser, och
f�r annan ers�ttning, fr�n den dag d� den f�rs�krade betalade det belopp

f�r vilket ers�ttning beg�rs.

Underr�ttelse till arbetsgivare om skada

7 �

Om en arbetstagare drabbas av en arbetsskada ska den arbetsgivare

som han eller hon var anst�lld hos n�r skadan intr�ffade underr�ttas omedel-
bart.

Om en skada till f�ljd av annat �n olycksfall har visat sig f�rst n�r den f�r-

s�krade har upph�rt att vara utsatt f�r den inverkan som har orsakat skadan,
�r det den arbetsgivare hos vilken den f�rs�krade senast var utsatt f�r s�dan
inverkan som ska underr�ttas.

8 �

Om en arbetsgivare enligt 7 � ska underr�ttas om en skada f�r under-

r�ttelsen i st�llet l�mnas till en person som p� arbetsgivarens v�gnar f�rest�r
arbetet.

9 �

N�r det g�ller en f�rs�krad som genomg�r utbildning som avses i

6 kap. 22 � likst�lls med en arbetsgivare en rektor eller n�gon annan som
f�rest�r utbildningen.

Skadeanm�lan till F�rs�kringskassan

10 �

En arbetsgivare eller arbetsf�rest�ndare som har f�tt k�nnedom om en

intr�ffad arbetsskada �r skyldig att omedelbart anm�la skadan till F�rs�k-
ringskassan.

Om den f�rs�krade inte �r arbetstagare ska han eller hon sj�lv anm�la ar-

betsskadan till F�rs�kringskassan. Om den f�rs�krade har avlidit till f�ljd av
skadan, ska anm�lan g�ras av den som har r�tt att f�retr�da d�dsboet.

11 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om ers�ttning f�r n�dv�ndiga utgifter f�r l�karutl�tanden.

Pr�vning av fr�gan om arbetsskada

12 �

Fr�gan om den f�rs�krade har f�tt en arbetsskada ska pr�vas endast i

den utstr�ckning det beh�vs f�r att best�mma arbetsskadeers�ttning enligt
denna balk eller sjukpenning enligt 28 kap.

43 kap. Statligt personskadeskydd

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
skadebegreppet i 36 ��,

115

SFS 2010:110

Avd. C

f�rm�nerna i 710 ��,

totalf�rsvarspliktiga m.fl. i 1118 �,

intagna m.fl. i 19 och 20 ��,

frivilliga inom totalf�rsvaret m.fl. i 21 �,

underr�ttelse om skada i 22 �, och

skadeanm�lan till F�rs�kringskassan, m.m. i 23 �.

Allm�nna best�mmelser

2 �

Det statliga personskadeskyddet g�ller f�r skador som uppkommer un-

der s�dan skyddstid som anges i 7 kap. 46 ��.

I 8688 kap. finns best�mmelser om att ers�ttning fr�n personskade-

skyddet kan l�mnas �ven till efterlevande.

Skadebegreppet

3 �

Best�mmelserna om personskada, protesskada och skadetidpunkt i

39 kap. 4 och 8 �� till�mpas i fr�ga om skada enligt detta kapitel.

4 �

Om den f�rs�krade under skyddstiden har varit utsatt f�r ett olycksfall

ska en skada som han eller hon har f�tt anses vara orsakad av olycksfallet,
om �verv�gande sk�l talar f�r det.

5 �

Om en skada, som inte beror p� ett olycksfall, visar sig under skydds-

tiden ska skadan anses ha uppkommit under denna tid.

Detta g�ller dock inte om det finns sk�lig anledning att anta att skadan har

orsakats av annat �n verksamheten eller intagningen i fr�ga och att verksam-
heten eller intagningen inte v�sentligt har bidragit till skadan.

6 �

Visar sig en skada, som inte beror p� ett olycksfall, efter skyddstiden,

ska den anses ha uppkommit under denna tid om det sk�ligen kan antas att
verksamheten eller intagningen v�sentligt har bidragit till skadan.

F�rm�nerna

Huvudregler

7 �

Om den f�rs�krade �ven enligt 4042 kap. har r�tt till arbetsskade-

ers�ttning f�r en skada, l�mnas ers�ttning enligt detta kapitel endast i den ut-
str�ckning som ers�ttningen d�rigenom blir h�gre.

8 �

Ers�ttning l�mnas vid sjukdom och best�ende neds�ttning av arbets-

f�rm�gan. D�rvid till�mpas 40 och 41 kap. samt 42 kap. 2

6 ��, om inte n�-

got annat f�ljer av 9

21 ��.

Sjukv�rdsers�ttning

9 �

Sjukv�rdsers�ttning l�mnas endast i den utstr�ckning som staten inte

tillhandah�ller motsvarande f�rm�n p� annat s�tt.

116

SFS 2010:110

Avd. C

Sjukpenning och livr�nta

10 �

Sjukpenning och livr�nta enligt detta kapitel l�mnas inte under

skyddstiden. Sjukpenning l�mnas aldrig f�r den dag d� skadan intr�ffade.

Totalf�rsvarspliktiga m.fl.

Inledande best�mmelser

11 �

Best�mmelserna i 1218 �� g�ller den som enligt 7 kap. 2 � 1 �r f�r-

s�krad p� grund av tj�nstg�ring inom totalf�rsvaret eller liknande verksam-
het och till�mpas ut�ver vad som f�ljer av 8 �.

Sjukpenningunderlag

12 �

F�r en f�rs�krad som har skadats under grundutbildning eller repe-

titionsutbildning utg�r sjukpenningunderlaget vid till�mpning av 8 � minst

4 prisbasbelopp f�r tid f�re 21 �rs �lder,

4,5 prisbasbelopp f�r tid mellan 21 och 25 �rs �lder, och

5 prisbasbelopp f�r tid fr�n och med 25 �rs �lder.

Livr�nteunderlag

13 �

F�r en f�rs�krad som har skadats under grundutbildning eller repe-

titionsutbildning utg�r livr�nteunderlaget vid till�mpning av 8 � minst 7
prisbasbelopp.

S�rskild sjukpenning

14 �

En f�rs�krad har r�tt till s�rskild sjukpenning, om han eller hon un-

der grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar har drabbats av en sjukdom
som efter skyddstidens slut s�tter ned hans eller hennes f�rm�ga att skaffa
sig inkomst genom arbete med minst en fj�rdedel. Detta g�ller �ven vid
sjukdom som har uppkommit under utryckningsm�naden eller m�naden ef-
ter denna.

15 �

Ber�kningsunderlaget f�r s�rskild sjukpenning �r

4 prisbasbelopp f�r tid f�re 21 �rs �lder,

4,5 prisbasbelopp f�r tid mellan 21 och 25 �rs �lder, och

5 prisbasbelopp f�r tid fr�n och med 25 �rs �lder.

16 �

F�r en dag �r hel s�rskild sjukpenning kvoten mellan

80 procent av ber�kningsunderlaget och

365.

17 �

S�rskild sjukpenning l�mnas endast i den utstr�ckning som den �ver-

stiger annan ers�ttning enligt detta kapitel eller sjukpenning enligt 27, 28
och 40 kap. som den f�rs�krade har r�tt till f�r samma tid.

117

SFS 2010:110

Avd. C

Ers�ttning f�r kostnader

18 �

En f�rs�krad som har skadats under grundutbildning eller repe-

titionsutbildning har under h�gst tre �rs tid efter skyddstiden r�tt till ers�tt-
ning f�r n�dv�ndiga kostnader f�r

1. l�karv�rd,
2. sjukv�rdande behandling,
3. sjukhusv�rd, och
4. l�kemedel.
Som kostnader f�r v�rd r�knas �ven n�dv�ndiga utgifter f�r resor.

Intagna m.fl.

Sjukpenningunderlag och livr�nteunderlag

19 �

F�r den som �r f�rs�krad p� grund av intagning m.m. enligt 7 kap. 2 �

3 och som n�r skadan intr�ffade hade varit intagen l�ngre tid �n sex m�na-
der, ska sjukpenningunderlag och livr�nteunderlag vid till�mpning av 8 �
ber�knas till l�gst de belopp som anges i 41 kap. 16 �.

Indragning eller neds�ttning av ers�ttning

20 �

Ers�ttning till den som avses i 7 kap. 2 � 3 f�r dras in eller s�ttas ned

�ven i annat fall �n som avses i 110 kap. 5258 ��, om s�rskilda sk�l talar
f�r det.

Frivilliga inom totalf�rsvaret m.fl.

21 �

Sjukpenningunderlag och livr�nteunderlag ska, i den utstr�ckning

som framg�r av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myn-
dighet som regeringen best�mmer, ber�knas till l�gst de belopp som anges i
41 kap. 16 � f�r den som �r f�rs�krad p� grund av frivilligt deltagande i
verksamhet inom totalf�rsvaret eller i r�ddningsarbete enligt 7 kap. 3 �.

Underr�ttelse om skada

22 �

Om den f�rs�krade drabbas av en skada ska en chef eller n�gon annan

omedelbart underr�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer meddelar f�reskrifter om till vem s�dan underr�ttelse ska ske.

Om skadan har visat sig efter skyddstiden, ska i st�llet F�rs�kringskassan

underr�ttas.

Skadeanm�lan till F�rs�kringskassan, m.m.

23 �

Best�mmelserna i 42 kap. 10 och 11 �� om anm�lan och ers�ttning

f�r utgifter f�r l�karintyg g�ller �ven i �renden enligt detta kapitel.

118

SFS 2010:110

Avd. C

44 kap. Krigsskadeers�ttning till sj�m�n

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
f�rm�nerna i 35 ��, och

�vriga fr�gor i 6 �.

Allm�nna best�mmelser

2 �

Krigsskadeers�ttning kan l�mnas till en f�rs�krad sj�man som till f�ljd

av olycksfall p� grund av en krigsh�ndelse drabbas av en personskada utom-
lands under s�dan tid som anges i 7 kap. 8 och 9 ��.

I 8688 kap. finns best�mmelser om att krigsskadeers�ttning kan l�mnas

�ven till efterlevande.

F�rm�nerna

Allm�nna best�mmelser

3 �

Krigsskadeers�ttning l�mnas med till�mpning av best�mmelserna i 40

och 41 kap. samt 42 kap. 2

6 ��.

4 �

Den f�rs�krade har inte r�tt till krigsskadeers�ttning om han eller hon

f�r samma tid har r�tt till arbetsskadeers�ttning enligt 3942 kap.

S�rskild ers�ttning

5 �

Vid skada har den f�rs�krade, ut�ver livr�nta, r�tt till s�rskild ers�tt-

ning med h�nsyn till skadans beskaffenhet.

Vid f�rlust av arbetsf�rm�gan motsvarar ers�ttningen 6 g�nger det pris-

basbelopp som g�llde f�r det �r d� skadan intr�ffade.

Vid neds�ttning av arbetsf�rm�gan betalas s� stor andel av summan ut

som svarar mot graden av neds�ttningen.

�vriga fr�gor

6 �

Best�mmelserna i 39 kap. och 42 kap. 712 �� till�mpas i �vrigt p�

motsvarande s�tt i fr�ga om krigsskadeers�ttning.

VI S�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada

45 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

smittb�rarers�ttning i 46 kap., och

n�rst�endepenning i 47 kap.

119

SFS 2010:110

Avd. C

46 kap. Smittb�rarers�ttning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om smittb�rarers�ttning i

4 ��.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till smittb�rarpenning i 510 ��,

f�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete i 1113 ��,

ber�kning av smittb�rarpenning i 1417 ��,

samordning med andra f�rm�ner i 18 och 19 ��, och

resekostnadsers�ttning i 20 och 21 ��.

Allm�nna best�mmelser

2 �

Smittb�rarers�ttning kan l�mnas till en smittb�rare i samband med �t-

g�rder f�r smittskydd eller skydd f�r livsmedel.

3 �

Med smittb�rare avses i detta kapitel

1. den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha f�rlorat

sin arbetsf�rm�ga till f�ljd av sjukdomen,

2. den som f�r eller kan antas f�ra smitta utan att vara sjuk i en smittsam

sjukdom, och

3. den som i annat fall har eller kan antas ha varit utsatt f�r smitta av en

samh�llsfarlig sjukdom som avses i smittskyddslagen (2004:168) utan att
vara sjuk i en s�dan sjukdom.

4 �

Smittb�rarers�ttning l�mnas i form av smittb�rarpenning och rese-

kostnadsers�ttning.

R�tten till smittb�rarpenning

Allm�nna best�mmelser

5 �

En smittb�rare har r�tt till smittb�rarpenning om han eller hon m�ste

avst� fr�n f�rv�rvsarbete p� grund av

1. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen

(2006:804) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av sistn�mnda lag,
eller

2. l�karunders�kning eller h�lsokontroll som smittb�raren genomg�r utan

f�reg�ende beslut enligt 1 och som syftar till att klarl�gga om han eller hon
�r smittad av en allm�nfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett s�r
eller en annan skada, som kan g�ra livsmedel som han eller hon hanterar
otj�nligt som m�nniskof�da.

F�rsta stycket g�ller inte n�r det �r fr�ga om
1. h�lsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 � smittskyddslagen, eller
2. beslut som avser avsp�rrning enligt 3 kap. 10 � smittskyddslagen.

6 �

Smittb�rarpenning f�r dras in eller s�ttas ned om smittb�raren

1. inte f�ljer f�rh�llningsregler som har beslutats med st�d av smittskydds-

lagen (2004:168) eller �vertr�der f�rbud enligt 3 kap. 9 � den lagen, eller

120

SFS 2010:110

Avd. C

2. inte f�ljer s�rskilda villkor i samband med ett beslut enligt livs-

medelslagen (2006:804) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av
den lagen.

F�rm�nstiden

7 �

Smittb�rarpenning l�mnas fr�n och med f�rsta dagen i ers�ttnings-

perioden och d�refter s� l�nge den f�rs�krade uppfyller f�ruts�ttningarna f�r
r�tt till smittb�rarpenning.

8 �

Best�mmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukers�tt-

ning eller aktivitetsers�ttning i 27 kap. 34 � och sjukpenning i samband med
70-�rsdagen i 27 kap. 37 � till�mpas �ven i fr�ga om smittb�rarpenning.

Rehabiliterings�tg�rder

9 �

F�r en f�rs�krad som f�r smittb�rarpenning ska best�mmelserna i

30 kap. 814 �� om F�rs�kringskassans �tg�rder f�r rehabilitering till�mpas.

Arbetsgivarintr�de m.m.

10 �

Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de, m.m. i 27 kap. 56

60 �� till-

l�mpas �ven i fr�ga om smittb�rarpenning.

F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete

11 �

Smittb�rarpenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er:

1. Hel smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade helt m�ste avst� fr�n

f�rv�rvsarbete.

2. Tre fj�rdedels smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade arbetar

h�gst en fj�rdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

3. Halv smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade arbetar h�gst h�lften

av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

4. En fj�rdedels smittb�rarpenning l�mnas n�r den f�rs�krade arbetar

h�gst tre fj�rdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

12 �

Vid till�mpning av 11 � ska som f�rv�rvsarbete inte betraktas s�dant

f�rv�rvsarbete som utf�rs under tid d� den f�rs�krade f�rv�rvsarbetar med
st�d av 37 kap. 3 �.

Om det inte g�r att avg�ra under vilken tid den f�rs�krade avst�r fr�n f�r-

v�rvsarbete ska fr�nvaron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�r-
v�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �.

13 �

Med tid f�r f�rv�rvsarbete likst�lls f�ljande:

1. Ledighet f�r semester, dock inte om den f�rs�krade under ledigheten

f�r semesterl�n enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 � samma lag,
kan beg�ra att dag d� han eller hon inte kan arbeta p� grund av sjukdom inte
ska r�knas som semesterdag.

2. Ledighet under studietid f�r vilken oavkortade l�nef�rm�ner l�mnas.

121

SFS 2010:110

Avd. C

3. Ledighet under tid d� den f�rs�krade f�r ers�ttning f�r att delta i tecken-

spr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar (TUFF).

4. Ledighet f�r ferier eller motsvarande uppeh�ll f�r l�rare som �r anst�ll-

da inom utbildningsv�sendet.

Ber�kning av smittb�rarpenning

Den som �r f�rs�krad f�r sjukpenning

14 �

Smittb�rarpenning l�mnas med ett belopp som motsvarar den f�r-

s�krades sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap.

Den som inte �r f�rs�krad f�r sjukpenning

15 �

�r smittb�raren inte f�rs�krad f�r sjukpenning enligt 6 kap. 6 � 3, ska

smittb�rarpenningen l�mnas med det belopp som sjukpenningen skulle ha
uppg�tt till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade ber�knats med
bortseende fr�n best�mmelserna i 25 kap. 3 � andra stycket 1 och 2.

16 �

I fall som avses i 15 � ska som inkomst av anst�llning �ven r�knas er-

s�ttning f�r eget arbete fr�n en arbetsgivare som �r bosatt utomlands eller
som �r en utl�ndsk juridisk person, n�r arbetet har utf�rts i arbetsgivarens
verksamhet utomlands.

17 �

Smittb�rarpenning enligt 15 � ska ber�knas per kalenderdag enligt

28 kap. 10 och 11 ��.

Samordning med andra f�rm�ner

18 �

Smittb�rarpenningen ska minskas med f�ljande f�rm�ner i den ut-

str�ckning f�rm�nerna l�mnas f�r samma tid:

1. graviditetspenning,
2. f�r�ldrapenningsf�rm�ner,
3. sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 �

lagen (1991:1047) om sjukl�n,

4. sjukpenning enligt denna balk eller motsvarande �ldre lag,
5. rehabiliteringspenning,
6. livr�nta enligt denna balk eller motsvarande �ldre f�rfattning p� grund

av smitta, och

7. n�rst�endepenning.
Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven motsvarande f�rm�n som

l�mnas till smittb�raren p� grundval av utl�ndsk lagstiftning.

19 �

Om smittb�raren har inkomst av anst�llning fr�n en arbetsgivare som

avses i 1 eller 2 � lagen (1994:260) om offentlig anst�llning f�r tid som av-
ses i 7 �, l�mnas smittb�rarpenning endast till den del den �verstiger inkom-
sten.

122

SFS 2010:110

Avd. C

Resekostnadsers�ttning

20 �

En smittb�rare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r resekostnader i sam-

band med l�karunders�kning, h�lsokontroll, v�rd, behandling eller annan
motsvarande �tg�rd som sker p� grund av best�mmelserna i

1. smittskyddslagen (2004:168), eller
2. livsmedelslagen (2006:804) eller f�reskrifter som har meddelats med

st�d av sistn�mnda lag.

21 �

Ers�ttning enligt 20 � l�mnas inte till den del ers�ttning f�r resan kan

l�mnas enligt

1. andra best�mmelser i denna balk,
2. n�gon �ldre f�rfattning som motsvarar best�mmelserna i 3943 kap., el-

ler

3. best�mmelser i n�gon annan f�rfattning om ers�ttning av allm�nna

medel f�r sjukresor och sjuktransporter.

47 kap. N�rst�endepenning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till n�rst�endepenning i 36 ��,

anm�lan till F�rs�kringskassan i 7 �,

f�rm�nstiden i 810 ��,

f�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete i 1113 ��,

ber�kning av n�rst�endepenning i 1416 ��, och

samordning med andra f�rm�ner i 17 �.

Inledande best�mmelser

2 �

Best�mmelser om n�rst�endepenning i samband med att en sv�rt sjuk

person v�rdas av en n�rst�ende finns i detta kapitel.

I lagen (1988:1465) om ers�ttning och ledighet f�r n�rst�endev�rd finns

best�mmelser i vilka anges n�r en arbetstagare som v�rdar en n�rst�ende har
r�tt att vara ledig fr�n sin anst�llning.

R�tten till n�rst�endepenning

3 �

En f�rs�krad som v�rdar en n�rst�ende som �r sv�rt sjuk har r�tt till

n�rst�endepenning f�r tid d� han eller hon avst�r fr�n f�rv�rvsarbete i sam-
band med v�rden, om

1. den sjuke �r f�rs�krad enligt n�gon best�mmelse i 47 kap.,
2. den sjuke v�rdas h�r i landet, och
3. den sjuke har gett sitt samtycke till v�rden.
Om den sjuke p� grund av sitt tillst�nd inte kan ge samtycke till v�rden

enligt f�rsta stycket 3, ska i st�llet detta framg�.

4 �

Med en sv�rt sjuk person likst�lls den som har f�tt infektion av hiv (hu-

mant immunbristvirus) genom smitta

123

SFS 2010:110

Avd. C

1. vid anv�ndning av blod eller blodprodukter vid behandling inom den

svenska h�lso- och sjukv�rden, eller

2. av en s�dan person som avses i 1 och som �r hans eller hennes nuva-

rande eller f�re detta make eller sambo, under f�ruts�ttning att smittan �gt
rum innan den f�rst smittade f�tt k�nnedom om sin infektion.

5 �

Om n�gon v�rdar mer �n en person under samma tid ger det inte r�tt

till ytterligare ers�ttning.

6 �

N�rst�endepenning f�r v�rd av en person f�r inte l�mnas till flera v�r-

dare f�r samma tid.

Anm�lan till F�rs�kringskassan

7 �

N�rst�endepenning f�r inte l�mnas f�r tid innan anm�lan om v�rden

har gjorts till F�rs�kringskassan. Detta g�ller dock inte om det har funnits
hinder f�r en s�dan anm�lan eller det finns s�rskilda sk�l f�r att f�rm�nen
�nd� b�r l�mnas.

F�rm�nstiden

8 �

N�rst�endepenning l�mnas f�r h�gst 100 dagar sammanlagt f�r varje

person som v�rdas. Ers�ttningen l�mnas fr�n och med f�rsta v�rddagen.

9 �

N�rst�endepenning l�mnas f�r h�gst 240 dagar sammanlagt vid v�rd

av en n�rst�ende som har f�tt infektion av hiv p� s�tt som anges i 4 �. Ers�tt-
ningen l�mnas fr�n och med f�rsta v�rddagen.

10 �

Vid ber�kning av antalet dagar med r�tt till ers�ttning anses tv� dagar

med halv eller fyra dagar med en fj�rdedels ers�ttning som en dag.

F�rm�nsniv�er och f�rv�rvsarbete

11 �

N�rst�endepenning l�mnas enligt f�ljande f�rm�nsniv�er:

1. Hel n�rst�endepenning l�mnas f�r dag n�r en v�rdare helt avst�tt fr�n

f�rv�rvsarbete.

2. Halv n�rst�endepenning l�mnas f�r dag n�r en v�rdare f�rv�rvsarbetat

h�gst h�lften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

3. En fj�rdedels n�rst�endepenning l�mnas f�r dag n�r en v�rdare f�r-

v�rvsarbetat h�gst tre fj�rdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha ar-
betat.

12 �

Vid till�mpningen av 11 � ska som f�rv�rvsarbete inte betraktas s�-

dant f�rv�rvsarbete som utf�rs under tid d� v�rdaren f�rv�rvsarbetar med
st�d av 37 kap. 3 �.

Om det inte g�r att avg�ra under vilken tid v�rdaren avst�r fr�n f�r-

v�rvsarbete ska fr�nvaron i f�rsta hand anses som fr�nvaro fr�n s�dant f�r-
v�rvsarbete som avses i 37 kap. 3 �.

124

SFS 2010:110

Avd. C

13 �

Om en v�rdare f�r oreducerade l�nef�rm�ner under tid d� han eller

hon bedriver studier, likst�lls avst�ende fr�n studier med avst�ende fr�n f�r-
v�rvsarbete i den utstr�ckning v�rdaren g�r miste om l�nef�rm�nerna.

Ber�kning av n�rst�endepenning

Grundl�ggande best�mmelser

14 �

N�rst�endepenning l�mnas med ett belopp som motsvarar v�rdarens

sjukpenning p� normalniv�n enligt 28 kap. med de avvikelser som f�ljer av
15 och 16 ��.

Arbetstids- eller kalenderdagsber�knad n�rst�endepenning

15 �

N�rst�endepenning ska arbetstidsber�knas enligt 28 kap. 12

18 ��

f�r hela den tid som f�rm�nen avser n�r ers�ttning l�mnas p� grundval av
sjukpenninggrundande inkomst av anst�llning. Detta g�ller dock inte i fall
som avses i 6 � samma kapitel, d� n�rst�endepenning i st�llet ska kalender-
dagsber�knas enligt 10 och 11 �� i det kapitlet.

S�rskilt om studerande under studieuppeh�ll

16 �

F�r en v�rdare som studerar f�r n�rst�endepenningen vid ett studie-

uppeh�ll inte ber�knas p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst
som f�ljer av best�mmelserna i 26 kap. 22 �.

Samordning med andra f�rm�ner

17 �

N�rst�endepenning l�mnas inte i den utstr�ckning v�rdaren f�r

samma tid f�r

1. f�r�ldrapenningsf�rm�ner,
2. sjukl�n eller s�dan ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan som avses i 20 �

lagen (1991:1047) om sjukl�n,

3. sjukpenning,
4. rehabiliteringspenning, eller
5. ers�ttning som motsvarar sjukpenning enligt n�gon annan f�rfattning

eller p� grund av regeringens beslut i ett s�rskilt fall.

125

SFS 2010:110

Avd. D

AVD. D S�RSKILDA F�RM�NER VID
FUNKTIONSHINDER

I Inledande best�mmelser

48 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I avdelning D finns best�mmelser om s�rskilda socialf�rs�krings-

f�rm�ner vid funktionshinder.

2 �

F�rm�ner enligt denna avdelning �r

handikappers�ttning till en funktionshindrad som beh�ver hj�lp av n�-

gon annan eller har merkostnader,

assistansers�ttning till en funktionshindrad som beh�ver personlig assis-

tans f�r sina grundl�ggande behov, och

bilst�d till personer med funktionshinder f�r att skaffa eller anpassa

motorfordon.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om s�rskilda f�rm�ner vid

funktionshinder.

Vidare finns best�mmelser om handikappers�ttning, assistansers�ttning

och bilst�d till en funktionshindrad i 4952 kap.

F�rs�kring och ans�kan, m.m.

4 �

En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett

g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 och 5 kap.

Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m-

melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H).

5 �

�renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av F�r-

s�kringskassan.

II Handikappers�ttning, assistansers�ttning och bilst�d till
f�rs�krade med funktionshinder

49 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

handikappers�ttning i 50 kap.,

assistansers�ttning i 51 kap., och

bilst�d i 52 kap.

50 kap. Handikappers�ttning

Inneh�ll
1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

definitioner och f�rklaringar i 2 och 3 ��,

r�tten till handikappers�ttning i 47 ��,

f�rm�nstiden i 810 ��,

126

SFS 2010:110

Avd. D

ber�kning av handikappers�ttning i 1113 ��,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 14 och 15 ��, och

utbetalning av handikappers�ttning i 16 �.

Definitioner och f�rklaringar

Blind

2 �

N�r det g�ller handikappers�ttning ska en person anses blind om hans

eller hennes synf�rm�ga, sedan ljusbrytningsfel har r�ttats, �r s� nedsatt att
han eller hon saknar ledsyn.

Gravt h�rselskadad

3 �

N�r det g�ller handikappers�ttning ska en person anses gravt h�r-

selskadad om han eller hon �ven med h�rapparat saknar m�jlighet eller har
stora sv�righeter att uppfatta tal.

R�tten till handikappers�ttning

Huvudregler

4 �

R�tt till handikappers�ttning har en f�rs�krad som innan han eller hon

fyller 65 �r har f�tt sin funktionsf�rm�ga nedsatt f�r avsev�rd tid i s�dan om-
fattning att han eller hon

1. beh�ver mera tidskr�vande hj�lp i sin dagliga livsf�ring,
2. beh�ver fortl�pande hj�lp f�r att kunna f�rv�rvsarbeta, eller
3. i annat fall har betydande merkostnader.

5 �

Om den f�rs�krade p� grund av sitt funktionshinder beh�ver hj�lp b�de

i den dagliga livsf�ringen och f�r att kunna f�rv�rvsarbeta, eller i n�got av
dessa avseenden, och dessutom har merkostnader, ska bed�mningen enligt
4 � grundas p� det sammanlagda behovet av st�d.

Vid bed�mningen enligt 4 � ska det bortses fr�n hj�lpbehov som till-

godoses genom annat samh�llsst�d.

Studerande

6 �

Vid till�mpning av 4 och 5 �� ska med en person som f�rv�rvsarbetar

likst�llas en studerande som f�r studiest�d enligt studiest�dslagen
(1999:1395) eller som endast p� grund av best�mmelser om behovspr�vning
inte f�r studiest�d.

Blinda eller gravt h�rselskadade

7 �

Handikappers�ttning l�mnas alltid till en f�rs�krad som �r blind eller

gravt h�rselskadad, om blindheten eller den grava h�rselskadan intr�tt f�re
65 �rs �lder.

127

SFS 2010:110

Avd. D

F�rm�nstiden

8 �

Handikappers�ttning kan l�mnas tidigast fr�n och med juli det �r d�

den f�rs�krade fyller 19 �r.

9 �

Handikappers�ttning l�mnas fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�r-

m�nen har intr�tt, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n sex m�nader f�re an-
s�kningsm�naden.

Handikappers�ttning l�mnas till och med den m�nad d� r�tten till f�r-

m�nen upph�r.

10 �

Handikappers�ttning f�r begr�nsas till viss tid.

Ber�kning av handikappers�ttning

Grundl�ggande best�mmelser

11 �

Beroende p� hj�lpbehovets omfattning eller merkostnadernas storlek

�r handikappers�ttningen f�r �r r�knat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbe-
loppet.

Blinda

12 �

F�r en f�rs�krad som �r blind �r handikappers�ttningen f�r �r r�knat

69 procent av prisbasbeloppet. Om han eller hon f�r samma tid f�r hel sjuk-
ers�ttning, hel aktivitetsers�ttning eller hel �lderspension �r handi-
kappers�ttningen, fr�n och med den m�nad n�r den andra f�rm�nen l�mnas,
36 procent av prisbasbeloppet, om inte st�dbehovet ger anledning till h�gre
ers�ttning.

Gravt h�rselskadade

13 �

F�r en f�rs�krad som �r gravt h�rselskadad �r handikappers�ttningen

f�r �r r�knat 36 procent av prisbasbeloppet, om inte st�dbehovet ger anled-
ning till h�gre ers�ttning.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

14 �

R�tten till handikappers�ttning ska ompr�vas i f�ljande fall:

1. n�r beslut fattas om sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning eller allm�n �l-

derspension, och

2. n�r andra f�rh�llanden som p�verkar behovet av handikappers�ttning

har �ndrats.

15 �

�ndring av handikappers�ttning ska g�lla fr�n och med m�naden n�r-

mast efter den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom. G�ller det �k-
ning som kr�ver ans�kan till�mpas �ven 9 � f�rsta stycket.

128

SFS 2010:110

Avd. D

Utbetalning av handikappers�ttning

16 �

Handikappers�ttning ska betalas ut m�nadsvis. N�r ers�ttnings-

beloppet ber�knas f�r m�nad ska den ers�ttning f�r �r r�knat som ber�k-
ningen utg�r fr�n avrundas till n�rmaste krontal som �r j�mnt delbart med
tolv.

51 kap. Assistansers�ttning

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till assistansers�ttning i 26 ��,

f�rm�nstiden i 7 och 8 ��,

ber�kning av assistansers�ttning i 911 ��,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 12 och 13 ��,

utbetalning av assistansers�ttning i 1419 ��,

�terbetalning av assistansers�ttning i 20 �, och
samverkan med kommunen i 2123 ��.

R�tten till assistansers�ttning

2 �

En f�rs�krad som omfattas av 1 � lagen (1993:387) om st�d och ser-

vice till vissa funktionshindrade kan f�r sin dagliga livsf�ring f� assi-
stansers�ttning f�r kostnader f�r s�dan personlig assistans som avses i 9 a �
samma lag.

3 �

F�r r�tt till assistansers�ttning kr�vs att den f�rs�krade beh�ver per-

sonlig assistans i genomsnitt mer �n 20 timmar i veckan f�r s�dana grund-
l�ggande behov som avses i 9 a � lagen (1993:387) om st�d och service till
vissa funktionshindrade.

4 �

Assistansers�ttning l�mnas endast under f�ruts�ttning att den anv�nds

f�r k�p av personlig assistans eller f�r kostnader f�r personliga assistenter.

5 �

Assistansers�ttning l�mnas inte f�r sjukv�rdande insatser enligt h�lso-

och sjukv�rdslagen (1982:763).

I 106 kap. 24 och 25 �� finns best�mmelser om n�r assistansers�ttning

inte l�mnas vid vistelse p� institution m.m.

6 �

N�r behovet av personlig assistans bed�ms f�r ett barn ska det bortses

fr�n det hj�lpbehov som en v�rdnadshavare normalt ska tillgodose enligt f�r-
�ldrabalken med h�nsyn till barnets �lder, utveckling och �vriga omst�ndig-
heter.

Om v�rdbidrag l�mnas f�r det inte p�verka bed�mningen enligt 3 �.

F�rm�nstiden

7 �

Assistansers�ttning f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n en m�nad

f�re den m�nad n�r ans�kan gjorts eller det kommit in en anm�lan fr�n kom-
munen att det kan antas att den enskilde har r�tt till assistansers�ttning.

129

SFS 2010:110

Avd. D

8 �

Assistansers�ttning kan l�mnas f�r tid efter det att den f�rs�krade har

fyllt 65 �r endast om

1. ers�ttning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 �r, eller
2. ans�kan kommer in till F�rs�kringskassan senast dagen f�re 65-�rs-

dagen och d�refter blir beviljad.

Ber�kning av assistansers�ttning

9 �

Assistansers�ttning ska beviljas f�r ett visst antal timmar per vecka,

m�nad eller l�ngre tid, dock l�ngst sex m�nader, n�r den f�rs�krade har be-
hov av personlig assistans f�r sin dagliga livsf�ring (beviljade assi-
stanstimmar).

10 �

Antalet assistanstimmar f�r inte ut�kas efter det att den f�rs�krade har

fyllt 65 �r.

11 �

F�r varje �r best�ms med vilket belopp per timme som assistans-

ers�ttning l�mnas. Beloppet ska best�mmas som ett schablonbelopp som be-
r�knas med ledning av de uppskattade kostnaderna f�r att f� assistans. Re-
geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare
f�reskrifter om schablonbeloppet.

Om det finns s�rskilda sk�l kan ers�ttning till en f�rs�krad efter ans�kan

l�mnas med ett h�gre belopp �n det �rliga schablonbeloppet. Ers�ttningen
f�r dock inte �verstiga schablonbeloppet med mer �n 12 procent.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

12 �

R�tten till assistansers�ttning ska ompr�vas sedan tv� �r f�rflutit fr�n

senaste pr�vningen och vid v�sentligt �ndrade f�rh�llanden.

L�mnas assistansers�ttning till en f�rs�krad som har fyllt 65 �r f�r om-

pr�vning ske endast vid v�sentligt �ndrade f�rh�llanden.

13 �

En �ndring av assistansers�ttning vid v�sentligt �ndrade f�rh�llanden

ska g�lla fr�n och med den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom.

Utbetalning av assistansers�ttning

Utbetalning till den f�rs�krade

14 �

Assistansers�ttning betalas ut m�nadsvis med visst belopp f�r det an-

tal beviljade assistanstimmar som assistans har l�mnats.

15 �

Utbetalningen av assistansers�ttning f�r en viss m�nad f�r grundas p�

ett ber�knat antal assistanstimmar f�r den m�naden. Avr�kning f�r st�rre av-
vikelser ska d� g�ras senast andra m�naden efter den d� den prelimin�ra ut-
betalningen skett. Slutavr�kning ska g�ras senast tv� m�nader efter utg�ngen
av varje tidsperiod f�r vilken assistansers�ttning beviljats.

16 �

Som kostnad f�r personlig assistans anses inte ers�ttning som den f�r-

s�krade sj�lv l�mnar till

130

SFS 2010:110

Avd. D

1. n�gon som han eller hon lever i hush�llsgemenskap med, eller
2. en personlig assistent f�r arbete som utf�rts p� arbetstid som �verstiger

den tid som anges i 2

4 �� lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt ar-

bete.

Utbetalning till kommunen

17 �

Om den f�rs�krade har f�tt bitr�de av personlig assistent genom

kommunen f�r F�rs�kringskassan besluta att assistansers�ttningen ska beta-
las ut till kommunen i den utstr�ckning som den motsvarar avgiften till kom-
munen f�r s�dan hj�lp.

Utbetalning till annan

18 �

Om den f�rs�krade till f�ljd av �lderdomssvaghet, sjuklighet, l�ng-

varigt missbruk av beroendeframkallande medel eller n�gon annan liknande
orsak �r ur st�nd att sj�lv ta hand om assistansers�ttningen, f�r F�rs�krings-
kassan besluta att ers�ttningen ska betalas ut till n�gon annan person eller till
en kommunal myndighet f�r att anv�ndas till kostnader f�r personlig assis-
tans till den f�rs�krade.

19 �

Ut�ver det som f�ljer av 17 och 18 ��, f�r F�rs�kringskassan p� beg�-

ran av den f�rs�krade besluta att assistansers�ttningen ska betalas ut till n�-
gon annan fysisk person, en juridisk person eller en kommun.

�terbetalning av assistansers�ttning

20 �

Den f�rs�krade ska utan uppmaning betala tillbaka s�dan ers�ttning

som inte har anv�nts f�r k�p av personlig assistans eller f�r kostnader f�r
personliga assistenter. �terbetalning ska g�ras senast i samband med slutav-
r�kningen enligt 15 �.

Om �terbetalning inte g�rs f�r F�rs�kringskassan besluta om �terbetalning

enligt best�mmelserna i 108 kap.

Samverkan med kommunen

21 �

N�r en f�rs�krad ans�ker om eller beviljas assistansers�ttning ska den

kommun d�r han eller hon �r bosatt h�ras i �rendet, om det inte �r obeh�v-
ligt.

Beslut om assistansers�ttning och beslut enligt 17

19 �� ska s�ndas till

kommunen.

22 �

F�r den som beviljats assistansers�ttning ska den kommun d�r den

f�rs�krade �r bosatt ers�tta kostnaderna f�r de f�rsta 20 assistanstimmarna
per vecka.

23 �

F�rs�kringskassan ska underr�tta kommunen om det belopp som

kommunen ska betala enligt 22 �.

131

SFS 2010:110

Avd. D

Kommunen ska m�nadsvis betala det angivna beloppet till F�rs�k-

ringskassan. Kommunen har r�tt att ta del av den slutavr�kning som ska g�-
ras enligt 15 �. Har kommunen betalat ers�ttning med ett f�r h�gt belopp ska
beloppet �terbetalas fr�n F�rs�kringskassan.

52 kap. Bilst�d

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till bilst�d i 214 ��,

ber�kning av bilst�d i 1522 ��, och

�terbetalning av bilst�d i 23 och 24 ��.

R�tten till bilst�d

Allm�nna best�mmelser

2 �

Bilst�d kan l�mnas till en f�rs�krad som p� grund av ett varaktigt funk-

tionshinder har v�sentliga sv�righeter att f�rflytta sig p� egen hand eller att
anlita allm�nna kommunikationer.

3 �

Bilst�d kan l�mnas �ven till en f�rs�krad f�r�lder till ett f�rs�krat barn

som har ett s�dant funktionshinder som avses i 2 �.

4 �

Med en f�r�lder likst�lls n�r det g�ller bilst�d f�ljande personer:

1. en v�rdnadshavare som inte �r f�r�lder och som har v�rd om barnet,
2. den med vilken f�r�ldern �r eller har varit gift eller har eller har haft

barn, om de stadigvarande sammanbor,

3. den som tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i syfte att

adoptera det, och

4. den som i annat fall tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fost-

ran i sitt hem, om placeringen kan f�rv�ntas p�g� i minst tre �r.

5 �

Bilst�d l�mnas inom ramen f�r anslagna medel och i form av

1. grundbidrag,
2. anskaffningsbidrag,
3. anpassningsbidrag som avser ett fordon, och
4. bidrag f�r k�rkortsutbildning.
Anpassningsbidrag enligt f�rsta stycket 3 l�mnas f�r s�dana �tg�rder som

anges i 8 � f�rsta stycket 2 och 3.

6 �

Grundbidrag och anskaffningsbidrag l�mnas endast f�r fordon som an-

skaffats efter det att ett beslut om r�tt till bilst�d har meddelats.

7 �

Om en f�rs�krad har f�tt grundbidrag eller anskaffningsbidrag f�r s�-

dant bidrag beviljas p� nytt tidigast nio �r efter det senaste beslutet att bevilja
n�got av dessa bidrag.

Nytt bidrag f�r dock l�mnas tidigare om
1. det finns sk�l f�r det fr�n trafiks�kerhetssynpunkt eller medicinsk syn-

punkt, eller

132

SFS 2010:110

Avd. D

2. fordonet har framf�rts minst 18 000 mil sedan grundbidrag eller an-

skaffningsbidrag senast beviljades.

Vad avser bilst�det?

8 �

Bilst�d l�mnas f�r

1. anskaffning av personbil klass I, motorcykel eller moped,
2. �ndring av ett fordon som avses i 1 och kostnader i samband d�rmed

samt justering och reparation av �ndringen,

3. anskaffning av en s�rskild anordning p� ett fordon som avses i 1 och

kostnader i samband d�rmed samt justering och reparation av anordningen,
eller

4. k�rkortsutbildning i samband med anskaffning av motorfordon.
Vad som avses med personbil klass I, motorcykel och moped anges i la-

gen (2001:559) om v�gtrafikdefinitioner.

9 �

Om det finns s�rskilda sk�l p� grund av funktionshindrets art eller an-

dra omst�ndigheter, l�mnas bilst�d f�r anskaffning eller �ndring av ett annat
motorfordon �n som avses i 8 � 1 eller f�r anskaffning av s�rskild anordning
p� ett s�dant fordon.

Villkor f�r anskaffning och �ndring av fordon

10 �

Bilst�d enligt 8 � f�rsta stycket 13 l�mnas till

1. en f�rs�krad som �r under 65 �r och �r beroende av ett s�dant fordon

som avses i 8 eller 9 � f�r att genom arbete f� sin f�rs�rjning eller ett v�sent-
ligt tillskott till sin f�rs�rjning, eller f�r att genomg� arbetslivsinriktad ut-
bildning eller genomg� rehabilitering under vilken han eller hon f�r rehabili-
teringsers�ttning enligt 31 kap. eller aktivitetsst�d enligt f�reskrifter som
meddelas av regeringen,

2. en f�rs�krad som �r under 65 �r och, efter att ha beviljats bidrag enligt

1, har beviljats sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning,

3. en f�rs�krad som fyllt 18 �r men inte 50 �r, och
4. en f�rs�krad som har barn som inte fyllt 18 �r.
Bilst�d l�mnas i fall som avses i 3 � till en f�rs�krad som har barn som har

ett s�dant funktionshinder som avses i 2 �.

11 �

Bilst�d enligt 10 � f�rsta stycket 4 och andra stycket l�mnas under

f�ruts�ttning att f�r�ldern

1. sammanbor med barnet, och
2. beh�ver ett fordon f�r att f�rflytta sig tillsammans med barnet.

12 �

Om anpassningsbidrag tidigare har l�mnats med st�d av 10 � f�rsta

stycket 13 f�r bidrag f�r reparation av anpassningen l�mnas trots att de
f�ruts�ttningar som anges d�r inte l�ngre �r uppfyllda.

13 �

Bilst�d enligt 10 � f�rsta stycket 1 och 2 kan l�mnas �ven till en f�r-

s�krad som inte sj�lv ska k�ra fordonet, under f�ruts�ttning att n�gon annan
kan anlitas som f�rare vid resorna.

133

SFS 2010:110

Avd. D

Bilst�d enligt 10 � f�rsta stycket 3 och 4 samt andra stycket l�mnas under

f�ruts�ttning att den f�rs�krade sj�lv ska k�ra fordonet.

Villkor f�r k�rkortsutbildning

14 �

Bilst�d till k�rkortsutbildning l�mnas till en f�rs�krad som har bevil-

jats bilst�d till anskaffning av ett motorfordon och som uppfyller f�ruts�tt-
ningarna i 10 � f�rsta stycket 1 samt �r eller riskerar att bli arbetsl�s, om det
bed�ms att k�rkortsutbildningen kan leda till att han eller hon f�r ett stadig-
varande arbete.

Ber�kning av bilst�d

Grundbidrag

15 �

Vid anskaffning av motorfordon l�mnas grundbidrag med h�gst

60 000 kronor.

Vid anskaffning av motorcykel eller moped l�mnas dock grundbidrag

med h�gst 12 000 respektive 3 000 kronor.

Anskaffningsbidrag

16 �

Anskaffningsbidrag l�mnas med h�gst 40 000 kronor.

Helt s�dant bidrag l�mnas till den vars �rliga bruttoinkomst understiger

88 000 kronor.

17 �

Till den vars �rliga bruttoinkomst uppg�r till 88 000 kronor eller mer

l�mnas anskaffningsbidrag med h�gst f�ljande belopp.

18 �

Med �rlig bruttoinkomst avses inkomst enligt 102 kap. 715 ��.

F�r en f�rs�krad som avses i 10 � f�rsta stycket 1

3 ska bruttoinkomsten

r�knas fram utan h�nsyn till makes inkomst.

F�r f�r�ldrar som avses i 10 � f�rsta stycket 4 och andra stycket r�knas in-

komsterna samman vid ber�kning av anskaffningsbidragets storlek.

�rlig bruttoinkomst

Bidrag i procent av
helt bidrag

Bidragsbelopp

88 000

95 999

36 000

96 000

103 999

32 000

104 000

111 999

28 000

112 000

119 999

24 000

120 000

127 999

20 000

128 000

135 999

16 000

136 000

143 999

12 000

144 000

151 999

8 000

152 000

159 999

4 000

160 000

134

SFS 2010:110

Avd. D

Anpassningsbidrag

19 �

Anpassningsbidraget motsvarar kostnaden f�r s�dana �tg�rder som

anges i 8 � f�rsta stycket 2 och 3 och som beh�vs f�r att den f�rs�krade ska
kunna bruka fordonet.

F�rs�kringskassan f�r besluta att inte medge anpassningsbidrag om det

fordon som den f�rs�krade valt �r uppenbart ol�mpligt med h�nsyn till den
anpassning som beh�vs. Detsamma g�ller om fordonet �r ol�mpligt med
h�nsyn till �lder och skick.

Begr�nsningsregler

20 �

Ett anskaffningsbidrag ska minskas med s�dant bidrag till ink�p av

ett fordon som den f�rs�krade f�r fr�n en kommun eller ett landsting eller i
form av f�rs�kringsers�ttning.

21 �

Grundbidrag och anskaffningsbidrag f�r tillsammans inte �verstiga

fordonets anskaffningskostnad. Avr�kning ska i f�rsta hand g�ras p� grund-
bidraget.

22 �

Om grundbidrag eller anskaffningsbidrag enligt 7 � andra stycket 1

l�mnas tidigare �n nio �r efter det senaste beslutet att bevilja r�tt till bilst�d,
ska det tidigare bidraget r�knas av fr�n det nya bidraget.

Det belopp som enligt f�rsta stycket ska r�knas av ska dock minskas med

en niondel f�r varje helt �r som har f�rflutit sedan det tidigare bidraget beta-
lades ut.

�terbetalning av bilst�d

23 �

Grundbidrag och anskaffningsbidrag ska betalas tillbaka

1. om den f�rs�krade s�ljer eller p� annat s�tt g�r sig av med fordonet

inom nio �r fr�n det att bidraget beviljades, eller

2. om ett barn som avses i 10 � andra stycket efter att ha uppn�tt 18 �rs �l-

der sj�lv beviljas bidrag.

24 �

Det �terbetalningspliktiga beloppet enligt 23 � ska minskas med en

niondel f�r varje helt �r som har f�rflutit sedan bidraget betalades ut. Om det
finns s�rskilda sk�l, f�r den f�rs�krade helt eller delvis befrias fr�n �terbetal-
ningsskyldigheten.

135

SFS 2010:110

Avd. E

AVD. E F�RM�NER VID �LDERDOM

I Inledande best�mmelser

53 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I avdelning E finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner vid �l-

derdom.

2 �

F�rm�ner vid �lderdom enligt denna avdelning �r

1. allm�n �lderspension i form av
a) inkomstgrundad �lderspension, och
b) garantipension,
2. s�rskilt pensionstill�gg som till�gg till allm�n �lderspension, och
3. �ldref�rs�rjningsst�d som till�gg till eller i st�llet f�r allm�n �lders-

pension.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid �lder-

dom.

Vidare finns
�vergripande best�mmelser om allm�n �lderspension i 5456 kap.,
best�mmelser om inkomstgrundad �lderspension i 5764 kap.,

best�mmelser om garantipension i 6567 kap.,

vissa gemensamma best�mmelser om allm�n �lderspension i 68

71 kap., och

best�mmelser om s�rskilda f�rm�ner vid �lderdom i 7274 kap.

F�rs�kring och ans�kan, m.m.

4 �

En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett

g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4

6 kap.

Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m-

melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H).

5 �

�renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av Pen-

sionsmyndigheten. �renden om pensionsgrundande inkomst handl�ggs dock
av Skatteverket.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller inte om n�got annat f�ljer av annan

best�mmelse i denna balk eller annan f�rfattning.

II �vergripande best�mmelser om allm�n �lderspension

54 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns

allm�nna best�mmelser om allm�n �lderspension i 55 kap., och

best�mmelser om uttag av allm�n �lderspension m.m. i 56 kap.

136

SFS 2010:110

Avd. E

55 kap. Allm�nna best�mmelser om allm�n �lderspension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

inkomstgrundad �lderspension i 27 ��, och

garantipension i 810 ��.

Inkomstgrundad �lderspension

F�rs�krings- och f�rm�nsformer

2 �

F�rs�kringen f�r inkomstgrundad �lderspension best�r av ett f�rdel-

ningssystem och ett premiepensionssystem.

3 �

Inkomstgrundad �lderspension fr�n f�rdelningssystemet l�mnas som

inkomstpension eller till�ggspension.

Inkomstgrundad �lderspension fr�n premiepensionssystemet l�mnas som

premiepension.

�rlig redovisning

4 �

Den myndighet som regeringen best�mmer ska f�r varje �r uppr�tta en

redovisning av det inkomstgrundade �lderspensionssystemets finansiella
st�llning och utveckling. F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten samt
F�rstaFj�rde och Sj�tte AP-fonderna ska l�mna de uppgifter som beh�vs
f�r detta till myndigheten.

Vem kan f� inkomstpension, till�ggspension och premiepension?

5 �

En f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare kan f� inkomstgrundad �l-

derspension i form av till�ggspension.

6 �

En f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare kan f� inkomstgrundad �l-

derspension i form av inkomstpension och premiepension. En f�rs�krad som
�r f�dd n�got av �ren 1938

1953 kan dessutom f� inkomstgrundad �lders-

pension i form av till�ggspension.

7 �

Pensionsr�tt f�r inkomstgrundad �lderspension i form av premie-

pension kan �verf�ras till den f�rs�krades make enligt best�mmelserna i
61 kap. 1116 ��.

I 89, 91 och 92 kap. (avdelning F) finns best�mmelser om att premiepen-

sion kan l�mnas �ven som efterlevandeskydd.

Garantipension

Vad �r garantipension?

8 �

Garantipension �r grundskyddet i den allm�nna �lderspensionen.

137

SFS 2010:110

Avd. E

Vem kan f� garantipension?

9 �

Garantipension f�r f�rs�krade f�dda 1937 eller tidigare kan l�mnas

som kompensation f�r bortfall av f�ljande f�rm�ner enligt �ldre lagstiftning:

folkpension i form av �lderspension,

pensionstillskott, och

s�rskilt grundavdrag f�r folkpension�rer vid inkomsttaxeringen.

10 �

Garantipension f�r f�rs�krade f�dda 1938 eller senare �r beroende av

f�rs�kringstid och kan l�mnas till

den som saknar inkomstgrundad �lderspension, och

den vars inkomstgrundade �lderspension inte �verstiger ett visst belopp.

56 kap. Uttag av allm�n �lderspension, m.m.

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

f�rm�nsniv�er i 2 �,

f�rm�nstiden i 39 ��,

�terkallelse eller minskning av pensionsuttag i 10 �,

samordning av pensionsuttag i 11 och 12 ��, och

omr�kning av allm�n �lderspension i 13 �.

F�rm�nsniv�er

2 �

Uttag av inkomstgrundad �lderspension f�r begr�nsas till n�gon av f�l-

jande f�rm�nsniv�er: tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av hel pen-
sion.

F�r garantipension finns s�rskilda best�mmelser om f�rm�nsniv�er i 66

och 67 kap.

F�rm�nstiden

Allm�nna best�mmelser

3 �

Inkomstgrundad �lderspension l�mnas tidigast fr�n och med den m�-

nad d� den f�rs�krade fyller 61 �r.

F�r garantipension finns s�rskilda best�mmelser om f�rm�nstid i 66 och

67 kap.

4 �

Allm�n �lderspension l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i an-

s�kan, dock tidigast fr�n och med den m�nad ans�kan kom in till Pen-
sionsmyndigheten.

5 �

Inkomstpension, till�ggspension och garantipension f�r l�mnas f�r

h�gst tre m�nader f�re ans�kningsm�naden om den f�rs�krade fick sjuk-
ers�ttning omedelbart f�re 65 �rs �lder.

Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas bara i fr�ga om pension som

l�mnas tidigast fr�n och med den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r.

138

SFS 2010:110

Avd. E

6 �

En f�rs�krad som �r f�dd n�got av �ren 1938

1953 och som f�r in-

komstpension utan att ha r�tt till till�ggspension ska, utan att beh�va ans�ka
s�rskilt, f� till�ggspension fr�n och med den m�nad d� han eller hon har f�tt
r�tt till s�dan pension.

7 �

Allm�n �lderspension l�mnas till och med den m�nad d� r�tten till pen-

sionen upph�r.

8 �

Pensionsmyndigheten ska utreda om den f�rs�krade vill ta ut �lders-

pension i f�ljande fall:

1. om han eller hon �r bosatt i Sverige och �nnu inte har ans�kt om in-

komst-, till�ggs- eller garantipension tre m�nader f�re ing�ngen av den m�-
nad d� han eller hon fyller 70 �r, eller

2. om han eller hon inte har ans�kt om inkomst-, till�ggs- eller garan-

tipension m�naden f�re den d� han eller hon fyller 65 �r och f�r den m�na-
den har f�tt sjukers�ttning.

�kning av pensionsuttag

9 �

Det som f�reskrivs i 4 och 6 �� g�ller ocks� i fr�ga om �kat uttag av

allm�n �lderspension.

�kat uttag av premiepension kan dock tidigast g�ras fr�n och med m�na-

den efter den d� ans�kan kom in till Pensionsmyndigheten.

�terkallelse eller minskning av pensionsuttag

10 �

Om den f�rs�krade vill minska eller helt �terkalla uttaget av allm�n

�lderspension, ska han eller hon skriftligen anm�la detta till Pensions-
myndigheten.

En anm�lan om minskning eller hel �terkallelse av uttag av allm�n �lders-

pension g�ller fr�n och med den m�nad som anges i anm�lan, dock tidigast
fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anm�lan kom in till Pensions-
myndigheten.

Samordning av pensionsuttag

11 �

En f�rs�krad som �r f�dd under n�got av �ren 1938

1953 och som

har r�tt till inkomstpension och till�ggspension f�r ta ut pension endast om
han eller hon tar ut b�da pensionerna i samma utstr�ckning.

�terkallelse eller minskning av uttag av inkomstpension och till�ggs-

pension g�ller endast om anm�lan avser b�da pensionerna i samma utstr�ck-
ning.

12 �

F�r garantipension finns s�rskilda best�mmelser om samordning i 66

och 67 kap.

Omr�kning av allm�n �lderspension

13 �

Allm�n �lderspension ska r�knas om fr�n och med m�naden efter den

d� anledning till omr�kning uppkom.

139

SFS 2010:110

Avd. E

III Inkomstgrundad �lderspension

57 kap. Inneh�ll och definitioner

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om inkomst-

grundad �lderspension i 58 kap.

Vidare finns best�mmelser om
pensionsgrundande inkomst i 59 kap.,

pensionsgrundande belopp i 60 kap.,

pensionsr�tt och pensionspo�ng i 61 kap.,

inkomstpension i 62 kap.,

till�ggspension i 63 kap., och

premiepension i 64 kap.

2 �

N�r det g�ller inkomstgrundad �lderspension avses med

1. intj�nande�r: det kalender�r den f�rs�krade har haft en inkomst som �r

pensionsgrundande respektive det kalender�r f�r vilket ett pensionsgrun-
dande belopp ska fastst�llas, och

2. fastst�llelse�r: kalender�ret efter intj�nande�ret.
Om inkomster under beskattnings�r som inte sammanfaller med kalen-

der�r finns best�mmelser i 59 kap. 33 � andra stycket.

58 kap. Allm�nna best�mmelser om inkomstgrundad
�lderspension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns grundl�ggande best�mmelser i 2

5 ��.

Vidare finns best�mmelser om
underr�ttelse om beslut i 9 �, och
indexering, balansering och anslutande definitioner i 1028 ��.

Grundl�ggande best�mmelser

Inkomstpension

2 �

Inkomstpension ska ber�knas utifr�n de pensionsr�tter som fastst�llts

f�r den f�rs�krade.

Inkomstpensionens storlek �r ocks� beroende av den allm�nna inkomstut-

vecklingen.

Premiepension

3 �

Premiepension ska ber�knas utifr�n de pensionsr�tter som fastst�llts

f�r den f�rs�krade.

Premiepensionens storlek �r ocks� beroende av v�rdeutvecklingen p� de

medel som fonderats i premiepensionssystemet.

Till�ggspension

4 �

Till�ggspension ska ber�knas utifr�n de pensionspo�ng som fastst�llts

f�r den f�rs�krade.

140

SFS 2010:110

Avd. E

Till�ggspensionens storlek �r ocks� beroende av den allm�nna in-

omsttvecklingen.

5 �

Pensionsr�tt och pensionspo�ng fastst�lls �rligen och grundas p� den

f�rs�krades pensionsunderlag. Detta best�r av summan av

fastst�lld pensionsgrundande inkomst (PGI) och

fastst�llda pensionsgrundande belopp (PGB).

Underr�ttelse om beslut

9 �

Om den f�rs�krade har debiterats slutlig skatt, ska underr�ttelse om

Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. anges p�
beskedet om slutlig skatt. I annat fall ska underr�ttelse ske genom s�rskilt
besked senast den 15 december fastst�llelse�ret.

Den f�rs�krade ska skriftligen underr�ttas om Pensionmyndighetens be-

slut om pensionsgrundande belopp, pensionsr�tt och pensionspo�ng enligt
60 och 61 kap. senast den 31 mars �ret efter fastst�llelse�ret.

Det ska framg� av en underr�ttelse enligt f�rsta eller andra stycket hur

man beg�r ompr�vning av beslutet. En underr�ttelse beh�ver inte s�ndas till
den som inte �r bosatt i Sverige och vars adress �r ok�nd.

Indexering, balansering och anslutande definitioner

Inkomstindex

10 �

Vissa ber�kningar som anges i denna balk ska grundas p� ett inkomst-

index som ber�knas f�r varje �r. Inkomstindexet ska visa den allm�nna in-
komstutvecklingen.

Ber�kningarna ska grundas p� ett inkomstindex f�r 1999 om 100,00.

11 �

Inkomstindex ska visa den relativa f�r�ndringen av genomsnittet av

de �rliga pensionsgrundande inkomsterna, efter avdrag f�r allm�n pen-
sionsavgift, f�r f�rs�krade som under inkomst�ret har fyllt minst 16 �r och
h�gst 64 �r. Vid ber�kningen till�mpas inte 59 kap. 4 � andra stycket.

12 �

F�r�ndringen av indextalet mellan tv� p� varandra f�ljande �r ska

motsvara den ber�knade �rliga relativa f�r�ndringen av de inkomster som
anges i 11 � under en period av tre �r f�re det �r inkomstindexet avser.

N�r inkomsterna ber�knas ska den �rliga f�r�ndringen i det allm�nna pris-

l�get under samma tre�rsperiod, r�knat fr�n juni till juni, r�knas bort.

Det framr�knade v�rdet ska d�refter r�knas om med f�r�ndringen i det all-

m�nna prisl�get i juni tv� �r f�re det �r indexet avser och det allm�nna pris-
l�get i juni �ret n�rmast f�re det �ret.

13 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om inkomstindexet.

Balanstal

14 �

Vissa ber�kningar som anges i denna balk ska grundas p� ett balanstal

som ber�knas enligt best�mmelsen i andra stycket och 1520 ��.

141

SFS 2010:110

Avd. E

Balanstalet ber�knas f�r varje �r och ska visa kvoten mellan
summan av f�rdelningssystemets avgiftstillg�ng och ett genomsnittligt

v�rde av tillg�ngarna hos F�rstaFj�rde och Sj�tte AP-fonderna och

f�rdelningssystemets pensionsskuld vid utg�ngen av det andra �ret f�re

det �r balanstalet avser.

15 �

Med avgiftstillg�ng avses produkten av

avgiftsinkomsterna till f�rdelningssystemet och

medelv�rdet av tiden i �r r�knat fr�n det att en pensionsr�tt tj�nas in till

det att den betalas ut i form av pension (oms�ttningstiden).

Med ett genomsnittligt v�rde av tillg�ngarna hos F�rstaFj�rde och Sj�tte

AP-fonderna avses medelv�rdet av de redovisade marknadsv�rdena av till-
g�ngarna hos F�rstaFj�rde och Sj�tte AP-fonderna vid utg�ngen av det an-
dra, tredje respektive fj�rde �ret f�re det �r balanstalet avser.

16 �

Med pensionsskuld avses det totala pensions�tagandet i f�rdel-

ningssystemet.

17 �

Avgiftsinkomsterna ber�knas som produkten av

genomsnittet av inkomsterna det andra, tredje och fj�rde �ret f�re det �r

balanstalet avser och

inkomsternas ber�knade �rliga relativa f�r�ndring under det andra

femte �ret f�re det �r balanstalet avser.

18 �

N�r inkomsternas relativa f�r�ndring ber�knas ska den �rliga f�r-

�ndringen i det allm�nna prisl�get under samma tre�rsperiod, r�knat fr�n
juni till juni, fr�nr�knas.

Det framr�knade v�rdet ska d�refter r�knas om med f�r�ndringen i det all-

m�nna prisl�get i juni tre �r f�re det �r balanstalet avser och det allm�nna
prisl�get i juni �ret efter det f�rstn�mnda �ret.

19 �

Oms�ttningstiden ber�knas som medianen av oms�ttningstiden f�r

det tredje, fj�rde och femte �ret f�re det �r balanstalet avser.

20 �

Pensionsskulden ber�knas f�r det andra �ret f�re det �r balanstalet av-

ser, som summan av

1. pensionsbeh�llningar enligt 62 kap. 5

7 ��,

2. det ber�knade v�rdet av pensionsr�tter f�r inkomstpension enligt

61 kap. 5

10 ��,

3. utbetalad pension f�r varje �ldersgrupp i december multiplicerad med

ber�knat antal �terst�ende utbetalningar av ett genomsnittligt pensions-
belopp f�r samma �ldersgrupp, justerat med den r�ntefaktor som anges i
62 kap. 36 � och

4. det ber�knade v�rdet av kommande utbetalningar av till�ggspension f�r

dem som inte b�rjat ta ut s�dan pension.

21 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om balanstalet.

142

SFS 2010:110

Avd. E

Balansindex

22 �

Om balanstalet f�r ett �r understiger 1,0000 ska ett balansindex be-

r�knas som ska anv�ndas vid vissa ber�kningar enligt denna balk.

Ett balansindex ska d�refter ber�knas f�r varje �r fram till dess att det n�r

minst samma v�rde som inkomstindex.

23 �

N�r balansindexet f�rsta g�ngen best�ms f�r en s�dan period som

anges i 22 � ska balansindexet r�knas fram som produkten av

balanstalet och

inkomstindexet f�r samma �r.

24 �

Efter det att balansindexet ber�knats f�rsta g�ngen enligt 23 � ska, f�r

varje d�rp� f�ljande �r under perioden, det ber�knade balansindexet multip-
liceras med kvoten mellan

inkomstindexet efter �rsskiftet och

inkomstindexet f�re �rsskiftet.

Produkten ska d�refter multipliceras med det balanstal som ska g�lla efter

�rsskiftet.

25 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om balansindexet.

Inkomstbasbelopp

26 �

Vissa ber�kningar enligt denna balk ska grundas p� ett inkomst-

basbelopp som ber�knas f�r varje �r.

27 �

Inkomstbasbeloppet f�r ett visst �r motsvarar produkten av

bastalet 43 313 och
kvoten mellan inkomstindexet f�r det �r inkomstbasbeloppet ska be-

st�mmas f�r och inkomstindexet f�r 2005.

Det omr�knade beloppet ska avrundas till n�rmaste hundratal kronor.

28 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om inkomstbasbeloppet.

59 kap. Pensionsgrundande inkomst

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om pensionsgrundande in-

komst i 2

7 ��,

Vidare finns best�mmelser om
inkomst av anst�llning i 813 ��,

inkomst av annat f�rv�rvsarbete i 1421 ��,

undantag f�r vissa inkomster i 2228 ��,

hur samordnade sociala f�rm�ner �r pensionsgrundande i 2931 ��, och

ber�kning av pensionsgrundande inkomst i 3238 ��.

143

SFS 2010:110

Avd. E

Allm�nna best�mmelser om pensionsgrundande inkomst

Vad �r pensionsgrundande inkomst?

2 �

Pensionsgrundande inkomst ber�knas av Skatteverket p� inkomster

som den f�rs�krade har haft och som �r pensionsgrundande.

Vilka inkomster �r pensionsgrundande?

3 �

F�ljande inkomster �r pensionsgrundande:

inkomster av anst�llning som avses i 813 ��, och

inkomster av annat f�rv�rvsarbete som avses i 1421 ��.

Undantag fr�n det som anges i f�rsta stycket finns i 22

31 ��.

Hur ber�knas pensionsgrundande inkomst?

4 �

Den f�rs�krades pensionsgrundande inkomst f�r ett �r (intj�nande�ret)

utg�rs av summan av hans eller hennes inkomster av anst�llning och
inkomster av annat f�rv�rvsarbete f�r det �ret.

Vid ber�kningen ska det bortses fr�n inkomster av anst�llning och inkom-

ster av annat f�rv�rvsarbete till den del summan av dessa �verstiger 7,5 in-
komstbasbelopp under intj�nande�ret (intj�nandetaket). Det bortses i f�rsta
hand fr�n inkomster av annat f�rv�rvsarbete.

N�r fastst�lls pensionsgrundande inkomst?

5 �

Pensionsgrundande inkomst fastst�lls f�r varje �r som en person har

varit f�rs�krad och haft s�dana inkomster h�r i landet som �r pensions-
grundande.

Pensionsgrundande inkomst fastst�lls dock endast om summan av de in-

komster som �r pensionsgrundande uppg�r till minst 42,3 procent av det
prisbasbelopp som g�ller f�r intj�nande�ret.

6 �

Pensionsgrundade inkomst fastst�lls inte f�r en f�rs�krad som �r f�dd

1937 eller tidigare.

7 �

F�r det �r n�r den f�rs�krade har avlidit fastst�lls pensionsgrundande

inkomst endast om pensionsr�tt f�r premiepension ska f�ras �ver till den av-
lidnes make f�r det �ret.

Inkomst av anst�llning

L�n och kostnadsers�ttning

8 �

Som inkomst av anst�llning r�knas l�n eller annan ers�ttning i pengar

eller annan skattepliktig f�rm�n som en f�rs�krad har f�tt som arbetstagare i
allm�n eller enskild tj�nst.

Med l�n likst�lls kostnadsers�ttning som inte undantas vid ber�kning av

skatteavdrag enligt 8 kap. 19 eller 20 � skattebetalningslagen (1997:483).

144

SFS 2010:110

Avd. E

Uppdragsinkomst m.m.

9 �

Som inkomst av anst�llning r�knas, �ven om mottagaren inte har varit

anst�lld hos den som betalat ut ers�ttningen, f�ljande:

1. ers�ttning i pengar eller annan skattepliktig f�rm�n f�r utf�rt arbete,

dock inte pension, och

2. tillf�llig f�rv�rvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits sj�lv-

st�ndigt.

I fall som anges i f�rsta stycket likst�lls den som har utf�rt arbetet med en

arbetstagare och den som betalat ut ers�ttningen med en arbetsgivare.

Rabatt m.m.

10 �

Som inkomst av anst�llning r�knas skattepliktig int�kt i form av ra-

batt, bonus eller annan f�rm�n som har l�mnats p� grund av kundtrohet eller
liknande.

Detta g�ller dock endast om den som slutligt har st�tt f�r de kostnader

som ligger till grund f�r f�rm�nen �r n�gon annan �n den som �r skatt-
skyldig f�r f�rm�nen.

Vissa undantag

11 �

I vissa fall ska ers�ttning som avses i 8

10 �� inte anses som inkomst

av anst�llning. Best�mmelser om detta finns i 15

21 ��.

Marie Curie-stipendium

12 �

Som inkomst av anst�llning r�knas stipendium (Marie Curie-sti-

pendium) som enligt 11 kap. 46 � inkomstskattelagen (1999:1229) ska tas
upp som int�kt i inkomstslaget tj�nst. Detta g�ller dock endast om stipendiet
har betalats ut av

1. en fysisk person bosatt i Sverige, eller
2. en svensk juridisk person.
Den som har betalat ut ett s�dant stipendium anses som arbetsgivare.

Sociala f�rm�ner

13 �

Som inkomst av anst�llning r�knas f�ljande sociala f�rm�ner:

1. F�r�ldrapenningsf�rm�ner.
2. V�rdbidrag, i den utstr�ckning bidraget inte �r ers�ttning f�r mer-

kostnader.

3. Ers�ttning fr�n F�rs�kringskassan i form av sjukl�negaranti enligt 20 �

lagen (1999:1047) om sjukl�n.

4. Sjukpenning eller motsvarande ers�ttning enligt denna balk eller annan

f�rfattning eller p� grund av s�rskilt beslut av regeringen. Detta g�ller i den
utstr�ckning ers�ttningen har tr�tt i st�llet f�r en f�rs�krads inkomst som ar-
betstagare i allm�n eller enskild tj�nst.

5. Inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrelaterad aktivitetsers�tt-

ning.

145

SFS 2010:110

Avd. E

6. Livr�nta p� grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 41

44 kap.

7. N�rst�endepenning.
8. Dagpenning fr�n arbetsl�shetskassa.
9. Aktivitetsst�d till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
10. Utbildningsbidrag f�r doktorander.
11. Ers�ttning till deltagare i teckenspr�ksutbildning f�r vissa f�r�ldrar

(TUFF).

12. Dagpenning till totalf�rsvarspliktiga som tj�nstg�r enligt lagen

(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt och till andra som f�r dagpenning enligt
de grunder som g�ller f�r totalf�rsvarspliktiga.

13. Bidrag fr�n Sveriges f�rfattarfond och Konstn�rsn�mnden i den ut-

str�ckning som regeringen f�reskriver det.

Inkomst av annat f�rv�rvsarbete

N�ringsverksamhet m.m.

14 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas f�ljande:

1. Inkomst av en s�dan n�ringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 � in-

komstskattelagen (1999:1229) utg�r aktiv n�ringsverksamhet.

2. Tillf�llig f�rv�rvsinkomst av sj�lvst�ndigt bedriven verksamhet.
3. Ers�ttning f�r arbete f�r n�gon annans r�kning i pengar eller andra skat-

tepliktiga f�rm�ner.

4. Sjukpenning eller motsvarande ers�ttning enligt denna balk eller annan

f�rfattning eller p� grund av s�rskilt beslut av regeringen. Detta g�ller i den
utstr�ckning ers�ttningen har tr�tt i st�llet f�r inkomst som anges i 1

5. Stipendium som enligt 11 kap. 46 � inkomstskattelagen ska tas upp som

int�kt i inkomstslaget tj�nst.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast i den utstr�ckning inkomsten

inte ska r�knas som inkomst av anst�llning. Vidare g�ller det som anges i
15

21 ��.

Ers�ttning till den som har F-skattsedel

15 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas s�dan ers�ttning f�r ut-

f�rt arbete som anges i 8

10 �� och som har betalats ut till en mottagare som

hade en F-skattsedel n�r ers�ttningen best�mdes eller betalades ut.

F�rsta stycket g�ller inte om ers�ttningen betalats ut fr�n en semester-

kassa.

16 �

Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 �

skattebetalningslagen (1997:483), r�knas ers�ttningen som inkomst av annat
f�rv�rvsarbete bara om F-skattsedeln har �beropats skriftligen.

17 �

Den som i en anbudshandling, en faktura eller n�gon d�rmed j�m-

f�rlig handling har l�mnat uppgift om innehav av F-skattsedel ska anses ha
haft en s�dan skattsedel om handlingen �ven inneh�ller f�ljande uppgifter:

1. utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra

uppgifter som �r godtagbara f�r identifiering, och

146

SFS 2010:110

Avd. E

2. betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller orga-

nisationsnummer.

Uppgiften om innehav av F-skattsedel g�ller �ven som s�dant skriftligt

�beropande av F-skattsedel som avses i 16 �.

18 �

Det som anges i 17 � g�ller inte om den som har betalat ut ers�tt-

ningen k�nt till att uppgiften om innehav av F-skattsedel var oriktig.

Viss ers�ttning fr�n privatpersoner

19 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete som

avses i 8

10 �� om

1. utbetalaren var en fysisk person eller ett d�dsbo,
2. den ers�ttning som betalats ut inte var en utgift i en n�ringsverksamhet

som utbetalaren har bedrivit,

3. den sammanlagda ers�ttningen f�r arbete fr�n samma utbetalare under

inkomst�ret var mindre �n 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte hade tr�ffat en �verenskommelse om

att ers�ttningen ska anses som inkomst av anst�llning, och

5. det inte var fr�ga om s�dan ers�ttning som avses i 12 kap. 16 � f�r-

�ldrabalken.

Ers�ttning fr�n handelsbolag till del�gare, m.m.

20 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas ers�ttning f�r arbete om

ers�ttningen har betalats ut fr�n

1. ett handelsbolag till en del�gare i handelsbolaget, eller
2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intresse-

grupperingen.

Ers�ttning fr�n utl�ndsk arbetsgivare

21 �

Som inkomst av annat f�rv�rvsarbete r�knas l�n eller annan ers�tt-

ning som den f�rs�krade har f�tt fr�n en arbetsgivare som �r bosatt utom-
lands eller �r en utl�ndsk juridisk person, om

arbetsgivaren inte har s�dant fast driftst�lle i Sverige som avses i 2 kap.

29 � (1999:1229) inkomstskattelagen, och

den f�rs�krade och arbetsgivaren har slutit avtal som avses i 2 kap. 8 �

socialavgiftslagen (2000:980) att arbetsgivaravgifter inte ska betalas p� l�-
nen eller ers�ttningen.

Undantag f�r vissa inkomster

Ers�ttning under 1 000 kronor

22 �

F�ljande ers�ttningar och inkomster �r inte pensionsgrundande:

1. ers�ttning som avses i 8

10 ��, om den kommer fr�n en och samma ar-

betsgivare och �r mindre �n sammanlagt 1 000 kronor under ett �r,

2. inkomst som avses i 14 � f�rsta stycket 1 eller 2, om den �r mindre �n

1 000 kronor under ett �r,

147

SFS 2010:110

Avd. E

3. ers�ttning som avses i 14 � f�rsta stycket 3 eller i 15, 16 eller 19 �, om

ers�ttningen fr�n den som arbetet utf�rts �t �r mindre �n 1 000 kronor under
ett �r, och

4. stipendium som avses i 12 � eller 14 � f�rsta stycket 5, om beloppet �r

mindre �n 1 000 kronor under ett �r.

Vissa utdelningar, kapitalinkomster, l�n m.m.

23 �

Som pensionsgrundande inkomst r�knas inte s�dan int�kt som avses i

10 kap. 3 � 1

4 inkomstskattelagen (1999:1229).

Mindre ers�ttning till idrottsut�vare

24 �

Som pensionsgrundande inkomst av anst�llning r�knas inte ers�ttning

som en idrottsut�vare f�r fr�n en s�dan ideell f�rening som avses i 7 kap. 7 �
f�rsta stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt
syfte att fr�mja idrottslig verksamhet, om ers�ttningen fr�n f�reningen under
ett �r �r mindre �n h�lften av det f�r �ret g�llande prisbasbeloppet.

Vissa avtalsf�rm�ner som avses i lagen om s�rskild l�neskatt

25 �

Som pensionsgrundande inkomst r�knas inte f�ljande ers�ttningar, i

den utstr�ckning dessa utg�r underlag f�r s�rskild l�neskatt:

1. ers�ttning som anges i 1 � f�rsta stycket 1

5 och fj�rde stycket lagen

(1990:659) om s�rskild l�neskatt p� vissa f�rv�rvsinkomster, och

2. ers�ttning enligt gruppsjukf�rs�kring eller trygghetsf�rs�kring vid ar-

betsskada enligt 2 � f�rsta stycket lagen om s�rskild l�neskatt p� vissa f�r-
v�rvsinkomster.

Ers�ttning fr�n vinstandelsstiftelse

26 �

Som pensionsgrundande inkomst r�knas inte ers�ttning fr�n en stif-

telse som har till v�sentligt �ndam�l att tillgodose ekonomiska intressen hos
dem som �r eller har varit anst�llda hos en arbetsgivare som har l�mnat bi-
drag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse), om f�ljande f�ruts�ttningar �r upp-
fyllda:

ers�ttningen avser en s�dan anst�lld som omfattas av �ndam�let med

vinstandelsstiftelsen,

ers�ttningen avser inte betalning f�r arbete som den anst�llde utf�rt �t

vinstandelsstiftelsen, och

de bidrag arbetsgivaren har l�mnat till vinstandelsstiftelsen har varit av-

sedda att vara bundna under minst tre kalender�r och att p� likartade villkor
tillkomma en betydande andel av de anst�llda.

Detta g�ller �ven ers�ttning fr�n en annan juridisk person med motsva-

rande �ndam�l som en vinstandelsstiftelse.

27 �

Om arbetsgivaren �r ett f�mansf�retag eller ett f�manshandelsbolag

g�ller det som f�reskrivs i 26 � inte ers�ttning som den juridiska personen
har l�mnat till f�retagsledare eller del�gare i f�retaget eller till en person
som �r n�rst�ende till n�gon av dem.

148

SFS 2010:110

Avd. E

Med f�mansf�retag, f�manshandelsbolag, f�retagsledare och n�rst�ende

avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).

28 �

N�r pensionsgrundande inkomst ber�knas ska det bortses fr�n s�dan

ers�ttning fr�n en vinstandelsstiftelse som h�rr�r fr�n bidrag som arbetsgiva-
ren har l�mnat under �ren 1988

1991.

Hur �r samordnade sociala f�rm�ner pensionsgrundande?

29 �

Har F�rs�kringskassan eller en arbetsl�shetskassa till en f�rs�krad f�r

en viss m�nad betalat ut en ers�ttning som �r pensionsgrundande antingen
genom att den utg�r pensionsgrundande inkomst, eller genom att det ska be-
r�knas ett pensionsgrundande belopp f�r den enligt 60 kap. 7 � eller pen-
sionspo�ng enligt 61 kap. 20 �, och har den f�rs�krade senare f�r samma
m�nad beviljats annan ers�ttning som �r pensionsgrundande och samordnad
med den ers�ttning som tidigare har betalats ut, g�ller f�ljande. Den senare
beviljade ers�ttningen �r pensionsgrundande endast till den del ers�ttningen
avser tid fr�n och med den m�nad d� den har betalats ut.

30 �

Vid till�mpning av 29 � ska det anses som om sjukers�ttning eller ak-

tivitetsers�ttning har betalats ut f�re livr�nta, om det vid samma tidpunkt be-
viljas

inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivitetsers�tt-

ning, och

livr�nta p� grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 41

44 kap.

31 �

L�mnas livr�nta enligt 4144 kap. tillsammans med sjukers�ttning el-

ler aktivitetsers�ttning �r livr�ntan inte pensionsgrundande till den del den
har samordnats med inkomstrelaterad s�dan ers�ttning.

Ber�kning av pensionsgrundande inkomst

Grundl�ggande best�mmelser

32 �

Inkomster av anst�llning och inkomster av annat f�rv�rvsarbete som

�r pensionsgrundande ska ber�knas enligt 33

38 �� och var f�r sig avrundas

till n�rmaste l�gre hundratal kronor.

33 �

Till grund f�r ber�kningen av den pensionsgrundande inkomsten ett

visst intj�nande�r l�ggs den f�rs�krades taxering till statlig inkomstskatt f�r
det �ret.

Om en inkomst som �r pensionsgrundande har mottagits under ett beskatt-

nings�r som inte sammanfaller med kalender�r ska den inkomsten anses ha
mottagits under kalender�ret n�rmast f�re taxerings�ret.

34 �

Pensionsgrundande inkomst av anst�llning, som den f�rs�krade enligt

inkomstskattelagen (1999:1229) inte �r skattskyldig f�r i Sverige, best�ms
med ledning av en kontrolluppgift enligt lagen (2001:1227) om sj�lvdeklara-
tioner och kontrolluppgifter.

149

SFS 2010:110

Avd. E

V�rdering av skattepliktiga f�rm�ner

35 �

Skattepliktiga f�rm�ner ska tas upp till ett v�rde som best�ms i enlig-

het med 8 kap. 1417 �� skattebetalningslagen (1997:483).

Avvikelse f�r ske fr�n det f�rm�nsv�rde som Skatteverket best�mt enligt

9 kap. 2 � andra stycket samma lag, om det finns sk�l till detta.

Avdrag f�r kostnader och allm�n pensionsavgift

36 �

N�r den f�rs�krades pensionsgrundande inkomster av anst�llning be-

r�knas ska avdrag g�ras f�r kostnader som han eller hon har haft i arbetet.
Detta g�ller i den utstr�ckning den f�rs�krades kostnader, minskade med er-
h�llen kostnadsers�ttning, �verstiger 5 000 kronor.

Vid ber�kningen ska avdrag ocks� g�ras f�r debiterad allm�n pen-

sionsavgift som den f�rs�krade ska betala f�r dessa inkomster enligt lagen
(1994:1744) om allm�n pensionsavgift.

Avdraget g�rs i f�rsta hand fr�n inkomst enligt 13 �.

37 �

N�r den f�rs�krades pensionsgrundande inkomster av annat f�r-

v�rvsarbete ber�knas ska avdrag g�ras f�r debiterad allm�n pensionsavgift
som den f�rs�krade ska betala f�r dessa inkomster enligt lagen (1994:1744)
om allm�n pensionsavgift.

Avdraget g�rs i f�rsta hand fr�n inkomst enligt 14 � f�rsta stycket 4.

38 �

N�r pensionsgrundande inkomster av annat f�rv�rvsarbete ber�knas

ska underskott i en f�rv�rvsk�lla inte dras av fr�n inkomst av en annan f�r-
v�rvsk�lla.

60 kap. Pensionsgrundande belopp

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2

6 ��.

Vidare finns best�mmelser om
pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning i

16 ��,

pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring i 17 och 18 ��,

pensionsgrundande belopp f�r studier i 19 och 20 ��,

pensionsgrundande belopp f�r barn�r i 2136 ��,

�verl�telse av r�tten till pensionsgrundande belopp f�r barn�r i 37

41 ��,

ber�kning av pensionsgrundande belopp f�r barn�r i 4254 ��, och

anm�lan om tillgodor�knande av pensionsgrundande belopp f�r barn�r i

59 ��.

Inledande best�mmelser

Vad �r pensionsgrundande belopp?

2 �

Pensionsgrundande belopp ber�knas av Pensionsmyndigheten som

kompensation f�r att f�rs�krade som anges i 3 � kan antas ha g�tt miste om
inkomster som �r pensionsgrundande.

150

SFS 2010:110

Avd. E

F�r vad kan man f� pensionsgrundande belopp?

3 �

Pensionsgrundande belopp ber�knas f�r en f�rs�krad som

1. har f�tt inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad akti-

vitetsers�ttning (pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller akti-
vitetsers�ttning),

2. har fullgjort plikttj�nstg�ring (pensionsgrundande belopp f�r plikt-

tj�nstg�ring),

3. har studerat med studiemedel (pensionsgrundande belopp f�r studier),

eller

4. har varit sm�barnsf�r�lder (pensionsgrundande belopp f�r barn�r).
N�r det g�ller pensionsgrundande belopp som avses i f�rsta stycket 24

behandlas den som �r bosatt i Sverige som f�rs�krad �ven om han eller hon
under �ret inte uppfyller f�ruts�ttningarna i 6 kap. I 61 kap. 7 och 8 �� samt
62 kap. 3841 �� finns best�mmelser om ett f�rv�rvsvillkor f�r pensionsr�tt
f�r premiepension och f�r ber�kning av inkomstpension p� grundval av s�-
dana belopp.

Fastst�llande av pensionsgrundande belopp

4 �

Pensionsgrundande belopp ska fastst�llas f�r varje �r (intj�nande�r)

som en f�rs�krad uppfyller f�ruts�ttningarna f�r att tillgodor�knas ett s�dant
belopp.

Varje pensionsgrundande belopp ber�knas och avrundas var f�r sig till

n�rmaste l�gre hundratal kronor, om inte annat f�ljer av best�mmelsen i 5 �.

5 �

Pensionsgrundande belopp ska fastst�llas endast i den utstr�ckning

summan av dessa belopp och den f�rs�krades pensionsgrundande inkomst
inte �verstiger 7,5 inkomstbasbelopp f�r intj�nande�ret (intj�nandetaket).
Vid ber�kningen ska det bortses fr�n pensionsgrundande belopp i f�ljande
turordning:

1. pensionsgrundande belopp f�r barn�r,
2. pensionsgrundande belopp f�r studier,
3. pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring, och
4. pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning.

6 �

Pensionsgrundande belopp fastst�lls inte

1. f�r �r f�re det �r d� den f�rs�krade fyllt 16 �r,
2. f�r det �r d� den f�rs�krade har avlidit, eller
3. f�r f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare.

Pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp?

7 �

Pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

tillgodor�knas en f�rs�krad f�r ett �r om han eller hon f�r n�gon del av �ret
har f�tt inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivitetser-
s�ttning.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast om inte n�got annat f�ljer av

14 eller 15 �.

151

SFS 2010:110

Avd. E

8 �

Best�mmelser om att inkomstrelaterad sjukers�ttning och inkomstrela-

terad aktivitetsers�ttning �r pensionsgrundande finns i 59 kap. 3 � och 13 � 5.

Ber�kning av pensionsgrundande belopp

9 �

Vid ber�kningen av pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller

aktivitetsers�ttning ska f�rst den f�rs�krades reducerade antagandeinkomst
r�knas fram.

Den reducerade antagandeinkomsten ska motsvara 93 procent av den an-

tagandeinkomst som ligger till grund f�r den inkomstrelaterade sjuk-
ers�ttningen eller inkomstrelaterade aktivitetsers�ttningen.

10 �

N�r den reducerade antagandeinkomsten ber�knats ska det pen-

sionsgrundande beloppet r�knas fram f�r varje m�nad som inkomstrelaterad
sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har l�mnats.

N�r den f�rs�krade har f�tt hel inkomstrelaterad sjukers�ttning eller hel

inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning, ska det pensionsgrundande beloppet
ber�knas som differensen mellan

en tolftedel av den reducerade antagandeinkomsten och

den pensionsgrundande inkomsten av den inkomstrelaterade sjuk-

ers�ttningen eller inkomstrelaterade aktivitetsers�ttningen efter avdrag enligt
59 kap. 36 �.

11 �

Har den f�rs�krade f�r en m�nad f�tt en fj�rdedels, halv, tv� tredje-

dels eller tre fj�rdedels inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomst-
relaterad aktivitetsers�ttning anv�nds vid ber�kning enligt 9 och 10 �� s�
stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot niv�n av inkomstrelaterad
sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivitetsers�ttning.

12 �

Om det, enligt best�mmelserna i 106 kap. 16

19 ��, f�r hel m�nad

betalas ut endast en del av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller in-
komstrelaterade aktivitetsers�ttningen, anv�nds vid ber�kningen enligt 9 och
10 �� endast s� stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot den del
som betalats ut.

13 �

Om en inkomstrelaterad sjukers�ttning har minskats enligt best�m-

melserna i 37 kap. 6 och 7 �� ska det pensionsgrundande beloppet enligt 9
12 �� ber�knas med bortseende fr�n s�dan minskning.

Samordnade sociala f�rm�ner

14 �

Om inkomstrelaterad sjukers�ttning eller inkomstrelaterad aktivi-

tetsers�ttning, med till�mpning av 42 kap. 2

4 �� har varit samordnad med

pensionsgrundande livr�nta g�ller f�ljande. Den del av antagandeinkomsten
som avses i 9 och 10 �� tillgodor�knas den f�rs�krade som pensionsgrun-
dande belopp endast om och i den utstr�ckning den �verstiger den f�rs�kra-
des livr�nta efter samordning.

Om endast en del av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller in-

komstrelaterade aktivitetsers�ttningen har varit samordnad med livr�ntan
g�ller f�ljande. Den andel av det belopp som svarar mot den samordnade de-

152

SFS 2010:110

Avd. E

len av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen eller inkomstrelaterade aktivi-
tetsers�ttningen tillgodor�knas den f�rs�krade som pensionsgrundande be-
lopp endast om och i den utstr�ckning andelen �verstiger den f�rs�krades
livr�nta efter samordning.

15 �

Om en pensionsgrundande livr�nta har minskats med till�mpning av

37 kap. 6 och 7 �� ska det pensionsgrundande beloppet enligt 14 � ber�knas
med bortseende fr�n s�dan minskning.

16 �

Om en pensionsgrundande ers�ttning har betalats ut av F�rs�k-

ringskassan eller en arbetsl�shetskassa till en f�rs�krad och den f�rs�krade
senare f�r samma m�nad beviljas inkomstrelaterad sjukers�ttning eller in-
komstrelaterad aktivitetsers�ttning som �r samordnad med den tidigare utbe-
talade ers�ttningen, g�ller f�ljande. Den f�rs�krade tillgodor�knas pensions-
grundande belopp med anledning av den inkomstrelaterade sjukers�ttningen
eller inkomstrelaterade aktivitetsers�ttningen endast till den del ers�ttningen
avser tid fr�n och med den m�nad d� den har betalats ut.

Pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring

Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp?

17 �

Pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring ska tillgodor�knas en

f�rs�krad f�r ett �r om han eller hon under n�gon del av �ret har genomg�tt
grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt.

Pensionsgrundande belopp tillgodor�knas dock den f�rs�krade endast om

tj�nstg�ringen har p�g�tt sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbild-
ningen avbrutits. H�nsyn tas enbart till dagar som den f�rs�krade har f�tt
dagers�ttning f�r enligt lagen om totalf�rsvarsplikt.

Ber�kning av pensionsgrundande belopp

18 �

Det pensionsgrundande beloppet f�r plikttj�nstg�ring ber�knas f�r de

dagar under �ret som tj�nstg�ringen har p�g�tt och som den f�rs�krade har
f�tt dagers�ttning f�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt. Belop-
pet per dag ber�knas som kvoten mellan

h�lften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster som

fastst�llts f�r intj�nande�ret f�r samtliga f�rs�krade som under det �ret har
fyllt h�gst 64 �r och

365.

Ber�kningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastst�llda pen-

sionsgrundande inkomster ska utg� fr�n s�dana inkomster som de var be-
st�mda den 1 december fastst�llelse�ret.

Pensionsgrundande belopp f�r studier

Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp?

19 �

Pensionsgrundande belopp f�r studier ska tillgodor�knas en f�rs�krad

f�r ett �r om han eller hon under n�gon del av �ret har f�tt studiemedel i form
av studiebidrag enligt 3 kap. studiest�dslagen (1999:1395).

153

SFS 2010:110

Avd. E

Pensionsgrundande belopp tillgodor�knas dock inte f�r den del som avser

till�ggsbidrag.

Ber�kning av pensionsgrundande belopp

20 �

Ett pensionsgrundande belopp f�r studier ska motsvara 138 procent

av det studiebidrag som den f�rs�krade har f�tt under �ret.

Pensionsgrundande belopp f�r barn�r

Vem f�r tillgodor�knas pensionsgrundande belopp?

21 �

Pensionsgrundande belopp f�r barn�r ska tillgodor�knas en f�rs�krad

f�r de �r han eller hon har varit sm�barnsf�r�lder om villkoren i 30

36 �� r

uppfyllda.

22 �

Pensionsgrundande belopp f�r barn�r ska f�r samma �r och barn till-

godor�knas endast en av barnets f�r�ldrar. Detsamma g�ller om tv� f�r�ldrar
har eller har haft fler �n ett gemensamt barn f�r vilka pensionsgrundande be-
lopp f�r samma �r kan tillgodor�knas n�gon av f�r�ldrarna.

En f�r�lder f�r f�r samma �r inte tillgodor�knas mer �n ett pensions-

grundande belopp f�r barn�r.

23 �

Om f�r�ldrarna var f�r sig kan tillgodor�knas ett pensionsgrundande

belopp f�r barn�r f�r de, genom anm�lan till Pensionsmyndigheten, ange
vem av dem som ska tillgodor�knas ett s�dant belopp.

24 �

Om anm�lan enligt 23 � inte g�rs ska det pensionsgrundande belop-

pet f�r barn�r tillgodor�knas den av f�r�ldrarna som, f�r det �r beloppet av-
ser, har l�gst pensionsunderlag enligt 61 kap. 5 �.

Har ingen av f�r�ldrarna n�got pensionsunderlag f�r det �ret eller har de

lika h�gt underlag, ska det pensionsgrundande beloppet tillgodor�knas bar-
nets mor eller, om f�r�ldrarna �r av samma k�n, den �ldre av dem.

25 �

N�r 24 � till�mpas ska i pensionsunderlaget r�knas in f�ljande poster:

1. pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap,
2. utlandsinkomster enligt 47 � f�rsta stycket 1 och 2,
3. pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

enligt 7 �,

4. pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring enligt 17 �, och
5. pensionsgrundande belopp f�r studier enligt 19 �.

26 �

Pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r �verl�tas enligt best�m-

melserna i 37

41 ��.

Vem som likst�lls med f�r�lder

27 �

Vid till�mpningen av best�mmelserna om pensionsgrundande belopp

f�r barn�r likst�lls s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare eller blivande adoptiv-
f�r�lder med f�r�lder.

154

SFS 2010:110

Avd. E

Vem som likst�lls med mor

28 �

Vid till�mpningen av best�mmelserna i 24 � likst�lls en kvinna som �r

s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare eller blivande adoptivf�r�lder med mor.

Upph�vt faderskap eller f�r�ldraskap

29 �

F�r en man som enligt 1 kap. f�r�ldrabalken har ansetts vara far till

ett barn eller vars faderskap har fastst�llts genom bekr�ftelse eller dom, men
som genom senare dom som har vunnit laga kraft har f�rklarats inte vara far
till barnet g�ller f�ljande. F�r tiden innan den sistn�mnda domen har vunnit
laga kraft ska mannen anses som barnets far vid till�mpning av best�mmel-
serna om pensionsgrundande belopp f�r barn�r.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�r�ldraskap enligt 1 kap. 9 �

f�r�ldrabalken.

Villkor om bos�ttning och v�rdnad, m.m.

30 �

Pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r tillgodor�knas en f�r�lder

endast om

1. f�r�ldern har varit f�rs�krad och bosatt i Sverige hela intj�nande�ret,
2. barnet har varit bosatt i Sverige hela intj�nande�ret eller, om barnet inte

har levt hela det �ret, den del av �ret barnet levt,

3. f�r�ldern har fyllt h�gst 64 �r under intj�nande�ret,
4. f�r�ldern har haft v�rdnaden om barnet minst halva intj�nande�ret, och
5. f�r�ldern under minst halva intj�nande�ret har bott tillsammans med

barnet.

31 �

Den tid under vilken en f�rs�krad har varit blivande adoptivf�r�lder

likst�lls med tid under vilken en f�rs�krad har haft v�rdnaden om ett barn. I
ett s�dant fall ska det som f�reskrivs i 30 � 2 om barnets bos�ttning i Sverige
g�lla endast fr�n och med den tidpunkt d� barnet f�rst anl�nde till Sverige.

32 �

Om barnet har avlidit under intj�nande�ret ska det anses som om f�r-

�ldern �ven under resten av �ret har haft v�rdnaden om och bott tillsammans
med barnet. Detta g�ller dock endast om f�r�ldern n�r barnet avled hade
v�rdnaden om och bodde tillsammans med barnet.

33 �

Om barnet har avlidit under samma �r som det f�tts och f�r�ldern d�

hade v�rdnaden om och var bosatt tillsammans med barnet, ska ett pensions-
grundande belopp f�r barn�r tillgodor�knas f�r�ldern f�r det �ret.

Detta g�ller
�ven om de f�ruts�ttningar som anges i 30 � 4 och 5 inte �r uppfyllda,

och

med bortseende fr�n det som f�reskrivs i 34 och 35 ��.

Villkor om barnets �lder

34 �

Pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r f�r respektive �r tillgodo-

r�knas enligt f�ljande:

155

SFS 2010:110

Avd. E

1. Om barnet �r f�tt under n�gon av m�naderna januari

juni tillgodo-

r�knas pensionsgrundande belopp fr�n och med f�delse�ret till och med det
�r barnet fyller tre �r.

2. Om barnet �r f�tt under n�gon av m�naderna juli

december till-

godor�knas pensionsgrundande belopp fr�n och med det �r barnet fyller ett
�r till och med det �r barnet fyller fyra �r.

35 �

N�r det g�ller blivande adoptivf�r�lder ska den tidpunkt d� den f�r-

s�krade fick barnet i sin v�rd anses som tidpunkten f�r barnets f�delse, dock
inte vid ber�kning av barnets �lder enligt andra stycket.

F�r barn som avses i f�rsta stycket g�ller dessutom f�ljande:
1. Har barnet tagits emot under n�gon av m�naderna januarijuni f�r ett

pensionsgrundande belopp inte tillgodor�knas f�r �r efter det �r d� barnet
fyller nio �r.

2. Har barnet tagits emot under n�gon av m�naderna julidecember f�r ett

pensionsgrundande belopp inte tillgodor�knas f�r �r efter det �r d� barnet
fyller tio �r.

36 �

Pensionsgrundande belopp enligt 35 � f�r inte tillgodor�knas f�r mer

�n fyra �r per barn. Om det finns synnerliga sk�l f�r dock pensions-
grundande belopp tillgodor�knas f�r l�ngre tid.

�verl�telse av r�tten till pensionsgrundande belopp f�r barn�r

Allm�nna best�mmelser

37 �

�verl�telse av r�tten att tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp

f�r barn�r ska g�ras genom anm�lan till Pensionsmyndigheten.

38 �

Om en f�r�lder har �verl�tit r�tten att tillgodor�knas pensions-

grundande belopp f�r barn�r enligt 37 �, har han eller hon inte r�tt att f�r
samma �r tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r helsys-
kon till det barn som �verl�telsen av r�tt till pensionsgrundande belopp av-
ser.

Om endast en av f�r�ldrarna har bott l�nge tillsammans med barnet

39 �

Om endast en av f�r�ldrarna enligt 30

36 �� kan tillgodor�knas ett

pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r ett visst barn och �r, f�r den f�r�ld-
ern �verl�ta r�tten att f� tillgodor�kna sig ett s�dant belopp till den andra f�r-
�ldern. Detta g�ller endast om sk�let till att den andra f�r�ldern inte kan till-
godor�knas beloppet �r att han eller hon inte har bott tillsammans med bar-
net under minst halva �ret.

Som villkor f�r �verl�telse enligt f�rsta stycket g�ller vidare att den f�r-

�lder som r�tten �verl�ts till

1. under �ret har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning,

och

2. inte enligt 30

36 �� f�r samma �r kan tillgodor�knas ett pensions-

grundande belopp f�r ett annat barn.

156

SFS 2010:110

Avd. E

Om en av f�r�ldrarna har avlidit

40 �

Har en f�r�lder avlidit under det �r f�r vilket pensionsgrundande be-

lopp f�r barn�r ska tillgodor�knas eller under ett tidigare �r g�ller f�ljande.
Den andra f�r�ldern f�r, om han eller hon enligt 30

36 �� ensam kan tillgo-

dor�knas ett pensionsgrundande belopp f�r barn�r f�r ett visst barn och �r,
�verl�ta r�tten att tillgodor�kna sig ett s�dant belopp till n�gon annan f�rs�k-
rad.

41 �

�verl�telse enligt 40 � f�r g�ras endast om mottagaren

1. under intj�nande�ret var gift med eller hade gemensamt barn med �ver-

l�taren,

2. stadigvarande sammanbodde med �verl�taren under intj�nande�ret,
3. var bosatt i Sverige hela intj�nande�ret,
4. fyllde h�gst 64 �r under intj�nande�ret,
5. under minst halva intj�nande�ret bodde tillsammans med barnet, och
6. inte enligt 30

36 �� f�r samma �r kan tillgodor�knas ett pensions-

grundande belopp f�r ett annat barn.

Ber�kning av pensionsgrundande belopp f�r barn�r

Grundl�ggande best�mmelser

42 �

Pensionsgrundande belopp f�r barn�r ber�knas enligt n�gon av f�l-

jande metoder:

1. ber�kningsmetod 1 (individuell j�mf�relse),
2. ber�kningsmetod 2 (generell j�mf�relse), och
3. ber�kningsmetod 3 (enhetligt belopp).
Den metod ska anv�ndas som ger det h�gsta pensionsgrundande beloppet

f�r ett visst �r.

Ber�kningsmetod 1

43 �

Ber�kningsmetod 1 inneb�r att en f�r�lders individuella j�m-

f�relseinkomst och f�r�lderns utfyllnadsinkomst j�mf�rs.

44 �

Den individuella j�mf�relseinkomsten ber�knas genom att summan

av f�r�lderns fastst�llda pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande
belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning f�r �ret f�re barnets f�del-
se r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringar av prisbasbeloppet. Det omr�kna-
de beloppet ska avrundas till n�rmaste l�gre hundratal kronor.

45 �

Om f�r�ldern �ret f�re barnets f�delse hade inkomster av annat f�r-

v�rvsarbete och inte fullt ut eller i f�reskriven tid betalat �lderspensions-
avgift och allm�n pensionsavgift, ska det vid ber�kningen av den indi-
viduella j�mf�relseinkomsten bortses fr�n den del av inkomsten som avgif-
ter inte har betalats f�r.

46 �

Med utfyllnadsinkomst avses summan av f�r�lderns pensions-

grundande inkomst och pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller
aktivitetsers�ttning, plikttj�nstg�ring och studier under intj�nande�ret.

157

SFS 2010:110

Avd. E

47 �

Med pensionsgrundande inkomst under intj�nande�ret likst�lls ers�tt-

ning, i annan form �n pension, som inte �r pensionsgrundande enligt denna
balk och som en f�rs�krad under det �ret har f�tt f�r arbete

1. utf�rt utomlands, eller
2. vid en fr�mmande makts beskickning eller l�nade konsulat h�r i landet

eller hos en arbetsgivare som tillh�r s�dan beskickning eller s�dant konsulat.

En f�rs�krad som under intj�nande�ret har haft ers�ttning enligt f�rsta

stycket och som f�r det �ret ska tillgodor�knas ett pensionsgrundande belopp
f�r barn�r �r skyldig att upplysa Pensionsmyndigheten om ers�ttningen.

48 �

Enligt ber�kningsmetod 1 ska f�r�lderns pensionsgrundande belopp

f�r barn�r ber�knas som differensen mellan f�r�lderns

individuella j�mf�relseinkomst och

utfyllnadsinkomst.

En s�dan ber�kning ska dock g�ras endast om f�r�lderns utfyllnads-

inkomst under intj�nande�ret �r mindre �n f�r�lderns individuella j�m-
f�relseinkomst.

49 �

Om f�r�ldern uppfyller villkoren f�r att tillgodor�knas ett pen-

sionsgrundande belopp f�r barn�r f�r fler �n ett barn, ska ber�kningen enligt
48 � g�ras med avseende p� det barn som ger f�r�ldern den h�gsta individu-
ella j�mf�relseinkomsten.

50 �

Om f�r�lderns individuella j�mf�relseinkomst �verstiger 7,5 in-

komstbasbelopp (intj�nandetaket) ska det pensionsgrundande beloppet f�r
barn�r ber�knas som differensen mellan

intj�nandetaket och

utfyllnadsinkomsten.

Ber�kningsmetod 2

51 �

Ber�kningsmetod 2 inneb�r att en f�r�lders pensionsgrundande be-

lopp f�r barn�r ber�knas som differensen mellan

generell j�mf�relseinkomst och

f�r�lderns utfyllnadsinkomst enligt 46 �.

52 �

Med generell j�mf�relseinkomst avses 75 procent av genomsnittet av

samtliga f�r intj�nande�ret fastst�llda pensionsgrundande inkomster f�r f�r-
s�krade som under det �ret har fyllt h�gst 64 �r.

Ber�kningen av genomsnittet av de fastst�llda pensionsgrundande inkom-

sterna enligt f�rsta stycket ska avse de pensionsgrundande inkomsterna som
de var best�mda den 1 december fastst�llelse�ret.

Ber�kningsmetod 3

53 �

Ber�kningsmetod 3 inneb�r att en f�r�lder tillgodor�knas ett pen-

sionsgrundande belopp f�r barn�r som motsvarar inkomstbasbeloppet f�r in-
tj�nande�ret.

158

SFS 2010:110

Avd. E

54 �

F�r en f�rs�krad som under intj�nande�ret har f�tt s�dana utlands-

inkomster som avses i 47 � f�rsta stycket 1 och 2 g�ller dock f�ljande. Det
inkomstbasbelopp som g�ller f�r intj�nande�ret ska minskas om det tillsam-
mans med utfyllnadsinkomst enligt 46 � �verstiger 7,5 inkomstbasbelopp
(intj�nandetaket). Det pensionsgrundande beloppet f�r barn�r ska d� ber�k-
nas som differensen mellan

det f�r intj�nande�ret g�llande inkomstbasbeloppet och

det belopp som �verstiger intj�nandetaket.

Anm�lan om tillgodor�knande av pensionsgrundande belopp f�r
barn�r

Allm�nna best�mmelser

55 �

Anm�lan om vem av f�r�ldrarna som ska tillgodor�knas pensions-

grundande belopp f�r barn�r enligt 23 � ska g�ras skriftligen av f�r�ldrarna
gemensamt.

56 �

Skriftlig anm�lan om �verl�telse av r�tt till pensionsgrundande be-

lopp f�r barn�r enligt 39 och 40 �� ska g�ras gemensamt av �verl�taren och
mottagaren.

57 �

Anm�lan enligt 55 eller 56 � ska ha kommit in till Pensions-

myndigheten senast den 31 januari fastst�llelse�ret.

Bortseende fr�n anm�lan

58 �

Om den som enligt anm�lan som avses i 55 eller 56 � ska tillgodo-

r�knas ett pensionsgrundande belopp enligt 30

33 �� inte kan tillgodor�knas

ett s�dant belopp, ska Pensionsmyndigheten besluta om pensionsgrundande
belopp f�r barn�r som om n�gon anm�lan inte gjorts.

�terkallelse av anm�lan

59 �

�terkallelse av en anm�lan som avses i 55 eller 56 � ska vara skrift-

lig. �terkallelse f�r inte g�ras efter den dag d� anm�lan senast ska ha kom-
mit in till Pensionsmyndigheten.

61 kap. Pensionsr�tt och pensionspo�ng

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
fastst�llande av pensionsr�tt i 4 �,

ber�kning av pensionsr�tt i 510 ��,

�verf�ring av pensionsr�tt f�r premiepension i 1116 ��,

fastst�llande av pensionspo�ng i 17 �,

ber�kning av pensionspo�ng i 1822 ��, och

�r med pensionspo�ng vid v�rd av sm�barn (v�rd�r) i 2327 ��.

159

SFS 2010:110

Avd. E

Inledande best�mmelser

Vad �r pensionsr�tt?

2 �

Pensionsr�tt r�knas fram �rligen f�r den f�rs�krade och ligger till

grund f�r ber�kning av inkomstpension och premiepension.

Vad �r pensionspo�ng?

3 �

Pensionspo�ng r�knas fram �rligen f�r den f�rs�krade och ligger till

grund f�r ber�kning av till�ggspension.

Fastst�llande av pensionsr�tt

4 �

F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare ska det fastst�llas s�v�l

pensionsr�tt f�r inkomstpension som pensionsr�tt f�r premiepension f�r
varje �r som det har fastst�llts

pensionsgrundande inkomst, eller

pensionsgrundande belopp.

F�r det �r d� den f�rs�krade har avlidit fastst�lls endast pensionsr�tt f�r

premiepension.

Ber�kning av pensionsr�tt

Grundl�ggande best�mmelser

5 �

Pensionsr�tt f�r inkomstpension och pensionsr�tt f�r premiepension

f�r ett �r ska ber�knas var f�r sig p� summan av den f�rs�krades pen-
sionsunderlag enligt 58 kap. 5 � f�r det �ret.

6 �

Om inte annat f�ljer av best�mmelserna i 7

10 ��, �r den f�rs�krades

pensionsr�tt

1. f�r inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget, och
2. f�r premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget.
N�r pensionsr�tten ber�knas ska avrundning g�ras till n�rmaste l�gre hela

krontal.

Pensionsr�tt f�r pensionsgrundande belopp

7 �

F�r att den f�rs�krade ska tillgodor�knas pensionsr�tt f�r premie-

pension f�r pensionsgrundande belopp f�r plikttj�nstg�ring, studier eller
barn�r kr�vs att f�rv�rvsvillkoret i 62 kap. 3841 �� r uppfyllt vid den tid-
punkt n�r n�mnda belopp har fastst�llts.

8 �

Om de f�ruts�ttningar som avses i 7 � inte �r uppfyllda, ska pen-

sionsr�tt f�r premiepension inte ber�knas p� den del av pensionsunderlaget
som motsvarar de pensionsgrundande belopp som anges i samma paragraf.
Pensionsr�tten f�r inkomstpension ska d� i st�llet ber�knas till 18,5 procent
av den delen av pensionsunderlaget.

F�rsta stycket g�ller �ven om pensionsgrundande inkomster och belopp

senare �ndras s� att f�rv�rvsvillkoret i 62 kap. 38 � inte l�ngre �r uppfyllt.

160

SFS 2010:110

Avd. E

Obetalda avgifter

9 �

F�r att en f�rs�krad ska tillgodor�knas full pensionsr�tt p� pensions-

grundande inkomst av annat f�rv�rvsarbete f�r ett �r m�ste hela �lders-
pensionsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) och hela den allm�nna
pensionsavgiften enligt lagen (1994:1744) om allm�n pensionsavgift f�r in-
komsten vara betald.

Om dessa avgifter inte helt betalats inom den tid som anges i 16 kap. 12 �

skattebetalningslagen (1997:483) g�ller f�ljande. Pensionsr�tt ska ber�knas
endast p� s� stor andel av den pensionsgrundande inkomst som h�rr�r fr�n
inkomster av annat f�rv�rvsarbete som motsvarar den andel av �rets avgifter
som betalats inom f�reskriven tid.

F�rs�krade f�dda 19381953

10 �

F�r en f�rs�krad som �r f�dd under n�got av �ren 1938

1953 g�ller

f�ljande. Pensionsr�tt f�r inkomstpension och pensionsr�tt f�r premie-
pension ska minskas med en tjugondel f�r varje helt �r fr�n och med �ret ef-
ter f�delse�ret till utg�ngen av 1954.

F�rsta stycket g�ller dock inte pensionsr�tt f�r �r efter det �r d� den f�r-

s�krade har fyllt 64 �r.

�verf�ring av pensionsr�tt f�r premiepension

11 �

Hela den pensionsr�tt f�r premiepension som f�r ett �r har fastst�llts

f�r en f�rs�krad kan f�ras �ver till hans eller hennes make. F�r s�dan �verf�-
ring, f�r upph�rande av �verf�ring och f�r �terkallelse av anm�lan om �ver-
f�ring g�ller f�reskrifterna i 1216 ��.

12 �

Anm�lan om �verf�ring av pensionsr�tt f�r premiepension ska skrift-

ligen g�ras av makarna gemensamt och ska ha kommit in till Pen-
sionsmyndigheten senast den 31 januari det f�rsta �r som pensionsr�tten
h�nf�r sig till. Anm�lan g�ller tills vidare om inget annat anges i anm�lan.

13 �

Pensionsr�tt f�r premiepension f�r f�ras �ver till make endast om

denne

1. har varit f�rs�krad f�r en bos�ttningsbaserad eller arbetsbaserad f�rm�n

enligt 46 kap. n�gon g�ng under intj�nande�ret, eller

2. tidigare har tillgodor�knats pensionsr�tt f�r premiepension.

14 �

Om n�gon av makarna vill att en �verf�ring som g�ller tills vidare ska

upph�ra m�ste han eller hon skriftligen anm�la detta till Pensionsmyndighe-
ten senast den 31 januari det �r fr�n och med vilket �verf�ringen ska upph�-
ra.

15 �

Om makarnas �ktenskap har uppl�sts ska �verf�ringen upph�ra fr�n

och med det �r d� �ktenskapet uppl�stes.

Har �ktenskapet uppl�sts genom att den make som �verf�ringen ska ske

fr�n har avlidit, ska dock �verf�ringen g�lla �ven det �r d� �ktenskapet upp-
l�stes, om inte ocks� den andra maken avled samma �r.

161

SFS 2010:110

Avd. E

16 �

�terkallelse av anm�lan om �verf�ring av pensionsr�tt f�r premie-

pension ska vara skriftlig. �terkallelse f�r inte g�ras efter den dag d� anm�-
lan senast ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten.

Fastst�llande av pensionspo�ng

17 �

F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1953 eller tidigare ska det fastst�llas

pensionspo�ng f�r till�ggspension f�r varje �r som det har fastst�llts pen-
sionsgrundande inkomst.

Pensionspo�ng fastst�lls inte f�r
1. �r efter det �r d� den f�rs�krade fyllt 64 �r, och
2. det �r d� den f�rs�krade har avlidit.

Ber�kning av pensionspo�ng

Grundl�ggande best�mmelser

18 �

Den f�rs�krades pensionspo�ng motsvarar kvoten mellan

den reducerade pensionsgrundande inkomsten och

det f�rh�jda prisbasbeloppet.

Pensionspo�ngen ska ber�knas med tv� decimaler, l�gst till en hundradels

po�ng.

19 �

Vid ber�kningen av pensionspo�ng ska den f�rs�krades reducerade

pensionsgrundande inkomst r�knas fram som differensen mellan

den pensionsgrundande inkomsten och

det f�rh�jda prisbasbelopp som g�llde f�r intj�nande�ret.

Det f�rh�jda prisbasbeloppet ska i f�rsta hand r�knas av mot inkomster av

anst�llning.

Pensionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

20 �

Vid till�mpning av best�mmelserna i 18 och 19 �� ska pensions-

grundande belopp f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt 60 kap.
likst�llas med pensionsgrundande inkomst.

Obetalda avgifter

21 �

Det som f�reskrivs i 9 � om ber�kning av pensionsr�tt p� pensions-

grundande inkomst som h�rr�r fr�n inkomst av annat f�rv�rvsarbete ska
�ven g�lla ber�kning av pensionspo�ng.

Andelsber�kning ska d� g�ras p� den pensionsgrundande inkomsten innan

det f�rh�jda prisbasbeloppet dras av.

Maximal pensionspo�ng

22 �

Den pensionspo�ng som tillgodor�knas en f�rs�krad f�r ett �r f�r

sammanlagt inte �verstiga den h�gsta pensionspo�ng som n�gon f�r det �ret
kan tillgodor�knas p� pensionsgrundande inkomst.

162

SFS 2010:110

Avd. E

�r med pensionspo�ng vid v�rd av sm�barn (v�rd�r)

23 �

V�rd�r som avses i 24 � ska likst�llas med �r f�r vilka pensionspo�ng

har tillgodor�knats den f�rs�krade, med f�ljande undantag:

1. V�rd�r ska inte beaktas vid ber�kning enligt 63 kap. 6 � av det medeltal

av pensionspo�ng som kan tillgodor�knas den f�rs�krade.

2. V�rd�r ska inte beaktas n�r det best�ms om en f�rs�krad enligt 63 kap.

3 � har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r tillr�ckligt m�nga �r f�r att ha r�tt
till till�ggspension.

24 �

V�rd�r ska tillgodor�knas en f�r�lder som �r bosatt h�r i landet och

som under st�rre delen av ett kalender�r har v�rdat ett barn som �r bosatt h�r
och som �r yngre �n tre �r.

F�r samma barn och �r f�r v�rd�r tillgodor�knas endast en f�r�lder.

25 �

Vid till�mpningen av 24 � likst�lls med f�r�lder

1. familjehemsf�r�lder s�vitt avser barn som v�rdas hos honom eller

henne,

2. f�r�lders make som stadigvarande sammanbor med f�r�ldern, och
3. f�r�lders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft

barn med f�r�ldern.

26 �

V�rd�r f�r inte tillgodor�knas en f�rs�krad f�r

1. �r f�re det �r d� han eller hon fyllt 16 �r,
2. det �r d� han eller hon avlidit,
3. �r efter det d� han eller hon fyllt 64 �r,
4. �r som han eller hon tillgodor�knas pensionspo�ng f�r, eller
5. �r som han eller hon enligt 21 � p� grund av bristande eller underl�ten

avgiftsbetalning inte tillgodor�knas pensionspo�ng f�r.

27 �

En f�r�lder som vill tillgodor�knas ett v�rd�r enligt 24 � ska ans�ka

om det hos Pensionsmyndigheten senast den 31 januari andra �ret efter det �r
som v�rd�r ska tillgodor�knas f�r.

62 kap. Inkomstpension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om

inkomstpension i 24 ��, och

pensionsbeh�llning i 58 ��.

Vidare finns best�mmelser om
omr�kning av pensionsbeh�llning med h�nsyn till arvsvinster i 917 ��,

omr�kning med h�nsyn till inkomstindex i 1821 ��,

omr�kning med h�nsyn till f�rvaltningskostnader i 2226 ��,

fastst�llande av arvsvinstfaktorerna och f�rvaltningskostnadsfaktorn i

27 �,

ber�kning av �rlig inkomstpension i 2837 ��,

f�rv�rvsvillkor i fr�ga om vissa pensionsgrundande belopp i 3841 ��,

och

omr�kning av inkomstpension i 4247 ��.

163

SFS 2010:110

Avd. E

Allm�nna best�mmelser om inkomstpension

2 �

Inkomstpension baseras p� den pensionsbeh�llning som kan tillgodo-

r�knas den f�rs�krade.

3 �

En f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare har r�tt till inkomstpension

om han eller hon har en pensionsbeh�llning.

4 �

Best�mmelser om uttag av inkomstpension finns i 56 kap.

Allm�nna best�mmelser om pensionsbeh�llning

Grundl�ggande best�mmelser

5 �

Med pensionsbeh�llning avses summan av de pensionsr�tter f�r in-

komstpension som enligt 61 kap. har fastst�llts f�r den f�rs�krade, omr�kna-
de med h�nsyn till best�mmelserna om

1. arvsvinster i 9

17 ��,

2. indexering i 18

21 ��, och

3. f�rvaltningskostnader i 22

26 ��.

6 �

Pensionsbeh�llningen ska r�knas om varje �r. N�r omr�kning gjorts

ska pensionsbeh�llningen avrundas till n�rmaste l�gre hela krontal.

7 �

Om den f�rs�krade f�r inkomstpension ska belopp som legat till grund

f�r ber�kning av den pensionen inte r�knas in i pensionsbeh�llningen.

�terkallat eller minskat uttag av pension

8 �

Om en f�rs�krad har �terkallat eller minskat sitt uttag av inkomst-

pension ska hans eller hennes pensionsbeh�llning �kas med produkten av

det delningstal som skulle ha anv�nts om den f�rs�krade hade gjort nytt

uttag av inkomstpension fr�n och med den m�nad d� pensionsuttaget upp-
h�rt eller minskat och

den �rliga inkomstpension som skulle ha l�mnats om �terkallelse inte

hade skett, respektive den andel av den �rliga inkomstpensionen med vilken
pensionen minskats.

Omr�kning av pensionsbeh�llning med h�nsyn till arvsvinster

Allm�nna best�mmelser

9 �

Pensionsbeh�llningar f�r personer som har avlidit (arvsvinster) ska,

om inte annat f�ljer av 10 �, f�rdelas till f�rs�krade som

1. �r f�dda samma �r som de avlidna,
2. levde vid utg�ngen av d�dsfalls�ret, och
3. har tillgodor�knats pensionsr�tt f�r inkomstpension.
F�rdelningen ska g�ras genom en �rlig omr�kning av de kvarlevandes

pensionsbeh�llningar, med anv�ndning av arvsvinstfaktorer, som fastst�lls
varje �r.

164

SFS 2010:110

Avd. E

10 �

Arvsvinster f�r personer som har avlidit f�re det �r d� de skulle ha

fyllt 17 �r ska f�rdelas till kvarlevande som �r under 17 �r det �r personerna
avled.

F�rdelningen ska g�ras genom �rlig omr�kning av de kvarlevandes pen-

sionsbeh�llningar, med anv�ndning av arvsvinstfaktorer.

11 �

Arvsvinstfaktorerna ska vara desamma f�r kvinnor och m�n.

Hur ska arvsvinsterna f�rdelas?

12 �

Arvsvinster efter personer som avlidit f�re det �r de skulle ha fyllt

60 �r ska f�rdelas f�r �ret efter d�dsfalls�ret. Arvsvinster efter personer
som avlidit det �r de fyllt eller skulle ha fyllt 60 �r eller senare ska f�r-
delas f�r d�dsfalls�ret.

Vid f�rdelningen ska det bortses fr�n kvarlevandes pensionsbeh�llning

som h�rr�r fr�n pensionsr�tt f�r �ret f�r d�dsfallen och d�refter.

13 �

F�rdelningen av arvsvinster ska f�rst g�ras efter personer som avlidit

f�re det �r de skulle ha fyllt 60 �r. N�r den f�rdelningen skett och pensions-
r�tt f�r �ret f�re det �r f�rdelningen avser har fastst�llts, ska arvsvinster efter
personer som har avlidit det �r de fyllt eller skulle ha fyllt 60 �r eller avlidit
senare f�rdelas.

Arvsvinstfaktorer vid d�dsfall f�re 17 �rs �lder

14 �

Arvsvinstfaktorer som avser f�rdelning av pensionsbeh�llningar efter

personer som har avlidit f�re det �r d� de skulle ha fyllt 17 �r ska grundas p�
kvoten mellan

summan av pensionsbeh�llningarna f�r personer som har avlidit under

�ret f�re det �r omr�kningen avser och

summan av pensionsbeh�llningarna f�r de personer under 17 �r som

levde vid utg�ngen av samma �r.

N�r pensionsbeh�llningarna best�ms ska det bortses fr�n f�r�ndringar ef-

ter den 1 december det �r f�rdelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid d�dsfall efter 16 �rs �lder men f�re 60 �rs �lder

15 �

Arvsvinstfaktorer som avser f�rdelning av pensionsbeh�llningar efter

personer som har avlidit efter det �r d� de har fyllt 16 �r, men f�re det �r de
skulle ha fyllt 60 �r, ska grundas p� kvoten mellan

summan av pensionsbeh�llningarna f�r personer som har avlidit under

�ret f�re det �r omr�kningen avser och

summan av pensionsbeh�llningarna f�r de personer i samma �lder som

levde vid utg�ngen av samma �r.

N�r pensionsbeh�llningarna best�ms ska det bortses fr�n f�r�ndringar ef-

ter den 1 december det �r f�rdelningen avser.

165

SFS 2010:110

Avd. E

Arvsvinstfaktorer vid d�dsfall efter 60 �rs �lder

16 �

Arvsvinstfaktorer som avser f�rdelning av pensionsbeh�llningar efter

personer som har avlidit det �r de fyllt eller skulle ha fyllt 60 �r ska grundas
p� kvoten mellan

det ber�knade antalet personer som har avlidit det �r de uppn�tt eller

skulle ha uppn�tt samma �lder som den person som ber�kningen ska g�ras
f�r och

det ber�knade antalet kvarlevande personer i samma �lder.

17 �

F�r en f�rs�krad som inte har fyllt 65 �r ska ber�kningen enligt 16 �

g�ras med ledning av officiell statistik �ver livsl�ngden hos befolkningen i
Sverige under fem�rsperioden n�rmast f�re det �r personen uppn�dde 60 �rs
�lder.

Fr�n och med det �r den som avses i f�rsta stycket fyller 65 �r ska ber�k-

ningen enligt 16 � g�ras med ledning av statistiken f�r fem�rsperioden n�r-
mast f�re det �r personen uppn�dde 64 �rs �lder.

Omr�kning med h�nsyn till inkomstindex

Allm�nna best�mmelser

18 �

Pensionsbeh�llningen ska r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringen av

inkomstindex om detta index f�r�ndras mellan det �r arvsvinstomr�kningen
enligt 9

17 �� avser och �ret d�refter.

Om arvsvinstomr�kning inte ska g�ras, ska pensionsbeh�llningen r�knas

om med h�nsyn till f�r�ndringen av inkomstindex mellan fastst�llelse�ret
och �ret d�refter.

19 �

F�r �r d� balansindex fastst�lls ska ber�kningen g�ras med h�nsyn till

detta index i st�llet f�r inkomstindexet.

I vilken ordning ska omr�kning ske?

20 �

Omr�kningen av pensionsbeh�llningen med h�nsyn till inkomstindex

eller balansindex ska g�ras efter det att pensionsr�tt f�r n�rmast f�reg�ende
�r har fastst�llts och arvsvinstomr�kningen enligt 9

17 �� har gjorts.

Omr�kning vid uttag av pension

21 �

Om den f�rs�krade har tagit ut inkomstpension under det �r arvsvinst-

omr�kningen enligt 9

17 �� avser eller om uttaget det �ret har f�r�ndrats,

ska omr�kningen av pensionsbeh�llningen med avseende p� arvsvinster och
inkomstindex g�ras med beaktande av

1. att den pensionsbeh�llning som avser pensionsr�tt som har tillgodo-

r�knats den f�rs�krade f�r �ren till och med det andra �ret f�re det �r arvs-
vinstomr�kningen avser och har r�knats om p� de s�tt som anges i 5 och 6 ��
f�r �ren till och med det n�rmast f�reg�ende �ret, har uppg�tt till skilda be-
lopp under �ret, och

2. den omr�kning som ska g�ras enligt 42 och 43 ��.

166

SFS 2010:110

Avd. E

Omr�kning med h�nsyn till f�rvaltningskostnader

Allm�nna best�mmelser

22 �

Pensionsbeh�llningen ska minskas med h�nsyn till kostnaderna f�r

f�rvaltningen av f�rs�kringen f�r inkomstpension och till�ggspension.

23 �

Minskningen f�r f�rvaltningskostnader ska ske genom att pen-

sionsbeh�llningen multipliceras med den f�rvaltningskostnadsfaktor som
best�mts f�r det �r som arvsvinstomr�kningen enligt 9

17 �� avser. Innan

detta g�rs ska pensionsr�tt f�r n�rmast f�reg�ende �r fastst�llas och omr�k-
ning g�ras enligt 921 ��.

F�rvaltningskostnadsfaktor

24 �

Den f�rvaltningskostnadsfaktor som avses i 23 � ber�knas f�r varje

�r.

25 �

F�rvaltningskostnadsfaktorn ska grundas p� kvoten mellan

kostnaderna f�r f�rvaltningen av f�rs�kringen f�r inkomstpension och

till�ggspension det �r faktorn avser och

summan av alla pensionsbeh�llningar.

N�r f�rvaltningskostnadsfaktorn best�ms ska h�nsyn ocks� tas till diffe-

rensen mellan

det belopp som pensionsbeh�llningarna minskats med genom f�re-

g�ende �rs omr�kning enligt 22 och 23 �� och

de faktiska kostnaderna f�r f�rvaltning av f�rs�kringen f�r inkomst-

pension och till�ggspension f�r det �ret.

26 �

N�r f�rvaltningskostnadsfaktorn f�r 2011 best�ms avser det som f�re-

skrivs i 25 � 80 procent av kostnaderna f�r f�rvaltningen av f�rs�kringen f�r
inkomstpension och till�ggspension. F�r tid d�refter till och med 2021 ska
denna andel �ka med 2 procentenheter per �r.

Fastst�llande av arvsvinstfaktorerna och f�rvaltningskostnadsfaktorn

27 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om arvsvinstfaktorerna och f�rvaltningskostnadsfak-
torn.

Ber�kning av �rlig inkomstpension

Allm�nna best�mmelser

28 �

Den �rliga inkomstpensionen ber�knas genom att den f�rs�krades

pensionsbeh�llning f�rdelas p� det antal �r en person i den �ldern kan antas
ha kvar att leva. F�rdelningen sker med anv�ndning av ett delningstal.

29 �

Hel inkomstpension ska f�r �r r�knat vara kvoten mellan

den f�rs�krades pensionsbeh�llning vid den tidpunkt fr�n vilken pen-

sionen ska ber�knas och

det delningstal som d� g�ller f�r den f�rs�krade.

167

SFS 2010:110

Avd. E

Ber�kning av pensionsbeh�llning

30 �

Pensionsbeh�llning som avses i 28 och 29 �� ska ber�knas p� pen-

sionsr�tt

1. som har tillgodor�knats den f�rs�krade f�r �ren till och med andra �ret

f�re det �r d� pensionen tas ut, och

2. som har omr�knats enligt 5 och 6 �� f�r �ren till och med det �r som

n�rmast har f�reg�tt pensionsuttaget.

31 �

F�r den som har f�tt folk- eller till�ggspension i form av �lders-

pension enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r tid
f�re den 1 januari 2001 g�ller f�ljande. Pensionsbeh�llningen ska minskas
med 0,5 procent f�r varje m�nad f�re 2001 f�r vilken s�dan pension har be-
talats ut.

Om den pension som tagits ut har begr�nsats till viss andel av hel f�rm�n

(partiellt uttag), ska minskningen av pensionsbeh�llningen begr�nsas till
motsvarande andel.

32 �

Minskning enligt 31 � ska inte g�ras i fr�ga om belopp som pen-

sionsbeh�llningen har �kats med enligt 8 �.

33 �

Om inkomstpension tas ut med tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rde-

del av hel f�rm�n, ska ber�kningsreglerna i 3032 �� till�mpas endast p� s�
stor andel av inkomstpensionen som motsvarar respektive f�rm�nsniv�.

Delningstal

34 �

Delningstal f�r ber�kning av inkomstpension enligt 28

33 �� ska

vara desamma f�r kvinnor och m�n.

35 �

Delningstal ska ber�knas med utg�ngspunkt i att v�rdet av pen-

sionsutbetalningarna under genomsnittlig �terst�ende livsl�ngd f�r personer
i den f�rs�krades �lder fr�n den tidpunkt d� pension ska b�rja l�mnas ska
motsvara pensionsbeh�llningen.

36 �

En kommande m�nadsutbetalning av inkomstpensionen antas ha ett

v�rde som utg�r kvoten mellan

v�rdet av en m�nadsutbetalning vid den tidpunkt d� inkomstpension ska

b�rja l�mnas och

en �rlig r�ntefaktor om 1,016 fram till tiden f�r den kommande pen-

sionsutbetalningen.

Antalet kommande pensionsutbetalningar ska ber�knas med ledning av

den officiella statistik som anges i 17 �.

Fastst�llande av delningstalet

37 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om delningstalet.

168

SFS 2010:110

Avd. E

F�rv�rvsvillkor i fr�ga om vissa pensionsgrundande belopp

38 �

Vid ber�kningen av inkomstpension ska h�nsyn tas till pensions-

beh�llning som h�rr�r fr�n pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. f�r
plikttj�nstg�ring, studier, eller barn�r endast om det f�rv�rvsvillkor som
anges i andra stycket �r uppfyllt.

F�rv�rvsvillkoret �r uppfyllt om det f�r den f�rs�krade, senast det �r han

eller hon fyller 70 �r, har fastst�llts pensionsgrundande inkomster som f�r
vart och ett av minst fem �r uppg�tt till l�gst tv� g�nger det inkomstbasbe-
lopp som g�llde f�r intj�nande�ret.

39 �

Vid bed�mningen av om f�rv�rvsvillkoret �r uppfyllt, ska pen-

sionsgrundande belopp f�r sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning enligt
60 kap. 7 � likst�llas med pensionsgrundande inkomst.

40 �

Pension p� den pensionsbeh�llning som avses i 38 � kan l�mnas tidi-

gast �ret efter det fastst�llelse�r d� f�rv�rvsvillkoret uppfylldes.

41 �

Pensionsgrundande inkomst som enligt best�mmelserna om bristande

eller underl�ten avgiftsbetalning i 61 kap. 9 � inte legat till grund f�r ber�k-
ning av pensionsr�tt ska inte beaktas vid bed�mning enligt 38

40 ��.

Omr�kning av inkomstpension

F�ljsamhetsindexering

42 �

Den inkomstpension som en f�rs�krad har vid ett �rsskifte ska r�knas

om genom f�ljsamhetsindexering.

43 �

F�ljsamhetsindexeringen ber�knas som produkten av

den inkomstpension som en f�rs�krad f�r vid �rsskiftet och

kvoten mellan inkomstindexet efter �rsskiftet och inkomstindexet f�re

�rsskiftet, sedan den n�mnda kvoten dividerats med talet 1,016.

F�r �r d� balansindex fastst�lls ska ber�kningen g�ras med h�nsyn till

detta index i st�llet f�r inkomstindexet.

Omr�kning vid 65 �rs �lder efter tidigt uttag

44 �

F�r den som har tagit ut inkomstpension f�re det �r d� han eller hon

fyllt 65 �r, ska pensionen r�knas om fr�n och med det �r d� den f�rs�krade
uppn�r denna �lder om delningstalet �ndrats.

45 �

Omr�kningen enligt 44 � ska g�ras genom att pensionen multipliceras

med kvoten mellan

det delningstal som den pension som l�mnas har ber�knats efter och

det delningstal som med ledning av den officiella statistik som avses i

17 � har fastst�llts f�r personer i samma �lder som den f�rs�krade vid den
tidpunkt n�r den l�mnade pensionen ber�knades.

169

SFS 2010:110

Avd. E

�rlig omr�kning

46 �

Efter omr�kning enligt 42

45 �� ska den inkomstpension som en per-

son f�r vid ett visst �rsskifte r�knas om som om uttaget av pension skulle ha
�terkallats fr�n och med januari �ret efter �rsskiftet samtidigt som nytt uttag
av inkomstpension skulle ha gjorts fr�n och med den m�naden.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller dock inte om den f�rs�krade
1. har f�tt hel inkomstpension hela �ret f�re n�mnda �rsskifte, och
2. inte har tillgodor�knats pensionsr�tt f�r andra �ret f�re det �rsskiftet.

Omr�kning vid partiellt eller �ndrat pensionsuttag

47 �

Om den f�rs�krade �kar eller minskar sitt uttag av inkomstpension,

ska en omr�kning motsvarande den som anges i 46 � g�ras f�r tid fr�n och
med m�naden f�r det �ndrade uttaget. Det ska d� anses som om �terkallelse
och nytt uttag har gjorts den n�mnda m�naden.

63 kap. Till�ggspension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om till�ggspension i 2

5 ��.

Vidare finns best�mmelser om ber�kning av �rlig till�ggspension i 6

14 ��.

Slutligen finns s�rskilda best�mmelser f�r
f�rs�krade f�dda 19381953 i 1522 ��, och

f�rs�krade f�dda f�re 1938 i 2329 ��.

Allm�nna best�mmelser om till�ggspension

2 �

Till�ggspension baseras p� de pensionspo�ng som enligt 61 kap. kan

tillgodor�knas den f�rs�krade.

3 �

En f�rs�krad som �r f�dd 1953 eller tidigare har r�tt till till�ggspension

om han eller hon har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r minst tre �r (tre�rs-
kravet).

4 �

F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska �r f�re 1974, f�r

vilka sj�mansskatt betalats, likst�llas med �r f�r vilka pensionspo�ng har be-
r�knats vid bed�mningen av om tre�rskravet i 3 � �r uppfyllt f�r r�tt till
till�ggspension enligt 6 � f�rsta stycket 2.

5 �

Best�mmelser om uttag av till�ggspension finns i 56 kap.

Ber�kning av �rlig till�ggspension

Ers�ttningsniv�er m.m.

6 �

Till�ggspensionen uppg�r, om inte annat f�ljer av best�mmelserna i 8

och 10

14 ��, f�r �r r�knat till summan av

170

SFS 2010:110

Avd. E

1. 60 procent av produkten av det f�r �ret g�llande prisbasbeloppet och

medeltalet av de pensionspo�ng som tj�nats in av den f�rs�krade och

2. 96 procent av det f�r �ret g�llande prisbasbeloppet f�r den som �r ogift,

eller 78,5 procent av prisbasbeloppet f�r den som �r gift.

Om den f�rs�krade har tj�nat in pensionspo�ng f�r mer �n 15 �r g�rs be-

r�kningen enligt f�rsta stycket 1 p� medeltalet av de 15 h�gsta po�ngtalen.

7 �

Best�mmelser om garantitill�gg f�r f�rs�krade f�dda n�got av �ren

1938

1953 finns i 1822 ��.

Avkortning n�r den f�rs�krade inte kan tillgodor�knas 30 �r med
pensionspo�ng

8 �

Om en f�rs�krad har tj�nat in pensionspo�ng f�r f�rre �n 30 �r g�ller

f�ljande vid ber�kningen av till�ggspension enligt 6 �. H�nsyn ska tas endast
till s� stor del av den produkt som anges i 6 � f�rsta stycket 1 och till s� stor
del av det belopp som avses i 6 � f�rsta stycket 2 som svarar mot kvoten
mellan

det antal �r som pensionspo�ng har tj�nats in f�r och

talet 30.

F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare ska �r f�re 1974, f�r

vilka sj�mansskatt betalats, likst�llas med �r f�r vilka pensionspo�ng har be-
r�knats vid ber�kningen av till�ggspension enligt 6 � f�rsta stycket 2.

F�rs�krade som likst�lls med gift respektive ogift

9 �

Vid till�mpning av 6 � f�rsta stycket 2 likst�lls med

1. gift f�rs�krad en f�rs�krad som �r sambo med n�gon som han eller hon

har varit gift med eller har eller har haft barn med, och

2. ogift f�rs�krad en f�rs�krad som �r gift men stadigvarande lever �tskild

fr�n sin make, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat.

Partiellt uttag

10 �

Om till�ggspension tas ut med tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rde-

del av hel f�rm�n, ska ber�kningsreglerna i 6, 8 och 11

14 �� till�mpas en-

dast p� s� stor andel av till�ggspensionen som motsvarar respektive f�r-
m�nsniv�.

Prisbasbelopp och f�ljsamhetsindexering

11 �

N�r till�ggspension ber�knas f�r �r efter det �r d� den f�rs�krade har

fyllt 65 �r g�ller f�ljande. Pensionen ska f�rst ber�knas utifr�n det prisbasbe-
lopp som g�llde f�r det �r d� den f�rs�krade fyllde 65 �r. F�r tiden fr�n och
med �rsskiftet efter det att den f�rs�krade har fyllt 65 �r ska pensionen f�lj-
samhetsindexeras enligt best�mmelserna i 62 kap. 42 och 43 ��.

171

SFS 2010:110

Avd. E

Pensionsuttag f�re 65 �rs �lder

12 �

Om till�ggspensionen tas ut tidigare �n fr�n och med den m�nad d�

den f�rs�krade fyller 65 �r g�ller f�ljande. Pensionen ska minskas med
0,5 procent f�r varje m�nad som, fr�n och med den m�nad n�r den b�rjar
tas ut, �terst�r till den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r.

Pensionsuttag efter 65 �rs �lder

13 �

Om till�ggspension tas ut senare �n fr�n och med den m�nad d� den

f�rs�krade fyller 65 �r g�ller f�ljande. Efter omr�kning enligt 11 � ska pen-
sionen �kas med 0,7 procent f�r varje m�nad fr�n ing�ngen av den m�nad d�
den f�rs�krade uppn�dde 65 �r �lder till och med m�naden f�re den n�r pen-
sionen b�rjar tas ut. Det ska d� bortses fr�n tid efter ing�ngen av den m�nad
d� den f�rs�krade fyller 70 �r.

Nytt pensionsuttag efter tidigare �terkallelse eller minskning

14 �

Ber�kningsreglerna i denna paragraf ska anv�ndas n�r

1. till�ggspension b�rjar l�mnas p� nytt efter tidigare �terkallelse, eller
2. uttag av till�ggspension �kas efter tidigare minskning.
N�r pensionen ber�knas ska det bortses fr�n den minskning respektive �k-

ning som tidigare har gjorts enligt 12 och 13 ��.

Efter det att pensionen enligt best�mmelserna i 6, 8 och 11

13 �� har be-

r�knats p� nytt, ska avdrag g�ras f�r varje m�nad f�r vilken pensionen tidi-
gare har l�mnats.

F�r tid f�re den m�nad d� den f�rs�krade har fyllt 65 �r ska avdraget mot-

svara 0,5 procent av pensionen, ber�knad enligt 6, 8 och 11 ��. F�r annan tid
ska avdraget motsvara 0,7 procent av pensionen, ber�knad enligt 6, 8 och
11 ��.

S�rskilda best�mmelser f�r f�rs�krade f�dda 1938

1953

Inledande best�mmelse

15 �

F�r en f�rs�krad som �r f�dd n�got av �ren 1938

1953 ber�knas till-

l�ggspension, ut�ver vad som tidigare angetts i detta kapitel, enligt best�m-
melserna i 16

22 ��.

Ber�kning av �rlig till�ggspension

16 �

F�r den som �r f�dd under n�got av �ren 1938

1953 ska till�ggs-

pensionen minskas med en tjugondel f�r varje helt �r fr�n och med 1935 till
utg�ngen av f�delse�ret.

17 �

Om ett balansindex har fastst�llts f�r det �r den f�rs�krade fyller 65 �r

ska pension f�r den som �r f�dd n�got av �ren 1938

1953 fr�n och med den

m�nad den f�rs�krade fyller 65 �r multipliceras med det balanstal som fast-
st�llts f�r det �ret.

172

SFS 2010:110

Avd. E

Om det finns en sammanh�ngande period med fastst�llda balansindex f�re

det �ret ska i st�llet pensionen multipliceras med produkten av de balanstal
som har fastst�llts under den n�mnda perioden till och med det aktuella �ret.

Garantitill�gg

18 �

En f�rs�krad som �r f�dd under n�got av �ren 1938

1953 har r�tt till

ett till�gg till till�ggspensionen (garantitill�gg) fr�n och med den m�nad d�
han eller hon fyller 65 �r, om detta f�ljer av 19

22 ��.

19 �

Garantitill�gget ska f�r �r r�knat motsvara differensen mellan

1. hel �rlig till�ggspension f�r den f�rs�krade vid ing�ngen av �r 1995 be-

r�knad enligt 6 och 8 ��, men med beaktande av hans eller hennes civilst�nd
vid ing�ngen av den m�nad till�gget avser, samt omr�knad enligt 11 � och

2. summan av den f�rs�krades inkomstpension och till�ggspension ber�k-

nad f�r ett �r.

Vid till�mpningen av f�rsta stycket 1 g�ller best�mmelserna i 9 � om vem

som likst�lls med gift eller ogift.

20 �

Har den f�rs�krade tagit ut inkomstpension eller till�ggspension f�re

den m�nad han eller hon fyller 65 �r ska hel �rlig till�ggspension enligt 19 �
f�rsta stycket 1 minskas med 0,5 procent f�r varje m�nad f�r vilken pensio-
nen l�mnats.

21 �

Om uttag av till�ggspension och inkomstpension avser tre fj�rdedelar,

h�lften eller en fj�rdedel av hel pensionsf�rm�n ska det belopp som avses i
19 � f�rsta stycket 1 g�lla motsvarande andel av det beloppet.

22 �

Vid ber�kning enligt 19 � f�rsta stycket 2 ska den f�rs�krades in-

komstpension ber�knas som om pensionsr�tt f�r denna pension har utgjort
18,5 procent av pensionsunderlaget f�re minskning enligt 61 kap. 10 �.

S�rskilda best�mmelser f�r f�rs�krade f�dda f�re 1938

Inledande best�mmelse

23 �

F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare ber�knas till�ggs-

pension, ut�ver det som f�reskrivs i 214 ��, enligt best�mmelserna i 24

29 ��.

F�rs�krade f�dda 19111927

24 �

F�r en f�rs�krad som �r f�dd n�got av �ren 1911

1927 ska till�ggs-

pension ber�knas som om pensionspo�ng kunnat tillgodor�knas om han eller
hon hade f�tt r�tt till f�rtidspension enligt 13 kap. 1 � i den upph�vda lagen
(1962:381) om allm�n f�rs�kring, i dess lydelse f�re den 1 januari 2003, fr�n
och med januari det �r han eller hon uppn�tt 65 �rs �lder. Detta g�ller dock
endast om pensionen d�rigenom blir st�rre.

173

SFS 2010:110

Avd. E

F�rs�krade f�dda 1935 eller tidigare

25 �

F�r den som �r f�dd 1935 eller tidigare ska det som f�reskrivs i 11 �

om prisbasbeloppet f�r det �r d� den f�rs�krade fyllde 65 �r i st�llet avse
prisbasbeloppet f�r 2001.

F�rs�krade f�dda 1937 eller tidigare

26 �

F�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare ska det som f�reskrivs i 13 �

om att bortse fr�n viss tid ocks� g�lla tid n�r den f�rs�krade har f�tt folkpen-
sion enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Svenska medborgare f�dda 18961914

27 �

F�r en f�rs�krad som �r svensk medborgare och f�dd under n�got av

�ren 18961914 ska, vid till�mpning av 8 �, talen 30 bytas ut mot 20.

Svenska medborgare f�dda 1915

1923

28 �

F�r en f�rs�krad som �r svensk medborgare och f�dd under n�got av

�ren 1915

1923 ska, vid till�mpning av 8 �, talen 30 bytas ut mot 20 �kat

med ett f�r varje helt �r fr�n och med 1915 till utg�ngen av den f�rs�krades
f�delse�r.

Icke svenska medborgare f�dda 1923 eller tidigare

29 �

F�r en f�rs�krad som inte �r svensk medborgare och som �r f�dd

1923 eller tidigare, ska vid till�mpning av 8 � fr�n talen 30 r�knas av det an-
tal �r f�re 1960, f�r vilka inkomst som taxerats till statlig inkomstskatt har
ber�knats f�r honom eller henne.

H�gst tio �r f�r r�knas av enligt f�rsta stycket. �r den f�rs�krade f�dd n�-

got av �ren 1915

1923, ska dock det h�gsta antal �r som f�r r�knas av mins-

kas med ett f�r varje helt �r fr�n och med 1915 till utg�ngen av hans eller
hennes f�delse�r.

64 kap. Premiepension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om premiepension i 2

6 ��.

Vidare finns best�mmelser om
uttag av premiepension i 714 ��,

kapitalf�rvaltning, m.m. i 1522 ��,

val och byte av fond i 2327 ��,

�ndrad pensionsr�tt i 2831 ��,

skadest�nd i 3236 ��, och

kostnader f�r premiepensionsverksamheten i 3745 ��.

174

SFS 2010:110

Avd. E

Allm�nna best�mmelser om premiepension

Premiepensionssystemet

2 �

Premiepensionssystemet inneb�r att

medel som motsvarar fastst�lld pensionsr�tt f�r premiepension fonderas,

pensionsspararen har m�jlighet att sj�lv best�mma om f�rvaltningen av

de medel som fonderas f�r hans eller hennes r�kning, och

pensionernas storlek �r beroende av v�rdeutvecklingen p� de fonderade

medlen.

F�rs�kringsgivare

3 �

Pensionsmyndigheten �r f�rs�kringsgivare f�r premiepension. Myn-

dighetens verksamhet i fr�ga om premiepension ska bedrivas enligt f�rs�k-
ringsm�ssiga principer.

Ytterligare best�mmelser om Pensionsmyndighetens verksamhet m.m.

finns i lagen (1998:710) med vissa best�mmelser om Pensionsmyndighetens
premiepensionsverksamhet.

Pensionssparare

4 �

Med pensionssparare avses var och en f�r vilken det har

fastst�llts pensionsr�tt f�r premiepension enligt 61 kap., och

f�rts �ver medel till f�rvaltning enligt 18 �.

Med fastst�lld pensionsr�tt likst�lls pensionsr�tt som f�rts �ver fr�n pen-

sionsspararens make enligt best�mmelserna i 61 kap. 1115 ��.

Premiepensionskonto

5 �

F�r varje pensionssparare ska Pensionsmyndigheten f�ra ett premie-

pensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens tillgodohavande
i premiepensionssystemet.

Efterlevandeskydd

6 �

Premiepension l�mnas i vissa fall till pensionsspararens efterlevande

som ett efterlevandeskydd. Best�mmelser om efterlevandeskydd finns i 89,
91 och 92 kap.

Uttag av premiepension

Allm�nna best�mmelser

7 �

Pensionsspararen kan v�lja att f� ut sin premiepension antingen i form

av uttag fr�n fondf�rs�kringen enligt 10 � eller i form av livr�nta med garan-
terat belopp enligt 11

14 ��.

8 �

Premiepensionen �r livsvarig och ska ber�knas lika f�r kvinnor och

m�n.

9 �

Ytterligare best�mmelser om uttag av premiepension finns i 56 kap.

175

SFS 2010:110

Avd. E

Premiepension fr�n fondf�rs�kring

10 �

Premiepension fr�n fondf�rs�kring ska ber�knas med utg�ngspunkt i

tillgodohavandet p� pensionsspararens premiepensionskonto.

Premiepension i form av livr�nta

11 �

Om pensionsspararen beg�r det ska premiepensionen l�mnas i form

av en livr�nta med garanterade belopp. Den finansiella risken f�r de tillg�ng-
ar som motsvarar tillgodohavandet p� pensionsspararens premiepen-
sionskonto �verg�r d� p� Pensionsmyndigheten.

12 �

En �verg�ng till livr�nta f�r g�ras tidigast n�r pensionsspararen b�rjar

ta ut premiepension.

�verg�ngen m�ste avse hela tillgodohavandet p� premiepensionskontot

och g�ller �ven f�r medel som senare tillf�rs kontot.

13 �

En �verg�ng som beg�rs senare �n vad som avses i 12 � f�rsta stycket

f�r verkan tidigast fr�n och med m�naden efter den d� beg�ran kom in till
Pensionsmyndigheten.

N�r Pensionsmyndigheten har p�b�rjat inl�sen av pensionsspararens inne-

hav, kan beg�ran om �verg�ng till livr�nta inte �terkallas.

14 �

Vid �verg�ng till premiepension i form av livr�nta ska pensionen be-

st�mmas med utg�ngspunkt i tillg�ngarnas v�rde vid inl�sen av innehavet.

Inl�sen ska ske snarast efter det att beg�ran kom in till Pensions-

myndigheten, dock tidigast m�naden f�re den d� livr�ntan f�rsta g�ngen ska
betalas ut.

Kapitalf�rvaltning m.m.

Tillf�llig f�rvaltning

15 �

Pensionsmyndigheten ansvarar f�r f�rvaltningen av de avgiftsmedel

som har f�rts till Riksg�ldskontoret enligt

6 � lagen (2000:981) om f�rdelning av socialavgifter, och

8 � lagen (1998:676) om statlig �lderspensionsavgift.

Pensionsmyndigheten ansvarar f�r f�rvaltningen av avgiftsmedlen till

dess att de f�rs �ver enligt 18 � till annan f�rvaltning.

16 �

Pensionsmyndigheten ska under den tillf�lliga f�rvaltningen str�va

efter att med ett l�gt risktagande och med h�nsyn till kravet p� betalningsbe-
redskap uppn� s� god avkastning p� medlen som m�jligt.

Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka tillg�ngsslag medlen ska pla-

ceras.

17 �

Avkastningen p� avgiftsmedlen ska f�rdelas mellan pensionsspararna

i f�rh�llande till storleken av vars och ens fastst�llda pensionsr�tt.

176

SFS 2010:110

Avd. E

Placering hos fondf�rvaltare

18 �

N�r pensionsr�tt f�r premiepension har fastst�llts f�r en pensions-

sparare, ska Pensionsmyndigheten f�ra �ver medel som motsvarar pensions-
r�tten samt avkastningen p� dessa medel till f�rvaltning i

1. v�rdepappersfonder eller fondf�retag som avses i 19 �, eller
2. fonder som f�rvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om

allm�nna pensionsfonder (AP-fonder).

Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livr�nta enligt

14 �� ska medlen i st�llet f�ras �ver till Pensionsmyndighetens livr�nte-

verksamhet.

19 �

�verf�ring enligt 18 � f�rsta stycket 1 f�r g�ras till fonder som har

anm�lts f�r registrering hos Pensionsmyndigheten och som f�rvaltas av
fondf�rvaltare som

1. har r�tt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investe-

ringsfonder,

2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,
3. har �tagit sig att p� beg�ran l�mna s�dana informationshandlingar som

avses i 4 kap. 15 och 18 �� lagen om investeringsfonder till pensionssparare
som har valt eller �verv�ger att v�lja n�gon av f�rvaltarens fonder i premie-
pensionssystemet,

4. har �tagit sig att inte ta ut n�gra avgifter f�r inl�sen av fondandelar,
5. har �tagit sig att, med eller utan s�rskild prisneds�ttning, inte ta ut av-

gifter i �vrigt ut�ver vad som godtagits av myndigheten, och

6. har �tagit sig att f�r varje �r till myndigheten rapportera dels alla kost-

nader som har tagits ut ur fonden, uppdelade p� olika kostnadsslag, dels de
kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, med
angivande av hur stor del som avser f�rvaltningskostnader, inklusive kostna-
der f�r f�rvaring av fondtillg�ngarna.

20 �

Medlen f�r inte placeras i

fonder som, enligt de f�r fonden g�llande best�mmelserna, kan dela ut

medel till andra �n andels�garna, eller

andra fondf�retag �n som avses i 1 kap. 7 � lagen (2004:46) om investe-

ringsfonder utom i de fall som avses i 21 �.

21 �

Pensionsmyndigheten f�r, efter att ha inh�mtat yttrande fr�n Finans-

inspektionen, medge att medlen placeras i fondf�retag som avses i 1 kap. 9 �
lagen (2004:46) om investeringsfonder om fondf�retaget uppfyller krav
motsvarande dem som st�lls i r�dets direktiv 85/611/EEG om samordning av
lagar och andra f�rfattningar som avser f�retag f�r kollektiva investeringar i
�verl�tbara v�rdepapper (fondf�retag), senast �ndrad genom Europaparla-
mentets och r�dets direktiv 2001/108/EG.

22 �

Pensionsmyndigheten f�r best�mma ett h�gsta antal fonder som sam-

tidigt f�r registreras f�r en fondf�rvaltare.

177

SFS 2010:110

Avd. E

Val och byte av fond

Inledande best�mmelser

23 �

Pensionsspararen har r�tt att best�mma var de medel som f�r spara-

rens r�kning f�rs �ver enligt 18 � ska placeras. Regeringen eller den myn-
dighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om ett h�gsta antal
fonder som samtidigt f�r antecknas p� ett premiepensionskonto.

Best�mmelser om f�rdelningen av medel n�r pensionsspararen best�mmer

att hans eller hennes medel ska f�ras �ver till en eller flera fonder som f�r-
valtas av Sjunde AP-fonden finns i 5 kap. 1 � andra stycket lagen (2000:192)
om allm�nna pensionsfonder (AP-fonder).

Val av fond n�r pensionsr�tt fastst�lls f�rsta g�ngen

24 �

Pensionsspararen ska upplysas om r�tten att v�lja placering av de

medel som avses i 23 � n�r pensionsr�tt f�r premiepension f�rsta g�ngen har
fastst�llts f�r honom eller henne.

Om pensionsspararen inte anm�ler n�got val inom den tid som Pensions-

myndigheten beslutar, ska myndigheten f�ra �ver medlen till en eller flera
fonder som f�rvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om all-
m�nna pensionsfonder (AP-fonder). Best�mmelser om f�rdelningen av med-
len finns i 5 kap. 1 � tredje stycket samma lag.

Byte av fond

25 �

P� beg�ran av pensionsspararen ska Pensionsmyndigheten placera om

spararens fondmedel p� det s�tt som spararen anger.

Pensionsspararen ska upplysas om r�tten att placera om fondmedlen.

�rlig �verf�ring

26 �

N�r pensionsr�tt f�r premiepension f�r ett senare �r �n det f�rsta �ret

har fastst�llts f�r pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten f�ra �ver
medlen till en eller flera fonder. F�rdelningen mellan fonderna ska svara mot
vad spararen senast best�mt om placeringen i fond av medlen p� pre-
miepensionskontot.

Om pensionsspararen inte har best�mt en s�dan placering, ska Pen-

sionsmyndigheten f�ra �ver medlen till en eller flera fonder som f�rvaltas av
Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allm�nna pensionsfonder
(AP-fonder). Best�mmelser om f�rdelningen av medlen finns i 5 kap. 1 �
tredje stycket samma lag.

27 �

Pensionsmyndigheten ska �rligen upplysa pensionsspararen om de �t-

g�rder som myndigheten enligt 26 � ska vidta n�r pensionsr�tt f�r premie-
pension har fastst�llts.

178

SFS 2010:110

Avd. E

�ndrad pensionsr�tt

Allm�nna best�mmelser

28 �

N�r ett beslut om pensionsr�tt f�r premiepension har �ndrats, ska det

belopp med vilket pensionsr�tten har �ndrats �kas med den avkastning som
enligt 17 � har tillf�rts eller skulle ha tillf�rts pensionsspararen f�r detta be-
lopp.

Det �kade beloppet ska d�refter r�knas upp med basr�nta enligt 19 kap.

3 � skattebetalningslagen (1997:483) f�r tiden fr�n och med den 1 april �ret
efter fastst�llelse�ret till och med dagen f�r beslutet om �ndring av pensions-
r�tten.

29 �

Det enligt 28 � uppr�knade beloppet ska vid h�jning av pensionsr�tt

f�r premiepension l�ggas till och vid s�nkning av s�dan pensionsr�tt dras av
fr�n pensionsspararens premiepensionskonto.

N�r till�gg eller avdrag enligt f�rsta stycket har gjorts, till�mpas best�m-

melserna i 30 eller 31 �.

�tg�rder vid h�jd pensionsr�tt

30 �

Om ett beslut inneb�r att fastst�lld pensionsr�tt f�r premiepension har

h�jts, ska Pensionsmyndigheten f�ra �ver medel som motsvarar det uppr�k-
nade beloppet enligt 28 � fr�n den tillf�lliga f�rvaltningen enligt 15

17 ��

till fonder p� det s�tt som anges i 26 �.

Om pensionsspararen har b�rjat ta ut premiepension i form av livr�nta en-

ligt 11 �, ska beloppet i st�llet f�ras �ver till Pensionsmyndighetens livr�nte-
verksamhet.

�tg�rder vid s�nkt pensionsr�tt

31 �

Om ett beslut inneb�r att fastst�lld pensionsr�tt f�r premiepension har

s�nkts, ska Pensionsmyndigheten ta ut medel som motsvarar det uppr�knade
beloppet enligt 28 � fr�n de fonder d�r medel har placerats f�r pensionsspa-
rarens r�kning. Fonderna ska tas i anspr�k i f�rh�llande till v�rdet av inneha-
vet i varje fond. Har pensionsspararen tagit ut premiepension i form av liv-
r�nta enligt 11 �, ska beloppet i st�llet betalas av Pensionsmyndigheten med
omr�kning av fastst�llda livr�ntebelopp.

Om beloppet inte t�cks av tillgodohavandet p� pensionsspararens pre-

miepensionskonto, ska det resterande beloppet redovisas som ett underskott
p� kontot. Om det senare fastst�lls ny pensionsr�tt f�r spararen, ska under-
skottet t�ckas innan medel f�rs �ver till f�rvaltning enligt 18 �.

Skadest�nd

Allm�nna best�mmelser

32 �

Om n�gon �r skadest�ndsskyldig f�r att ha orsakat att fondandelar

som Pensionsmyndigheten har f�rv�rvat f�r en eller flera pensionssparares
r�kning g�tt ned i v�rde, ska skadest�ndet betalas till myndigheten.

179

SFS 2010:110

Avd. E

Skadest�ndstalan

33 �

Talan om skadest�nd som avses i 32 � f�r f�ras av Pensions-

myndigheten.

En pensionssparare f�r vars r�kning s�dana fondandelar som avses i 32 �

har f�rv�rvats har ocks� r�tt att f�ra talan om skadest�nd till myndigheten.
Detta g�ller dock endast om Pensionsmyndigheten har f�rklarat att den

inte avser att f�ra talan om skadest�nd, och

inte heller har tr�ffat n�gon uppg�relse om skadest�ndsskyldighet.

34 �

Om talan enligt 33 � andra stycket v�cks, f�r n�gon uppg�relse om

skadest�ndsskyldigheten inte tr�ffas utan pensionsspararens samtycke.

R�tteg�ngskostnader

35 �

En pensionssparare som f�r talan om skadest�nd till Pensionsmyndig-

heten svarar sj�lv f�r r�tteg�ngskostnaderna.

Pensionsspararen har dock r�tt till ers�ttning f�r dessa kostnader av Pen-

sionsmyndigheten, i den utstr�ckning de t�cks av vad som har kommit myn-
digheten till godo genom r�tteg�ngen. S�dan ers�ttning ska dras av fr�n ska-
dest�ndsbeloppet innan f�rdelning enligt 36 � g�rs.

F�rdelning av skadest�ndsbelopp

36 �

N�r ett skadest�ndsbelopp har betalats till Pensionsmyndigheten, ska

myndigheten, f�r varje pensionssparare f�r vars r�kning andelar f�rv�rvats i
den ber�rda fonden, ber�kna hur stor del av skadest�ndsbeloppet som h�nf�r
sig till pensionsspararen.

Myndigheten ska �ka tillgodohavandet p� pensionsspararens premie-

pensionskonto med detta belopp och f�ra �ver beloppet till fonder p� det s�tt
som anges i 26 �. Om pensionsspararen har b�rjat ta ut pension i form av liv-
r�nta enligt 11 �, ska beloppet i st�llet f�ras �ver till myndighetens livr�nte-
verksamhet.

Kostnader f�r premiepensionsverksamheten

Avgifter f�r sk�tseln av premiepensionssystemet

37 �

Pensionsmyndighetens kostnader f�r sk�tseln av premiepensions-

systemet ska t�ckas genom avgifter som dras av fr�n tillgodohavandena p�
pensionsspararnas premiepensionskonton, om de inte t�cks p� n�got annat
s�tt.

Pensionsmyndigheten best�mmer n�r avgifterna ska tas ut. Avgifterna dis-

poneras av myndigheten.

38 �

Avgifterna ska best�mmas s� att de ber�knas t�cka det aktuella �rets

kostnader med sk�lig f�rdelning mellan pensionsspararna. H�nsyn ska d� tas
till under- eller �verskott fr�n det f�reg�ende �ret.

39 �

Avgifterna ska helt eller delvis anges som en procentsats av till-

godohavandet p� varje pensionssparares premiepensionskonto.

180

SFS 2010:110

Avd. E

N�r procentsatsen fastst�lls f�r Pensionsmyndigheten utg� fr�n en upp-

skattning av det sammanlagda v�rdet av tillgodohavandena p� pensions-
spararnas premiepensionskonton.

Avgifter f�r registrering av och information om fonder

40 �

Pensionsmyndigheten f�r ta ut avgifter fr�n fondf�rvaltare f�r att

t�cka myndighetens kostnader f�r

registrering av fonder, och

information om fonder.

41 �

Uppgift om att avgifter f�r tas ut ska finnas i det avtal mellan Pen-

sionsmyndigheten och f�rvaltaren som avses i 19 � 2.

Best�mmelserna i 37 � andra stycket g�ller �ven f�r s�dana avgifter.

Bemyndigande

42 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om uttaget av avgifter f�r Pen-

sionsmyndighetens kostnader.

Kostnader vid �ndring av premiepensionsuttag

43 �

Pensionsmyndigheten f�r best�mma att �terkallelse av uttag av pre-

miepension, nytt uttag av pension efter �terkallelse samt �ndring av den an-
del av pensionen som tas ut ska bekostas av pensionsspararen. Kostnaden f�r
�tg�rden ska d� dras av fr�n tillgodohavandet p� pensionsspararens premie-
pensionskonto.

Kostnader vid �verf�ring av pensionsr�tt

44 �

De pensionssparare som tagit emot pensionsr�tt som �verf�rts fr�n

make enligt best�mmelserna i 61 kap. 1115 �� ska svara f�r minskad arvs-
vinst och �vriga kostnader p� grund av �verf�ringen. Detta sker genom att
kostnaderna, efter sk�lig f�rdelning, dras av fr�n tillgodohavandet p� sparar-
nas premiepensionskonton.

Ett s�dant avdrag ska ber�knas lika f�r m�n och kvinnor.

Kostnader vid fondbyte

45 �

Pensionsmyndigheten f�r ta ut avgifter fr�n pensionssparare som ge-

nomf�r fondbyte.

Avgifterna disponeras av myndigheten.
Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re-

skrifter om uttaget av avgifter.

181

SFS 2010:110

Avd. E

IV Garantipension

65 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser

Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

garantipension f�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare i 66 kap., och

garantipension f�r den som �r f�dd 1938 eller senare i 67 kap.

Personer som likst�lls med gifta

2 �

N�r det g�ller garantipension likst�lls med gift f�rs�krad en f�rs�krad

som �r sambo med n�gon som han eller hon har varit gift med, eller har eller
har haft barn med.

Personer som likst�lls med ogifta

3 �

N�r det g�ller garantipension likst�lls med ogift f�rs�krad en f�rs�krad

som �r gift men stadigvarande lever �tskild fr�n sin make, om inte s�rskilda
sk�l f�ranleder n�got annat.

66 kap. Garantipension f�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till garantipension i 2 �,

f�rm�nsniv�er och samordning i 3 och 4 ��,
ber�kningsunderlag f�r garantipension i 515 ��, och

ber�kning av garantipension i 1624 ��.

R�tten till garantipension

2 �

Garantipension till en f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare l�mnas

endast om han eller hon enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring var ber�ttigad till folkpension i form av �lderspension vid utg�ng-
en av 2002.

F�rm�nsniv�er och samordning

3 �

Uttag av garantipension f�r begr�nsas till tre fj�rdedelar, h�lften eller

en fj�rdedel av hel pension.

4 �

Om den f�rs�krade har r�tt till inkomstgrundad �lderspension i form av

till�ggspension l�mnas garantipension endast om och till den del han eller
hon tar ut till�ggspension f�r samma tid.

182

SFS 2010:110

Avd. E

Ber�kningsunderlag f�r garantipension

Huvudregler

5 �

Den f�rs�krades �rliga garantipension ska ber�knas p� det underlag

som f�ljer av andra stycket och 615 �� (ber�kningsunderlaget).

I ber�kningsunderlaget ska det i f�rekommande fall ing�
1. inkomstgrundad �lderspension i form av till�ggspension f�r samma �r

efter samordning enligt 69 kap. 12 �,

2. �nkepension,
3. svensk tj�nstepension,
4. �lders-, efterlevande- och f�rtidspension enligt utl�ndsk lagstiftning

samt utl�ndsk tj�nstepension,

5. ett belopp motsvarande den folkpension i form av �lderspension som

enligt �ldre best�mmelser skulle ha l�mnats till den f�rs�krade, till den del
denna pension inte motsvaras av till�ggspension,

6. ett belopp motsvarande det pensionstillskott som skulle ha l�mnats till

den f�rs�krade enligt den upph�vda lagen (1969:205) om pensionstillskott
och punkten 2 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1998:705) om �ndring i
n�mnda lag, allt i best�mmelsernas lydelse f�re den 1 januari 2003, och

7. andra f�rm�ner som �r att anse som folkpension i form av �lders-

pension.

Till�ggspension

6 �

Den till�ggspension som ing�r i ber�kningsunderlaget enligt 5 � ska

alltid uppg� till minst vad den f�rs�krade skulle ha haft r�tt till i form av till-
l�ggspension enligt 63 kap. 6 � f�rsta stycket 2, om den delen av till�ggspen-
sionen i st�llet f�r att f�ljsamhetsindexeras enligt 63 kap. 11 � hade ber�k-
nats med till�mpning av det prisbasbelopp som g�llde f�r det aktuella �ret.

Om till�ggspensionen har samordnats enligt 69 kap. 12 �, ska best�m-

melserna i f�rsta stycket inte till�mpas.

7 �

Om den f�rs�krade enligt 2 � lagen (2002:125) om �verf�ring av v�r-

det av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna har �ver-
f�rt v�rdet av r�tt till till�ggspension och n�gon �verf�ring fr�n gemenska-
perna enligt 8 � samma lag d�refter inte har skett, ska garantipensionen be-
r�knas som om n�gon �verf�ring till gemenskaperna inte hade skett.

Tj�nstepension

8 �

Med tj�nstepension enligt 5 � andra stycket 3 och 4 avses f�ljande:

1. pension som betalas ut p� grund av s�dan tj�nstepensionsf�rs�kring

som avses i 58 kap. 7 � inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. pension som betalas ut p� grund av tidigare tj�nst p� annat s�tt �n ge-

nom f�rs�kring.

9 �

Tj�nstepension ska ing� i ber�kningsunderlaget med det belopp som

framg�r av taxeringen �ret f�re det �r garantipensionen avser.

I ber�kningsunderlaget ska det �ven ing� tj�nstepension som avses i 5 �

f�rsta stycket 5 och 7 lagen (1991:586) om s�rskild inkomstskatt f�r utom-

183

SFS 2010:110

Avd. E

lands bosatta, om skattskyldighet enligt den lagen f�rel�g kalender�ret tv� �r
f�re det �r garantipensionen avser.

10 �

Om en s�dan pension till efterlevande som avses i 9 � tillkommer se-

nare, ska ber�kningsunderlaget r�knas om med h�nsyn till den tillkommande
pensionen. Omr�kningen ska g�ras fr�n och med m�naden efter den m�nad
d� Pensionsmyndigheten fick k�nnedom om pensionen. Detsamma ska g�lla
n�r en pension som avses i 9 � tillkommer i samband med att �lderspension
beviljas i form av garantipension.

Ett tillkommande belopp enligt f�rsta stycket ska, om inte 11 � ska till�m-

pas, ing� i ber�kningsunderlaget till dess uppgifterna vid taxeringen avser
tj�nstepensionen f�r helt �r.

11 �

Upph�r eller minskar tj�nstepensionen ska ber�kningsunderlagets be-

lopp f�r tj�nstepension efter anm�lan av den f�rs�krade justeras fr�n och
med den m�nad d� Pensionsmyndigheten fick k�nnedom om �ndringen.

12 �

Det som anges i 9

11 �� ska i till�mpliga delar �ven g�lla f�r �lders-,

efterlevande- och f�rtidspension enligt utl�ndsk lagstiftning enligt 5 � andra
stycket 4.

Belopp motsvarande folkpension

13 �

Det belopp som motsvarar folkpension enligt 5 � andra stycket 5 ska

ber�knas enligt

1. 5 och 6 kap. i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring,
2. punkterna 2 och 3 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1998:704) om

�ndring i f�rstn�mnda lag, samt

3. punkterna 3, 4, 6 och 7 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen

(1992:1277) om �ndring i f�rstn�mnda lag.

Ber�kningen ska grundas p� den bos�ttningstid samt de �r med pen-

sionspo�ng och d�rmed likst�llda �r som ska tillgodor�knas den f�rs�krade
f�r tid f�re den 1 januari 2003. De best�mmelser som anges i f�rsta stycket
ska till�mpas i sin lydelse f�re n�mnda dag.

Belopp motsvarande pensionstillskott

14 �

N�r det belopp f�r pensionstillskott som ing�r i ber�kningsunderlaget

enligt 5 � andra stycket 6 ska ber�knas g�ller f�ljande. S�dan avr�kning en-
ligt 3 � f�rsta stycket i den upph�vda lagen (1969:205) om pensionstillskott
som gjordes f�r till�ggspension i form av �lderspension ska g�ras f�r
till�ggspension enligt 63 kap. 6 �.

Vid avr�kningen ska till�ggspensionen f�rst minskas med det belopp som

den f�rs�krade skulle ha haft r�tt till i till�ggspension enligt 63 kap. 6 � f�r-
sta stycket 2, om den delen av till�ggspensionen i st�llet f�r att f�ljsamhets-
indexeras enligt 63 kap. 11 � hade ber�knats med till�mpning av det prisbas-
belopp som g�llde f�r det aktuella �ret.

184

SFS 2010:110

Avd. E

Belopp vid samordning med livr�nta

15 �

S�dan avr�kning som anges i 14 � ska g�ras f�r till�ggspension f�re

samordning enligt 69 kap. 12 �.

Om samordning har gjorts enligt 69 kap. 12 �, ska ber�kningsunderlaget

enligt 5 � uppg� minst till vad som enligt �ldre best�mmelser skulle ha l�m-
nats i folkpension och pensionstillskott f�re avr�kning f�r till�ggspension.
Vid ber�kningen till�mpas 5 � andra stycket 6 och 13 �.

Ber�kning av garantipension

Inledande best�mmelse

16 �

Garantipension ska ber�knas enligt 17

21 �� om ber�kningsunder-

laget �verstiger 0,25 prisbasbelopp men inte �verstiger

3,16 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, eller
2,8275 prisbasbelopp f�r den som �r gift.
I andra fall ska garantipensionen ber�knas enligt 22 och 23 ��.

Uppr�kning av vissa ber�kningsunderlag

17 �

Om ber�kningsunderlaget �verstiger 0,25 prisbasbelopp men under-

stiger 1,354 prisbasbelopp, multipliceras ber�kningsunderlaget med 1,5174.
Produkten minskas d�refter med 0,1193 prisbasbelopp.

18 �

F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag uppg�r till minst

1,354 prisbasbelopp men understiger 1,529 prisbasbelopp multipliceras be-
r�kningsunderlaget med 1,343. Produkten �kas d�refter med 0,1168 prisbas-
belopp.

19 �

F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag uppg�r till minst

1,529 prisbasbelopp men inte �verstiger 3,16 prisbasbelopp motsvarar be-
r�kningsunderlaget summan av

2,17 prisbasbelopp och

produkten av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger 1,51 pris-

basbelopp och 0,60.

20 �

F�r den som �r gift och vars ber�kningsunderlag uppg�r till minst

1,354 prisbasbelopp men inte �verstiger 2,8275 prisbasbelopp motsvarar be-
r�kningsunderlaget summan av

1,935 prisbasbelopp och
produkten av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger

1,34 prisbasbeloppet och 0,60.

Garantipension efter uppr�kning

21 �

Den �rliga garantipensionen motsvarar differensen mellan

det ber�kningsunderlag som r�knats upp enligt 1720 �� och

summan av s�dan till�ggspension, tj�nstepension, �nkepension, ut-

l�ndsk pension och s�dana andra f�rm�ner som enligt 5 � andra stycket 7 har
ing�tt i ber�kningsunderlaget.

185

SFS 2010:110

Avd. E

Garantipension i andra fall

22 �

F�r den vars ber�kningsunderlag inte �verstiger 0,25 prisbasbelopp

g�ller f�ljande:

Den �rliga garantipensionen motsvarar differensen mellan
ber�kningsunderlaget sedan detta multiplicerats med 1,04 och

summan av s�dan till�ggspension, tj�nstepension, �nkepension, ut-

l�ndsk pension och s�dana andra f�rm�ner som enligt 5 � andra stycket 7
har ing�tt i ber�kningsunderlaget.

23 �

F�r den vars ber�kningsunderlag �verstiger 3,16 prisbasbelopp f�r

den som �r ogift eller 2,8275 prisbasbelopp f�r den som �r gift g�ller f�ljan-
de:

Den �rliga garantipensionen motsvarar differensen mellan
ber�kningsunderlaget och

summan av s�dan till�ggspension, tj�nstepension, �nkepension, ut-

l�ndsk pension och s�dana andra f�rm�ner som enligt 5 � andra stycket 7 har
ing�tt i ber�kningsunderlaget.

Partiell garantipension

24 �

Partiell garantipension utg�r en s� stor andel av garantipension ber�k-

nad enligt 21

23 �� vid helt uttag som svarar mot den andel som tas ut.

67 kap. Garantipension f�r den som �r f�dd 1938 eller senare

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till garantipension i 2 �,

samordning och uttag av garantipension i 3 och 4 ��,
f�rs�kringstiden i 514 ��,

ber�kningsunderlag f�r garantipension i 1520 ��, och

ber�kning av garantipension i 2126 ��.

R�tten till garantipension

2 �

Garantipension till en f�rs�krad som �r f�dd 1938 eller senare kan l�m-

nas om han eller hon enligt 5

14 �� har en f�rs�kringstid om minst tre �r.

Samordning och uttag av garantipension

3 �

Garantipension till en f�rs�krad som har r�tt till inkomstgrundad �l-

derspension i form av inkomstpension eller till�ggspension l�mnas endast i
den utstr�ckning som han eller hon tar ut s�dan pension f�r samma tid. Ga-
rantipensionen kan d� begr�nsas till tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel
av hel pension. I annat fall f�r garantipension inte tas ut i andelar.

4 �

Garantipension f�r tas ut tidigast fr�n och med den m�nad d� den f�r-

s�krade fyller 65 �r.

186

SFS 2010:110

Avd. E

F�rs�kringstiden

Bos�ttning i Sverige

5 �

Som f�rs�kringstid f�r garantipension r�knas tid under vilken en per-

son ska anses ha varit bosatt i Sverige enligt 5 kap.

Vistelse i Sverige f�re bos�ttning

6 �

Som f�rs�kringstid f�r garantipension r�knas �ven tid under vilken en

pensionss�kande f�re tidpunkten f�r bos�ttning enligt 5 � oavbrutet har vis-
tats i Sverige efter att ha ans�kt om uppeh�llstillst�nd.

Bos�ttning i tidigare hemland

7 �

Om en pensionss�kande har beviljats uppeh�llstillst�nd som flykting

enligt 4 kap. 1 � eller som annan skyddsbeh�vande enligt 2 eller 2 a � utl�n-
ningslagen (2005:716) eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser eller be-
viljats statusf�rklaring enligt 4 kap. 3 c � utl�nningslagen eller motsvarande
f�rklaring enligt �ldre best�mmelser r�knas som f�rs�kringstid f�r garanti-
pension �ven tid under vilken han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare
hemland fr�n och med det kalender�r d� den pensionss�kande fyllde 25 �r
till tidpunkten d� han eller hon f�rst ankom till Sverige.

8 �

Vid ber�kningen enligt 7 � ska en s� stor andel av tiden i hemlandet

tillgodor�knas som svarar mot kvoten mellan

den tid under vilken den pensionss�kande har varit bosatt i Sverige, in-

r�knad den tid som avses i 6 �, fr�n den f�rsta ankomsten till landet till och
med det kalender�r d� han eller hon fyllde 64 �r och

hela tidrymden fr�n det att den pensionss�kande f�rsta g�ngen kom till

Sverige till och med det kalender�r d� han eller hon fyllde 64 �r.

Vid ber�kningen ska det bortses fr�n tid f�r vilken den pensionss�kande,

vid bos�ttning i Sverige, har r�tt till pension fr�n hemlandet.

9 �

Vid till�mpningen av 7 och 8 �� likst�lls med tid i hemlandet tid d�

den pensionss�kande f�re den f�rsta ankomsten till Sverige har befunnit sig i
ett annat land d�r han eller hon har beretts en tillf�llig fristad.

Bist�ndsarbetare m.fl.

10 �

Vid ber�kning av f�rs�kringstid f�r garantipension f�r bist�nds-

arbetare m.fl. som enligt 5 kap. 6 � anses bosatta i Sverige �ven under vis-
telse utomlands ska bortses fr�n tid f�r vilken den uts�nde, vid bos�ttning i
Sverige, har r�tt till s�dan pension fr�n det andra landet som inte enligt 15

19 �� ska ligga till grund f�r ber�kning av garantipension.

Tiden mellan 16 och 64 �rs �lder

11 �

Vid ber�kning av f�rs�kringstid beaktas endast tid fr�n och med det

kalender�r d� den pensionss�kande har uppn�tt 16 �rs �lder till och med det
kalender�r d� han eller hon har fyllt 64 �r.

187

SFS 2010:110

Avd. E

Tiden mellan 16 och 24 �rs �lder

12 �

Tid fr�n och med det kalender�r d� den pensionss�kande har fyllt

16 �r till och med det kalender�r d� han eller hon har fyllt 24 �r r�knas
som f�rs�kringstid endast om det f�r den pensionss�kande f�r samma tid
har fastst�llts pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp
f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller f�r f�rtidspension eller
sjukbidrag enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i
dess lydelse f�re den 1 januari 2003, som per kalender�r uppg�r till l�gst
ett inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 ��.

Efter sjukers�ttning

13 �

F�r den som omedelbart f�re den kalenderm�nad d� han eller hon

fyllde 65 �r hade r�tt till hel sjukers�ttning i form av garantiers�ttning g�ller
f�ljande. Om det �r f�rm�nligare �n en ber�kning enligt 5

12 ��, r�knas

som f�rs�kringstid f�r garantipension den f�rs�kringstid som legat till grund
f�r ber�kning av sjukers�ttningen.

Sammanlagd f�rs�kringstid

14 �

Den sammanlagda f�rs�kringstiden f�r garantipension ska vid ber�k-

ningen s�ttas ned till n�rmaste hela antal �r.

Ber�kningsunderlag f�r garantipension

Inkomstgrundad �lderspension

15 �

Till grund f�r ber�kning av garantipension enligt 21

25 �� ska ligga

den inkomstgrundade �lderspension som den f�rs�krade har r�tt till f�r
samma �r med de �ndringar och till�gg som anges i 1620 �� (ber�k-
ningsunderlaget).

16 �

Med inkomstgrundad �lderspension enligt 15 � avses

inkomstgrundad �lderspension enligt denna balk f�re minskning som

anges i 69 kap. 2

11 ��, och

s�dan allm�n obligatorisk �lderspension enligt utl�ndsk lagstiftning som

inte �r att likst�lla med garantipension enligt denna balk.

Inkomstpension och premiepension ska ber�knas som om den f�rs�krade

endast hade tillgodor�knats pensionsr�tt f�r inkomstpension och som om
denna pensionsr�tt, f�re minskning enligt 61 kap. 10 �, hade utgjort 18,5
procent av pensionsunderlaget.

�vriga f�rm�ner som ing�r i ber�kningsunderlaget

17 �

I ber�kningsunderlaget ska ocks� ing�

�nkepension,
efterlevandepension enligt utl�ndsk lagstiftning, och
s�dana f�rm�ner som l�mnas till den f�rs�krade enligt utl�ndsk lag-

stiftning och som motsvarar sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller
som utg�r pension vid invaliditet.

188

SFS 2010:110

Avd. E

Obetalda avgifter

18 �

N�r pensionsr�tt eller pensionspo�ng till f�ljd av bristande eller un-

derl�ten avgiftsbetalning inte har tillgodor�knats eller har minskats f�r den
f�rs�krade ska, vid till�mpning av 15 och 16 ��, h�nsyn tas till den inkomst-
pension eller till�ggspension som skulle ha l�mnats om full avgift hade beta-
lats.

�verf�ring av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna

19 �

Om den f�rs�krade enligt 2 � lagen (2002:125) om �verf�ring av v�r-

det av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna har �ver-
f�rt v�rdet av pensionsr�tt f�r inkomstpension, pensionsr�tt f�r premiepen-
sion och v�rdet av r�tt till till�ggspension, och n�gon �verf�ring fr�n gemen-
skaperna enligt 8 � samma lag d�refter inte har skett, ska ber�kningsunderla-
get best�mmas som om n�gon �verf�ring inte hade skett.

Uttag av inkomstgrundad �lderspension fr�n annan tidpunkt �n vid 65 �rs
�lder

20 �

Om den f�rs�krade har r�tt till inkomstpension eller till�ggspension

ska ber�kningsunderlaget alltid best�mmas som om inkomstpensionen och
till�ggspensionen hade b�rjat lyftas den kalenderm�nad d� den f�rs�krade
fyller 65 �r.

Om s�dant garantitill�gg l�mnas som avses i 63 kap. 18 och 19 �� och in-

komstpension eller till�ggspension har tagits ut f�re den kalenderm�nad d�
den f�rs�krade fyllde 65 �r ska, n�r ber�kningsunderlaget best�ms, detta till-
l�gg �kas p� motsvarande s�tt som hel �rlig till�ggspension har minskats en-
ligt 63 kap. 20 �.

Ber�kning av garantipension

Ogifta

21 �

F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag inte �verstiger

1,26 prisbasbelopp g�ller f�ljande.

Den �rliga garantipensionen �r 2,13 prisbasbelopp (basniv�n f�r ogifta)

minskat med ber�kningsunderlaget.

22 �

F�r den som �r ogift och vars ber�kningsunderlag �verstiger

1,26 prisbasbelopp g�ller f�ljande.

Den �rliga garantipensionen �r 0,87 prisbasbelopp minskat med 48 pro-

cent av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger 1,26 prisbasbelopp.

Gifta

23 �

F�r den som �r gift och vars ber�kningsunderlag inte �verstiger

1,14 prisbasbelopp g�ller f�ljande.

Den �rliga garantipensionen �r 1,9 prisbasbelopp (basniv�n f�r gifta)

minskat med ber�kningsunderlaget.

189

SFS 2010:110

Avd. E

24 �

F�r den som �r gift och vars ber�kningsunderlag �verstiger 1,14 pris-

basbelopp g�ller f�ljande.

Den �rliga garantipensionen �r 0,76 prisbasbelopp minskat med 48 pro-

cent av den del av ber�kningsunderlaget som �verstiger 1,14 prisbasbelopp.

Avkortning om f�rs�kringstiden understiger 40 �r

25 �

F�r den som inte kan tillgodor�knas 40 �rs f�rs�kringstid f�r garanti-

pension ska samtliga de prisbasbeloppsanknutna belopp som anges i 21

24 �� avkortas till s� stor andel som svarar mot kvoten mellan

f�rs�kringstiden och

talet 40.

Partiell garantipension

26 �

Partiell garantipension utg�r en s� stor andel av garantipension ber�k-

nad enligt 21

25 �� vid helt uttag som svarar mot den andel som tas ut.

V Vissa gemensamma best�mmelser om allm�n �lderspension

68 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

samordning av allm�n �lderspension och yrkesskadelivr�nta i 69 kap.,

�ndring av ber�kningsunderlag f�r allm�n �lderspension i 70 kap., och

utbetalning av allm�n �lderspension i 71 kap.

69 kap. Samordning av allm�n �lderspension och
yrkesskadelivr�nta

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

n�r samordning ska ske i 25 ��, och

hur samordning ska ske i 612 ��.

N�r samordning ska ske

2 �

Inkomstpension, till�ggspension eller garantipension ska minskas om

den f�rs�krade har r�tt till livr�nta (yrkesskadelivr�nta) p� grund av obliga-
torisk f�rs�kring enligt f�ljande upph�vda lagar:

1. lagen (1916:235) om f�rs�kring f�r olycksfall i arbete,
2. lagen (1929:131) om f�rs�kring f�r vissa yrkessjukdomar, och
3. lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring.
Detsamma g�ller om den f�rs�krade
1. enligt n�gon annan f�rfattning eller enligt s�rskilt beslut av regeringen

har r�tt till annan livr�nta, som best�ms eller betalas ut av F�rs�k-
ringskassan, eller

2. f�r livr�nta enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring.

190

SFS 2010:110

Avd. E

3 �

Inkomstpension, till�ggspension eller garantipension ska inte minskas

p� grund av livr�nta p� grund av arbetsskada eller annan skada som avses i
4144 kap.

4 �

Om samordning ska g�ras enligt 12 �, ska garantipensionen inte mins-

kas enligt best�mmelserna i 6

11 ��.

5 �

Om en skada som livr�nta har b�rjat l�mnas f�r �terigen medf�r sjuk-

dom som ber�ttigar till sjukpenning, ska det anses som om livr�nta hade
l�mnats under sjukdomstiden.

Hur samordning ska ske

Grundl�ggande best�mmelser

6 �

Summan av inkomstpension, till�ggspension och garantipension ska

minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta som �verstiger en sj�ttedel av
prisbasbeloppet och som den f�rs�krade f�r som skadad.

Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� garantipensionen och d�refter p�

till�ggspensionen.

7 �

Avdrag p� inkomstpension och p� till�ggspension enligt 63 kap. 6 �

f�rsta stycket 1 f�r g�ras endast om den f�rs�krade kunnat tillgodor�kna sig
pensionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade.

8 �

Garantipension ska p� motsvarande s�tt som anges i 6 � minskas med

livr�nta som den f�rs�krade f�r som efterlevande i annat fall �n som avses i
87 och 88 kap.

Livr�nta med eng�ngsbelopp

9 �

Har livr�nta eller del av livr�nta eller livr�nta f�r viss tid bytts ut mot

ett eng�ngsbelopp, ska det vid ber�kningen anses som om livr�nta l�mnas el-
ler som om den livr�nta som l�mnas har h�jts med ett belopp som motsvarar
eng�ngsbeloppet enligt de f�rs�kringstekniska grunder som till�mpades vid
utbytet.

Garantiregel

10 �

Summan av hel inkomstgrundad �lderspension och hel garantipension

f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna i 2 och 6

8 ��, f�r m�nad r�knat un-

derstiga

13 procent av prisbasbeloppet f�r den som �r ogift, och

11,5 procent av prisbasbeloppet f�r den som �r gift.

11 �

Vid ber�kningen enligt 10 � ska best�mmelserna i 63 kap. 9 � till�m-

pas.

191

SFS 2010:110

Avd. E

F�rs�krade f�dda 1937 eller tidigare

12 �

F�r en f�rs�krad som �r f�dd 1937 eller tidigare, och som i december

2002 fick s�v�l �lderspension som s�dan yrkesskadelivr�nta s�som skadad
som avses i 2 �, ska till�ggspensionen minskas enligt f�ljande.

Minskningen ska ske med ett belopp som motsvarar det belopp varmed

den f�rs�krades �lderspension i december 2002 minskades f�r livr�nta s�-
som skadad med st�d av 17 kap. 2 � i den upph�vda lagen (1962:381) om
allm�n f�rs�kring. Om livr�ntan minskas efter utg�ngen av 2002, ska det be-
lopp som minskar till�ggspensionen minskas i motsvarande m�n.

70 kap. �ndring av ber�kningsunderlag f�r allm�n
�lderspension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

inkomstgrundad �lderspension i 2 och 3 ��,

�verf�rd pensionsr�tt f�r premiepension i 4 �, och

garantipension i 5 �.

Inkomstgrundad �lderspension

2 �

Ett beslut om inkomstgrundad �lderspension ska �ndras om det f�r-

anleds av en �ndring som gjorts i ber�kningsunderlaget f�r beslutet eller av
en �ndring av ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser
egenavgift. Detsamma g�ller om det efter �ndring av taxeringen st�r klart att
pensionsr�tt f�r premiepension, till f�ljd av best�mmelserna i 61 kap. 8 �,
inte skulle ha tillgodor�knats.

Ett beslut om pensionsr�tt och pensionspo�ng ska �ndras ocks� n�r det

f�ljer av best�mmelserna i 61 kap. 9 eller 21 � om obetalda avgifter.

3 �

Den som ett beslut om �ndring enligt 2 � avser ska skriftligen under-

r�ttas om �ndringen och om hur man beg�r ompr�vning av beslutet.

�verf�rd pensionsr�tt f�r premiepension

4 �

�verf�rd pensionsr�tt f�r premiepension ska �ndras om ett beslut f�r

den som �verf�rt pensionsr�tten har �ndrats och detta f�ranleder en �ndring
av den �verf�rda pensionsr�tten.

Garantipension

5 �

Ett beslut om garantipension f�r viss tid f�r den som �r f�dd 1937 eller

tidigare ska �ndras av Pensionsmyndigheten, om det f�ranleds av en �ndring
som gjorts i fr�ga om den pension eller de belopp f�r samma tid som ing�tt i
ber�kningsunderlaget enligt 66 kap. 5

15 ��.

Ett beslut om garantipension f�r viss tid f�r den som �r f�dd 1938 eller se-

nare ska �ndras av Pensionsmyndigheten, om det f�ranleds av en �ndring
som gjorts i fr�ga om den inkomstgrundade �lderspension, �nkepension eller

192

SFS 2010:110

Avd. E

utl�ndska f�rm�n f�r samma tid som legat till grund f�r ber�kningen av ga-
rantipensionen.

71 kap. Utbetalning av allm�n �lderspension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

utbetalningsperiod i 2 �, och

avrundning i 35 ��.

Utbetalningsperiod

2 �

Allm�n �lderspension ska betalas ut m�nadsvis.

�rspension som ber�knas uppg� till h�gst 2 400 kronor ska dock, om det

inte finns s�rskilda sk�l, betalas ut i efterskott en eller tv� g�nger per �r. Ef-
ter �verenskommelse med den f�rs�krade f�r pensionen �ven i andra fall be-
talas ut en eller tv� g�nger per �r.

Avrundning

Inkomstpension, till�ggspension och garantipension

3 �

N�r inkomstpension, till�ggspension eller garantipension ber�knas f�r

m�nad ska den �rspension som ber�kningen grundar sig p� avrundas till n�r-
maste hela krontal som �r j�mnt delbart med tolv.

4 �

Vid ber�kning enligt 3 � ska pensioner som betalas ut samtidigt anses

som en enda pension.

Om inkomst- eller till�ggspension betalas ut samtidigt med garanti-

pension, ska avrundningen enligt 3 � g�ras p� garantipensionen.

Premiepension

5 �

Premiepension avrundas m�nadsvis till n�rmaste hela krontal, varvid

50 �re avrundas upp�t.

VI S�rskilda f�rm�ner vid �lderdom

72 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

s�rskilt pensionstill�gg i 73 kap., och

�ldref�rs�rjningsst�d i 74 kap.

73 kap. S�rskilt pensionstill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
v�rd�r i 3 �,

193

SFS 2010:110

Avd. E

vem som likst�lls med f�r�lder i 4 �,

r�tten till s�rskilt pensionstill�gg i 5 och 6 ��,

tillgodor�kning av v�rd�r i 710 ��,

ber�kning av s�rskilt pensionstill�gg i 1115 ��, och

likst�llande med garantipension i 16 �.

Inledande best�mmelse

2 �

S�rskilt pensionstill�gg kan l�mnas som till�gg till �lderspension, om

en f�r�lder f�re 1999 l�ngvarigt v�rdat ett sjukt eller funktionshindrat barn.

V�rd�r

3 �

Med ett v�rd�r avses i detta kapitel ett kalender�r f�re 1999 om

1. en f�r�lder under st�rre delen av �ret har v�rdat ett sjukt eller funk-

tionshindrat barn, och

2. barnet under st�rre delen av �ret har f�tt hel f�rtidspension eller helt

sjukbidrag tillsammans med handikappers�ttning enligt den upph�vda lagen
(1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 2001.

Vem som likst�lls med f�r�lder

4 �

N�r det g�ller s�rskilt pensionstill�gg likst�lls med f�r�lder den som

under v�rd�ren

1. har varit s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare f�r barnet,
2. har varit blivande adoptivf�r�lder,
3. har varit f�r�lderns make och stadigvarande sammanbott med f�r-

�ldern, eller

4. har varit sambo med f�r�ldern och haft barn med f�r�ldern.
Den som var s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare f�r barnet n�r barnet

fyllde 18 �r eller vid den tidigare tidpunkt n�r barnet ingick �ktenskap ska
f�r tid d�refter likst�llas med s�rskilt f�rordnad v�rdnadshavare enligt f�rsta
stycket 1.

R�tten till s�rskilt pensionstill�gg

5 �

S�rskilt pensionstill�gg kan l�mnas till den som �r f�dd 1953 eller tidi-

gare och har r�tt till

inkomstpension,

till�ggspension, eller

garantipension.

6 �

F�r r�tt till s�rskilt pensionstill�gg f�ruts�tts att f�r�ldern har avst�tt

fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda ett sjukt eller funktionshindrat barn under
minst sex v�rd�r.

194

SFS 2010:110

Avd. E

Tillgodor�kning av v�rd�r

H�gsta antal v�rd�r

7 �

H�gst femton v�rd�r f�r l�ggas till grund f�r ber�kningen av pensions-

till�gget.

Avbrott i v�rden

8 �

En f�r�lders r�tt att tillgodor�knas v�rd�r p�verkas inte av avbrott i

v�rden under den del av dygnet d� barnet vistats i f�rskola, skola, dagcenter
eller liknande, eller av kortare avbrott i �vrigt i v�rden som varit utan v�sent-
lig betydelse f�r f�r�lderns bundenhet till v�rduppgiften.

Vad som inte r�knas som v�rd�r

9 �

Som v�rd�r r�knas inte �r f�r vilket en f�r�lder

1. under st�rre delen av kalender�ret har f�tt f�rtidspension eller sjuk-

bidrag enligt den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess ly-
delse f�re den 1 januari 2001,

2. har tillgodor�knats pensionspo�ng enligt den upph�vda lagen om all-

m�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 1999 eller pensionsr�tt enligt
den upph�vda lagen (1998:675) om inf�rande av lagen (1998:674) om
inkomstgrundad �lderspension,

3. inte har tillgodor�knats pensionspo�ng p� grund av bristande eller un-

derl�ten avgiftsbetalning, eller

4. skulle ha tillgodor�knats pensionspo�ng, om inte undantagande fr�n

f�rs�kringen f�r till�ggspension enligt 11 kap. 7 � i den upph�vda lagen om
allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari 1982 hade g�llt f�r honom
eller henne.

10 �

F�r �r efter det �r d� en f�r�lder har fyllt 64 �r f�r v�rd�r inte till-

godor�knas honom eller henne. Detsamma g�ller f�r �r d� f�r�ldern f�re den
m�nad n�r han eller hon fyller 65 �r har tagit ut �lderspension enligt 6 kap. i
den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den
1 januari 2001.

Ber�kning av s�rskilt pensionstill�gg

Huvudregel

11 �

F�r sex tillgodor�knade v�rd�r �r det s�rskilda pensionstill�gget per

kalender�r 5 procent av prisbasbeloppet. F�r varje v�rd�r som tillgodor�knas
d�rut�ver �kar till�gget med 5 procent av prisbasbeloppet.

N�r pensionstill�gg b�rjat l�mnas f�re 65 �rs �lder

12 �

F�r den som b�rjar f� s�rskilt pensionstill�gg f�re den m�nad d� han

eller hon fyller 65 �r minskas till�gget enligt 11 � med 0,5 procent f�r varje
m�nad som, n�r till�gget b�rjar l�mnas, �terst�r till den m�nad n�r han eller
hon fyller 65 �r.

195

SFS 2010:110

Avd. E

N�r pensionstill�gg b�rjat l�mnas efter 65 �rs �lder

13 �

F�r den som b�rjar f� s�rskilt pensionstill�gg efter den m�nad d� han

eller hon fyller 65 �r �kas till�gget enligt 11 � med 0,7 procent f�r varje m�-
nad som, n�r till�gget b�rjar l�mnas, f�rflutit fr�n den m�nad n�r han eller
hon fyllt 65 �r, dock l�ngst till och med den m�nad n�r han eller hon fyller
70 �r.

Pensionstill�gg till avkortad folkpension

14 �

F�r den som �r f�dd 1937 eller tidigare och som inte skulle ha till-

godor�knats oavkortad folkpension enligt best�mmelserna i 5 kap. 3 � andra
stycket och 5 � fj�rde stycket i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring i deras lydelse f�re den 1 januari 2003 g�ller f�ljande.

Det s�rskilda pensionstill�gget avkortas till s� stor andel som svarar mot

kvoten mellan

det antal �r som pensionspo�ng eller bos�ttningstid skulle ha till-

godor�knats f�r enligt de best�mmelser som avses i f�rsta stycket och

talet 30 n�r det g�ller pensionspo�ng respektive talet 40 n�r det g�ller

bos�ttningstid.

Pensionstill�gg till avkortad garantipension

15 �

F�r den som �r f�dd 1938 eller senare och som inte kan tillgodo-

r�knas 40 �rs f�rs�kringstid f�r garantipension g�ller f�ljande.

Det s�rskilda pensionstill�gget avkortas till s� stor andel som svarar mot

kvoten mellan

f�rs�kringstiden f�r garantipension och

talet 40.

Likst�llande med garantipension

16 �

Om inte annat f�ljer av denna balk ska det som i balken eller i annan

f�rfattning f�reskrivs om garantipension till�mpas p� s�rskilt pensionstill-
l�gg. Detta ska dock inte g�lla i fr�ga om samordning med s�dan livr�nta
som avses i 69 kap. �ven i fr�ga om inkomstskatt g�ller s�rskilda f�reskrif-
ter.

74 kap. �ldref�rs�rjningsst�d

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
sambor och makar i 3 och 4 ��,

r�tten till �ldref�rs�rjningsst�d i 5 och 6 ��,

f�rm�nstiden i 79 ��,

ber�kning av �ldref�rs�rjningsst�d i 1018 ��,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 19 och 20 ��, och

utbetalning av �ldref�rs�rjningsst�d i 21 �.

196

SFS 2010:110

Avd. E

Inledande best�mmelser

2 �

�ldref�rs�rjningsst�d kan l�mnas till en f�rs�krad som inte f�r sina

grundl�ggande f�rs�rjningsbehov tillgodosedda genom allm�n �lderspen-
sion.

R�tten till �ldref�rs�rjningsst�d respektive st�dets storlek �r beroende av

den f�rs�krades inkomster och, om han eller hon �r gift, �ven av makens in-
komster.

Sambor och makar

3 �

Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller �ldref�rs�rjningsst�d. Om

det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sambor,
ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker om
�ldref�rs�rjningsst�d eller den som s�dant bidrag betalas ut till visar att de
inte �r sambor.

4 �

N�r det g�ller �ldref�rs�rjningsst�d ska en person som �r gift men sta-

digvarande lever �tskild fr�n sin make likst�llas med en ogift person, om inte
s�rskilda sk�l talar mot detta.

R�tten till �ldref�rs�rjningsst�d

5 �

Den f�rs�krade ska genom �ldref�rs�rjningsst�det tillf�rs�kras medel

f�r att t�cka en sk�lig bostadskostnad och uppn� en sk�lig levnadsniv� i �v-
rigt.

6 �

Om den f�rs�krade har r�tt till inkomstgrundad �lderspension, garanti-

pension, bostadstill�gg eller s�rskilt bostadstill�gg, l�mnas �ldref�rs�rj-
ningsst�d endast om den f�rs�krade tar ut samtliga s�dana f�rm�ner som han
eller hon �r ber�ttigad till f�r samma tid.

F�rm�nstiden

7 �

�ldref�rs�rjningsst�d kan l�mnas tidigast fr�n och med den m�nad d�

den f�rs�krade fyller 65 �r.

�ldref�rs�rjningsst�d l�mnas fr�n och med den m�nad d� r�tt till f�r-

m�nen har intr�tt, dock tidigast fr�n och med ans�kningsm�naden.

8 �

St�det kan l�mnas under h�gst tolv sammanh�ngande m�nader p�

grundval av de uppgifter som den f�rs�krade har l�mnat i sin ans�kan. F�r
st�d under tid d�refter kr�vs att den f�rs�krade ger in en ny ans�kan.

9 �

�ldref�rs�rjningsst�d l�mnas till och med den m�nad d� r�tten till f�r-

m�nen har upph�rt.

197

SFS 2010:110

Avd. E

Ber�kning av �ldref�rs�rjningsst�d

Huvudregel

10 �

�ldref�rs�rjningsst�d ska motsvara differensen mellan

summan av beloppet f�r sk�lig bostadskostnad och beloppet f�r sk�lig

levnadsniv� i �vrigt enligt 15 �, och

den f�rs�krades inkomster enligt 1618 ��.

Sk�lig bostadskostnad

11 �

F�r den som �r ogift anses som sk�lig bostadskostnad h�gst

6 200 kronor i m�naden.

12 �

F�r den som �r gift anses som sk�lig bostadskostnad h�gst 3 100 kro-

nor i m�naden. Bostadskostnaden f�r var och en av makarna ska ber�knas
till h�lften av den sammanlagda bostadskostnaden.

13 �

F�r var och en av de boende i tv�b�ddsrum i s�rskild boendeform an-

ses som sk�lig bostadskostnad h�gst 2 850 kronor i m�naden.

14 �

Vid best�mmande av sk�lig bostadskostnad beaktas inte s�dana kost-

nader som enligt best�mmelserna om bostadstill�gg i 101 kap. 7 och 8 ��
inte medf�r r�tt till bostadstill�gg.

Sk�lig levnadsniv� i �vrigt

15 �

Sk�lig levnadsniv� i �vrigt anses per m�nad motsvara en tolftedel av

1,3546 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, och

1,1446 prisbasbelopp f�r den som �r gift.

Inkomster

16 �

Med inkomst avses den inkomst, f�r �r r�knat, som en f�rs�krad kan

antas komma att f� under den n�rmaste tiden.

Den f�rs�krades inkomster ber�knas enligt best�mmelserna om s�rskilt

bostadstill�gg i 102 kap. 29 �.

17 �

Som inkomst r�knas �ven

bostadsbidrag, och

s�rskilt bostadstill�gg.

18 �

En makes inkomst respektive f�rm�genhet anses vara h�lften av ma-

karnas sammanlagda inkomst och f�rm�genhet.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

19 �

�ldref�rs�rjningsst�d ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�-

verkar st�dets storlek har �ndrats.

�ldref�rs�rjningsst�d f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om

den del av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av

198

SFS 2010:110

Avd. E

en f�rm�n som betalas ut av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyn-

digheten,

pension enligt utl�ndsk lagstiftning, eller
avtalspension eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal.
Det som f�reskrivs i andra stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av
s�dant belopp som avses i 102 kap. 1719 ��,
prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
taxeringsv�rde f�r annan fastighet �n s�dan som avses i 5 � lagen

(2009:1053) om f�rm�genhet vid ber�kning av vissa f�rm�ner.

20 �

�ndring av �ldref�rs�rjningsst�d ska g�lla fr�n och med m�naden

n�rmast efter den m�nad n�r anledningen till �ndring uppkom. G�ller det �k-
ning ska �ven 7 � andra stycket beaktas.

En �ndring av �ldref�rs�rjningsst�det ska dock g�lla fr�n och med den

m�nad under vilken de f�rh�llanden har uppkommit som f�ranleder �nd-
ringen, om f�rh�llandena avser hela den m�naden.

Utbetalning av �ldref�rs�rjningsst�d

21 �

�ldref�rs�rjningsst�det betalas ut m�nadsvis. �rsbeloppet ska avrun-

das till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv.

199

SFS 2010:110

Avd. F

AVD. F F�RM�NER TILL EFTERLEVANDE

I Inledande best�mmelser

75 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I avdelning F finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner till ef-

terlevande (efterlevandef�rm�ner).

2 �

Efterlevandef�rm�ner enligt denna avdelning �r

1. efterlevandepension i form av
barnpension,

omst�llningspension till efterlevande make (�nka eller �nkling),

�nkepension till efterlevande maka (�nka), och

garantipension till omst�llningspension,

2. efterlevandest�d som garantif�rm�n till barn,
3. efterlevandef�rm�ner vid arbetsskada och vissa andra skador i form av
begravningshj�lp,

barnlivr�nta, och

omst�llningslivr�nta till efterlevande make, samt

4. efterlevandeskydd i form av premiepension, om pensionsspararen har

ans�kt om ett s�dant skydd.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om efterlevandef�rm�ner.

Vidare finns best�mmelser om
efterlevandepension och efterlevandest�d i 7685 kap.,

efterlevandef�rm�ner vid arbetsskada och vissa andra skador i 86

88 kap., och

efterlevandeskydd i form av premiepension i 89, 91 och 92 kap.

F�rs�kring och ans�kan, m.m.

4 �

En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast efter en avliden som

var f�rs�krad f�r f�rm�nen enligt 4 och 6 kap. eller till den som sj�lv har ett
g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 och 5 kap.

Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma best�m-

melser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning H).

5 �

�renden som avser f�rm�ner enligt denna avdelning handl�ggs av Pen-

sionsmyndigheten.

II Efterlevandepension och efterlevandest�d

76 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om efterlevan-

depension och efterlevandest�d i 77 kap.

Vidare finns best�mmelser om
barnpension i 78 kap.,

efterlevandest�d i 79 kap.,

200

SFS 2010:110

Avd. F

omst�llningspension i 80 kap.,

garantipension till omst�llningspension i 81 kap.,

ber�kningsunderlag f�r inkomstgrundad efterlevandepension i 82 kap.,

�nkepension i 83 kap., och

ber�kning av �nkepension i 84 kap.

Slutligen finns vissa gemensamma best�mmelser i 85 kap.

77 kap. Allm�nna best�mmelser om efterlevandepension och
efterlevandest�d

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 26 ��.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till efterlevandepension och efterlevandest�d i 710 ��,

samordning av omst�llningspension och �nkepension i 11 och 12 ��,

och

f�rm�nstiden i 1318 ��.

Inledande best�mmelser

F�rm�nsformer

2 �

Efterlevandepension som �r relaterad till de inkomster som den avlidne

har haft l�mnas i form av

barnpension,

omst�llningspension, och

�nkepension.

3 �

Till efterlevande barn kan som ett bos�ttningsbaserat grundskydd l�m-

nas efterlevandest�d.

Till efterlevande vuxna kan som ett bos�ttningsbaserat grundskydd l�m-

nas efterlevandepension i form av garantipension till omst�llningspension.

Garantipensionen �r �ven beroende av den avlidnes f�rs�kringstid.

Inkomstrelaterad efterlevandepension

4 �

Barnpension och omst�llningspension l�mnas som inkomstgrundad ef-

terlevandepension enligt 78 respektive 80 kap. Denna ber�knas p� ett under-
lag enligt 82 kap.

5 �

�nkepension l�mnas som en inkomstrelaterad till�ggspension enligt

83 kap. Denna ber�knas enligt 84 kap.

Grundskydd

6 �

Efterlevandest�d l�mnas enligt 79 kap. som till�gg till eller i st�llet f�r

barnpension.

Garantipension till omst�llningspension l�mnas enligt 81 kap. som till�gg

till eller i st�llet f�r omst�llningspension.

201

SFS 2010:110

Avd. F

R�tten till efterlevandepension och efterlevandest�d

F�rm�ner efter avlidna personer

7 �

Efterlevandepension och efterlevandest�d kan l�mnas till ett barn vars

ena eller b�da f�r�ldrar har avlidit.

Efterlevandepension till en vuxen kan l�mnas till en man eller kvinna vars

make har avlidit.

8 �

Vem som ska vara f�rs�krad och andra villkor f�r r�tten till en f�rm�n

anges s�rskilt f�r varje f�rm�n i 7881 och 83 kap.

9 �

R�tt till barnpension, omst�llningspension eller �nkepension f�religger

endast om ett inkomstrelaterat underlag kan ber�knas f�r den avlidne enligt
82 eller 84 kap.

F�rm�ner efter f�rsvunna personer

10 �

Om n�gon har f�rsvunnit och det kan antas att han eller hon har avli-

dit, g�ller samma r�tt till efterlevandepension eller efterlevandest�d som vid
d�dsfall. Visar det sig senare att den f�rsvunna personen lever, upph�r r�tten
till f�rm�nen.

Samordning av omst�llningspension och �nkepension

11 �

En efterlevande kvinna som �r f�dd 1945 eller senare f�r i f�rsta hand

omst�llningspension och garantipension till s�dan pension enligt 80 och 81
kap. Hon har dock, om f�ruts�ttningarna f�r det �r uppfyllda, ocks� r�tt till
�nkepension enligt 83 kap.

12 �

Om en efterlevande kvinna f�r samma m�nad har r�tt till s�v�l �nke-

pension som omst�llningspension eller garantipension till omst�llningspen-
sion, ska endast omst�llningspension och garantipension till omst�llnings-
pension l�mnas.

Om �nkepensionen �r st�rre �n summan av omst�llningspensionen och

garantipensionen till omst�llningspensionen, l�mnas dock �nkepensionen i
den utstr�ckning den �verstiger omst�llningspensionen och garantipen-
sionen till s�dan pension. Minskning ska i f�rsta hand g�ras p� 90-procents-
till�gget enligt 84 kap. 6 � 2.

F�rm�nstiden

13 �

�nkepension f�r l�mnas utan ans�kan till en �nka som fyllt 65 �r och

som f�r allm�n �lderspension.

14 �

Efterlevandepension och efterlevandest�d l�mnas fr�n och med den

m�nad d� d�dsfallet intr�ffat. Efterlevandepension och efterlevandest�d
l�mnas dock fr�n och med m�naden efter m�naden f�r d�dsfallet om den av-
lidne vid sin d�d fick allm�n �lderspension, sjukers�ttning eller akti-
vitetsers�ttning.

202

SFS 2010:110

Avd. F

15 �

Om r�tten till efterlevandepension eller efterlevandest�d intr�der vid

en annan tidpunkt �n den som avses i 14 �, ska f�rm�nen l�mnas fr�n och
med den m�nad n�r r�tten intr�der.

16 �

En annan efterlevandepension �n barnpension f�r inte l�mnas f�r

l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. Barnpension och
efterlevandest�d f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n tv� �r f�re ans�k-
ningsm�naden.

17 �

�ndring av efterlevandepension och efterlevandest�d ska g�lla fr�n

och med m�naden efter den m�nad d� anledning till �ndringen uppkom.

18 �

Efterlevandepension och efterlevandest�d l�mnas till och med den

m�nad d� r�tten till f�rm�nen upph�r. Dock l�mnas f�ljande f�rm�ner l�ngst
till och med m�naden f�re den d� den efterlevande fyller 65 �r:

1. omst�llningspension,
2. garantipension till omst�llningspension, och
3. �nkepension i form av 90-procentstill�gg.

78 kap. Barnpension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till barnpension i 2

6 ��, och

ber�kning av barnpension i 714 ��.

R�tten till barnpension

2 �

Ett barn har r�tt till barnpension om barnets ena eller b�da f�r�ldrar har

avlidit.

Detta g�ller om den avlidne var f�rs�krad f�r s�dan f�rm�n enligt 4 och

6 kap.

3 �

Om en blivande adoptivf�r�lder v�rdar ett barn som inte �r svensk

medborgare och som inte var bosatt h�r i landet n�r han eller hon fick det i
sin v�rd ska barnet, vid till�mpningen av best�mmelserna om barnpension,
anses som barn till den f�r�ldern.

4 �

R�tten till barnpension upph�r n�r barnet fyller 18 �r, om inte n�got

annat f�ljer av 5 och 6 ��.

5 �

Ett barn som har fyllt 18 �r och som bedriver studier har r�tt till barn-

pension �ven f�r studietiden, dock l�ngst till och med juni det �r d� barnet
fyller 20 �r. Detta g�ller dock endast om studierna ger r�tt till

1. f�rl�ngt barnbidrag enligt 15 kap., eller
2. studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395).
Undervisning som omfattar kortare tid �n �tta veckor ger inte r�tt till barn-

pension.

203

SFS 2010:110

Avd. F

6 �

Med tid f�r studier enligt 5 � ska likst�llas

tid f�r ferier, och

tid d� barnet p� grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Ber�kning av barnpension

Barnpension till endast ett barn som inte fyllt 12 �r

7 �

Barnpension efter en f�r�lder till ett enda barn som inte har fyllt 12 �r

motsvarar f�r �r r�knat 35 procent av underlaget enligt 82 kap.

Barnpension till flera barn n�r det yngsta inte fyllt 12 �r

8 �

Har flera barn, varav det yngsta inte har fyllt 12 �r, r�tt till barnpension

efter samma f�r�lder, ska det procenttal som anges i 7 � �kas med talet 25
f�r varje barn ut�ver det f�rsta oavsett dess �lder. Det sammanlagda barn-
pensionsbeloppet ska d�refter f�rdelas lika mellan barnen.

Barnpension till endast ett barn som fyllt 12 �r

9 �

Barnpension efter en f�r�lder till ett enda barn som har fyllt 12 �r mot-

svarar f�r �r r�knat 30 procent av underlaget enligt 82 kap.

Barnpension till flera barn som alla fyllt 12 �r

10 �

Har flera barn, som alla har fyllt 12 �r, r�tt till barnpension efter

samma f�r�lder, ska det procenttal som anges i 9 � �kas med talet 20 f�r
varje barn ut�ver det f�rsta. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet ska
d�refter f�rdelas lika mellan barnen.

Om b�da f�r�ldrarna avlidit

11 �

Om ett barns b�da f�r�ldrar har avlidit motsvarar barnpensionen efter

vardera f�r�ldern 35 procent av underlaget enligt 82 kap. �ven om barnet har
fyllt 12 �r.

�r i s�dant fall som avses i f�rsta stycket flera barn ber�ttigade till barn-

pension efter samma f�r�lder, ska det procenttal som anges i f�rsta stycket
�kas med talet 25 f�r varje barn ut�ver det f�rsta. Det sammanlagda barn-
pensionsbeloppet ska d�refter f�rdelas lika mellan barnen.

Begr�nsningsregler f�r flera barnpensioner

12 �

Om flera barnpensioner ska l�mnas efter en avliden f�r�lder och

dessa pensioner, ber�knade enligt 8 eller 10 � eller 11 � andra stycket, sam-
mantagna skulle �verstiga underlaget enligt 82 kap., ska pensionerna s�ttas
ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar det underlaget.

13 �

De sammanlagda barnpensionerna efter en avliden f�r�lder ska l�m-

nas med h�gst 80 procent av underlaget enligt 82 kap., om det efter f�r�ldern
f�rutom barnpension ska l�mnas omst�llningspension eller �nkepension.

204

SFS 2010:110

Avd. F

Om barnpensionerna sammantaget �verstiger den h�gsta niv�n enligt f�r-

sta stycket, ska de s�ttas ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar
den niv�n.

14 �

Vid till�mpning av 12 eller 13 � f�r inte barnpensionen f�r ett barn

s�nkas p� den grunden att barnpensionen f�r ett annat barn ska r�knas om
enligt 11 �.

79 kap. Efterlevandest�d

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till efterlevandest�d i 2 �, och

ber�kning av efterlevandest�d i 37 ��.

R�tten till efterlevandest�d

2 �

Ett barn som �r f�rs�krat enligt 4 och 5 kap. och som uppfyller villko-

ren f�r r�tt till barnpension i 78 kap. 2 � f�rsta stycket och 3

6 �� har r�tt till

efterlevandest�d.

Ber�kning av efterlevandest�d

Grundl�ggande best�mmelser

3 �

Efterlevandest�d till ett barn motsvarar f�r �r r�knat 40 procent av pris-

basbeloppet.

Om barnets b�da f�r�ldrar har avlidit, motsvarar efterlevandest�det

40 procent av prisbasbeloppet efter vardera f�r�ldern.

Minskning med barnpension eller barnlivr�nta

4 �

Om barnet f�r barnpension enligt 78 kap. efter den avlidne f�r�ldern,

l�mnas efterlevandest�d endast i den utstr�ckning pensionen inte uppg�r till
40 procent av prisbasbeloppet. Har b�da f�r�ldrarna avlidit l�mnas efterle-
vandest�d i den utstr�ckning pensionen efter f�r�ldrarna sammanlagt inte
uppg�r till 80 procent av prisbasbeloppet.

5 �

Vid till�mpning av 4 � ska med barnpension likst�llas barnlivr�nta en-

ligt 87 och 88 kap., efter samordning enligt 88 kap. 1820 ��.

Minskning med utl�ndsk efterlevandepension

6 �

Vid till�mpning av 4 � ska med barnpension likst�llas s�dan efter-

levandepension som barnet har r�tt till enligt utl�ndsk lagstiftning. Det g�ller
dock inte utl�ndsk efterlevandepension som �r att likst�lla med efterlevande-
st�d enligt detta kapitel.

205

SFS 2010:110

Avd. F

Samordning med aktivitetsers�ttning

7 �

Om ett barn f�r samma m�nad har r�tt till s�v�l efterlevandest�d som

aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning, l�mnas endast den till belop-
pet st�rsta av f�rm�nerna.

80 kap. Omst�llningspension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

f�rm�nsformer i 2 �,

r�tten till allm�n omst�llningspension i 35 ��,

r�tten till f�rl�ngd omst�llningspension i 68 ��,

f�rm�ner efter flera avlidna i 9 �, och

ber�kning av omst�llningspension i 10 �.

F�rm�nsformer

2 �

Inkomstgrundad efterlevandepension i form av omst�llningspension

kan l�mnas som

allm�n omst�llningspension, och

f�rl�ngd omst�llningspension.

Efterlevandepension i form av garantipension till omst�llningspension

kan enligt 81 kap. l�mnas som till�gg till eller i st�llet f�r omst�llnings-
pension.

R�tten till allm�n omst�llningspension

Vem som kan f� allm�n omst�llningspension

3 �

En efterlevande make, som stadigvarande sammanbodde med sin make

vid dennes d�d, har r�tt till allm�n omst�llningspension om denne var f�r-
s�krad f�r s�dan f�rm�n enligt 4 och 6 kap. och den efterlevande

1. vid d�dsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 �r, som

stod under v�rdnad av makarna eller en av dem, eller

2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem �r

fram till d�dsfallet.

Med efterlevande make likst�lld person

4 �

N�r det g�ller allm�n omst�llningspension likst�lls med efterlevande

make en ogift person som �r sambo med en annan ogift person vid hans eller
hennes d�d och som

1. tidigare har varit gift med den avlidne,
2. har eller har haft barn med den avlidne, eller
3. vid d�dsfallet v�ntade barn med den avlidne.

F�rm�nstiden

5 �

Allm�n omst�llningspension kan l�mnas under tolv m�nader fr�n tid-

punkten f�r d�dsfallet.

206

SFS 2010:110

Avd. F

R�tten till f�rl�ngd omst�llningspension

Vem som kan f� f�rl�ngd omst�llningspension

6 �

En efterlevande som har haft r�tt till allm�n omst�llningspension har,

f�r tid efter det att r�tten till denna upph�rt, r�tt till f�rl�ngd omst�ll-
ningspension om han eller hon har v�rdnaden om och stadigvarande sam-
manbor med barn under 18 �r som vid d�dsfallet stadigvarande vistades i
makarnas hem.

Om den efterlevande gifter sig eller blir sambo

7 �

R�tt till f�rl�ngd omst�llningspension f�religger inte

1. om den efterlevande gifter sig, eller
2. om den efterlevande �r sambo med n�gon som han eller hon har varit

gift med eller har eller har haft barn med.

F�rm�nstiden

8 �

F�rl�ngd omst�llningspension kan l�mnas under tolv m�nader eller till

den senare tidpunkt n�r det yngsta barnet fyller tolv �r.

F�rm�ner efter flera avlidna

9 �

�r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad till omst�llningspension efter

flera avlidna, l�mnas endast pensionen j�mte garantipension efter den sist
avlidne eller, om pensionsbeloppen efter de avlidna �r olika h�ga, det h�gsta
beloppet.

Ber�kning av omst�llningspension

10 �

Omst�llningspension motsvarar f�r �r r�knat 55 procent av det under-

lag som anges i 82 kap.

81 kap. Garantipension till omst�llningspension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till garantipension till omst�llningspension i 2 och 3 ��,

f�rs�kringstid f�r den avlidne i 48 ��, och

ber�kning av garantipension till omst�llningspension i 912 ��.

R�tten till garantipension till omst�llningspension

Vem som kan f� garantipension till omst�llningspension

2 �

En efterlevande make som �r f�rs�krad enligt 4 och 5 kap. och som

uppfyller villkoren f�r r�tt till omst�llningspension har r�tt till garanti-
pension till pensionen.

207

SFS 2010:110

Avd. F

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven om kravet i 80 kap. 3 � p�

f�rs�kring enligt 4 och 6 kap. f�r den avlidne inte �r uppfyllt men endast om
en f�rs�kringstid om minst tre �r kan tillgodor�knas f�r denne enligt 4

8 ��.

F�rm�nstiden

3 �

Garantipension till omst�llningspension l�mnas under samma tid som

omst�llningspension.

F�rs�kringstid f�r den avlidne

Grundl�ggande best�mmelser

4 �

Garantipension till omst�llningspension ska ber�knas med h�nsyn till

den f�rs�kringstid som kan tillgodor�knas f�r den avlidne till och med �ret
f�re d�dsfallet (faktisk f�rs�kringstid).

Som f�rs�kringstid f�r garantipension till omst�llningspension ska tid till-

godor�knas �ven fr�n och med det �r d� d�dsfallet intr�ffade till och med det
�r d� den avlidne skulle ha fyllt 64 �r (framtida f�rs�kringstid).

Ber�kning av faktisk f�rs�kringstid

5 �

Som faktisk f�rs�kringstid ska s�dan tid r�knas som utg�r f�rs�k-

ringstid f�r garantipension enligt 67 kap. 5

11 ��.

6 �

Vid ber�kning av s�dan f�rs�kringstid f�r bos�ttning i tidigare hem-

land som avses i 67 kap. 7

9 �� ska som f�rs�kringstid f�r garantipension

till omst�llningspension �ven tillgodor�knas tid fr�n och med det �r d� den
avlidne fyllde 16 �r till och med det �r d� han eller hon fyllde 24 �r.

Ber�kning av framtida f�rs�kringstid

7 �

Om det f�r den avlidne inte kan tillgodor�knas f�rs�kringstid med

minst fyra femtedelar av tiden fr�n och med det �r d� han eller hon fyllde
16 �r till och med �ret f�re d�dsfallet g�ller f�ljande.

Den framtida f�rs�kringstiden ska ber�knas som produkten av
tidsperioden fr�n och med �ret f�r d�dsfallet till och med det �r d� den

avlidne skulle ha fyllt 64 �r och

kvoten mellan den f�rs�kringstid som kan tillgodor�knas den avlidne

fr�n och med det �r han eller hon fyllde 16 �r till och med �ret f�re d�dsfallet
och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden fr�n och med det �r d�
han eller hon fyllde 16 �r till och med �ret f�re d�dsfallet.

Vid ber�kningen ska f�rs�kringstiden s�ttas ned till n�rmaste hela antal

m�nader.

Sammanlagd f�rs�kringstid

8 �

Den sammanlagda f�rs�kringstiden f�r garantipension ska s�ttas ned

till n�rmaste hela antal �r.

208

SFS 2010:110

Avd. F

Ber�kning av garantipension till omst�llningspension

Grundl�ggande best�mmelser

9 �

Ber�kningen av garantipension ska grunda sig p� den omst�llnings-

pension som den efterlevande har r�tt till.

Med omst�llningspension avses �ven s�dan efterlevandepension enligt ut-

l�ndsk lagstiftning som inte kan likst�llas med garantipension enligt detta
kapitel.

Basniv�n

10 �

Den �rliga garantipensionen till omst�llningspension motsvarar 2,13

prisbasbelopp (basniv�n), om inte n�got annat anges i 12 �.

11 �

Basniv�n ska minskas med omst�llningspension om den f�rs�krade

har r�tt till s�dan pension.

Minskning enligt f�rsta stycket ska g�ras efter det att basniv�n avkortats

enligt 12 �.

Avkortning n�r den avlidnes f�rs�kringstid understiger 40 �r

12 �

Om det f�r den avlidne inte kan tillgodor�knas 40 �rs f�rs�kringstid

f�r garantipension enligt 4

8 �� g�ller f�ljande.

Garantipensionens basniv� ska avkortas till s� stor andel som svarar mot

kvoten mellan

f�rs�kringstiden och

talet 40.

82 kap. Ber�kningsunderlag f�r inkomstgrundad
efterlevandepension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1938 eller se-

nare i 4

8 ��,

pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och

som avlidit f�re 65 �rs �lder i 9

19 ��,

pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och

som avlidit efter 65 �rs �lder i 20 och 21 ��, och

efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1937 eller ti-

digare i 22

26 ��.

Inledande best�mmelser

2 �

Den inkomstgrundade efterlevandepensionen ber�knas p� ett efter-

levandepensionsunderlag.

209

SFS 2010:110

Avd. F

3 �

Efterlevandepensionsunderlaget best�ms p� olika s�tt beroende p� om

den avlidne var f�dd

1938 eller senare, eller

1937 eller tidigare.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1938 eller
senare

Allm�nna best�mmelser

4 �

Till grund f�r ber�kning av efterlevandepension efter avlidna som var

f�dda 1938 eller senare ska l�ggas den avlidnes

faktiska pensionsbeh�llning, och

antagna pensionsbeh�llning.

Pensionsbeh�llning ber�knas p� olika s�tt beroende p� om d�dsfallet in-

tr�ffat f�re eller efter 65 �rs �lder.

Faktisk pensionsbeh�llning

5 �

Med faktisk pensionsbeh�llning avses den avlidnes pensionsbeh�llning

f�r inkomstpension, ber�knad antingen enligt 9

13 �� eller enligt 20 och

21 ��.

6 �

Om den avlidne har tagit ut inkomstpension f�re den m�nad d� han el-

ler hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 �r (tidigt uttag) g�ller vid ber�kning av
den faktiska pensionsbeh�llningen det som anges i andra stycket.

Oavsett n�r d�dsfallet intr�ffar ska den avlidnes pensionsbeh�llning, be-

r�knad som om n�got uttag av inkomstpension inte hade gjorts, l�ggas till
grund f�r ber�kningen av faktisk pensionsbeh�llning.

Antagen pensionsbeh�llning

7 �

Med antagen pensionsbeh�llning avses ett belopp som enligt 14

19 ��

kan tillgodor�knas f�r den avlidne f�r tiden fr�n och med det �r d� d�dsfallet
intr�ffade till och med det �r d� den avlidne skulle ha fyllt 64 �r.

Ber�kning av efterlevandepensionsunderlaget

8 �

Efterlevandepensionsunderlaget ska ber�knas som kvoten mellan

summan av faktisk pensionsbeh�llning och antagen pensionsbeh�llning

och

det delningstal som enligt 62 kap. 3437 �� ska till�mpas f�r ber�kning

av inkomstpension f�r f�rs�krade som i januari det �r d�dsfallet intr�ffade
fyllde 65 �r.

210

SFS 2010:110

Avd. F

Pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och
som avlidit f�re 65 �rs �lder

Ber�kning av faktisk pensionsbeh�llning

9 �

Faktisk pensionsbeh�llning �r summan av de pensionsr�tter f�r in-

komstpension, ber�knade enligt 61 kap. 5, 6 och 9 ��, som kan tillgodo-
r�knas f�r den avlidne till och med den 31 december �ret f�re det �r d� d�ds-
fallet intr�ffade, sedan dessa pensionsr�tter r�knats om enligt 62 kap. 5 och
6 ��.

10 �

Pensionsr�tterna ska ber�knas som om det f�r den avlidne tillgo-

dor�knats endast pensionsr�tt f�r inkomstpension och som om denna pen-
sionsr�tt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

11 �

Vid ber�kning av den faktiska pensionsbeh�llningen ska h�nsyn tas

till pensionsbeh�llning som avser pensionsgrundande belopp enligt 60 kap.
f�r plikttj�nstg�ring, barn�r och studier endast om villkoret i andra stycket �r
uppfyllt.

F�r den avlidne ska till och med den 31 december �ret f�re det �r d� d�ds-

fallet intr�ffade, eller p� grund av ber�kning enligt 13 �, kunna tillgodo-
r�knas pensionsgrundande inkomst som f�r vart och ett av minst fem �r har
uppg�tt till l�gst 2 g�nger det f�r respektive intj�nande�r g�llande inkomst-
basbeloppet.

12 �

Med pensionsgrundande inkomst ska, n�r 11 � till�mpas, likst�llas

pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. f�r sjukers�ttning och aktivi-
tetsers�ttning.

13 �

Vid bed�mningen av om villkoret i 11 � �r uppfyllt ska h�nsyn �ven

tas till s�dana �r efter d�dsfallet f�r vilka antagen pensionsbeh�llning enligt
14

19 �� ska ber�knas.

Ber�kning av antagen pensionsbeh�llning

14 �

En antagen pensionsbeh�llning ska ber�knas f�r den avlidne enligt

19 �� om

1. d�dsfallet har intr�ffat f�re det �r d� den avlidne skulle ha fyllt 65 �r,

och

2. pensionsr�tt f�r inkomstpension enligt 61 kap. har fastst�llts f�r den av-

lidne f�r minst tre av de fem kalender�ren n�rmast f�re �ret f�r d�dsfallet.

15 �

H�nsyn ska tas till pensionsr�tt som avser pensionsgrundande belopp

enligt 60 kap. f�r plikttj�nstg�ring, barn�r och studier endast om villkoret i
andra stycket �r uppfyllt.

F�r den avlidne ska det till och med den 31 december �ret f�re det �r d�

d�dsfallet intr�ffade kunna tillgodor�knas pensionsgrundande inkomst som
f�r vart och ett av minst fem �r uppg�tt till l�gst 2 g�nger det f�r respektive
intj�nande�r g�llande inkomstbasbeloppet. Vid ber�kningen till�mpas be-
st�mmelsen i 12 �.

211

SFS 2010:110

Avd. F

16 �

Den antagna pensionsbeh�llningen ska motsvara summan av de �rliga

pensionsr�tter som kan tillgodor�knas f�r den avlidne f�r tiden fr�n och med
det �r d� d�dsfallet intr�ffade till och med det �r d� den avlidne skulle ha
fyllt 64 �r.

17 �

Pensionsr�tten f�r vart och ett av de �r som anges i 16 � ska ber�knas

p� ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de pensionsunderlag
enligt 61 kap. 5 � som kan tillgodor�knas f�r den avlidne f�r vart och ett av
de fem �ren n�rmast f�re det �r d� d�dsfallet intr�ffade.

N�r medeltalet ber�knas ska det bortses fr�n de tv� �r d� pensions-

underlaget �r h�gst respektive l�gst.

18 �

Vid ber�kning av den antagna pensionsbeh�llningen ska pensions-

r�tter enligt 17 � ber�knas som om all pensionsr�tt skulle ha varit pen-
sionsr�tt f�r inkomstpension och som om denna pensionsr�tt hade utgjort
18,5 procent av pensionsunderlaget.

19 �

Om inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� f�r n�got eller n�gra av de

fem �r n�rmast f�re d�dsfallet som avses i 17 � avviker fr�n inkomstindex
f�r d�dsfalls�ret, ska pensionsunderlaget f�r det eller de �ren r�knas om med
h�nsyn till f�r�ndringen av inkomstindex f�r d�dsfalls�ret f�re ber�kningen
av det medeltal som anges i 17 �.

Pensionsbeh�llning efter avlidna som var f�dda 1938 eller senare och
som avlidit efter 65 �rs �lder

Grundl�ggande best�mmelse

20 �

Om d�dsfallet intr�ffat efter det �r d� den avlidne fyllde 65 �r ska till

grund f�r ber�kning av efterlevandepension l�ggas den avlidnes faktiska
pensionsbeh�llning, ber�knad enligt 9

13 ��, som tj�nats in till och med det

�r d� den avlidne fyllde 64 �r.

Inkomstindexering och f�ljsamhetsindexering

21 �

Den faktiska pensionsbeh�llningen enligt 20 � ska r�knas om med

f�r�ndringar av inkomstindex enligt 58 kap. 1012 �� fram till ing�ngen av
det �r den avlidne fyllde 65 �r.

Fr�n och med �rsskiftet d�refter ska den faktiska pensionsbeh�llningen

f�ljsamhetsindexeras. Det g�rs genom att den r�knas om i enlighet med
62 kap. 42 och 43 �� till ing�ngen av det �r d� d�dsfallet intr�ffade.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var f�dda 1937 eller
tidigare

Grundl�ggande best�mmelser

22 �

F�r avlidna f�dda 1937 eller tidigare ska efterlevandepension ber�k-

nas p� ett efterlevandepensionsunderlag som motsvarar 60 procent av pro-
dukten av

det prisbasbelopp som g�llde det �r d� den avlidne fyllde 65 �r och

212

SFS 2010:110

Avd. F

medeltalet av de pensionspo�ng f�r till�ggspension som enligt 15 � i

den upph�vda lagen (1998:675) om inf�rande av lagen (1998:674) om in-
komstgrundad �lderspension tillgodor�knats f�r den avlidne efter det att
denna medelpo�ng �kats med talet ett.

23 �

Om den avlidne har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r mer �n 15 �r,

ska vid ber�kningen av medeltalet h�nsyn tas enbart till de 15 �r f�r vilka de
h�gsta po�ngtalen tillgodor�knats. Vid ber�kningen ska 6 kap. 18 � lagen
(2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken till�mpas.

F�ljsamhetsindexering

24 �

Fr�n och med �rsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 �r fram till

ing�ngen av det �r d�dsfallet intr�ffade ska efterlevandepensionsunderlaget
f�ljsamhetsindexeras. Detta sker genom att underlaget r�knas om enligt
62 kap. 42 och 43 ��.

Avlidna som var f�dda 1935 eller tidigare

25 �

F�r en avliden som var f�dd 1935 eller tidigare ska det som f�reskrivs

i 22 och 24 �� om det �r d� den avlidne fyllde 65 �r i st�llet avse 2001.

Avkortning n�r den avlidne inte kan tillgodor�knas 30 �r med
pensionspo�ng

26 �

Om den avlidne har tillgodor�knats pensionspo�ng f�r till�ggs-

pension f�r f�rre �n 30 �r g�ller vid ber�kningen enligt 22

25 �� f�ljande.

H�nsyn ska tas endast till s� stor del av den i 22 � angivna produkten som
motsvarar kvoten mellan

det antal �r f�r vilka pensionspo�ng har tillgodor�knats och

talet 30.

Vid ber�kningen ska �ven f�ljande best�mmelser till�mpas:
63 kap. 24 och 2729 ��, och

6 kap. 1217 �� lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�krings-

balken.

83 kap. �nkepension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

f�rm�nsformer i 2 �,

r�tten till �nkepension p� grundval av pensionspo�ng i 35 ��,

r�tten till 90-procentstill�gg i 6 och 7 ��, och

vad som g�ller om en �nka gifter sig i 8 �.

F�rm�nsformer

2 �

�nkepension best�r av

1. �nkepension p� grundval av den avlidne makens intj�nade pensions-

po�ng f�r till�ggspension, och

213

SFS 2010:110

Avd. F

2. 90-procentstill�gg, som �r ett till�gg motsvarande 90 procent av det

prisbasbelopp som g�ller f�r d�dsfalls�ret.

R�tten till �nkepension p� grundval av pensionspo�ng

Allm�nna best�mmelser

3 �

En �nka har r�tt till �nkepension enligt 2 � f�rsta stycket 1 om den av-

lidne maken var f�rs�krad enligt 4 och 6 kap. och vid sin d�d

1. hade r�tt till inkomstgrundad �lderspension, eller
2. skulle ha haft r�tt till f�rtidspension enligt 13 kap. 1 � i den upph�vda

lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i dess lydelse f�re den 1 januari
2003, om pensionsfall enligt samma paragraf hade f�relegat vid tidpunkten
f�r d�dsfallet.

F�r r�tt till �nkepension kr�vs det vidare att �nkan uppfyller villkoren i 4

eller 5 �. Dessutom kr�vs det att det f�r den avlidne maken kan till-
godor�knas pensionspo�ng f�r till�ggspension f�r minst tre �r. Vid bed�m-
ning av om detta krav �r uppfyllt till�mpas best�mmelserna i 63 kap. 4 � an-
g�ende sj�m�n som inte �r svenska medborgare, om �nkan �r f�dd 1944 el-
ler tidigare.

�nkor f�dda 1944 eller tidigare

4 �

En �nka som �r f�dd 1944 eller tidigare har r�tt till �nkepension enligt

2 � f�rsta stycket 1 om hon var gift med den avlidne vid utg�ngen av 1989
och vid tidpunkten f�r d�dsfallet. Vidare kr�vs att

1. �ktenskapet vid tidpunkten f�r d�dsfallet hade varat minst fem �r och

ing�tts senast den dag d� den avlidne fyllde 60 �r, eller

2. den avlidne efterl�mnar barn som ocks� �r barn till �nkan.

�nkor f�dda 1945 eller senare

5 �

En �nka som �r f�dd 1945 eller senare har r�tt till �nkepension enligt

2 � f�rsta stycket 1 om hon var gift med den avlidne vid utg�ngen av 1989
och fortl�pande fram till d�dsfallet. Vidare kr�vs att

1. �ktenskapet vid utg�ngen av 1989 hade varat minst fem �r och ing�tts

senast den dag d� mannen fyllde 60 �r eller mannen vid utg�ngen av 1989
hade barn som ocks� var barn till kvinnan, och

2. n�got av de villkor som anges i 1 var uppfyllt �ven vid d�dsfallet.

R�tten till 90-procentstill�gg

6 �

En �nka som �r f�dd 1945 eller senare har r�tt till 90-procentstill�gg

om hon, ut�ver vad som kr�vs enligt 3 och 5 ��, uppfyller villkoren i 7 �.

7 �

En �nka som �r f�dd 1945 eller senare har r�tt till 90-procentstill�gg

om hon s�v�l vid utg�ngen av 1989 som vid d�dsfallet

1. har v�rdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 �r,

som vid makens d�d stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos �nkan,
eller

214

SFS 2010:110

Avd. F

2. har fyllt 36 �r och varit gift med den avlidne i minst fem �r.
Om villkoret enligt f�rsta stycket 1 inte l�ngre �r uppfyllt, upph�r r�tten

till 90-procentstill�gg enligt denna punkt. Vid bed�mningen av r�tten till 90-
procentstill�gg enligt f�rsta stycket 2 ska det i s� fall anses som om mannen
avlidit d� r�tten till 90-procentstill�gg enligt f�rsta stycket 1 upph�rde och
som om �ktenskapet varat till den tidpunkten.

Om �nkan gifter sig

8 �

�nkepension f�r inte l�mnas om �nkan gifter sig. Uppl�ses �kten-

skapet inom fem �r, l�mnas dock �nkepension p� nytt.

84 kap. Ber�kning av �nkepension

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

�nkor som �r f�dda 1944 eller tidigare i 25 ��,

�nkor som �r f�dda 1945 eller senare i 6

11 ��, och

samordning med inkomstgrundad �lderspension i 1217 �.

�nkor som �r f�dda 1944 eller tidigare

Grundl�ggande best�mmelser

2 �

�nkepension till en �nka som �r f�dd 1944 eller tidigare ska f�r �r r�k-

nat motsvara 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har
r�tt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

1. hel f�rtidspension enligt 4 � f�r den avlidne, eller
2. inkomstgrundad �lderspension enligt 5 � f�r den avlidne.

3 �

Underlaget f�r �nkepensionen ska ber�knas med till�mpning av 2 � 2

om den avlidne vid tidpunkten f�r d�dsfallet

1. fick inkomstgrundad �lderspension, eller
2. hade fyllt 65 �r och hade r�tt till inkomstgrundad �lderspension.
I annat fall ska 2 � 1 till�mpas.

4 �

Vid ber�kningen av f�rtidspension som avses i 2 � 1 ska best�m-

melserna i 13 kap. 2 � f�rsta stycket f�rsta och andra meningarna och andra
stycket samt 3 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, i
best�mmelsernas lydelse f�re den 1 januari 2003, till�mpas.

F�rtidspensionen ska ber�knas som om
1. den avlidne skulle ha haft r�tt till f�rtidspension om de best�mmelser

som anges i f�rsta stycket fortfarande hade g�llt, och

2. r�tten till f�rtidspensionen hade intr�tt vid tidpunkten f�r d�dsfallet el-

ler, om den avlidne var f�dd 1954 eller senare, vid ing�ngen av 2003.

5 �

Vid ber�kningen av inkomstgrundad �lderspension som avses i 2 � 2

ska f�ljande best�mmelser till�mpas:

63 kap. 6 � f�rsta stycket 1 och andra stycket,

63 kap. 8, 11, 24, 25 och 2729 ��, samt

215

SFS 2010:110

Avd. F

6 kap. 1218 �� lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�krings-

balken.

�nkor som �r f�dda 1945 eller senare

Grundl�ggande best�mmelser

6 �

�nkepension till en �nka som �r f�dd 1945 eller senare l�mnas med ett

belopp som motsvarar det som skulle ha l�mnats till kvinnan om mannen
hade avlidit vid utg�ngen av 1989. �nkepensionen ska f�r �r r�knat mot-
svara

1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har r�tt till

barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

a) hel f�rtidspension enligt 7 � f�r den avlidne, eller
b) till�ggspension i form av �lderspension enligt 7 � f�r den avlidne, och
2. f�r tid f�re den m�nad d� �nkan fyller 65 �r, 90 procent av det prisbas-

belopp som g�llde f�r d�dsfalls�ret (90-procentstill�gg).

7 �

Beloppet enligt 6 � 1 ska ber�knas p� grundval av den f�rtidspension

som skulle ha l�mnats till mannen om denne hade f�tt r�tt till hel s�dan pen-
sion vid utg�ngen av 1989 och om pensionen d� hade ber�knats med till�mp-
ning av 13 kap. 3 � i den upph�vda lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Om mannen vid utg�ngen av 1989 hade r�tt till till�ggspension i form av

�lderspension, ska dock beloppet enligt 6 � 1 ber�knas med till�mpning av
12 kap. 2 � f�rsta och andra styckena i den upph�vda lagen om allm�n f�r-
s�kring i deras lydelse vid utg�ngen av 1989.

Minskning av 90-procentstill�gg f�r �nkor som inte hade fyllt 50 �r vid
makens d�d

8 �

Om en �nka med till�mpning av 83 kap. 7 � f�rsta stycket 2 har r�tt till

90-procentstill�gg och inte hade fyllt 50 �r vid mannens d�d eller vid den
tidpunkt som avses i 83 kap. 7 � andra stycket, ska 90-procentstill�gget
minskas enligt f�ljande.

90-procentstill�gget ska minskas med en femtondel f�r varje �r som �nkan

�r yngre �n 50 �r vid

1. mannens d�d, eller
2. den tidpunkt som avses i 83 kap. 7 � andra stycket.

Avkortning av 90-procentstill�gg n�r den avlidne inte kan tillgodor�knas
30 �r med pensionspo�ng

9 �

Om det f�r den avlidne inte kan tillgodor�knas pensionspo�ng f�r till-

l�ggspension f�r minst 30 �r, ska vid ber�kningen av 90-procentstill�gget
h�nsyn tas endast till s� stor del av beloppet som motsvarar kvoten mellan

det antal �r f�r vilka pensionspo�ng tillgodor�knas den avlidne och

talet 30.

Vid ber�kningen enligt f�rsta stycket ska h�nsyn tas endast till det antal �r

med pensionspo�ng som tillgodor�knats f�r den avlidne till och med 1989.

216

SFS 2010:110

Avd. F

10 �

Vid till�mpning av 9 � ska ocks� f�ljande best�mmelser till�mpas:

63 kap. 24 och 2729 ��, och

6 kap. 1217 �� lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�krings-

balken.

11 �

Avkortning av 90-procentstill�gget enligt 9 och 10 �� ska g�ras efter

minskning av 90-procentstill�gget enligt 8 �.

Samordning med inkomstgrundad �lderspension

�nkor f�dda 1930

1953

12 �

Om en �nka, som �r f�dd n�got av �ren 1930

1953, har r�tt till �nke-

pension och f�r samma m�nad f�r inkomstgrundad �lderspension i form av
till�ggspension, ska �nkepension l�mnas endast i den utstr�ckning den efter
eventuell samordning med omst�llningspension enligt 77 kap. 12 � �versti-
ger �lderspensionen.

Vid till�mpningen av f�rsta stycket ska �nkans �lderspension i form av

till�ggspension ber�knas enligt best�mmelserna i 63 kap. 6 � f�rsta stycket 1
och andra stycket, 8, 11 och 12 �� samt i f�rekommande fall 17 och 25 ��.

�nkor f�dda 1930

1944

13 �

Om en �nka som avses i 12 � �r f�dd n�got av �ren 1930

1944 har

hon, oavsett det som anges d�r, r�tt till �nkepension med s�dant belopp att
summan av �nkepensionen och den inkomstgrundade �lderspensionen enligt
12 � ska motsvara en viss andel av summan av hennes �lderspension i form
av till�ggspension, ber�knad enligt samma paragraf, och den till�ggspension
f�r den avlidne mannen som avses i 2 �. �nkepensionen f�r dock inte l�m-
nas med h�gre belopp �n vad som f�ljer av 2 �.

Den andel som avses i f�rsta stycket uppg�r till
1. 60 procent om �nkan �r f�dd 1930,
2. 58 procent om �nkan �r f�dd 1931,
3. 56 procent om �nkan �r f�dd 1932,
4. 54 procent om �nkan �r f�dd 1933,
5. 52 procent om �nkan �r f�dd 1934, och
6. 50 procent om �nkan �r f�dd n�got av �ren 1935

1944.

Sent uttag av �lderspension av �nkor f�dda 1930

1953

14 �

Vid till�mpning av 12 och 13 �� ska, om �nkan tar ut inkomstgrundad

�lderspension som avses i n�mnda paragrafer vid en senare tidpunkt �n fr�n
och med den m�nad d� hon fyllt 65 �r, h�nsyn tas till den inkomstgrundade
�lderspension i form av till�ggspension, ber�knad enligt 12 �, som skulle ha
betalats ut om hon haft r�tt till pensionen fr�n och med den m�naden.

Obetalda avgifter f�r �nkor f�dda 19301953

15 �

Vid till�mpning av 12 och 13 �� ska, om pensionspo�ng till f�ljd av

bristande eller underl�ten avgiftsbetalning inte har tillgodor�knats eller har

217

SFS 2010:110

Avd. F

minskats, h�nsyn tas till den �lderspension i form av till�ggspension som
skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

�nkor f�dda 1954 eller senare

16 �

Om en �nka som �r f�dd 1954 eller senare har r�tt till �nkepension

och f�r samma m�nad f�r inkomstgrundad �lderspension, l�mnas �nke-
pensionen endast i den utstr�ckning den, efter eventuell samordning med
omst�llningspension enligt 77 kap. 12 �, �verstiger �lderspensionen.

Inkomstpension och premiepension ska i detta sammanhang ber�knas som

om �nkan endast hade tillgodor�knats pensionsr�tt f�r inkomstpension och
som om denna pensionsr�tt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.
I �vrigt ska 14 och 15 �� till�mpas.

17 �

Vid ber�kning enligt 16 � ska ett till�gg om en pensionspo�ng g�ras

till det underlag som ber�kningen av �nkepensionen ska grunda sig p�. �n-
kepension f�r emellertid inte betalas ut med h�gre belopp �n vad som f�ljer
av 6 �.

85 kap. Vissa gemensamma best�mmelser om
efterlevandepension och efterlevandest�d

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

f�ljsamhetsindexering i 2 �,

samordning av efterlevandepension och efterlevandest�d med yrkes-

skadelivr�nta i 3

10 ��,

�ndring av beslut om efterlevandepension och efterlevandest�d i 11

12 ��, och

utbetalning av efterlevandepension och efterlevandest�d i 1315 ��.

F�ljsamhetsindexering

2 �

Vid ing�ngen av varje kalender�r ska barnpension, omst�llnings-

pension och �nkepension r�knas om genom f�ljsamhetsindexering enligt
62 kap. 42 � och 43 � f�rsta stycket.

Om barnpension, omst�llningspension eller �nkepension ska l�mnas f�rst

fr�n ett senare �r �n �ret f�r d�dsfallet, ska pensionen ber�knas som om den
hade l�mnats redan d�dsfalls�ret.

Samordning av efterlevandepension och efterlevandest�d med
yrkesskadelivr�nta

Allm�nna best�mmelser

3 �

Efterlevandepension och efterlevandest�d ska minskas enligt 4

10 ��

om den efterlevande har r�tt till livr�nta (yrkesskadelivr�nta) p� grund av
obligatorisk f�rs�kring enligt n�gon av f�ljande upph�vda lagar:

1. lagen (1916:235) om f�rs�kring f�r olycksfall i arbete,
2. lagen (1929:131) om f�rs�kring f�r vissa yrkessjukdomar, och

218

SFS 2010:110

Avd. F

3. lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring.
Detsamma g�ller om den efterlevande
1. enligt n�gon annan f�rfattning eller enligt s�rskilt beslut av regeringen

har r�tt till annan livr�nta, som best�ms eller betalas ut av F�rs�k-
ringskassan, eller

2. f�r livr�nta enligt utl�ndsk lagstiftning om yrkesskadef�rs�kring.

4 �

Efterlevandepension och efterlevandest�d ska inte minskas p� grund

av livr�nta som l�mnas enligt 87 och 88 kap.

Best�mmelser om hur efterlevandelivr�nta enligt arbetsskadef�rs�kringen

ska minskas p� grund av efterlevandepension och efterlevandest�d finns i
88 kap.

5 �

Har livr�nta eller del av livr�nta eller livr�nta f�r viss tid bytts ut mot

ett eng�ngsbelopp, ska det vid ber�kning enligt 6

10 �� anses som om liv-

r�nta l�mnas eller som om den livr�nta som l�mnas har h�jts med ett belopp
som svarar mot eng�ngsbeloppet enligt de f�rs�kringstekniska grunder som
till�mpas vid utbytet.

Barnpension och efterlevandest�d

6 �

Summan av barnpension och efterlevandest�d ska minskas med tre

fj�rdedelar av varje livr�nta som �verstiger en sj�ttedel av prisbasbeloppet
och som barnet f�r samma tid har r�tt till s�som efterlevande.

Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� efterlevandest�det. Avdrag p�

barnpension f�r g�ras endast om den avlidne kunnat tillgodor�kna sig pen-
sionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade.

7 �

Barnpension f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna i 6 �, tillsammans

med efterlevandest�d understiga en fj�rdedel av det belopp som anges i
79 kap. 3 �.

Omst�llningspension och garantipension till omst�llningspension

8 �

Summan av omst�llningspension och garantipension till s�dan pension

ska minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta som �verstiger en sj�ttedel
av prisbasbeloppet och som den pensionsber�ttigade f�r samma tid har r�tt
till s�som efterlevande.

Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� garantipensionen. Avdrag p� om-

st�llningspension f�r g�ras endast om den avlidne kunnat tillgodor�kna sig
pensionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade.

�nkepension

9 �

�nkepension ska minskas med tre fj�rdedelar av varje livr�nta som

�verstiger en sj�ttedel av prisbasbeloppet och som den pensionsber�ttigade
f�r samma tid har r�tt till s�som efterlevande.

Minskningen ska i f�rsta hand g�ras p� s�dan del av �nkepension som av-

ses i 84 kap. 6 � 2. Avdrag p� s�dan del av �nkepension som avses i 84 kap.

219

SFS 2010:110

Avd. F

2 � och 6 � 1 f�r g�ras endast om den avlidne kunnat tillgodor�kna sig
pensionspo�ng f�r minst ett �r n�r skadan intr�ffade.

10 �

�nkepension f�r aldrig, p� grund av best�mmelserna i 9 �, f�r m�nad

r�knat understiga 9 procent av prisbasbeloppet.

�ndring av beslut om efterlevandepension och efterlevandest�d

11 �

Ett beslut om efterlevandepension ska �ndras om det f�ranleds av en

�ndring som har gjorts betr�ffande den pensionsbeh�llning eller de pensions-
po�ng som legat till grund f�r ber�kningen av pensionen.

12 �

Ett beslut om garantipension till omst�llningspension eller om efterle-

vandest�d ska �ndras om storleken av garantipensionen eller efterlevande-
st�det p�verkas av en �ndring som gjorts i fr�ga om den inkomstgrundade
efterlevandepension som legat till grund f�r ber�kningen av garantipen-
sionen eller efterlevandest�det.

Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandest�d

Allm�nna best�mmelser

13 �

Efterlevandepension och efterlevandest�d ska betalas ut m�nadsvis.

�rspension och efterlevandest�d som ber�knas uppg� till h�gst 2 400 kronor
ska dock, om det inte finns s�rskilda sk�l, betalas ut i efterskott en eller tv�
g�nger per �r. Efter �verenskommelse med den efterlevande f�r utbetalning
�ven i annat fall ske en eller tv� g�nger per �r.

Avbrott i utbetalning

14 �

Om den efterlevande vill avbryta uttaget av efterlevandepension, ska

han eller hon skriftligen anm�la detta till Pensionsmyndigheten. S�dan an-
m�lan ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast m�naden f�re den
m�nad som �ndringen avser.

Avrundning

15 �

N�r efterlevandepension och efterlevandest�d ber�knas ska den totala

�rliga ers�ttningen avrundas till n�rmaste hela krontal som �r delbart med
tolv.

Om b�de garantipension eller efterlevandest�d och inkomstgrundad efter-

levandepension eller �nkepension betalas ut samtidigt ska avrundningen ske
p� garantipensionen eller efterlevandest�det.

220

SFS 2010:110

Avd. F

III Efterlevandef�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen m.m.

86 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om arbets-

skadeers�ttning m.m. vid d�dsfall i 87 kap.

Vidare finns best�mmelser om efterlevandelivr�nta i 88 kap.

87 kap. Allm�nna best�mmelser om arbetsskadeers�ttning m.m.
vid d�dsfall

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns h�nvisningar till best�mmelser om arbetsskade-

f�rs�kring, statligt personskadeskydd och krigsskadeers�ttning i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
ers�ttningsformer och grundvillkor i 3 �,

begravningshj�lp i 4 och 5 ��,

livr�nta efter f�rsvunna f�rs�krade i 6 �, och

f�rlust av ers�ttning i 7 �.

Inledande best�mmelser om arbetsskadef�rs�kring, statligt
personskadeskydd och krigsskadeers�ttning

2 �

I 3942 kap. finns best�mmelser om ers�ttning fr�n arbetsskade-

f�rs�kringen till f�rs�krade f�rv�rvsarbetande och vissa studerande vid ar-
betsskada. Dessa best�mmelser g�ller ocks� i till�mpliga delar i fr�ga om
f�rm�ner till efterlevande enligt detta kapitel och 88 kap.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller p� motsvarande s�tt i fr�ga om

best�mmelserna om ers�ttning till efterlevande i form av personskadeers�tt-
ning eller krigsskadeers�ttning i 43 respektive 44 kap.

Ers�ttningsformer och grundvillkor

3 �

Om en f�rs�krad har avlidit till f�ljd av arbetsskada eller skada som

avses i 43 eller 44 kap. kan ers�ttning l�mnas i form av

begravningshj�lp enligt 4 �, och

efterlevandelivr�nta enligt 88 kap.

Innan Pensionsmyndigheten fattar beslut om ers�ttning, ska myndigheten

inh�mta F�rs�kringskassans bed�mning om d�dsfallet har intr�ffat till f�ljd
av en s�dan skada som avses i f�rsta stycket samt, om det �r fr�ga om efter-
levandelivr�nta, F�rs�kringskassans ber�kning av det ers�ttningsunderlag
som avses i 88 kap. 1416 ��.

Begravningshj�lp

4 �

Begravningshj�lp l�mnas med belopp som motsvarar 30 procent av

prisbasbeloppet vid tiden f�r d�dsfallet.

5 �

Begravningshj�lpen l�mnas till den som enligt lag ska f�rvalta den av-

lidnes egendom.

221

SFS 2010:110

Avd. F

Livr�nta efter f�rsvunna f�rs�krade

6 �

Om en f�rs�krad har f�rsvunnit och det kan antas att han eller hon har

avlidit till f�ljd av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap., g�ller
samma r�tt till livr�nta som vid d�dsfall. Visar det sig senare att den f�rs�k-
rade �r vid liv eller att han eller hon har avlidit av n�gon annan orsak �n s�-
dan skada, upph�r r�tten till f�rm�nen.

F�rlust av ers�ttning

7 �

R�tten till ers�ttning g�r f�rlorad om en ans�kan om efterlevande-

f�rm�ner inte g�rs inom sex �r

i fr�ga om begravningshj�lp fr�n dagen f�r d�dsfallet, och

i fr�ga om efterlevandelivr�nta fr�n den dag ers�ttningen avser.

88 kap. Efterlevandelivr�nta

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

r�tten till barnlivr�nta i 25 ��,

r�tten till omst�llningslivr�nta i 69 ��,

f�rm�nstiden i 10 och 11 ��,

ber�kning av efterlevandelivr�nta i 12 och 13 ��,

ers�ttningsunderlag f�r efterlevandelivr�nta i 1416 ��,

begr�nsningsregler f�r flera livr�ntor i 17 �, och

samordning av efterlevandelivr�nta med efterlevandepension i 18

20 ��.

R�tten till barnlivr�nta

2 �

Ett barn till en avliden som avses i 87 kap. 3 � har r�tt till barnlivr�nta.

3 �

R�tten till barnlivr�nta upph�r n�r barnet fyller 18 �r, om inte n�got an-

nat f�ljer av 4 �.

4 �

Ett barn som har fyllt 18 �r och som bedriver studier har r�tt till barn-

livr�nta �ven f�r studietiden, dock l�ngst till och med juni det �r d� barnet
fyller 20 �r. Detta g�ller dock endast om studierna och studietiden uppfyller
de villkor som anges i 78 kap. 5 och 6 ��.

5 �

Best�mmelsen i 78 kap. 3 � om barn som v�rdas av en blivande adop-

tivf�r�lder g�ller �ven i fr�ga om barnlivr�nta.

R�tten till omst�llningslivr�nta

Allm�nna best�mmelser

6 �

Omst�llningslivr�nta till efterlevande make till en avliden som avses i

87 kap. 3 � kan l�mnas i form av

allm�n omst�llningslivr�nta, och

f�rl�ngd omst�llningslivr�nta.

222

SFS 2010:110

Avd. F

Det som f�reskrivs om make i detta kapitel till�mpas ocks� i fr�ga om s�-

dan efterlevande som avses i 80 kap. 4 �.

Vem som kan f� allm�n omst�llningslivr�nta

7 �

En efterlevande make har r�tt till allm�n omst�llningslivr�nta under de

n�rmare f�ruts�ttningar som anges i 80 kap. 3 �.

Vem som kan f� f�rl�ngd omst�llningslivr�nta

8 �

En efterlevande make har r�tt till f�rl�ngd omst�llningslivr�nta under

de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i 80 kap. 6 och 7 ��.

Omst�llningslivr�nta efter flera avlidna

9 �

�r n�gon f�r samma m�nad ber�ttigad till omst�llningslivr�nta efter

flera avlidna, l�mnas livr�nta endast efter den sist avlidne eller, om liv-
r�ntebeloppen efter de avlidna �r olika h�ga, det h�gsta beloppet.

F�rm�nstiden

10 �

Best�mmelserna i 77 kap. 16

18 �� om barnpension och omst�ll-

ningspension till�mpas �ven i fr�ga om barnlivr�nta respektive omst�ll-
ningslivr�nta.

11 �

Allm�n omst�llningslivr�nta l�mnas f�r den tid som anges i fr�ga om

allm�n omst�llningspension i 80 kap. 5 �.

F�rl�ngd omst�llningslivr�nta l�mnas f�r tid som anges i fr�ga om f�r-

l�ngd omst�llningspension i 80 kap. 8 �.

Ber�kning av efterlevandelivr�nta

Barnlivr�nta

12 �

Barnlivr�nta f�r ett efterlevande barn motsvarar f�r �r r�knat 40 pro-

cent av det ers�ttningsunderlag som anges i 14

16 ��.

Har flera barn r�tt till barnlivr�nta efter den avlidne, ska procenttalet �kas

med talet 20 f�r varje barn ut�ver det f�rsta. Det sammanlagda barnlivr�nte-
beloppet ska d�refter f�rdelas lika mellan barnen.

Omst�llningslivr�nta

13 �

Omst�llningslivr�nta motsvarar, n�r den avlidne �ven efterl�mnar

barn som har r�tt till livr�nta efter honom eller henne, f�r �r r�knat 20 pro-
cent av det ers�ttningsunderlag som anges i 1416 ��.

Om den avlidne inte efterl�mnar barn som har r�tt till livr�nta efter honom

eller henne, motsvarar livr�ntan 45 procent av ers�ttningsunderlaget.

223

SFS 2010:110

Avd. F

Ers�ttningsunderlag f�r efterlevandelivr�nta

Grundl�ggande best�mmelser

14 �

Om den avlidne fick livr�nta enligt 4144 kap. med anledning av f�r-

lust av arbetsf�rm�gan till f�ljd av skadan, ska livr�nta efter honom eller
henne grundas p� hans eller hennes egen livr�nta.

Livr�nta efter n�gon annan avliden ska grundas p� vad som enligt 41

44 kap. skulle ha utgjort livr�nta till honom eller henne vid f�rlust av arbets-
f�rm�gan, om s�dan livr�nta skulle ha b�rjat l�mnas vid tiden f�r d�dsfallet.

Tidigare arbetsskadeers�ttning

15 �

I den utstr�ckning det �r sk�ligt ska till grund f�r ber�kningen av liv-

r�nta till efterlevande l�ggas �ven f�ljande ers�ttningar som l�mnades till
den avlidne med anledning av tidigare arbetsskada eller skada som avses i 43
eller 44 kap.:

1. pension,
2. livr�nta, och
3. annan ers�ttning som har tr�tt i st�llet f�r arbetsinkomst.

H�gsta ers�ttningsunderlag

16 �

Efterlevandelivr�nta f�r inte grundas p� h�gre belopp �n som mot-

svarar 7,5 g�nger prisbasbeloppet vid d�dsfallet.

Begr�nsningsregler f�r flera livr�ntor

17 �

Om livr�ntorna till de efterlevande efter en avliden sammantagna

�verstiger det ers�ttningsunderlag som anges i 14

16 ��, ska livr�ntorna s�t-

tas ned proportionellt s� att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Samordning av efterlevandelivr�nta med efterlevandepension

18 �

Efterlevandelivr�nta ska minskas om den efterlevande samtidigt har

r�tt till efterlevandepension med anledning av den inkomstf�rlust som f�ran-
lett livr�ntan.

Minskningen g�rs genom att efterlevandelivr�ntan betalas ut endast i den

utstr�ckning som den �verstiger efterlevandepensionen.

19 �

Efterlevandelivr�ntan ska �ven minskas enligt 18 � i fr�ga om pen-

sion som enligt utl�ndskt system f�r social trygghet l�mnas med anledning
av arbetsskadan eller s�dan skada som avses i 43 eller 44 kap.

20 �

Om best�mmelserna om ber�kning av pensionspo�ng vid underl�ten

eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 � f�rsta stycket i den upph�vda la-
gen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, i detta lagrums lydelse f�re den 1 ja-
nuari 1999, 4 kap. 8 � andra stycket i den upph�vda lagen (1998:674) om in-
komstgrundad �lderspension eller 61 kap. 21 � har till�mpats f�r �r efter det
d� arbetsskadan intr�ffade, ska vid till�mpning av 18 � h�nsyn tas till den
efterlevandepension som skulle ha l�mnats om full avgift hade betalats.

224

SFS 2010:110

Avd. F

IV Efterlevandeskydd i form av premiepension

89 kap. Inneh�ll och inledande best�mmelser

Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

efterlevandeskydd under pensionstiden i 91 kap., och

uttag och utbetalning m.m. av premiepension till efterlevande i 92 kap.

Inledande best�mmelser

2 �

Best�mmelser om premiepension finns i 5371 kap. (avdelning E) och

i lagen (1998:710) med vissa best�mmelser om Pensionsmyndighetens pre-
miepensionsverksamhet. I denna underavdelning finns best�mmelser om ef-
terlevandeskydd inom premiepensionssystemet.

3 �

Efterlevandeskydd i form av premiepension kan efter ans�kan av pen-

sionsspararen hos Pensionsmyndigheten meddelas som efterlevandeskydd
under pensionstiden.

91 kap. Efterlevandeskydd under pensionstiden

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten att teckna efterlevandeskydd i 4 och 5 ��,

premiepensionens storlek i 6 �,

giltighetstiden f�r efterlevandeskyddet i 7 och 8 ��, och

vem som f�r premiepensionen i 9 och 10 ��.

Allm�nna best�mmelser

2 �

Efterlevandeskydd under pensionstiden inneb�r att det vid pensions-

spararens d�d till hans eller hennes efterlevande make eller sambo betalas ut
livsvarig premiepension till efterlevande.

3 �

En ans�kan om efterlevandeskydd under pensionstiden ska g�ras sam-

tidigt med att pensionsspararen f�rsta g�ngen beg�r att f� ut premiepension.

Om pensionsspararen senare gifter sig eller inleder ett s�dant sambo-

f�rh�llande som avses i 4 �, f�r ans�kan g�ras inom tre m�nader fr�n det att
�ktenskapet ingicks eller sambof�rh�llandet inleddes. Detta g�ller dock inte
om pensionsspararen var gift eller sambo med samma person n�r spararen
f�rsta g�ngen beg�rde att f� ut premiepension.

R�tten att teckna efterlevandeskydd

4 �

Efterlevandeskydd f�r pensionsspararen ska meddelas om pensions-

spararen

�r gift, eller

225

SFS 2010:110

Avd. F

�r ogift men sambo med n�gon som �r ogift och som spararen tidigare

har varit gift med eller har eller har haft barn med.

5 �

Efterlevandeskyddet g�ller bara om pensionsspararen vid sin d�d var

gift eller sambo med den person med vilken han eller hon var gift eller
sambo vid ans�kan om skyddet.

I fr�ga om sambor kr�vs ocks� att inte n�gon av dem var gift med n�gon

annan vid d�dsfallet.

Premiepensionens storlek

6 �

Omfattningen av efterlevandeskyddet ska ber�knas med utg�ngspunkt

i tillgodohavandet p� pensionsspararens premiepensionskonto. Pensionsspa-
rarens egen premiepension ska d� r�knas om.

Ber�kningarna ska g�ras s� att pensionsspararens egen premiepension och

premiepensionen till efterlevande blir lika stora n�r samma andel av pensio-
nen tas ut.

Giltighetstiden f�r efterlevandeskyddet

7 �

Efterlevandeskyddet b�rjar i fall som avses i 3 � f�rsta stycket g�lla

vid ing�ngen av den f�rsta m�nad f�r vilken premiepension ska l�mnas till
pensionsspararen.

I fall som avses i 3 � andra stycket b�rjar efterlevandeskyddet g�lla vid

det f�rsta m�nadsskiftet ett �r efter det att ans�kan kom in till Pensions-
myndigheten.

8 �

Om �ktenskapet eller sambof�rh�llandet uppl�ses p� annat s�tt �n ge-

nom d�dsfall, ska Pensionsmyndigheten p� beg�ran av pensionsspararen
r�kna om f�rs�kringen till att g�lla bara p� spararens liv.

Vem f�r premiepensionen?

9 �

Premiepension till efterlevande vid f�rordnande om efterlevandeskydd

under pensionstiden l�mnas endast till efterlevande make eller s�dan sambo
som avses i 4 �.

10 �

F�r den som f�tt r�tt till premiepension till efterlevande enligt 9 �,

g�ller sedan pensionsspararen avlidit de best�mmelser som avser pen-
sionsspararen med undantag f�r

56 kap. 3 � om tidigaste tidpunkt f�r uttag av pension, och

107 kap. 8 �.

Vidare saknar den som har f�tt premiepension enligt 9 � m�jlighet att an-

s�ka om efterlevandeskydd under pensionstiden s�vitt avser denna premie-
pension.

226

SFS 2010:110

Avd. F

92 kap. Uttag och utbetalning m.m. av premiepension till
efterlevande

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

uttag av premiepension i 2 �,

�ndring av ber�kningsunderlag och pensionsr�tt i 3 �, och

utbetalning av premiepension i 4 �.

Uttag av premiepension

2 �

Premiepension till efterlevande l�mnas utan ans�kan fr�n och med m�-

naden efter den d� pensionsspararen har avlidit.

Den som har f�tt r�tt till premiepension till efterlevande f�r �terkalla sitt

uttag av premiepension och �ndra den andel av pensionen som tas ut. I s�da-
na fall g�ller 56 kap. 10 �. Vid nytt uttag efter �terkallelse och vid �kat uttag
g�ller best�mmelserna om ans�kan i 110 kap. 4 � och best�mmelserna om
f�rm�nstid efter ans�kan i 56 kap. 4 �.

�ndring av ber�kningsunderlag och pensionsr�tt

3 �

I �renden om premiepension till efterlevande till�mpas best�mmel-

serna i

70 kap. 24 �� om �ndring av ber�kningsunderlag f�r allm�n �lders-

pension, och

64 kap. 2831 �� om �ndrad pensionsr�tt.

Utbetalning av premiepension

4 �

Best�mmelserna i 71 kap. 2 och 5 �� om utbetalning av allm�n �lders-

pension g�ller �ven premiepension till efterlevande.

227

SFS 2010:110

Avd. G

AVD. G BOSTADSST�D

I Inledande best�mmelser

93 kap. Inneh�ll, definitioner och f�rklaringar

Inneh�ll

1 �

I avdelning G finns best�mmelser om socialf�rs�kringsf�rm�ner i form

av bidrag som �r relaterade till kostnader f�r bostad (bostadsst�d).

2 �

F�rm�ner enligt denna avdelning �r

bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i �ldern 18

28 �r, och

bostadstill�gg till den som f�r sjukers�ttning, pension eller vissa lik-

nande f�rm�ner.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om bostadsst�d.

Vidare finns best�mmelser om
bostadsbidrag i 9498 kap., och

bostadstill�gg i 99103 kap.

F�rs�kring och ans�kan, m.m.

4 �

En f�rm�n enligt denna avdelning l�mnas endast till den som har ett

g�llande f�rs�kringsskydd f�r f�rm�nen enligt 4 och 5 kap.

Best�mmelser om anm�lan och ans�kan samt vissa gemensamma be-

st�mmelser om f�rm�ner och handl�ggning finns i 104117 kap. (avdelning
H).

5 �

�renden som avser bostadsbidrag handl�ggs av F�rs�kringskassan.

�renden som avser bostadstill�gg handl�ggs av Pensionsmyndigheten.

Om den f�rs�krade eller, i f�rekommande fall, hans eller hennes make inte
har n�gon annan f�rm�n som kan ligga till grund f�r bostadstill�gg �n sjuk-
ers�ttning, aktivitetsers�ttning eller utl�ndsk invaliditetsf�rm�n, handl�ggs
�rendet dock av F�rs�kringskassan.

Bed�mningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 � g�ras

som om f�rm�nen l�mnats.

II Bostadsbidrag

94 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om bostads-

bidrag i 95 kap.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till bostadsbidrag i 96 kap.,

ber�kning av bostadsbidrag i 97 kap., och

s�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadsbidrag i 98 kap.

228

SFS 2010:110

Avd. G

95 kap. Allm�nna best�mmelser om bostadsbidrag

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2

4 ��.

Vidare finns best�mmelser om
definitioner i 5 �,

sambor och makar i 6 och 7 ��, och

ans�kan i 8 �.

Inledande best�mmelser

2 �

Bostadsbidrag l�mnas i form av

1. bidrag till kostnader f�r bostad,
2. s�rskilt bidrag f�r hemmavarande barn, och
3. umg�ngesbidrag till den som p� grund v�rdnad eller umg�nge tidvis har

barn boende i sitt hem.

3 �

R�tten till bostadsbidrag och bidragets storlek �r beroende av den f�r-

s�krades bidragsgrundande inkomst och de andra omst�ndigheter som anges
i detta kapitel och 9698 kap.

4 �

Bostadsbidrag betalas ut l�pande som prelimin�rt bidrag, ber�knat ef-

ter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget best�ms slut-
ligt i efterhand p� grundval av den fastst�llda bidragsgrundande inkomsten.

Definitioner

5 �

N�r det g�ller bostadsbidrag avses med

1. hush�ll: barnfamiljer, makar utan barn och ensamst�ende utan barn,
2. barn: den som �r under 18 �r och den som f�r f�rl�ngt barnbidrag eller

f�r studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395), och

3. makar: makar som lever tillsammans.

Sambor och makar

6 �

Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller bostadsbidrag.

Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sam-

bor, ska de likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker om
bostadsbidrag eller den som bidraget betalas ut till visar att de inte �r sam-
bor.

7 �

N�r det g�ller bostadsbidrag ska personer som �r gifta med varandra

anses bo tillsammans om inte den som ans�ker om bostadsbidrag eller den
som f�r bidraget visar n�got annat.

Ans�kan

8 �

Ans�kan som avser makars bostad ska vara gemensam om det inte

finns s�rskilda sk�l f�r att ans�kan g�rs av den ena maken.

229

SFS 2010:110

Avd. G

96 kap. R�tten till bostadsbidrag

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
barnfamiljer i 49 ��,

hush�ll utan barn i 10 och 11 ��, och

f�rm�nstiden i 1215 ��.

Allm�nna best�mmelser

Bidrag till kostnader f�r bostad

2 �

Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnader f�r bostad kan l�mnas till

barnfamiljer, och

hush�ll utan barn.

S�dant bidrag l�mnas endast till kostnader f�r en bostad d�r den f�r-

s�krade �r bosatt och folkbokf�rd. Vidare kr�vs att han eller hon �ger eller
innehar bostaden med hyres- eller bostadsr�tt. Om det finns s�rskilda sk�l,
f�r bidrag dock l�mnas till kostnaderna f�r en bostad d�r den f�rs�krade inte
�r folkbokf�rd.

S�rskilt bidrag och umg�ngesbidrag

3 �

Bostadsbidrag i form av s�rskilt bidrag kan l�mnas till familjer med

barn som avses i 4, 7 och 8 ��.

Bostadsbidrag i form av umg�ngesbidrag kan l�mnas till den som tidvis

bor med barn i fall som avses i 6 �. S�dant bidrag l�mnas endast till en f�r-
s�krad som bor i en bostad som han eller hon �ger eller innehar med hyres-
eller bostadsr�tt.

Barnfamiljer

Hush�ll med hemmavarande barn

4 �

Bostadsbidrag kan l�mnas till en f�rs�krad som har v�rdnaden om och

varaktigt bor tillsammans med barn.

Bostadsbidrag kan l�mnas �ven f�r barn som f�r v�rd eller undervisning

inte varaktigt bor hemma men vistas hemma under minst s� l�ng tid varje �r
som motsvarar normala skolferier.

5 �

Om ett barns f�r�ldrar inte lever tillsammans men har gemensam v�rd-

nad om barnet, har den f�r�lder som barnet �r folkbokf�rt hos r�tt till bo-
stadsbidrag enligt 4 och 8 ��.

F�rs�krade som tidvis bor med barn

6 �

Bostadsbidrag kan l�mnas till en f�rs�krad som p� grund av v�rdnad

eller umg�nge tidvis har barn boende i sitt hem.

Bostadsbidrag enligt f�rsta stycket l�mnas endast f�r bost�der som
omfattar minst tv� rum ut�ver k�k eller kokvr�, och

har en bostadsyta som uppg�r till minst 40 kvadratmeter.

230

SFS 2010:110

Avd. G

Barn i familjehem m.m.

7 �

Bostadsbidrag kan l�mnas till en f�rs�krad som efter en myndighets

beslut har tagit emot barn f�r v�rd i familjehem, om barnet ber�knas bo i
hemmet under minst tre m�nader.

8 �

N�r ett barn bor i ett familjehem eller i ett hem f�r v�rd eller boende,

kan bidrag l�mnas �ven till f�r�ldern eller f�r�ldrarna, om det finns s�rskilda
sk�l.

Barn som f�r f�rl�ngt barnbidrag eller studiehj�lp

9 �

Best�mmelserna i 4

7 �� g�ller endast i till�mpliga delar i fr�ga om

barn som �r �ver 18 �r och som f�r f�rl�ngt barnbidrag eller studiehj�lp en-
ligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395).

Hush�ll utan barn

10 �

Bostadsbidrag till hush�ll utan barn kan l�mnas till en f�rs�krad som

har fyllt 18 �r.

11 �

Bostadsbidrag enligt 10 � kan inte l�mnas om den f�rs�krade eller

dennes make

1. har fyllt 29 �r,
2. har barn som ber�ttigar till bostadsbidrag till barnfamiljer, eller
3. f�r bostadstill�gg eller p� grund av best�mmelser om inkomstpr�vning

inte f�r s�dant till�gg.

En f�rs�krad som p� grund av v�rdnad eller umg�nge tidvis har barn bo-

ende i sitt hem har r�tt till bostadsbidrag till hush�ll utan barn utan hinder av
f�rsta stycket 2, om bostadsbidrag till barnfamiljer inte kan l�mnas p� grund
av att kraven i 6 � andra stycket p� bostadens storlek och utformning inte �r
uppfyllda.

F�rm�nstiden

12 �

Bidrag l�mnas fr�n och med m�naden efter den d� r�tten till bidrag

har uppkommit till och med den m�nad d� r�tten till bidrag har �ndrats eller
upph�rt.

Om r�tten till bidrag uppkommit eller upph�rt den f�rsta dagen i en m�-

nad, ska dock bidraget l�mnas eller upph�ra fr�n och med den m�naden.

13 �

Ett beslut om bidrag f�r avse l�ngst tolv m�nader.

14 �

Bidrag f�r inte l�mnas f�r l�ngre tid tillbaka �n ans�kningsm�naden.

Bidrag f�r dock l�mnas f�r en l�ngre tid tillbaka, om en ans�kan om bidrag
avseende h�jning av hyra eller avgift ges in till F�rs�kringskassan inom en
m�nad fr�n den dag d� den f�rs�krade fick k�nnedom om hyres- eller av-
giftsh�jningen.

231

SFS 2010:110

Avd. G

15 �

Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 4

9 �� och familjen

redan har ans�kt om eller f�r bostadsbidrag f�r bidraget l�mnas som om bar-
net alltj�mt levde till och med den sj�tte m�naden efter d�dsfallet. Detta g�l-
ler l�ngst till och med den m�nad d� familjen flyttar fr�n bostaden.

97 kap. Ber�kning av bostadsbidrag

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

bidragsgrundande inkomst i 213 ��,

kostnader f�r bostad i 14 �,

ber�kning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 1523 ��,

ber�kning av bostadsbidrag till hush�ll utan barn i 2428 ��, och

undantag n�r bidragsbehov saknas i 29 �.

Bidragsgrundande inkomst

Huvudregler

2 �

Den f�rs�krades bidragsgrundande inkomst �r summan av

1. �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � inkomstskattelagen

(1999:1229),

2. �verskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet ber�knat enligt 4 �,
3. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 5 �,
4. del av egen och barns f�rm�genhet enligt 6

10 ��,

5. del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 �� och
6. vissa andra inkomster enligt 13 �.

3 �

Den bidragsgrundande inkomsten ska avse samma kalender�r som bo-

stadsbidraget och ska anses vara lika f�rdelad p� varje m�nad under kalen-
der�ret.

Inkomstslaget n�ringsverksamhet

4 �

�verskott av en n�ringsverksamhet enligt 14 kap. 21 � inkomst-

skattelagen (1999:1229) ska

�kas med
1. avdrag enligt 16 kap. 32 � inkomstskattelagen f�r utgift f�r egen pen-

sion intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp,

2. avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomst-

skattelagen,

3. avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap. inkomst-

skattelagen, och

4. avdrag f�r underskott fr�n tidigare beskattnings�r enligt 40 kap. in-

komstskattelagen,

samt minskas med
5. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond, och
6. �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond.

232

SFS 2010:110

Avd. G

Underskott av en n�ringsverksamhet som avses i f�rsta stycket ska mins-

kas med avdrag som avses i f�rsta stycket 14 samt �kas med �terf�rda av-
drag som avses i f�rsta stycket 5 och 6.

Inkomstslaget kapital

5 �

�verskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 � inkomstskatte-

lagen (1999:1229) ska �kas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte
med

1. avdrag f�r kapitalf�rluster till den del de motsvarar kapitalvinster som

tagits upp som int�kt enligt 42 kap. 1 � inkomstskattelagen,

2. avdrag f�r uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte

av bostad, och

3. avdrag f�r negativ r�ntef�rdelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.
Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i in-

komstslaget, dock inte med avdrag som avses i f�rsta stycket 13.

Uppkommer ett �verskott vid ber�kningen ska detta minskas med scha-

blonint�kt enligt 47 kap. 11 b � inkomstskattelagen.

F�rm�genhet

6 �

Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten ska g�ras med 15 procent

av den sammanlagda f�rm�genhet som �verstiger 100 000 kr, avrundad ned-
�t till helt tiotusental kronor.

I den sammanlagda f�rm�genheten ing�r f�rm�genhet f�r varje f�rs�krad

samt f�r varje barn som avses i 96 kap. 4 och 9 ��.

7 �

Till�gg f�r makars f�rm�genhet ska f�rdelas p� makarna i f�rh�llande

till deras respektive andel av den sammanlagda f�rm�genheten.

Till�gg f�r barns f�rm�genhet ska f�rdelas lika mellan makar.

8 �

F�rm�genheten ber�knas enligt lagen (2009:1053) om f�rm�genhet

vid ber�kning av vissa f�rm�ner, om inte annat f�ljer av 9 och 10 ��.

F�rm�genheten ber�knas per den 31 december det �r som bostadsbidraget

avser.

Vissa undantag f�r barns f�rm�genhet

9 �

Vid ber�kning av ett barns f�rm�genhet ska undantas ett belopp som

motsvarar ers�ttning som barnet

1. har f�tt med anledning av personskada eller kr�nkning, om ers�ttningen

inte avser ers�ttning f�r kostnader, eller

2. har f�tt fr�n en f�rs�kring med anledning av att barnet �dragit sig skada

genom olycksfall eller sjukdom, om ers�ttningen inte avser ers�ttning f�r
sakskada.

F�rsta stycket g�ller �ven en fordran som avser s�dana ers�ttningar. Om

ers�ttningen till n�gon del �r skattepliktig enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) g�ller undantaget beloppet f�re beskattning.

233

SFS 2010:110

Avd. G

10 �

Vid ber�kningen av ett barns f�rm�genhet ska s�dana tillg�ngar un-

dantas som barnet har f�rv�rvat genom

1. g�va eller testamente,
2. f�rm�nstagarf�rordnande vid f�rs�kring eller pensionssparande enligt

lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, och

3. avkastning av och s�dant som tr�tt i st�llet f�r s�dan egendom som av-

ses i 1 eller 2.

Ett undantag enligt f�rsta stycket f�ruts�tter dock att f�rv�rvet har skett

fr�n n�gon annan �n barnets f�rmyndare och att det �r f�renat med villkor

som inneb�r att egendomen ska st� under f�rvaltning av n�gon annan �n

f�rmyndaren, utan best�mmander�tt f�r denne, och

som anger vem som i st�llet ska ut�va f�rvaltningen.

Barns inkomst av kapital

11 �

Om ett eller flera barn som avses i 96 kap. 4 och 9 �� har �verskott i

inkomstslaget kapital, ska till den f�rs�krades bidragsgrundande inkomst
l�ggas varje barns �verskott i inkomstslaget kapital i den utstr�ckning som
�verskottet �verstiger 1 000 kronor.

Vid ber�kning av �verskott i inkomstslaget kapital till�mpas 5 �.

12 �

Till�gg enligt 11 � ska f�rdelas lika mellan makar.

Vissa andra inkomster

13 �

Med vissa andra inkomster enligt 2 � 6 avses f�ljande:

1. inkomst som p� grund av 3 kap. 9

13 �� inkomstskattelagen

(1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som int�kt i inkomstslaget n�-
ringsverksamhet, tj�nst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser till�ggs-

bidrag,

3. skattefria stipendier �ver 3 000 kronor per m�nad,
4. skattepliktiga inkomster enligt 5 � lagen (1991:586) om s�rskild in-

komstskatt f�r utomlands bosatta, och

5. v�rdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt v�rdnads-

bidrag.

Inkomster som avses i f�rsta stycket 2 och 3 och som i slutet av ett �r be-

talas ut i f�rskott som h�nf�rliga till n�stf�ljande �r ska beaktas f�r det se-
nare �ret.

Kostnader f�r bostad

14 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om vilka bostadskostnader som beaktas n�r det g�ller bostadsbi-
drag.

234

SFS 2010:110

Avd. G

Ber�kning av bostadsbidrag till barnfamiljer

Grundl�ggande best�mmelser

15 �

Bostadsbidrag till barnfamiljer ber�knas enligt 18

23 ��.

Om den bidragsgrundande inkomsten �verstiger 117 000 kronor f�r en

f�rs�krad, eller f�r makar 58 500 kronor f�r var och en av dem, ska bidraget
minskas med 20 procent av den �verskjutande inkomsten.

16 �

Bidrag som ber�knas till mindre belopp �n 1 200 kronor f�r helt �r

betalas inte ut.

17 �

Bostadsbidrag f�r inte l�mnas f�r fler �n tre barn.

Bidrag till kostnader f�r bostad

18 �

Bostadsbidrag l�mnas m�nadsvis som bidrag till kostnader f�r bostad

med 50 procent av den del av bostadskostnaden per m�nad som f�r familjer
med

ett barn �verstiger 2 000 kronor men inte 5 300 kronor,

tv� barn �verstiger 2 000 kronor men inte 5 900 kronor, och

tre eller flera barn �verstiger 2 000 kronor men inte 6 600 kronor.

H�gre bostadskostnad �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om n�gon

medlem av familjen �r funktionshindrad.

19 �

Om en f�r�lder �r under 29 �r och inte f�r s�rskilt bidrag enligt 22 �,

ska bidrag enligt 18 � ber�knas p� den del av bostadskostnaden per m�nad
som �verstiger 1 800 kronor.

20 �

Vid till�mpning av best�mmelserna om bostadskostnader i 18 � ska

F�rs�kringskassan bortse fr�n bostadskostnader som avser bostadsytor som
�verstiger

80 kvadratmeter f�r hush�ll med ett barn,
100 kvadratmeter f�r hush�ll med tv� barn,
120 kvadratmeter f�r hush�ll med tre barn,
140 kvadratmeter f�r hush�ll med fyra barn, och
160 kvadratmeter f�r hush�ll med fem eller flera barn.
St�rre bostadsytor �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om n�gon

medlem av familjen �r funktionshindrad.

21 �

F�rs�kringskassan ska beakta bostadskostnader upp till f�ljande be-

lopp per m�nad, utan hinder av best�mmelserna i 20 � f�rsta stycket:

3 000 kronor f�r hush�ll med ett barn,
3 300 kronor f�r hush�ll med tv� barn,
3 600 kronor f�r hush�ll med tre barn,
3 900 kronor f�r hush�ll med fyra barn, och
4 200 kronor f�r hush�ll med fem eller flera barn.

235

SFS 2010:110

Avd. G

S�rskilt bidrag

22 �

Bostadsbidrag l�mnas m�nadsvis som s�rskilt bidrag med

950 kronor till familjer med ett barn,

1 325 kronor till familjer med tv� barn, och

1 750 kronor till familjer med tre eller flera barn.

Umg�ngesbidrag

23 �

Bostadsbidrag l�mnas m�nadsvis som umg�ngesbidrag med

300 kronor f�r ett barn,
375 kronor f�r tv� barn, och
450 kronor f�r tre eller flera barn.
Om det i hush�llet finns s�v�l hemmavarande barn som s�dana barn som

avses i 95 kap. 2 � 3 l�mnas umg�ngesbidrag med 75 kronor per m�nad f�r
varje barn som ber�ttigar till umg�ngesbidrag.

Ber�kning av bostadsbidrag till hush�ll utan barn

Grundl�ggande best�mmelser

24 �

Bostadsbidrag till hush�ll utan barn ber�knas enligt 26

28 ��.

Om den bidragsgrundande inkomsten �verstiger 41 000 kronor f�r en f�r-

s�krad, eller 58 000 kronor f�r makar, ska bidraget minskas med en tredjedel
av den �verskjutande inkomsten.

25 �

Bidrag som ber�knas till mindre belopp �n 1 200 kronor f�r helt �r

betalas inte ut.

Bidrag till kostnader f�r bostad

26 �

Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnaderna f�r bostaden l�mnas

med 75 procent av den del av bostadskostnaden per m�nad som �verstiger
1 800 kronor men inte 2 600 kronor.

27 �

Om bostadskostnaden �verstiger 2 600 kr l�mnas bostadsbidrag med

50 procent av den �verskjutande bostadskostnaden per m�nad upp till 3 600
kronor.

H�gre bostadskostnad �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om den

f�rs�krade eller hans eller hennes make �r funktionshindrad.

28 �

Vid till�mpning av best�mmelserna om bostadskostnader i 26 och

27 �� ska F�rs�kringskassan bortse fr�n bostadskostnader som avser bo-
stadsytor som �verstiger 60 kvadratmeter.

St�rre bostadsyta �n som anges i f�rsta stycket f�r beaktas, om den f�r-

s�krade eller hans eller hennes make �r funktionshindrad.

Undantag n�r bidragsbehov saknas

29 �

Om det �r uppenbart att den f�rs�krade p� grund av hush�llets in-

komst eller f�rm�genhet eller n�gon annan omst�ndighet inte beh�ver det

236

SFS 2010:110

Avd. G

bostadsbidrag som kan ber�knas enligt best�mmelserna i denna balk, f�r
F�rs�kringskassan efter s�rskild utredning avsl� en ans�kan om bidrag eller
dra in eller s�tta ned bidraget.

Ett s�dant beslut f�r fattas �ven om viss inkomst eller f�rm�genhet inte

ska r�knas in i den bidragsgrundande inkomsten.

98 kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadsbidrag

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

prelimin�rt bostadsbidrag i 24 ��,

slutligt bostadsbidrag i 57 ��,

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 8 och 9 ��, och

utbetalning till annan �n den f�rs�krade i 10 och 11 ��.

Prelimin�rt bostadsbidrag

2 �

Prelimin�rt bostadsbidrag ber�knas efter en uppskattad bidrags-

grundande inkomst och ska s� n�ra som m�jligt motsvara det slutliga bo-
stadsbidrag som kan antas komma att best�mmas.

3 �

Vid till�mpningen av 96 kap. 15 � ska bostadsbidraget ber�knas som

om barnet fortfarande levde och grundas p� barnets ekonomiska f�r-
h�llanden m�naden f�re d�dsfallet.

4 �

Prelimin�rt bostadsbidrag betalas ut med ett m�nadsbelopp, som av-

rundas ned�t till n�rmaste j�mna hundratal kronor.

Slutligt bostadsbidrag

5 �

Slutligt bostadsbidrag best�ms f�r varje kalender�r under vilket pre-

limin�rt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag best�ms efter den tid-
punkt n�r taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 � taxeringslagen (1990:324) senast
ska ha meddelats.

6 �

Best�ms det slutliga bostadsbidraget till h�gre belopp �n det som f�r

samma �r har betalats ut i prelimin�rt bidrag, ska skillnaden betalas ut. Be-
st�ms det slutliga bostadsbidraget till l�gre belopp �n det som f�r samma �r
har betalats ut i prelimin�rt bidrag, ska skillnaden betalas tillbaka enligt vad
som anges i 108 kap. 9, 11

14 och 22 ��.

Belopp under 1 200 kronor ska varken betalas ut eller betalas tillbaka.

7 �

Belopp som ska betalas ut enligt 6 � f�rsta stycket ska �kas med ett till-

l�gg. Till�gget p� det �verskjutande beloppet ber�knas med ledning av den
statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det kalender�r som bidraget avser.

P� belopp som ska betalas tillbaka enligt 6 � f�rsta stycket ska en avgift

betalas. Avgiften p� �terbetalningsbeloppet ber�knas med ledning av den
statsl�ner�nta som g�llde vid utg�ngen av det kalender�r som bidraget avser.

237

SFS 2010:110

Avd. G

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r-

mare f�reskrifter om ber�kningen av till�gget och avgiften.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

8 �

Det prelimin�ra bidraget ska ompr�vas om n�got har intr�ffat som p�-

verkar storleken av bidraget. F�rs�kringskassan f�r avst� fr�n att besluta om
�ndring, om det som har intr�ffat endast i liten utstr�ckning p�verkar bidraget.

9 �

Om den f�rs�krades taxering eller studiemedel i form av studiebidrag

�ndras efter det att slutligt bostadsbidrag best�mts och �ndringen inneb�r att
bostadsbidraget skulle ha varit h�gre eller l�gre, ska ett nytt bostadsbidrag
best�mmas, om den f�rs�krade beg�r det eller om F�rs�kringskassan sj�lv-
mant tar upp fr�gan.

En fr�ga om nytt slutligt bostadsbidrag enligt denna paragraf f�r inte tas

upp efter utg�ngen av femte �ret efter det taxerings�r som taxeringsbeslutet
avser eller sj�tte �ret efter det att studiebidraget l�mnades.

Utbetalning till annan �n den f�rs�krade

10 �

P� beg�ran av den f�rs�krade f�r F�rs�kringskassan besluta att bidra-

get ska betalas ut till n�gon annan �n honom eller henne.

11 �

Om det finns synnerliga sk�l, f�r F�rs�kringskassan p� framst�llning

av socialn�mnden betala ut bidraget till en l�mplig person eller till n�mnden
att anv�ndas f�r hush�llets b�sta.

III Bostadstill�gg

99 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om bostads-

till�gg i 100 kap.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till bostadstill�gg i 101 kap.,

ber�kning av bostadstill�gg i 102 kap., och

s�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadstill�gg i 103 kap.

100 kap. Allm�nna best�mmelser om bostadstill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om makar och sambor i 3 och 4 ��.

Inledande best�mmelse

2 �

Bostadstill�gg �r ett inkomstpr�vat till�gg till vissa andra socialf�r-

s�kringsf�rm�ner och l�mnas i form av

bostadstill�gg, och

s�rskilt bostadstill�gg.

238

SFS 2010:110

Avd. G

Sambor och makar

3 �

Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller bostadstill�gg.

Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r

sambor, ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�-
ker om bostadstill�gg eller den som s�dant bidrag betalas ut till visar att de
inte �r sambor.

4 �

N�r det g�ller bostadstill�gg ska en person som �r gift men stadig-

varande lever �tskild fr�n sin make likst�lls med en ogift person, om inte s�r-
skilda sk�l talar mot detta.

101 kap. R�tten till bostadstill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
f�rm�ner som kan ge r�tt till bostadstill�gg i 35 ��,

undantag fr�n r�tten till bostadstill�gg i 6 �,
bostadskostnader i 7 och 8 ��,

samordning med bostadsbidrag i 9 �, och

f�rm�nstiden i 10 och 11 ��,

Inledande best�mmelser

2 �

Bostadstill�gg till vissa andra f�rm�ner kan l�mnas enligt 3

6 ��.

Den som f�r bostadstill�gg kan dessutom f� s�rskilt bostadstill�gg.

F�rm�ner som kan ge r�tt till bostadstill�gg

Huvudregel

3 �

Bostadstill�gg kan l�mnas till den som f�r

1. sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning,
2. hel allm�n �lderspension,
3. �nkepension, eller
4. pension eller invaliditetsf�rm�n enligt lagstiftningen i en stat som ing�r

i Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, under f�ruts�ttning att f�rm�-
nen motsvarar svensk pension eller ers�ttning enligt 1

S�rskilt om sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

4 �

Bostadstill�gg kan l�mnas �ven n�r sjukers�ttning eller aktivitets-

ers�ttning har f�rklarats vilande enligt 36 kap. 13

15 �� eller inte l�mnas p�

grund av best�mmelserna i 106 kap. 16 �.

Bostadstill�gg kan ocks� l�mnas till en person som enbart p� grund av be-

st�mmelserna i 37 kap. 6 och 7 �� inte uppb�r sjukers�ttning.

239

SFS 2010:110

Avd. G

S�rskilt om �nkepension

5 �

Bostadstill�gg kan ocks� l�mnas till en �nka som enbart p� grund av

samordningsbest�mmelserna i 77 kap. 12 � inte f�r �nkepension.

Undantag fr�n r�tten till bostadstill�gg

6 �

F�ljande f�rm�ner kan inte ligga till grund f�r bostadstill�gg:

1. �lderspension f�r tid f�re den m�nad d� den f�rs�krade fyller 65 �r,
2. �nkepension f�r tid fr�n och med den m�nad d� �nkan fyller 65 �r, och
3. �nkepension till en �nka som �r f�dd 1945 eller senare p� grund av

d�dsfall efter 2002.

Bostadskostnader

7 �

Bostadstill�gg l�mnas endast f�r den bostad d�r den f�rs�krade har sitt

huvudsakliga boende (permanentbostaden). F�r bostad i s�rskild boende-
form l�mnas bostadstill�gg endast f�r boende i l�genhet eller f�r boende i
en- eller tv�b�ddsrum.

8 �

Bostadstill�gg l�mnas inte f�r s�dan bostadskostnad som fastst�lls med

beaktande av den f�rs�krades inkomst.

Samordning med bostadsbidrag

9 �

Bostadstill�gg l�mnas inte f�r bostadskostnad till den del bostads-

kostnaden motsvaras av prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap.

F�rm�nstiden

10 �

Bostadstill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan,

dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden.

11 �

Ett beslut om bostadstill�gg f�r avse en tid av 12 m�nader. Om det

finns s�rskilda sk�l f�r bostadstill�gg beviljas f�r l�ngre tid, dock l�ngst f�r
en tid av 36 m�nader.

102 kap. Ber�kning av bostadstill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2

6 ��.

Vidare finns best�mmelser om
ber�kning av bidragsgrundande inkomst i 713 och 15 ��,

ber�kning av reduceringsinkomst i 1619 ��,

h�ktade eller intagna m.fl. i 20 �,

ber�kning av bostadstill�gg i 2125 ��, och

ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg i 2630 ��.

240

SFS 2010:110

Avd. G

Allm�nna best�mmelser

Ber�kningsunderlag

2 �

Storleken p� bostadstill�gget �r beroende av den f�rs�krades och, om

den f�rs�krade �r gift, �ven makens

bidragsgrundande inkomst, och

reduceringsinkomst.

Bidragsgrundande inkomst

3 �

N�r det g�ller bostadstill�gg avses med bidragsgrundande inkomst den

inkomst enligt 7

15 �� f�r �r r�knat, som n�gon kan antas komma att f� un-

der den n�rmaste tiden.

4 �

I fr�ga om en f�rs�krad som �r gift ber�knas den bidragsgrundande in-

komsten f�r den f�rs�krade och hans eller hennes make var f�r sig.

Reduceringsinkomst

5 �

N�r det g�ller bostadstill�gg avses med reduceringsinkomst den bi-

dragsgrundande inkomst som �terst�r efter det att ber�kning gjorts enligt
16

19 ��.

6 �

I fr�ga om makar ska reduceringsinkomsten f�r var och en av dem be-

r�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda reduceringsinkomst.

Ber�kning av bidragsgrundande inkomst

Grundl�ggande best�mmelse

7 �

Den bidragsgrundande inkomsten �r summan av

1. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget tj�nst enligt 10 kap. 16 � in-

komstskattelagen (1999:1229),

2. ett uppskattat �verskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet ber�knat en-

ligt 8 �,

3. �verskott i inkomstslaget kapital ber�knat enligt 9 � f�r �ret f�re det �r

d� ans�kan om bostadstill�gg g�rs,

4. del av f�rm�genhet enligt 10

13 ��, och

5. vissa andra inkomster enligt 15 �.

Inkomstslaget n�ringsverksamhet

8 �

�verskott av en n�ringsverksamhet ber�knat enligt 14 kap. 21 � in-

komstskattelagen (1999:1229) ska �kas i enlighet med vad som anges i
97 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 4. Underskott av n�ringsverksamhet som av-
ses i f�rsta stycket ska minskas med avdrag som avses i 97 kap. 4 � f�rsta
stycket 1 och 4.

241

SFS 2010:110

Avd. G

Inkomstslaget kapital

9 �

�verskott i inkomstslaget kapital ska ber�knas enligt best�mmelserna i

97 kap. 5 �.

F�rm�genhet

10 �

F�rm�genhet enligt 7 � 4 ber�knas per den 31 december �ret f�re det

�r d� ans�kan om bostadstill�gg g�rs.

11 �

Till�gg till den bidragsgrundande inkomsten ska g�ras med 15 pro-

cent av den sammanlagda f�rm�genhet som �verstiger 100 000 kronor f�r
den som �r ogift och 200 000 kronor f�r makar. Det framr�knade f�rm�gen-
hetsbeloppet avrundas ned�t till helt tusental kronor.

12 �

I fr�ga om makar ska v�rdet av f�rm�genhet f�r var och en av dem

ber�knas utg�ra h�lften av deras sammanlagda f�rm�genhet efter avdrag en-
ligt 11 �.

13 �

F�rm�genheten ber�knas enligt lagen (2009:1053) om f�rm�genhet

vid ber�kning av vissa f�rm�ner.

Vissa andra inkomster

15 �

Med vissa andra inkomster enligt 7 � 5 avses detsamma som i 97 kap.

13 � f�rsta stycket 1

3 och 5 samt ers�ttning fr�n avtalsgruppsjukf�rs�k-

ringar f�r sjukdomsfall som intr�ffat f�re �r 1991.

Ber�kning av reduceringsinkomst

Grundl�ggande best�mmelser

16 �

Reduceringsinkomsten �r summan av

1. sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning, allm�n �lderspension och �nke-

pension,

2. pension och invaliditetsf�rm�n som l�mnas enligt utl�ndsk lagstiftning,
3. inkomst av kapital enligt 7 � 3,
4. del av f�rm�genhet enligt 7 � 4,
5. 50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som best�r

av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 � f�rsta stycket inkomstskattelagen
(1999:1229),

6. 50 procent av de delar av inkomsten enligt 15 � som, bortsett fr�n att

skatteplikt inte f�religger, �r av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt
67 kap. 6 � f�rsta stycket inkomstskattelagen, och

7. 80 procent av �vriga delar av den bidragsgrundande inkomsten,
minskad med ett fribelopp enligt 17

19 ��.

Fribelopp

17 �

Det fribelopp som avses i 16 � motsvarar 2,17 prisbasbelopp f�r den

som �r ogift och 1,935 prisbasbelopp f�r den som �r gift.

242

SFS 2010:110

Avd. G

18 �

Om den f�rs�krade f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning eller

motsvarande utl�ndsk f�rm�n ska i st�llet f�r vad som anges i 17 � ett av-
drag g�ras med ett belopp som motsvarar garantiniv�n f�r hel s�dan ers�tt-
ning enligt 35 kap. 18 respektive 19 �. Detta g�ller dock l�ngst till och med
m�naden f�re den d� den f�rs�krade fyller 65 �r.

19 �

Om den f�rs�krade f�r mer �n en f�rm�n som enligt 101 kap. 35 ��

ber�ttigar till bostadstill�gg, ska avdrag g�ras enligt 17 eller 18 � efter vad
som �r mest f�rm�nligt f�r honom eller henne.

H�ktade eller intagna, m.fl.

20 �

N�r den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten be-

r�knas ska den handl�ggande myndigheten bortse fr�n s�dan f�r�ndring i
utbetalning av aktivitetsers�ttning, sjukers�ttning, pensionsf�rm�ner, �ldre-
f�rs�rjningsst�d och livr�nta som f�ranleds av att den f�rs�krade

�r h�ktad,

�r intagen i kriminalv�rdsanstalt,

�r intagen i ett hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda be-

st�mmelser om v�rd av unga f�r verkst�llighet av sluten ungdomsv�rd, eller

p� grund av skyddstillsyn med s�rskild behandlingsplan vistas i ett s�-

dant familjehem eller hem f�r v�rd eller boende som avses i social-
tj�nstlagen (2001:453).

Ber�kning av bostadstill�gg

21 �

Bostadstill�gg ska motsvara differensen mellan den f�rs�krades

bostadskostnad enligt 2224 �� och

den del av reduceringsinkomsten som anges i 25 �.

22 �

Vid ber�kning av bostadstill�gg beaktas 93 procent av bostads-

kostnaden per m�nad av den del som inte �verstiger 5 000 kronor f�r den
som �r ogift och 2 500 kronor f�r den som �r gift.

F�r var och en av makar ska bostadskostnaden ber�knas till h�lften av de-

ras sammanlagda bostadskostnad.

23 �

Vid boende i tv�b�ddsrum i s�rskild boendeform beaktas inte bo-

stadskostnader till den del de �verstiger 2 250 kronor per m�nad f�r var och
en av de boende.

24 �

Vid ber�kningen av bostadskostnad enligt 22 �, f�r makar avses den

gemensamma kostnaden, ska �ven hemmavarande barns andel av bostads-
kostnaden r�knas med under f�ruts�ttning att barnet inte har fyllt 20 �r och
inte �r sj�lvf�rs�rjande. Detsamma ska g�lla s� l�nge barnet f�r f�rl�ngt
barnbidrag eller f�r studiehj�lp enligt 2 kap. studiest�dslagen (1999:1395).

25 �

Den del av reduceringsinkomsten som avses i 21 � �r

62 procent av inkomsten till den del den inte �verstiger ett prisbasbelopp,
och
50 procent av inkomsten till den del den �verstiger ett prisbasbelopp.

243

SFS 2010:110

Avd. G

Ber�kning av s�rskilt bostadstill�gg

Huvudregel

26 �

S�rskilt bostadstill�gg ska l�mnas med det belopp som den f�rs�k-

rades inkomster efter avdrag f�r sk�lig bostadskostnad understiger en sk�lig
levnadsniv� i �vrigt, allt r�knat per m�nad.

Sk�lig bostadskostnad

27 �

Som sk�lig bostadskostnad enligt 26 � anses h�gst

6 200 kronor f�r den som �r ogift, och

3 100 kronor f�r den som �r gift.

Sk�lig levnadsniv� i �vrigt

28 �

Sk�lig levnadsniv� i �vrigt enligt 26 � anses per m�nad motsvara en

tolftedel av

1,3546 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, och

1,1446 prisbasbelopp f�r den som �r gift.

Inkomster

29 �

Vid till�mpning av 26 � ska f�ljande inkomster beaktas:

1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 1 och 2 ef-

ter avdrag f�r den skatte- och avgiftssats som f�ljer av till�mplig skattetabell
enligt 11 kap. 6 � skattebetalningslagen (1997:483). Om det f�r den f�rs�k-
rade inte kan beslutas n�gon till�mplig skattetabell ska den skatte- och av-
giftssats anv�ndas som f�ljer av den skattetabell som skulle ha varit till�mp-
lig om s�dant beslut hade kunnat fattas.

2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 3 efter av-

drag med 30 procent.

3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 4.
4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 � 5. N�r det

g�ller s�dan del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 97 kap.
13 � 1 ska den inkomsten tas upp efter avdrag f�r de skatter och avgifter som
f�ljer av best�mmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undantagits fr�n
beskattning i Sverige p� grund av 3 kap. 913 �� inkomstskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal.

5. Bostadstill�gg enligt 21 �.

30 �

Summan av inkomsterna enligt 29 � 1

3 ska alltid anses utg�ra l�gst

en tolftedel av det f�r den f�rs�krade g�llande fribeloppet enligt 17

19 ��

efter avdrag f�r ber�knad prelimin�r skatt enligt 29 � 1. I fr�ga om makar
ska inkomsterna f�r var och en av dem ber�knas utg�ra h�lften av deras sam-
manlagda inkomster.

F�r den som �r f�dd 1938 eller senare ska inkomsterna fr�n och med den

m�nad d� han eller hon fyller 65 �r, i st�llet f�r de belopp som anges i 17 �,
alltid, efter avdrag f�r ber�knad prelimin�r skatt enligt f�rsta stycket, anses
utg�ra l�gst en tolftedel av

244

SFS 2010:110

Avd. G

2,13 prisbasbelopp f�r den som �r ogift, och
1,9 prisbasbelopp f�r den som �r gift.

103 kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r bostadstill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 24 ��, och

utbetalning av bostadstill�gg i 5 och 6 ��.

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

2 �

Bostadstill�gget ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�verkar till-

l�ggets storlek har �ndrats.

3 �

Bostadstill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den

del av �rsinkomsten �ndras som utg�rs av

en f�rm�n som betalas ut av F�rs�kringskassan eller Pensions-

myndigheten,

pension enligt utl�ndsk lagstiftning, eller

avtalspension eller motsvarande ers�ttning som f�ljer av kollektivavtal.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av
s�dant belopp som avses i 102 kap. 1719 ��,
prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
taxeringsv�rde f�r annan fastighet �n s�dan som avses i 5 � lagen

(2009:1053) om f�rm�genhet vid ber�kning av vissa f�rm�ner.

4 �

En �ndring av bostadstill�gget ska g�lla fr�n och med m�naden efter

den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. En �ndring av bo-
stadstill�gget ska dock g�lla fr�n och med den m�nad under vilken de f�rh�l-
landen har uppkommit som f�ranleder �ndringen, om f�rh�llandena avser
hela den m�naden. G�ller det h�jning av till�gget ska �ven 101 kap. 10 � be-
aktas.

Utbetalning av bostadstill�gg

5 �

Bostadstill�gg ska betalas ut m�nadsvis. �rsbeloppet ska avrundas till

n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv.

6 �

Bostadstill�gg som understiger 25 kronor per m�nad betalas inte ut.

Om s�rskilt bostadstill�gg ing�r eller om �ldref�rs�rjningsst�d betalas ut,
ska dock bostadstill�gget alltid betalas ut.

245

SFS 2010:110

Avd. H

AVD. H VISSA GEMENSAMMA BEST�MMELSER

I Inledande best�mmelse

104 kap. Inneh�ll

1 �

I avdelning H finns

gemensamma best�mmelser om f�rm�ner m.m. i 105108 kap.,

gemensamma best�mmelser om handl�ggning m.m. i 109115 kap., och

vissa organisatoriska best�mmelser i 116 och 117 kap.

II Gemensamma best�mmelser om f�rm�ner m.m.

105 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns

best�mmelser om f�rm�ner vid verkst�llighet i anstalt eller v�rd p�

institution m.m. i 106 kap.,

andra gemensamma best�mmelser om f�rm�ner i 107 kap., och

best�mmelser om �terkrav och r�nta i 108 kap.

106 kap. F�rm�ner vid verkst�llighet i anstalt eller v�rd p�
institution m.m.

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
familjef�rm�ner i 411 ��,

f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 1222 ��,

s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 2325 ��,

f�rm�ner vid �lderdom i 2629 ��,

f�rm�ner till efterlevande i 3034 ��, och

bostadsst�d i 35 och 36 ��.

Slutligen finns gemensamma best�mmelser i 37

40 ��.

Inledande best�mmelser

2 �

I detta kapitel finns best�mmelser om n�r ers�ttning enligt denna balk

inte l�mnas, begr�nsas till sitt belopp eller betalas ut till n�gon annan under
tid n�r en person �r h�ktad, �r intagen i anstalt, v�rdas p� institution eller av
n�gon annan anledning �n sjukdom �r omh�ndertagen p� det allm�nnas be-
kostnad eller fullg�r plikttj�nstg�ring.

Vidare finns i detta kapitel best�mmelser om n�r en person under s�dan

tid som anges i f�rsta stycket ska betala f�r sitt uppeh�lle genom att den
handl�ggande myndigheten g�r avdrag fr�n ers�ttningen.

3 �

Om inte n�got annat s�rskilt anges ska den som �r h�ktad, �r intagen i

kriminalv�rdsanstalt eller annars p� det allm�nnas bekostnad �r om-
h�ndertagen, och som olovligen avviker fr�n placeringen, vid till�mpning av
best�mmelserna i detta kapitel fortfarande anses som h�ktad, intagen respek-
tive omh�ndertagen.

246

SFS 2010:110

Avd. H

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket ska ocks� g�lla den som vistas utanf�r

anstalt med anledning av permission.

Familjef�rm�ner

Graviditetspenning och f�r�ldrapenningsf�rm�ner

4 �

Best�mmelserna i 12

14 �� till�mpas �ven i fr�ga om graviditets-

penning och tillf�llig f�r�ldrapenning.

5 �

Om en kvinna vid tiden f�r f�rlossningen �r intagen i kriminal-

v�rdsanstalt eller ett hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda be-
st�mmelser om v�rd av unga, f�r F�rs�kringskassan p� framst�llning av f�-
rest�ndaren f�r inr�ttningen besluta att den f�r�ldrapenning som kvinnan har
r�tt till ska betalas ut till f�rest�ndaren att anv�ndas f�r kvinnans och barnets
nytta.

Barnbidrag

6 �

Om socialn�mnden beg�r det f�r F�rs�kringskassan besluta att familje-

hemsf�r�lder till ett barn som har placerats av socialn�mnden ska f� barnbi-
draget.

Har ett barn placerats i enskilt hem av n�gon annan �n socialn�mnden, f�r

F�rs�kringskassan besluta att familjehemsf�r�ldern ska f� barnbidraget om
den som annars skulle f� bidraget beg�r det.

7 �

Om ett barn vid ing�ngen av en viss m�nad v�rdas i ett hem f�r v�rd el-

ler boende inom socialtj�nsten, har det kommunala organ som svarar f�r
v�rdkostnaden r�tt att f� barnbidraget f�r den m�naden som bidrag till denna
kostnad. Uppkommer �verskott, ska detta redovisas till den som annars �r
ber�ttigad att f� bidraget.

Underh�llsst�d

8 �

Underh�llsst�d l�mnas inte f�r s�dan kalenderm�nad d� barnet under

hela m�naden

1. p� statens bekostnad f�r v�rd p� institution eller annars kost och logi,
2. bor i familjehem eller bostad med s�rskild service f�r barn och ung-

domar enligt lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktions-
hindrade, eller

3. v�rdas i familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten.

V�rdbidrag

9 �

F�r den som v�rdas p� en institution som tillh�r eller till vars drift det

betalas ut bidrag fr�n staten, en kommun eller ett landsting, l�mnas v�rdbi-
drag endast om v�rden kan ber�knas p�g� h�gst sex m�nader. Detsamma
g�ller om han eller hon v�rdas utanf�r institutionen genom dess f�rsorg eller
i annat fall v�rdas utanf�r en s�dan institution och staten, kommunen eller
landstinget �r huvudman f�r v�rden.

247

SFS 2010:110

Avd. H

10 �

�r den ber�knade v�rdtiden l�ngre �n sex m�nader kan v�rdbidrag,

utan hinder av det som f�reskrivs i 9 �, l�mnas f�r ett sv�rt sjukt barn under
h�gst tolv m�nader om en f�r�lder i betydande omfattning regelbundet beh�-
ver vara n�rvarande p� institutionen som en del av behandlingen av barnet.

11 �

Om den f�r vilken v�rdbidrag inte l�mnas p� grund av 9 � tillf�lligt

inte v�rdas genom huvudmannens f�rsorg, l�mnas bidrag f�r s�dan tid om
denna uppg�r till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar i f�ljd.

F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada

Sjukpenning

12 �

Sjukpenning l�mnas inte f�r tid n�r den f�rs�krade

1. fullg�r n�gon annan tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total-

f�rsvarsplikt �n grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar,

2. �r intagen i s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda

best�mmelser om v�rd av unga med st�d av 3 � samma lag,

3. �r h�ktad eller intagen i kriminalv�rdsanstalt, eller
4. i annat fall �n som anges i 2 eller 3 av n�gon annan orsak �n sjukdom

tagits om hand p� det allm�nnas bekostnad.

13 �

F�r varje dag d� en f�rs�krad som f�r sjukpenning vistas i ett s�dant

familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten som ger v�rd
och behandling �t missbrukare av alkohol eller narkotika, ska han eller hon
betala f�r sitt uppeh�lle p� beg�ran av den som svarar f�r v�rdkostnaderna.

14 �

Utan hinder av best�mmelserna i 12 � l�mnas sjukpenning till f�r-

s�krad som avses under 3 i den paragrafen vid sjukdom som intr�ffar n�r han
eller hon f�r vistas utom anstalt och bereds tillf�lle att f�rv�rvsarbeta.

Rehabiliteringspenning

15 �

Best�mmelserna i 12

14 �� till�mpas �ven i fr�ga om rehabiliterings-

penning.

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning

16 �

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning l�mnas inte f�r tid efter det att

den f�rs�krade sextio dagar i f�ljd varit frihetsber�vad p� grund av att han
eller hon �r

1. h�ktad eller intagen i anstalt, eller
2. intagen i ett hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda be-

st�mmelser om v�rd av unga f�r verkst�llighet av sluten ungdomsv�rd.

F�rm�nerna l�mnas dock �ter fr�n och med den trettionde dagen f�re

frigivningen.

17 �

Utan hinder av 16 � l�mnas sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning f�r

tid under vilken den f�rs�krade vistas utanf�r anstalt enligt 56 eller 58 � la-
gen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt.

248

SFS 2010:110

Avd. H

18 �

F�rs�kringskassan f�r medge en n�ra anh�rig, som f�r sitt uppeh�lle

�r beroende av den f�rs�krade, r�tt att helt eller delvis f� sjukers�ttning eller
aktivitetsers�ttning som enligt 16 � annars inte ska l�mnas. Utbetalning av
del av f�rm�n till n�ra anh�rig ska i f�rsta hand ske fr�n inkomstrelaterad er-
s�ttning.

19 �

Om en f�rs�krad som f�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning vis-

tas i ett familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten p�
grund av skyddstillsyn med s�rskild behandlingsplan, ska han eller hon f�r
varje dag betala f�r sitt uppeh�lle n�r staten bekostar vistelsen. Detsamma
g�ller f�r tid n�r den f�rs�krade vistas utanf�r anstalt enligt 56 � lagen
(1974:203) om kriminalv�rd i anstalt.

Arbetsskadeers�ttning m.m.

20 �

Best�mmelserna i 12

14 �� till�mpas �ven i fr�ga om sjukpenning

enligt 40, 43 och 44 kap.

Best�mmelserna i 16

19 �� till�mpas �ven i fr�ga om livr�nta till den f�r-

s�krade enligt 41, 43 och 44 kap.

Smittb�rarpenning

21 �

Best�mmelserna i 1214 �� till�mpas �ven i fr�ga om smittb�rar-

penning.

N�rst�endepenning

22 �

Best�mmelserna i 12 och 14 �� till�mpas �ven i fr�ga om n�rst�en-

depenning.

S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder

Handikappers�ttning

23 �

Best�mmelserna i 9 och 11 �� till�mpas �ven i fr�ga om handikapp-

ers�ttning.

Assistansers�ttning

24 �

Assistansers�ttning l�mnas inte f�r tid n�r den funktionshindrade

1. v�rdas p� en institution som tillh�r staten, en kommun eller ett lands-

ting,

2. v�rdas p� en institution som drivs med bidrag fr�n staten, en kommun

eller ett landsting,

3. bor i en gruppbostad, eller
4. vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt

9 � 10 lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade.

249

SFS 2010:110

Avd. H

25 �

Om det finns s�rskilda sk�l kan assistansers�ttning l�mnas �ven under

tid n�r den funktionshindrade v�rdas p� sjukhus under en kortare tid eller
deltar i verksamhet enligt 24 � 4.

F�rm�ner vid �lderdom

26 �

Best�mmelserna i 27

29 �� g�ller allm�n �lderspension, s�rskilt pen-

sionstill�gg och �ldref�rs�rjningsst�d. N�r det g�ller �ldref�rs�rjningsst�d
till�mpas �ven det som f�reskrivs om bostadstill�gg i 35 �.

27 �

Den f�rs�krade ska betala f�r sitt uppeh�lle f�r varje dag som han el-

ler hon

1. �r h�ktad eller intagen i anstalt, eller
2. vistas i familjehem eller hem f�r v�rd eller boende inom socialtj�nsten

p� grund av skyddstillsyn med s�rskild behandlingsplan.

Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem f�r v�rd eller boende g�ller detta

endast n�r staten bekostar vistelsen.

28 �

Den f�rs�krade ska inte betala f�r sitt uppeh�lle n�r han eller hon vis-

tas utanf�r anstalt enligt 58 � lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt.

29 �

Den f�rs�krade ska inte betala f�r sitt uppeh�lle n�r han eller hon �r

ber�ttigad till sjukers�ttning eller livr�nta men f�rm�nen enligt 16 eller 20 �
inte ska l�mnas.

F�rm�ner till efterlevande

Omst�llnings-, �nke- och garantipension

30 �

Om den som f�r garantipension till omst�llningspension sedan minst

trettio dagar i f�ljd �r intagen i kriminalv�rdsanstalt eller �r h�ktad ska, fr�n
och med den trettiof�rsta dagen, garantipensionen l�mnas med h�gst ett be-
lopp som inneb�r att denna tillsammans med omst�llnings- eller �nkepensio-
nen per m�nad uppg�r till 4,5 procent av prisbasbeloppet.

Denna begr�nsning g�ller inte f�r tid under vilken den pensionsber�tti-

gade vistas utanf�r anstalt enligt 56 eller 58 � lagen (1974:203) om kriminal-
v�rd i anstalt.

31 �

Om den som f�r omst�llningspension, garantipension till omst�ll-

ningspension eller �nkepension vistas i ett familjehem eller hem f�r v�rd el-
ler boende inom socialtj�nsten p� grund av skyddstillsyn med s�rskild be-
handlingsplan ska han eller hon f�r varje dag betala f�r sitt uppeh�lle n�r sta-
ten bekostar vistelsen. Detsamma g�ller f�r tid n�r en pensionsber�ttigad vis-
tas utanf�r anstalt enligt 56 � lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt.

32 �

Best�mmelserna i 30 och 31 �� g�ller endast under f�ruts�ttning att

den pensionsber�ttigade inte dessutom f�r allm�n �lderspension eller
�ldref�rs�rjningsst�d.

250

SFS 2010:110

Avd. H

Efterlevandest�d

33 �

Om ett barn sedan minst trettio dagar i f�ljd p� statens bekostnad v�r-

dats p� anstalt eller annars f�tt kost och bostad, f�r efterlevandest�d inte
l�mnas. S�dan f�rm�n f�r dock l�mnas f�r tid n�r barnet �r inackorderat vid
sameskola.

34 �

Best�mmelserna i 33 � hindrar inte att efterlevandest�d l�mnas i fr�ga

om en elev i specialskola f�r tid n�r eleven vistas utom skolan. F�r s�dan tid
ska 11 � till�mpas p� motsvarande s�tt.

Bostadsst�d

35 �

Om en f�rs�krad som har r�tt till bostadstill�gg vistas eller bor i en

s�rskild boendeform eller i ett liknande boende �r han eller hon ber�ttigad
till bostadstill�gg f�r sin ursprungliga permanentbostad under h�gst sex m�-
nader fr�n det att den handl�ggande myndigheten har bed�mt vistelsen eller
boendet i den s�rskilda boendeformen som stadigvarande.

36 �

I fr�ga om en f�rs�krad som har r�tt till bostadstill�gg och som �r in-

tagen i anstalt och avtj�nar f�ngelsestraff som �verstiger tv� �r l�mnas bo-
stadstill�gg under l�ngst tv� m�nader efter det att vistelsen i anstalten inled-
des eller f�ngelsestraffet b�rjade verkst�llas p� n�got annat s�tt. Bostadstill-
l�gg f�r dock l�mnas f�r tiden fr�n och med den tredje m�naden f�re den
m�nad d� frigivning ska ske eller fr�n och med den m�nad d� den intagne
p�b�rjar en vistelse utanf�r anstalt enligt 58 � lagen (1974:203) om krimi-
nalv�rd i anstalt.

Gemensamma best�mmelser

Ers�ttning endast f�r del av kalenderm�nad

37 �

Ska ers�ttning betalas ut endast f�r del av en kalenderm�nad, be-

r�knas ers�ttningen f�r varje dag till en trettiondel av m�nadsbeloppet och
avrundas till n�rmaste h�gre krontal. Detsamma g�ller om garantipension till
omst�llningspension ska minskas enligt 30 � f�r del av kalenderm�nad.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller inte f�r f�rm�ner som ber�knas per

dag.

Avdrag f�r kostnader f�r uppeh�lle

38 �

N�r en person ska betala f�r sitt uppeh�lle enligt detta kapitel ska

betalningen ske genom att den handl�ggande myndigheten, efter skatteav-
drag enligt skattebetalningslagen (1997:483), g�r avdrag fr�n ers�ttningen
n�r den ska betalas ut.

N�r det g�ller graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning,

rehabiliteringspenning och smittb�rarpenning ska det inneh�llna beloppet
betalas ut till den som har beg�rt avdraget.

39 �

Avdrag f�r kostnad som avses i 38 � ska ber�knas till 80 kronor f�r

dag.

251

SFS 2010:110

Avd. H

N�r det g�ller graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning,

rehabiliteringspenning och smittb�rarpenning f�r avdraget utg�ra h�gst en
tredjedel av ers�ttningens belopp efter skatteavdrag. I �vriga fall f�r avdraget
utg�ra h�gst en tredjedel av f�rm�nernas m�nadsbelopp efter skatteavdrag
delat med 30. Avdraget p� f�rm�nen ska avrundas till n�rmaste l�gre kron-
tal.

40 �

Om den som ska betala f�r sitt uppeh�lle f�r flera f�rm�ner enligt

denna balk f�r samma tid, ska endast ett avdrag g�ras fr�n de sammanlagda
ers�ttningarna.

107 kap. Andra gemensamma best�mmelser om f�rm�ner

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

sammantr�ffande av f�rm�ner vid retroaktiv utbetalning i 2

5 ��,

sjukdom, skada eller d�dsfall p� grund av brott i 6

8 ��,

utm�tning, pants�ttning och �verl�telse av fordran i 9

11 ��,

preskription i 12

16 ��, och

skadest�nd i 17 och 18 ��.

Sammantr�ffande av f�rm�ner vid retroaktiv utbetalning

2 �

Om F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en er-

s�ttning enligt denna balk till en f�rs�krad och n�gon av myndigheterna se-
nare beviljar den f�rs�krade en annan ers�ttning enligt balken retroaktivt f�r
samma tid som den tidigare utbetalade ers�ttningen avser g�ller f�ljande.
Avdrag p� den retroaktiva ers�ttningen ska g�ras med det belopp som �ver-
stiger vad som skulle ha betalats ut f�r perioden om beslut om b�da ers�tt-
ningarna hade fattats samtidigt.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r den f�rst utbetalda er-

s�ttningen �r en s�dan ers�ttning enligt n�gon annan f�rfattning som
F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetsl�shetskassa fattar
beslut om.

3 �

Vid utbetalning av �ldref�rs�rjningsst�d f�r f�rfluten tid till en bi-

dragsber�ttigad, vars make tidigare har f�tt en s�dan f�rm�n f�r samma tid,
ska den senare f�rm�nen minskas p� s�dant s�tt att det sammanlagda belop-
pet under denna tid motsvarar de ers�ttningar som skulle ha betalats ut om
beslut om b�da ers�ttningarna hade fattats samtidigt.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven bostadstill�gg.

4 �

Vid utbetalning av efterlevandepension f�r tid f�re ans�knings-

m�naden ska beloppet minskas om det f�r samma tid tidigare har betalats ut
efterlevandepension till n�gon annan efterlevande. Minskningen ska ske
med det belopp som �verstiger vad som skulle ha betalats ut om beslut om
b�da ers�ttningarna hade fattats samtidigt.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven efterlevandelivr�nta.

252

SFS 2010:110

Avd. H

5 �

Om n�gon som har r�tt till periodisk ers�ttning enligt denna balk har

f�tt ekonomiskt bist�nd enligt 4 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453) f�r re-
troaktivt beviljad ers�ttning p� beg�ran av socialn�mnden betalas ut till
n�mnden. Betalning till socialn�mnden f�r g�ras, till den del den ers�tt-
ningsber�ttigade inte har �terbetalat bist�ndet och det �terst�ende beloppet
�verstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialn�mnden
sammanlagt har betalat ut till den ers�ttningsber�ttigade och dennes familj
f�r eller under den tid som den retroaktiva ers�ttningen avser.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller inte barnbidrag och assistans-

ers�ttning.

Sjukdom, skada eller d�dsfall p� grund av brott

6 �

Ers�ttning p� grund av sjukdom eller skada som betalas ut av F�r-

s�kringskassan f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r ber�ttigad till er-
s�ttningen har �dragit sig sjukdomen eller skadan vid upps�tligt brott som
han eller hon har d�mts f�r genom dom som har vunnit laga kraft.

7 �

Den som genom brottslig g�rning upps�tligen har ber�vat n�gon livet

eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 � brottsbalken har inte r�tt
till efterlevandepension, efterlevandest�d eller efterlevandelivr�nta efter den
avlidne.

F�rm�nerna f�r dras in eller s�ttas ned, om den efterlevande p� n�got an-

nat s�tt �n som anges i f�rsta stycket har v�llat d�dsfallet genom en handling
f�r vilken ansvar �d�mts honom eller henne genom dom som vunnit laga
kraft.

8 �

Om den som skulle ha haft r�tt till premiepension till efterlevande har

beg�tt ett brott som avses i 14 kap. 15 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104)
mot pensionsspararen eller har medverkat till ett s�dant brott p� det s�tt som
anges d�r, ska den paragrafen g�lla f�r r�tten till premiepension till efter-
levande.

Utm�tning, pants�ttning och �verl�telse av fordran

9 �

En f�rs�krads fordran p� ers�ttning som innest�r hos F�rs�krings-

kassan eller Pensionsmyndigheten f�r inte utm�tas. En fordran p� s�dan er-
s�ttning f�r inte heller pants�ttas eller �verl�tas innan den �r tillg�nglig f�r
lyftning.

10 �

Best�mmelserna i 9 � hindrar inte utm�tning enligt best�mmelserna i

7 kap. uts�kningsbalken.

11 �

Best�mmelserna i 9 och 10 �� g�ller �ven f�r tillgodohavande p�

premiepensionskonto.

253

SFS 2010:110

Avd. H

Preskription

Huvudregler

12 �

Om en ers�ttning enligt denna balk inte har lyfts f�re utg�ngen av an-

dra �ret efter det d� beloppet blev tillg�ngligt f�r lyftning, �r fordran p� be-
loppet preskriberad.

Barnbidrag

13 �

Om barnbidrag inte har lyfts f�re utg�ngen av �ret efter det d� bidra-

get blev tillg�ngligt f�r lyftning �r fordran preskriberad.

Underh�llsst�d

14 �

Om underh�llsst�d inte har lyfts inom sju m�nader efter utg�ngen av

den m�nad d� beloppet blev tillg�ngligt f�r lyftning, �r fordran preskriberad.

Bilst�d

15 �

Om bilst�d inte har anv�nts inom sex m�nader fr�n det att den som

beviljats bilst�d f�tt besked om att st�det kan betalas ut �r fordran pre-
skriberad.

Preskriptionslagen

16 �

Preskriptionslagen (1981:130) g�ller f�r en enskilds fordringar enligt

balken endast n�r detta �r s�rskilt angivet.

Skadest�nd

17 �

Om n�gon har r�tt till ers�ttning enligt denna balk, �r detta inte n�got

hinder mot att g�ra g�llande anspr�k p� skadest�nd ut�ver ers�ttningen.

18 �

Ers�ttning enligt denna balk f�r inte kr�vas �ter fr�n den som �r skyl-

dig att betala skadest�nd till den ers�ttningsber�ttigade.

108 kap. �terkrav och r�nta

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

�terbetalning av ers�ttning i 210 ��,

eftergift i 1114 ��,

r�nta i 1518 ��,
dr�jsm�lsr�nta i 19 och 20 ��,
eftergift av r�nta och dr�jsm�lsr�nta i 21 �, och
avdrag p� ers�ttning (kvittning) i 22, 24 och 25 ��.

254

SFS 2010:110

Avd. H

�terbetalning av ers�ttning

Huvudregler

2 �

F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten ska besluta om �ter-

betalning av ers�ttning som den har beslutat enligt denna balk, om den f�r-
s�krade eller, i f�rekommande fall, den som annars har f�tt ers�ttningen har
orsakat att denna har l�mnats felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp genom
att

1. l�mna oriktiga uppgifter, eller
2. underl�ta att fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet.
Detsamma g�ller om ers�ttning i annat fall har l�mnats felaktigt eller med

ett f�r h�gt belopp och den som f�tt ers�ttningen har insett eller sk�ligen
borde ha insett detta.

3 �

I fr�ga om efterlevandepension, efterlevandest�d, livr�nta till efter-

levande och premiepension till efterlevande kan beslut om �terbetalning
meddelas �ven n�r den avlidne p� s�tt som anges i 2 � f�rsta stycket har or-
sakat att ers�ttning betalats ut felaktigt eller med ett f�r h�gt belopp.

Minskad pensionsr�tt m.m.

4 �

Har inkomst-, till�ggs- eller efterlevandepension betalats ut och mins-

kas d�refter pensionsr�tt eller pensionspo�ng p� grund av bristande eller un-
derl�ten avgiftsbetalning enligt 61 kap. 9 respektive 21 � ska Pensionsmyn-
digheten besluta om �terbetalning av f�r mycket utbetald pension.

5 �

Om en tj�nsteman enligt 2 � lagen (2002:125) om �verf�ring av v�rdet

av pensionsr�ttigheter till och fr�n Europeiska gemenskaperna har �verf�rt
v�rdet av pensionsr�tt f�r inkomstpension och v�rdet av r�tt till till�ggspen-
sion till gemenskaperna och den fastst�llda pensionsr�tten f�r inkomstpen-
sion eller fastst�llda pensionspo�ng d�refter har s�nkts, ska Pensionsmyn-
digheten i de fall som anges i 6 � �terkr�va av honom eller henne det som
har �verf�rts f�r mycket.

6 �

�terkrav enligt 5 � ska ske om s�nkningen beror p� att pensions-

grundande inkomst av annat f�rv�rvsarbete har s�nkts eller p� att pen-
sionsr�tt eller pensionspo�ng inte borde ha tillgodor�knats till f�ljd av be-
st�mmelserna i 61 kap. 9 respektive 21 � om bristande eller underl�ten av-
giftsbetalning. I andra fall ska beloppet �terkr�vas endast om den som �ver-
f�rt v�rdet av pensionsr�ttigheter genom att l�mna oriktiga uppgifter eller
genom att underl�ta att fullg�ra en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet har
orsakat att pensionsr�tt eller pensionspo�ng har fastst�llts felaktigt eller med
ett f�r h�gt belopp.

N�rmare om premiepension

7 �

Pensionsmyndigheten ska besluta om �terbetalning enligt 2 � av pre-

miepension bara om felet belastar �vriga pensionssparare eller kan inneb�ra
en avsev�rd p�verkan p� framtida utbetalningar av pension till pensionsspa-
raren. Detta g�ller ocks� i fr�ga om premiepension till efterlevande.

255

SFS 2010:110

Avd. H

Underh�llsst�d

8 �

Har underh�llsst�d l�mnats felaktigt eller med f�r h�gt belopp, ska

F�rs�kringskassan besluta om �terkrav av beloppet fr�n den som det har be-
talats ut till, �ven om f�ruts�ttningarna enligt 2 � inte �r uppfyllda.

Bostadsbidrag

9 �

Har bostadsbidrag l�mnats felaktigt eller med f�r h�gt belopp ska F�r-

s�kringskassan besluta om �terbetalning �ven i andra fall �n som avses i 2 �
eller i best�mmelserna om avst�mning enligt 98 kap. 6 �.

Interimistiska beslut

10 �

Om ett s�dant interimistiskt beslut som avses i 112 kap. 2 � har fattats

och det senare best�ms att ers�ttning inte ska l�mnas eller ska l�mnas med
l�gre belopp f�religger inte skyldighet att betala tillbaka utbetalad ers�ttning
i andra fall �n som anges i 2 �.

N�r det g�ller assistansers�ttning f�religger dock, ut�ver det som anges i

2 �, �terbetalningsskyldighet f�r ers�ttning som inte har anv�nts f�r k�p av
personlig assistans eller f�r kostnader f�r personliga assistenter.

Eftergift

Huvudregel

11 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r den handl�ggande myndigheten helt

eller delvis efterge krav p� �terbetalning enligt 2

10 ��.

Bostadsbidrag

12 �

Vid bed�mningen av om det finns s�rskilda sk�l f�r eftergift av bo-

stadsbidrag ska s�rskilt beaktas vilken f�rm�ga s�kanden och dennes meds�-
kande har att kunna betala tillbaka bidraget.

13 �

Om s�kanden eller dennes meds�kande medvetet eller av oaktsamhet

l�mnat felaktiga uppgifter till grund f�r bed�mningen av r�tten till bostads-
bidrag, f�r kravet p� �terbetalning inte efterges.

14 �

F�r att r�tten till eftergift ska kunna pr�vas n�r det g�ller bostads-

bidrag ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 �� att anm�la �ndrade f�r-
h�llanden ha fullgjorts av s�kanden och dennes meds�kande. Om de inte har
anm�lt �ndrade f�rh�llanden kan fr�gan om eftergift �nd� pr�vas om de inte
sk�ligen borde ha insett att de var skyldiga att g�ra en s�dan anm�lan.

R�nta

Huvudregler

15 �

Den som �r �terbetalningsskyldig enligt best�mmelserna i 26, 8 eller

9 � ska betala r�nta p� det �terkr�vda beloppet om den handl�ggande myn-
digheten avseende det �terkr�vda beloppet har

256

SFS 2010:110

Avd. H

1. tr�ffat avtal med honom eller henne om en avbetalningsplan, eller
2. medgett honom eller henne anst�nd med betalningen.
R�ntan ska ber�knas fr�n den dag d� avtalet om avbetalningsplanen tr�ffa-

des eller anst�ndet medgavs. R�nta ska dock inte betalas f�r tid innan �ter-
kravet har f�rfallit till betalning.

16 �

R�ntan enligt 15 � ska tas ut efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt

�verstiger statens utl�ningsr�nta med 2 procentenheter.

Premiepension

17 �

Den som �r �terbetalningsskyldig f�r premiepension enligt 2 � ska

betala r�nta p� det felaktigt utbetalda beloppet med basr�nta enligt 19 kap.
3 � skattebetalningslagen (1997:483) fr�n utbetalningsdagen till och med da-
gen f�r Pensionsmyndighetens beslut om �terkrav.

Best�mmelsen i 15 � till�mpas inte i fr�ga om premiepension.

Bostadsbidrag

18 �

R�nta ska inte tas ut p� s�dan avgift som avses i 98 kap. 7 � andra

stycket.

Dr�jsm�lsr�nta

Huvudregel

19 �

Om ett belopp som har �terkr�vts enligt best�mmelserna i 26, 8 eller

9 � inte betalas i r�tt tid, ska dr�jsm�lsr�nta tas ut p� beloppet.

F�r uttag av dr�jsm�lsr�nta g�ller i till�mpliga delar r�ntelagen

(1975:635).

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena till�mpas inte i fr�ga om pre-

miepension.

Bostadsbidrag

20 �

Dr�jsm�lsr�nta ska inte tas ut p� s�dan avgift som avses i 98 kap. 7 �

andra stycket.

Eftergift av r�nta och dr�jsm�lsr�nta

Huvudregel

21 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r den handl�ggande myndigheten helt

eller delvis efterge krav p� r�nta och dr�jsm�lsr�nta enligt 1517 och 19 ��.

Avdrag p� ers�ttning (kvittning)

Allm�nna best�mmelser

22 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r, i den utstr�ckning

det �r sk�ligt, g�ra avdrag p� ers�ttning enligt denna balk om den ers�tt-

257

SFS 2010:110

Avd. H

ningsber�ttigade enligt beslut av samma myndighet �r �terbetalningsskyldig
f�r en ers�ttning som l�mnats p� grund av denna balk eller n�gon annan f�r-
fattning.

Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas inte i fr�ga om ers�ttning till

v�rdgivare enligt lagen (2008:145) om statligt tandv�rdsst�d.

N�rmare om f�rm�ner till efterlevande

24 �

Om Pensionsmyndigheten har beslutat om �terbetalning av inkomst-

grundad efterlevandepension och det till f�ljd av beslutet om s�nkt s�dan
pension beviljas efterlevandest�d eller garantipension till omst�llnings-
pension retroaktivt f�r samma tid, ska avdrag f�r den �terkr�vda pensionen i
f�rsta hand g�ras p� den retroaktivt beviljade f�rm�nen, i den utstr�ckning
betalning inte redan har skett.

25 �

Om Pensionsmyndigheten har beslutat om �terbetalning av efter-

levandest�d eller garantipension till omst�llningspension, ska avdrag f�r den
�terkr�vda f�rm�nen i f�rsta hand g�ras p� retroaktivt beviljad inkomst-
grundad efterlevandepension som avser samma tid som �terkravet, i den ut-
str�ckning betalning inte redan har skett.

III Gemensamma best�mmelser om handl�ggning m.m.

109 kap. Inneh�ll m.m.

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

handl�ggning av �renden i 110 kap.,

sj�lvbetj�ningstj�nster via Internet i 111 kap.,

beslut i 112 kap.,

�ndring, ompr�vning och �verklagande av beslut i 113 kap.,

behandling av personuppgifter i 114 kap., och

straffbest�mmelser i 115 kap.

110 kap. Handl�ggning av �renden

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningsomr�det i 2 och 3 ��,

ans�kan och anm�lan m.m. i 412 ��,

utredning och uppgiftsskyldighet i 1330 ��,

uppgiftsskyldighet f�r andra �n parter i 3137 ��,

bevisupptagning r�rande arbetsskada m.m. vid allm�n domstol i 38 �,

undantag fr�n sekretess i 3942 ��,

anm�lan om bos�ttning eller arbete i Sverige i 4345 ��,

skyldighet att anm�la �ndrade f�rh�llanden i 4651 ��, och

indragning och neds�ttning av ers�ttning i 5258 ��.

258

SFS 2010:110

Avd. H

Till�mpningsomr�det

2 �

Detta kapitel g�ller om inte annat anges vid handl�ggningen hos F�r-

s�kringskassan och Pensionsmyndigheten av �renden som avser f�rm�ner
enligt denna balk.

3 �

N�r det �r s�rskilt angivet ska best�mmelserna �ven till�mpas vid

handl�ggningen hos Skatteverket.

Ans�kan och anm�lan m.m.

Ans�kan m.m.

4 �

Den som vill beg�ra en f�rm�n (s�kanden) ska ans�ka om den skriftli-

gen. Detsamma g�ller beg�ran om �kning av en f�rm�n.

En ans�kan om en f�rm�n ska inneh�lla de uppgifter som beh�vs i �rendet

och ska vara egenh�ndigt undertecknad. Uppgifter om faktiska f�rh�llanden
ska l�mnas p� heder och samvete.

5 �

Ans�kan om f�rl�ngt underh�llsst�d enligt 18 kap. 6 � ska g�ras av

den studerande sj�lv, �ven om han eller hon �nnu inte har fyllt 18 �r.

Betr�ffande �ldref�rs�rjningsst�d och bostadstill�gg ska, om den f�r-

s�krade �r gift, uppgifter om faktiska f�rh�llanden l�mnas p� heder och sam-
vete �ven av den f�rs�krades make.

N�r det g�ller bostadsbidrag ska ett barn som avses i 96 kap. 4 � och som

�r �ver 18 �r p� ans�kningshandlingen sj�lvt intyga de uppgifter som r�r
barnet, om det inte finns s�rskilda sk�l mot det.

6 �

Ans�kan beh�ver, trots det som f�reskrivs i 4 �, inte g�ras om f�ljande

f�rm�ner:

1. Barnbidrag, i annat fall �n som avses i 15 kap. 6 �. Det finns dock s�r-

skilda best�mmelser om anm�lan som g�ller flerbarnstill�gg i 16 kap. 12 �.

2. Sjukpenning i fall som avses i 27 kap. 24 a � 3 eller d�r den f�rs�krade

annars p� grund av sjukdomen �r f�rhindrad eller har synnerliga sv�righeter
att g�ra en ans�kan.

3. Assistansers�ttning n�r kommunen har anm�lt till F�rs�kringskassan att

det kan antas att den enskilde har r�tt till s�dan ers�ttning.

Om v�rdbidrag eller handikappers�ttning har beviljats f�r begr�nsad tid

f�r den tid f�r vilken f�rm�nen ska l�mnas f�rl�ngas utan att ans�kan om
detta har gjorts.

Ytterligare best�mmelser om att f�rm�ner l�mnas utan ans�kan finns be-

tr�ffande

1. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 36 kap. 2527 ��,
2. till�ggspension i 56 kap. 6 �,
3. �nkepension i 77 kap. 13 �, och
4. premiepension till efterlevande i 92 kap. 2 � f�rsta stycket.

7 �

Oberoende av det som f�reskrivs i 6 � kan uppgifter beh�va l�mnas en-

ligt 13 �.

8 �

Best�mmelser om ans�kan via Internet finns i 111 kap. 4

7 ��.

259

SFS 2010:110

Avd. H

9 �

Best�mmelserna i 4 och 8 �� g�ller �ven i fr�ga om en s�dan ans�kan

om n�got annat �n en f�rm�n som ska g�ras enligt en best�mmelse i balken.

Avvisning av ans�kan

10 �

Om ans�kan �r s� ofullst�ndig att den inte kan l�ggas till grund f�r

n�gon pr�vning i sak ska den handl�ggande myndigheten avvisa den.

Om ans�kan inte i �vrigt uppfyller f�reskrifterna i 4 � andra stycket eller

det som annars �r s�rskilt f�reskrivet, ska myndigheten ocks� avvisa ans�-
kan om inte bristen �r av ringa betydelse.

11 �

Den handl�ggande myndigheten f�r inte avvisa ans�kan enligt 10 �

om s�kanden inte f�rst har f�relagts att avhj�lpa bristen vid p�f�ljd att ans�-
kan annars kommer att avvisas. Ett s�dant f�rel�ggande f�r delges.

Ans�kan till fel myndighet, m.m.

12 �

Om en ans�kan, anm�lan eller liknande som g�ller bostadstill�gg

eller ers�ttning p� grund av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller
44 kap. och som ska g�ras hos F�rs�kringskassan i st�llet har kommit in
till Pensionsmyndigheten, ska den anses inkommen till F�rs�kringskassan
samma dag. Detsamma ska g�lla om ans�kan, anm�lan eller liknande ska
g�ras hos Pensionsmyndigheten och den i st�llet har kommit in till F�r-
s�kringskassan.

Utredning och uppgiftsskyldighet

Huvudregler

13 �

Den handl�ggande myndigheten ska se till att �rendena blir utredda i

den omfattning som deras beskaffenhet kr�ver.

Den enskilde �r skyldig att l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r be-

d�mningen av fr�gan om ers�ttning eller i �vrigt f�r till�mpningen av denna
balk. F�r s�dant uppgiftsl�mnande g�ller �ven 4 � andra stycket, om inte s�r-
skilda sk�l talar mot det.

Utredningsbefogenheter

14 �

N�r det beh�vs f�r bed�mningen av fr�gan om ers�ttning eller i �vrigt

f�r till�mpningen av denna balk f�r den handl�ggande myndigheten

1. g�ra f�rfr�gan hos den f�rs�krades arbetsgivare, l�kare eller n�gon an-

nan som kan antas kunna l�mna beh�vliga uppgifter,

2. bes�ka den f�rs�krade,
3. beg�ra ett s�rskilt l�karutl�tande eller ett utl�tande av viss l�kare eller

n�gon annan sakkunnig, samt

4. beg�ra att den f�rs�krade genomg�r unders�kning av viss l�kare eller

n�gon annan utredning eller deltar i ett avst�mningsm�te f�r bed�mning av
den f�rs�krades medicinska tillst�nd och arbetsf�rm�ga samt behovet av och
m�jligheterna till rehabilitering.

260

SFS 2010:110

Avd. H

Utbetalning utomlands

15 �

F�r utbetalning av en f�rm�n utomlands f�r det kr�vas bevis om att

r�tten till f�rm�nen best�r.

Graviditetspenning

16 �

N�r det g�ller graviditetspenning f�r F�rs�kringskassan beg�ra att

kvinnan ger in ett utl�tande fr�n sin arbetsgivare.

F�r�ldrapenningsf�rm�ner

17 �

N�r det g�ller tillf�llig f�r�ldrapenning i fall som avses i 13 kap. 18

och 24 �� f�r F�rs�kringskassan kr�va att en f�r�lder ger in s�rskilt intyg av
arbetsgivare eller n�gon annan som kan ge upplysning om arbetsf�rh�llan-
dena.

F�rs�kringskassan f�r ocks� kr�va att en f�r�lder styrker sin r�tt till f�r-

�ldrapenningsf�rm�n i samband med f�r�ldrautbildning eller deltagande i en
behandling av ett sjukt eller funktionshindrat barn genom intyg av den som
anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen.

18 �

N�r det g�ller tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap. 22 � ska l�kar-

utl�tande ges in f�r att styrka det s�rskilda v�rd- eller tillsynsbehovet. I fall
som avses i 13 kap. 30 � ska barnets sjukdomstillst�nd styrkas med ett l�kar-
utl�tande om det inte hos F�rs�kringskassan redan finns tillr�cklig utredning
f�r att bed�ma r�tten till ers�ttning.

19 �

F�r att tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 13 kap 16 � 1 eller 2 ska l�m-

nas till en f�r�lder eller annan f�rs�krad som avses i 13 kap. 8 och 9 �� ska
f�r�ldern med intyg enligt 36 � eller p� annat s�tt styrka att barnet har varit
fr�nvarande fr�n den f�rskola, den pedagogiska omsorg, det fritidshem eller
den skola d�r barnet normalt vistas.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller dock inte f�r tid n�r barnet skulle

ha varit fr�nvarande p� grund av ferier eller om det finns s�rskilda sk�l f�r
att den tillf�lliga f�r�ldrapenningen �nd� ska betalas ut.

Underh�llsst�d

20 �

Vid till�mpning av 14 � 1 och 2 likst�lls betalningsskyldiga f�r un-

derh�llsst�d med f�rs�krade.

Sjukpenning

21 �

N�r det g�ller sjukpenning ska den f�rs�krade, om F�rs�kringskassan

beg�r det, ge in f�ljande handlingar:

1. En skriftlig s�rskild f�rs�kran avseende neds�ttningen av arbets-

f�rm�gan p� grund av sjukdom. Den s�rskilda f�rs�kran ska inneh�lla en ut-
f�rligare beskrivning av den f�rs�krades arbetsuppgifter och egna bed�m-
ning av arbetsf�rm�gan �n det som har uppgetts i ans�kan. Uppgifterna i den
s�rskilda f�rs�kran ska l�mnas p� heder och samvete.

261

SFS 2010:110

Avd. H

2. Ett utl�tande av arbetsgivaren. I utl�tandet ska det anges vilka m�j-

ligheter som finns att ta till vara den f�rs�krades arbetsf�rm�ga inom arbets-
givarens verksamhet efter �tg�rder som avses i 30 kap.

Sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning

22 �

Som villkor f�r r�tt till eller �kning av sjukers�ttning eller aktivi-

tetsers�ttning f�r det anges att den f�rs�krade under h�gst 30 dagar ska vara
intagen p� visst sjukhus eller vistas p� v�rdinr�ttning f�r f�rs�krings-
medicinsk utredning.

Arbetsskadeers�ttning m.m.

23 �

F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten och allm�n f�rvaltnings-

domstol har i den utstr�ckning som det beh�vs f�r att best�mma skadeers�tt-
ning, r�tt att hos myndighet som ut�var tillsyn �ver arbetsgivares verksam-
het beg�ra unders�kning av arbetsf�rh�llanden eller att, om det finns s�rskil-
da sk�l eller det g�ller en annan f�rs�krad �n en arbetstagare, sj�lva g�ra en
s�dan unders�kning.

Smittb�rarpenning

24 �

Till en ans�kan om smittb�rarpenning som grundas p� beslut som av-

ses i 46 kap. 5 � f�rsta stycket 1 ska det fogas en kopia av beslutet eller ett
intyg med uppgift om beslutets inneh�ll.

Till en ans�kan om smittb�rarpenning som grundas p� s�dant f�rh�llande

som anges i 46 kap. 5 � f�rsta stycket 2 eller en ans�kan om resekostnads-
ers�ttning enligt 46 kap. 20 � ska det fogas ett intyg om den f�retagna �tg�r-
den.

N�rst�endepenning

25 �

Till en ans�kan om n�rst�endepenning ska det fogas ett utl�tande av

en l�kare som ansvarar f�r den sjukes v�rd och behandling. Utl�tandet ska
inneh�lla uppgifter om den v�rdades sjukdomstillst�nd.

Kravet p� l�karutl�tande g�ller inte om det hos F�rs�kringskassan finns

utredning om det som avses i f�rsta stycket och utredningen �r tillr�cklig f�r
att bed�ma ers�ttningsfr�gan.

V�rdbidrag och handikappers�ttning

26 �

Som villkor f�r r�tt till eller �kning av v�rdbidrag eller handikapp-

ers�ttning f�r det anges att barnet respektive den f�rs�krade under h�gst
30 dagar ska vara intagen p� ett visst sjukhus.

Allm�n �lderspension

27 �

Efter f�rel�ggande av Skatteverket eller allm�n f�rvaltningsdomstol

ska den enskilde, i den omfattning och inom den tid som har angetts i f�re-

262

SFS 2010:110

Avd. H

l�ggandet, meddela s�dana upplysningar som �r av betydelse f�r till�mp-
ningen av best�mmelserna om allm�n �lderspension.

F�rm�ner till efterlevande

28 �

Som villkor f�r utbetalning av efterlevandest�d, efterlevandepension

eller efterlevandelivr�nta f�r det kr�vas en f�rklaring p� heder och samvete
av den efterlevande att denne inte vet om en f�rsvunnen person �r i livet och,
i fr�ga om livr�nta, hur eller varf�r personen har f�rsvunnit.

�r den efterlevande omyndig f�r f�rklaring enligt f�rsta stycket kr�vas

�ven fr�n hans eller hennes f�rmyndare. F�rklaring kan ocks� infordras fr�n
en god man eller f�rvaltare som har f�rordnats enligt f�r�ldrabalken.

29 �

Efterlevande som inte �r f�rs�krade likst�lls �nd� med f�rs�krade vid

till�mpning av 14 � 1 och 2 i fr�ga om deras r�tt till efterlevandef�rm�ner.

Kostnader

30 �

F�r kostnader som en f�rs�krad eller n�gon annan har med anledning

av s�dan utredning som avses i 14, 22 och 26 �� l�mnas ers�ttning i enlighet
med f�reskrifter som regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer meddelar.

F�r kostnader som en f�rs�krad har f�r l�karunders�kning eller l�kar-

utl�tande i samband med ans�kan om v�rdbidrag, sjukers�ttning, aktivi-
tetsers�ttning eller handikappers�ttning l�mnas ers�ttning enligt f�reskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�m-
mer.

Uppgiftsskyldighet f�r andra �n parter

Myndigheter, arbetsgivare m.fl.

31 �

Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare samt f�rs�kringsin-

r�ttningar ska p� beg�ran l�mna F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten,
Skatteverket och allm�n f�rvaltningsdomstol uppgifter som avser en namn-
given person n�r det g�ller f�rh�llanden som �r av betydelse f�r till�mpning-
en av denna balk.

Arbetsgivare och uppdragsgivare �r �ven skyldiga att l�mna s�dana upp-

gifter om arbetet och arbetsf�rh�llandena som beh�vs i ett �rende om arbets-
skadef�rs�kring.

Arbetsl�shetskassor

32 �

Arbetsl�shetskassor ska p� beg�ran l�mna uppgifter enligt 31 � f�rsta

stycket till Skatteverket, Pensionsmyndigheten och allm�n f�rvaltnings-
domstol i �renden om allm�n �lderspension, s�rskilt pensionstill�gg, efterle-
vandepension och efterlevandest�d.

263

SFS 2010:110

Avd. H

Banker och andra penninginr�ttningar

33 �

Banker och andra penninginr�ttningar ska p� beg�ran l�mna uppgifter

enligt 31 � f�rsta stycket till F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten och
allm�n f�rvaltningsdomstol i �renden om �ldref�rs�rjningsst�d, bostadsbi-
drag och bostadstill�gg.

Centrala studiest�dsn�mnden

34 �

Centrala studiest�dsn�mnden ska till F�rs�kringskassan l�mna upp-

gifter om vilka studerande som beviljats studiehj�lp i form av studiebidrag
f�r det andra kvartalet varje �r.

Totalf�rsvarets pliktverk och andra ansvariga f�r grundutbildning av
totalf�rsvarspliktiga

35 �

Totalf�rsvarets pliktverk ska l�mna Pensionsmyndigheten de upp-

gifter som beh�vs f�r ber�kning av pensionsgrundande belopp enligt 60 kap.
17 �.

Den som �r ansvarig f�r grundutbildning av en totalf�rsvarspliktig enligt

lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt ska underr�tta Totalf�rsvarets plikt-
verk om utbetalad dagers�ttning samt i f�rekommande fall om att utbild-
ningen har avbrutits.

Den som bedriver f�rskola, familjedaghem, fritidshem och skola m.m.

36 �

Huvudmannen f�r den f�rskola, den pedagogiska omsorg, det fri-

tidshem eller den skola d�r ett barn som inte har fyllt tolv �r normalt vistas,
ska p� beg�ran av barnets f�r�lder utf�rda s�dant intyg som avses i 19 � f�r-
sta stycket. Intygsskyldigheten, som kvarst�r till och med m�naden efter den
d� fr�nvaron upph�rde, ska fullg�ras snarast m�jligt.

37 �

Huvudmannen f�r en skola ska l�mna de uppgifter som beh�vs i fr�ga

om f�rl�ngt barnbidrag.

Bevisupptagning r�rande arbetsskada m.m. vid allm�n domstol

38 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r i �renden om arbets-

skadef�rs�kring, statligt personskadeskydd och krigsskadeers�ttning beg�ra
att tingsr�tt h�ller f�rh�r med vittne eller sakkunnig. F�r f�rh�ret ska i
till�mpliga delar g�lla det som f�reskrivs om bevisupptagning utom huvud-
f�rhandling.

Ingen �r skyldig att inst�lla sig vid en annan tingsr�tt �n den inom vars

domkrets han eller hon vistas. Ers�ttning till den som har inst�llt sig f�r att
h�ras l�mnas med sk�ligt belopp som r�tten best�mmer och betalas av den
myndighet som beg�rt f�rh�ret.

264

SFS 2010:110

Avd. H

Undantag fr�n sekretess

39 �

Sekretess hindrar inte att Skatteverket, F�rs�kringskassan, Pen-

sionsmyndigheten och allm�n f�rvaltningsdomstol p� beg�ran f�r l�mna ut
uppgifter om ers�ttningar enligt denna balk eller enligt lagstiftning om annan
j�mf�rbar ekonomisk f�rm�n till

1. en f�rs�kringsinr�ttning, ett f�rs�kringsbolag eller en arbetsgivare, om

uppgiften beh�vs f�r samordning med ers�ttning d�rifr�n, och

2. ett utl�ndskt socialf�rs�kringsorgan, om uppgiften beh�vs d�r vid till-

l�mpningen av en internationell �verenskommelse som Sverige har anslutit
sig till.

40 �

Sekretess hindrar inte att allm�n f�rvaltningsdomstol p� beg�ran f�r

l�mna ut uppgifter som avses i 39 � till en arbetsl�shetskassa, om uppgiften
beh�vs f�r samordning med ers�ttning d�rifr�n.

41 �

Sekretess hindrar inte att Skatteverket och Pensionsmyndigheten p�

beg�ran f�r l�mna ut uppgifter r�rande inkomstgrundad �lderspension eller
inkomstrelaterad efterlevandepension till en arbetsl�shetskassa, om uppgif-
ten beh�vs f�r samordning med ers�ttning d�rifr�n.

42 �

Best�mmelserna i 39 och 40 �� g�ller �ven f�r utl�mnande av uppgift

fr�n varje annan myndighet som har till uppgift att handl�gga �renden om er-
s�ttningar enligt denna balk eller enligt lagstiftning om annan j�mf�rbar eko-
nomisk f�rm�n.

Anm�lan om bos�ttning eller arbete i Sverige

43 �

Den som bos�tter sig i Sverige och som inte �r folkbokf�rd h�r ska

anm�la sig till F�rs�kringskassan.

En uts�nd statsanst�lld som avses i 5 kap. 4 � f�rsta stycket och som inte

�r folkbokf�rd h�r ska anm�la sig till F�rs�kringskassan.

44 �

En anm�lan om arbete i Sverige som g�rs av den som arbetar h�r utan

att vara bosatt i landet ska l�mnas till F�rs�kringskassan.

45 �

Den som l�mnar Sverige f�r en tid som kan antas ha betydelse f�r so-

cialf�rs�kringsskyddet enligt 5 eller 6 kap. ska anm�la detta till F�r-
s�kringskassan.

Skyldighet att anm�la �ndrade f�rh�llanden

Allm�nna best�mmelser

46 �

Den som ans�ker om, har r�tt till eller annars f�r en f�rm�n enligt

denna balk ska anm�la s�dana �ndrade f�rh�llanden som p�verkar r�tten till
eller storleken av f�rm�nen.

Det som anges i f�rsta stycket kan avse
1. bos�ttning i Sverige eller utlandsvistelse,
2. bostadsf�rh�llanden,
3. civilst�nd, v�rdnad och sammanboende med vuxen eller barn,

265

SFS 2010:110

Avd. H

4. h�lsotillst�nd,
5. f�rv�rvsarbete i Sverige eller utomlands,
6. arbetsf�rm�ga,
7. inkomstf�rh�llanden,
8. f�rm�genhetsf�rh�llanden, och
9. utl�ndsk socialf�rs�kringsf�rm�n.
Anm�lan beh�ver inte g�ras om den handl�ggande myndigheten har k�n-

nedom om �ndringen och d�rf�r saknar behov av en anm�lan.

47 �

Anm�lan enligt 46 � ska g�ras s� snart som m�jligt och senast fjorton

dagar efter det att den anm�lningsskyldige fick k�nnedom om f�r�ndringen.

Den handl�ggande myndigheten f�r, n�r det anses motiverat, kr�va att

uppgifterna l�mnas p� det s�tt som f�reskrivs i 4 �.

Anst�nd med betalningsskyldighet f�r underh�llsst�d

48 �

F�r den som �r betalningsskyldig f�r underh�llsst�d och som har be-

viljats anst�nd g�ller det som anges om anm�lningsskyldighet i 46 och 47 ��
i fr�ga om s�dana �ndrade f�rh�llanden som p�verkar r�tten till anst�nd el-
ler omfattningen av anst�ndet.

Graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning och
smittb�rarpenning

49 �

Den som �r ber�ttigad till graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldra-

penning, sjukpenning eller smittb�rarpenning �r skyldig att enligt best�m-
melserna i 47 � meddela F�rs�kringskassan sin vistelseadress n�r han eller
hon under sjukdomsfall eller annat ers�ttningsfall vistas annat �n tillf�lligt
p� annan adress �n den som angetts till F�rs�kringskassan.

Sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning

50 �

Den som f�r sjukers�ttning ska alltid g�ra anm�lan enligt best�m-

melserna i 47 � om arbetsf�rm�gan f�rb�ttras.

51 �

Anm�lan enligt 46 � av den som f�r sjukers�ttning eller aktivitets-

ers�ttning ska g�ras

1. om han eller hon avser att b�rja f�rv�rvsarbeta, innan arbetet p�b�rjas,
2. om han eller hon avser att b�rja f�rv�rvsarbeta i st�rre omfattning �n ti-

digare, innan arbetet ut�kas, och

3. om han eller hon avser att forts�tta att f�rv�rvsarbeta efter tid som avses

i 36 kap. 13 �, innan arbetet forts�tter.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� den som f�r livr�nta vid ar-

betsskada eller annan skada som avses i 4144 kap.

Indragning och neds�ttning av ers�ttning

F�rsummad uppgifts- eller anm�lningsskyldighet

52 �

Ers�ttning enligt denna balk f�r dras in eller s�ttas ned om den f�rs�k-

rade eller den som annars f�r ers�ttningen

266

SFS 2010:110

Avd. H

1. medvetet eller av grov v�rdsl�shet har l�mnat oriktig eller vilseledande

uppgift,

2. inte har l�mnat uppgift enligt 13 �, eller
3. inte har anm�lt �ndrade f�rh�llanden enligt 46, 47, 50 och 51 ��.
Indragningen eller neds�ttningen f�r avse viss tid eller g�lla tills vidare.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast om det �r fr�ga om ett f�r-
h�llande som �r av betydelse f�r r�tten till eller storleken av ers�ttningen.

V�gran att medverka i utredningen

53 �

Ers�ttning enligt denna balk f�r dras in eller s�ttas ned om den som �r

ber�ttigad till ers�ttningen utan giltig anledning v�grar att medverka till ut-
rednings�tg�rder enligt 14

19 och 2628 ��. D� g�ller 52 � andra stycket.

V�gran att f�lja l�kares f�reskrifter

54 �

Ers�ttning enligt denna balk f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r

ber�ttigad till ers�ttningen v�grar att f�lja l�kares f�reskrifter. D� g�ller 52 �
andra stycket.

Underl�tenhet att ge in l�karintyg eller f�rs�kran vid sjukdomsfall

55 �

Sjukpenning f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r ber�ttigad till

ers�ttningen underl�ter att

1. styrka neds�ttning av arbetsf�rm�gan genom l�karintyg inom f�re-

skriven tid,

2. ge in en s�dan s�rskild f�rs�kran som avses i 21 � 1, eller
3. ge in ett utl�tande av arbetsgivaren enligt 21 � 2.

Underl�tenhet att meddela vistelseadress

56 �

Graviditetspenning, tillf�llig f�r�ldrapenning, sjukpenning och smitt-

b�rarpenning f�r dras in eller s�ttas ned om den som �r ber�ttigad till ers�tt-
ningen underl�ter att meddela F�rs�kringskassan sin vistelseadress enligt
49 �.

V�gran att medverka till behandling eller rehabilitering

57 �

Ers�ttning f�r dras in eller s�ttas ned om den f�rs�krade utan giltig

anledning v�grar att medverka till

1. behandling eller rehabilitering enligt 27 kap. 6 �, eller
2. rehabiliterings�tg�rder enligt 30 kap. 7 � och 31 kap. 3 �.
Det som anges i f�rsta stycket g�ller endast
1. v�rdbidrag,
2. sjukpenning,
3. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning,
4. sjukv�rdsers�ttning vid arbetsskada,
5. livr�nta till den f�rs�krade vid arbetsskada, och
6. handikappers�ttning.

267

SFS 2010:110

Avd. H

Det som i andra stycket f�reskrivs om arbetsskada till�mpas ocks� p�

motsvarande ers�ttningar enligt 43 och 44 kap.

Information om betydelsen av v�grad medverkan

58 �

F�r att ers�ttning ska f� dras in eller s�ttas ned p� grund av att den

f�rs�krade v�grar att delta vid avst�mningsm�te enligt 14 � 4 eller be-
handling eller rehabilitering enligt 57 �, kr�vs att den f�rs�krade har infor-
merats om denna p�f�ljd.

111 kap. Sj�lvbetj�ningstj�nster via Internet

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningsomr�det i 2 �,

vad som �r sj�lvbetj�ningstj�nster i 3 �,

n�r sj�lvbetj�ningstj�nster kan anv�ndas i 4 �,

elektronisk signatur i 5 och 6 ��, och

n�r en uppgift anses ha kommit in i 7 �.

Till�mpningsomr�det

2 �

Detta kapitel g�ller i fr�ga om f�rm�ner enligt denna balk samt andra

f�rm�ner och ers�ttningar som enligt lag eller f�rordning handl�ggs av F�r-
s�kringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Kapitlet �r inte till�mpligt i fr�ga om �verklagande av beslut i annat fall

�n d� en beg�ran om ompr�vning ska anses som ett �verklagande.

Vad �r sj�lvbetj�ningstj�nster?

3 �

Med sj�lvbetj�ningstj�nster avses m�jligheter att via Internet f� till-

g�ng till personuppgifter och annan information samt utf�ra s�dana r�tts-
handlingar som anges i 4 � f�rsta stycket.

N�r kan sj�lvbetj�ningstj�nster anv�ndas?

4 �

En enskild f�r, i den utstr�ckning som framg�r av f�reskrifter som

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer, an-
v�nda sj�lvbetj�ningstj�nster f�r att

l�mna uppgifter,
g�ra anm�lningar eller ans�kningar,
f�rfoga �ver r�ttigheter, och
utf�ra andra r�ttshandlingar.
S�dana r�ttshandlingar som anges i f�rsta stycket har samma r�ttsverk-

ningar som om de utf�rts i enlighet med de f�reskrifter om formkrav som an-
nars g�ller f�r de f�rm�ner och ers�ttningar som avses i 2 � f�rsta stycket.
F�reskrifter om att uppgifter ska l�mnas p� heder och samvete ska dock all-
tid iakttas n�r sj�lvbetj�ningstj�nster anv�nds.

268

SFS 2010:110

Avd. H

Elektronisk signatur

5 �

En enskild som l�mnar uppgifter i samband med att han eller hon an-

v�nder en sj�lvbetj�ningstj�nst ska anv�nda en s�dan elektronisk signatur
som avses i 2 � lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

Om det �r fr�ga om att f� tillg�ng till personuppgifter ska certifikat, till

vilket en s�ker identifieringsfunktion �r knuten, anv�ndas f�r kontroll av an-
v�ndarens identitet.

6 �

Om det finns n�gon annan metod �n som avses i 5 � f�r identifiering

eller skydd mot f�rvanskning av uppgifter som �r tillr�ckligt s�ker med h�n-
syn till risken f�r integritetsintr�ng eller annan skada f�r dock den anv�ndas.

Elektronisk signatur ska dock alltid anv�ndas n�r uppgifter ska l�mnas p�

heder och samvete.

N�r anses en uppgift ha kommit in?

7 �

En handling eller uppgift som vid anv�ndning av en sj�lvbetj�nings-

tj�nst har �vers�nts till F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten, ska
anses ha kommit in till den myndighet till vilken �rendet h�r n�r den har an-
l�nt till den del av ett system f�r automatiserad behandling som anvisats som
mottagningsst�lle f�r sj�lvbetj�ningstj�nsten.

112 kap. Om beslut

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

interimistiska beslut i 24 ��,

n�r ett beslut blir g�llande i 5 �, och

beslut genom automatiserad behandling i 6 och 7 ��.

Interimistiska beslut

Allm�nna best�mmelser

2 �

F�r tid till dess att ett �rende har avgjorts f�r F�rs�kringskassan och

Pensionsmyndigheten besluta i fr�ga om ers�ttning fr�n samma myndighet,
om

1. det inte utan betydande dr�jsm�l kan avg�ras om r�tt till ers�ttning f�-

religger,

2. det �r sannolikt att s�dan r�tt f�religger, och
3. det �r av v�sentlig betydelse f�r den som beg�r ers�ttningen.
Ett beslut enligt f�rsta stycket f�r meddelas �ven n�r det st�r klart att r�tt

till ers�ttning f�religger men ers�ttningens belopp inte kan best�mmas utan
betydande dr�jsm�l.

3 �

Finns det sannolika sk�l att dra in eller minska en beslutad ers�ttning,

kan den handl�ggande myndigheten besluta att ers�ttningen ska h�llas inne
eller l�mnas med l�gre belopp till dess att �rendet avgjorts.

269

SFS 2010:110

Avd. H

Undantag f�r vissa f�rm�ner

4 �

Interimistiska beslut om ers�ttning enligt 2 och 3 �� f�r inte fattas i

�renden om

1. adoptionsbidrag,
2. bilst�d,
3. allm�n �lderspension,
4. s�rskilt pensionstill�gg, eller
5. efterlevandepension och efterlevandest�d.
Interimistiska beslut enligt 3 � f�r inte fattas i �renden om assistans-

ers�ttning.

N�r ett beslut blir g�llande

5 �

En myndighets eller en allm�n f�rvaltningsdomstols beslut enligt

denna balk ska g�lla omedelbart, om inget annat f�reskrivs i beslutet eller
best�ms av en domstol som har att pr�va beslutet.

Beslut genom automatiserad behandling

Beslut som fattas av Skatteverket

6 �

Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst f�r fattas genom

automatiserad behandling n�r sk�len f�r beslutet f�r utel�mnas enligt 20 �
f�rsta stycket 1 f�rvaltningslagen (1986:223).

Beslut som avses i f�rsta stycket f�r �ven s�ttas upp i form av elektroniska

dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har
gjorts med hj�lp av automatiserad behandling och vars inneh�ll och utst�lla-
re kan verifieras genom ett visst tekniskt f�rfarande.

Beslut som fattas av Pensionsmyndigheten

7 �

Beslut om allm�n �lderspension f�r fattas genom automatiserad be-

handling av Pensionsmyndigheten n�r sk�len f�r beslutet f�r utel�mnas en-
ligt 20 � f�rsta stycket 1 f�rvaltningslagen (1986:223). Detsamma g�ller i
till�mpliga delar f�r beslut om efterlevandepension och efterlevandest�d.

113 kap. �ndring, ompr�vning och �verklagande av beslut

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
�ndring av beslut i 36 ��,

ompr�vning av beslut i 79 ��,

�verklagande av F�rs�kringskassans och Pensionsmyndighetens beslut i

15 ��,

�verklagande av allm�n f�rvaltningsdomstols beslut i 1618 ��,

tidsfrister f�r beg�ran om ompr�vning och �verklagande i 19 och 20 ��,

handlingar till fel myndighet i 20 a �, och
avvisningsbeslut i 21 �.

270

SFS 2010:110

Avd. H

Slutligen finns s�rskilda best�mmelser om
allm�n �lderspension i 2236 ��, och

f�rm�ner till efterlevande i 3740 ��.

Allm�nna best�mmelser

2 �

Beslut i �renden om f�rm�ner enligt denna balk f�r �ndras, ompr�vas

och �verklagas med till�mpning av best�mmelserna i 3

21 ��, om inget an-

nat f�ljer av best�mmelserna i 22

40 ��.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller �ven beslut i �renden
enligt 19 kap. om bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot F�rs�k-

ringskassan, och

om utf�rdande av intyg f�r till�mpning av r�dets f�rordning (EEG) nr

1408/71 av den 14 juni 1971 om till�mpningen av systemen f�r social trygg-
het n�r anst�llda, egenf�retagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen3.

�ndring av beslut

3 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten ska �ndra ett beslut som

har fattats av respektive myndighet och som inte har pr�vats av domstol, om
beslutet

1. p� grund av skrivfel, r�knefel eller annat s�dant f�rbiseende inneh�ller

uppenbar oriktighet,

2. har blivit oriktigt p� grund av att det har fattats p� uppenbart felaktigt

eller ofullst�ndigt underlag, eller

3. har blivit oriktigt p� grund av uppenbart felaktig r�ttstill�mpning eller

annan liknande orsak.

Beslutet ska �ndras �ven om ompr�vning inte har beg�rts. �ndring be-

h�ver dock inte g�ras om oriktigheten �r av ringa betydelse.

4 �

Det allm�nna ombudet f�r beg�ra �ndring enligt 3 �. S�dan beg�ran f�r

det allm�nna ombudet framst�lla �ven till f�rm�n f�r enskild part.

5 �

Ett beslut f�r inte �ndras till den f�rs�krades nackdel med st�d av 3 �

n�r det g�ller en f�rm�n som har f�rfallit till betalning, och inte heller i annat
fall om det finns synnerliga sk�l mot det.

6 �

En fr�ga om �ndring enligt 3 � f�r inte tas upp av den handl�ggande

myndigheten senare �n tv� �r efter den dag d� beslutet meddelades. �ndring
f�r dock ske �ven senare �n tv� �r efter den dag d� beslutet meddelades

1. om det f�rst d�refter kommit fram att beslutet har fattats p� uppenbart

felaktigt eller ofullst�ndigt underlag, eller

2. om det finns andra synnerliga sk�l.

3 EGT 149, 5.7 1971, s. 2 (Celex 31971R1408).

271

SFS 2010:110

Avd. H

Ompr�vning av beslut

7 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten ska ompr�va ett beslut

som har fattats av respektive myndighet om det skriftligen beg�rs av en en-
skild som beslutet ang�r och beslutet inte har meddelats med st�d av 3 �.

Ett avvisningsbeslut som grundas p� att en beg�ran om ompr�vning eller

ett �verklagande kommit in f�r sent f�r inte ompr�vas. Inte heller f�r om-
pr�vning avse en fr�ga som har avgjorts

efter ompr�vning, eller
av domstol.
Best�mmelser om beg�ran om ompr�vning genom Internet finns i

111 kap. 47 ��.

8 �

Vid ompr�vningen f�r beslutet inte �ndras till den enskildes nackdel.

9 �

Har ompr�vning beg�rts av ett beslut och �verklagar det allm�nna om-

budet samma beslut, ska beslutet inte ompr�vas. �rendet ska i st�llet �ver-
l�mnas till allm�n f�rvaltningsdomstol. Den enskildes beg�ran om ompr�v-
ning ska i s�dant fall anses som ett �verklagande.

�verklagande av F�rs�kringskassans och Pensionsmyndighetens beslut

Allm�nna best�mmelser

10 �

F�rs�kringskassans och Pensionsmyndighetens beslut f�r �verklagas

hos allm�n f�rvaltningsdomstol.

Ett beslut f�r dock inte �verklagas av en enskild innan beslutet har ompr�-

vats enligt 7 �. En enskilds �verklagande av ett s�dant beslut innan beslutet
har ompr�vats ska anses som en beg�ran om ompr�vning enligt n�mnda
paragraf.

11 �

Det som f�reskrivs i 10 � andra stycket g�ller inte i fr�ga om beslut

som avses i 7 � andra stycket f�rsta meningen och inte heller beslut som har
meddelats med st�d av 3 �. Den enskildes beg�ran om ompr�vning av ett s�-
dant beslut ska anses som ett �verklagande.

12 �

Ett beslut av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten f�r �ver-

klagas av det allm�nna ombudet. Det allm�nna ombudet f�r uppdra �t en
tj�nsteman vid F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten att f�retr�da
ombudet i allm�n f�rvaltningsdomstol.

Det allm�nna ombudet f�r f�ra talan �ven till f�rm�n f�r enskild part.

13 �

Om det allm�nna ombudet har �verklagat ett beslut av F�rs�krings-

kassan eller Pensionsmyndigheten, f�rs det allm�nnas talan i allm�n f�r-
valtningsdomstol av ombudet.

R�tt domstol

14 �

Ett beslut som r�r en person som �r bosatt i Sverige �verklagas hos

den f�rvaltningsr�tt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun
n�r beslutet i saken fattades.

272

SFS 2010:110

Avd. H

Beslut i �vriga fall �verklagas hos den f�rvaltningsr�tt inom vars dom-

krets det f�rsta beslutet i saken fattades.

15 �

Med hemortskommun avses den kommun d�r den fysiska personen

var folkbokf�rd den 1 november �ret f�re det �r d� beslutet fattades.

F�r den som var bosatt h�r i landet under n�gon del av det �r d� beslutet

fattades, men som inte var folkbokf�rd h�r den 1 november f�reg�ende �r,
avses med hemortskommun den kommun d�r den fysiska personen f�rst var
bosatt.

�verklagande av allm�n f�rvaltningsdomstols beslut

16 �

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande hos kammarr�tten.

17 �

F�rs�kringskassan, Pensionsmyndigheten och det allm�nna ombudet

f�r vid �verklagande av domstols beslut f�ra talan �ven till f�rm�n f�r en-
skild part.

18 �

Best�mmelserna i 33 � fj�rde stycket f�rvaltningsprocesslagen

(1971:291) g�ller inte avvisningsbeslut i �renden enligt denna balk.

Tidsfrister f�r beg�ran om ompr�vning och �verklagande

19 �

En beg�ran om ompr�vning enligt 7 � ska ha kommit in till den hand-

l�ggande myndigheten inom tv� m�nader fr�n den dag d� den enskilde fick
del av beslutet.

20 �

Ett �verklagande av F�rs�kringskassans, Pensionsmyndighetens eller

en allm�n f�rvaltningsdomstols beslut ska ha kommit in inom tv� m�nader
fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. Om det �r det allm�nna om-
budet, F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten som �verklagar beslu-
tet, ska tiden dock r�knas fr�n den dag d� beslutet meddelades.

Handlingar till fel myndighet

20 a �

Om en beg�ran om ompr�vning eller ett �verklagande som g�ller

bostadstill�gg eller ers�ttning p� grund av arbetsskada eller skada som avses
i 43 eller 44 kap. och som ska g�ras hos F�rs�kringskassan i st�llet har kom-
mit in till Pensionsmyndigheten, ska handlingen anses inkommen till
F�rs�kringskassan samma dag. Detsamma ska g�lla om en beg�ran om om-
pr�vning eller ett �verklagande ska g�ras hos Pensionsmyndigheten och
handlingen i st�llet har kommit in till F�rs�kringskassan.

Avvisningsbeslut

21 �

Har en beg�ran om ompr�vning eller ett �verklagande avvisats ska

avvisningsbeslutet, med de undantag som anges i 11 �, �verklagas i samma
ordning som beslutet i huvudsaken.

273

SFS 2010:110

Avd. H

S�rskilda best�mmelser om allm�n �lderspension

�ndring och ompr�vning av beslut

22 �

Best�mmelserna om �ndring i 36 �� till�mpas inte i �renden om all-

m�n �lderspension. I 26 � f�rvaltningslagen (1986:223) finns best�mmelser
om r�ttelse av skrivfel och liknande.

I fr�ga om ompr�vning av Pensionsmyndighetens och Skatteverkets be-

slut i �renden om allm�n �lderspension till�mpas endast 7 � andra stycket
samt 9, 21 och 23

35 ��.

N�r det g�ller ompr�vning av ett beslut om pensionsgrundande inkomst

ska vad som i de i andra stycket angivna best�mmelserna, utom 25 och
28 ��, f�reskrivs om Pensionsmyndigheten och det allm�nna ombudet i st�l-
let avse Skatteverket och det allm�nna ombudet hos Skatteverket enligt la-
gen (2003:643) om allm�nt ombud hos Skatteverket.

23 �

Ett beslut om allm�n �lderspension ska ompr�vas om det skriftligen

beg�rs av den som beslutet avser eller om det finns andra sk�l.

24 �

Om den som ett beslut om inkomstgrundad �lderspension avser har

avlidit, f�r �ven n�gon annan som �r ber�rd av beslutet skriftligen beg�ra
ompr�vning av detta.

25 �

Om det vid ompr�vning av ett beslut om pensionsr�tt eller pen-

sionspo�ng f�r inkomstgrundad �lderspension �ven ska g�ras en pr�vning av
den pensionsgrundande inkomst som legat till grund f�r beslutet, ska Pen-
sionsmyndigheten �verl�mna �rendet i den delen till Skatteverket som ska
ompr�va beslutet om denna inkomst.

Den enskildes beg�ran om ompr�vning ska i fall som avses i f�rsta stycket

�ven anses som en beg�ran om ompr�vning av pensionsgrundande inkomst.

26 �

En beg�ran om ompr�vning av ett beslut enligt 23 eller 24 � om all-

m�n �lderspension ska ha kommit in inom tv� m�nader fr�n det att den som
beg�r ompr�vning fick del av beslutet.

I fr�ga om ompr�vning av ett beslut som avser fastst�llande av pen-

sionsgrundande inkomst ska beg�ran om ompr�vning ha kommit in till Skat-
teverket f�re utg�ngen av femte �ret efter det fastst�llelse�r som beslutet av-
ser.

I fr�ga om ompr�vning av ett beslut som avser fastst�llande av pen-

sionsgrundande belopp, pensionsr�tt eller pensionspo�ng ska beg�ran om
ompr�vning ha kommit in till Pensionsmyndigheten f�re utg�ngen av �ret
efter det fastst�llelse�r som beslutet avser.

27 �

G�r den som beg�r ompr�vning av ett beslut om fastst�llande av pen-

sionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp, pensionsr�tt och pen-
sionspo�ng sannolikt att han eller hon inte inom tv� m�nader f�re utg�ngen
av den tid som anges i 26 � andra och tredje styckena har f�tt k�nnedom om
ett beslut eller annan handling med uppgift om vad som har beslutats, ska
beg�ran om ompr�vning i st�llet ha kommit in inom tv� m�nader fr�n den
dag d� den som beg�r ompr�vningen fick s�dan k�nnedom.

274

SFS 2010:110

Avd. H

28 �

Om en beg�ran om ompr�vning av ett beslut om allm�n �lderspension

har kommit in till Skatteverket, Pensionsmyndigheten eller en allm�n f�r-
valtningsdomstol inom den tid som anges i 26 och 27 ��, ska den anses in-
kommen i r�tt tid, �ven om den myndigheten inte har fattat beslutet.

I fall som avses i f�rsta stycket ska handlingen s�ndas till den myndighet

som har meddelat beslutet med uppgift om n�r den kom in.

29 �

Ett beslut om allm�n �lderspension f�r ompr�vas till den enskildes

f�rdel, utan att den enskilde har beg�rt detta, inom tv� m�nader fr�n det att
beslutet meddelades. En ompr�vning till den enskildes nackdel f�r endast
ske n�r det finns anledning till ompr�vning enligt 30 eller 31 �.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller inte ompr�vning av ett beslut om

pensionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp eller fastst�llande
av pensionsr�tt eller pensionspo�ng. �ven ett s�dant beslut f�r ompr�vas
utan att den enskilde beg�r det. Ett s�dant ompr�vningsbeslut ska meddelas
inom ett �r efter fastst�llelse�ret.

30 �

Om ett beslut om allm�n �lderspension har blivit felaktigt p� grund av

att den som beslutet avser har l�mnat oriktiga uppgifter eller inte har full-
gjort en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet enligt denna balk eller n�gon
annan lag, f�r ompr�vning ske ocks� efter de tidpunkter som anges i 29 �.

31 �

Ompr�vning av ett beslut om allm�n �lderspension efter de i 29 � an-

givna tidpunkterna f�r ocks� g�ras om

1. det f�rst efter de i 29 � angivna tidpunkterna har visat sig att beslutet

har fattats p� uppenbart felaktigt eller ofullst�ndigt underlag eller om det
finns andra synnerliga sk�l,

2. beslutet p�verkas av en �ndring av ett beslut enligt skattebetalnings-

lagen (1997:483) om arbetsgivaravgift, eller

3. beslutet ompr�vas p� grund av att det p�verkas av en �ndring som har

gjorts av ett beslut om pensionsgrundande belopp eller pensionsr�tt som av-
ser n�gon annan �n den f�rs�krade.

�verklagande

32 �

Vid �verklagande av Pensionsmyndighetens, Skatteverkets och all-

m�n f�rvaltningsdomstols beslut i �renden om allm�n �lderspension till�m-
pas 10

18, 20, 21 och 3336 ��.

Best�mmelserna om det allm�nna ombudet till�mpas dock inte i fr�ga om

beslut som avser premiepension.

N�r det g�ller �verklagande av beslut om pensionsgrundande inkomst ska

vad som i de i f�rsta och andra styckena angivna best�mmelserna, utom
35 �, f�reskrivs om Pensionsmyndigheten och det allm�nna ombudet i st�llet
avse Skatteverket och det allm�nna ombudet hos Skatteverket enligt lagen
(2003:643) om allm�nt ombud hos Skatteverket.

33 �

Om den som ett beslut om allm�n �lderspension avser har avlidit, f�r

�ven n�gon annan som �r ber�rd av beslutet �verklaga detta.

275

SFS 2010:110

Avd. H

34 �

Om det allm�nna ombudet �verklagar ett beslut av Pensions-

myndigheten om pensionsgrundande belopp, pensionsr�tt eller pensions-
po�ng ska �verklagandet ha kommit in f�re utg�ngen av �ret efter fast-
st�llelse�ret.

Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober �ret efter det fast-

st�llelse�r som beslutet avser, ska �verklagandet dock ha kommit in inom
tv� m�nader fr�n den dag d� beslutet meddelades.

35 �

Best�mmelserna i 28 � om beg�ran om ompr�vning ska till�mpas

�ven i fr�ga om �verklagande.

36 �

Det allm�nna ombudet f�r �verklaga ett beslut av allm�n f�rvalt-

ningsdomstol endast om ombudet varit part d�r. Pensionsmyndigheten f�r
inte �verklaga ett beslut av allm�n f�rvaltningsdomstol som kan �verklagas
av det allm�nna ombudet.

S�rskilda best�mmelser om f�rm�ner till efterlevande

Efterlevandepension och efterlevandest�d

37 �

I fr�ga om �ndring, ompr�vning och �verklagande av ett beslut i �ren-

de om efterlevandepension och efterlevandest�d g�ller i till�mpliga delar de
best�mmelser som anges i 22 och 32 �� om ompr�vning och �verklagande
av beslut i �renden om allm�n �lderspension. F�ljande best�mmelser �r dock
inte till�mpliga:

24 och 25 �� om ompr�vning av beslut i �renden om allm�n �lders-

pension, samt

34 � om �verklagande av beslut i �renden om allm�n �lderspension.

38 �

Best�mmelsen i 30 � till�mpas �ven i fall d� det �r den avlidne som

har l�mnat oriktiga uppgifter eller inte fullgjort en uppgifts- eller anm�l-
ningsskyldighet.

Premiepension till efterlevande

39 �

De best�mmelser som anges i 22 och 32 �� om �ndring, ompr�vning

och �verklagande av beslut i �renden om allm�n �lderspension, g�ller i till-
l�mpliga delar i fr�ga om ompr�vning och �verklagande av beslut i �renden
om premiepension till efterlevande.

40 �

Best�mmelsen i 30 � ska i fr�ga om beslut i �renden om premie-

pension till efterlevande till�mpas ocks� d� det �r pensionsspararen eller den
som tidigare hade r�tt till s�dan pension som har l�mnat oriktiga uppgifter
eller inte fullgjort en uppgifts- eller anm�lningsskyldighet.

276

SFS 2010:110

Avd. H

114 kap. Behandling av personuppgifter

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser i 25 ��.

Vidare finns best�mmelser om
personuppgiftslagen och personuppgiftsansvar i 6 �,

�ndam�l f�r behandling av personuppgifter i 710 ��,

behandling av k�nsliga personuppgifter m.m. i 1113 ��,

behandling av personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen i 1416 ��,

tilldelning av beh�righet i 17 �,

direkt�tkomst i 1823 ��,

utl�mnande p� medium f�r automatisk behandling i 2426 ��,

s�kbegrepp i 27 och 28 ��,

�verf�ring av personuppgifter till tredje land i 29 �,

information i 30 �,

gallring i 31 �,

avgifter i 32 �,

r�ttelse och skadest�nd i 33 �,

kontrollverksamhet i 34 �,

tystnadsplikt i 35 �, och

�verklagande i 36 �.

Allm�nna best�mmelser

2 �

Detta kapitel till�mpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet

som g�ller f�rm�ner enligt denna balk, samt andra f�rm�ner och ers�ttningar
som enligt lag eller f�rordning eller s�rskilt beslut av regeringen handl�ggs
av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Kapitlet g�ller endast om behandlingen �r helt eller delvis automatiserad

eller om uppgifterna ing�r i eller �r avsedda att ing� i en strukturerad sam-
ling av personuppgifter som �r tillg�ngliga f�r s�kning eller sam-
manst�llning enligt s�rskilda kriterier.

Best�mmelserna i 7

16, 27, 28 och 31 �� g�ller i till�mpliga delar �ven

uppgifter om avlidna personer.

3 �

S�dan behandling av personuppgifter som �r till�ten enligt detta kapitel

f�r utf�ras �ven om den registrerade mots�tter sig behandlingen.

4 �

I fr�ga om behandling av personuppgifter inom ramen f�r den offi-

ciella statistiken finns s�rskilda best�mmelser i lagen (2001:99) om den offi-
ciella statistiken och i f�rfattningar som ansluter till den lagen.

5 �

Den samling uppgifter som med hj�lp av automatiserad behandling an-

v�nds gemensamt i verksamhet som avses i 2 � utg�r socialf�rs�krings-
databasen.

Personuppgiftslagen och personuppgiftsansvar

6 �

Personuppgiftslagen (1998:204) g�ller vid behandling av personupp-

gifter inom socialf�rs�kringens administration, om inte annat f�ljer av detta

277

SFS 2010:110

Avd. H

kapitel eller f�reskrifter som meddelas med st�d av kapitlet eller av person-
uppgiftslagen. Med socialf�rs�kringens administration avses i detta kapitel
F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten.

En myndighet inom socialf�rs�kringens administration �r personupp-

giftsansvarig f�r den behandling av personuppgifter som den utf�r.

�ndam�l f�r behandling av personuppgifter

7 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r i sin verksamhet be-

handla personuppgifter om det �r n�dv�ndigt f�r att

1. �ters�ka v�gledande avg�randen,
2. tillgodose behov av underlag som kr�vs f�r att den registrerades eller

annans r�ttigheter eller skyldigheter i fr�ga om f�rm�ner och ers�ttningar
som avses i 2 � ska kunna bed�mas eller fastst�llas,

3. informera om s�dana f�rm�ner och ers�ttningar som avses i 2 �,
4. handl�gga �renden,
5. planera verksamhet samt genomf�ra resultatstyrning, resultatuppf�lj-

ning, resultatredovisning, utv�rdering och tillsyn av respektive verksamhet,
eller

6. framst�lla statistik i fr�ga om verksamhet enligt 4 och 5.
Vid behandling f�r det �ndam�l som anges i f�rsta stycket 1 f�r inte upp-

gifter som direkt pekar ut den registrerade anv�ndas.

8 �

Personuppgifter som behandlas f�r �ndam�l som anges i 7 � f�r ocks�

behandlas av F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r tillhandah�l-
lande av information som beh�vs

1. som underlag f�r beslut om och kontroll av f�rm�ner, ers�ttningar och

andra st�d �t enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiest�ds-
n�mnden och arbetsl�shetskassorna,

2. f�r samordning av tj�nstepensioner i den verksamhet som bedrivs av

Statens pensionsverk och det f�r kommunerna och landstingen gemen-
samma organet f�r administration av personalpensioner,

3. f�r handl�ggning av �renden hos Statens pensionsverk d�r regler om

statens tj�nstegrupplivf�rs�kring ska till�mpas,

4. som underlag f�r beslut om och kontroll av ekonomiskt bist�nd enligt

4 kap. socialtj�nstlagen (2001:453) �t enskild i den verksamhet som bedrivs
av socialn�mnderna, eller

5. som underlag f�r beslut om och kontroll av v�rdnadsbidrag enligt lagen

(2008:307) om kommunalt v�rdnadsbidrag.

9 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r �ven behandla per-

sonuppgifter som behandlas f�r �ndam�l som anges i 7 � f�r att till-
handah�lla information utanf�r den egna myndigheten p� grund av

1. s�dan best�mmelse om skyldighet att l�mna ut uppgifter till andra myn-

digheter som avses i 10 kap. 28 � f�rsta stycket offentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400),

2. s�dant medgivande att l�mna ut uppgifter som f�ljer av s�rskilda be-

st�mmelser i lag eller f�rordning,

3. s�dan skyldighet att l�mna ut uppgifter som f�ljer av gemenskapsr�tten

inom Europeiska unionen, eller

278

SFS 2010:110

Avd. H

4. �taganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbets-

omr�det eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukv�rds-
f�rm�ner som Sverige ing�tt med andra stater.

10 �

I fr�ga om behandling av personuppgifter f�r annat �ndam�l �n vad

som anges i 79 �� g�ller 9 � f�rsta stycket d och andra stycket person-
uppgiftslagen (1998:204).

Behandling av k�nsliga personuppgifter m.m.

11 �

K�nsliga personuppgifter som avses i 13 � personuppgiftslagen

(1998:204) (k�nsliga personuppgifter) f�r behandlas om uppgifterna l�mnats
till en myndighet inom socialf�rs�kringens administration i ett �rende eller
�r n�dv�ndiga f�r handl�ggning av ett �rende. K�nsliga personuppgifter f�r
vidare behandlas f�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 1
samt 8 och 9 �� om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �ndam�let.

F�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2, 3, 5 och 6 f�r s�-

dana k�nsliga personuppgifter behandlas som r�r h�lsa och som �r n�dv�n-
diga med h�nsyn till �ndam�let.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�rsta meningen och andra stycket

f�r k�nsliga personuppgifter inte behandlas f�r de �ndam�l som anges i 7 �
f�rsta stycket 2, 3, 5 och 6. Behandling f�r n�got av de �ndam�l som anges i
7 � f�rsta stycket 5 och 6 f�r inte ske i fr�ga om andra s�dana k�nsliga per-
sonuppgifter �n dem som behandlas eller har behandlats f�r n�got av de �n-
dam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2

12 �

Uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personupp-

giftslagen (1998:204) f�r behandlas om uppgifterna l�mnats till en myn-
dighet inom socialf�rs�kringens administration i ett �rende eller �r n�d-
v�ndiga f�r handl�ggning av ett �rende. Uppgifter om lag�vertr�delser m.m.
som avses i 21 � personuppgiftslagen f�r behandlas f�r n�got av de �ndam�l
som anges i 7 � f�rsta stycket 1 samt 8 och 9 �� om det �r n�dv�ndigt med
h�nsyn till �ndam�let.

F�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 2, 3, 5 och 6 f�r s�-

dana uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personuppgifts-
lagen behandlas som enligt 15 � f�r behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�rsta meningen och andra stycket

f�r s�dana uppgifter inte behandlas f�r de �ndam�l som anges i 7 � f�rsta
stycket 2, 3, 5 och 6. Behandling f�r n�got av de �ndam�l som anges i 7 �
f�rsta stycket 5 och 6 f�r inte ske i fr�ga om andra s�dana uppgifter om lag-
�vertr�delser �n dem som behandlas eller har behandlats f�r n�got av de �n-
dam�l som anges i 7 � f�rsta stycket 24.

13 �

I 15 � finns s�rskilda best�mmelser om behandling i socialf�rs�k-

ringsdatabasen av k�nsliga personuppgifter och uppgifter om lag�vertr�-
delser m.m. som avses i 21 � personuppgiftslagen (1998:204).

279

SFS 2010:110

Avd. H

Behandling av personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen

14 �

I socialf�rs�kringsdatabasen f�r endast s�dana personuppgifter be-

handlas som avser personer som omfattas eller har omfattats av verksamhet
enligt de �ndam�l som anges i 7 �, eller personer om vilka uppgifter p� annat
s�tt beh�vs f�r handl�ggningen av ett �rende.

15 �

F�r de �ndam�l som anges i 710 �� f�r, med beaktande av de be-

gr�nsningar som f�ljer av 7 och 14 ��, identifierings- och adressuppgifter
behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen.

K�nsliga personuppgifter eller uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som

avses i 21 � personuppgiftslagen (1998:204) f�r ut�ver vad som anges i 16 �
behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen bara om det s�rskilt anges i lag eller
f�rordning. F�r s�dan behandling g�ller de begr�nsningar som f�ljer av 11
och 12 ��. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer med-
delar f�reskrifter om ytterligare begr�nsningar f�r vilka uppgifter som f�r
behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen.

16 �

Uppgifter i en handling som kommit in i ett �rende f�r behandlas i so-

cialf�rs�kringsdatabasen �ven om de utg�r k�nsliga personuppgifter eller
uppgifter om lag�vertr�delser m.m. som avses i 21 � personuppgiftslagen
(1998:204). S�dana uppgifter i en handling som uppr�ttats i ett �rende f�r
behandlas i socialf�rs�kringsdatabasen, om uppgifterna �r n�dv�ndiga f�r
�rendets handl�ggning.

Tilldelning av beh�righet

17 �

Beh�righet f�r �tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen ska inom soci-

alf�rs�kringens administration tilldelas genom en s�rskild handling i enlig-
het med f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer.

Beh�righet f�r �tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen ska begr�nsas till

vad som beh�vs f�r att den enskilde ska kunna fullg�ra sina arbetsuppgifter.

Direkt�tkomst

18 �

Direkt�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen �r till�ten endast i den

utstr�ckning som anges i lag eller f�rordning.

19 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten f�r ha direkt�tkomst till

socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r de �ndam�l
som anges i 79 ��. S�dan direkt�tkomst ska vara f�rbeh�llen de personka-
tegorier som p� grund av sina arbetsuppgifter beh�ver tillg�ng till uppgif-
terna.

20 �

Statens pensionsverk och det f�r kommunerna och landstingen ge-

mensamma organet f�r administration av personalpensioner f�r ha direkt�t-
komst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r sam-
ordning av tj�nstepensioner med socialf�rs�kringsf�rm�ner. Statens pen-
sionsverk f�r �ven ha direkt�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den ut-

280

SFS 2010:110

Avd. H

str�ckning det beh�vs f�r handl�ggning av �renden d�r regler om statens
tj�nstegrupplivf�rs�kring ska till�mpas.

Best�mmelserna i 17 och 19 �� g�ller ocks� f�r pensionsverket och det

gemensamma organ som avses i f�rsta stycket.

21 �

Centrala studiest�dsn�mnden och arbetsl�shetskassorna f�r ha direkt-

�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r �n-
dam�l som anges i 8 � 1.

22 �

En socialn�mnd f�r ha direkt�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i

den utstr�ckning det beh�vs f�r �ndam�l som anges i 8 � 4. En socialn�mnd
f�r ha direkt�tkomst f�rst sedan F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndig-
heten har f�rs�krat sig om att handl�ggare hos socialn�mnd bara kan ta del
av uppgifter om personer som �r aktuella i �renden hos n�mnden.

23 �

Den n�mnd som handl�gger �renden om v�rdnadsbidrag f�r ha direkt-

�tkomst till socialf�rs�kringsdatabasen i den utstr�ckning det beh�vs f�r �n-
dam�l som anges i 8 � 5. En s�dan n�mnd f�r ha direkt�tkomst f�rst sedan
F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten har f�rs�krat sig om att hand-
l�ggare hos n�mnden bara kan ta del av uppgifter om personer som �r aktu-
ella i �renden om v�rdnadsbidrag hos n�mnden.

Utl�mnande p� medium f�r automatiserad behandling

24 �

Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen som f�r l�mnas ut till

den registrerade f�r l�mnas ut till denne p� medium f�r automatiserad be-
handling. Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen f�r i �vrigt l�mnas ut
p� medium f�r automatiserad behandling endast om det beh�vs f�r n�got av
de �ndam�l som anges i 8 och 9 ��.

25 �

Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen som beh�vs f�r sam-

manst�llning av gemensam pensionsinformation f�r l�mnas ut p� medium
f�r automatiserad behandling om den registrerade uttryckligen samtyckt till
utl�mnandet.

26 �

Personuppgifter i socialf�rs�kringsdatabasen som beh�vs f�r skade-

reglering f�r l�mnas ut p� medium f�r automatiserad behandling till organ
som driver f�rs�kringsr�relse om den registrerade uttryckligen samtyckt till
utl�mnandet.

S�kbegrepp

27 �

K�nsliga personuppgifter eller uppgifter om lag�vertr�delser m.m.

som avses i 21 � personuppgiftslagen (1998:204) f�r inte anv�ndas som s�k-
begrepp vid s�kning i socialf�rs�kringsdatabasen.

Vid s�kning som omfattar inneh�llet i fler �n en handling i socialf�r-

s�kringsdatabasen som kommit in i ett �rende eller uppr�ttats i ett �rende f�r
endast �rendebeteckning eller beteckning p� handling anv�ndas som s�kbe-
grepp.

281

SFS 2010:110

Avd. H

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om begr�nsningar i �vrigt f�r vilka s�kbegrepp som f�r anv�n-
das.

28 �

Utan hinder av de begr�nsningar f�r s�kning som anges i 27 � f�r per-

sonuppgifter som r�r h�lsa anv�ndas som urvalskriterium vid samman-
st�llningar om regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer
har meddelat f�reskrifter om det.

�verf�ring av personuppgifter till tredje land

29 �

�verf�ring av personuppgifter till tredje land p� grund av �taganden i

avtal om social trygghet som Sverige ing�tt med andra stater f�r ske utan
hinder av 33 � personuppgiftslagen (1998:204).

Information

30 �

Personuppgifter i handlingar som kommit in i ett �rende eller upp-

r�ttats i ett �rende beh�ver inte tas med i information enligt 26 � person-
uppgiftslagen (1998:204) om den registrerade tagit del av handlingens inne-
h�ll. Av informationen ska det dock framg� vilka s�dana handlingar som be-
handlas. Om den registrerade beg�r information om uppgifter i en s�dan
handling och anger vilken handling som avses, ska dock informationen om-
fatta dessa uppgifter, om inte annat f�ljer av best�mmelser om sekretess. I
sistn�mnda fall ska begr�nsningen i 26 � personuppgiftslagen om att infor-
mation bara beh�ver l�mnas gratis en g�ng per kalender�r g�lla varje hand-
ling f�r sig.

Gallring

31 �

Personuppgifter som behandlas automatiserat ska gallras n�r de inte

l�ngre �r n�dv�ndiga f�r de �ndam�l som anges i 7 �, om inte regeringen el-
ler den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om att
uppgifter f�r bevaras f�r historiska, statistiska eller vetenskapliga �ndam�l.

Avgifter

32 �

Avgifter f�r tas ut f�r utl�mnande av uppgifter och handlingar fr�n so-

cialf�rs�kringsdatabasen. Regeringen eller den myndighet som regeringen
best�mmer meddelar f�reskrifter om uttagandet av avgifter.

R�tten att ta ut avgifter enligt f�rsta stycket f�r inte inneb�ra inskr�nkning

i r�tten att ta del av och mot fastst�lld avgift f� kopia eller utskrift av en all-
m�n handling enligt tryckfrihetsf�rordningen.

R�ttelse och skadest�nd

33 �

Best�mmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om r�ttelse och

skadest�nd g�ller vid behandling av personuppgifter enligt detta kapitel eller
f�reskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet.

282

SFS 2010:110

Avd. H

Kontrollverksamhet

34 �

F�rs�kringskassan och Pensionsmyndigheten ska genom s�rskilda �t-

g�rder kontrollera efterlevnaden av detta kapitel. Regeringen eller den myn-
dighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kontrollen.

Tystnadsplikt

35 �

Den som genom sin befattning med personuppgifter som inh�mtats

fr�n socialf�rs�kringsdatabasen till det f�r kommunerna och landstingen ge-
mensamma organet f�r administration av personalpensioner f�r k�nnedom
om uppgifter om enskildas ekonomiska och personliga f�rh�llanden f�r inte
obeh�rigen r�ja dessa uppgifter.

�verklagande

36 �

I fr�ga om �verklagande av beslut om r�ttelse eller om avslag p� an-

s�kan om information enligt 26 � personuppgiftslagen (1998:204) till�mpas
best�mmelserna i den lagen. Andra beslut enligt detta kapitel f�r inte �ver-
klagas.

115 kap. Straffbest�mmelser

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

oriktig uppgift vid sj�lvbetj�ningstj�nst i 2 �, och

arbetsgivare och uppdragsgivare m.fl. i 3 och 4 ��.

Oriktig uppgift vid sj�lvbetj�ningstj�nst

2 �

Den som vid anv�ndning av sj�lvbetj�ningstj�nster som avses i

111 kap. 2 och 3 �� upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktig
uppgift eller f�rtiger sanningen d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�-
nader. Detta g�ller endast om uppgifterna l�mnas p� heder och samvete en-
ligt best�mmelse i f�rfattning och �tg�rden inneb�r fara i bevish�nseende.

Om g�rningen �r belagd med straff i brottsbalken eller bidragsbrottslagen

(2007:612) ska inte d�mas till ansvar enligt f�rsta stycket.

Arbetsgivare och uppdragsgivare m.fl.

3 �

Arbetsgivare eller arbetsf�rest�ndare som underl�ter att fullg�ra an-

m�lningsskyldighet i fr�ga om arbetsskada enligt 42 kap. 10 � f�rsta stycket
d�ms till b�ter.

4 �

Arbetsgivare eller uppdragsgivare som underl�ter att fullg�ra upp-

giftsskyldighet enligt 110 kap. 31 � d�ms till penningb�ter.

283

SFS 2010:110

Avd. H

IV Vissa organisatoriska best�mmelser

116 kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om socialf�rs�krings-

v�sendet under krig och krigsfara i 117 kap.

117 kap. Socialf�rs�kringen under krig och krigsfara

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningen i 24 ��,

socialf�rs�kringsskyddet i 5 �,

utbetalning av socialf�rs�kringsf�rm�ner m.m. i 68 ��, och

avvikande f�reskrifter i 9 �.

Till�mpningen

2 �

Kommer Sverige i krig, ska 5

9 �� till�mpas.

3 �

Regeringen f�r f�reskriva att 5

9 �� helt eller delvis ska till�mpas fr�n

den tidpunkt som regeringen best�mmer

1. om Sverige �r i krigsfara, eller
2. om det r�der s�dana utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av

att det �r krig utanf�r Sveriges gr�nser eller av att Sverige har varit i krig el-
ler krigsfara.

F�reskrifter enligt f�rsta stycket ska underst�llas riksdagens pr�vning

inom en m�nad fr�n det de beslutades. Sker inte underst�llning eller god-
k�nner riksdagen inte f�reskrifterna inom tv� m�nader fr�n det under-
st�llning skedde, upph�r f�reskrifterna att g�lla.

4 �

Under tid d� best�mmelserna i 5

9 �� till�mpas g�ller inte i lag eller

annan f�rfattning meddelade f�reskrifter i den m�n de strider mot 5

9 �� el-

ler f�reskrifter som har meddelats med st�d av dessa best�mmelser.

G�ller inte l�ngre s�dana f�rh�llanden som avses i 2 � eller 3 � f�rsta

stycket, ska regeringen f�reskriva att best�mmelserna i 5

9 �� inte l�ngre

ska till�mpas.

Socialf�rs�kringsskyddet

5 �

F�rs�kringskassan beh�ver inte ta st�llning till om en person ska om-

fattas av socialf�rs�kringsskyddet enligt 47 kap. f�rr�n fr�ga uppkommer
om r�tten till en f�rm�n.

Om F�rs�kringskassan beslutar om f�rs�kring f�r sjukpenning, g�ller be-

slutet i den delen fr�n den tidigare tidpunkt d� s�dana f�rh�llanden intr�tt att
den f�rs�krade skulle ha varit f�rs�krad f�r sjukpenning.

Utbetalning av socialf�rs�kringsf�rm�ner m.m.

6 �

Best�mmelserna i 7 och 8 �� ska till�mpas p� f�rm�ner som enligt

lag eller annan f�rfattning eller regeringens beslut m�natligen eller f�r

284

SFS 2010:110

Avd. H

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

l�ngre tidsperiod ska betalas ut av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyn-
digheten.

Efter �verenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och Statens pen-

sionsverk ska Pensionsmyndigheten svara f�r utbetalningen av statliga tj�ns-
tepensioner. Motsvarande g�ller pensioner som administreras av ett f�r kom-
munerna och landstingen gemensamt organ. D�rvid till�mpas best�mmelser-
na i 7 och 8 �� p� s�dana pensioner.

7 �

Den som �r ber�ttigad till en f�rm�n som avses i 6 � ska f� ett bevis

(f�rm�nsbevis), som anger den ers�ttning som han eller hon �r ber�ttigad till.

Den som har anspr�k p� en f�rm�n men inte �r registrerad som f�r-

m�nsber�ttigad ska anm�la detta till den handl�ggande myndigheten. Om
myndigheten finner att han eller hon �r ber�ttigad till f�rm�nen, ska f�r-
m�nsbevis utf�rdas. Om f�ruts�ttningarna f�r r�tten till eller storleken av en
f�rm�n �ndras, ska myndigheten, i f�rekommande fall mot �terl�mnande av
tidigare utf�rdat f�rm�nsbevis, utf�rda nytt f�rm�nsbevis.

Den f�rs�krade �r skyldig att utan dr�jsm�l till den handl�ggande myndig-

heten �verl�mna det f�rm�nsbevis som tidigare utf�rdats om nytt f�rm�ns-
bevis utf�rdas eller om r�tten att f� f�rm�ner upph�r. Detta g�ller inte om
f�rm�nsbeviset har f�rkommit eller om hinder m�ter mot att �terl�mna f�r-
m�nsbeviset.

8 �

Om den handl�ggande myndighetens datasystem har f�rsatts ur funk-

tion, f�r f�rm�ner som avses i 6 � betalas ut mot uppvisande av f�rm�ns-
beviset.

Intr�ffar n�got f�rh�llande som avses i f�rsta stycket innan f�rm�nsbevis

har utf�rdats, f�r f�rm�nen betalas ut mot uppvisande av en utbetal-
ningshandling som avser n�rmast f�reg�ende utbetalningsperiod.

Om utbetalningshandlingen har f�rkommit, f�r den handl�ggande myn-

digheten p� beg�ran av f�rm�nstagaren utf�rda s�rskilt bevis om r�tten till
f�rm�n. Motsvarande g�ller om f�ruts�ttningarna f�r r�tten till f�rm�nen el-
ler storleken av f�rm�nen har �ndrats.

Avvikande f�reskrifter

9 �

Regeringen f�r i den m�n f�rh�llandena kr�ver det f�reskriva att f�r-

m�ner som administreras av F�rs�kringskassan eller Pensionsmyndigheten
inte ska betalas ut. Regeringen f�r ocks� f�reskriva att s�dana f�rm�ner ska
best�mmas enligt andra grunder eller i annan ordning �n som g�ller enligt
lag eller annan f�rfattning.

F�reskrifter om ikrafttr�dandet av denna balk meddelas i lagen

(2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

CRISTINA HUSMARK PEHRSSON
(Socialdepartementet)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:110 Socialförsäkringsbalk

Om Lagboken.se