SFS 2010:1064 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i h�gskolef�rordningen (1993:100); utf�rdad den 1 juli 2010. Regeringen f�reskriver 1 i fr�ga om h�gskolef�rordningen (1993:100)2 1 Jfr prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337. 2 F�rordningen omtryckt 1998:1003. SFS 2010:1064 Utkom fr�n trycket den 20 juli 2010 Senaste lydelse av 1 kap. 6 � 2006:1053 1 kap. 7 b � 2009:770 rubriken n�rmast f�re 1 kap. 7 b � 2000:1057 1 kap. 8 � 2008:944 1 kap. 9 � 2008:944 rubriken n�rmast f�re 1 kap. 9 � 2008:944 1 kap. 15 � 2007:1337 rubriken n�rmast f�re 1 kap. 15 � 2003:619 3 kap. 2 � 2009:933 3 kap. 3 � 2009:933 3 kap. 6 � 2009:933 rubriken n�rmast f�re 3 kap. 6 � 2009:933 3 kap. 7 � 2009:933 3 kap. 7 a � 2009:933 3 kap. 7 b � 2009:933 3 kap. 7 c � 2009:933 3 kap. 9 � 2000:651 3 kap. 11 � 2009:933 3 kap. 12 � 2009:933 3 kap. 13 � 2009:933 4 kap. 1 � 2001:211 4 kap. 2 � 2009:933 4 kap. 3 � 2006:1053 4 kap. 7 � 2002:761 4 kap. 8 � 2002:761 4 kap. 8 a � 2001:211 rubriken n�rmast f�re 4 kap. 8 a � 2001:211 4 kap. 9 � 2006:1053 4 kap. 10 � 1999:1037 4 kap. 12 � 2001:211 4 kap. 13 a � 2001:211 4 kap. 17 � 2009:933 4 kap. 18 � 2004:383 4 kap. 19 � 2009:933 4 kap. 20 � 2009:933 4 kap. 24 � 2002:761 4 kap. 24 a � 2001:211 4 kap. 26 � 2002:761 4 kap. 28 � 2002:761 4 kap. 30 � 2006:1053 4 kap. 31 � 2001:972 6 kap. 12 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 12 � 2006:1053 6 kap. 19 � 2006:1053 6 kap. 29 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 29 � 2006:1053 6 kap. 30 � 2006:1053 6 kap. 31 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 31 � 2006:1053 6 kap. 32 � 2006:1053 6 kap. 33 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 33 � 2006:1053 6 kap. 34 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 34 � 2006:1053 6 kap. 35 � 2009:933 6 kap. 36 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 36 � 2006:1053 6 kap. 37 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 37 � 2006:1053 6 kap. 38 � 2006:1053 6 kap. 39 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 39 � 2006:1053 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:1064 dels att 1 kap. 3, 6, 7 a, 7 b, 8, 9 och 15 ��, 3 kap., 4 kap., 6 kap. 12, 19 och 2949 ��, 7 kap. 42 � samt 11 kap. ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 6, 7 a, 7 b, 8, 9 och 15 �� samt 6 kap. 12, 29, 31, 33, 34, 36, 37, 39, 40, 43, 48 och 49 �� ska utg�, dels att 1 kap. 1, 5, 7, 11 a och 11 b ��, 2 kap. 2, 10 och 11 ��, 5 kap. 4 �, 6 kap. 3, 8, 10, 15, 17 och 18 ��, 7 kap. 35, 36, 38, 39 och 41 ��, 12 kap. 2 �, rubriken till 2 kap., rubriken n�rmast f�re 1 kap. 7 � samt bilaga 1 till f�rord- ningen ska ha f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras ett nytt kapitel, 4 kap., nya paragra- fer, 2 kap. 1416 �� och 6 kap. 2536 �� samt n�rmast f�re 2 kap. 1416 ��, 6 kap. 25, 26, 28, 29, 30, 32, 33 och 36 �� nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 � 3 I denna f�rordning finns det i anslutning till h�gskolelagen (1992:1434) best�mmelser om universitet och h�gskolor som staten �r huvudman f�r. Dessa universitet och h�gskolor och deras ben�mning anges i bilaga 1 till denna f�rordning. F�r Sveriges lantbruksuniversitet och f�r F�rsvarsh�gskolan finns det s�r- skilda best�mmelser i f�rordningen (1993:221) f�r Sveriges lantbruks- universitet respektive f�rordningen (2007:1164) f�r F�rsvarsh�gskolan. 5 � 4 F�ljande best�mmelser i myndighetsf�rordningen (2007:515) ska inte till�mpas p� h�gskolorna: 2 � om myndighetens ledning, 4 � om ledningens ansvar, 5 � om delegering, 918 �� om enr�dighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och n�mnd- myndigheter, och 2224 �� om anst�llningar och uppdrag. Vid till�mpning av myndighetsf�rordningen ska med myndighetschef f�r- st�s rektor. 3 Senaste lydelse 2007:1337. 4 Senaste lydelse 2007:1337. �ndringen inneb�r att tredje och fj�rde styckena upph�vs. forts. fotnot 2 6 kap. 40 � 2009:933 rubriken n�rmas f�re 6 kap. 40 � 2006:1053 6 kap. 41 � 2006:1053 6 kap. 42 � 2006:1053 6 kap. 43 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 43 � 2006:1053 6 kap. 44 � 2006:1053 6 kap. 45 � 2006:1053 6 kap. 46 � 2006:1053 6 kap. 47 � 2006:1053 6 kap. 48 � 2006:1053 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 48 � 2006:1053 6 kap. 49 � 2009:933 rubriken n�rmast f�re 6 kap. 49 � 2006:1053 7 kap. 42 � 2009:933 11 kap. 3 � 2000:651 11 kap. 4 � 2001:23 11 kap. 6 � 2001:23 11 kap. 7 � 2006:1053. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:1064 Studentrepresentanter 7 � 5 I studentk�rsf�rordningen (2009:769) finns det best�mmelser om vem som utser representanter f�r studenterna. F�rordningen (1992:1299) om ers�ttning f�r uppdrag i statliga styrelser, n�mnder och r�d m.m. ska till�mpas ocks� p� de ledam�ter i en h�gskolas styrelse som utses av studenterna. 11 a � 6 En h�gskola ska ansvara f�r att studenterna �r f�rs�krade f�r personskada. F�rs�kringen ska avse s�dan skada som har uppkommit till f�ljd av olycksfall eller framkallats av s�dan smitta som avses i 5 � f�rord- ningen (1977:284) om arbetsskadef�rs�kring och statligt personskadeskydd, om skadan har intr�ffat i samband med h�gskoleutbildning i Sverige. F�r- s�kringen ska inte ge r�tt till ers�ttning i den utstr�ckning studenten har r�tt till ers�ttning med st�d av f�rfattning eller kollektivavtal. F�rs�kringen ska tecknas genom att Centrala studiest�dsn�mnden f�r h�gskolorna tr�ffar en �verenskommelse med Kammarkollegiet. �verens- kommelsen och �ndringar i den ska tr�ffas med f�rbeh�ll f�r regeringens godk�nnande. 11 b � 7 En h�gskola f�r genom �verenskommelse med Kammarkollegiet teckna f�rs�kring f�r personskada som drabbar deras studenter i samband med h�gskoleutbildning utanf�r Sverige. F�rs�kringen f�r dock bara avse studier som bedrivs vid en utl�ndsk h�gskola enligt avtal mellan ber�rda l�ros�ten. F�rs�kringen ska avse s�dan sorts skada som avses i 11 a �. En h�gskola f�r genom �verenskommelse med Kammarkollegiet �ven teckna f�rs�kring f�r sjuk- och tandv�rd samt olycksfall under fritid i Sverige f�r studenter som enligt 5 � f�rordningen (2010:543) om anm�l- ningsavgift och studieavgift vid universitet och h�gskolor ska betala studie- avgift. F�rs�kringen ska bidra till att uppfylla det krav p� helt�ckande sjuk- f�rs�kring som enligt 4 kap. 5 � utl�nningsf�rordningen (2006:97) utg�r en f�ruts�ttning f�r uppeh�llstillst�nd f�r studier. 2 kap. Styrelse, rektor och �vrig organisation 2 � 8 Styrelsen f�r en h�gskola ska ha det ansvar och de uppgifter som f�ljer av 3 � myndighetsf�rordningen (2007:515) och 2 kap. 8 � f�rord- ningen (2000:605) om �rsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen sj�lv besluta 1. i viktigare fr�gor om verksamhetens �vergripande inriktning och h�g- skolans organisation, 2. om �rsredovisningar, del�rsrapporter, budgetunderlag och viktigare framst�llningar i �vrigt samt s�kerst�lla att det vid h�gskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar p� ett betryggande s�tt, 3. om �tg�rder med anledning av Riksrevisionens revisionsber�ttelser och revisionsrapporter, 5 Senaste lydelse 2009:770. 6 Senaste lydelse 2000:261. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 7 Senaste lydelse 2010:544. 8 Senaste lydelse 2007:1337. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:1064 4. om riktlinjer och revisionsplan f�r internrevisionen och �tg�rder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 � internrevisionsf�rordningen (2006:1228), 5. i viktigare fr�gor om den interna resursf�rdelningen och uppf�ljningen av denna, 6. i fr�gor som enligt 15 � ska avg�ras av en personalansvarsn�mnd, om det inte har inr�ttats en personalansvarsn�mnd vid h�gskolan eller om Statens ansvarsn�mnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 �, 7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 � andra stycket, 8. om en arbetsordning med viktigare f�reskrifter om h�gskolans �ver- gripande organisation, delegering av beslutander�tt, handl�ggning av �ren- den och formerna i �vrigt f�r verksamheten, om inte annat �r f�reskrivet i lag eller f�rordning, 9. om en anst�llningsordning, 10. om viktigare f�reskrifter i �vrigt, och 11. i �vriga fr�gor som �r av principiell vikt. Av 2 kap. 8, 10 och 15 �� framg�r att styrelsen ocks� beslutar om f�rslag p� rektor, utser rektors st�llf�retr�dare och beslutar om inr�ttande av en personalansvarsn�mnd. 10 � 9 Rektor ska ha en st�llf�retr�dare som tj�nstg�r i rektors st�lle n�r han eller hon inte �r i tj�nst. St�llf�retr�daren ers�tter �ven i �vrigt rektor i den utstr�ckning som rektor best�mmer. Rektors st�llf�retr�dare ska utses av styrelsen. 11 � 10 Beh�rig att vara rektor eller st�llf�retr�dare f�r rektor �r den som uppfyller beh�righetskraven f�r anst�llning som professor eller lektor. Studentrepresentation 14 � 11 I 2 kap. 7 � h�gskolelagen (1992:1434) finns det en best�mmelse om studenternas r�tt till representation n�r beslut fattas eller beredning sker. Om beslut ska fattas eller beredning ska genomf�ras av en enda person, ska information l�mnas till och samr�d ske med en studentrepresentant i god tid f�re beslutet eller slutf�randet av beredningen. Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 � andra stycket h�gskolelagen, har studenterna r�tt att vara representerade med minst tre ledam�ter. Antalet studentrepresentanter i en s�dan grupp f�r dock vara f�rre om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till det totala antalet ledam�ter i gruppen. I �vrigt beslutar en h�gskola sj�lv om s�dan r�tt till representation f�r stu- denterna som avses i f�rsta stycket. 9 Senaste lydelse 2002:558. 10 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 11 Tidigare 14 � upph�vd genom 1997:1123. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:1064 Personalansvarsn�mnd 15 � Styrelsen f�r inr�tta en personalansvarsn�mnd med uppgifter enligt 25 � myndighetsf�rordningen (2007:515). Rektor ska vara ordf�rande i en s�dan n�mnd. N�mnden ska i �vrigt best� av personalf�retr�darna och ytter- ligare h�gst tre ledam�ter som styrelsen utser. Personalf�retr�darna utses enligt f�reskrifter i personalf�retr�darf�rord- ningen (1987:1101). H�gskolebibliotek 16 � Ett h�gskolebibliotek ska avgiftsfritt st�lla litteratur ur de egna sam- lingarna till andra h�gskolebiblioteks f�rfogande. 4 kap. L�rare Inledande f�reskrifter Anst�llningar 1 � L�rare anst�lls av h�gskolan. F�renade anst�llningar 2 � En h�gskola f�r, efter medgivande av en s�dan sjukv�rdshuvudman som avses i 3 kap. 8 � h�gskolelagen (1992:1434), besluta att en anst�llning som professor eller lektor vid h�gskolan ska vara f�renad med en anst�llning vid en sjukv�rdsenhet som �r uppl�ten f�r medicinsk utbildning och forsk- ning. I utbildning och forskning vid en s�dan enhet r�knas odontologisk utbildning och forskning in. Beh�righet och bed�mningsgrunder vid anst�llning Professorer 3 � Beh�rig att anst�llas som professor inom annat �n konstn�rlig verk- samhet �r den som har visat s�v�l vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Beh�rig att anst�llas som professor inom konstn�rlig verksamhet �r den som har visat s�v�l konstn�rlig som pedagogisk skicklighet. Som bed�mningsgrunder vid anst�llning av en professor ska graden av s�dan skicklighet som �r ett krav f�r beh�righet f�r anst�llning g�lla. Pr�v- ningen av den pedagogiska skickligheten ska �gnas lika stor omsorg som pr�vningen av den vetenskapliga eller konstn�rliga skickligheten. Varje h�g- skola best�mmer i �vrigt sj�lv vilka bed�mningsgrunder som ska till�mpas vid anst�llning av en professor. Lektorer 4 � Beh�rig att anst�llas som lektor �r 1. inom annat �n konstn�rlig verksamhet, den som dels har visat pedago- gisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande veten- skaplig kompetens eller n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:1064 med h�nsyn till anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som ska ing� i anst�llningen, och 2. inom konstn�rlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skick- lighet, dels har avlagt konstn�rlig doktorsexamen, visat konstn�rlig skicklig- het eller har n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse med h�nsyn till anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som ska ing� i anst�llningen. Som bed�mningsgrunder vid anst�llning av en lektor ska graden av s�dan skicklighet som �r ett krav f�r beh�righet f�r anst�llning g�lla. Pr�vningen av den pedagogiska skickligheten ska �gnas lika stor omsorg som pr�v- ningen av andra beh�righetsgrundande f�rh�llanden enligt f�rsta stycket. Varje h�gskola best�mmer i �vrigt sj�lv vilka bed�mningsgrunder som ska till�mpas vid anst�llning av en lektor. F�rfarandet vid anst�llning J�mst�lld representation 5 � Om en grupp av personer ska l�mna f�rslag p� s�kande som b�r komma i fr�ga f�r en anst�llning som l�rare, ska kvinnor och m�n vara j�m- st�llt representerade i gruppen. Detta g�ller dock inte om det finns synnerliga sk�l. Sakkunnigbed�mning 6 � Vid anst�llning av en professor (inbegripet adjungerad professor) ska sakkunnigbed�mning om de s�kandes skicklighet h�mtas in, om det inte �r uppenbart obeh�vligt f�r pr�vningen av skickligheten. Om en bed�mning h�mtas in fr�n tv� eller fler personer, ska kvinnor och m�n vara j�mst�llt representerade. Detta g�ller dock inte om det finns syn- nerliga sk�l. Kallelse 7 � En h�gskola f�r kalla en person till anst�llning som professor om anst�llningen av personen �r av s�rskild betydelse f�r en viss verksamhet vid h�gskolan. Om en h�gskola kallar en person till anst�llning, ska sk�len f�r varf�r anst�llningen �r av s�rskild betydelse f�r h�gskolan dokumenteras. Endast den som har beh�righet f�r anst�llningen enligt 3 � f�r anst�llas genom kallelse. Beslut om att kalla en person till anst�llning fattas av rektor och f�r inte delegeras. Vid anst�llning genom kallelse beh�ver inte n�gon s�dan information som avses i 6 � f�rsta stycket anst�llningsf�rordningen (1994:373) l�mnas. Best�mmelserna om sakkunnigbed�mning i 6 � ska till�mpas. Sjukv�rdshuvudmans yttrande 8 � Innan en l�rare f�r en s�dan f�renad anst�llning som avses i 2 � ska h�gskolan ge sjukv�rdshuvudmannen tillf�lle att yttra sig i �rendet. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:1064 Tidsbegr�nsade anst�llningar 9 � En anst�llning som l�rare f�r tidsbegr�nsas enligt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd, om det inte �r fr�ga om anst�llning som professor (inbe- gripet adjungerad professor och g�stprofessor). D�rut�ver g�ller 1012 �� i fr�ga om tidsbegr�nsning av en anst�llning. L�rare inom konstn�rlig verksamhet 10 � En l�rare inom konstn�rlig verksamhet f�r anst�llas tills vidare, dock l�ngst fem �r. En s�dan anst�llning f�r f�rnyas. Den sammanlagda anst�ll- ningstiden f�r dock omfatta h�gst tio �r. I fr�ga om anst�llningen g�ller i �vrigt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd. Adjungerad professor 11 � En adjungerad professor ska anst�llas tills vidare, dock l�ngst till en viss tidpunkt. En s�dan anst�llning f�r f�rnyas. Den sammanlagda anst�ll- ningstiden f�r dock omfatta h�gst tolv �r. I fr�ga om anst�llningen g�ller i �vrigt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd. G�stprofessor 12 � En g�stprofessor ska anst�llas tills vidare, dock l�ngst till en viss tid- punkt. En s�dan anst�llning f�r f�rnyas. Den sammanlagda anst�llningstiden f�r dock omfatta h�gst fem �r. I fr�ga om anst�llningen g�ller i �vrigt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd. Beslut i anst�llnings�renden 13 � L�rare anst�lls genom beslut av rektor. Beslut som r�r anst�llning av professor f�r inte delegeras. Bisysslor 14 � En h�gskola ska p� l�mpligt s�tt informera sina l�rare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte �r f�renliga med 3 kap. 7 � h�g- skolelagen (1992:1434). En h�gskola ska ge sina l�rare r�d vid bed�mningen av om en viss bisyssla �r f�renlig med den best�mmelsen. Om en l�rare beg�r det, ska h�gskolan l�mna skriftligt besked i en s�dan fr�ga. Av 7 a � lagen (1994:260) om offentlig anst�llning f�ljer att en h�gskola p� l�mpligt s�tt ska informera sina anst�llda om vilka slags f�rh�llanden som kan g�ra en bisyssla otill�ten enligt 7 � lagen om offentlig anst�llning. 15 � En l�rare �r skyldig att h�lla h�gskolan informerad om de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anst�llningens �mnes- omr�de. H�gskolan ska dokumentera informationen. Dokumentationen ska h�llas ordnad s� att det g�r att fortl�pande f�lja vilka bisysslor varje l�rare har. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:1064 Anst�llningens upph�rande 16 � I fr�ga om professorer pr�var Statens ansvarsn�mnd fr�gor som avses i 34 � lagen (1994:260) om offentlig anst�llning och 15 � lagen (1994:261) om fullmaktsanst�llning. 17 � I andra fall �n som avses i 16 � samt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 6 och 15 � beslutar rektor om att en anst�llning ska upph�ra. Beslut om att en pro- fessors anst�llning ska upph�ra f�r inte delegeras. 5 kap. 4 � 12 Den som har f�tt utbildningsbidrag f�r doktorander ska efter ans�kan anst�llas som doktorand senast n�r det enligt den individuella studieplanen �terst�r en utbildningstid som motsvarar tv� �rs utbildning p� heltid till doktorsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen. Detta g�ller dock inte om rektor har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 � eller utbildningsbidraget enligt 14 � f�rordningen (1995:938) om utbildnings- bidrag f�r doktorander. 6 kap. 3 � 13 Studenter ska ges tillg�ng till studiev�gledning och yrkesorientering. H�gskolan ska se till att den som avser att p�b�rja en utbildning har tillg�ng till den information om utbildningen som beh�vs. H�gskolan ska ocks� se till att en antagningsordning finns tillg�nglig. I en antagningsordning tas de f�reskrifter in som h�gskolan till�mpar i fr�ga om ans�kan, beh�righet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan �verklagas. 8 � 14 H�gskolan ska pr�va om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas f�r tillgodor�knande. Endast den som �r student kan komma i fr�ga f�r tillgodor�knande, om inte annat framg�r av lag eller f�rordning. 10 � 15 I examensbeviset ska h�gskolan ange 1. en examens ben�mning, 2. p� vilken niv� examen avl�ggs, 3. om examen ing�r i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 � h�g- skolelagen (1992:1434), 4. vilka kurser som ing�r i en examen p� grundniv� och avancerad niv�, och 5. vid vilken h�gskola som kurser enligt 4, eller motsvarande del av en utbildning p� forskarniv�, har genomg�tts. I examensbeviset f�r �vers�ttningen av examensben�mningen till ett eller flera spr�k anges. 12 Senaste lydelse 2009:933. 13 Senaste lydelse 2006:1053. 14 Senaste lydelse 2009:1068. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs. 15 Senaste lydelse 2009:1068. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:1064 Till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. H�gskoleverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om vad bilagan ska inneh�lla. 15 � 16 I kursplanen ska f�ljande anges: kursens niv�, antal h�gskolepo�ng, m�l, krav p� s�rskild beh�righet, formerna f�r bed�mning av studenternas prestationer och de �vriga f�reskrifter som beh�vs. 17 � 17 I utbildningsplanen ska f�ljande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven p� s�rskild beh�righet och de �vriga f�reskrifter som beh�vs. 18 � 18 Betyg ska s�ttas p� en genomg�ngen kurs om inte h�gskolan f�re- skriver n�got annat. H�gskolan f�r f�reskriva vilket betygssystem som ska anv�ndas. Betyget ska beslutas av en av h�gskolan s�rskilt utsedd l�rare (examina- tor). �mnen 25 � 19 Ett universitet och en h�gskola som f�r utf�rda examina p� forskar- niv� ska besluta om �mnen som utbildning p� forskarniv� ska anordnas i. Allm�n studieplan 26 � 20 F�r varje �mne som utbildning p� forskarniv� anordnas i ska det finnas en allm�n studieplan. 27 � 21 I en allm�n studieplan ska f�ljande anges: det huvudsakliga inne- h�llet i utbildningen, krav p� s�rskild beh�righet och de �vriga f�reskrifter som beh�vs. Handledning 28 � 22 F�r varje doktorand ska det utses minst tv� handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har r�tt till handledning under utbildningen s� l�nge inte rektor med st�d av 30 � beslutar n�got annat. En doktorand som beg�r det ska f� byta handledare. Individuell studieplan 29 � F�r varje doktorand ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Pla- nen ska inneh�lla h�gskolans och doktorandens �taganden och en tidsplan 16 Senaste lydelse 2006:1053. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 17 Senaste lydelse 2006:1053. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 18 Senaste lydelse 2006:1053. 19 Tidigare 25 � upph�vd genom 2009:933. 20 Tidigare 26 � upph�vd genom 2009:933. 21 Tidigare 27 � upph�vd genom 2009:933. 22 Tidigare 28 � upph�vd genom 2009:933. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:1064 f�r doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samr�d med doktoran- den och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet f�ljas upp och efter samr�d med doktoranden och hans eller hennes handledare �ndras av h�gskolan i den utstr�ckning som beh�vs. Utbildningstiden f�r f�rl�ngas bara om det finns s�rskilda sk�l f�r det. S�dana sk�l kan vara ledighet p� grund av sjuk- dom, ledighet f�r tj�nstg�ring inom totalf�rsvaret eller f�r f�rtroendeupp- drag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller f�r�ldrale- dighet. R�tt till handledning och andra resurser 30 � Om en doktorand i v�sentlig utstr�ckning �sidos�tter sina �taganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte l�ngre ska ha r�tt till handledning och andra resurser f�r utbildningen. Innan ett s�dant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges m�jlighet att yttra sig. Pr�vningen ska g�ras p� grundval av deras redog�rel- ser och annan utredning som �r tillg�nglig. Vid bed�mningen ska det v�gas in om h�gskolan har fullgjort sina egna �taganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat. Resurserna f�r inte dras in f�r den tid d� doktoranden �r anst�lld som dok- torand eller f�r utbildningsbidrag f�r doktorander. 31 � Om resurserna f�r utbildningen har dragits in enligt 30 �, kan dokto- randen efter ans�kan hos rektor f� tillbaka sin r�tt till handledning och andra resurser. Doktoranden m�ste d� genom att visa upp ett tillkommande studie- resultat av beaktansv�rd kvalitet och omfattning eller p� n�got annat s�tt g�ra sannolikt att han eller hon kan fullg�ra sina �terst�ende �taganden enligt den individuella studieplanen. Betyg p� prov 32 � Prov som ing�r i utbildning p� forskarniv� ska bed�mas enligt det betygssystem som h�gskolan f�reskriver. Betyget ska best�mmas av en av h�gskolan s�rskilt utsedd l�rare (exami- nator). Disputation och betyg p� doktorsavhandlingen 33 � Av examensbeskrivningen f�r doktorsexamen och konstn�rlig dok- torsexamen framg�r att det f�r dessa examina kr�vs bland annat en godk�nd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha f�rsvarats muntligen vid en offentlig disputa- tion. Vid disputationen ska det finnas en opponent. 34 � Vid betygss�ttning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte �r verksam vid den h�gskola d�r doktoranden examineras. 35 � H�gskolan f�r meddela f�reskrifter om det betygssystem som ska anv�ndas och om disputationen och betygss�ttningen i �vrigt. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:1064 Delegering 36 � Rektor f�r inte delegera beslut enligt 30 och 31 ��. 7 kap. 35 � 23 F�r att bli antagen till utbildning p� forskarniv� kr�vs det att den s�kande 1. har grundl�ggande beh�righet och den s�rskilda beh�righet som h�g- skolan kan ha f�reskrivit, och 2. bed�ms ha s�dan f�rm�ga i �vrigt som beh�vs f�r att tillgodog�ra sig utbildningen. 36 � 24 H�gskolan f�r till utbildning p� forskarniv� anta bara s�kande som anst�lls som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag f�r doktorander. H�gskolan f�r dock anta en s�kande som har n�gon annan form av studie- finansiering, om h�gskolan bed�mer att finansieringen kan s�kras under hela utbildningen och att den s�kande kan �gna s� stor del av sin tid �t utbild- ningen att den kan slutf�ras inom fyra �r n�r det g�ller licentiatexamen eller konstn�rlig licentiatexamen och �tta �r n�r det g�ller doktorsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen. 38 � 25 En h�gskola som har f�tt tillst�nd att utf�rda examina p� forskarniv� inom ett omr�de f�r utan ny antagning besluta att en doktorand som har anta- gits vid n�got annat universitet eller n�gon annan h�gskola f�r �verg� till h�gskolan och forts�tta sin utbildning och examineras d�r. Det g�ller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier f�rlagda till den h�gskolan inom det omr�de som tillst�ndet att utf�rda examina avser. Det som s�gs i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om en h�gskola genom att ha getts ben�mningen universitet har f�tt r�tt enligt 1 kap. 11 � h�gskolelagen (1992:1434) att utf�rda examina p� forskarniv�. 39 � 26 Grundl�ggande beh�righet till utbildning p� forskarniv� har den som har 1. avlagt en examen p� avancerad niv�, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 h�gskolepo�ng, varav minst 60 h�gskolepo�ng p� avancerad niv�, eller 3. p� n�got annat s�tt inom eller utom landet f�rv�rvat i huvudsak motsva- rande kunskaper. H�gskolan f�r f�r en enskild s�kande medge undantag fr�n kravet p� grundl�ggande beh�righet, om det finns s�rskilda sk�l. 41 � 27 Urval bland s�kande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 �� ska g�ras med h�nsyn till deras f�rm�ga att tillgodog�ra sig utbildningen. 23 Senaste lydelse 2006:1053. 24 Senaste lydelse 2009:933. 25 Senaste lydelse 2009:933. 26 Senaste lydelse 2006:1053. 27 Senaste lydelse 2006:1053. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:1064 H�gskolan best�mmer vilka bed�mningsgrunder som ska till�mpas vid pr�vningen av f�rm�gan att tillgodog�ra sig utbildningen. Enbart det f�rh�llandet att en s�kande bed�ms kunna f� tidigare utbild- ning eller yrkesverksamhet tillgodor�knad f�r utbildningen f�r dock inte vid urval ge den s�kande f�retr�de framf�r andra s�kande. 12 kap. 2 � 28 Till �verklaganden�mnden f�r h�gskolan f�r f�ljande beslut av en h�gskola �verklagas: 1. beslut om anst�llning vid en h�gskola, med undantag av anst�llning som doktorand, 2. beslut om att en s�kande inte uppfyller kraven p� beh�righet f�r att bli antagen till utbildning p� grundniv� eller avancerad niv� och beslut att inte g�ra undantag fr�n beh�righetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 � andra meningen eller 28 � andra stycket, 3. beslut om tillgodor�knande av utbildning eller yrkesverksamhet, 4. avslag p� en students beg�ran om befrielse fr�n ett obligatoriskt utbild- ningsmoment, 5. beslut att dra in resurser f�r en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 � och beslut att en doktorand inte ska f� tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 �, 6. avslag p� en students beg�ran att f� examensbevis eller kursbevis, och 7. beslut att inte bevilja den som �r antagen till utbildning p� grundniv� eller avancerad niv� anst�nd med att p�b�rja studierna eller att f� forts�tta sina studier efter studieuppeh�ll. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2011. 2. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 15, 8 och 9, med undantag f�r best�mmelserna om f�rnyelse av en tidsbegr�nsad anst�llning, ska till�mpas i fr�ga om den som f�re den 1 januari 2011 har anst�llts f�r en begr�nsad tid enligt best�mmelserna. S�dan till�mpning ska ske s� l�nge anst�llningen p�g�r. Vid handl�ggning av �renden om �verg�ng av en tidsbegr�nsad anst�llning i en anst�llning tills vidare enligt de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 5 ska �ven de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 7, 8, 9 och 28 �� till�mpas. 3. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 8 a � och 4 kap. 30 � 6 om tids- begr�nsad anst�llning som bitr�dande lektor f�r till�mpas till utg�ngen av september 2011. 4. I fr�ga om den som f�re den 1 oktober 2011 har anst�llts som bitr�dan- de lektor ska de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 6 till�mpas s� l�nge anst�llningen p�g�r. S�dan anst�llning f�r f�rnyas enligt �ldre best�mmelser. 5. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 10 � och 4 kap. 30 � 7 om tidsbegr�n- sad anst�llning som forskarassistent f�r till�mpas till utg�ngen av september 2011. 6. I fr�ga om den som f�re den 1 oktober 2011 har anst�llts som forskar- assistent ska de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 7 till�mpas s� l�nge anst�llningen p�g�r. S�dan anst�llning f�r f�rnyas enligt �ldre best�mmelser. 28 Senaste lydelse 2006:1053. �ndringen inneb�r bl.a. att andra och tredje styckena upph�vs. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:1064 7. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 58 a, 1113 a, 2023 och 24 a 28 �� ska till�mpas i fr�ga om �renden om befordran som har inkommit till h�gskolan men som inte har avslutats f�re den 1 januari 2011. Vid till�mp- ning av de �ldre best�mmelserna ska de uppgifter som en fakultetsn�mnd eller ett motsvarande organ ansvarar f�r i st�llet handhas av de personer eller den grupp av personer som h�gskolan beslutar. 8. Om ett f�rfarande om anst�llning av l�rare, i andra fall �n som avses i 7, har p�b�rjats men inte avslutats f�re den 1 januari 2011, ska de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 2, 510, 15, 2022 , 24, 24 a och 2630 �� till�m- pas i anst�llnings�rendet. Vid till�mpning av de �ldre best�mmelserna ska de uppgifter som en fakultetsn�mnd eller ett motsvarande organ ansvarar f�r i st�llet handhas av de personer eller den grupp av personer som h�gskolan beslutar. 9. I fr�ga om den som enligt 8 har anst�llts efter den 1 januari 2011 med st�d av de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 15, 8 och 9 ska dessa �ldre best�mmelser till�mpas s� l�nge anst�llningen p�g�r. De �ldre best�mmel- serna i 4 kap. 30 � 1, 2, 5, 8 och 9 om f�rnyelse av en tidsbegr�nsad anst�ll- ning och �verg�ng av en tidsbegr�nsad anst�llning i en anst�llning tills vidare ska dock inte till�mpas. 10. Vid ber�kning av anst�llningstid som l�rare inom konstn�rlig verk- samhet enligt 4 kap. 10 � i de nya best�mmelserna ska �ven anst�llningstid som l�rare inom konstn�rlig verksamhet enligt de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 1 beaktas. 11. Vid ber�kning av anst�llningstid som adjungerad professor enligt 4 kap. 11 � i de nya best�mmelserna ska �ven anst�llningstid som adjunge- rad professor enligt de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 2 beaktas. 12. Vid ber�kning av anst�llningstid som g�stprofessor enligt 4 kap. 12 � i de nya best�mmelserna ska �ven anst�llningstid som g�stprofessor enligt de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 9 beaktas. 13. De �ldre best�mmelserna i 12 kap. 2 � g�ller fortfarande i fr�ga om beslut som har meddelats med till�mpning av �ldre best�mmelser. P� regeringens v�gnar TOBIAS KRANTZ Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:1064 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 Bilaga 1 29 F�RTECKNING �VER UNIVERSITET OCH H�GSKOLOR SOM STATEN �R HUVUDMAN F�R SAMT DERAS BEN�MNING I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 � de universitet och h�gskolor som sta- ten �r huvudman f�r samt deras ben�mning. Uppsala universitet Lunds universitet G�teborgs universitet Stockholms universitet Ume� universitet Link�pings universitet Karolinska institutet (universitet) Kungl. Tekniska h�gskolan (universitet) Lule� tekniska universitet Karlstads universitet Linn�universitetet �rebro universitet Mittuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitet Blekinge tekniska h�gskola Dans- och cirkush�gskolan F�rsvarsh�gskolan Gymnastik- och idrottsh�gskolan H�gskolan i Bor�s H�gskolan Dalarna H�gskolan p� Gotland H�gskolan i G�vle H�gskolan i Halmstad H�gskolan Kristianstad H�gskolan i Sk�vde H�gskolan V�st Konstfack Kungl. Konsth�gskolan Kungl. Musikh�gskolan i Stockholm Malm� h�gskola M�lardalens h�gskola Operah�gskolan i Stockholm Stockholms dramatiska h�gskola S�dert�rns h�gskola 29Senaste lydelse 2009:1222. �ndringen inneb�r bl.a. att Dramatiska institutet och Teaterh�gskolan i Stockholm tagits bort ur f�rteckningen. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i h�gskolef�rordningen (1993:100);

utf�rdad den 1 juli 2010.

Regeringen f�reskriver

1 i fr�ga om h�gskolef�rordningen (1993:100)2

1 Jfr prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337.

2 F�rordningen omtryckt 1998:1003.

SFS 2010:1064

Utkom fr�n trycket
den 20 juli 2010

Senaste lydelse av
1 kap. 6 � 2006:1053
1 kap. 7 b � 2009:770
rubriken n�rmast f�re 1 kap. 7 b �
2000:1057
1 kap. 8 � 2008:944
1 kap. 9 � 2008:944
rubriken n�rmast f�re 1 kap. 9 �
2008:944
1 kap. 15 � 2007:1337
rubriken n�rmast f�re 1 kap. 15 �
2003:619
3 kap. 2 � 2009:933
3 kap. 3 � 2009:933
3 kap. 6 � 2009:933
rubriken n�rmast f�re 3 kap. 6 �
2009:933
3 kap. 7 � 2009:933
3 kap. 7 a � 2009:933
3 kap. 7 b � 2009:933
3 kap. 7 c � 2009:933
3 kap. 9 � 2000:651
3 kap. 11 � 2009:933
3 kap. 12 � 2009:933
3 kap. 13 � 2009:933
4 kap. 1 � 2001:211
4 kap. 2 � 2009:933
4 kap. 3 � 2006:1053
4 kap. 7 � 2002:761
4 kap. 8 � 2002:761
4 kap. 8 a � 2001:211
rubriken n�rmast f�re 4 kap. 8 a �
2001:211
4 kap. 9 � 2006:1053
4 kap. 10 � 1999:1037
4 kap. 12 � 2001:211
4 kap. 13 a � 2001:211
4 kap. 17 � 2009:933

4 kap. 18 � 2004:383
4 kap. 19 � 2009:933
4 kap. 20 � 2009:933
4 kap. 24 � 2002:761
4 kap. 24 a � 2001:211
4 kap. 26 � 2002:761
4 kap. 28 � 2002:761
4 kap. 30 � 2006:1053
4 kap. 31 � 2001:972
6 kap. 12 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 12 �
2006:1053
6 kap. 19 � 2006:1053
6 kap. 29 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 29 �
2006:1053
6 kap. 30 � 2006:1053
6 kap. 31 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 31 �
2006:1053
6 kap. 32 � 2006:1053
6 kap. 33 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 33 �
2006:1053
6 kap. 34 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 34 �
2006:1053
6 kap. 35 � 2009:933
6 kap. 36 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 36 �
2006:1053
6 kap. 37 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 37 �
2006:1053
6 kap. 38 � 2006:1053
6 kap. 39 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 39 �
2006:1053

SFS 2010:1064

dels att 1 kap. 3, 6, 7 a, 7 b, 8, 9 och 15 ��, 3 kap., 4 kap., 6 kap. 12, 19

och 2949 ��, 7 kap. 42 � samt 11 kap. ska upph�ra att g�lla,

dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 6, 7 a, 7 b, 8, 9 och 15 �� samt

6 kap. 12, 29, 31, 33, 34, 36, 37, 39, 40, 43, 48 och 49 �� ska utg�,

dels att 1 kap. 1, 5, 7, 11 a och 11 b ��, 2 kap. 2, 10 och 11 ��, 5 kap. 4 �,

6 kap. 3, 8, 10, 15, 17 och 18 ��, 7 kap. 35, 36, 38, 39 och 41 ��, 12 kap. 2 �,
rubriken till 2 kap., rubriken n�rmast f�re 1 kap. 7 � samt bilaga 1 till f�rord-
ningen ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras ett nytt kapitel, 4 kap., nya paragra-

fer, 2 kap. 1416 �� och 6 kap. 2536 �� samt n�rmast f�re 2 kap. 1416 ��,
6 kap. 25, 26, 28, 29, 30, 32, 33 och 36 �� nya rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap.

1 �

I denna f�rordning finns det i anslutning till h�gskolelagen

(1992:1434) best�mmelser om universitet och h�gskolor som staten �r
huvudman f�r. Dessa universitet och h�gskolor och deras ben�mning anges i
bilaga 1 till denna f�rordning.

F�r Sveriges lantbruksuniversitet och f�r F�rsvarsh�gskolan finns det s�r-

skilda best�mmelser i f�rordningen (1993:221) f�r Sveriges lantbruks-
universitet respektive f�rordningen (2007:1164) f�r F�rsvarsh�gskolan.

5 �

F�ljande best�mmelser i myndighetsf�rordningen (2007:515) ska inte

till�mpas p� h�gskolorna:

2 � om myndighetens ledning,
4 � om ledningens ansvar,
5 � om delegering,
918 �� om enr�dighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och n�mnd-

myndigheter, och

2224 �� om anst�llningar och uppdrag.
Vid till�mpning av myndighetsf�rordningen ska med myndighetschef f�r-

st�s rektor.

3 Senaste lydelse 2007:1337.

4 Senaste lydelse 2007:1337. �ndringen inneb�r att tredje och fj�rde styckena
upph�vs.

forts. fotnot 2
6 kap. 40 � 2009:933
rubriken n�rmas f�re 6 kap. 40 �
2006:1053
6 kap. 41 � 2006:1053
6 kap. 42 � 2006:1053
6 kap. 43 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 43 �
2006:1053
6 kap. 44 � 2006:1053
6 kap. 45 � 2006:1053
6 kap. 46 � 2006:1053
6 kap. 47 � 2006:1053

6 kap. 48 � 2006:1053
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 48 �
2006:1053
6 kap. 49 � 2009:933
rubriken n�rmast f�re 6 kap. 49 �
2006:1053
7 kap. 42 � 2009:933
11 kap. 3 � 2000:651
11 kap. 4 � 2001:23
11 kap. 6 � 2001:23
11 kap. 7 � 2006:1053.

SFS 2010:1064

Studentrepresentanter

7 �

I studentk�rsf�rordningen (2009:769) finns det best�mmelser om vem

som utser representanter f�r studenterna.

F�rordningen (1992:1299) om ers�ttning f�r uppdrag i statliga styrelser,

n�mnder och r�d m.m. ska till�mpas ocks� p� de ledam�ter i en h�gskolas
styrelse som utses av studenterna.

11 a �

En h�gskola ska ansvara f�r att studenterna �r f�rs�krade f�r

personskada. F�rs�kringen ska avse s�dan skada som har uppkommit till
f�ljd av olycksfall eller framkallats av s�dan smitta som avses i 5 � f�rord-
ningen (1977:284) om arbetsskadef�rs�kring och statligt personskadeskydd,
om skadan har intr�ffat i samband med h�gskoleutbildning i Sverige. F�r-
s�kringen ska inte ge r�tt till ers�ttning i den utstr�ckning studenten har r�tt
till ers�ttning med st�d av f�rfattning eller kollektivavtal.

F�rs�kringen ska tecknas genom att Centrala studiest�dsn�mnden f�r

h�gskolorna tr�ffar en �verenskommelse med Kammarkollegiet. �verens-
kommelsen och �ndringar i den ska tr�ffas med f�rbeh�ll f�r regeringens
godk�nnande.

11 b �

En h�gskola f�r genom �verenskommelse med Kammarkollegiet

teckna f�rs�kring f�r personskada som drabbar deras studenter i samband
med h�gskoleutbildning utanf�r Sverige. F�rs�kringen f�r dock bara avse
studier som bedrivs vid en utl�ndsk h�gskola enligt avtal mellan ber�rda
l�ros�ten. F�rs�kringen ska avse s�dan sorts skada som avses i 11 a �.

En h�gskola f�r genom �verenskommelse med Kammarkollegiet �ven

teckna f�rs�kring f�r sjuk- och tandv�rd samt olycksfall under fritid i
Sverige f�r studenter som enligt 5 � f�rordningen (2010:543) om anm�l-
ningsavgift och studieavgift vid universitet och h�gskolor ska betala studie-
avgift. F�rs�kringen ska bidra till att uppfylla det krav p� helt�ckande sjuk-
f�rs�kring som enligt 4 kap. 5 � utl�nningsf�rordningen (2006:97) utg�r en
f�ruts�ttning f�r uppeh�llstillst�nd f�r studier.

2 kap. Styrelse, rektor och �vrig organisation

2 �

Styrelsen f�r en h�gskola ska ha det ansvar och de uppgifter som

f�ljer av 3 � myndighetsf�rordningen (2007:515) och 2 kap. 8 � f�rord-
ningen (2000:605) om �rsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska
styrelsen sj�lv besluta

1. i viktigare fr�gor om verksamhetens �vergripande inriktning och h�g-

skolans organisation,

2. om �rsredovisningar, del�rsrapporter, budgetunderlag och viktigare

framst�llningar i �vrigt samt s�kerst�lla att det vid h�gskolan finns en intern
styrning och kontroll som fungerar p� ett betryggande s�tt,

3. om �tg�rder med anledning av Riksrevisionens revisionsber�ttelser och

revisionsrapporter,

5 Senaste lydelse 2009:770.

6 Senaste lydelse 2000:261. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

7 Senaste lydelse 2010:544.

8 Senaste lydelse 2007:1337. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs.

SFS 2010:1064

4. om riktlinjer och revisionsplan f�r internrevisionen och �tg�rder med

anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt
10 � internrevisionsf�rordningen (2006:1228),

5. i viktigare fr�gor om den interna resursf�rdelningen och uppf�ljningen

av denna,

6. i fr�gor som enligt 15 � ska avg�ras av en personalansvarsn�mnd, om

det inte har inr�ttats en personalansvarsn�mnd vid h�gskolan eller om
Statens ansvarsn�mnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 �,

7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 � andra stycket,
8. om en arbetsordning med viktigare f�reskrifter om h�gskolans �ver-

gripande organisation, delegering av beslutander�tt, handl�ggning av �ren-
den och formerna i �vrigt f�r verksamheten, om inte annat �r f�reskrivet i
lag eller f�rordning,

9. om en anst�llningsordning,
10. om viktigare f�reskrifter i �vrigt, och
11. i �vriga fr�gor som �r av principiell vikt.
Av 2 kap. 8, 10 och 15 �� framg�r att styrelsen ocks� beslutar om f�rslag

p� rektor, utser rektors st�llf�retr�dare och beslutar om inr�ttande av en
personalansvarsn�mnd.

10 �

Rektor ska ha en st�llf�retr�dare som tj�nstg�r i rektors st�lle n�r han

eller hon inte �r i tj�nst. St�llf�retr�daren ers�tter �ven i �vrigt rektor i den
utstr�ckning som rektor best�mmer.

Rektors st�llf�retr�dare ska utses av styrelsen.

11 �

Beh�rig att vara rektor eller st�llf�retr�dare f�r rektor �r den som

uppfyller beh�righetskraven f�r anst�llning som professor eller lektor.

Studentrepresentation

14 �

I 2 kap. 7 � h�gskolelagen (1992:1434) finns det en best�mmelse

om studenternas r�tt till representation n�r beslut fattas eller beredning sker.

Om beslut ska fattas eller beredning ska genomf�ras av en enda person,

ska information l�mnas till och samr�d ske med en studentrepresentant i god
tid f�re beslutet eller slutf�randet av beredningen.

Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 � andra

stycket h�gskolelagen, har studenterna r�tt att vara representerade med minst
tre ledam�ter. Antalet studentrepresentanter i en s�dan grupp f�r dock vara
f�rre om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till det totala antalet ledam�ter i
gruppen.

I �vrigt beslutar en h�gskola sj�lv om s�dan r�tt till representation f�r stu-

denterna som avses i f�rsta stycket.

9 Senaste lydelse 2002:558.

10 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

11 Tidigare 14 � upph�vd genom 1997:1123.

SFS 2010:1064

Personalansvarsn�mnd

15 �

Styrelsen f�r inr�tta en personalansvarsn�mnd med uppgifter enligt

25 � myndighetsf�rordningen (2007:515). Rektor ska vara ordf�rande i en
s�dan n�mnd. N�mnden ska i �vrigt best� av personalf�retr�darna och ytter-
ligare h�gst tre ledam�ter som styrelsen utser.

Personalf�retr�darna utses enligt f�reskrifter i personalf�retr�darf�rord-

ningen (1987:1101).

H�gskolebibliotek

16 �

Ett h�gskolebibliotek ska avgiftsfritt st�lla litteratur ur de egna sam-

lingarna till andra h�gskolebiblioteks f�rfogande.

4 kap. L�rare

Inledande f�reskrifter

Anst�llningar

1 �

L�rare anst�lls av h�gskolan.

F�renade anst�llningar

2 �

En h�gskola f�r, efter medgivande av en s�dan sjukv�rdshuvudman

som avses i 3 kap. 8 � h�gskolelagen (1992:1434), besluta att en anst�llning
som professor eller lektor vid h�gskolan ska vara f�renad med en anst�llning
vid en sjukv�rdsenhet som �r uppl�ten f�r medicinsk utbildning och forsk-
ning. I utbildning och forskning vid en s�dan enhet r�knas odontologisk
utbildning och forskning in.

Beh�righet och bed�mningsgrunder vid anst�llning

Professorer

3 �

Beh�rig att anst�llas som professor inom annat �n konstn�rlig verk-

samhet �r den som har visat s�v�l vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.
Beh�rig att anst�llas som professor inom konstn�rlig verksamhet �r den som
har visat s�v�l konstn�rlig som pedagogisk skicklighet.

Som bed�mningsgrunder vid anst�llning av en professor ska graden av

s�dan skicklighet som �r ett krav f�r beh�righet f�r anst�llning g�lla. Pr�v-
ningen av den pedagogiska skickligheten ska �gnas lika stor omsorg som
pr�vningen av den vetenskapliga eller konstn�rliga skickligheten. Varje h�g-
skola best�mmer i �vrigt sj�lv vilka bed�mningsgrunder som ska till�mpas
vid anst�llning av en professor.

Lektorer

4 �

Beh�rig att anst�llas som lektor �r

1. inom annat �n konstn�rlig verksamhet, den som dels har visat pedago-

gisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande veten-
skaplig kompetens eller n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse

SFS 2010:1064

med h�nsyn till anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som
ska ing� i anst�llningen, och

2. inom konstn�rlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skick-

lighet, dels har avlagt konstn�rlig doktorsexamen, visat konstn�rlig skicklig-
het eller har n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse med h�nsyn
till anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som ska ing� i
anst�llningen.

Som bed�mningsgrunder vid anst�llning av en lektor ska graden av s�dan

skicklighet som �r ett krav f�r beh�righet f�r anst�llning g�lla. Pr�vningen
av den pedagogiska skickligheten ska �gnas lika stor omsorg som pr�v-
ningen av andra beh�righetsgrundande f�rh�llanden enligt f�rsta stycket.
Varje h�gskola best�mmer i �vrigt sj�lv vilka bed�mningsgrunder som ska
till�mpas vid anst�llning av en lektor.

F�rfarandet vid anst�llning

J�mst�lld representation

5 �

Om en grupp av personer ska l�mna f�rslag p� s�kande som b�r

komma i fr�ga f�r en anst�llning som l�rare, ska kvinnor och m�n vara j�m-
st�llt representerade i gruppen. Detta g�ller dock inte om det finns synnerliga
sk�l.

Sakkunnigbed�mning

6 �

Vid anst�llning av en professor (inbegripet adjungerad professor) ska

sakkunnigbed�mning om de s�kandes skicklighet h�mtas in, om det inte �r
uppenbart obeh�vligt f�r pr�vningen av skickligheten.

Om en bed�mning h�mtas in fr�n tv� eller fler personer, ska kvinnor och

m�n vara j�mst�llt representerade. Detta g�ller dock inte om det finns syn-
nerliga sk�l.

Kallelse

7 �

En h�gskola f�r kalla en person till anst�llning som professor om

anst�llningen av personen �r av s�rskild betydelse f�r en viss verksamhet vid
h�gskolan. Om en h�gskola kallar en person till anst�llning, ska sk�len f�r
varf�r anst�llningen �r av s�rskild betydelse f�r h�gskolan dokumenteras.

Endast den som har beh�righet f�r anst�llningen enligt 3 � f�r anst�llas

genom kallelse.

Beslut om att kalla en person till anst�llning fattas av rektor och f�r inte

delegeras.

Vid anst�llning genom kallelse beh�ver inte n�gon s�dan information som

avses i 6 � f�rsta stycket anst�llningsf�rordningen (1994:373) l�mnas.
Best�mmelserna om sakkunnigbed�mning i 6 � ska till�mpas.

Sjukv�rdshuvudmans yttrande

8 �

Innan en l�rare f�r en s�dan f�renad anst�llning som avses i 2 � ska

h�gskolan ge sjukv�rdshuvudmannen tillf�lle att yttra sig i �rendet.

SFS 2010:1064

Tidsbegr�nsade anst�llningar

9 �

En anst�llning som l�rare f�r tidsbegr�nsas enligt lagen (1982:80) om

anst�llningsskydd, om det inte �r fr�ga om anst�llning som professor (inbe-
gripet adjungerad professor och g�stprofessor). D�rut�ver g�ller 1012 �� i
fr�ga om tidsbegr�nsning av en anst�llning.

L�rare inom konstn�rlig verksamhet

10 �

En l�rare inom konstn�rlig verksamhet f�r anst�llas tills vidare, dock

l�ngst fem �r. En s�dan anst�llning f�r f�rnyas. Den sammanlagda anst�ll-
ningstiden f�r dock omfatta h�gst tio �r. I fr�ga om anst�llningen g�ller i
�vrigt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd.

Adjungerad professor

11 �

En adjungerad professor ska anst�llas tills vidare, dock l�ngst till en

viss tidpunkt. En s�dan anst�llning f�r f�rnyas. Den sammanlagda anst�ll-
ningstiden f�r dock omfatta h�gst tolv �r. I fr�ga om anst�llningen g�ller i
�vrigt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd.

G�stprofessor

12 �

En g�stprofessor ska anst�llas tills vidare, dock l�ngst till en viss tid-

punkt. En s�dan anst�llning f�r f�rnyas. Den sammanlagda anst�llningstiden
f�r dock omfatta h�gst fem �r. I fr�ga om anst�llningen g�ller i �vrigt lagen
(1982:80) om anst�llningsskydd.

Beslut i anst�llnings�renden

13 �

L�rare anst�lls genom beslut av rektor. Beslut som r�r anst�llning av

professor f�r inte delegeras.

Bisysslor

14 �

En h�gskola ska p� l�mpligt s�tt informera sina l�rare om vilka

bisysslor eller slag av bisysslor som inte �r f�renliga med 3 kap. 7 � h�g-
skolelagen (1992:1434). En h�gskola ska ge sina l�rare r�d vid bed�mningen
av om en viss bisyssla �r f�renlig med den best�mmelsen. Om en l�rare
beg�r det, ska h�gskolan l�mna skriftligt besked i en s�dan fr�ga.

Av 7 a � lagen (1994:260) om offentlig anst�llning f�ljer att en h�gskola

p� l�mpligt s�tt ska informera sina anst�llda om vilka slags f�rh�llanden som
kan g�ra en bisyssla otill�ten enligt 7 � lagen om offentlig anst�llning.

15 �

En l�rare �r skyldig att h�lla h�gskolan informerad om de bisysslor

som han eller hon har och som har anknytning till anst�llningens �mnes-
omr�de. H�gskolan ska dokumentera informationen. Dokumentationen ska
h�llas ordnad s� att det g�r att fortl�pande f�lja vilka bisysslor varje l�rare
har.

SFS 2010:1064

Anst�llningens upph�rande

16 �

I fr�ga om professorer pr�var Statens ansvarsn�mnd fr�gor som avses

i 34 � lagen (1994:260) om offentlig anst�llning och 15 � lagen (1994:261)
om fullmaktsanst�llning.

17 �

I andra fall �n som avses i 16 � samt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 6 och

15 � beslutar rektor om att en anst�llning ska upph�ra. Beslut om att en pro-
fessors anst�llning ska upph�ra f�r inte delegeras.

5 kap.

4 �

Den som har f�tt utbildningsbidrag f�r doktorander ska efter ans�kan

anst�llas som doktorand senast n�r det enligt den individuella studieplanen
�terst�r en utbildningstid som motsvarar tv� �rs utbildning p� heltid till
doktorsexamen eller konstn�rlig doktorsexamen. Detta g�ller dock inte om
rektor har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 � eller
utbildningsbidraget enligt 14 � f�rordningen (1995:938) om utbildnings-
bidrag f�r doktorander.

6 kap.

3 �

Studenter ska ges tillg�ng till studiev�gledning och yrkesorientering.

H�gskolan ska se till att den som avser att p�b�rja en utbildning har tillg�ng
till den information om utbildningen som beh�vs.

H�gskolan ska ocks� se till att en antagningsordning finns tillg�nglig. I en

antagningsordning tas de f�reskrifter in som h�gskolan till�mpar i fr�ga om
ans�kan, beh�righet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan
�verklagas.

8 �

H�gskolan ska pr�va om tidigare utbildning eller verksamhet kan

godtas f�r tillgodor�knande.

Endast den som �r student kan komma i fr�ga f�r tillgodor�knande, om

inte annat framg�r av lag eller f�rordning.

10 �

I examensbeviset ska h�gskolan ange

1. en examens ben�mning,
2. p� vilken niv� examen avl�ggs,
3. om examen ing�r i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 � h�g-

skolelagen (1992:1434),

4. vilka kurser som ing�r i en examen p� grundniv� och avancerad niv�,

och

5. vid vilken h�gskola som kurser enligt 4, eller motsvarande del av en

utbildning p� forskarniv�, har genomg�tts.

I examensbeviset f�r �vers�ttningen av examensben�mningen till ett eller

flera spr�k anges.

12 Senaste lydelse 2009:933.

13 Senaste lydelse 2006:1053.

14 Senaste lydelse 2009:1068. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs.

15 Senaste lydelse 2009:1068.

SFS 2010:1064

Till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen

och dess plats i utbildningssystemet. H�gskoleverket f�r meddela n�rmare
f�reskrifter om vad bilagan ska inneh�lla.

15 �

I kursplanen ska f�ljande anges: kursens niv�, antal h�gskolepo�ng,

m�l, krav p� s�rskild beh�righet, formerna f�r bed�mning av studenternas
prestationer och de �vriga f�reskrifter som beh�vs.

17 �

I utbildningsplanen ska f�ljande anges: de kurser som programmet

omfattar, kraven p� s�rskild beh�righet och de �vriga f�reskrifter som
beh�vs.

18 �

Betyg ska s�ttas p� en genomg�ngen kurs om inte h�gskolan f�re-

skriver n�got annat. H�gskolan f�r f�reskriva vilket betygssystem som ska
anv�ndas.

Betyget ska beslutas av en av h�gskolan s�rskilt utsedd l�rare (examina-

tor).

�mnen

25 �

Ett universitet och en h�gskola som f�r utf�rda examina p� forskar-

niv� ska besluta om �mnen som utbildning p� forskarniv� ska anordnas i.

Allm�n studieplan

26 �

F�r varje �mne som utbildning p� forskarniv� anordnas i ska det

finnas en allm�n studieplan.

27 �

I en allm�n studieplan ska f�ljande anges: det huvudsakliga inne-

h�llet i utbildningen, krav p� s�rskild beh�righet och de �vriga f�reskrifter
som beh�vs.

Handledning

28 �

F�r varje doktorand ska det utses minst tv� handledare. En av dem

ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har r�tt till handledning under
utbildningen s� l�nge inte rektor med st�d av 30 � beslutar n�got annat.

En doktorand som beg�r det ska f� byta handledare.

Individuell studieplan

29 �

F�r varje doktorand ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Pla-

nen ska inneh�lla h�gskolans och doktorandens �taganden och en tidsplan

16 Senaste lydelse 2006:1053. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

17 Senaste lydelse 2006:1053. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

18 Senaste lydelse 2006:1053.

19 Tidigare 25 � upph�vd genom 2009:933.

20 Tidigare 26 � upph�vd genom 2009:933.

21 Tidigare 27 � upph�vd genom 2009:933.

22 Tidigare 28 � upph�vd genom 2009:933.

SFS 2010:1064

f�r doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samr�d med doktoran-
den och hans eller hennes handledare.

Den individuella studieplanen ska regelbundet f�ljas upp och efter samr�d

med doktoranden och hans eller hennes handledare �ndras av h�gskolan i
den utstr�ckning som beh�vs. Utbildningstiden f�r f�rl�ngas bara om det
finns s�rskilda sk�l f�r det. S�dana sk�l kan vara ledighet p� grund av sjuk-
dom, ledighet f�r tj�nstg�ring inom totalf�rsvaret eller f�r f�rtroendeupp-
drag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller f�r�ldrale-
dighet.

R�tt till handledning och andra resurser

30 �

Om en doktorand i v�sentlig utstr�ckning �sidos�tter sina �taganden

enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte
l�ngre ska ha r�tt till handledning och andra resurser f�r utbildningen. Innan
ett s�dant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges
m�jlighet att yttra sig. Pr�vningen ska g�ras p� grundval av deras redog�rel-
ser och annan utredning som �r tillg�nglig. Vid bed�mningen ska det v�gas
in om h�gskolan har fullgjort sina egna �taganden enligt den individuella
studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.

Resurserna f�r inte dras in f�r den tid d� doktoranden �r anst�lld som dok-

torand eller f�r utbildningsbidrag f�r doktorander.

31 � Om resurserna f�r utbildningen har dragits in enligt 30 �, kan dokto-
randen efter ans�kan hos rektor f� tillbaka sin r�tt till handledning och andra
resurser. Doktoranden m�ste d� genom att visa upp ett tillkommande studie-
resultat av beaktansv�rd kvalitet och omfattning eller p� n�got annat s�tt
g�ra sannolikt att han eller hon kan fullg�ra sina �terst�ende �taganden
enligt den individuella studieplanen.

Betyg p� prov

32 �

Prov som ing�r i utbildning p� forskarniv� ska bed�mas enligt det

betygssystem som h�gskolan f�reskriver.

Betyget ska best�mmas av en av h�gskolan s�rskilt utsedd l�rare (exami-

nator).

Disputation och betyg p� doktorsavhandlingen

33 �

Av examensbeskrivningen f�r doktorsexamen och konstn�rlig dok-

torsexamen framg�r att det f�r dessa examina kr�vs bland annat en godk�nd
doktorsavhandling.

Doktorsavhandlingen ska ha f�rsvarats muntligen vid en offentlig disputa-

tion. Vid disputationen ska det finnas en opponent.

34 �

Vid betygss�ttning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta

som inte �r verksam vid den h�gskola d�r doktoranden examineras.

35 �

H�gskolan f�r meddela f�reskrifter om det betygssystem som ska

anv�ndas och om disputationen och betygss�ttningen i �vrigt.

SFS 2010:1064

Delegering

36 �

Rektor f�r inte delegera beslut enligt 30 och 31 ��.

7 kap.

35 �

F�r att bli antagen till utbildning p� forskarniv� kr�vs det att den

s�kande

1. har grundl�ggande beh�righet och den s�rskilda beh�righet som h�g-

skolan kan ha f�reskrivit, och

2. bed�ms ha s�dan f�rm�ga i �vrigt som beh�vs f�r att tillgodog�ra sig

utbildningen.

36 �

H�gskolan f�r till utbildning p� forskarniv� anta bara s�kande som

anst�lls som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag f�r doktorander.
H�gskolan f�r dock anta en s�kande som har n�gon annan form av studie-
finansiering, om h�gskolan bed�mer att finansieringen kan s�kras under hela
utbildningen och att den s�kande kan �gna s� stor del av sin tid �t utbild-
ningen att den kan slutf�ras inom fyra �r n�r det g�ller licentiatexamen eller
konstn�rlig licentiatexamen och �tta �r n�r det g�ller doktorsexamen eller
konstn�rlig doktorsexamen.

38 �

En h�gskola som har f�tt tillst�nd att utf�rda examina p� forskarniv�

inom ett omr�de f�r utan ny antagning besluta att en doktorand som har anta-
gits vid n�got annat universitet eller n�gon annan h�gskola f�r �verg� till
h�gskolan och forts�tta sin utbildning och examineras d�r. Det g�ller dock
bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier f�rlagda till
den h�gskolan inom det omr�de som tillst�ndet att utf�rda examina avser.

Det som s�gs i f�rsta stycket ska ocks� g�lla om en h�gskola genom att ha

getts ben�mningen universitet har f�tt r�tt enligt 1 kap. 11 � h�gskolelagen
(1992:1434) att utf�rda examina p� forskarniv�.

39 �

Grundl�ggande beh�righet till utbildning p� forskarniv� har den

som har

1. avlagt en examen p� avancerad niv�,
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 h�gskolepo�ng, varav minst

60 h�gskolepo�ng p� avancerad niv�, eller

3. p� n�got annat s�tt inom eller utom landet f�rv�rvat i huvudsak motsva-

rande kunskaper.

H�gskolan f�r f�r en enskild s�kande medge undantag fr�n kravet p�

grundl�ggande beh�righet, om det finns s�rskilda sk�l.

41 �

Urval bland s�kande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 �� ska

g�ras med h�nsyn till deras f�rm�ga att tillgodog�ra sig utbildningen.

23 Senaste lydelse 2006:1053.

24 Senaste lydelse 2009:933.

25 Senaste lydelse 2009:933.

26 Senaste lydelse 2006:1053.

27 Senaste lydelse 2006:1053.

SFS 2010:1064

H�gskolan best�mmer vilka bed�mningsgrunder som ska till�mpas vid

pr�vningen av f�rm�gan att tillgodog�ra sig utbildningen.

Enbart det f�rh�llandet att en s�kande bed�ms kunna f� tidigare utbild-

ning eller yrkesverksamhet tillgodor�knad f�r utbildningen f�r dock inte vid
urval ge den s�kande f�retr�de framf�r andra s�kande.

12 kap.

2 �

Till �verklaganden�mnden f�r h�gskolan f�r f�ljande beslut av en

h�gskola �verklagas:

1. beslut om anst�llning vid en h�gskola, med undantag av anst�llning

som doktorand,

2. beslut om att en s�kande inte uppfyller kraven p� beh�righet f�r att bli

antagen till utbildning p� grundniv� eller avancerad niv� och beslut att inte
g�ra undantag fr�n beh�righetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 � andra
meningen eller 28 � andra stycket,

3. beslut om tillgodor�knande av utbildning eller yrkesverksamhet,
4. avslag p� en students beg�ran om befrielse fr�n ett obligatoriskt utbild-

ningsmoment,

5. beslut att dra in resurser f�r en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 �

och beslut att en doktorand inte ska f� tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 �,

6. avslag p� en students beg�ran att f� examensbevis eller kursbevis, och
7. beslut att inte bevilja den som �r antagen till utbildning p� grundniv�

eller avancerad niv� anst�nd med att p�b�rja studierna eller att f� forts�tta
sina studier efter studieuppeh�ll.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2011.
2. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 15, 8 och 9, med undantag f�r

best�mmelserna om f�rnyelse av en tidsbegr�nsad anst�llning, ska till�mpas
i fr�ga om den som f�re den 1 januari 2011 har anst�llts f�r en begr�nsad tid
enligt best�mmelserna. S�dan till�mpning ska ske s� l�nge anst�llningen
p�g�r. Vid handl�ggning av �renden om �verg�ng av en tidsbegr�nsad
anst�llning i en anst�llning tills vidare enligt de �ldre best�mmelserna i
4 kap. 30 � 5 ska �ven de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 7, 8, 9 och 28 ��
till�mpas.

3. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 8 a � och 4 kap. 30 � 6 om tids-

begr�nsad anst�llning som bitr�dande lektor f�r till�mpas till utg�ngen av
september 2011.

4. I fr�ga om den som f�re den 1 oktober 2011 har anst�llts som bitr�dan-

de lektor ska de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 6 till�mpas s� l�nge
anst�llningen p�g�r. S�dan anst�llning f�r f�rnyas enligt �ldre best�mmelser.

5. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 10 � och 4 kap. 30 � 7 om tidsbegr�n-

sad anst�llning som forskarassistent f�r

till�mpas till utg�ngen av september

2011.

6. I fr�ga om den som f�re den 1 oktober 2011 har anst�llts som forskar-

assistent ska de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 7 till�mpas s� l�nge
anst�llningen p�g�r. S�dan anst�llning f�r f�rnyas enligt �ldre best�mmelser.

28 Senaste lydelse 2006:1053. �ndringen inneb�r bl.a. att andra och tredje styckena
upph�vs.

SFS 2010:1064

7. De �ldre best�mmelserna i 4 kap. 58 a, 1113 a, 2023 och 24 a

28 �� ska till�mpas i fr�ga om �renden om befordran som har inkommit till
h�gskolan men som inte har avslutats f�re den 1 januari 2011. Vid till�mp-
ning av de �ldre best�mmelserna ska de uppgifter som en fakultetsn�mnd
eller ett motsvarande organ ansvarar f�r i st�llet handhas av de personer eller
den grupp av personer som h�gskolan beslutar.

8. Om ett f�rfarande om anst�llning av l�rare, i andra fall �n som avses i 7,

har p�b�rjats men inte avslutats f�re den 1 januari 2011, ska de �ldre
best�mmelserna i 4 kap. 2, 510, 15, 2022

, 24, 24 a och 2630 �� till�m-

pas i anst�llnings�rendet. Vid till�mpning av de �ldre best�mmelserna ska de
uppgifter som en fakultetsn�mnd eller ett motsvarande organ ansvarar f�r i
st�llet handhas av de personer eller den grupp av personer som h�gskolan
beslutar.

9. I fr�ga om den som enligt 8 har anst�llts efter den 1 januari 2011 med

st�d av de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 15, 8 och 9 ska dessa �ldre
best�mmelser till�mpas s� l�nge anst�llningen p�g�r. De �ldre best�mmel-
serna i 4 kap. 30 � 1, 2, 5, 8 och 9 om f�rnyelse av en tidsbegr�nsad anst�ll-
ning och �verg�ng av en tidsbegr�nsad anst�llning i en anst�llning tills
vidare ska dock inte till�mpas.

10. Vid ber�kning av anst�llningstid som l�rare inom konstn�rlig verk-

samhet enligt 4 kap. 10 � i de nya best�mmelserna ska �ven anst�llningstid
som l�rare inom konstn�rlig verksamhet enligt de �ldre best�mmelserna i
4 kap. 30 � 1 beaktas.

11. Vid ber�kning av anst�llningstid som adjungerad professor enligt

4 kap. 11 � i de nya best�mmelserna ska �ven anst�llningstid som adjunge-
rad professor enligt de �ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 2 beaktas.

12. Vid ber�kning av anst�llningstid som g�stprofessor enligt 4 kap. 12 � i

de nya best�mmelserna ska �ven anst�llningstid som g�stprofessor enligt de
�ldre best�mmelserna i 4 kap. 30 � 9 beaktas.

13. De �ldre best�mmelserna i 12 kap. 2 � g�ller fortfarande i fr�ga om

beslut som har meddelats med till�mpning av �ldre best�mmelser.

P� regeringens v�gnar

TOBIAS KRANTZ

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2010:1064

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

Bilaga 1

F�RTECKNING �VER UNIVERSITET OCH H�GSKOLOR SOM
STATEN �R HUVUDMAN F�R SAMT DERAS BEN�MNING

I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 � de universitet och h�gskolor som sta-
ten �r huvudman f�r samt deras ben�mning.

Uppsala universitet
Lunds universitet
G�teborgs universitet
Stockholms universitet
Ume� universitet
Link�pings universitet
Karolinska institutet (universitet)
Kungl. Tekniska h�gskolan (universitet)
Lule� tekniska universitet
Karlstads universitet
Linn�universitetet
�rebro universitet
Mittuniversitetet
Sveriges lantbruksuniversitet

Blekinge tekniska h�gskola
Dans- och cirkush�gskolan
F�rsvarsh�gskolan
Gymnastik- och idrottsh�gskolan
H�gskolan i Bor�s
H�gskolan Dalarna
H�gskolan p� Gotland
H�gskolan i G�vle
H�gskolan i Halmstad
H�gskolan Kristianstad
H�gskolan i Sk�vde
H�gskolan V�st
Konstfack
Kungl. Konsth�gskolan
Kungl. Musikh�gskolan i Stockholm
Malm� h�gskola
M�lardalens h�gskola
Operah�gskolan i Stockholm
Stockholms dramatiska h�gskola
S�dert�rns h�gskola

29Senaste lydelse 2009:1222. �ndringen inneb�r bl.a. att Dramatiska institutet och
Teaterh�gskolan i Stockholm tagits bort ur f�rteckningen.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:1064 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Om Lagboken.se