SFS 2010:699 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens 1 beslut f�reskrivs att 2 a kap. 17 a och 19 ��, 2 b kap. 10 a �, 9 kap. 6, 6 a, 8, 8 b, 8 d och 9 �� samt 15 kap. 11 � skollagen (1985:1100) 2 ska ha f�ljande lydelse. 2 a kap. 17 a � 3 Barnets hemkommun ska l�mna bidrag till en huvudman som har r�tt till bidrag enligt 17 �. Bidraget (grundbelopp) till f�rskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. D�rut�ver ska bidrag (till�ggsbelopp) l�mnas f�r barn som har ett omfat- tande behov av s�rskilt st�d. Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna motsvarande verksamheten. Om kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg, ska bidraget be- st�mmas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhe- tens inneh�ll och omfattning. Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning som den �r skyldig att erbjuda motsvarande offentliga verksamhet enligt 66 b, 8 a och 9 ��. Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag f�r samma barn till fler �n tv� huvudm�n. Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d �r hem- kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety- dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r hemkommu- nen. 1 Prop. 2009/10:157, bet. 2009/10:UbU22, rskr. 2009/10:322. 2 Lagen omtryckt 1997:1212. 3 Senaste lydelse 2009:671. SFS 2010:699 Utkom fr�n trycket den 28 juni 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:699 Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksamheter, eller i en enskild och en kommunal verksamhet, �r kommunen inte skyldig att l�mna ett samlat bi- dragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur bidraget ska f�rdelas mellan huvudm�nnen f�r verksamheterna. N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg, d�r deras v�rdnadshavare arbetar, f�r bidrag inte l�mnas f�r fler s�dana barn �n det antal andra barn som har tagits emot. Kommunen kan l�mna bidrag till annan huvudman f�r enskild f�rskole- verksamhet eller enskild skolbarnsomsorg �n som omfattas av f�rsta stycket, om verksamheten uppfyller de krav som anges i 3 � och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt som anges i andra femte styckena. 19 � 4 Beslut av en kommun f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol i �renden som g�ller godk�nnande enligt 13 �, f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande enligt 16 �, r�tt till bidrag eller �terkallande av s�dan r�tt enligt 17 �, och bidrag enligt 17 a � andrafemte och �ttonde styckena. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Kommunens beslut om f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande enligt 16 � och om �terkallande av r�tt till bidrag enligt 17 � samt domstols beslut g�ller omedelbart. 2 b kap. 10 a � 5 En frist�ende skola som av Statens skolinspektion har f�tt godk�n- nande att anordna utbildning som motsvarar f�rskoleklassen ska av Skolin- spektionen f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 10 b �. Skolinspektionen ska dock inte l�mna n�gon f�rklaring om r�tt till bidrag, om verksamheten skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d �. 9 kap. 6 � 6 En godk�nd frist�ende skola som motsvarar grundskolan ska av Sta- tens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andra och tredje styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om skolans verk- samhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna el- ler skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan tar ut av- gifter i strid med 7 �. F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i grundskolan l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r 4 Senaste lydelse 2009:671. 5 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs. 6 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:699 1. undervisning, 2. l�romedel och utrustning, 3. elevv�rd och h�lsov�rd, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun- dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan. Det som s�gs i f�rstafj�rde styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom f�rordning eller s�rskil- da beslut och inte heller skolor, f�r vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt andra och tredje styckena g�ller inte, om statsbidrag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andrafj�rde styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en frist�ende skola. 6 a � 7 En godk�nd frist�ende skola som motsvarar obligatoriska s�rskolan ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andrafj�rde styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om sko- lans verksamhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 �. F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i obligatorisk s�rskola l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�romedel och utrustning, 3. elevv�rd och h�lsov�rd, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun- dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. 7 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:699 Bidrag enligt tredje stycket ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna obligatoriska s�rskolan. Det som s�gs i f�rstafemte styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i tredjefemte styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en frist�ende skola. 8 � 8 Om en frist�ende skola anordnar s�dan utbildning som en kommun enligt 5 kap. f�r anordna inom ramen f�r nationella program i gymnasie- skolan och alla elever ges m�jlighet att inom ramen f�r utbildningen uppn� grundl�ggande beh�righet f�r h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundni- v�, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. En s�dan f�rklaring f�r dock l�mnas endast om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut- bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ungdo- mar som skulle ge skolan betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�- righeter om de skulle antas, 4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av- sedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en- de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i f�rsta stycket 5. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r �ven anordna individu- ellt program. Skyldighet att ta emot en elev p� ett individuellt program finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer �verens om det bidrag som kommunen ska betala till skolan f�r eleven. Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen finner det f�renligt med syftet f�r utbildningen. En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom- muner. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. De best�mmelser i 5 kap. och de f�reskrifter som har meddelats med st�d av och i anslutning till dessa best�mmelser, som ger regeringen, en myndig- 8 Senaste lydelse 2009:1038. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:699 het eller styrelsen f�r utbildningen r�tt att g�ra avsteg fr�n vad som annars g�ller f�r utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska till�m- pas p� motsvarande s�tt f�r frist�ende skolor. Detsamma g�ller s�dana inskr�nkningar i m�jligheterna att anordna vissa utbildningar som kan f�lja av f�reskrifter meddelade med st�d av 5 kap. Huvudmannen f�r utbild- ningen ska likst�llas med styrelsen f�r utbildningen. Ett beslut om r�tt till bidrag ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt pro- gram i gymnasieskolan som utbildningen motsvarar. Beslutet ska dessutom i vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild- ningen motsvarar. Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall en inrikt- ning ska anges i beslutet. 8 b � 9 Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�r- digheter som gymnasies�rskolan ska f�rmedla, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 c � i fr�ga om utbild- ningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till utbildning i gym- nasies�rskolan, med undantag f�r s�dana ungdomar vilkas mottagande skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r skolan, 4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en- de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i f�rsta stycket 5. En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom- muner. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. 8 d � 10 Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan eller vid en frist�ende skola som motsvarar gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (en inter- nationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 8 e � om 9 Senaste lydelse 2008:220. 10 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:699 1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter- nationell l�roplan och internationella kursplaner, med anpassning till svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig, 2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasiesko- lan, 3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n- na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska offentliga skolv�sendet, 4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier utomlands, 5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i Sverige, 6. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d, 7. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket erbjuds s�dan skolh�lsov�rd som ska erbjudas elever i gymnasieskolan, 8. elevavgiften f�r elever som avses i 8 e � f�rsta stycket �r sk�lig med h�nsyn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt, 9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 8 e � f�rsta stycket, med un- dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan, 10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p� grunder som Skolinspektionen godk�nner, 11. s�dana elever som avses i 8 e � f�rsta stycket och deras v�rdnadshava- re ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta studier utomlands samt om vad utbildning vid en internationell skola p� gymnasieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, samt 12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter som avser internationella skolor p� gymnasieniv�. Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio- nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda i Sverige och som omfattas av skolans bidragsr�tt. 9 � 11 Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat, ska bi- draget enligt 8 c � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 januari. 15 kap. 11 � 12 Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av det bidrag som kommunerna enligt 2 a kap. 17 a �, 2 b kap. 10 och 10 b �� samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c �� r skyldiga att l�mna till enskilt be- 11 Senaste lydelse 2002:159. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 12 Senaste lydelse 2009:670. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:699 driven pedagogisk omsorg, enskilt bedrivna f�rskolor, fritidshem och f�r- skoleklasser samt frist�ende skolor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�dana sakupp- gifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. Detsamma g�ller skyldig- het f�r en kommun att l�mna sakuppgifter om verksamheten och s�dan verk- samhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av f�rsko- leverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam- heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende skolor och om hur bi- draget till en frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om skyldighet f�r huvudmannen f�r en frist�ende skola att l�mna uppgifter om kommande verksamhet samt ekonomisk redovisning �ver verksamheten. 1. Denna lag tr�der i kraft den 28 juli 2010. 2. De nya best�mmelserna om bidrag enligt 2 a kap. 17 a � till�mpas f�r- sta g�ngen p� bidrag f�r kalender�ret 2011. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i skollagen (1985:1100);

utf�rdad den 10 juni 2010.

Enligt riksdagens

1 beslut f�reskrivs att 2 a kap. 17 a och 19 ��, 2 b kap.

10 a �, 9 kap. 6, 6 a, 8, 8 b, 8 d och 9 �� samt 15 kap. 11 � skollagen
(1985:1100)

2 ska ha f�ljande lydelse.

2 a kap.

17 a �

Barnets hemkommun ska l�mna bidrag till en huvudman som har

r�tt till bidrag enligt 17 �.

Bidraget (grundbelopp) till f�rskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg

ska avse ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. m�ltider,
4. administration,
5. merv�rdesskatt, och
6. lokalkostnader.
D�rut�ver ska bidrag (till�ggsbelopp) l�mnas f�r barn som har ett omfat-

tande behov av s�rskilt st�d.

Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som

kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna motsvarande
verksamheten.

Om kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg, ska bidraget be-

st�mmas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhe-
tens inneh�ll och omfattning.

Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning som den

�r skyldig att erbjuda motsvarande offentliga verksamhet enligt 66 b, 8 a
och 9 ��.

Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag f�r samma barn till fler �n

tv� huvudm�n. Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d �r hem-
kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety-
dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r hemkommu-
nen.

1 Prop. 2009/10:157, bet. 2009/10:UbU22, rskr. 2009/10:322.

2 Lagen omtryckt 1997:1212.

3 Senaste lydelse 2009:671.

SFS 2010:699

Utkom fr�n trycket
den 28 juni 2010

SFS 2010:699

Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksamheter, eller i en enskild och

en kommunal verksamhet, �r kommunen inte skyldig att l�mna ett samlat bi-
dragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits emot i endast en kommunal
verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur bidraget ska f�rdelas mellan
huvudm�nnen f�r verksamheterna.

N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg, d�r deras v�rdnadshavare

arbetar, f�r bidrag inte l�mnas f�r fler s�dana barn �n det antal andra barn
som har tagits emot.

Kommunen kan l�mna bidrag till annan huvudman f�r enskild f�rskole-

verksamhet eller enskild skolbarnsomsorg �n som omfattas av f�rsta stycket,
om verksamheten uppfyller de krav som anges i 3 � och avgifterna inte �r
osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt som anges i andra
femte styckena.

19 �

Beslut av en kommun f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol

i �renden som g�ller

godk�nnande enligt 13 �,
f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande enligt 16 �,
r�tt till bidrag eller �terkallande av s�dan r�tt enligt 17 �, och
bidrag enligt 17 a � andrafemte och �ttonde styckena.
Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Kommunens beslut om f�rel�ggande eller �terkallande av godk�nnande

enligt 16 � och om �terkallande av r�tt till bidrag enligt 17 � samt domstols
beslut g�ller omedelbart.

2 b kap.

10 a �

En frist�ende skola som av Statens skolinspektion har f�tt godk�n-

nande att anordna utbildning som motsvarar f�rskoleklassen ska av Skolin-
spektionen f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 10 b �.

Skolinspektionen ska dock inte l�mna n�gon f�rklaring om r�tt till bidrag,

om verksamheten skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r
eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller om
skolan tar ut avgifter i strid med 10 d �.

9 kap.

6 �

En godk�nd frist�ende skola som motsvarar grundskolan ska av Sta-

tens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i andra
och tredje styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om skolans verk-
samhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna el-
ler skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan tar ut av-
gifter i strid med 7 �.

F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i

grundskolan l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget (grundbelopp) ska
avse ers�ttning f�r

4 Senaste lydelse 2009:671.

5 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs.

6 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2010:699

1. undervisning,
2. l�romedel och utrustning,
3. elevv�rd och h�lsov�rd,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som

har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun-
dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som
�r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska
sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Bidrag enligt andra stycket ska best�mmas efter samma grunder som

kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan.

Det som s�gs i f�rstafj�rde styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r

vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom f�rordning eller s�rskil-
da beslut och inte heller skolor, f�r vilka huvudmannen skriftligen har
avst�tt fr�n medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt andra och
tredje styckena g�ller inte, om statsbidrag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs
utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i andrafj�rde styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en
elev som har tagits emot i en frist�ende skola.

6 a �

En godk�nd frist�ende skola som motsvarar obligatoriska s�rskolan

ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som
avses i andrafj�rde styckena. En f�rklaring ska dock inte l�mnas, om sko-
lans verksamhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r
eleverna eller skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller skolan
tar ut avgifter i strid med 7 �.

F�r varje elev som genomg�r en utbildning motsvarande den som ges i

obligatorisk s�rskola l�mnas bidrag av hemkommunen.

Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r
1. undervisning,
2. l�romedel och utrustning,
3. elevv�rd och h�lsov�rd,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som

7 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2010:699

Bidrag enligt tredje stycket ska best�mmas efter samma grunder som

kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna obligatoriska
s�rskolan.

Det som s�gs i f�rstafemte styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r

vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i tredjefemte styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en
elev som har tagits emot i en frist�ende skola.

8 �

Om en frist�ende skola anordnar s�dan utbildning som en kommun

enligt 5 kap. f�r anordna inom ramen f�r nationella program i gymnasie-
skolan och alla elever ges m�jlighet att inom ramen f�r utbildningen uppn�
grundl�ggande beh�righet f�r h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundni-
v�, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som
avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. En s�dan f�rklaring f�r dock l�mnas
endast om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut-

bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ungdo-
mar som skulle ge skolan betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�-
righeter om de skulle antas,

4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av-

sedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r
fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got
annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och

5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en-

de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i

f�rsta stycket 5.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r �ven anordna individu-

ellt program. Skyldighet att ta emot en elev p� ett individuellt program finns
endast om skolan och elevens hemkommun kommer �verens om det bidrag
som kommunen ska betala till skolan f�r eleven. Utbildningen ska bedrivas i
en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r
dock minskas om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen finner det
f�renligt med syftet f�r utbildningen.

En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning

som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller
skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom-
muner.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

De best�mmelser i 5 kap. och de f�reskrifter som har meddelats med st�d

av och i anslutning till dessa best�mmelser, som ger regeringen, en myndig-

8 Senaste lydelse 2009:1038.

SFS 2010:699

het eller styrelsen f�r utbildningen r�tt att g�ra avsteg fr�n vad som annars
g�ller f�r utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska till�m-
pas p� motsvarande s�tt f�r frist�ende skolor. Detsamma g�ller s�dana
inskr�nkningar i m�jligheterna att anordna vissa utbildningar som kan f�lja
av f�reskrifter meddelade med st�d av 5 kap. Huvudmannen f�r utbild-
ningen ska likst�llas med styrelsen f�r utbildningen.

Ett beslut om r�tt till bidrag ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt pro-

gram i gymnasieskolan som utbildningen motsvarar. Beslutet ska dessutom i
vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild-
ningen motsvarar. Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall en inrikt-
ning ska anges i beslutet.

8 b �

Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och

f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�r-
digheter som gymnasies�rskolan ska f�rmedla, ska Statens skolinspektion
f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 c � i fr�ga om utbild-
ningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till utbildning i gym-

nasies�rskolan, med undantag f�r s�dana ungdomar vilkas mottagande
skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter
uppst�r f�r skolan,

4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning

avsedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag
f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns
n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och

5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en-

de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i

f�rsta stycket 5.

En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning

som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller
skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kom-
muner.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

8 d �

Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har

en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan
eller vid en frist�ende skola som motsvarar gymnasieskolan eller om skolan
anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (en inter-
nationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rklara skolan
ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 8 e � om

9 Senaste lydelse 2008:220.

10 Senaste lydelse 2008:220. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs.

SFS 2010:699

1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter-

nationell l�roplan och internationella kursplaner, med anpassning till
svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig,

2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasiesko-

lan,

3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n-

na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska
offentliga skolv�sendet,

4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier

utomlands,

5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den

omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i
Sverige,

6. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet

erbjuds s�rskilt st�d,

7. elever som avses i 8 e � f�rsta stycket erbjuds s�dan skolh�lsov�rd som

ska erbjudas elever i gymnasieskolan,

8. elevavgiften f�r elever som avses i 8 e � f�rsta stycket �r sk�lig med

h�nsyn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna
i �vrigt,

9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 8 e � f�rsta stycket, med un-

dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska
eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan,

10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p�

grunder som Skolinspektionen godk�nner,

11. s�dana elever som avses i 8 e � f�rsta stycket och deras v�rdnadshava-

re ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta
studier utomlands samt om vad utbildning vid en internationell skola p�
gymnasieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, samt

12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter

som avser internationella skolor p� gymnasieniv�.

Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till

International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio-
nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet
ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda
i Sverige och som omfattas av skolans bidragsr�tt.

9 �

Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat, ska bi-

draget enligt 8 c � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar
den 1 januari.

15 kap.

11 �

Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet

av det bidrag som kommunerna enligt 2 a kap. 17 a �, 2 b kap. 10 och
10 b �� samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c �� r skyldiga att l�mna till enskilt be-

11 Senaste lydelse 2002:159. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

12 Senaste lydelse 2009:670.

SFS 2010:699

driven pedagogisk omsorg, enskilt bedrivna f�rskolor, fritidshem och f�r-
skoleklasser samt frist�ende skolor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�dana sakupp-
gifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som beh�vs
f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. Detsamma g�ller skyldig-
het f�r en kommun att l�mna sakuppgifter om verksamheten och s�dan verk-
samhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av f�rsko-
leverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam-
heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende skolor och om hur bi-
draget till en frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks�

meddela f�reskrifter om skyldighet f�r huvudmannen f�r en frist�ende skola
att l�mna uppgifter om kommande verksamhet samt ekonomisk redovisning
�ver verksamheten.

1. Denna lag tr�der i kraft den 28 juli 2010.
2. De nya best�mmelserna om bidrag enligt 2 a kap. 17 a � till�mpas f�r-

sta g�ngen p� bidrag f�r kalender�ret 2011.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:699 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Om Lagboken.se