SFS 2011:185 Skolförordning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Skolf�rordning; utf�rdad den 24 februari 2011. Regeringen f�reskriver f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser F�rordningens inneh�ll 1 � I denna f�rordning finns f�ljande kapitel: inledande best�mmelser (1 kap.), huvudm�n (2 kap.), l�rotider (3 kap.), elever (4 kap.), utbildningen (5 kap.), betyg (6 kap.), f�rskolan (7 kap.), f�rskoleklassen (8 kap.), grundskolan (9 kap.), grunds�rskolan (10 kap.), specialskolan (11 kap.), sameskolan (12 kap.), fritidshemmet (13 kap.), bidrag till enskilda huvudm�n (14 kap.), och �vriga best�mmelser (15 kap.). Definitioner 2 � Termer och uttryck som anv�nds i skollagen (2010:800) har samma be- tydelse n�r de anv�nds i denna f�rordning. D�rut�ver avses i denna f�rordning med garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 �, 11 kap. 7 �, 12 kap. 5 � respektive 13 kap. 5 � skollagen, och skoldagar: de dagar under ett l�s�r d� utbildning ska �ga rum. 2 kap. Huvudm�n Godk�nnande som enskild huvudman 1 � En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola eller grunds�rskola eller f�r fritidshem som anordnas vid en SFS 2011:185 Utkom fr�n trycket den 15 mars 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:185 skolenhet med n�gon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skol- inspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen ska starta. 2 � N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt 1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig. N�r kommunen yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. 3 � Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den 1 ok- tober kalender�ret innan utbildningen ska starta. Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n 4 � En enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola och fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�m- melserna i 2 kap. 20 � skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning utan tidsbegr�nsning som l�rare i skolv�sendet. 3 kap. L�rotider Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. L�s�r 2 � L�s�ret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Ut�ver skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut h�gst fem studiedagar f�r personalen. 3 � L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta i juni. Dagarna f�r h�st- och v�r- terminens b�rjan och slut beslutas av huvudmannen. Skolarbetets f�rl�ggning 4 � Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt. Antalet skoldagar i veckan f�r begr�nsas till fyra f�r en grupp elever i �rs- kurs 1 eller 2, om det finns s�rskilda sk�l. 5 � I grunds�rskolan och specialskolan f�r rektorn besluta om andra l�ro- tider f�r en elev �n de som anges i 24 ��, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till elevens fysiska eller psykiska f�ruts�ttningar. Ett s�dant beslut f�r omfatta h�gst ett l�s�r. Innan rektorn fattar ett beslut enligt f�rsta stycket ska eleven och elevens v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig. Om det beh�vs ska rektorn h�ra f�re- tr�dare f�r elevh�lsan innan beslutet fattas. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:185 Schema 6 � F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema f�r under- visningen. 4 kap. Elever Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Elever fr�n utlandet Grundskolan och grunds�rskolan 2 � Barn som anses bosatta i utlandet hos sina v�rdnadshavare har samma r�tt till utbildning i grundskolan eller grunds�rskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om v�rdnadshavarna eller en av dem �r svenska med- borgare. Den kommun d�r barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid till�mpningen av skollagen (2010:800). Fr�gan om mot- tagande av ett s�dant barn pr�vas p� beg�ran av barnets v�rdnadshavare. En huvudman f�r �ven i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. Specialskolan 3 � Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige f�r tas emot i special- skolan, om det finns s�rskilda sk�l. En s�dan elev har inte r�tt att av statliga medel f� ers�ttning f�r resor mel- lan den ort d�r utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet. Uppflyttning 4 � Vid slutet av l�s�ret ska varje elev flyttas till n�rmast h�gre �rskurs, om inte n�got annat beslutas med st�d av 57 ��. 5 � Rektorn f�r besluta att en elev inte ska flyttas till n�rmast h�gre �rs- kurs, om detta med h�nsyn till elevens utveckling och personliga f�rh�ll- anden i �vrigt �r l�mpligast f�r eleven. Innan rektorn fattar beslut i en s�dan fr�ga ska elevens v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. 6 � Rektorn f�r p� beg�ran av en elevs v�rdnadshavare besluta att eleven f�r g� om en �rskurs. 7 � Rektorn f�r besluta att en elev ska flyttas till en h�gre �rskurs �n den som eleven redan tillh�r eller normalt ska tillh�ra, om eleven har goda f�rut- s�ttningar att delta i utbildningen i den h�gre �rskursen och elevens v�rd- nadshavare medger det. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:185 Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro 8 � Om en elev p� grund av sjukdom eller av n�gon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anm�las till skolenheten. Rektorn f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras. 5 kap. Utbildningen Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Strukturerad undervisning 2 � Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt l�rarst�d i den omfattning som beh�vs f�r att skapa f�ruts�ttning- ar f�r att eleverna n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s och i �vrigt ut- vecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r utbildningen. S�rskilt st�d Allm�nt om s�rskilt st�d 3 � I 3 kap. 712 �� skollagen (2010:800) finns best�mmelser om s�rskilt st�d i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan. Studiehandledning p� modersm�let 4 � En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�- ver det. En elev som ska erbjudas modersm�lsundervisning och som f�re sin an- komst till Sverige har undervisats p� ett annat spr�k �n modersm�let f�r ges studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r p� modersm�let, om det finns s�rskilda sk�l. Arbetsplatsf�rlagd utbildning vid anpassad studieg�ng 5 � F�r en elev i de h�gre �rskurserna f�r ett beslut om anpassad studie- g�ng inneb�ra att utbildningen delvis f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skol- enheten. Eleven ska ha en handledare p� arbetsplatsen och f� st�d fr�n skol- enhetens personal. Friluftsverksamhet 6 � I den omfattning som rektorn best�mmer ska det anordnas frilufts- verksamhet som bedrivs under l�rares ledning. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:185 Modersm�lsundervisning 7 � I 10 kap. 7 �, 11 kap. 10 �, 12 kap. 7 � och 13 kap. 7 � skollagen (2010:800) finns grundl�ggande best�mmelser om huvudmannens skyldig- het att erbjuda modersm�lsundervisning. Huvudmannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�nges- spr�k i hemmet. Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning. 8 � Modersm�lsundervisning f�r anordnas 1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, 3. inom ramen f�r skolans val, eller 4. utanf�r den garanterade undervisningstiden. 9 � Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev. En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock ges modersm�lsunder- visning i tv� spr�k, om det finns s�rskilda sk�l. 10 � En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett spr�k endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning i spr�ket �nskar s�dan undervisning, och 2. det finns en l�mplig l�rare. F�rsta stycket 1 g�ller inte nationella minoritetsspr�k. Enligt 7 � spr�k- lagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�n- kieli, romani chib och samiska. 11 � Om en elev ges modersm�lsundervisning utanf�r den garanterade un- dervisningstiden, �r huvudmannen skyldig att erbjuda eleven s�dan under- visning sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersm�lsundervisning under l�ngre tid, om eleven har ett s�rskilt behov av s�dan undervisning. Begr�nsningen enligt f�rsta stycket g�ller inte nationella minoritetsspr�k eller ett nordiskt spr�k. 12 � En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r med den begr�nsning som anges i 11 � forts�tta att delta i undervisningen, �ven om spr�ket skulle upph�ra att vara dagligt umg�ngesspr�k f�r eleven. 13 � Vid modersm�lsundervisning i samiska ska den kursplan som g�ller f�r �mnet samiska i sameskolan anv�ndas. Svenska som andraspr�k 14 � Undervisning i svenska som andraspr�k ska, om det beh�vs, anordnas f�r 1. elever som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l, 2. elever som har svenska som modersm�l och som har tagits in fr�n sko- lor i utlandet, och </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:185 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umg�ngesspr�k med en v�rdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspr�k f�r en elev. 15 � Undervisning i svenska som andraspr�k ers�tter undervisning i svenska. Svenska som andraspr�k f�r d�rut�ver anordnas 1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen f�r skolans val. 6 kap. Betyg Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan och specialskolan, om inte annat anges. Betygss�ttning Kunskapskrav 2 � Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE. Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E och till �verv�gande delen f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r att �ven kraven f�r C och till �verv�gande delen f�r A �r uppfyllda. Betyg i frist�ende skolor med waldorfpedagogisk inriktning 3 � I frist�ende grundskolor och grunds�rskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg s�ttas n�r ett �mne har avslutats och slutbetyg utf�rdas enligt de f�reskrifter som g�ller f�r den aktuella skolformen. I s�dana frist�ende skolor beh�ver inte betyg s�ttas innan ett �mne har av- slutats eller terminsbetyg utf�rdas. Betygsdokument Allm�nt om betygsdokument 4 � Enligt 3 kap. 18 � skollagen (2010:800) ska betyg utf�rdas skriftligt. I 511 �� i detta kapitel finns kompletterande f�reskrifter om betygskatalog och om utf�rdande av betygsdokument. Betygskatalog 5 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. s�tta betyg, och 2. inte s�tta betyg n�r underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper sak- nas p� grund av elevens fr�nvaro. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2011:185 Det ska framg� om ett betyg har satts innan eller efter det att ett �mne har avslutats. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. Terminsbetyg 6 � Terminsbetyg ska utf�rdas vid slutet av 1. varje termin i �rskurs 8 i grundskolan och i f�rekommande fall i grund- s�rskolan och �rskurs 9 i specialskolan, och 2. h�stterminen i �rskurs 9 i grundskolan och i f�rekommande fall i grunds�rskolan och �rskurs 10 i specialskolan. Terminsbetyg ska inte utf�rdas om eleven ska f� ett slutbetyg enligt 9 �. 7 � Terminsbetyget ska inneh�lla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje �mne. Det ska framg� om �mnet har avslutats. 8 � Rektorn ska utf�rda terminsbetyget. Slutbetyg 9 � F�r en elev som har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r skolplikten upph�r. En s�dan elev som d�refter har slutf�rt den h�gsta �rskursen har r�tt att f� ett nytt slutbetyg. F�r en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r eleven har slutf�rt den h�gsta �rskursen. 10 � Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om den h�gsta �rskurs som eleven genomg�tt och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett �mne har avslutats ska inte ing� i slutbetyget. 11 � Rektorn ska utf�rda slutbetyget. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon an- nan att utf�rda slutbetyg. Avg�ngsintyg 12 � Om en elev avg�r fr�n utbildningen hos en huvudman utan att slut- betyg utf�rdas, ska ett avg�ngsintyg utf�rdas. Intyget ska inneh�lla uppgifter om 1. den �rskurs i vilken eleven slutat, 2. tiden f�r avg�ngen, 3. de �mnen i vilka eleven undervisats, 4. i f�rekommande fall senaste betyg i �mnen, och 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utf�rda avg�ngsintyget. 13 � Ett avg�ngsintyg ska s�ndas till elevens v�rdnadshavare. Om det �r k�nt var eleven ska forts�tta sin utbildning, ska intyget ocks� s�ndas till hu- vudmannen f�r utbildningen. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2011:185 14 � Best�mmelserna i 12 och 13 �� g�ller ocks� n�r en elev i sameskolan avg�r fr�n utbildningen innan eleven g�tt ut �rskurs 6. I 13 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om intyg om av- g�ng fr�n sameskolan efter �rskurs 6. Gemensam best�mmelse 15 � Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 10 kap. 18 � eller 12 kap. 18 � skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku- menten enligt detta kapitel. Betyg efter pr�vning 16 � I 10 kap. 23 � och 12 kap. 23 � skollagen (2010:800) finns best�mm- elser om pr�vning f�r betyg fr�n grundskolan och specialskolan. 17 � Den som redan har slutbetyg har efter pr�vning i ett eller flera �mnen r�tt att f� ett nytt slutbetyg. 18 � Rektorn ska utf�rda betyg efter pr�vning. Om pr�vningen avser hela utbildningen, f�r rektorn inte uppdra �t n�gon annan att utf�rda slutbetyg. Bemyndigande 19 � Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter pr�vning. 7 kap. F�rskolan L�roplan 1 � F�r f�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skol- lagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 1998:16) om l�roplan f�r f�r- skolan. 8 kap. F�rskoleklassen L�roplan 1 � F�r f�rskoleklassen g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. F�r f�rskoleklass som an- ordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock l�ropla- nen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2011:185 9 kap. Grundskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan och kunskapskrav 1 � F�r grundskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 � samma f�rordning framg�r att kursplaner f�r grundskolans �mnen ing�r i l�roplanen och att kursplanerna kompletteras av kunskapskrav. 2 � Kunskapskrav ska finnas f�r matematik, svenska och svenska som andraspr�k samt gemensamt f�r samh�llsorienterande �mnen och f�r naturorienterande �mnen i �rskurs 3, samtliga �mnen utom moderna spr�k i �rskurs 6, och samtliga �mnen i �rskurs 9. Kunskapskraven i �rskurs 3 och 6 anger den l�gsta godtagbara kunskaps- niv�n f�r en elev vid slutet av �rskursen. Kunskapskraven i �rskurs 9 anger den kunskapsniv� som kr�vs f�r ett visst betyg n�r ett �mne avslutas. Undervisningstid 3 � I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden (timplan). Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga- ranterade undervisningstiden. 4 � Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan �rskurserna av undervisningstiden. Spr�kval 5 � Enligt 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval. Huvudmannen ska som spr�kval erbjuda minst tv� av spr�ken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som spr�kval. 6 � En elev f�r i st�llet f�r ett spr�k som erbjudits enligt 5 � v�lja n�got av f�ljande spr�k som spr�kval: 1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i �vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k, 3. engelska, eller 4. teckenspr�k. 7 � Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som erbjudits som spr�kval enligt 5 � andra stycket eller 6 � om f�rre �n fem elever v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k som avses i 6 � 1 �r ett nationellt minoritetsspr�k. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2011:185 Elevens val 8 � I 10 kap. 4 � skollagen (2010:800 ) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev- ens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt under- visning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett nyb�rjarspr�k som erbjudits som elevens val om f�rre �n fem elever v�ljer spr�ket. Skolans val 9 � I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m- nen. Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta s�dana beslut. 10 � Av 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) framg�r att skolans val ocks� f�r omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk har godk�nt en plan f�r undervisningen. Skolverket ska efter ans�kan godk�nna planen om den 1. till sitt inneh�ll och sin inriktning avviker fr�n grundskolans kursplaner, 2. �r f�renlig med f�reskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess v�rdegrund och uppdrag, och 3. har godtagbar pedagogisk kvalitet. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 11 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. Tv�spr�kig undervisning Undervisning p� elevens umg�ngesspr�k 12 � F�r elever som har ett annat spr�k �n svenska som dagligt umg�nges- spr�k med en eller b�da v�rdnadshavarna f�r delar av undervisningen i �rs- kurs 16 anordnas p� detta spr�k. F�r elever med finska som umg�ngesspr�k f�r s�dan undervisning anordnas �ven i �rskurs 79. En huvudman som anordnar undervisning enligt f�rsta stycket ska anm�la detta till Statens skolinspektion. 13 � Under den sammanlagda tid som eleven f�r tv�spr�kig undervisning enligt 12 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� umg�ngesspr�ket. Un- dervisningen ska planeras s� att undervisningen p� svenska successivt �kar. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2011:185 Engelskspr�kig undervisning 14 � Huvuddelen av undervisningen f�r anordnas p� engelska f�r elever som vistas i Sverige under en begr�nsad tid och har tillr�ckliga kunskaper i engelska f�r att kunna delta i undervisningen. Avvikelse f�r g�ras fr�n timplanen i �mnena svenska och engelska. Anta- let timmar i svenska f�r dock inte understiga 480. 15 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till engelskspr�kig under- visning enligt 14 �, ska den i f�rsta hand ges till 1. barn till utl�ndska g�stforskare och experter, och 2. barn som tidigare g�tt i en engelskspr�kig skola. 16 � F�r s�dana elever som avses i 14 � f�r Primary Years Programme och Middle Years Programme till�mpas inom grundskolan. En huvudman f�r utbildning som har auktoriserats av International Bac- calaureate Office (IBO) f�r utf�rda betyg eller skriftliga omd�men enligt be- st�mmelser som utf�rdats av IBO till s�dana elever som flyttar utomlands under skoltiden. 17 � En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 � ska an- m�la detta till Statens skolinspektion. 18 � Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r anordna delar av undervisningen p� engelska f�r andra elever �n s�dana som avses i 14 �, om 1. undervisningens inneh�ll och utformning s�kerst�ller att eleverna f�r tillr�ckliga kunskaper i svenska f�r att n� kunskapskraven i samtliga �mnen, 2. de l�rare som undervisar p� engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13, 15 eller 17 � skollagen (2010:800), och 3. utbildningen h�ller god kvalitet. Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet f�r �terkallas om villkoren enligt f�rsta stycket inte l�ngre �r uppfyllda. Enligt 6 � spr�klagen (2009:600) har det allm�nna ett s�rskilt ansvar f�r att svenskan anv�nds och utvecklas. 19 � Under den sammanlagda tid som en elev f�r engelskspr�kig under- visning enligt 18 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� engelska. Nationella �mnesprov 20 � Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som anges i 21 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps- kraven och, i �rskurs 9, �ven som st�d f�r betygss�ttning. 21 � �mnesprov ska anv�ndas i 1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3, 6 och 9, 2. engelska i �rskurs 6 och 9, och 3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 9. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2011:185 �mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev ska delta i prov i endast ett �mne och att antalet provdeltagare s� l�ngt som m�j- ligt blir lika stort f�r varje �mnesprov. 22 � �mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 9 f�r genomf�ras vid en annan tidpunkt. Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov. Utbildning utan timplan Medgivande 23 � Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r bedriva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen om 1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska sk�l f�r att bedriva s�dan utbildning, och 2. eleverna ges f�ruts�ttningar att n� de kunskapskrav som minst ska upp- n�s i samtliga �mnen och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt ut- bildningens m�l. Medgivandet ska avse en eller flera best�mda skolenheter. Medgivandet f�r f�renas med villkor. �terkallelse av medgivande 24 � Statens skolinspektion f�r �terkalla ett beslut om medgivande att be- driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen, om 1. f�ruts�ttningarna f�r medgivandet enligt 23 � inte l�ngre �r uppfyllda, eller 2. huvudmannen inte f�ljer de villkor som medgivandet f�renats med. F�rdighetsprov 25 � En huvudman som anordnar utbildning som kr�ver att eleverna har s�rskilda f�rdigheter i bild, idrott och h�lsa, musik eller sl�jd f�r fr�n och med �rskurs 7 anv�nda f�rdighetsprov som 1. villkor f�r antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp, 2. grund f�r urval till en viss skolenhet eller elevgrupp n�r det finns fler s�kande �n platser, och 3. villkor f�r fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp. 26 � Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r anv�nda f�rdighetsprov fr�n och med �rskurs 4 i de fall som avses i 25 �, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll och inrikt- ning. Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp. 27 � N�r f�rdighetsprov anv�nds som grund f�r urval till en viss skolenhet f�r ingen annan urvalsgrund till�mpas. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2011:185 Integrerad samisk undervisning i grundskolan 28 � I 12 kap. 13 och 14 �� finns best�mmelser om integrerad samisk un- dervisning f�r samiska elever i grundskolan. 10 kap. Grunds�rskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan 1 � F�r grunds�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:255) om l�roplan f�r grunds�rskolan. Av 2 � samma f�rordning framg�r att Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kursplaner och kunskapskrav f�r grunds�rskolan. Timplaner 2 � Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden p� �mnen och �mnesomr�den (timplaner) finns i bilaga 1. Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga- ranterade undervisningstiden. 3 � Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan �rskurserna av undervisningstiden. 4 � F�r elever som f�r undervisning i en kombination av �mnen och �mnesomr�den f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i den om- fattning som beh�vs. �ven f�r andra elever f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i den omfattning som beh�vs f�r att anpassa undervisningen till elevernas s�r- skilda f�ruts�ttningar och behov. I 3 kap. 12 � och 7 kap. 9 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om avvikelser fr�n timplanen vid anpassad studieg�ng och vid integrerad under- visning. Beslut om l�rotider enligt 3 kap. 5 � i denna f�rordning f�r ocks� medf�ra avvikelser fr�n timplanerna. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta eller andra stycket. Elevens val 5 � I 11 kap. 6 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev- ens val. 6 � Elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbildningen i �mnen f�r som elevens val erbjudas samtliga �mnesomr�den och praktisk ar- betslivsorientering. I s�dana fall ska best�mmelserna om �mnen i 5 och 9 �� i st�llet g�lla �mnesomr�den. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2011:185 Skolans val 7 � I timplanen f�r elever som f�r undervisning i �mnen anges ett visst an- tal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen och f�r praktisk arbets- livsorientering. 8 � Rektorn beslutar hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Antalet timmar f�r varje �mne i timplanen f�r inte minskas i oproportionerligt stor omfattning. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 9 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. F�rdelningsbar tid i tr�ningsskolan 10 � Den f�rdelningsbara tiden i timplanen f�r elever som f�r undervisning i �mnesomr�den ska f�rdelas dels p� �mnesomr�den med h�nsyn till elevens behov, dels p� praktisk arbetslivsorientering. Den f�rdelningsbara tiden f�r �ven anv�ndas f�r undervisning i modersm�l eller svenska som andraspr�k. Rektorn beslutar hur den f�rdelningsbara tiden ska anv�ndas. 11 kap. Specialskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan 1 � F�r specialskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma f�rordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r special- skolan. I 12 kap. 8 � andra stycket skollagen (2010:800) finns best�mmelser om till�mpning av grunds�rskolans kursplaner f�r elever med utvecklings- st�rning i specialskolan. F�r s�dana elever g�ller inte 1012 ��. Undervisningstid 2 � Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) f�r elever som enligt 12 kap. 4 � andra stycket skollagen (2010:800) l�ser �mnet teckenspr�k finns i bilaga 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om f�rdel- ning av den garanterade undervisningstiden f�r andra elever �n de som avses i f�rsta stycket. 3 � N�r grunds�rskolans kursplaner till�mpas f�r elever med utvecklings- st�rning g�ller i st�llet f�r de f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta eller andra </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2011:185 stycket att undervisningstiden ska f�rdelas p� grunds�rskolans �mnen eller �mnesomr�den, elevens val samt i f�rekommande fall teckenspr�k och sko- lans val. I s�dana fall ska best�mmelserna i 10 kap. 510 �� till�mpas i st�l- let f�r 49 ��. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r avvikelser g�ras fr�n timplanen. Spr�kval 4 � Enligt 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval. Huvudmannen ska erbjuda minst tv� av spr�ken franska, tyska och span- ska som spr�kval. Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som spr�kval. 5 � Eleven f�r i st�llet f�r ett spr�k som avses i 4 � som spr�kval v�lja n�- got av f�ljande spr�k: 1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i �vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k, 3. engelska, eller 4. teckenspr�k. 6 � Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som erbjudits som spr�kval enligt 4 � andra stycket eller 5 � om f�rre �n tre elever vid skolenheten v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k som avses i 5 � 1 �r ett nationellt minoritetsspr�k. Elevens val 7 � I 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev- ens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt under- visning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett nyb�rjarspr�k som erbjudits som elevens val om f�rre �n tre elever vid skolenheten v�ljer spr�ket. Skolans val 8 � I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m- nen. Skolans val f�r ocks� omfatta 1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsneds�ttning och an- dra s�rskilda insatser, och 2. praktisk arbetslivsorientering. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 9 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2011:185 Nationella �mnesprov 10 � Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som anges i 11 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps- kraven och, i �rskurs 10, �ven som st�d f�r betygss�ttning. 11 � �mnesprov ska anv�ndas i 1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 4, 7 och 10, 2. engelska i �rskurs 7 och 10, och 3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 10. �mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev del- tar i endast ett �mnesprov. 12 � �mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 10 f�r genomf�ras vid en annan tidpunkt. Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov. Samverkan med andra huvudm�n 13 � Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och uppr�tth�lla kontakt med elevernas hemkommuner. Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det �r l�mpligt f�r att fr�m- ja en �verg�ng till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje l�s�r un- derr�tta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling. 14 � Om en elev ska g� �ver till grundskolan eller grunds�rskolan eller tas emot p� f�rs�k i grundskolan eller grunds�rskolan enligt 7 kap. 8 � skol- lagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvud- man som ska ta emot eleven gemensamt planera �verg�ngen. Eleven och elevens v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i planeringen. 12 kap. Sameskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan 1 � F�r sameskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma f�r- ordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r same- skolan. Timplan 2 � Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2011:185 3 � Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan �rskurserna av undervisningstiden. Samisk undervisning 4 � Undervisningen ska ges p� svenska och samiska. 5 � �mnet samiska ska finnas i alla �rskurser. 6 � F�r elever som har tagits emot i sameskolan p� grund av s�rskilda sk�l enligt 7 kap. 7 � f�rsta stycket andra meningen skollagen (2010:800) f�r un- dervisningen p� samiska och undervisningen i �mnet samiska bytas ut mot annan undervisning. Elevens val 7 � I 13 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elevens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt undervisning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Skolans val 8 � Utrymmet f�r skolans val ska med de begr�nsningar som anges i tim- planen anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen. Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 9 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. Nationella �mnesprov 10 � Nationella �mnesprov ska anv�ndas f�r att bed�ma elevernas kunska- per i f�rh�llande till kunskapskraven i de �mnen och �rskurser som anges i 11 �. 11 � �mnesprov ska anv�ndas i f�ljande �mnen och �rskurser: 1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3 och 6, och 2. engelska i �rskurs 6. 12 � �mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2011:185 Integrerad samisk undervisning i grundskolan 13 � En huvudman f�r grundskola f�r anordna samisk undervisning f�r sa- miska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen in- g�r avtal om det. Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och un- dervisning i samiska ut�ver den undervisning som anordnas som moders- m�lsundervisning i samiska. 14 � Utbildningen f�r de samiska eleverna ska integreras med motsvar- ande utbildning f�r andra elever i grundskolan. Den samiska undervisningen f�r f�rl�ggas till tid utanf�r den garanterade undervisningstiden. 13 kap. Fritidshemmet 1 � F�r fritidshemmet g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i andra stycket. F�r fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller same- skola finns l�roplanen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respek- tive f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. 14 kap. Bidrag till enskilda huvudm�n Fastst�llande av bidrag per kalender�r 1 � Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grund- skola, grunds�rskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem ska fastst�llas per kalender�r. Bidraget ska grunda sig p� hemkommunens budget f�r det kommande budget�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r barn och elever som b�rjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalender�ret ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende. F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 � och 14 kap. 15 � skollagen (2010:800) avse tiden fr�n och med den 1 juli samma �r. �ndringar under l�pande budget�r 2 � Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under bud- get�ret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudm�nnen. Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin motsvarande verksamhet f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande m�n genom att �terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2011:185 Avgifter 3 � N�r en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman f�r f�rskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen. Grundbelopp Allm�nt om grundbelopp 4 � I 9 kap. 20 �, 10 kap. 38 � och 11 kap. 37 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi- drag till en enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola eller grunds�r- skola. Vid till�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs- orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost- nader, 3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed sammanh�ngande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet, 6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs- belopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, driftskostnader, inventarier som inte �r l�romedel, kapitalkostnader i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kostnader f�r amortering. 5 � I 8 kap. 22 �, 14 kap. 16 � och 25 kap. 12 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi- drag till en enskild huvudman f�r f�rskola, fritidshem eller pedagogisk om- sorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem. Vid till�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader f�r f�rskolechef el- ler andra anst�llda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verk- samheten och omsorgen, st�d�tg�rder till barn eller elever, kompetens- utveckling av personalen och liknande kostnader, 2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader f�r lek- och l�r- produkter, maskiner som anv�nds i verksamheten, studiebes�k och liknande kostnader, och 3. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet f�r f�rskolor och fritidshem och en procent av grundbeloppet f�r pedagogisk omsorg. F�r �vriga kostnadsslag ska 4 � 4 och 67 till�mpas p� motsvarande s�tt. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2011:185 S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader 6 � Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 4 � 7 ska motsvara hemkommu- nens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksam- het. Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet h�gst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa �r sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska intresset av att utbildning eller annan pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras beaktas. S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader 7 � Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid be- r�kningen av kostnader f�r ink�p. Till�ggsbelopp 8 � Med till�ggsbelopp enligt 8 kap. 22 �, 9 kap. 23 �, 10 kap. 39 �, 11 kap. 38 � och 14 kap. 17 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av lokaler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Med till�ggsbelopp enligt 10 kap. 39 � och 11 kap. 38 � skollagen avses ocks� ers�ttning f�r mo- dersm�lsundervisning f�r elever som ska ges s�dan undervisning. S�rskilt om ers�ttning f�r modersm�lsundervisning 9 � Om en kommun erbjuder modersm�lsundervisning i egen f�rskole- klass, ska kommunen l�mna motsvarande bidrag till s�dan verksamhet i fri- st�ende f�rskoleklass. Redovisning av hur bidraget har ber�knats 10 � En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola eller f�r ett barn i en frist�ende f�rskola eller i annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har ber�knats. Av redovisningen ska framg� beloppen f�r lokalkostnader, administration och merv�rdesskatt. Om det inte finns s�rskilda sk�l ska redovisningen �ven inneh�lla beloppen f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning. Utbetalning av bidrag 11 � Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje m�nad. Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en en- skild huvudman f�r grundskola och grunds�rskola att l�mna uppgifter om kommande verksamhet. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2011:185 15 kap. �vriga best�mmelser �verklagandef�rbud 1 � Beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas. I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns best�mmelser om laglighets- pr�vning. Elektronisk �verf�ring av ans�kningar 2 � En ans�kan som ska g�ras till Statens skolinspektion eller Statens skol- verk enligt denna f�rordning f�r �verf�ras elektroniskt. Bemyndigande 3 � Statens skolinspektion och Statens skolverk f�r med avseende p� an- s�kningar som myndigheten ska pr�va enligt denna f�rordning meddela f�- reskrifter om �verf�ring av en elektronisk ans�kan och om elektronisk sig- natur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs om ans�kningsf�rfarandet. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 april 2011 och ska till�mpas p� utbildning fr�n och med den 1 juli 2011, om inte annat f�ljer av �ver- g�ngsbest�mmelserna. 2. Genom f�rordningen upph�vs grundskolef�rordningen (1994:1194), sameskolf�rordningen (1995:205), s�rskolef�rordningen (1995:206), specialskolef�rordningen (1995:401), f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och viss enskild verk- samhet inom skolomr�det, och f�rordningen (2010:803) om Statens skolinspektions pr�vning i vissa fall av utbildning med enskild huvudman. 3. De upph�vda f�rordningarna ska forts�tta att g�lla f�r utbildning till ut- g�ngen av juni 2011. 4. F�r elever i �rskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3, 4 och 69 �� grundskolef�rordningen (1994:1194) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. 5. F�r elever i �rskurs 9 i grunds�rskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3 �, 4 � f�rsta stycket och 56 �� s�rskolef�rordningen (1995:206) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. 6. F�r elever i �rskurs 9 i frist�ende grundskolor och frist�ende grunds�r- skolor ska 1 a kap. 7 � f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och viss enskild verksamhet inom skolomr�det forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. 7. F�r elever i �rskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 39 �� specialskole- f�rordningen (1995:401) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. De kurs- planer som till�mpats f�r dessa elever enligt 3 kap. 24 �� specialskolef�r- ordningen ska forts�tta att till�mpas under l�s�ret 2011/12. 8. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 deltar i f�rs�ksverksamhet enligt f�rordningen (1999:903) om f�rs�ksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan f�r forts�tta att bedriva utbildning i grundskolan utan </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2011:185 att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning som f�ljer av beslutet om deltagande i f�rs�ksverksamheten. 9. En huvudman f�r en frist�ende grundskola som vid utg�ngen av juni 2011 bedriver utbildning med en f�rdelning av undervisningstiden som av- viker fr�n timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) f�r forts�tta att be- driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skol- lagen (2010:800). 10. En huvudman som med st�d av 8 eller 9 bedriver utbildning i grund- skolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska an- m�la detta till Statens skolinspektion f�re utg�ngen av 2011. Om det f�re- ligger f�ruts�ttningar f�r �terkallelse enligt 9 kap. 24 � f�r Skolinspektionen besluta att huvudmannen fr�n och med en viss tidpunkt ska till�mpa tim- planen. 11. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar engelskspr�kig undervisning enligt f�rordningen (2003:459) om f�rs�ksverksamhet med engelskspr�kig undervisning i grundskolan f�r forts�tta att bedriva engelsk- spr�kig undervisning i samma omfattning. Detsamma g�ller en enskild hu- vudman f�r grundskola som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar delar av un- dervisningen p� engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt 9 kap. 18 � f�rsta stycket inte �r uppfyllda f�r Statens skolinspektion besluta att huvudmannen inte f�r forts�tta att anordna s�dan undervisning. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2011:185 Bilaga 1 Timplaner f�r grunds�rskolan Timplan f�r elever som l�ser �mnen Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper to- talt �mnen Bild 225 Hem- och konsumentkunskap 525 Idrott och h�lsa 750 Musik 395 Sl�jd 730 Svenska eller svenska som andraspr�k 1 300 Engelska 180 Matematik 885 Naturorienterande �mnen och teknik 785 Samh�llsorienterande �mnen 695 Elevens val 195 Totalt garanterat antal timmar 6 665 D�rav skolans val 1 800 Timplan f�r elever som l�ser �mnesomr�den (tr�ningsskolan) Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnesomr�den och totalt �mnesomr�den Estetisk verksamhet 946 Kommunikation 946 Motorik 946 Vardagsaktiviteter 946 Verklighetsuppfattning 946 Elevens val 198 F�rdelningsbar undervisningstid 1 414 Totalt garanterat antal timmar 6 665 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2011:185 Bilaga 2 Timplan f�r specialskolan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper �mnen Bild 250 Hem- och konsumentkunskap 130 Idrott och h�lsa 540 R�relse och drama 245 Sl�jd 350 Teckenspr�k 725 Svenska 1 560 Engelska 515 Matematik 1 040 Geografi 940 Historia Religionskunskap Samh�llskunskap Biologi 850 Fysik Kemi Teknik Spr�kval 320 Elevens val 380 Totalt garanterat antal timmar 7 845 D�rav skolans val 600 Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes- grupp minskas med h�gst 20 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska, matematik, spr�kval och elevens val f�r dock inte minskas. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2011:185 Bilaga 3 Timplan f�r sameskolan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper samt totalt �mnen Bild 140 Hem- och konsumentkunskap 40 Idrott och h�lsa 310 Musik 120 Sl�jd 180 Svenska 910 Engelska 280 Matematik 660 Geografi 700 Historia Religionskunskap Samh�llskunskap Biologi Fysik Kemi Teknik Samiska 800 Elevens val 60 Totalt garanterat antal timmar 4 200 D�rav skolans val 210 Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes- grupp minskas med h�gst 15 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska, matematik, samiska och elevens val f�r dock inte minskas. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Skolf�rordning;

utf�rdad den 24 februari 2011.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

F�rordningens inneh�ll

1 �

I denna f�rordning finns f�ljande kapitel:

inledande best�mmelser (1 kap.),
huvudm�n (2 kap.),
l�rotider (3 kap.),
elever (4 kap.),
utbildningen (5 kap.),
betyg (6 kap.),
f�rskolan (7 kap.),
f�rskoleklassen (8 kap.),
grundskolan (9 kap.),
grunds�rskolan (10 kap.),
specialskolan (11 kap.),
sameskolan (12 kap.),
fritidshemmet (13 kap.),
bidrag till enskilda huvudm�n (14 kap.), och
�vriga best�mmelser (15 kap.).

Definitioner

2 �

Termer och uttryck som anv�nds i skollagen (2010:800) har samma be-

tydelse n�r de anv�nds i denna f�rordning.

D�rut�ver avses i denna f�rordning med
garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden f�r

en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan enligt
10 kap. 5 �, 11 kap. 7 �, 12 kap. 5 � respektive 13 kap. 5 � skollagen, och

skoldagar: de dagar under ett l�s�r d� utbildning ska �ga rum.

2 kap. Huvudm�n

Godk�nnande som enskild huvudman

1 �

En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r f�rskoleklass,

grundskola eller grunds�rskola eller f�r fritidshem som anordnas vid en

SFS 2011:185

Utkom fr�n trycket
den 15 mars 2011

SFS 2011:185

skolenhet med n�gon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skol-
inspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen ska starta.

2 �

N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt

1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig.

N�r kommunen yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt

yttrande.

3 �

Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den 1 ok-

tober kalender�ret innan utbildningen ska starta.

Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n

4 �

En enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola och

fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�m-
melserna i 2 kap. 20 � skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning
utan tidsbegr�nsning som l�rare i skolv�sendet.

3 kap. L�rotider

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

L�s�r

2 �

L�s�ret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Ut�ver

skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut h�gst fem studiedagar f�r
personalen.

3 �

L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta i juni. Dagarna f�r h�st- och v�r-

terminens b�rjan och slut beslutas av huvudmannen.

Skolarbetets f�rl�ggning

4 �

Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt

f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt.

Antalet skoldagar i veckan f�r begr�nsas till fyra f�r en grupp elever i �rs-

kurs 1 eller 2, om det finns s�rskilda sk�l.

5 �

I grunds�rskolan och specialskolan f�r rektorn besluta om andra l�ro-

tider f�r en elev �n de som anges i 24 ��, om det finns s�rskilda sk�l med
h�nsyn till elevens fysiska eller psykiska f�ruts�ttningar. Ett s�dant beslut
f�r omfatta h�gst ett l�s�r.

Innan rektorn fattar ett beslut enligt f�rsta stycket ska eleven och elevens

v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig. Om det beh�vs ska rektorn h�ra f�re-
tr�dare f�r elevh�lsan innan beslutet fattas.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

SFS 2011:185

Schema

6 �

F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema f�r under-

visningen.

4 kap. Elever

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Elever fr�n utlandet

Grundskolan och grunds�rskolan

2 �

Barn som anses bosatta i utlandet hos sina v�rdnadshavare har samma

r�tt till utbildning i grundskolan eller grunds�rskolan som barn som anses
bosatta i Sverige, om v�rdnadshavarna eller en av dem �r svenska med-
borgare. Den kommun d�r barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets
hemkommun vid till�mpningen av skollagen (2010:800). Fr�gan om mot-
tagande av ett s�dant barn pr�vas p� beg�ran av barnets v�rdnadshavare.

En huvudman f�r �ven i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i

Sverige som elev i sin grundskola.

Specialskolan

3 �

Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige f�r tas emot i special-

skolan, om det finns s�rskilda sk�l.

En s�dan elev har inte r�tt att av statliga medel f� ers�ttning f�r resor mel-

lan den ort d�r utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet.

Uppflyttning

4 �

Vid slutet av l�s�ret ska varje elev flyttas till n�rmast h�gre �rskurs,

om inte n�got annat beslutas med st�d av 57 ��.

5 �

Rektorn f�r besluta att en elev inte ska flyttas till n�rmast h�gre �rs-

kurs, om detta med h�nsyn till elevens utveckling och personliga f�rh�ll-
anden i �vrigt �r l�mpligast f�r eleven. Innan rektorn fattar beslut i en s�dan
fr�ga ska elevens v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

6 �

Rektorn f�r p� beg�ran av en elevs v�rdnadshavare besluta att eleven

f�r g� om en �rskurs.

7 �

Rektorn f�r besluta att en elev ska flyttas till en h�gre �rskurs �n den

som eleven redan tillh�r eller normalt ska tillh�ra, om eleven har goda f�rut-
s�ttningar att delta i utbildningen i den h�gre �rskursen och elevens v�rd-
nadshavare medger det.

SFS 2011:185

Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro

8 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av n�gon annan orsak inte kan

delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen,
ska hindret snarast anm�las till skolenheten.

Rektorn f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras.

5 kap. Utbildningen

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Strukturerad undervisning

2 � Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt
och aktivt l�rarst�d i den omfattning som beh�vs f�r att skapa f�ruts�ttning-
ar f�r att eleverna n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s och i �vrigt ut-
vecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r utbildningen.

S�rskilt st�d

Allm�nt om s�rskilt st�d

3 �

I 3 kap. 712 �� skollagen (2010:800) finns best�mmelser om s�rskilt

st�d i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan.

Studiehandledning p� modersm�let

4 �

En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�-

ver det.

En elev som ska erbjudas modersm�lsundervisning och som f�re sin an-

komst till Sverige har undervisats p� ett annat spr�k �n modersm�let f�r ges
studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r p� modersm�let, om det finns
s�rskilda sk�l.

Arbetsplatsf�rlagd utbildning vid anpassad studieg�ng

5 �

F�r en elev i de h�gre �rskurserna f�r ett beslut om anpassad studie-

g�ng inneb�ra att utbildningen delvis f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skol-
enheten. Eleven ska ha en handledare p� arbetsplatsen och f� st�d fr�n skol-
enhetens personal.

Friluftsverksamhet

6 �

I den omfattning som rektorn best�mmer ska det anordnas frilufts-

verksamhet som bedrivs under l�rares ledning.

SFS 2011:185

Modersm�lsundervisning

7 �

I 10 kap. 7 �, 11 kap. 10 �, 12 kap. 7 � och 13 kap. 7 � skollagen

(2010:800) finns grundl�ggande best�mmelser om huvudmannens skyldig-
het att erbjuda modersm�lsundervisning. Huvudmannen �r ocks� skyldig att
erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska
modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�nges-
spr�k i hemmet.

Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning.

8 �

Modersm�lsundervisning f�r anordnas

1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val,
3. inom ramen f�r skolans val, eller
4. utanf�r den garanterade undervisningstiden.

9 �

Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev.

En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock ges modersm�lsunder-
visning i tv� spr�k, om det finns s�rskilda sk�l.

10 �

En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett

spr�k endast om

1. minst fem elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning i spr�ket

�nskar s�dan undervisning, och

2. det finns en l�mplig l�rare.
F�rsta stycket 1 g�ller inte nationella minoritetsspr�k. Enligt 7 � spr�k-

lagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�n-
kieli, romani chib och samiska.

11 �

Om en elev ges modersm�lsundervisning utanf�r den garanterade un-

dervisningstiden, �r huvudmannen skyldig att erbjuda eleven s�dan under-
visning sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock
erbjudas modersm�lsundervisning under l�ngre tid, om eleven har ett s�rskilt
behov av s�dan undervisning.

Begr�nsningen enligt f�rsta stycket g�ller inte nationella minoritetsspr�k

eller ett nordiskt spr�k.

12 �

En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r med den begr�nsning

som anges i 11 � forts�tta att delta i undervisningen, �ven om spr�ket skulle
upph�ra att vara dagligt umg�ngesspr�k f�r eleven.

13 �

Vid modersm�lsundervisning i samiska ska den kursplan som g�ller

f�r �mnet samiska i sameskolan anv�ndas.

Svenska som andraspr�k

14 �

Undervisning i svenska som andraspr�k ska, om det beh�vs, anordnas

f�r

1. elever som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l,
2. elever som har svenska som modersm�l och som har tagits in fr�n sko-

lor i utlandet, och

SFS 2011:185

3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umg�ngesspr�k

med en v�rdnadshavare.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspr�k f�r en elev.

15 �

Undervisning i svenska som andraspr�k ers�tter undervisning i

svenska.

Svenska som andraspr�k f�r d�rut�ver anordnas
1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen f�r skolans val.

6 kap. Betyg

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan och

specialskolan, om inte annat anges.

Betygss�ttning

Kunskapskrav

2 �

Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE.

Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs

f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E
och till �verv�gande delen f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r
att �ven kraven f�r C och till �verv�gande delen f�r A �r uppfyllda.

Betyg i frist�ende skolor med waldorfpedagogisk inriktning

3 �

I frist�ende grundskolor och grunds�rskolor med waldorfpedagogisk

inriktning ska betyg s�ttas n�r ett �mne har avslutats och slutbetyg utf�rdas
enligt de f�reskrifter som g�ller f�r den aktuella skolformen.

I s�dana frist�ende skolor beh�ver inte betyg s�ttas innan ett �mne har av-

slutats eller terminsbetyg utf�rdas.

Betygsdokument

Allm�nt om betygsdokument

4 �

Enligt 3 kap. 18 � skollagen (2010:800) ska betyg utf�rdas skriftligt. I

511 �� i detta kapitel finns kompletterande f�reskrifter om betygskatalog
och om utf�rdande av betygsdokument.

Betygskatalog

5 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.

Med beslut om betyg avses beslut att
1. s�tta betyg, och
2. inte s�tta betyg n�r underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper sak-

nas p� grund av elevens fr�nvaro.

SFS 2011:185

Det ska framg� om ett betyg har satts innan eller efter det att ett �mne har

avslutats.

Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

Terminsbetyg

6 �

Terminsbetyg ska utf�rdas vid slutet av

1. varje termin i �rskurs 8 i grundskolan och i f�rekommande fall i grund-

s�rskolan och �rskurs 9 i specialskolan, och

2. h�stterminen i �rskurs 9 i grundskolan och i f�rekommande fall i

grunds�rskolan och �rskurs 10 i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utf�rdas om eleven ska f� ett slutbetyg enligt 9 �.

7 �

Terminsbetyget ska inneh�lla uppgifter om det senaste beslutet om

elevens betyg i varje �mne. Det ska framg� om �mnet har avslutats.

8 �

Rektorn ska utf�rda terminsbetyget.

Slutbetyg

9 �

F�r en elev som har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r skolplikten

upph�r. En s�dan elev som d�refter har slutf�rt den h�gsta �rskursen har r�tt
att f� ett nytt slutbetyg.

F�r en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r eleven har

slutf�rt den h�gsta �rskursen.

10 �

Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om den h�gsta �rskurs som eleven

genomg�tt och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts
innan ett �mne har avslutats ska inte ing� i slutbetyget.

11 �

Rektorn ska utf�rda slutbetyget. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon an-

nan att utf�rda slutbetyg.

Avg�ngsintyg

12 �

Om en elev avg�r fr�n utbildningen hos en huvudman utan att slut-

betyg utf�rdas, ska ett avg�ngsintyg utf�rdas.

Intyget ska inneh�lla uppgifter om
1. den �rskurs i vilken eleven slutat,
2. tiden f�r avg�ngen,
3. de �mnen i vilka eleven undervisats,
4. i f�rekommande fall senaste betyg i �mnen, och
5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.
Rektorn ska utf�rda avg�ngsintyget.

13 �

Ett avg�ngsintyg ska s�ndas till elevens v�rdnadshavare. Om det �r

k�nt var eleven ska forts�tta sin utbildning, ska intyget ocks� s�ndas till hu-
vudmannen f�r utbildningen.

SFS 2011:185

14 �

Best�mmelserna i 12 och 13 �� g�ller ocks� n�r en elev i sameskolan

avg�r fr�n utbildningen innan eleven g�tt ut �rskurs 6.

I 13 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om intyg om av-

g�ng fr�n sameskolan efter �rskurs 6.

Gemensam best�mmelse

15 �

Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 10 kap. 18 � eller 12 kap. 18 �

skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku-
menten enligt detta kapitel.

Betyg efter pr�vning

16 �

I 10 kap. 23 � och 12 kap. 23 � skollagen (2010:800) finns best�mm-

elser om pr�vning f�r betyg fr�n grundskolan och specialskolan.

17 �

Den som redan har slutbetyg har efter pr�vning i ett eller flera �mnen

r�tt att f� ett nytt slutbetyg.

18 �

Rektorn ska utf�rda betyg efter pr�vning. Om pr�vningen avser hela

utbildningen, f�r rektorn inte uppdra �t n�gon annan att utf�rda slutbetyg.

Bemyndigande

19 �

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformningen

av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter pr�vning.

7 kap. F�rskolan

L�roplan

1 �

F�r f�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skol-

lagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 1998:16) om l�roplan f�r f�r-

skolan.

8 kap. F�rskoleklassen

L�roplan

1 �

F�r f�rskoleklassen g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r

grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. F�r f�rskoleklass som an-
ordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock l�ropla-
nen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt
f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive f�rordningen
(SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r f�rskoleklassen
och fritidshemmet i vissa fall.

SFS 2011:185

9 kap. Grundskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan och kunskapskrav

1 �

F�r grundskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r

grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 � samma f�rordning
framg�r att kursplaner f�r grundskolans �mnen ing�r i l�roplanen och att
kursplanerna kompletteras av kunskapskrav.

2 �

Kunskapskrav ska finnas f�r

matematik, svenska och svenska som andraspr�k samt gemensamt f�r

samh�llsorienterande �mnen och f�r naturorienterande �mnen i �rskurs 3,

samtliga �mnen utom moderna spr�k i �rskurs 6, och
samtliga �mnen i �rskurs 9.
Kunskapskraven i �rskurs 3 och 6 anger den l�gsta godtagbara kunskaps-

niv�n f�r en elev vid slutet av �rskursen. Kunskapskraven i �rskurs 9 anger
den kunskapsniv� som kr�vs f�r ett visst betyg n�r ett �mne avslutas.

Undervisningstid

3 �

I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns best�mmelser om f�rdelning

av den garanterade undervisningstiden (timplan).

Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga-

ranterade undervisningstiden.

4 �

Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan

�rskurserna av undervisningstiden.

Spr�kval

5 �

Enligt 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval.

Huvudmannen ska som spr�kval erbjuda minst tv� av spr�ken franska,

spanska och tyska.

Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som

spr�kval.

6 �

En elev f�r i st�llet f�r ett spr�k som erbjudits enligt 5 � v�lja n�got av

f�ljande spr�k som spr�kval:

1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i

�vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k,

3. engelska, eller
4. teckenspr�k.

7 �

Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som

erbjudits som spr�kval enligt 5 � andra stycket eller 6 � om f�rre �n fem
elever v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k som avses i 6 � 1 �r
ett nationellt minoritetsspr�k.

SFS 2011:185

Elevens val

8 �

I 10 kap. 4 � skollagen (2010:800

) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev-

ens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt under-
visning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Huvudmannen �r inte skyldig att anordna
undervisning i ett nyb�rjarspr�k som erbjudits som elevens val om f�rre �n
fem elever v�ljer spr�ket.

Skolans val

9 �

I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val.

Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m-
nen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Rektorn

f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta s�dana beslut.

10 �

Av 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) framg�r att skolans val ocks� f�r

omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk
har godk�nt en plan f�r undervisningen.

Skolverket ska efter ans�kan godk�nna planen om den
1. till sitt inneh�ll och sin inriktning avviker fr�n grundskolans kursplaner,
2. �r f�renlig med f�reskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara

utformad, dess syfte samt dess v�rdegrund och uppdrag, och

3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

11 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt
inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

Tv�spr�kig undervisning

Undervisning p� elevens umg�ngesspr�k

12 �

F�r elever som har ett annat spr�k �n svenska som dagligt umg�nges-

spr�k med en eller b�da v�rdnadshavarna f�r delar av undervisningen i �rs-
kurs 16 anordnas p� detta spr�k. F�r elever med finska som umg�ngesspr�k
f�r s�dan undervisning anordnas �ven i �rskurs 79.

En huvudman som anordnar undervisning enligt f�rsta stycket ska anm�la

detta till Statens skolinspektion.

13 �

Under den sammanlagda tid som eleven f�r tv�spr�kig undervisning

enligt 12 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� umg�ngesspr�ket. Un-
dervisningen ska planeras s� att undervisningen p� svenska successivt �kar.

SFS 2011:185

Engelskspr�kig undervisning

14 �

Huvuddelen av undervisningen f�r anordnas p� engelska f�r elever

som vistas i Sverige under en begr�nsad tid och har tillr�ckliga kunskaper i
engelska f�r att kunna delta i undervisningen.

Avvikelse f�r g�ras fr�n timplanen i �mnena svenska och engelska. Anta-

let timmar i svenska f�r dock inte understiga 480.

15 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till engelskspr�kig under-

visning enligt 14 �, ska den i f�rsta hand ges till

1. barn till utl�ndska g�stforskare och experter, och
2. barn som tidigare g�tt i en engelskspr�kig skola.

16 �

F�r s�dana elever som avses i 14 � f�r Primary Years Programme och

Middle Years Programme till�mpas inom grundskolan.

En huvudman f�r utbildning som har auktoriserats av International Bac-

calaureate Office (IBO) f�r utf�rda betyg eller skriftliga omd�men enligt be-
st�mmelser som utf�rdats av IBO till s�dana elever som flyttar utomlands
under skoltiden.

17 �

En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 � ska an-

m�la detta till Statens skolinspektion.

18 �

Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r

anordna delar av undervisningen p� engelska f�r andra elever �n s�dana som
avses i 14 �, om

1. undervisningens inneh�ll och utformning s�kerst�ller att eleverna f�r

tillr�ckliga kunskaper i svenska f�r att n� kunskapskraven i samtliga �mnen,

2. de l�rare som undervisar p� engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13,

15 eller 17 � skollagen (2010:800), och

3. utbildningen h�ller god kvalitet.
Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet f�r �terkallas om villkoren

enligt f�rsta stycket inte l�ngre �r uppfyllda.

Enligt 6 � spr�klagen (2009:600) har det allm�nna ett s�rskilt ansvar f�r

att svenskan anv�nds och utvecklas.

19 �

Under den sammanlagda tid som en elev f�r engelskspr�kig under-

visning enligt 18 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� engelska.

Nationella �mnesprov

20 �

Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som

anges i 21 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps-
kraven och, i �rskurs 9, �ven som st�d f�r betygss�ttning.

21 �

�mnesprov ska anv�ndas i

1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3, 6 och

2. engelska i �rskurs 6 och 9, och
3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 9.

SFS 2011:185

�mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev ska

delta i prov i endast ett �mne och att antalet provdeltagare s� l�ngt som m�j-
ligt blir lika stort f�r varje �mnesprov.

22 �

�mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r

dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 9 f�r genomf�ras vid
en annan tidpunkt.

Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov.

Utbildning utan timplan

Medgivande

23 �

Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r

bedriva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen om

1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska sk�l

f�r att bedriva s�dan utbildning, och

2. eleverna ges f�ruts�ttningar att n� de kunskapskrav som minst ska upp-

n�s i samtliga �mnen och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt ut-
bildningens m�l.

Medgivandet ska avse en eller flera best�mda skolenheter. Medgivandet

f�r f�renas med villkor.

�terkallelse av medgivande

24 �

Statens skolinspektion f�r �terkalla ett beslut om medgivande att be-

driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen, om

1. f�ruts�ttningarna f�r medgivandet enligt 23 � inte l�ngre �r uppfyllda,

eller

2. huvudmannen inte f�ljer de villkor som medgivandet f�renats med.

F�rdighetsprov

25 �

En huvudman som anordnar utbildning som kr�ver att eleverna har

s�rskilda f�rdigheter i bild, idrott och h�lsa, musik eller sl�jd f�r fr�n och
med �rskurs 7 anv�nda f�rdighetsprov som

1. villkor f�r antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund f�r urval till en viss skolenhet eller elevgrupp n�r det finns fler

s�kande �n platser, och

3. villkor f�r fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

26 �

Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r

anv�nda f�rdighetsprov fr�n och med �rskurs 4 i de fall som avses i 25 �, om
det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll och inrikt-
ning.

Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.

27 �

N�r f�rdighetsprov anv�nds som grund f�r urval till en viss skolenhet

f�r ingen annan urvalsgrund till�mpas.

SFS 2011:185

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

28 �

I 12 kap. 13 och 14 �� finns best�mmelser om integrerad samisk un-

dervisning f�r samiska elever i grundskolan.

10 kap. Grunds�rskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan

1 �

F�r grunds�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:255) om l�roplan f�r

grunds�rskolan. Av 2 � samma f�rordning framg�r att Statens skolverk f�r
meddela f�reskrifter om kursplaner och kunskapskrav f�r grunds�rskolan.

Timplaner

2 �

Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden p�

�mnen och �mnesomr�den (timplaner) finns i bilaga 1.

Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga-

ranterade undervisningstiden.

3 �

Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan

�rskurserna av undervisningstiden.

4 �

F�r elever som f�r undervisning i en kombination av �mnen och

�mnesomr�den f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i den om-
fattning som beh�vs.

�ven f�r andra elever f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i

den omfattning som beh�vs f�r att anpassa undervisningen till elevernas s�r-
skilda f�ruts�ttningar och behov.

I 3 kap. 12 � och 7 kap. 9 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om

avvikelser fr�n timplanen vid anpassad studieg�ng och vid integrerad under-
visning. Beslut om l�rotider enligt 3 kap. 5 � i denna f�rordning f�r ocks�
medf�ra avvikelser fr�n timplanerna.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta eller

andra stycket.

Elevens val

5 �

I 11 kap. 6 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev-

ens val.

6 �

Elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbildningen i

�mnen f�r som elevens val erbjudas samtliga �mnesomr�den och praktisk ar-
betslivsorientering. I s�dana fall ska best�mmelserna om �mnen i 5 och 9 ��
i st�llet g�lla �mnesomr�den.

SFS 2011:185

Skolans val

7 �

I timplanen f�r elever som f�r undervisning i �mnen anges ett visst an-

tal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska
anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen och f�r praktisk arbets-
livsorientering.

8 �

Rektorn beslutar hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Antalet

timmar f�r varje �mne i timplanen f�r inte minskas i oproportionerligt stor
omfattning.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

9 �

Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt

inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

F�rdelningsbar tid i tr�ningsskolan

10 �

Den f�rdelningsbara tiden i timplanen f�r elever som f�r undervisning

i �mnesomr�den ska f�rdelas dels p� �mnesomr�den med h�nsyn till elevens
behov, dels p� praktisk arbetslivsorientering. Den f�rdelningsbara tiden f�r
�ven anv�ndas f�r undervisning i modersm�l eller svenska som andraspr�k.

Rektorn beslutar hur den f�rdelningsbara tiden ska anv�ndas.

11 kap. Specialskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan

1 �

F�r specialskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r

specialskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma
f�rordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r special-
skolan.

I 12 kap. 8 � andra stycket skollagen (2010:800) finns best�mmelser om

till�mpning av grunds�rskolans kursplaner f�r elever med utvecklings-
st�rning i specialskolan. F�r s�dana elever g�ller inte 1012 ��.

Undervisningstid

2 �

Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden

(timplan) f�r elever som enligt 12 kap. 4 � andra stycket skollagen
(2010:800) l�ser �mnet teckenspr�k finns i bilaga 2.

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om f�rdel-

ning av den garanterade undervisningstiden f�r andra elever �n de som avses
i f�rsta stycket.

3 �

N�r grunds�rskolans kursplaner till�mpas f�r elever med utvecklings-

st�rning g�ller i st�llet f�r de f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta eller andra

SFS 2011:185

stycket att undervisningstiden ska f�rdelas p� grunds�rskolans �mnen eller
�mnesomr�den, elevens val samt i f�rekommande fall teckenspr�k och sko-
lans val. I s�dana fall ska best�mmelserna i 10 kap. 510 �� till�mpas i st�l-
let f�r 49 ��. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r avvikelser g�ras fr�n
timplanen.

Spr�kval

4 �

Enligt 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval.

Huvudmannen ska erbjuda minst tv� av spr�ken franska, tyska och span-

ska som spr�kval.

Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som

spr�kval.

5 �

Eleven f�r i st�llet f�r ett spr�k som avses i 4 � som spr�kval v�lja n�-

got av f�ljande spr�k:

1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i

�vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k,

3. engelska, eller
4. teckenspr�k.

6 �

Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som

erbjudits som spr�kval enligt 4 � andra stycket eller 5 � om f�rre �n tre
elever vid skolenheten v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k
som avses i 5 � 1 �r ett nationellt minoritetsspr�k.

Elevens val

7 �

I 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev-

Skolans val

8 �

I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val.

Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m-
nen. Skolans val f�r ocks� omfatta

1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsneds�ttning och an-

dra s�rskilda insatser, och

2. praktisk arbetslivsorientering.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

9 �

Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt

inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

SFS 2011:185

Nationella �mnesprov

10 �

Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som

anges i 11 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps-
kraven och, i �rskurs 10, �ven som st�d f�r betygss�ttning.

11 �

�mnesprov ska anv�ndas i

1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 4, 7 och

10,

2. engelska i �rskurs 7 och 10, och
3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 10.
�mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev del-

tar i endast ett �mnesprov.

12 �

�mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r

dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 10 f�r genomf�ras vid
en annan tidpunkt.

Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov.

Samverkan med andra huvudm�n

13 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och uppr�tth�lla

kontakt med elevernas hemkommuner.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det �r l�mpligt f�r att fr�m-

ja en �verg�ng till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje l�s�r un-
derr�tta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling.

14 �

Om en elev ska g� �ver till grundskolan eller grunds�rskolan eller tas

emot p� f�rs�k i grundskolan eller grunds�rskolan enligt 7 kap. 8 � skol-
lagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvud-
man som ska ta emot eleven gemensamt planera �verg�ngen. Eleven och
elevens v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i planeringen.

12 kap. Sameskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan

1 �

F�r sameskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r

sameskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma f�r-
ordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r same-
skolan.

Timplan

2 �

Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden

(timplan) finns i bilaga 3.

SFS 2011:185

3 �

Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan

�rskurserna av undervisningstiden.

Samisk undervisning

4 �

Undervisningen ska ges p� svenska och samiska.

5 �

�mnet samiska ska finnas i alla �rskurser.

6 �

F�r elever som har tagits emot i sameskolan p� grund av s�rskilda sk�l

enligt 7 kap. 7 � f�rsta stycket andra meningen skollagen (2010:800) f�r un-
dervisningen p� samiska och undervisningen i �mnet samiska bytas ut mot
annan undervisning.

Elevens val

7 �

I 13 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som

elevens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt
undervisning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas.

Skolans val

8 �

Utrymmet f�r skolans val ska med de begr�nsningar som anges i tim-

planen anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

9 �

Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt

inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

Nationella �mnesprov

10 �

Nationella �mnesprov ska anv�ndas f�r att bed�ma elevernas kunska-

per i f�rh�llande till kunskapskraven i de �mnen och �rskurser som anges i
11 �.

11 �

�mnesprov ska anv�ndas i f�ljande �mnen och �rskurser:

1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3 och 6,

och

2. engelska i �rskurs 6.

12 �

�mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen.

Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov.

SFS 2011:185

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

13 �

En huvudman f�r grundskola f�r anordna samisk undervisning f�r sa-

miska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen in-
g�r avtal om det.

Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och un-

dervisning i samiska ut�ver den undervisning som anordnas som moders-
m�lsundervisning i samiska.

14 �

Utbildningen f�r de samiska eleverna ska integreras med motsvar-

ande utbildning f�r andra elever i grundskolan.

Den samiska undervisningen f�r f�rl�ggas till tid utanf�r den garanterade

undervisningstiden.

13 kap. Fritidshemmet

1 �

F�r fritidshemmet g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37)
om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet utom i de
fall som anges i andra stycket.

F�r fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller same-

skola finns l�roplanen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r
specialskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respek-
tive f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r
f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

14 kap. Bidrag till enskilda huvudm�n

Fastst�llande av bidrag per kalender�r

1 �

Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grund-

skola, grunds�rskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i
st�llet f�r f�rskola eller fritidshem ska fastst�llas per kalender�r.

Bidraget ska grunda sig p� hemkommunens budget f�r det kommande

budget�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r barn och elever som
b�rjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalender�ret
ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende.

F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 �,

10 kap. 37 �, 11 kap. 36 � och 14 kap. 15 � skollagen (2010:800) avse tiden
fr�n och med den 1 juli samma �r.

�ndringar under l�pande budget�r

2 �

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under bud-

get�ret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudm�nnen.

Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin motsvarande verksamhet

f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande m�n genom att
�terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner.

SFS 2011:185

Avgifter

3 �

N�r en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman f�r f�rskola,

fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter
tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen.

Grundbelopp

Allm�nt om grundbelopp

4 �

I 9 kap. 20 �, 10 kap. 38 � och 11 kap. 37 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi-
drag till en enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola eller grunds�r-
skola. Vid till�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner

som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost-
nader,

3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed

sammanh�ngande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet,

6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, driftskostnader, inventarier

som inte �r l�romedel, kapitalkostnader i form av r�nta p� l�n och liknande,
dock inte kostnader f�r amortering.

5 �

I 8 kap. 22 �, 14 kap. 16 � och 25 kap. 12 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi-
drag till en enskild huvudman f�r f�rskola, fritidshem eller pedagogisk om-
sorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem. Vid till�mpning av
dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader f�r f�rskolechef el-

ler andra anst�llda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verk-
samheten och omsorgen, st�d�tg�rder till barn eller elever, kompetens-
utveckling av personalen och liknande kostnader,

2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader f�r lek- och l�r-

produkter, maskiner som anv�nds i verksamheten, studiebes�k och liknande
kostnader, och

3. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet f�r f�rskolor och fritidshem och en procent av
grundbeloppet f�r pedagogisk omsorg.

F�r �vriga kostnadsslag ska 4 � 4 och 67 till�mpas p� motsvarande s�tt.

SFS 2011:185

S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader

6 �

Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 4 � 7 ska motsvara hemkommu-

nens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksam-
het.

Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet

h�gst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa �r
sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska intresset av att utbildning eller annan
pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras beaktas.

S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader

7 �

Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid be-

r�kningen av kostnader f�r ink�p.

Till�ggsbelopp

8 �

Med till�ggsbelopp enligt 8 kap. 22 �, 9 kap. 23 �, 10 kap. 39 �,

11 kap. 38 � och 14 kap. 17 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r
assistenthj�lp, anpassning av lokaler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder
som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Med till�ggsbelopp
enligt 10 kap. 39 � och 11 kap. 38 � skollagen avses ocks� ers�ttning f�r mo-
dersm�lsundervisning f�r elever som ska ges s�dan undervisning.

S�rskilt om ers�ttning f�r modersm�lsundervisning

9 �

Om en kommun erbjuder modersm�lsundervisning i egen f�rskole-

klass, ska kommunen l�mna motsvarande bidrag till s�dan verksamhet i fri-
st�ende f�rskoleklass.

Redovisning av hur bidraget har ber�knats

10 �

En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola eller

f�r ett barn i en frist�ende f�rskola eller i annan pedagogisk verksamhet med
en enskild huvudman ska f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur
bidraget har ber�knats.

Av redovisningen ska framg� beloppen f�r lokalkostnader, administration

och merv�rdesskatt. Om det inte finns s�rskilda sk�l ska redovisningen �ven
inneh�lla beloppen f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 �

Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens

om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje m�nad.

Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet

12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en en-
skild huvudman f�r grundskola och grunds�rskola att l�mna uppgifter om
kommande verksamhet.

SFS 2011:185

15 kap. �vriga best�mmelser

�verklagandef�rbud

1 �

Beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas.

I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns best�mmelser om laglighets-

pr�vning.

Elektronisk �verf�ring av ans�kningar

2 �

En ans�kan som ska g�ras till Statens skolinspektion eller Statens skol-

verk enligt denna f�rordning f�r �verf�ras elektroniskt.

Bemyndigande

3 �

Statens skolinspektion och Statens skolverk f�r med avseende p� an-

s�kningar som myndigheten ska pr�va enligt denna f�rordning meddela f�-
reskrifter om �verf�ring av en elektronisk ans�kan och om elektronisk sig-
natur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs om ans�kningsf�rfarandet.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 april 2011 och ska till�mpas p�

utbildning fr�n och med den 1 juli 2011, om inte annat f�ljer av �ver-
g�ngsbest�mmelserna.

2. Genom f�rordningen upph�vs
grundskolef�rordningen (1994:1194),
sameskolf�rordningen (1995:205),
s�rskolef�rordningen (1995:206),
specialskolef�rordningen (1995:401),
f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och viss enskild verk-

samhet inom skolomr�det, och

f�rordningen (2010:803) om Statens skolinspektions pr�vning i vissa

fall av utbildning med enskild huvudman.

3. De upph�vda f�rordningarna ska forts�tta att g�lla f�r utbildning till ut-

g�ngen av juni 2011.

4. F�r elever i �rskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap.

3, 4 och 69 �� grundskolef�rordningen (1994:1194) forts�tta att g�lla under
l�s�ret 2011/12.

5. F�r elever i �rskurs 9 i grunds�rskola med offentlig huvudman ska

7 kap. 3 �, 4 � f�rsta stycket och 56 �� s�rskolef�rordningen (1995:206)
forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12.

6. F�r elever i �rskurs 9 i frist�ende grundskolor och frist�ende grunds�r-

skolor ska 1 a kap. 7 � f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och
viss enskild verksamhet inom skolomr�det forts�tta att g�lla under l�s�ret
2011/12.

7. F�r elever i �rskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 39 �� specialskole-

f�rordningen (1995:401) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. De kurs-
planer som till�mpats f�r dessa elever enligt 3 kap. 24 �� specialskolef�r-
ordningen ska forts�tta att till�mpas under l�s�ret 2011/12.

8. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 deltar i f�rs�ksverksamhet

enligt f�rordningen (1999:903) om f�rs�ksverksamhet med utbildning utan
timplan i grundskolan f�r forts�tta att bedriva utbildning i grundskolan utan

SFS 2011:185

att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning
som f�ljer av beslutet om deltagande i f�rs�ksverksamheten.

9. En huvudman f�r en frist�ende grundskola som vid utg�ngen av juni

2011 bedriver utbildning med en f�rdelning av undervisningstiden som av-
viker fr�n timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) f�r forts�tta att be-
driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skol-
lagen (2010:800).

10. En huvudman som med st�d av 8 eller 9 bedriver utbildning i grund-

skolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska an-
m�la detta till Statens skolinspektion f�re utg�ngen av 2011. Om det f�re-
ligger f�ruts�ttningar f�r �terkallelse enligt 9 kap. 24 � f�r Skolinspektionen
besluta att huvudmannen fr�n och med en viss tidpunkt ska till�mpa tim-
planen.

11. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar engelskspr�kig

undervisning enligt f�rordningen (2003:459) om f�rs�ksverksamhet med
engelskspr�kig undervisning i grundskolan f�r forts�tta att bedriva engelsk-
spr�kig undervisning i samma omfattning. Detsamma g�ller en enskild hu-
vudman f�r grundskola som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar delar av un-
dervisningen p� engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt
9 kap. 18 � f�rsta stycket inte �r uppfyllda f�r Statens skolinspektion besluta
att huvudmannen inte f�r forts�tta att anordna s�dan undervisning.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2011:185

Bilaga 1

Timplaner f�r grunds�rskolan

Timplan f�r elever som l�ser �mnen

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper to-
talt

�mnen

Bild

225

Hem- och konsumentkunskap

525

Idrott och h�lsa

750

Musik

395

Sl�jd

730

Svenska eller svenska som andraspr�k

1 300

Engelska

180

Matematik

885

Naturorienterande �mnen och teknik

785

Samh�llsorienterande �mnen

695

Elevens val

195

Totalt garanterat antal timmar

6 665

D�rav skolans val

1 800

Timplan f�r elever som l�ser �mnesomr�den (tr�ningsskolan)

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnesomr�den och totalt

�mnesomr�den

Estetisk verksamhet

946

Kommunikation

946

Motorik

946

Vardagsaktiviteter

946

Verklighetsuppfattning

946

Elevens val

198

F�rdelningsbar undervisningstid

1 414

Totalt garanterat antal timmar

6 665

SFS 2011:185

Bilaga 2

Timplan f�r specialskolan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper

�mnen

Bild

250

Hem- och konsumentkunskap

130

Idrott och h�lsa

540

R�relse och drama

245

Sl�jd

350

Teckenspr�k

725

Svenska

1 560

Engelska

515

Matematik

1 040

Geografi

940

Historia
Religionskunskap
Samh�llskunskap

Biologi

850

Fysik
Kemi
Teknik

Spr�kval

320

Elevens val

380

Totalt garanterat antal timmar

7 845

D�rav skolans val

600

Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes-
grupp minskas med h�gst 20 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska,
matematik, spr�kval och elevens val f�r dock inte minskas.

SFS 2011:185

Bilaga 3

Timplan f�r sameskolan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper samt
totalt

�mnen

Bild

140

Hem- och konsumentkunskap

Idrott och h�lsa

310

Musik

120

Sl�jd

180

Svenska

910

Engelska

280

Matematik

660

Geografi

700

Historia
Religionskunskap
Samh�llskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik

Samiska

800

Elevens val

Totalt garanterat antal timmar

4 200

D�rav skolans val

210

Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes-
grupp minskas med h�gst 15 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska,
matematik, samiska och elevens val f�r dock inte minskas.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:185 Skolförordning

Om Lagboken.se