SFS 2011:782 Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.; utf�rdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 dels att nuvarande bilaga ska betecknas bilaga 1, dels att 1 kap. 2 �, 6 kap. 27, 14 och 15 �� samt rubriken till 6 kap. ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras en ny paragraf, 6 kap. 14 a �, tv� nya kapi- tel, 7 och 8 kap., samt en ny bilaga, bilaga 2, av f�ljande lydelse. 1 kap. 2 � I denna lag finns best�mmelser om ortnamn, fornminnen, byggnads- minnen och kyrkliga kulturminnen samt om utf�rsel och �terl�mnande av kulturf�rem�l. L�nsstyrelsen har tillsyn �ver kulturminnesv�rden i l�net. Riksantikvarie�mbetet har �verinseende �ver kulturminnesv�rden i landet. Riksantikvarie�mbetet f�r �verklaga beslut av domstol eller annan myndighet enligt 15 kap. 6 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts bort fr�n en stat som ing�r i EES 2 � Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som 1. i den stat det f�rts bort fr�n betraktas som en nationell skatt av konst- n�rligt, historiskt eller arkeologiskt v�rde enligt lagar eller administrativa f�rfaranden som �r f�renliga med artikel 36 i F�rdraget om Europeiska unio- nens funktionss�tt, och 2. tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 1 till denna lag eller �r en integrerad del av inventarierna hos en kyrklig institution eller en integre- rad del av en offentlig samling och upptagen i inventarief�rteckningen hos ett museum, ett arkiv eller en bibliotekssamling. Med en offentlig samling avses en samling som �gs av en stat som avses i 1 �, en lokal eller regional myndighet i en s�dan stat, eller 1 Prop. 2010/11:83, bet. 2010/11:KrU10, rskr. 2010/11:285. 2 Lagen omtryckt 2002:620. SFS 2011:782 Utkom fr�n trycket den 27 juni 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:782 en offentlig institution i en s�dan stat vilken �gs eller till stor del finan- sieras av staten eller av en lokal eller regional myndighet. 3 � Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts bort avses i detta kapitel att 1. f�rem�let f�rts fr�n en stats territorium i strid med den statens regler som har till syfte att skydda nationella skatter, eller 2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig bortf�rsel inte har �terl�mnats eller n�got annat villkor f�r bortf�rseln har �vertr�tts. 4 � Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts bort f�r vid allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som innehar f�rem�let. Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas dels en handling som beskriver f�rem�let och som anger att det �r ett kultur- f�rem�l, dels en f�rklaring av den beh�riga myndigheten i den �terkr�vande staten om att f�rem�let olagligt har f�rts bort. �r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto- len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts. Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el- ler hon �r k�nd. 5 � Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur- f�rem�l olagligt f�rts bort besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let. I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen- dom �terl�mnad. 6 � Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom ett �r fr�n det att den �terkr�- vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n trettio �r efter det att f�re- m�let olagligt f�rdes bort. I fr�ga om f�rem�l som enligt 2 � tillh�r en offentlig samling och kyrkliga f�rem�l som har ett s�rskilt skydd enligt det �terkr�vande landets lag, f�r dock talan v�ckas inom sjuttiofem �r efter bort- f�rseln. Om bortf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas. 7 � 3 Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let f�r egen r�kning ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten. Detta f�ruts�tter att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet vid anskaffandet av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts bort fr�n den �terkr�vande staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testa- mente, g�va eller bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som f�rem�let f�rv�rvats fr�n skulle ha varit det. 14 � Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re- skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten. I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning. 3 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:782 �ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i ett sammanhang. 14 a � Vid handl�ggningen av fr�gor som avses i 8 och 11 �� g�ller lagen (1996:242) om domstols�renden. Om inte annat s�gs i detta kapitel, avg�rs fr�gan om beh�rig domstol enligt 10 kap. r�tteg�ngsbalken. 15 � I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna 18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts bort, ska den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa- kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs- balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden. 7 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen 1 � Ett kulturf�rem�l som finns i Sverige och som, efter det att Unidroit- konventionen av den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut olagligt tr�tt i kraft f�r Sveriges del, har f�rts ut olagligt fr�n en stat som till- tr�tt konventionen ska �terl�mnas till den staten, om den beg�r det. Om den olagliga utf�rseln skett fr�n en konventionsstat som �r en EES-stat, ska f�re- m�let dock �terl�mnas endast om det inte omfattas av definitionen i 6 kap. 2 � f�rsta stycket. Trots f�rsta stycket ska f�rem�let inte �terl�mnas, om det har f�rts ut ur staten under upphovsmannens livstid eller inom femtio �r fr�n dennes d�d. Kulturf�rem�l som har tillverkats av en eller flera medlemmar av en stam eller ursprungsbefolkning f�r stammens eller befolkningens traditionella eller rituella bruk ska dock alltid �terl�mnas till stammen eller befolkningen. Definitioner 2 � Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som �r av bety- delse f�r arkeologin, f�rhistorien, historien, litteraturen, konsten eller veten- skapen och som tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 2 till denna lag. 3 � Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts ut avses i detta kapitel att 1. f�rem�let f�rts ut fr�n en stats territorium i strid med den statens regler om utf�rsel av kulturf�rem�l som har till syfte att skydda statens kulturarv, eller 2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig utf�rsel inte har �terl�mnats eller n�got annat villkor f�r utf�rseln har �vertr�tts. V�ckande av talan 4 � Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts ut f�r vid allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som innehar f�rem�let. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:782 Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas dels en handling som beskriver f�rem�let och som anger att det �r ett kultur- f�rem�l, dels en f�rklaring av den beh�riga myndigheten i den �terkr�vande staten om att f�rem�let olagligt har f�rts ut. �r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto- len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts. Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el- ler hon �r k�nd. 5 � Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur- f�rem�l olagligt f�rts ut besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let. I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen- dom �terl�mnad. 6 � Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom tre �r fr�n det att den �terkr�- vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n femtio �r efter det att f�re- m�let olagligt f�rdes ut. Om utf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas. Ers�ttning 7 � Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten. Detta f�ruts�tter att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet vid anskaffan- det av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts ut fr�n den �terkr�vande staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testamente, g�va eller bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som f�rem�let f�rv�r- vats fr�n skulle ha varit det. R�tteg�ngsbest�mmelser 8 � Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re- skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten. I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning. �ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i ett sammanhang. Kostnader 9 � I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna 18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts ut, ska den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa- kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs- balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:782 10 � Den �terkr�vande staten svarar f�r kostnaderna f�r verkst�lligheten av en dom om �terl�mnande av ett kulturf�rem�l. Lagval 11 � Om ett kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n en stat �terl�mnats, ska �gander�tten till f�rem�let best�mmas enligt den �terkr�vande statens lag. 8 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som stulits utomlands i en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen 1 � F�r f�rem�l som utg�r kulturf�rem�l enligt definitionen i 7 kap. 2 � och som har stulits utomlands i en stat som tilltr�tt Unidroit-konventionen av den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut olagligt g�ller lagen (1986:796) om godtrosf�rv�rv av l�s�re med den avvikelse som anges i 2 �. 2 � I st�llet f�r de tidsfrister som anges i 3 och 5 �� lagen (1986:796) om godtrosf�rv�rv av l�s�re ska tidsfrister om tre �r g�lla. 1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer. 2. Best�mmelsen i 8 kap. 2 � till�mpas inte i fr�ga om s�dana f�rv�rv som har gjorts f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar LENA ADELSOHN LILJEROTH Maria Eka (Kulturdepartementet) Bilaga 2 De kategorier som avses i 7 kap. 2 � �r f�ljande. 1. S�llsynta zoologiska, botaniska, mineralogiska och anatomiska exem- plar eller samlingar samt f�rem�l av paleontologiskt intresse. 2. F�rem�l med historisk anknytning, innefattande vetenskapens och tek- nologins historia samt krigs- och samh�llshistoria, f�rem�l med anknytning till nationella ledares, filosofers, vetenskapsm�ns och konstn�rers liv samt till h�ndelser av nationell betydelse. 3. Fynd fr�n till�tna eller otill�tna arkeologiska utgr�vningar eller fr�n arkeologiska uppt�ckter. 4. Delar av konstn�rliga eller historiska monument eller fornl�mningar som tagits s�nder. 5. Antikviteter som �r �ldre �n 100 �r, s�som inskriptioner, mynt och graverade sigill. 6. F�rem�l av etnologiskt intresse. 7. F�rem�l av konstn�rligt intresse, s�som </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:782 tavlor, m�lningar och teckningar som gjorts helt f�r hand, oavsett under- lag och material, med undantag f�r industridesign och industritillverkade f�rem�l som dekorerats f�r hand, originalverk i form av statyer och skulpturer, oavsett material, gravyrer, tryck och litografier i original, och konstn�rliga assemblage och montage i original, oavsett material. 8. Enstaka exemplar eller samlingar av s�llsynta handskrifter och inkuna- bler, �ldre b�cker, dokument och publikationer av s�rskilt intresse, s�som historiskt, konstn�rligt, vetenskapligt eller litter�rt intresse. 9. Frim�rken eller st�mpelm�rken och liknande m�rken, i enstaka exem- plar eller i samlingar. 10. Arkiv, inklusive samlingar av ljudupptagningar, fotografier och film- upptagningar. 11. M�bler som �r �ldre �n 100 �r och �ldre musikinstrument. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m.;

utf�rdad den 16 juni 2011.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.

dels att nuvarande bilaga ska betecknas bilaga 1,
dels att 1 kap. 2 �, 6 kap. 27, 14 och 15 �� samt rubriken till 6 kap. ska

ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras en ny paragraf, 6 kap. 14 a �, tv� nya kapi-

tel, 7 och 8 kap., samt en ny bilaga, bilaga 2, av f�ljande lydelse.

1 kap.

2 �

I denna lag finns best�mmelser om ortnamn, fornminnen, byggnads-

minnen och kyrkliga kulturminnen samt om utf�rsel och �terl�mnande av
kulturf�rem�l.

L�nsstyrelsen har tillsyn �ver kulturminnesv�rden i l�net.
Riksantikvarie�mbetet har �verinseende �ver kulturminnesv�rden i

landet. Riksantikvarie�mbetet f�r �verklaga beslut av domstol eller annan
myndighet enligt 15 kap.

6 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts bort
fr�n en stat som ing�r i EES

2 �

Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som

1. i den stat det f�rts bort fr�n betraktas som en nationell skatt av konst-

n�rligt, historiskt eller arkeologiskt v�rde enligt lagar eller administrativa
f�rfaranden som �r f�renliga med artikel 36 i F�rdraget om Europeiska unio-
nens funktionss�tt, och

2. tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 1 till denna lag eller �r

en integrerad del av inventarierna hos en kyrklig institution eller en integre-
rad del av en offentlig samling och upptagen i inventarief�rteckningen hos
ett museum, ett arkiv eller en bibliotekssamling.

Med en offentlig samling avses en samling som �gs av
en stat som avses i 1 �,
en lokal eller regional myndighet i en s�dan stat, eller

1 Prop. 2010/11:83, bet. 2010/11:KrU10, rskr. 2010/11:285.

2 Lagen omtryckt 2002:620.

SFS 2011:782

Utkom fr�n trycket
den 27 juni 2011

SFS 2011:782

en offentlig institution i en s�dan stat vilken �gs eller till stor del finan-

sieras av staten eller av en lokal eller regional myndighet.

3 �

Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts bort avses i detta kapitel att

1. f�rem�let f�rts fr�n en stats territorium i strid med den statens regler

som har till syfte att skydda nationella skatter, eller

2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig bortf�rsel inte har �terl�mnats

eller n�got annat villkor f�r bortf�rseln har �vertr�tts.

4 �

Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts bort f�r vid

allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som
innehar f�rem�let.

Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas

dels en handling som beskriver f�rem�let och som anger att det �r ett kultur-
f�rem�l, dels en f�rklaring av den beh�riga myndigheten i den �terkr�vande
staten om att f�rem�let olagligt har f�rts bort.

�r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto-

len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts.
Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el-
ler hon �r k�nd.

5 �

Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur-

f�rem�l olagligt f�rts bort besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let.
I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med
b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen-
dom �terl�mnad.

6 �

Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom ett �r fr�n det att den �terkr�-

vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som
innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n trettio �r efter det att f�re-
m�let olagligt f�rdes bort. I fr�ga om f�rem�l som enligt 2 � tillh�r en
offentlig samling och kyrkliga f�rem�l som har ett s�rskilt skydd enligt det
�terkr�vande landets lag, f�r dock talan v�ckas inom sjuttiofem �r efter bort-
f�rseln.

Om bortf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas.

7 �

Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let f�r

egen r�kning ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten.
Detta f�ruts�tter att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet
vid anskaffandet av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts bort fr�n
den �terkr�vande staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testa-
mente, g�va eller bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som
f�rem�let f�rv�rvats fr�n skulle ha varit det.

14 �

Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re-

skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten.

I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning.

3 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2011:782

�ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i

ett sammanhang.

14 a �

Vid handl�ggningen av fr�gor som avses i 8 och 11 �� g�ller lagen

(1996:242) om domstols�renden.

Om inte annat s�gs i detta kapitel, avg�rs fr�gan om beh�rig domstol

enligt 10 kap. r�tteg�ngsbalken.

15 �

I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna

18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande
statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts bort, ska
den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma
g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa-
kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs-
balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden.

7 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n
en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen

1 �

Ett kulturf�rem�l som finns i Sverige och som, efter det att Unidroit-

konventionen av den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut
olagligt tr�tt i kraft f�r Sveriges del, har f�rts ut olagligt fr�n en stat som till-
tr�tt konventionen ska �terl�mnas till den staten, om den beg�r det. Om den
olagliga utf�rseln skett fr�n en konventionsstat som �r en EES-stat, ska f�re-
m�let dock �terl�mnas endast om det inte omfattas av definitionen i 6 kap.
2 � f�rsta stycket.

Trots f�rsta stycket ska f�rem�let inte �terl�mnas, om det har f�rts ut ur

staten under upphovsmannens livstid eller inom femtio �r fr�n dennes d�d.
Kulturf�rem�l som har tillverkats av en eller flera medlemmar av en stam
eller ursprungsbefolkning f�r stammens eller befolkningens traditionella
eller rituella bruk ska dock alltid �terl�mnas till stammen eller befolkningen.

Definitioner

2 �

Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som �r av bety-

delse f�r arkeologin, f�rhistorien, historien, litteraturen, konsten eller veten-
skapen och som tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 2 till denna
lag.

3 �

Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts ut avses i detta kapitel att

1. f�rem�let f�rts ut fr�n en stats territorium i strid med den statens regler

om utf�rsel av kulturf�rem�l som har till syfte att skydda statens kulturarv,
eller

2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig utf�rsel inte har �terl�mnats

eller n�got annat villkor f�r utf�rseln har �vertr�tts.

V�ckande av talan

4 � Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts ut f�r vid
allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som
innehar f�rem�let.

SFS 2011:782

Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas

�r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto-

len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts.
Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el-
ler hon �r k�nd.

5 �

Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur-

f�rem�l olagligt f�rts ut besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let.
I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med
b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen-
dom �terl�mnad.

6 � Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom tre �r fr�n det att den �terkr�-
vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som
innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n femtio �r efter det att f�re-
m�let olagligt f�rdes ut.

Om utf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas.

Ers�ttning

7 �

Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let

ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten. Detta f�ruts�tter
att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet vid anskaffan-
det av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts ut fr�n den �terkr�vande
staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testamente, g�va eller
bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som f�rem�let f�rv�r-
vats fr�n skulle ha varit det.

R�tteg�ngsbest�mmelser

8 �

Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re-

skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten.

I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning.
�ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i

ett sammanhang.

Kostnader

9 �

I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna

18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande
statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts ut, ska
den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma
g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa-
kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs-
balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden.

SFS 2011:782

10 �

Den �terkr�vande staten svarar f�r kostnaderna f�r verkst�lligheten

av en dom om �terl�mnande av ett kulturf�rem�l.

Lagval

11 �

Om ett kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n en stat �terl�mnats,

ska �gander�tten till f�rem�let best�mmas enligt den �terkr�vande statens
lag.

8 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som stulits utomlands i
en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen

1 �

F�r f�rem�l som utg�r kulturf�rem�l enligt definitionen i 7 kap. 2 �

och som har stulits utomlands i en stat som tilltr�tt Unidroit-konventionen av
den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut olagligt g�ller
lagen (1986:796) om godtrosf�rv�rv av l�s�re med den avvikelse som anges
i 2 �.

2 �

I st�llet f�r de tidsfrister som anges i 3 och 5 �� lagen (1986:796) om

godtrosf�rv�rv av l�s�re ska tidsfrister om tre �r g�lla.

1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer.
2. Best�mmelsen i 8 kap. 2 � till�mpas inte i fr�ga om s�dana f�rv�rv som

har gjorts f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

LENA ADELSOHN LILJEROTH

Maria Eka
(Kulturdepartementet)

Bilaga 2

De kategorier som avses i 7 kap. 2 � �r f�ljande.
1. S�llsynta zoologiska, botaniska, mineralogiska och anatomiska exem-

plar eller samlingar samt f�rem�l av paleontologiskt intresse.

2. F�rem�l med historisk anknytning, innefattande vetenskapens och tek-

nologins historia samt krigs- och samh�llshistoria, f�rem�l med anknytning
till nationella ledares, filosofers, vetenskapsm�ns och konstn�rers liv samt
till h�ndelser av nationell betydelse.

3. Fynd fr�n till�tna eller otill�tna arkeologiska utgr�vningar eller fr�n

arkeologiska uppt�ckter.

4. Delar av konstn�rliga eller historiska monument eller fornl�mningar

som tagits s�nder.

5. Antikviteter som �r �ldre �n 100 �r, s�som inskriptioner, mynt och

graverade sigill.

6. F�rem�l av etnologiskt intresse.
7. F�rem�l av konstn�rligt intresse, s�som

SFS 2011:782

tavlor, m�lningar och teckningar som gjorts helt f�r hand, oavsett under-

lag och material, med undantag f�r industridesign och industritillverkade
f�rem�l som dekorerats f�r hand,

originalverk i form av statyer och skulpturer, oavsett material,
gravyrer, tryck och litografier i original, och
konstn�rliga assemblage och montage i original, oavsett material.
8. Enstaka exemplar eller samlingar av s�llsynta handskrifter och inkuna-

bler, �ldre b�cker, dokument och publikationer av s�rskilt intresse, s�som
historiskt, konstn�rligt, vetenskapligt eller litter�rt intresse.

9. Frim�rken eller st�mpelm�rken och liknande m�rken, i enstaka exem-

plar eller i samlingar.

10. Arkiv, inklusive samlingar av ljudupptagningar, fotografier och film-

upptagningar.

11. M�bler som �r �ldre �n 100 �r och �ldre musikinstrument.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:782 Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Om Lagboken.se