SFS 2014:1385 Lag om ändring i regeringsformen

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                   </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i regeringsformen; utf�rdad den 27 november 2014. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen2 dels att 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till kung�relse (1974:152) om beslutad ny regeringsform ska ha f�ljande lydelse, dels att punkt 2 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1976:871) om �nd- ring i regeringsformen ska ha f�ljande lydelse. Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2 � Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det allm�nna trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social omsorg och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa. Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj� f�r nuvarande och kommande generationer. Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktighet och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna ska motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sex- uell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den enskilde som person. 1 Prop. 2013/14:48, bet. 2013/14:KU16, rskr. 2013/14:178, bet. 2014/15:KU2, rskr. 2014/15:19. 2 Regeringsformen omtryckt 2011:109. SFS 2014:1385 Utkom fr�n trycket den 5 december 2014 Omtryck </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2014:1385 Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlighe- ter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas. Lag (2010:1408). 3 � Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. Lag (1991:1471). 4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta- tens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvaltning. Lag (2010:1408). 5 � Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sve- riges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408). 6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag (1976:871). 7 � I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�. Lag (2010:1408). 8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r offent- liga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). 10 � Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408). 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter Opinionsfriheter 1 � Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, 2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att i �vrigt ta del av andras yttranden, 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys- ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konst- n�rligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p� allm�n plats, 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin re- ligion. I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2014:1385 databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptag- ningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av allm�nna handlingar. Lag (2010:1408). 2 � Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i poli- tiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r n�gon av det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning eller i de- monstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslut- ning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�r- sta meningen. Lag (2010:1408). 3 � Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt re- gister enbart p� grund av sin politiska �sk�dning. Lag (2010:1408). Kroppslig integritet och r�relsefrihet 4 � D�dsstraff f�r inte f�rekomma. Lag (2010:1408). 5 � Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r tor- tyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408). 6 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig av- lyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt meddelande. Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all- m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den enskil- des personliga f�rh�llanden. Lag (2010:1408). 7 � Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas sitt medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga om sitt medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408). 8 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden. Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket och att l�mna det. Lag (2010:1408). R�ttss�kerhet 9 � Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f� frihets- ber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller dock inte n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en frihetsber�- vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2014:1385 �ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i s�dant fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt f�r- sta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol. Lag (2010:1408). 10 � Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon d�mas till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�r- skild r�ttsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re- skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riksdagsut- skott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lls ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett s�dant f�r- slag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta me- ningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag (2010:1408). 11 � Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte heller f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l. En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408). Skydd mot diskriminering 12 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas d�rf�r att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�ggning. Lag (2010:1408). 13 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p� grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad- komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller mot- svarande tj�nsteplikt. Lag (2010:1408). Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden 14 � En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av arbetsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte annat f�ljer av lag eller avtal. Lag (2010:1408). </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2014:1385 Egendomsskydd och allemansr�tt 15 � Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an- gel�gna allm�nna intressen. Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt- ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende markanv�nd- ning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada upp- kommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastighe- ten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag. Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av h�l- soskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av lag i fr�ga om r�tt till ers�ttning. Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad som f�reskrivits ovan. Lag (2010:1408). Upphovsr�tt 16 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be- st�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). N�ringsfrihet 17 � Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras endast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag. Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. Lag (2010:1408). Utbildning och forskning 18 � Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost- nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns. Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). Europakonventionen 19 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges �ta- ganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Lag (2010:1408). F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 20 � F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21 24 ��, begr�nsas genom lag: </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2014:1385 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrationsfri- heten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15), 2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver- vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �), 3. r�relsefriheten (8 �), och 4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra meningen). Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttighe- terna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 � och i fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tesfriheten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 � f�rsta stycket andra meningen. Lag (2010:1408). 21 � Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �sikts- bildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r inte g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�d- ning. Lag (2010:1408). 22 � Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p� yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de r�s- tande enas om beslutet. F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r 1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r- ordningen, 2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller 3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r till- l�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag. Lag (2010:1408). 23 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be- gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om s�r- skilt viktiga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och infor- mationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angel�genheter. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2014:1385 Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll n�rmare reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en be- gr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408). 24 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till tra- fiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�kerhet eller f�r att motverka farsot. F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar vil- kas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av en folkgrupp p� grund av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�r- h�llande. Lag (2010:1408). 25 � F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns- ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrationsfri- heten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket), 2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen), 3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inne- b�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �), 4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen), 5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena), 6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra meningen), 7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �), 8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �), 9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen). P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje stycket till�mpas. Lag (2010:1408). 3 kap. Riksdagen Riksdagens bildande och sammans�ttning 1 � 3 Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna s�rskild personr�st. Lag (2014:1385). 2 � Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna ska det finnas ers�ttare. Lag (2010:1408). 3 �ndringen inneb�r att tredje stycket tas bort. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2014:1385 Ordinarie val 3 � Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r. Lag (2010:1408). R�str�tt och valbarhet 4 � R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r. Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av riksda- gen eller ers�ttare f�r ledamot. Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. Lag (2010:1408). Valkretsar 5 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408). Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna 6 � Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m- ningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�nder. Lag (2010:1408). Mandatf�rdelningen mellan partierna 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier som anm�lt sitt deltagande i valet i en- lighet med best�mmelser som meddelas i s�rskild lag. Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. Lag (2014:1385). 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt mel- lan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. Om ett parti vid f�rdelningen av fasta valkretsmandat enligt f�rsta stycket har f�tt fler mandat i hela riket �n vad som motsvarar en proportionell repre- sentation i riksdagen f�r partiet ska �verskjutande mandat �terf�ras och f�rde- las mellan �vriga partier enligt best�mmelser som meddelas i s�rskild lag. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot r�ste- talet i hela riket f�r de partier som deltar i f�rdelningen. Om ett parti vid f�r- delningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt s� m�nga mandat som mot- svarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�rs de valkretsar. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2014:1385 Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med f�rsta divisorn j�mkad till 1, 2. Lag (2014:1385). 9 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt er- s�ttare f�r honom eller henne. Lag (2010:1408). Valperiod 10 � Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag (2010:1408). Extra val 11 � Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet. Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger- ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en ny regering ska tilltr�da. Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �. Lag (2010:1408). �verklagande av val 12 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v- ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�- ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser 13 � Ytterligare best�mmelser om det som anges i 312 �� och om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdags-ordningen eller an- nan s�rskild lag. Lag (2014:1385). 4 kap. Riksdagsarbetet Riksm�te 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i Stock- holm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riks- dagens s�kerhet eller frihet. Lag (2010:1408). </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2014:1385 Talmannen 2 � Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408). Utskotten 3 � Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). R�tten att v�cka f�rslag 4 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�mmelser i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riks- dagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). �rendenas beredning 5 � Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). �rendenas avg�rande 6 � N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v. Lag (2010:1408). 7 � Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i denna regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om f�rfarandet vid lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Uppf�ljning och utv�rdering 8 � Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets �mnesomr�de. Lag (2010:1408). Offentlighet i kammaren 9 � Sammantr�den i kammaren �r offentliga. Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2014:1385 Ledam�ternas st�llning 10 � Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet. Lag (2010:1408). 11 � En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det. N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�va om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408). 12 � Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras fr�n att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget. Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon er- k�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett brott f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. Lag (2010:1408). 13 � Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller till- h�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare ska tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig. Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen och hans eller hennes uppdrag. F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m- melserna om ledamot. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser 14 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord- ningen. Lag (2010:1408). 5 kap. Statschefen 1 � Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt succes- sionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408). 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va upp- drag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408). </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2014:1385 3 � Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av statsmi- nistern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under statschefens ordf�randeskap. Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med statsmi- nistern. Lag (2010:1408). 4 � Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra statsche- fens uppgifter. Lag (2010:1408). 5 � Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt en vice riksf�rest�ndare. Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller av- g�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r. Lag (2010:1408). 6 � Om konungen eller drottning som �r statschef under en sammanh�ng- ande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avg�tt. Lag (2010:1408). 7 � Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r efter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan be- h�rig kan tj�nstg�ra. Lag (2010:1408). 8 � Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina g�r- ningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som statschef. Lag (2010:1408). 6 kap. Regeringen Regeringens sammans�ttning 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern tills�t- ter �vriga statsr�d. Lag (2010:1408). 2 � Statsr�den ska vara svenska medborgare. Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�rtroen- det f�r honom eller henne. Lag (2010:1408). Statsministeromr�stning efter val 3 � En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats genom omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i riksdagen. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2014:1385 Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska statsministern ent- ledigas. Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats. Lag (2010:1408). Regeringsbildningen 4 � N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal- m�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. Lag (2010:1408). 5 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 � upp- repas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�rfarandet avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om inte ordi- narie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom samma tid. Lag (2010:1408). 6 � N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar. Lag (2010:1408). Entledigande av statsministern eller annat statsr�d 7 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n misstroen- def�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske. I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromr�stning efter val. Lag (2010:1408). 8 � Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern av talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i andra fall entlediga statsr�d. Lag (2010:1408). 9 � Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de �vriga statsr�den. Lag (2010:1408). St�llf�retr�dare f�r statsministern 10 � Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i egenskap av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans eller hennes uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks� st�llf�retr�da- ren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den av de tj�nstg�- </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2014:1385 rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag (2010:1408). �verg�ngsregering 11 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina be- fattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n statsmi- nistern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin befattning till dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. Lag (2010:1408). F�rhinder f�r talmannen 12 � Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408). 7 kap. Regeringskansliet och dess uppgifter 1 � F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och stats- r�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta in- g�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r depar- tementen. Lag (2010:1408). �rendenas beredning 2 � Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven sam- manslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges m�jlighet att yttra sig. Lag (2010:1408). 3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r- fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som an- ges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det depar- tement som �rendena h�r till. Lag (2010:1408). 4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regeringssam- mantr�det. Lag (2010:1408). 5 � Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i de �renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst departe- ment, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2014:1385 Protokoll och skiljaktig mening 6 � Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408). 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska f�r att bli g�llande skrivas under av statministern eller ett annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att en tj�nsteman i s�rskilda fall ska f� skriva under beslut som ska expedieras. Lag (2010:1408). 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�rord- ning. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas genom lag 2 � F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser 1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska f�r- h�llanden inb�rdes, 2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i en- skildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, 3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt och deras �ligganden, 4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund, 5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkomr�st- ning i en grundlagsfr�ga, eller 6. val till Europaparlamentet. �ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan grundlag f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas av regeringen 3 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse 1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter, 2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller 3. konkurs eller uts�kning. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse av en f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet. Lag (2010:1408). </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2014:1385 4 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser. Lag (2010:1408). 5 � Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter om 1. n�r lagen ska tr�da i kraft, 2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller 3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellanfolk- lig organisation. Lag (2010:1408). 6 � F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om riks- dagen best�mmer det. Lag (2010:1408). 7 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och 2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i f�r- sta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskattningen. Lag (2010:1408). 8 � Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen 9 � Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser 1. avgifter, eller 2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen. Lag (2010:1408). 10 � Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen be- myndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�reskrifter i �mnet. Lag (2010:1408). 11 � Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller n�gon av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett bemyndi- gande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden inom riks- dagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408). 12 � F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r pr�v- ning om regeringen best�mmer det. Lag (2010:1408). 13 � Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�reskrif- ter inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och i fr�ga om dess uppgift att fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2014:1385 Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408). Stiftande av grundlag och riksdagsordningen 14 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta beslutet antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte fat- tas tidigare �n att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g� minst nio m�nader mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett s�dant beslut ska fattas senast vid �rendets beredning och minst fem sj�tte- delar av ledam�terna m�ste r�sta f�r beslutet. Lag (2010:1408). 15 � Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget. Lag (2010:1408). 16 � Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom fem- ton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkan- det ska inte beredas i utskott. Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om de god- tar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om de som r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som r�stat mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig pr�vning. Lag (2010:1408). 17 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�s- tar f�r beslutet. Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allm�nhet. F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4. Lag (2010:1408). �ndring och upph�vande av lag 18 � En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag. I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket. Lag (2010:1408). </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2014:1385 Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter 19 � En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar, om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408). Lagr�det 20 � F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sam- mans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. Lag (2010:1408). 21 � Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott. Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar 1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljud- radio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt tekniska upptagningar, 2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar, 3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �, 4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis automati- serad, 5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r kom- munerna, 6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller 7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16. Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets granskning skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer. F�resl�r regeringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som avses i andra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, ska regeringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lagr�det inte har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen till�mpas. Lag (2010:1408). 22 � Lagr�dets granskning ska avse 1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt, 2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra, 3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, 4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och 5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2014:1385 9 kap. Finansmakten Beslut om statens inkomster och utgifter 1 � Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. Lag (2010:1408). F�rslag till budget 2 � Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408). Beslut om budget 3 � Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid om en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l. Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n budgetperioden. Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda �ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag. Lag (2010:1408). 4 � Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av sta- tens inkomster och om nya eller �ndrade anslag. Lag (2010:1408). 5 � Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens b�r- jan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att fatta ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst �ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra be- slut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408). Riktlinjebeslut 6 � Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid efter den f�ljande budgetperioden. Lag (2010:1408). Anv�ndning av anslag och inkomster 7 � Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen har best�mt. Lag (2010:1408). Statens tillg�ngar och �taganden 8 � Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte av- ser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra andra ekonomiska �taganden f�r staten. Lag (2010:1408). </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2014:1385 9 � Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet �ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408). �rsredovisning f�r staten 10 � Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r staten till riksdagen. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser om budgeten 11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller s�r- skild lag. Lag (2010:1408). Valutapolitiken 12 � Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �vriga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408). Riksbanken 13 � Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r best�mma hur Riksbanken ska besluta i fr�gor som r�r penningpolitik. Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige. Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska bevil- jas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han eller hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre uppfyller de krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408). 14 � Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag (2010:1408). 10 kap. Internationella f�rh�llanden Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser 1 � �verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisa- tioner ing�s av regeringen. Lag (2010:1408). 2 � Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en inter- nationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte kr�ver riks- dagens eller Utrikesn�mndens medverkan. Lag (2010:1408). </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2014:1385 Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser 3 � Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket bin- dande internationell �verenskommelse som 1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller 2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om. Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen. �ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r en f�r riket bindande internationell �verenskommelse, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta riksdagens godk�n- nande, om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i st�llet �verl�gga med Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. Lag (2010:1408). 4 � En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om �ver- enskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408). Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning 5 � Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av internatio- nella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av in- ternationella �verenskommelser eller f�rpliktelser. Lag (2010:1408). �verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet 6 � Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �verl�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�telse f�r- uts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den euro- peiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Riksda- gens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grund- lag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av �verens- kommelse enligt 3 �. Lag (2010:1408). �verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet 7 � I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter, an- v�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig organisa- tion f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol. Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor om be- </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2014:1385 gr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r inte �ver- l�tas enligt f�rsta stycket. Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig p� denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut av riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen f�r i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i s�rskilda fall besluta om en s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om �ver- l�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser 9 � F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande �nd- ring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet 10 � Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med or- gan som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds- skyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Utrikesn�mnden 11 � Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av st�rre vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. Lag (2010:1408). 12 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens sam- mans�ttning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be- g�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern. Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovill- korlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408). </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2014:1385 Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet 13 � Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska h�l- las underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndig- het. Lag (2010:1408). Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar 14 � Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och 13 kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med anled- ning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�rh�l- lande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar. Lag (2010:1408). 11 kap. R�ttskipningen Domstolarna 1 � H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna domstolar. H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltningsr�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av H�gsta dom- stolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt kan begr�nsas genom lag. Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall. I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som �r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som ledamot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag h�rifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand- l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l. Lag (2010:1408). 2 � Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddra- gen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som be- r�rs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408). R�ttskipningens sj�lvst�ndighet 3 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408). 4 � R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). 5 � R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra myndigheter �n domstolar. Lag (2010:1408). Utn�mningen av ordinarie domare 6 � Ordinarie domare utn�mns av regeringen. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2014:1385 Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie domare meddelas i lag. Lag (2010:1408). Ordinarie domares r�ttsst�llning 7 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll- ningen endast om 1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha an- st�llningen, eller 2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r skyl- dig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan. Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordina- rie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning. Lag (2010:1408). 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen. H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta domstolen ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att genomg� en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av H�gsta f�rvalt- ningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen. Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408). 9 � Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom- stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunders�kning eller meddelats en disciplinp�f�ljd. Lag (2010:1408). 10 � Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i �vrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408). Krav p� medborgarskap 11 � Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp- st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag (2010:1408). Andra anst�llda vid domstolarna 12 � F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�mpas 12 kap. 57 ��. Lag (2010:1408). </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2014:1385 Resning och �terst�llande av f�rsutten tid 13 � Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre f�rvalt- ningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltnings- domstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol. N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r meddelas i lag. Lag (2010:1408). Lagpr�vning 14 � Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sido- satts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riks- dagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag (2010:1408). 12 kap. F�rvaltningen Den statliga f�rvaltningsorganisationen 1 � Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvaltnings- myndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r myndig- heter under riksdagen. Lag (2010:1408). F�rvaltningens sj�lvst�ndighet 2 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska be- sluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en kommun eller som r�r till�mpningen av lag. Lag (2010:1408). 3 � F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). �verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter 4 � F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner. F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett �verl�m- nande g�ras endast med st�d av lag. Lag (2010:1408). S�rskilda best�mmelser om statligt anst�llda 5 � Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer. Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Lag (2010:1408). </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2014:1385 6 � Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska medbor- gare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt medbor- garskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag hos staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag (2010:1408). 7 � Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i andra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag. Lag (2010:1408). Dispens och n�d 8 � Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408). 9 � Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas. Lag (2010:1408). Lagpr�vning 10 � Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m- melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till- l�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riks- dagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag (2010:1408). 13 kap. Kontrollmakten Konstitutionsutskottets granskning 1 � Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f� ut protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa �ren- den samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�dv�ndiga f�r sin granskning. Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�renden. Lag (2010:1408). 2 � N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska konstitutions- utskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit v�rt att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en framst�ll- ning till regeringen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2014:1385 �tal mot statsr�d 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta domstolen. Lag (2010:1408). Misstroendef�rklaring 4 � Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende. Ett yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en misstroendef�rkla- ring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r den. Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be- fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning. Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott. Lag (2010:1408). Interpellationer och fr�gor 5 � En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett statsr�d i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med de n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Riksdagens ombudsm�n 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En om- budsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen. Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman be- g�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltningsmyndig- heters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran bitr�da en ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408). Riksrevisionen 7 � Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att gran- ska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att Riksrevisio- nens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408). 8 � Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som v�ljs av riksdagen. Riksda- gen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksrevisorn inte l�ngre </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2014:1385 uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Riksrevisorerna beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar sj�lvst�ndigt och var f�r sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag (2010:1408). 9 � Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdagsord- ningen och i annan lag. Lag (2010:1408). 14 kap. Kommunerna 1 � Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Lag (2010:1408). 2 � Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt in- tresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser om detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga angel�- genheter som best�ms i lag. Lag (2010:1408). 3 � En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den. Lag (2010:1408). 4 � Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter. Lag (2010:1408). 5 � Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kommu- ners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska f�rut- s�ttningar. Lag (2010:1408). 6 � F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Lag (2010:1408). 15 kap. Krig och krigsfara Inkallande av riksdagen 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksda- gen ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm. Lag (2010:1408). Krigsdelegationen 2 � �r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigsdelega- tion tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riksda- gens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmelser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i krigsfara, med- </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2014:1385 delas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter r�star f�r det. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�rh�llan- dena medger det. Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riksdags- ordningen. Lag (2010:1408). 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag (2010:1408). Regeringsbildning och regeringens arbetsformer 4 � �r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regeringens arbetsformer. Lag (2010:1408). Regeringens befogenheter 5 � �r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till f�ljd av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den utstr�ck- ning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). 6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�rh�llan- den som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan reger- ingen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning be- st�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�r- fogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas. I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka f�rut- s�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i riksdagens st�lle. Lag (2010:1408). </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2014:1385 Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen 8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullg�- ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett s�dant be- myndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �, om det inte endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja till�mpas. Lag (2010:1408). F�rh�llanden under ockupation 9 � Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de. P� s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d. Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt civilbe- folkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot folk- r�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupationsmak- ten bist�nd. Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas p� ockuperat omr�de. Lag (2010:1408). Statschefen 10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen befin- ner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408). Val till riksdagen 11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksda- gen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r vil- ken val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�mnings- mandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid, ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Regeringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs f�r detta blir vidtagna. Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l- jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2014:1385 Beslutander�tten i kommunerna 12 � Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extraordi- n�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som anges i lag. Lag (2010:1408). Rikets f�rsvar 13 � Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med internatio- nell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en kr�nk- ning av rikets territorium. Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater. Lag (2010:1408). Krigsf�rklaring 14 � F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408). Vapenstillest�nd 15 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att in- h�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag (1979:933). Ins�ttande av v�pnade styrkor 16 � Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller i �vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in om 1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller 2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall. Lag (2010:1408). 1. Genom denna regeringsform 4 upph�ves den �ldre regeringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�mpas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksda- gen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift g�ller fortfarande trots att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna re- geringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksda- 4 1974:152. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2014:1385 gen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer n�got annat. Best�mmelserna i 8 kap. 18 � i denna regeringsform ska g�lla i fr�ga om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksda- gen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag (2014:1385). 7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall [ &] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864). 1. �ndringarna i regeringsformen 5 tr�der i kraft den 1 januari 1977. 2. Utan hinder av 2 kap. 13 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�rbe- handling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. En s�dan f�reskrift f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. Lag (2014:1385). 3. har upph�vts genom lag (1998:1700). 4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag f�reskri- vas att filmer och videogram inte f�r f�revisas offentligt om de inte dessf�rin- nan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas att offentlig uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte bilderna dess- f�rinnan har godk�nts f�r s�dan uppspelning. Lag (2010:1408). 5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp- ningen av regeringsformen i dess nya lydelse. 1. �ndringarna i regeringsformen 6 tr�der i kraft den 1 januari 1980. 2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2 kap. 10 � andra stycket. 1. Denna lag 7 tr�der i kraft den 1 januari 2011. 2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r. 3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�rbe- handling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana f�re- skrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. 4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare. 5 1976:871. 6 1979:933. 7 2010:1408. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2014:1385 5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse. 6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2015. 2. Best�mmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� i den nya lydelsen till�mpas f�rsta g�ngen vid ordinarie val till riksdagen 2018. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN MORGAN JOHANSSON (Justitiedepartementet) </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i regeringsformen;

utf�rdad den 27 november 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen2

dels att 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� ska ha f�ljande lydelse,
dels att punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till kung�relse (1974:152) om

beslutad ny regeringsform ska ha f�ljande lydelse,

dels att punkt 2 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1976:871) om �nd-

ring i regeringsformen ska ha f�ljande lydelse.

Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Statsskickets grunder

1 �

All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 � Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika
v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det allm�nna
trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social omsorg
och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa.

Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj�

f�r nuvarande och kommande generationer.

Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktighet

och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna ska
motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt
eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sex-
uell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den enskilde som
person.

1 Prop. 2013/14:48, bet. 2013/14:KU16, rskr. 2013/14:178, bet. 2014/15:KU2, rskr.
2014/15:19.

2 Regeringsformen omtryckt 2011:109.

SFS 2014:1385

Utkom fr�n trycket
den 5 december 2014
Omtryck

SFS 2014:1385

Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlighe-

ter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas. Lag
(2010:1408).

3 �

Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. Lag (1991:1471).

4 �

Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta-

tens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvaltning.
Lag (2010:1408).

5 �

Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sve-

riges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408).

6 �

Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag (1976:871).

7 �

I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�. Lag (2010:1408).

8 �

F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen

statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

9 �

Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r offent-

liga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen
samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

10 �

Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom

ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i
internationellt samarbete. Lag (2010:1408).

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

Opinionsfriheter

1 �

Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela

upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att i

�vrigt ta del av andras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys-

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konst-
n�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p�

allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller

enskilda syften, och

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin re-

ligion.

I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,

television och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en

SFS 2014:1385

databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptag-
ningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av

allm�nna handlingar. Lag (2010:1408).

2 �

Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i poli-

tiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r n�gon av
det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning eller i de-
monstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslut-
ning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�r-
sta meningen. Lag (2010:1408).

3 �

Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt re-

gister enbart p� grund av sin politiska �sk�dning. Lag (2010:1408).

Kroppslig integritet och r�relsefrihet

4 �

D�dsstraff f�r inte f�rekomma. Lag (2010:1408).

5 �

Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r tor-

tyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.
Lag (2010:1408).

6 �

Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt

ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom
skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot
unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig av-
lyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt meddelande.

Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all-

m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det
sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den enskil-
des personliga f�rh�llanden. Lag (2010:1408).

7 �

Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i

riket.

Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas sitt

medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga om sitt
medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408).

8 �

Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden.

Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta
sig inom riket och att l�mna det. Lag (2010:1408).

R�ttss�kerhet

9 �

Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med

anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f� frihets-
ber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller dock inte
n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en frihetsber�-
vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat.

SFS 2014:1385

�ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket har

blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat av
domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i s�dant
fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag
och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt f�r-

sta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol. Lag
(2010:1408).

10 �

Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som

inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon d�mas
till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad
som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�r-
skild r�ttsverkan av brott.

Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-

skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r
en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade
tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riksdagsut-
skott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lls
ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett s�dant f�r-
slag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta me-
ningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i samband med
krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag (2010:1408).

11 �

Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte heller

f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l.

En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid

domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408).

Skydd mot diskriminering

12 �

Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas d�rf�r

att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung, hudf�rg
eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�ggning. Lag
(2010:1408).

13 �

Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p�

grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad-
komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller mot-
svarande tj�nsteplikt. Lag (2010:1408).

Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden

14 �

En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av

arbetsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte
annat f�ljer av lag eller avtal. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Egendomsskydd och allemansr�tt

15 �

Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst�

sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation
eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker
anv�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an-
gel�gna allm�nna intressen.

Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas

avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt-
ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker
anv�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende markanv�nd-
ning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada upp-
kommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastighe-
ten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag.

Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av h�l-

soskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av lag i
fr�ga om r�tt till ers�ttning.

Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad som

f�reskrivits ovan. Lag (2010:1408).

Upphovsr�tt

16 �

F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be-

st�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408).

N�ringsfrihet

17 �

Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras

endast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att
ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.

Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. Lag (2010:1408).

Utbildning och forskning

18 �

Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost-

nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara
ocks� f�r att h�gre utbildning finns.

Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag.

Lag (2010:1408).

Europakonventionen

19 �

Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges �ta-

ganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Lag (2010:1408).

F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

20 �

F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21

24 ��, begr�nsas genom lag:

SFS 2014:1385

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrationsfri-

heten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot

kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga
f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver-
vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �),

3. r�relsefriheten (8 �), och
4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra

meningen).

Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttighe-

terna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 � och i
fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst
eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tesfriheten och
demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 � f�rsta
stycket andra meningen. Lag (2010:1408).

21 �

Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l

som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g�
ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett
den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �sikts-
bildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r inte
g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�d-
ning. Lag (2010:1408).

22 �

Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p�

yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att
det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare.
Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de r�s-
tande enas om beslutet.

F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r

av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r

1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst

eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt
med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r-
ordningen,

2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller
3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r till-

l�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag. Lag (2010:1408).

23 �

Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn

till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskildas
anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott.
Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be-
gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om s�r-
skilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta

stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och infor-
mationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angel�genheter.

SFS 2014:1385

Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll n�rmare

reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en be-
gr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).

24 �

M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till

ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till tra-
fiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�kerhet
eller f�r att motverka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar vil-

kas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av
en folkgrupp p� grund av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�r-
h�llande. Lag (2010:1408).

25 �

F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns-

ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrationsfri-

heten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket),

2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i
f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inne-
b�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden
(6 �),

4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),

6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra

meningen),

7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �),
8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �),
9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och
10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen).
P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta

stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje
stycket till�mpas. Lag (2010:1408).

3 kap. Riksdagen

Riksdagens bildande och sammans�ttning

1 �

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna

s�rskild personr�st. Lag (2014:1385).

2 �

Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna

ska det finnas ers�ttare. Lag (2010:1408).

3 �ndringen inneb�r att tredje stycket tas bort.

SFS 2014:1385

Ordinarie val

3 �

Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r. Lag (2010:1408).

R�str�tt och valbarhet

4 �

R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller

n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r.

Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av riksda-

gen eller ers�ttare f�r ledamot.

Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet uppr�ttad

r�stl�ngd. Lag (2010:1408).

Valkretsar

5 �

F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408).

Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna

6 �

Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m-

ningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en

ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och
antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�nder.
Lag (2010:1408).

Mandatf�rdelningen mellan partierna

7 �

Mandaten f�rdelas mellan partier som anm�lt sitt deltagande i valet i en-

lighet med best�mmelser som meddelas i s�rskild lag.

Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r

delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock
delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har
f�tt minst tolv procent av r�sterna. Lag (2014:1385).

8 �

De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt mel-

lan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Om ett parti vid f�rdelningen av fasta valkretsmandat enligt f�rsta stycket

har f�tt fler mandat i hela riket �n vad som motsvarar en proportionell repre-
sentation i riksdagen f�r partiet ska �verskjutande mandat �terf�ras och f�rde-
las mellan �vriga partier enligt best�mmelser som meddelas i s�rskild lag.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla

mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit
ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot r�ste-
talet i hela riket f�r de partier som deltar i f�rdelningen. Om ett parti vid f�r-
delningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt s� m�nga mandat som mot-
svarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid
f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat
som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna,
tillf�rs de valkretsar.

SFS 2014:1385

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med

f�rsta divisorn j�mkad till 1, 2. Lag (2014:1385).

9 �

F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt er-

s�ttare f�r honom eller henne. Lag (2010:1408).

Valperiod

10 �

Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats

till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas.

Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen, dock

tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag
(2010:1408).

Extra val

11 �

Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val.

Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre

m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger-
ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter,
efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en
ny regering ska tilltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �. Lag (2010:1408).

�verklagande av val

12 �

Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v-

ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas.

Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet

har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �ndringen
har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit

ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�-
ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga
kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljs
s�rskilt. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser

13 �

Ytterligare best�mmelser om det som anges i 312 �� och om utseende

av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdags-ordningen eller an-
nan s�rskild lag. Lag (2014:1385).

4 kap. Riksdagsarbetet

Riksm�te

1 �

Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i Stock-

holm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riks-
dagens s�kerhet eller frihet. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Talmannen

2 �

Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,

en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408).

Utskotten

3 �

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och ett

finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

R�tten att v�cka f�rslag

4 �

Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�mmelser

i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riks-
dagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag
(2010:1408).

�rendenas beredning

5 �

Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds

av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna regeringsform.
Lag (2010:1408).

�rendenas avg�rande

6 �

N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och

varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som meddelas
i riksdagsordningen.

I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v. Lag

(2010:1408).

7 �

Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening

som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i denna
regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i
huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om f�rfarandet vid
lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Uppf�ljning och utv�rdering

8 �

Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets

�mnesomr�de. Lag (2010:1408).

Offentlighet i kammaren

9 �

Sammantr�den i kammaren �r offentliga.

Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser i

riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Ledam�ternas st�llning

10 �

Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot

utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet. Lag
(2010:1408).

11 �

En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan

att riksdagen har medgett det.

N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�va

om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra stycket.
Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast

om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdraget.
Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408).

12 �

Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som

riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar
under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett
beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant
medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras fr�n
att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�vandet av
uppdraget.

Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag

om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon er-
k�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett brott
f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. Lag
(2010:1408).

13 �

Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller till-

h�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en
ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare ska
tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig.

Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen

och hans eller hennes uppdrag.

F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m-

melserna om ledamot. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser

14 �

Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-

ningen. Lag (2010:1408).

5 kap. Statschefen

1 �

Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt succes-

sionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408).

2 �

Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och

har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va upp-
drag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

3 �

Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av statsmi-

nistern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under statschefens
ordf�randeskap.

Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med statsmi-

nistern. Lag (2010:1408).

4 �

Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra

sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset,
som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra statsche-
fens uppgifter. Lag (2010:1408).

5 �

Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som

ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt en
vice riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller av-

g�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r. Lag (2010:1408).

6 �

Om konungen eller drottning som �r statschef under en sammanh�ng-

ande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina uppgifter,
ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen
eller drottningen ska anses ha avg�tt. Lag (2010:1408).

7 �

Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra

som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 � kan
tj�nstg�ra.

Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r efter

regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan be-
h�rig kan tj�nstg�ra. Lag (2010:1408).

8 �

Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina g�r-

ningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som statschef.
Lag (2010:1408).

6 kap. Regeringen

Regeringens sammans�ttning

1 �

Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern tills�t-

ter �vriga statsr�d. Lag (2010:1408).

2 �

Statsr�den ska vara svenska medborgare.

Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller

inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�rtroen-
det f�r honom eller henne. Lag (2010:1408).

Statsministeromr�stning efter val

3 �

En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats genom

omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i riksdagen.

SFS 2014:1385

Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska statsministern ent-
ledigas.

Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats. Lag

(2010:1408).

Regeringsbildningen

4 �

N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje

partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal-
m�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget

genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot
f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. Lag (2010:1408).

5 �

F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 � upp-

repas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�rfarandet
avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om inte ordi-
narie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom samma
tid. Lag (2010:1408).

6 �

N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller

hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter
�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om
statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till
konseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.

Lag (2010:1408).

Entledigande av statsministern eller annat statsr�d

7 �

F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har

riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen kan
besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n misstroen-
def�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske.

I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anledning

av en statsministeromr�stning efter val. Lag (2010:1408).

8 �

Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern av

talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i
andra fall entlediga statsr�d. Lag (2010:1408).

9 �

Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de

�vriga statsr�den. Lag (2010:1408).

St�llf�retr�dare f�r statsministern

10 �

Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i egenskap

av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans eller hennes
uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks� st�llf�retr�da-
ren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den av de tj�nstg�-

SFS 2014:1385

rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit
statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag (2010:1408).

�verg�ngsregering

11 �

Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina be-

fattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n statsmi-
nistern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin befattning till
dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. Lag
(2010:1408).

F�rhinder f�r talmannen

12 �

Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som

talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408).

7 kap.

Regeringskansliet och dess uppgifter

1 �

F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och stats-

r�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta in-
g�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena
mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r depar-
tementen. Lag (2010:1408).

�rendenas beredning

2 �

Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och

yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden
ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven sam-
manslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges m�jlighet
att yttra sig. Lag (2010:1408).

3 �

Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r-

fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som an-
ges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det depar-
tement som �rendena h�r till. Lag (2010:1408).

4 �

Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r

ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regeringssam-
mantr�det. Lag (2010:1408).

5 �

Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i de

�renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock
f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst departe-
ment, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen. Lag
(2010:1408).

SFS 2014:1385

Protokoll och skiljaktig mening

6 �

Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar

ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408).

7 �

F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras

ska f�r att bli g�llande skrivas under av statministern eller ett annat statsr�d p�
regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att en
tj�nsteman i s�rskilda fall ska f� skriva under beslut som ska expedieras. Lag
(2010:1408).

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 �

F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom

f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen eller
regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av kommuner.

Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�rord-

ning. Lag (2010:1408).

F�reskrifter som meddelas genom lag

2 �

F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska f�r-

h�llanden inb�rdes,

2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att

f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i en-
skildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden,

3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och

f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt
och deras �ligganden,

4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund,
5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkomr�st-

ning i en grundlagsfr�ga, eller

6. val till Europaparlamentet.
�ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan grundlag

f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag. Lag
(2010:1408).

F�reskrifter som meddelas av regeringen

3 �

Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 �

f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse

1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter,
2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller
3. konkurs eller uts�kning.
Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta stycket,

f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse av en
f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet. Lag
(2010:1408).

SFS 2014:1385

4 �

Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 �

f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser. Lag (2010:1408).

5 �

Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter

1. n�r lagen ska tr�da i kraft,
2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller
3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellanfolk-

lig organisation. Lag (2010:1408).

6 �

F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande

enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om riks-
dagen best�mmer det. Lag (2010:1408).

7 �

Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och
2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.
Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller

dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i f�r-
sta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskattningen.
Lag (2010:1408).

8 �

Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att

riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne. Lag (2010:1408).

F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen

9 �

Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt

2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser

1. avgifter, eller
2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen. Lag

(2010:1408).

10 �

Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela

f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen be-
myndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�reskrifter
i �mnet. Lag (2010:1408).

11 �

Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller n�gon

av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett bemyndi-
gande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden inom riks-
dagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408).

12 �

F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d av

ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r pr�v-
ning om regeringen best�mmer det. Lag (2010:1408).

13 �

Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�reskrif-

ter inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och i fr�ga om dess uppgift att
fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.

SFS 2014:1385

Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter

som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag
(2010:1408).

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

14 �

Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta

beslutet antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte fat-
tas tidigare �n att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela
riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g� minst nio
m�nader mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens
kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett
s�dant beslut ska fattas senast vid �rendets beredning och minst fem sj�tte-
delar av ledam�terna m�ste r�sta f�r beslutet. Lag (2010:1408).

15 �

Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av

grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget. Lag (2010:1408).

16 �

Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det

yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av
ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom fem-
ton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkan-
det ska inte beredas i utskott.

Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som avses

i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om de god-
tar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om de som
r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som r�stat
mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda r�ster vid
riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig pr�vning. Lag
(2010:1408).

17 �

Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje

meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst
tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�s-
tar f�r beslutet.

Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning

som lag i allm�nhet.

F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 �

f�rsta stycket 4. Lag (2010:1408).

�ndring och upph�vande av lag

18 �

En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag.

I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen

till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i
2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter

19 �

En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En lag

med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas
in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar,

om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408).

Lagr�det

20 �

F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r

det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och
H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sam-
mans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. Lag (2010:1408).

21 �

Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som

n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.

Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar
1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljud-

radio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur
en databas samt tekniska upptagningar,

2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar,
3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �,
4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis automati-

serad,

5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r kom-

munerna,

6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller

12 kap., eller

7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16.
Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets granskning

skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja
lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer. F�resl�r
regeringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som avses i
andra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, ska
regeringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lagr�det inte
har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen till�mpas. Lag
(2010:1408).

22 �

Lagr�dets granskning ska avse

1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som

har angetts, och

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

9 kap. Finansmakten

Beslut om statens inkomster och utgifter

1 �

Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens

budget. Lag (2010:1408).

F�rslag till budget

2 �

Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen. Lag

(2010:1408).

Beslut om budget

3 �

Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det

finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid om
en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l.

Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n

budgetperioden.

Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda

�ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag. Lag (2010:1408).

4 �

Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av sta-

tens inkomster och om nya eller �ndrade anslag. Lag (2010:1408).

5 �

Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens b�r-

jan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till
dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att fatta
ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar.

Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst

�ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra be-
slut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408).

Riktlinjebeslut

6 �

Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid

efter den f�ljande budgetperioden. Lag (2010:1408).

Anv�ndning av anslag och inkomster

7 �

Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen

har best�mt. Lag (2010:1408).

Statens tillg�ngar och �taganden

8 �

Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte av-

ser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra

andra ekonomiska �taganden f�r staten. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

9 �

Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet

�ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst
slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408).

�rsredovisning f�r staten

10 �

Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r

staten till riksdagen. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser om budgeten

11 �

Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogenheter

och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller s�r-
skild lag. Lag (2010:1408).

Valutapolitiken

12 �

Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor.

�vriga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Riksbanken

13 �

Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.

Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r best�mma
hur Riksbanken ska besluta i fr�gor som r�r penningpolitik.

Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken leds

av en direktion, som utses av fullm�ktige.

Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska bevil-

jas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han eller
hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av
direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre uppfyller de
krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina uppgifter eller om
han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse.

Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och

verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408).

14 �

Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser

om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag
(2010:1408).

10 kap. Internationella f�rh�llanden

Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser

1 �

�verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisa-

tioner ing�s av regeringen. Lag (2010:1408).

2 �

Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en inter-

nationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte kr�ver riks-
dagens eller Utrikesn�mndens medverkan. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser

3 �

Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket bin-

dande internationell �verenskommelse som

1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller
2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om.
Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt

en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av
�verenskommelsen.

�ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r en

f�r riket bindande internationell �verenskommelse, om �verenskommelsen �r
av st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta riksdagens godk�n-
nande, om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i st�llet �verl�gga
med Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. Lag (2010:1408).

4 �

En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r

samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om �ver-
enskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408).

Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning

5 �

Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av internatio-

nella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av in-
ternationella �verenskommelser eller f�rpliktelser. Lag (2010:1408).

�verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet

6 �

Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �verl�ta

beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�telse f�r-
uts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till vilket
�verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den euro-
peiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de
grundl�ggande friheterna.

Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av de

r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Riksda-
gens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grund-
lag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av �verens-
kommelse enligt 3 �. Lag (2010:1408).

�verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet

7 �

I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar

sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter, an-
v�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter
eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller
f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig organisa-
tion f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet, eller till en
mellanfolklig domstol.

Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande av

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor om be-

SFS 2014:1385

gr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r inte �ver-
l�tas enligt f�rsta stycket.

Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra

stycket. Lag (2010:1408).

8 �

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig p�

denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut av
riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller
till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen f�r
i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i s�rskilda fall
besluta om en s�dan �verl�telse.

Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om �ver-

l�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag
(2010:1408).

Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser

9 �

F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som

svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande �nd-
ring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r
endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i den
ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408).

Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet

10 �

Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med or-

gan som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i
Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds-
skyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Utrikesn�mnden

11 �

Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de

utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga
med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av st�rre
vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske.
Lag (2010:1408).

12 �

Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som

riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens sam-
mans�ttning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be-
g�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden
�r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern.

Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon
har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovill-
korlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet

13 �

Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska h�l-

las underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en annan
stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndig-
het. Lag (2010:1408).

Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar

14 �

Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och 13

kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med anled-
ning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�rh�l-
lande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar. Lag (2010:1408).

11 kap. R�ttskipningen

Domstolarna

1 �

H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna domstolar.

H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltningsr�tterna �r
allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av H�gsta dom-
stolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt kan begr�nsas
genom lag.

Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns

best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall.

I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som

�r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som
ledamot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag
h�rifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand-
l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l.
Lag (2010:1408).

2 �

Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddra-

gen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som be-
r�rs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408).

R�ttskipningens sj�lvst�ndighet

3 �

Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol

ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en
r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur
d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).

4 �

R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n

vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

5 �

R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra

myndigheter �n domstolar. Lag (2010:1408).

Utn�mningen av ordinarie domare

6 �

Ordinarie domare utn�mns av regeringen.

SFS 2014:1385

Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som

f�rtj�nst och skicklighet.

Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie

domare meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Ordinarie domares r�ttsst�llning

7 �

Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll-

ningen endast om

1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha an-
st�llningen, eller

2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r skyl-

dig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan.

Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordina-

rie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning. Lag
(2010:1408).

8 �

�tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta

domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen.

H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta domstolen

ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att genomg�
en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av H�gsta f�rvalt-
ningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen.

Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman

eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).

9 �

Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en

annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet
pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom-
stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har avst�ngts
fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunders�kning
eller meddelats en disciplinp�f�ljd. Lag (2010:1408).

10 �

Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i

�vrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Krav p� medborgarskap

11 �

Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p�

svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp-
st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag
(2010:1408).

Andra anst�llda vid domstolarna

12 �

F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�mpas

12 kap. 57 ��. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Resning och �terst�llande av f�rsutten tid

13 �

Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas

av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre f�rvalt-
ningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltnings-
domstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas
resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, om det
anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol.

N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r

meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Lagpr�vning

14 �

Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i

grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas.
Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sido-
satts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riks-

dagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag
(2010:1408).

12 kap. F�rvaltningen

Den statliga f�rvaltningsorganisationen

1 �

Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvaltnings-

myndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r myndig-
heter under riksdagen. Lag (2010:1408).

F�rvaltningens sj�lvst�ndighet

2 �

Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande

organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska be-
sluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en
kommun eller som r�r till�mpningen av lag. Lag (2010:1408).

3 �

F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n

vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

�verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter

4 �

F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner.

F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer och

enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett �verl�m-
nande g�ras endast med st�d av lag. Lag (2010:1408).

S�rskilda best�mmelser om statligt anst�llda

5 �

Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen

anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer.

Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

6 �

Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska medbor-

gare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt medbor-
garskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag hos
staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som
anges i lag. Lag (2010:1408).

7 �

Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i

andra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag. Lag
(2010:1408).

Dispens och n�d

8 �

Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller

fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408).

9 �

Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en

annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande
ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av
en myndighet.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r

att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas. Lag (2010:1408).

Lagpr�vning

10 �

Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m-

melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till-
l�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende
har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riks-

dagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag
(2010:1408).

13 kap. Kontrollmakten

Konstitutionsutskottets granskning

1 �

Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och

regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f� ut
protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa �ren-
den samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�dv�ndiga f�r
sin granskning.

Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet

skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen
av regerings�renden. Lag (2010:1408).

2 �

N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska konstitutions-

utskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit v�rt
att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en framst�ll-
ning till regeringen. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

�tal mot statsr�d

3 �

Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av

statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt sin
tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta
domstolen. Lag (2010:1408).

Misstroendef�rklaring

4 �

Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende. Ett

yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en tiondel av
riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en misstroendef�rkla-
ring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r den.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det

v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra
val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett
yrkande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be-
fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott. Lag

(2010:1408).

Interpellationer och fr�gor

5 �

En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett

statsr�d i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med de
n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Riksdagens ombudsm�n

6 �

Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som i

enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver
till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En om-
budsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen.

Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller

kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman be-
g�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans tillsyn.
En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltningsmyndig-
heters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran bitr�da en
ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen

och i annan lag. Lag (2010:1408).

Riksrevisionen

7 �

Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att gran-

ska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att Riksrevisio-
nens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet meddelas i lag.
Lag (2010:1408).

8 �

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som v�ljs av riksdagen. Riksda-

gen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksrevisorn inte l�ngre

SFS 2014:1385

uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig
skyldig till allvarlig f�rsummelse.

Riksrevisorerna beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser

som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar sj�lvst�ndigt och var f�r
sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag
(2010:1408).

9 �

Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdagsord-

ningen och i annan lag. Lag (2010:1408).

14 kap. Kommunerna

1 �

Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Lag

(2010:1408).

2 �

Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt in-

tresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser om
detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga angel�-
genheter som best�ms i lag. Lag (2010:1408).

3 �

En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad

som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den. Lag
(2010:1408).

4 �

Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter. Lag

(2010:1408).

5 �

Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kommu-

ners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska f�rut-
s�ttningar. Lag (2010:1408).

6 �

F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner

meddelas i lag. Lag (2010:1408).

15 kap. Krig och krigsfara

Inkallande av riksdagen

1 �

Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla

riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksda-
gen ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm. Lag (2010:1408).

Krigsdelegationen

2 �

�r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigsdelega-

tion tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riksda-

gens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmelser i
riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med statsministern,
om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�rh�llandena att
sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i krigsfara, med-

SFS 2014:1385

delas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern.
F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter
r�star f�r det.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att

riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�rh�llan-
dena medger det.

Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riksdags-

ordningen. Lag (2010:1408).

3 �

Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens

befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket
f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag

(2010:1408).

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

4 �

�r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina

uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regeringens
arbetsformer. Lag (2010:1408).

Regeringens befogenheter

5 �

�r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till f�ljd

av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den utstr�ck-
ning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408).

6 �

�r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�rh�llan-

den som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i,
kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela
s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska meddelas
genom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan reger-
ingen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning be-
st�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�r-
fogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas.

I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka f�rut-

s�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte r�tt att
stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till
riksdagen. Lag (2010:1408).

Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

7 �

�r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket

inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i
riksdagens st�lle. Lag (2010:1408).

SFS 2014:1385

Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen

8 �

�r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av

riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullg�-
ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett s�dant be-
myndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �, om det inte
endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja till�mpas. Lag
(2010:1408).

F�rh�llanden under ockupation

9 �

Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de. P�

s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap av
riksdagsledamot eller statsr�d.

Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som b�st

gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt civilbe-
folkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r ett
offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot folk-
r�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupationsmak-
ten bist�nd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas

p� ockuperat omr�de. Lag (2010:1408).

Statschefen

10 �

�r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen befin-

ner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han eller
hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408).

Val till riksdagen

11 �

�r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksda-

gen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen besluta att
skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och d�refter med
h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast
om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r det.

Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras
fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 �
andra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r vil-
ken val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�mnings-
mandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid,

ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt.
Regeringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder
som beh�vs f�r detta blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r

det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l-
jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst
n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen. Lag
(2010:1408).

SFS 2014:1385

Beslutander�tten i kommunerna

12 �

Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extraordi-

n�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har
befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som anges i
lag. Lag (2010:1408).

Rikets f�rsvar

13 �

Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med internatio-

nell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en kr�nk-
ning av rikets territorium.

Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med

internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller
under krig mellan fr�mmande stater. Lag (2010:1408).

Krigsf�rklaring

14 �

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot riket,

inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408).

Vapenstillest�nd

15 �

Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att in-

h�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden,
om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag
(1979:933).

Ins�ttande av v�pnade styrkor

16 �

Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller i

�vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse som
har godk�nts av riksdagen.

Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in

1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller
2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall. Lag (2010:1408).

1. Genom denna regeringsform

4 upph�ves den �ldre regeringsformen. Den

�ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�mpas i
st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksda-
gen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter.

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift g�ller fortfarande trots att den inte har

tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna re-
geringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksda-

4 1974:152.

SFS 2014:1385

gen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1
angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer n�got annat.

Best�mmelserna i 8 kap. 18 � i denna regeringsform ska g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksda-
gen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag (2014:1385).

7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall [

&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning

eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta
domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r

eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills g�llt

enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864).

1. �ndringarna i regeringsformen

5 tr�der i kraft den 1 januari 1977.

2. Utan hinder av 2 kap. 13 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�rbe-

handling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. En s�dan f�reskrift f�r
�ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. Lag (2014:1385).

3. har upph�vts genom lag (1998:1700).
4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag f�reskri-

vas att filmer och videogram inte f�r f�revisas offentligt om de inte dessf�rin-
nan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas att offentlig
uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte bilderna dess-
f�rinnan har godk�nts f�r s�dan uppspelning. Lag (2010:1408).

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att

den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-
ningen av regeringsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i regeringsformen

6 tr�der i kraft den 1 januari 1980.

2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2 kap.

10 � andra stycket.

1. Denna lag

7 tr�der i kraft den 1 januari 2011.

2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre

f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin
giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram
till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r.

3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�rbe-

handling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana f�re-
skrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av

d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.

5 1976:871.

6 1979:933.

7 2010:1408.

SFS 2014:1385

5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av

att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess
nya lydelse.

6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som har

ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, till�mpas
i st�llet den nya best�mmelsen.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2015.
2. Best�mmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� i den nya lydelsen till�mpas

f�rsta g�ngen vid ordinarie val till riksdagen 2018.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

MORGAN JOHANSSON
(Justitiedepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2014:1385 Lag om ändring i regeringsformen

Om Lagboken.se