SFS 2014:966 Lag om kapitalbuffertar

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om kapitalbuffertar; utf�rdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs2 f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om olika slag av kapitalbuffertar och om ingripanden och restriktioner n�r ett institut inte uppfyller det kombi- nerade buffertkravet. Att vissa best�mmelser i denna lag g�ller �ven f�r fondbolag och AIF- f�rvaltare framg�r av 2 kap. 10 och 10 a �� lagen (2004:46) om v�rde- pappersfonder och 7 kap. 6 � lagen (2013:561) om f�rvaltare av alternativa investeringsfonder. 2 � I denna lag betyder 1. blandade finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som avses i artikel 4.33 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012 3 (tillsynsf�rordningen), 2. dotterf�retag: s�dant f�retag som avses i artikel 4.16 i tillsynsf�rord- ningen, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 4. ESRB: Europeiska systemriskn�mnden enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotill- syn av det finansiella systemet p� EU-niv� och om inr�ttande av en europeisk systemriskn�mnd 4, 5. finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som avses i artikel 4.31 i tillsynsf�rordningen, 6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansie- ringsr�relse, Svenska skeppshypotekskassan och v�rdepappersbolag, 7. kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring 1 Prop. 2013/14:228, bet. 2013/14:FiU19, rskr. 2013/14:390. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om be- h�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rde- pappersf�retag, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, Celex 32013L0036). 3 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575). 4 EUT L 331, 15.12.2010, s. 1 (Celex 32010R1092). SFS 2014:966 Utkom fr�n trycket den 8 juli 2014 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2014:966 av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG 5, 8. k�rnprim�rkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsf�rordningen, 9. moderinstitut inom EES: f�retag som avses i artikel 4.68 i tillsynsf�rord- ningen, 10. p� grupp- eller undergruppsniv�: det s�tt som institut i enlighet med best�mmelser om tillsyn p� gruppniv� i artiklarna 624 i tillsynsf�rordningen ska uppfylla st�llda krav, 11. systemrisk: risk f�r en st�rning i det finansiella systemet som kan f� allvarliga negativa konsekvenser f�r det finansiella systemet och samh�lls- ekonomin, 12. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funk- tion kan leda till systemrisk, 13. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde- pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012 6, 14. totalt riskv�gt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i tillsynsf�rordningen, 15. v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd att driva v�rdepappersr�relse enligt lagen (2007:528) om v�rdepappersmarkna- den och som inte �r ett bankaktiebolag eller kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsr�relse, och 16. v�rde�verf�ringar kopplade till k�rnprim�rkapitalet: a) utbetalning i form av en kontant utdelning, b) fondemission eller partiell fondemission eller �verf�ring eller utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen, c) inl�sen eller uppk�p av egna aktier eller andelar eller andra kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen, d) �terbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstru- ment som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen, e) en �verf�ring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 be i till- synsf�rordningen. 3 � Finansinspektionen har tillsyn �ver att best�mmelserna i denna lag f�ljs. 2 kap. Institutspecifika krav p� kapitalbuffertar Kombinerat buffertkrav 1 � Institut ska, ut�ver det krav p� k�rnprim�rkapital som f�ljer av artikel 92 i tillsynsf�rordningen och av ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rde- pappersbolag, ha ett k�rnprim�rkapital som motsvarar det kombinerade buf- fertkravet ber�knat enligt 2 �. 5 EUT L 176, 27.6.2013, s. 338 (Celex 32013L0036). 6 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2014:966 2 � Det kombinerade buffertkravet utg�rs av summan av det krav p� k�rn- prim�rkapital som enligt denna lag f�ljer av kapitalkonserveringsbufferten, den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten och 1. i de fall som systemriskbufferten till�mpas p� exponeringar i ett annat land, det h�gsta av systemriskbufferten och till�mplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 �, 2. i de fall som systemriskbufferten till�mpas endast p� exponeringar i Sverige, summan av systemriskbufferten och till�mplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 �. 3 kap. Kapitalkonserveringsbuffert 1 � Institut ska p� individuell niv� och gruppniv� ha en kapitalkonserve- ringsbuffert. 2 � Kapitalkonserveringsbufferten ska best� av k�rnprim�rkapital motsva- rande 2,5 procent av institutets totala riskv�gda exponeringsbelopp. 3 � Sm� och medelstora v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare f�r undantas fr�n kravet p� kapitalkonserveringsbuffert i enlighet med f�re- skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 1. 4 kap. Systemriskbuffert Allm�nt om systemriskbuffert 1 � Finansinspektionen f�r, i syfte att motverka en strukturell systemrisk som kan medf�ra allvarliga konsekvenser f�r stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut f�r alla eller vissa av sina exponeringar p� individuell niv�, undergruppsniv� och grupp- niv� ska ha en systemriskbuffert. 2 � Systemriskbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och uppg� till minst 1 procent av institutets riskv�gda exponeringsbelopp baserat p� de exponeringar som systemriskbufferten ska till�mpas p� enligt 37 ��. Systemriskbuffert p� exponeringar inom Sverige och utanf�r EES 3 � Finansinspektionen f�r en m�nad efter det att inspektionen har fullgjort underr�ttelsekravet i artikel 133.11 i kapitalt�ckningsdirektivet i enlighet med de f�ruts�ttningar som f�ljer av artikel 133.14 i samma direktiv besluta att institut ska ha en systemriskbuffert som uppg�r till h�gst 5 procent av institu- tets riskv�gda exponeringsbelopp baserat p� institutets exponeringar i Sverige eller utanf�r EES. Systemriskbufferten f�r fastst�llas till mer �n 5 procent av det belopp som avses i f�rsta stycket endast om Finansinspektionen fullgjort underr�ttelsekra- vet i artikel 133.12 i kapitalt�ckningsdirektivet och �tg�rden godk�nts av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 133.15 i samma direktiv. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2014:966 Systemriskbuffert p� exponeringar utanf�r Sverige men inom EES 4 � Finansinspektionen f�r en m�nad efter det att inspektionen har fullgjort underr�ttelsekravet i artikel 133.11 i kapitalt�ckningsdirektivet besluta att ett institut ska ha en systemriskbuffert som uppg�r till h�gst 3 procent av institu- tets riskv�gda exponeringsbelopp baserat p� institutets exponeringar utanf�r Sverige men inom EES. 5 � Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert i enlighet med 4 �, ska samma buffertniv� g�lla f�r institutets alla exponeringar utanf�r Sverige men inom EES. 6 � Finansinspektionen f�r besluta att institut ska ha en systemriskbuffert som uppg�r till mer �n 3 procent av det exponeringsbelopp som avses i 4 �, om inspektionen fullgjort underr�ttelsekravet i artikel 133.12 i kapitalt�ck- ningsdirektivet och en s�dan �tg�rd godk�nts av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 133.15 i samma direktiv. Erk�nnande av andra l�nders systemriskbuffertar 7 � Om Finansinspektionen erk�nt ett systemriskbuffertv�rde som fastst�llts i ett annat land inom EES, f�r inspektionen besluta att institut med expone- ringar i det landet f�r dessa exponeringar ska ha en systemriskbuffert motsva- rande den som fastst�llts i det landet. 5 kap. Buffertar f�r systemviktiga institut och finansiella holdingf�retag Kapitalbuffert p� gruppniv� f�r globalt systemviktiga institut 1 � Finansinspektionen ska besluta vilka institut som p� gruppniv� ska ha en kapitalbuffert f�r globalt systemviktiga institut enligt 2 �. F�rsta stycket g�ller inte institut som �r dotterf�retag till antingen ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingf�retag eller ett blandat finansiellt moderholdingf�retag inom EES. 2 � Kapitalbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och uppg� till minst 1 procent och h�gst 3,5 procent av institutets totala riskv�gda expone- ringsbelopp. Kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut 3 � Finansinspektionen f�r, ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 ��, besluta att institut p� individuell niv�, undergruppsniv� eller gruppniv� ska ha en kapi- talbuffert f�r �vriga systemviktiga institut enligt 4 �. 4 � Kapitalbufferten f�r �vriga systemviktiga institut ska best� av k�rnpri- m�rkapital och f�r fastst�llas till h�gst 2 procent av institutets totala riskv�gda exponeringsbelopp. 5 � Om ett institut som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut �r ett dotterf�retag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2014:966 moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut, g�ller f�ljande. Den kapitalbuffert f�r systemviktiga institut som institutet kan f�rpliktas ha p� individuell niv� eller undergruppniv� f�r inte uppg� till mer �n det h�gsta av 1 procent av institutets totala riskv�gda expo- neringsbelopp och det buffertv�rde som g�ller f�r gruppen p� gruppniv� en- ligt till�mplig kapitalbuffert f�r systemviktiga institut. Konkurrerande buffertkrav 6 � Om en till�mpning av 14 �� skulle medf�ra att ett institut �r skyldigt att p� gruppniv� ha fler �n en kapitalbuffert f�r systemviktiga institut, ska p� den niv�n endast den h�gsta av dessa kapitalbuffertar g�lla. 7 � Om en till�mpning av 14 och 6 �� skulle medf�ra att ett institut �r skyldigt att p� gruppniv� ha b�de en kapitalbuffert f�r systemviktiga institut och i enlighet med 4 kap. en systemriskbuffert p� institutets exponeringar i ett annat land, ska endast den h�gsta av dessa buffertar g�lla p� gruppniv�. Om kravet p� en systemriskbuffert till�mpas endast p� exponeringar i Sverige, g�ller dock kapitalkravet till f�ljd av systemriskbufferten ut�ver det kapitalkrav som f�ljer av till�mplig kapitalbuffert f�r systemviktiga institut. 8 � Om en till�mpning av 35 �� skulle medf�ra att ett institut p� indivi- duell niv� eller undergruppsniv� �r skyldigt att ha en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut och en till�mpning av 4 kap. skulle medf�ra att institu- tet �ven �r skyldigt att ha en systemriskbuffert f�r institutets exponeringar i ett annat land, ska endast den h�gsta av dessa kapitalbuffertar g�lla p� respek- tive niv�. Om krav p� en systemriskbuffert till�mpas endast p� exponeringar i Sverige, g�ller dock kravet till f�ljd av systemriskbufferten ut�ver det kapital- krav som f�ljer av en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut. 6 kap. Kontracyklisk kapitalbuffert Storleken p� den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten 1 � Ett institut ska ha en institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert best�- ende av k�rnprim�rkapital som uppg�r till institutets totala riskv�gda expone- ringsbelopp multiplicerat med ett viktat genomsnitt av de kontracykliska buf- fertv�rden som enligt 4 och 5 �� till�mpas f�r de l�nder d�r institutet har sina ber�rda kreditexponeringar. 2 � Den kontracykliska kapitalbufferten ska uppfyllas �ven p� gruppniv�. Undantag fr�n kravet p� en kontracyklisk kapitalbuffert 3 � Sm� och medelstora v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare f�r undantas fr�n kravet p� kontracyklisk kapitalbuffert i enlighet med f�re- skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 8. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2014:966 Kontracykliska buffertv�rden 4 � Den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska ber�knas utifr�n de kontracykliska buffertv�rden som fastst�lls enligt 7 kap. 5 � Om det inte har fastst�llts ett kontracykliskt buffertv�rde f�r kreditexpo- neringar i ett annat land, till�mpas vid ber�kningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten det kontracykliska buffertv�rde som beh�rig myndighet i det landet har beslutat, dock h�gst 2,5 procent. 6 � Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska ber�knas utifr�n ett kontracykliskt buffertv�rde som har fastst�llts av en utl�ndsk beh�- rig myndighet inom EES, ska buffertv�rdena g�lla fr�n och med det datum som har fastst�llts av den utl�ndska myndigheten. Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska ber�knas utifr�n ett kontracykliskt buffertv�rde som har fastst�llts av en beh�rig myn- dighet utanf�r EES, ska beslut om att h�ja buffertv�rdet b�rja g�lla tolv m�nader efter den dag d� det nya v�rdet offentliggjordes av myndigheten. Beslut som inneb�r att buffertv�rdet s�nks ska g�lla omedelbart. Krav p� metoder f�r att ber�kna h�gsta f�rfogandebelopp 7 � Ett institut ska ha metoder som g�r det m�jligt att i enlighet med f�re- skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 10 fortl�pande ber�kna insti- tutets h�gsta f�rfogandebelopp. 7 kap. Beslut om kontracykliska buffertv�rden Fastst�llande av kontracykliska buffertv�rden 1 � Finansinspektionen ska f�r varje kvartal fastst�lla ett kontracykliskt buf- fertriktv�rde och ett kontracykliskt buffertv�rde. Det kontracykliska buffertriktv�rdet ska anv�ndas som ett referensv�rde f�r att fastst�lla det kontracykliska buffertv�rdet. Det kontracykliska buffertv�rdet ska ligga till grund f�r ber�kningen av storleken p� den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten i enlighet med 6 kap. 2 � Det kontracykliska buffertriktv�rdet och buffertv�rdet ska fastst�llas p� det s�tt och utifr�n de faktorer som anges i artikel 136.2 och 136.3 i kapital- t�ckningsdirektivet. 3 � Det kontracykliska buffertv�rdet ska ligga mellan 0 och 2,5 procent av totalt riskv�gt exponeringsbelopp och anges i intervall p� 0,25 procent. Om det �r motiverat utifr�n de faktorer som anges i artikel 136.2 och 136.3 i kapi- talt�ckningsdirektivet, f�r Finansinspektionen fastst�lla ett kontracykliskt buffertv�rde som �r h�gre �n 2,5 procent av det totala riskv�gda exponerings- beloppet. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2014:966 Beslut om kontracykliska buffertv�rden f�r exponeringar i andra l�nder 4 � Om en utl�ndsk myndighet har fastst�llt ett kontracykliskt buffertv�rde som uppg�r till mer �n 2,5 procent av totalt riskv�gt exponeringsbelopp, f�r Finansinspektionen besluta att svenska institut f�r ber�rda kreditexponeringar i det landet ska till�mpa ett buffertv�rde som �verstiger 2,5 procent av totalt riskv�gt exponeringsbelopp. Beslut enligt f�rsta stycket f�r inte medf�ra att institut f�r ber�rda expo- neringar ska till�mpa ett h�gre buffertv�rde �n det som fastst�llts av den ut- l�ndska myndigheten. 5 � Finansinspektionen f�r fastst�lla ett kontracykliskt buffertv�rde som svenska institut med kreditexponeringar i ett land utanf�r EES ska till�mpa vid ber�kningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten om beh�rig myndighet i det landet 1. inte har fastst�llt och offentliggjort ett kontracykliskt buffertv�rde, eller 2. har fastst�llt ett kontracykliskt buffertv�rde som �r otillr�ckligt f�r att p� ett tillfredsst�llande s�tt skydda institut mot risker i samband med en alltf�r stor kredittillv�xt i det landet. Datum f�r n�r beslut om buffertv�rden b�rjar g�lla 6 � Ett beslut om att fastst�lla eller h�ja ett kontracykliskt buffertv�rde ska inneh�lla uppgift om den tidpunkt d� buffertv�rdet b�rjar g�lla. Beslut som inneb�r att niv�n p� buffertv�rdet h�js ska b�rja g�lla tolv m�nader efter det att beslutet offentliggjordes. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r beslutet b�rja g�lla vid ett tidigare datum. Beslut om att s�nka buffertv�rdet ska g�lla omedelbart. 7 � N�r ett kontracykliskt buffertv�rde s�nks ska beslutet inneh�lla informa- tion om hur l�nge det l�gre buffertv�rdet f�rv�ntas best�. Offentligg�rande av beslut 8 � Finansinspektionen ska informera ESRB och offentligg�ra beslut om kontracykliska buffertv�rden i enlighet med artiklarna 136.7, 137.2 och 139.5 i kapitalt�ckningsdirektivet. 8 kap. Ingripanden och restriktioner om det kombinerade buffertkravet inte uppfylls H�gsta f�rfogandebelopp och kapitalkonserveringsplan 1 � Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 � ska till Finansinspektionen 1. i enlighet med f�reskrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 10 rapportera h�gsta f�rfogandebelopp, och 2. inom fem arbetsdagar fr�n det att buffertkravet inte l�ngre uppfylldes l�mna in en kapitalkonserveringsplan som visar hur institutet inom rimlig tid ska uppn� det kombinerade buffertkravet. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2014:966 Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets verksamhet finns sk�l f�r det, f�r Finansinspektionen medge att kapitalkonserverings- planen ges in till inspektionen inom h�gst tio arbetsdagar. 2 � Om Finansinspektionen bed�mer att de �tg�rder som framg�r av kapi- talkonserveringsplanen inte �terst�ller institutets k�rnprim�rkapital, ska in- spektionen ingripa. Finansinspektionen ska d� f�rel�gga institutet att st�rka kapitalbasen eller besluta om inskr�nkningar som �r striktare �n de som anges i 3 �. Inskr�nkningar i institutens r�tt att vidta v�rde�verf�ringar m.m. 3 � Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet f�r inte 1. g�ra en v�rde�verf�ring kopplad till institutets k�rnprim�rkapital, 2. f�rbinda sig att betala ut r�rlig ers�ttning eller diskretion�ra pensionsf�r- m�ner eller betala ut s�dan r�rlig ers�ttning d�r skyldigheten att betala upp- stod vid en tidpunkt d� institutet inte uppfyllde det kombinerade buffert- kravet, 3. g�ra utbetalningar kopplade till prim�rkapitaltillskott. Ett institut f�r inte heller vidta en �tg�rd som avses i f�rsta stycket, om �tg�rden medf�r att institutet inte l�ngre uppfyller det kombinerade buffert- kravet. �tg�rder som inte medf�r en minskning av institutets vinst eller k�rn- prim�rkapital omfattas inte av f�rbudet i f�rsta stycket. 4 � F�rbudet i 3 � g�ller inte 1. f�r ett institut som i enlighet med 1 � har ber�knat h�gsta f�rfogande- belopp och �tg�rderna ryms inom detta belopp, eller 2. om en till�mpning av best�mmelsen leder till en betalningsinst�llelse som kan utg�ra grund f�r att f�rs�tta institutet i konkurs. 5 � Ett institut som avser att vidta �tg�rder med st�d av 4 � 1 ska underr�tta Finansinspektionen innan �tg�rden vidtas. 6 � Om ett institut inte uppfyller kraven i detta kapitel, f�r Finansinspektio- nen till�mpa best�mmelserna om ingripande i de lagar som reglerar institutets verksamhet. Detsamma g�ller om 1. ett institut inte uppfyller en systemriskbuffert som beslutats av Finans- inspektionen i enlighet med 4 kap., och 2. ett ingripande med st�d av 2 � inte bed�ms leda till en tillfredsst�llande hantering av relevant systemrisk. 9 kap. Avgifter 1 � Finansinspektionen f�r ta ut avgifter f�r pr�vning av ans�kningar och anm�lningar enligt denna lag. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2014:966 10 kap. Bemyndiganden 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om 1. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare som enligt 3 kap. 3 � f�r undantas fr�n kravet att uppr�tth�lla en kapitalkonserve- ringsbuffert, 2. de principer som ska beaktas vid fastst�llandet och graderingen av sys- temriskbufferten enligt 4 kap. 1 �, 3. fastst�llandet av geografisk tillh�righet hos exponeringar avseende sys- temriskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska sam- manv�gas, 4. bed�mningsgrunder f�r n�r ett institut ska utses till globalt systemviktigt eller ska flyttas till en h�gre kategori av globalt systemviktiga institut, 5. hur �vriga systemviktiga institut ska identifieras och hur bed�mning av tillh�rande kapitalbuffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3 och 4 ��, 6. vilka kreditexponeringar som i enlighet med 6 kap. 1 � ska beaktas vid ber�kningen av den kontracykliska kapitalbufferten, 7. ber�kningen av det viktade genomsnittet av de kontracykliska buf- fertv�rdena enligt 6 kap. 1 �, 8. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare som enligt 6 kap. 3 � f�r undantas fr�n kravet att uppr�tth�lla en kontracyklisk kapitalbuffert, 9. skyldighet f�r instituten att ange sina kreditexponeringars geografiska omr�de, 10. hur h�gsta f�rfogandebelopp enligt 8 kap. 1 � ska ber�knas och rappor- teras, 11. de krav som en kapitalkonserveringsplan enligt 8 kap. 1 � ska uppfylla, och 12. underr�ttelseskyldigheten enligt 8 kap. 5 �. 2 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 9 kap. 1 �. 11 kap. �verklaganden 1 � Beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag eller med st�d av f�reskrifter som meddelats med st�d av lagen f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller dock inte beslut i �renden som avses i 20 � f�rsta stycket 5 f�rvaltningslagen (1986:223). Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Finansinspektionen f�r best�mma att ett beslut ska g�lla omedelbart. F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2014:967) om inf�rande av lagen (2014:966) om kapitalbuffertar. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT PETER NORMAN (Finansdepartementet) </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om kapitalbuffertar;

utf�rdad den 26 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs2 f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om olika slag av kapitalbuffertar

och om ingripanden och restriktioner n�r ett institut inte uppfyller det kombi-
nerade buffertkravet.

Att vissa best�mmelser i denna lag g�ller �ven f�r fondbolag och AIF-

f�rvaltare framg�r av 2 kap. 10 och 10 a �� lagen (2004:46) om v�rde-
pappersfonder och 7 kap. 6 � lagen (2013:561) om f�rvaltare av alternativa
investeringsfonder.

2 �

I denna lag betyder

1. blandade finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som avses

i artikel 4.33 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av
den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rdepappersf�retag
och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012

3 (tillsynsf�rordningen),

2. dotterf�retag: s�dant f�retag som avses i artikel 4.16 i tillsynsf�rord-

ningen,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,
4. ESRB: Europeiska systemriskn�mnden enligt Europaparlamentets och

r�dets f�rordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotill-
syn av det finansiella systemet p� EU-niv� och om inr�ttande av en europeisk
systemriskn�mnd

5. finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som avses i artikel

4.31 i tillsynsf�rordningen,

6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansie-

ringsr�relse, Svenska skeppshypotekskassan och v�rdepappersbolag,

7. kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kredit-
institut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring

1 Prop. 2013/14:228, bet. 2013/14:FiU19, rskr. 2013/14:390.

2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om be-
h�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rde-
pappersf�retag, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv
2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, Celex 32013L0036).

3 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575).

4 EUT L 331, 15.12.2010, s. 1 (Celex 32010R1092).

SFS 2014:966

Utkom fr�n trycket
den 8 juli 2014

SFS 2014:966

av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och
2006/49/EG

8. k�rnprim�rkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsf�rordningen,
9. moderinstitut inom EES: f�retag som avses i artikel 4.68 i tillsynsf�rord-

ningen,

10. p� grupp- eller undergruppsniv�: det s�tt som institut i enlighet med

best�mmelser om tillsyn p� gruppniv� i artiklarna 624 i tillsynsf�rordningen
ska uppfylla st�llda krav,

11. systemrisk: risk f�r en st�rning i det finansiella systemet som kan f�

allvarliga negativa konsekvenser f�r det finansiella systemet och samh�lls-
ekonomin,

12. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funk-

tion kan leda till systemrisk,

13. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde-
pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012

14. totalt riskv�gt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i

tillsynsf�rordningen,

15. v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd att

driva v�rdepappersr�relse enligt lagen (2007:528) om v�rdepappersmarkna-
den och som inte �r ett bankaktiebolag eller kreditmarknadsbolag enligt lagen
om bank- och finansieringsr�relse, och

16. v�rde�verf�ringar kopplade till k�rnprim�rkapitalet:
a) utbetalning i form av en kontant utdelning,
b) fondemission eller partiell fondemission eller �verf�ring eller utdelning

av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges
i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen,

c) inl�sen eller uppk�p av egna aktier eller andelar eller andra kapital-

instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen,

d) �terbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstru-

ment som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen,

e) en �verf�ring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 be i till-

synsf�rordningen.

3 �

Finansinspektionen har tillsyn �ver att best�mmelserna i denna lag f�ljs.

2 kap. Institutspecifika krav p� kapitalbuffertar

Kombinerat buffertkrav

1 �

Institut ska, ut�ver det krav p� k�rnprim�rkapital som f�ljer av artikel

92 i tillsynsf�rordningen och av ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt
2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rde-
pappersbolag, ha ett k�rnprim�rkapital som motsvarar det kombinerade buf-
fertkravet ber�knat enligt 2 �.

5 EUT L 176, 27.6.2013, s. 338 (Celex 32013L0036).

6 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575).

SFS 2014:966

2 �

Det kombinerade buffertkravet utg�rs av summan av det krav p� k�rn-

prim�rkapital som enligt denna lag f�ljer av kapitalkonserveringsbufferten,
den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten och

1. i de fall som systemriskbufferten till�mpas p� exponeringar i ett annat

land, det h�gsta av systemriskbufferten och till�mplig kapitalbuffert enligt
5 kap. 6 �,

2. i de fall som systemriskbufferten till�mpas endast p� exponeringar i

Sverige, summan av systemriskbufferten och till�mplig kapitalbuffert enligt
5 kap. 6 �.

3 kap. Kapitalkonserveringsbuffert

1 �

Institut ska p� individuell niv� och gruppniv� ha en kapitalkonserve-

ringsbuffert.

2 �

Kapitalkonserveringsbufferten ska best� av k�rnprim�rkapital motsva-

rande 2,5 procent av institutets totala riskv�gda exponeringsbelopp.

3 �

Sm� och medelstora v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare

f�r undantas fr�n kravet p� kapitalkonserveringsbuffert i enlighet med f�re-
skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 1.

4 kap. Systemriskbuffert

Allm�nt om systemriskbuffert

1 �

Finansinspektionen f�r, i syfte att motverka en strukturell systemrisk

som kan medf�ra allvarliga konsekvenser f�r stabiliteten i det finansiella
systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut f�r alla eller
vissa av sina exponeringar p� individuell niv�, undergruppsniv� och grupp-
niv� ska ha en systemriskbuffert.

2 �

Systemriskbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och

uppg� till minst 1 procent av institutets riskv�gda exponeringsbelopp baserat
p� de exponeringar som systemriskbufferten ska till�mpas p� enligt 37 ��.

Systemriskbuffert p� exponeringar inom Sverige och utanf�r EES

3 �

Finansinspektionen f�r en m�nad efter det att inspektionen har fullgjort

underr�ttelsekravet i artikel 133.11 i kapitalt�ckningsdirektivet i enlighet med
de f�ruts�ttningar som f�ljer av artikel 133.14 i samma direktiv besluta att
institut ska ha en systemriskbuffert som uppg�r till h�gst 5 procent av institu-
tets riskv�gda exponeringsbelopp baserat p� institutets exponeringar i Sverige
eller utanf�r EES.

Systemriskbufferten f�r fastst�llas till mer �n 5 procent av det belopp som

avses i f�rsta stycket endast om Finansinspektionen fullgjort underr�ttelsekra-
vet i artikel 133.12 i kapitalt�ckningsdirektivet och �tg�rden godk�nts av
Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 133.15 i samma direktiv.

SFS 2014:966

Systemriskbuffert p� exponeringar utanf�r Sverige men inom EES

4 �

Finansinspektionen f�r en m�nad efter det att inspektionen har fullgjort

underr�ttelsekravet i artikel 133.11 i kapitalt�ckningsdirektivet besluta att ett
institut ska ha en systemriskbuffert som uppg�r till h�gst 3 procent av institu-
tets riskv�gda exponeringsbelopp baserat p� institutets exponeringar utanf�r
Sverige men inom EES.

5 �

Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert i enlighet med

4 �, ska samma buffertniv� g�lla f�r institutets alla exponeringar utanf�r
Sverige men inom EES.

6 �

Finansinspektionen f�r besluta att institut ska ha en systemriskbuffert

som uppg�r till mer �n 3 procent av det exponeringsbelopp som avses i 4 �,
om inspektionen fullgjort underr�ttelsekravet i artikel 133.12 i kapitalt�ck-
ningsdirektivet och en s�dan �tg�rd godk�nts av Europeiska kommissionen i
enlighet med artikel 133.15 i samma direktiv.

Erk�nnande av andra l�nders systemriskbuffertar

7 �

Om Finansinspektionen erk�nt ett systemriskbuffertv�rde som fastst�llts

i ett annat land inom EES, f�r inspektionen besluta att institut med expone-
ringar i det landet f�r dessa exponeringar ska ha en systemriskbuffert motsva-
rande den som fastst�llts i det landet.

5 kap. Buffertar f�r systemviktiga institut och finansiella
holdingf�retag

Kapitalbuffert p� gruppniv� f�r globalt systemviktiga institut

1 �

Finansinspektionen ska besluta vilka institut som p� gruppniv� ska ha

en kapitalbuffert f�r globalt systemviktiga institut enligt 2 �.

F�rsta stycket g�ller inte institut som �r dotterf�retag till antingen ett

moderinstitut, ett finansiellt moderholdingf�retag eller ett blandat finansiellt
moderholdingf�retag inom EES.

2 �

Kapitalbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och uppg� till

minst 1 procent och h�gst 3,5 procent av institutets totala riskv�gda expone-
ringsbelopp.

Kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut

3 �

Finansinspektionen f�r, ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 ��, besluta att

institut p� individuell niv�, undergruppsniv� eller gruppniv� ska ha en kapi-
talbuffert f�r �vriga systemviktiga institut enligt 4 �.

4 �

Kapitalbufferten f�r �vriga systemviktiga institut ska best� av k�rnpri-

m�rkapital och f�r fastst�llas till h�gst 2 procent av institutets totala riskv�gda
exponeringsbelopp.

5 �

Om ett institut som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga

institut �r ett dotterf�retag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett

SFS 2014:966

moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga
institut, g�ller f�ljande. Den kapitalbuffert f�r systemviktiga institut som
institutet kan f�rpliktas ha p� individuell niv� eller undergruppniv� f�r inte
uppg� till mer �n det h�gsta av 1 procent av institutets totala riskv�gda expo-
neringsbelopp och det buffertv�rde som g�ller f�r gruppen p� gruppniv� en-
ligt till�mplig kapitalbuffert f�r systemviktiga institut.

Konkurrerande buffertkrav

6 �

Om en till�mpning av 14 �� skulle medf�ra att ett institut �r skyldigt

att p� gruppniv� ha fler �n en kapitalbuffert f�r systemviktiga institut, ska p�
den niv�n endast den h�gsta av dessa kapitalbuffertar g�lla.

7 �

Om en till�mpning av 14 och 6 �� skulle medf�ra att ett institut �r

skyldigt att p� gruppniv� ha b�de en kapitalbuffert f�r systemviktiga institut
och i enlighet med 4 kap. en systemriskbuffert p� institutets exponeringar i ett
annat land, ska endast den h�gsta av dessa buffertar g�lla p� gruppniv�.

Om kravet p� en systemriskbuffert till�mpas endast p� exponeringar i

Sverige, g�ller dock kapitalkravet till f�ljd av systemriskbufferten ut�ver det
kapitalkrav som f�ljer av till�mplig kapitalbuffert f�r systemviktiga institut.

8 �

Om en till�mpning av 35 �� skulle medf�ra att ett institut p� indivi-

duell niv� eller undergruppsniv� �r skyldigt att ha en kapitalbuffert f�r �vriga
systemviktiga institut och en till�mpning av 4 kap. skulle medf�ra att institu-
tet �ven �r skyldigt att ha en systemriskbuffert f�r institutets exponeringar i
ett annat land, ska endast den h�gsta av dessa kapitalbuffertar g�lla p� respek-
tive niv�.

Om krav p� en systemriskbuffert till�mpas endast p� exponeringar i

Sverige, g�ller dock kravet till f�ljd av systemriskbufferten ut�ver det kapital-
krav som f�ljer av en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut.

6 kap. Kontracyklisk kapitalbuffert

Storleken p� den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten

1 �

Ett institut ska ha en institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert best�-

ende av k�rnprim�rkapital som uppg�r till institutets totala riskv�gda expone-
ringsbelopp multiplicerat med ett viktat genomsnitt av de kontracykliska buf-
fertv�rden som enligt 4 och 5 �� till�mpas f�r de l�nder d�r institutet har sina
ber�rda kreditexponeringar.

2 �

Den kontracykliska kapitalbufferten ska uppfyllas �ven p� gruppniv�.

Undantag fr�n kravet p� en kontracyklisk kapitalbuffert

3 �

Sm� och medelstora v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare

f�r undantas fr�n kravet p� kontracyklisk kapitalbuffert i enlighet med f�re-
skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 8.

SFS 2014:966

Kontracykliska buffertv�rden

4 �

Den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska ber�knas

utifr�n de kontracykliska buffertv�rden som fastst�lls enligt 7 kap.

5 �

Om det inte har fastst�llts ett kontracykliskt buffertv�rde f�r kreditexpo-

neringar i ett annat land, till�mpas vid ber�kningen av den institutspecifika
kontracykliska kapitalbufferten det kontracykliska buffertv�rde som beh�rig
myndighet i det landet har beslutat, dock h�gst 2,5 procent.

6 �

Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska ber�knas

utifr�n ett kontracykliskt buffertv�rde som har fastst�llts av en utl�ndsk beh�-
rig myndighet inom EES, ska buffertv�rdena g�lla fr�n och med det datum
som har fastst�llts av den utl�ndska myndigheten.

Om den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska ber�knas

utifr�n ett kontracykliskt buffertv�rde som har fastst�llts av en beh�rig myn-
dighet utanf�r EES, ska beslut om att h�ja buffertv�rdet b�rja g�lla tolv
m�nader efter den dag d� det nya v�rdet offentliggjordes av myndigheten.

Beslut som inneb�r att buffertv�rdet s�nks ska g�lla omedelbart.

Krav p� metoder f�r att ber�kna h�gsta f�rfogandebelopp

7 �

Ett institut ska ha metoder som g�r det m�jligt att i enlighet med f�re-

skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 10 fortl�pande ber�kna insti-
tutets h�gsta f�rfogandebelopp.

7 kap. Beslut om kontracykliska buffertv�rden

Fastst�llande av kontracykliska buffertv�rden

1 �

Finansinspektionen ska f�r varje kvartal fastst�lla ett kontracykliskt buf-

fertriktv�rde och ett kontracykliskt buffertv�rde.

Det kontracykliska buffertriktv�rdet ska anv�ndas som ett referensv�rde

f�r att fastst�lla det kontracykliska buffertv�rdet.

Det kontracykliska buffertv�rdet ska ligga till grund f�r ber�kningen av

storleken p� den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten i enlighet
med 6 kap.

2 �

Det kontracykliska buffertriktv�rdet och buffertv�rdet ska fastst�llas p�

det s�tt och utifr�n de faktorer som anges i artikel 136.2 och 136.3 i kapital-
t�ckningsdirektivet.

3 �

Det kontracykliska buffertv�rdet ska ligga mellan 0 och 2,5 procent av

totalt riskv�gt exponeringsbelopp och anges i intervall p� 0,25 procent. Om
det �r motiverat utifr�n de faktorer som anges i artikel 136.2 och 136.3 i kapi-
talt�ckningsdirektivet, f�r Finansinspektionen fastst�lla ett kontracykliskt
buffertv�rde som �r h�gre �n 2,5 procent av det totala riskv�gda exponerings-
beloppet.

SFS 2014:966

Beslut om kontracykliska buffertv�rden f�r exponeringar i andra l�nder

4 �

Om en utl�ndsk myndighet har fastst�llt ett kontracykliskt buffertv�rde

som uppg�r till mer �n 2,5 procent av totalt riskv�gt exponeringsbelopp, f�r
Finansinspektionen besluta att svenska institut f�r ber�rda kreditexponeringar
i det landet ska till�mpa ett buffertv�rde som �verstiger 2,5 procent av totalt
riskv�gt exponeringsbelopp.

Beslut enligt f�rsta stycket f�r inte medf�ra att institut f�r ber�rda expo-

neringar ska till�mpa ett h�gre buffertv�rde �n det som fastst�llts av den ut-
l�ndska myndigheten.

5 �

Finansinspektionen f�r fastst�lla ett kontracykliskt buffertv�rde som

svenska institut med kreditexponeringar i ett land utanf�r EES ska till�mpa
vid ber�kningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten om
beh�rig myndighet i det landet

1. inte har fastst�llt och offentliggjort ett kontracykliskt buffertv�rde, eller
2. har fastst�llt ett kontracykliskt buffertv�rde som �r otillr�ckligt f�r att p�

ett tillfredsst�llande s�tt skydda institut mot risker i samband med en alltf�r
stor kredittillv�xt i det landet.

Datum f�r n�r beslut om buffertv�rden b�rjar g�lla

6 �

Ett beslut om att fastst�lla eller h�ja ett kontracykliskt buffertv�rde ska

inneh�lla uppgift om den tidpunkt d� buffertv�rdet b�rjar g�lla.

Beslut som inneb�r att niv�n p� buffertv�rdet h�js ska b�rja g�lla tolv

m�nader efter det att beslutet offentliggjordes. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r
beslutet b�rja g�lla vid ett tidigare datum.

Beslut om att s�nka buffertv�rdet ska g�lla omedelbart.

7 �

N�r ett kontracykliskt buffertv�rde s�nks ska beslutet inneh�lla informa-

tion om hur l�nge det l�gre buffertv�rdet f�rv�ntas best�.

Offentligg�rande av beslut

8 �

Finansinspektionen ska informera ESRB och offentligg�ra beslut om

kontracykliska buffertv�rden i enlighet med artiklarna 136.7, 137.2 och 139.5
i kapitalt�ckningsdirektivet.

8 kap. Ingripanden och restriktioner om det kombinerade
buffertkravet inte uppfylls

H�gsta f�rfogandebelopp och kapitalkonserveringsplan

1 �

Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt

2 kap. 2 � ska till Finansinspektionen

1. i enlighet med f�reskrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 10

rapportera h�gsta f�rfogandebelopp, och

2. inom fem arbetsdagar fr�n det att buffertkravet inte l�ngre uppfylldes

l�mna in en kapitalkonserveringsplan som visar hur institutet inom rimlig tid
ska uppn� det kombinerade buffertkravet.

SFS 2014:966

Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets verksamhet

finns sk�l f�r det, f�r Finansinspektionen medge att kapitalkonserverings-
planen ges in till inspektionen inom h�gst tio arbetsdagar.

2 �

Om Finansinspektionen bed�mer att de �tg�rder som framg�r av kapi-

talkonserveringsplanen inte �terst�ller institutets k�rnprim�rkapital, ska in-
spektionen ingripa.

Finansinspektionen ska d� f�rel�gga institutet att st�rka kapitalbasen eller

besluta om inskr�nkningar som �r striktare �n de som anges i 3 �.

Inskr�nkningar i institutens r�tt att vidta v�rde�verf�ringar m.m.

3 �

Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet f�r inte

1. g�ra en v�rde�verf�ring kopplad till institutets k�rnprim�rkapital,
2. f�rbinda sig att betala ut r�rlig ers�ttning eller diskretion�ra pensionsf�r-

m�ner eller betala ut s�dan r�rlig ers�ttning d�r skyldigheten att betala upp-
stod vid en tidpunkt d� institutet inte uppfyllde det kombinerade buffert-
kravet,

3. g�ra utbetalningar kopplade till prim�rkapitaltillskott.
Ett institut f�r inte heller vidta en �tg�rd som avses i f�rsta stycket, om

�tg�rden medf�r att institutet inte l�ngre uppfyller det kombinerade buffert-
kravet.

�tg�rder som inte medf�r en minskning av institutets vinst eller k�rn-

prim�rkapital omfattas inte av f�rbudet i f�rsta stycket.

4 �

F�rbudet i 3 � g�ller inte

1. f�r ett institut som i enlighet med 1 � har ber�knat h�gsta f�rfogande-

belopp och �tg�rderna ryms inom detta belopp, eller

2. om en till�mpning av best�mmelsen leder till en betalningsinst�llelse

som kan utg�ra grund f�r att f�rs�tta institutet i konkurs.

5 �

Ett institut som avser att vidta �tg�rder med st�d av 4 � 1 ska underr�tta

Finansinspektionen innan �tg�rden vidtas.

6 �

Om ett institut inte uppfyller kraven i detta kapitel, f�r Finansinspektio-

nen till�mpa best�mmelserna om ingripande i de lagar som reglerar institutets
verksamhet.

Detsamma g�ller om
1. ett institut inte uppfyller en systemriskbuffert som beslutats av Finans-

inspektionen i enlighet med 4 kap., och

2. ett ingripande med st�d av 2 � inte bed�ms leda till en tillfredsst�llande

hantering av relevant systemrisk.

9 kap. Avgifter

1 �

Finansinspektionen f�r ta ut avgifter f�r pr�vning av ans�kningar och

anm�lningar enligt denna lag.

SFS 2014:966

10 kap. Bemyndiganden

1 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om

1. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare som

enligt 3 kap. 3 � f�r undantas fr�n kravet att uppr�tth�lla en kapitalkonserve-
ringsbuffert,

2. de principer som ska beaktas vid fastst�llandet och graderingen av sys-

temriskbufferten enligt 4 kap. 1 �,

3. fastst�llandet av geografisk tillh�righet hos exponeringar avseende sys-

temriskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska sam-
manv�gas,

4. bed�mningsgrunder f�r n�r ett institut ska utses till globalt systemviktigt

eller ska flyttas till en h�gre kategori av globalt systemviktiga institut,

5. hur �vriga systemviktiga institut ska identifieras och hur bed�mning av

tillh�rande kapitalbuffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3 och 4 ��,

6. vilka kreditexponeringar som i enlighet med 6 kap. 1 � ska beaktas vid

ber�kningen av den kontracykliska kapitalbufferten,

7. ber�kningen av det viktade genomsnittet av de kontracykliska buf-

fertv�rdena enligt 6 kap. 1 �,

8. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag, fondbolag och AIF-f�rvaltare som

enligt 6 kap. 3 � f�r undantas fr�n kravet att uppr�tth�lla en kontracyklisk
kapitalbuffert,

9. skyldighet f�r instituten att ange sina kreditexponeringars geografiska

omr�de,

10. hur h�gsta f�rfogandebelopp enligt 8 kap. 1 � ska ber�knas och rappor-

teras,

11. de krav som en kapitalkonserveringsplan enligt 8 kap. 1 � ska uppfylla,

och

12. underr�ttelseskyldigheten enligt 8 kap. 5 �.

2 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i

9 kap. 1 �.

11 kap. �verklaganden

1 �

Beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag eller med st�d

av f�reskrifter som meddelats med st�d av lagen f�r �verklagas hos allm�n
f�rvaltningsdomstol. Detta g�ller dock inte beslut i �renden som avses i 20 �
f�rsta stycket 5 f�rvaltningslagen (1986:223).

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Finansinspektionen f�r best�mma att ett beslut ska g�lla omedelbart.

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2014:967)

om inf�rande av lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

PETER NORMAN
(Finansdepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2014:966 Lag om kapitalbuffertar

Om Lagboken.se