SFS 2018:1097 Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)

SFS2018-1097.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i fastighetstaxeringsf�rordningen (1993:1199) Utf�rdad den 14 juni 2018 Regeringen f�reskriver att 1 kap. 15, 25 a, 28, 31, 32 a, 32 c, 34, 34 f, 34 g, 34 j och 38 ��, 1 A kap. 1 � och bilaga 1, 2, 2 a, 69, 9 b, 9 c och 10 fastighetstaxeringsf�rordningen (1993:1199) ska ha f�ljande lydelse. 1 kap. 15 �1 F�r industribyggnader och �vriga byggnader, som ska v�rderas med ledning av en produktionskostnadsber�kning, ska en tabell f�r best�mmande av nedr�kningsfaktorerna (IN-tabell) uppr�ttas. Tabellen ska utvisa nedr�kningsfaktorn f�r skilda f�rh�llanden betr�ffande v�rdefaktorerna byggnadskategori, ortstyp och �lder. Betr�ffande v�rdefaktorn byggnadskategori ska f�ljande nio klasser finnas: 1. Oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier 2. Massa- eller pappersbruk 3. J�rn- eller st�lindustrier eller metallsm�ltverk 4. Cement- eller kalkindustrier eller industrier f�r framst�llning av industrimineral 5. Spannm�lssilor 6. S�gverk 7. Bensinstationer 8. Master 9. Annan verksamhet �n som framg�r av punkterna 18. F�r industribyggnader och �vriga byggnader, v�rderade med ledning av en produktionskostnadsber�kning, best�ms v�rdeniv�n genom indelningen i ortstyp. F�r klasserna 14 av v�rdefaktorn byggnadskategori ska det finnas tre klasser av v�rdefaktorn ortstyp med samma indelning av de fyra byggnadskategoriklasserna. F�r klasserna 59 av v�rdefaktorn byggnads- kategori ska det finnas tre klasser av v�rdefaktorn ortstyp med s�rskild indelning av denna v�rdefaktor f�r var och en av dessa fem byggnads- kategoriklasser. Varje kommun ska h�nf�ras till en ortstypsklass. En IN-tabell ska utformas och v�rdefaktorerna �lder, byggnadskategori och ortstyp i �vrigt klassindelas p� det s�tt som anges i bilaga 8. En tabell f�r omr�kningsfaktor f�r industribyggnader och �vriga byggnader (IO-tabell) ska utformas och v�rdefaktorn �lder klassindelas p� det s�tt som anges i bilaga 10. 1 Senaste lydelse 2006:327. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde stycket tas bort. SFS 2018:1097 Publicerad den 21 juni 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 2 25 a �2 Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen ska v�rdet i kr/kWh f�r normkraftverket vid en avkastningsber�kning enligt 15 kap. 6 � fastighets- taxeringslagen (1979:1152) best�mmas med ledning av genomsnittliga elpriser och de kostnader under niv��ret och de fem n�rmast f�reg�ende �ren som �r n�dv�ndiga f�r en uth�llig produktion. Till grund f�r avkastnings- ber�kningen ska de elpriser ligga som under angivna tidsperiod noterats vid Nord Pool Spot AS f�r produkten Elspot, elomr�den SE1SE4. Vid ber�kningen av genomsnittligt elpris ska det beaktas hur produktionen vid vattenkraftverken varierar under �ret. Genomsnittspriset per kWh ska korrigeras s� att det utg�r det pris som kan f�rv�ntas f�r norm- kraftverket. Elpriser och kostnader ska r�knas om till niv��rets penning- v�rde. Vid ber�kning av avkastningsv�rdet ska skatter beaktas fr�n och med niv��ret. Vid best�mmande av v�rdet per kWh i riktv�rdeangivelsen ska inte inverkan p� kraftverkets v�rde av elcertifikat beaktas. 28 �3 Med normal�rsproduktion (Wn) avses den vid kraftverket till- g�ngliga produktionen i genomsnitt per �r under niv��ret och de nitton �ren n�rmast f�re detta. Om de utbyggnadsf�rh�llanden som g�ller vid taxerings- �rets ing�ng tillkommit efter det tjugof�rsta �ret f�re taxerings�ret, ska genomsnittet endast ber�knas f�r de �r som de nya f�rh�llandena g�llt. F�r kraftverk med en produktion av minst 50 miljoner kWh per �r g�ller f�ljande. F�re ber�kningen av genomsnittet ska varje �rs produktion divideras med medelvattenf�ringen under �ret vid kraftverket, uttryckt i kubikmeter per sekund, och multipliceras med medelvattenf�ringen under �ren 19812010, uttryckt i kubikmeter per sekund. Medelvattenf�ringen under �ren 19812010 ska i f�rsta hand best�mmas med ledning av statistik fr�n vattenregleringsf�retag. Om s�dan statistik saknas ska medelvatten- f�ringen best�mmas i enlighet med de v�rden som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) angett under �ren 19812010. Mot- svarande ber�kningsmetod f�r �ven, efter beg�ran av fastighets�garen, till�mpas f�r �vriga kraftverk. Normal�rsproduktion som inte �verstiger 1 000 000 kWh avrundas till hela 1 000 kWh. Normal�rsproduktion som �verstiger 1 000 000 kWh f�r best�mmas endast till f�ljande hela antal kWh om normal�rsproduktionen �verstiger: 1 000 000 kWh men inte 10 000 000 kWh: hela 10 000 kWh, 10 000 000 kWh men inte 100 000 000 kWh: hela 100 000 kWh, 100 000 000 kWh men inte 1 000 000 000 kWh: hela 1 000 000 kWh och 1 000 000 000 kWh och d�r�ver: hela 10 000 000 kWh. 31 �4 Utnyttjandetiden (U) enligt 15 kap. 4 � fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska beaktas genom en utnyttjandefaktor (fu). Utnyttjande- faktorn anger ett vattenkraftverks utnyttjandem�jligheter genom att st�lla de elpriser som kraftverket kunnat uppn� i relation till de priser som i genomsnitt g�llt f�r andra vattenkraftverk. Utnyttjandefaktorn f�r ett kraftverk best�ms till medeltalet av de fem kvoter som erh�lls d� de med produktionen v�gda elpriser som kunnat uppn�s f�r vart och ett av niv��ret och de fyra n�rmast f�reg�ende �ren divideras med de med produktionen v�gda elpriser som respektive �r kunnat uppn�s f�r samtliga vattenkraftverk. Utnyttjandefaktorn ska anges med tre decimaler. 2 Senaste lydelse 2006:327. 3 Senaste lydelse 2006:327. 4 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 3 Det med produktionen v�gda elpriset f�r ett vattenkraftverk ber�knas genom att verkets nettoproduktion under �ret, uppdelat per timme, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme f�r det aktuella elomr�det d�r kraftverket ligger. Summan av de erh�llna produkterna divideras med verkets totala nettoproduktion. Om en uppdelad produktion per timme inte finns tillg�nglig f�r de aktuella �ren, f�r utnyttjandefaktorn ber�knas med ledning av de �r som finns tillg�ngliga, dock l�gst tre �r. Det med produktionen v�gda elpriset f�r samtliga vattenkraftverk vars totala nettoproduktion registreras av Aff�rsverket svenska kraftn�t (Svenska kraftn�t), uttryckt i kr/kWh, ber�knas genom att verkens sammanlagda nettoproduktion under �ret, uppdelat per timme enligt den registrering av produktionen som Svenska kraftn�t genomf�r, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme f�r respektive elomr�de. Summan av de erh�llna produkterna divideras med verkens sammanlagda nettoproduktion under �ren. Det v�gda elpriset uppg�r f�r �ren 20132016 till f�ljande belopp per kWh, och f�r �r 2017 utg�r f�ljande belopp elpriset som ett ov�gt medel- v�rde baserat p� Nord Pools medelpris f�r SE1SE4: �r 2013 2014 2015 2016 2017 Pris i �re/kWh 36,3 30,1 21,2 28,9 30,1 F�r kraftverk med en nettoproduktion mindre �n 10 GWh f�r utnyttjande- faktorn utan n�rmare utredning best�mmas till 0,950. Med nettoproduktion avses den del av produktionen som levererats till m�tpunkt hos n�t�gare. 32 a �5 Faktorn f�r storleksinverkan avseende v�rdet i kr/kWh f�r mark och byggnader (fst) ska best�mmas med ledning av kraftverkets normal�rs- produktion (Wn), enligt f�ljande formler. Om Wn �r st�rre �n 500 000 000 kWh, fst = 1,143 71,7 / Wn x 1 000 000 och om Wn �r mindre �n eller lika med 500 000 000 kWh, fst = 0,39 x exp (Wn / ( 34,7 x 1 000 000)) 0,265 x exp (Wn / ( 2 700 x 1 000 000)) 0,45 x exp (Wn / ( 4,5 x 1 000 000)) + 1,22 Faktorn ska anges med tre decimaler och f�r inte best�mmas till l�gre �n 0,350 eller h�gre �n 1,092. 5 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 4 32 c �6 Bel�genhetsfaktorn ska beakta skillnader i kostnader f�r inmatning p� stamn�tet, vilka utg�rs av avgifterna vid inmatningen p� stamn�tet. Landet ska indelas i tio bel�genhetsklasser och korrektionen f�r bel�genhet (kb) ska best�mmas till f�ljande belopp: Klass Omr�de Korrektionsbelopp i kr/kWh 1 Lule �lv och norr d�rom 0,04 2 Skellefte �lv uppstr�ms Bastusels kraftverk 0,60 3 Skellefte �lv med undantag av str�ckan uppstr�ms Bastusels kraftverk samt omr�det norr d�rom till Lule �lv 0,03 4 Gide �lv och norr d�rom till Skellefte �lv 0,01 5 �ngerman�lven med bifl�den och norr d�rom till Gide �lv 0,01 6 Indals�lven och norr d�rom till �ngerman�lven +0,04 7 Ljungan och norr d�rom till Indals�lven +0,06 8 Ljusnan och norr d�rom till Ljungan +0,06 9 Dal�lven och norr d�rom till Ljusnan +0,20 10 S�der om Dal�lven +0,23 34 �7 Vid best�mmande av riktv�rdeangivelse f�r v�rmekraftverk ska v�rdet av kraftverket anges i kr/kW installerad effekt. V�rdet ska avse mark och byggnader f�r en nybyggd anl�ggning. Det ska anges i hela hundratal kronor. Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen ska en j�mkning g�ras med h�nsyn till l�nsamhet enligt 15 kap. 13 � fastighetstaxeringslagen (1979:1152). J�mkningen ska ske med utg�ngspunkt i ortspriser f�r v�rmekraftverk eller delar d�rav och i avkastningsber�kningar med ledning av genomsnittliga elpriser och n�dv�ndiga kostnader under niv��ret och de fem f�reg�ende �ren. Till grund f�r avkastningsber�kningen f�r j�mkningen ska de elpriser ligga som noterats vid Nord Pool Spot AS f�r produkten Elspot, elomr�den SE1SE4, och de genomsnittliga l�pande kostnaderna f�r samma tidsperiod. F�rnyelsekostnader under perioden ska beaktas s�rskilt. Vid ber�kning av genomsnittligt elpris f�r den niv�grundande tidsperioden ska det beaktas vilka priser som erh�llits vid leveransen f�r den under �ret producerade kraften. Elpriser och kostnader ska vid avkastningsber�kningen r�knas om till niv��rets penningv�rde. Vid en avkastningsber�kning ska f�rnyelse- kostnader f�r k�rnkraftverk och skatt p� termisk effekt i k�rnkraftsreaktorer fr�n och med niv��ret beaktas s�rskilt med ledning av en normaliserad kostnad. Dessa belopp r�knas om till niv��rets penningv�rde. 6 Senaste lydelse 2012:411. 7 Senaste lydelse 2012:91. 2018:1097 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 5 Det ska f�r den i 15 kap. 12 � fastighetstaxeringslagen angivna v�rde- faktorn typ av v�rmekraftverk finnas fyra klasser. Var och en av kraftverks- typerna k�rnkraftverk, kraftv�rmeverk, kondenskraftverk och vindkraftverk ska utg�ra en klass. Med ett v�rmekraftverks �lder avses det �r d� kraftverket kunde tas i bruk. Den installerade effekten avrundas enligt best�mmelserna i 30 � andra stycket. 34 f �8 Med installerad effekt avses aggregatets m�rkeffekt. Riktv�rdeangivelsen ska best�mmas med ledning av genomsnittlig �teranskaffningskostnad under niv��ret avseende vindkraftverk med olika effekt. Riktv�rdeangivelsen avser de v�rmekraftverk som indelats i klassen vindkraftverk. Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen har f�rutsatts en fullasttid mellan 2 400 och 2 800 timmar. Med fullasttid avses kvoten mellan den genomsnittliga �rsproduktionen och den installerade effekten. Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen har v�rdefaktorerna installerad effekt och bel�genhet beaktats. �ven inverkan p� v�rdet av elcertifikat har beaktats. 34 g �9 Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen ska j�mkning enligt 34 � ske med utg�ngspunkt i en avkastningsber�kning f�r ett kraftverk med en installerad effekt av 2 000 kW och en �rlig produktion av 5 200 000 kWh. 34 j �10 F�r k�rnkraftverk avses med installerad effekt kraftverkets bruttoeffekt. Den installerade effekten ska best�mmas till den effekt som enligt g�llande tillst�nd f�r tas ut. 38 �11 V�rdet per kubikmeter fast m�tt brytv�rd fyndighet som avses i 12 kap. 8 � andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) f�r, om det inte �verstiger 20 kronor, best�mmas endast till v�rde i hela kronor. Om v�rdet per kubikmeter �verstiger 20 kronor men inte 50 kronor, ska det best�mmas till v�rde i hela 5-tal kronor. �verstiger v�rdet 50 kronor per kubikmeter, ska det best�mmas till v�rde i hela 10-tal kronor. 1 A kap. 1 �12 S�dana �verl�telser som avses i 2 � 8 f�rordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och som kvarst�r efter gallring enligt 2 och 3 �� tas upp p� f�rteckningar �ver representativa �verl�telser. S�dana �verl�telser som gallrats enligt 3 � ska tas upp p� f�rteckningar �ver bortgallrade �verl�telser. Betr�ffande fastighetsregleringar g�ller f�rsta stycket endast om mer �n fyra hektar �verf�rts fr�n en fastighet till en annan och bebyggelse saknas p� den �verf�rda marken. 8 Senaste lydelse 2006:327. 9 Senaste lydelse 2012:91. 10 Senaste lydelse 2006:327. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket tas bort. 11 Senaste lydelse 1993:1199. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket tas bort. 12 Senaste lydelse 2015:206. 2018:1097 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 6 Denna f�rordning tr�der i kraft den 20 juli 2018 och till�mpas f�rsta g�ngen vid 2019 �rs fastighetstaxering. P� regeringens v�gnar MAGDALENA ANDERSSON Erik Sj�stedt (Finansdepartementet) 2018:1097 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 7 Bilaga 113 SV-tabell TABELL F�R GRUND- OCH MARGINALV�RDEN Standard- po�ng V�rdeyta kvm (10)75 76130 131170 171250 251(350) Grundv Margv Grundv Margv Grundv Margv Grundv Margv Grundv Margv 02 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 3435 3637 3840 4144 4549 5054 5559 13 Senaste lydelse 2017:291. 2018:1097 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 8 Bilaga 214 HK-tabeller RELATIVA KAPITALISERINGSFAKTORER F�R BOST�DER H-niv�- faktor V�rde�rsklass 1929 1930 49 1950 59 1960 69 1970 74 1975 79 1980 84 1985 89 1990 94 1995 99 2000 03 2004 06 2007 09 2010 12 2013 16 2017 0,42,5 1,00 2,63,9 1,00 4,05,25 1,00 5,57,0 1,00 7,2515,0 1,00 RELATIVA KAPITALISERINGSFAKTORER F�R LOKALER H-niv�- faktor V�rde�rsklass 1929 1930 49 1950 59 1960 69 1970 77 1978 85 1986 93 1994 99 2000 05 2006 10 2011 13 2014 16 2017 0,415,0 1,00 14 Senaste lydelse 2015:206. 2018:1097 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 9 Bilaga 2 a15 TOMTV�RDETABELL F�R TOMTMARK TILL HYRESHUS OCH �GARL�GENHETER Marknadsv�rde av bebyggd fastighet med v�rde�r 2002 f�r bost�der, kr/kvm boarea Marknadsv�rde f�r tomtmark, kr/kvm bruttoarea byggr�tt f�r bost�der Taxeringsv�rde f�r tomtmark, kr/kvm bruttoarea byggr�tt f�r bost�der Marknadsv�rde av bebyggd fastighet med v�rde�r 2002 f�r lokaler, kr/kvm lokalarea Marknadsv�rde f�r tomtmark, kr/kvm bruttoarea byggr�tt f�r lokaler Taxeringsv�rde f�r tomtmark, kr/kvm bruttoarea byggr�tt f�r lokaler 15 Senaste lydelse 2015:206. 2018:1097 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 10 Bilaga 616 IH-tabeller RELATIVA HYROR F�R INDUSTRIBYGGNADER, KR/KVM LOKALAREA 80 Lokaltyp V�rde�r Standard 1979 1980 89 1990 94 1995 99 2000 04 2005 09 2010 14 2015 16 2017 Produktions- lokaler Mkt enkel (112 p) Enkel (1319 p) Normal (2026 p) 100 H�g (27 p) Industri- kontor Enkel Normal H�g Lager m.m. Mkt enkel Enkel Normal H�g Mkt h�g 16 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 11 85 Lokaltyp V�rde�r Standard 1979 1980 89 1990 94 1995 99 2000 04 2005 09 2010 14 2015 16 2017 Produktions- lokaler Mkt enkel (112 p) Enkel (1319 p) Normal (2026 p) 100 H�g (27 p) Industri- kontor Enkel Normal H�g Lager m.m. Mkt enkel Enkel Normal H�g Mkt h�g 2018:1097 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 12 90 Lokaltyp V�rde�r Standard 1979 1980 89 1990 94 1995 99 2000 04 2005 09 2010 14 2015 16 2017 Produktions- lokaler Mkt enkel (112 p) Enkel (1319 p) Normal (2026 p) 100 H�g (27 p) Industri- kontor Enkel Normal H�g Lager m.m. Mkt enkel Enkel Normal H�g Mkt h�g 2018:1097 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 13 Bilaga 717 IK-tabell RELATIVA KAPITALISERINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN AVKASTNINGSBER�KNING I-niv�- faktor �terst�ende ekonomisk livsl�ngd < 10 �r �terst�ende ekonomisk livsl�ngd e 10 �r, v�rde�r 1929 59 1960 69 1970 77 1978 85 1986 93 1994 99 2000 05 2006 10 2011 16 2017 13,5 1,00 14,0 1,00 17 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 14 Bilaga 7 a18 TOMTV�RDETABELL F�R TOMTMARK TILL INDUSTRIBYGGNADER Marknadsv�rde f�r produktionslokaler av normal standard med v�rde�r 2002 vid normal exploateringsgrad, kr/kvm lokalarea Taxeringsv�rde f�r tomtmark, kr/kvm tomtareal 18 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 15 Bilaga 819 IN-tabeller NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING, BYGGNADSKATEGORI 1 �terst�ende ekonomisk livsl�ngd V�rde�r Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 < 5 �r 19292024 e 5 �r 19291992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172024 19 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 16 NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING, BYGGNADSKATEGORI 24 �terst�ende ekonomisk livsl�ngd V�rde�r Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 < 5 �r 19292024 e 5 �r 19291992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172024 2018:1097 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 17 NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING, BYGGNADSKATEGORI 5 �terst�ende ekonomisk livsl�ngd V�rde�r Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 < 5 �r 19292024 e 5 �r 19291992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172024 2018:1097 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 18 NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING, BYGGNADSKATEGORI 6 �terst�ende ekonomisk livsl�ngd V�rde�r Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 < 5 �r 19292024 e 5 �r 19291992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172024 2018:1097 </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 19 NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING, BYGGNADSKATEGORI 7 �terst�ende ekonomisk livsl�ngd V�rde�r Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 < 5 �r 19292024 e 5 �r 19291992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172024 2018:1097 </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 20 NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING, BYGGNADSKATEGORI 8 �terst�ende ekonomisk livsl�ngd V�rde�r Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 < 5 �r 19292024 e 5 �r 19291992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172024 2018:1097 </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 21 NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING, BYGGNADSKATEGORI 9 �terst�ende ekonomisk livsl�ngd V�rde�r Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 < 5 �r 19292024 e 5 �r 19291992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172024 2018:1097 </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 22 Bilaga 920 KN-tabell NEDSKRIVNINGSFAKTORER F�R K�RNKRAFTVERK V�rde�r Nedskrivningsfaktor V�rde�r Nedskrivningsfaktor 20172024 1,00 1994 2016 1993 2015 1992 2014 1991 2013 1990 2012 1989 2011 1988 2010 1987 2009 1986 2008 1985 2007 1984 2006 1983 2005 1982 2004 1981 2003 1980 2002 1979 2001 1978 2000 1977 1999 1976 1998 1975 1997 1974 1996 1973 1995 1972* * V�rde�ret f�r den �ldsta av de befintliga anl�ggningarna. 20 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 23 Bilaga 9 b21 N�-tabell NEDSKRIVNINGSFAKTORER F�R KRAFTV�RMEVERK V�rde�r Nedskrivningsfaktor V�rde�r Nedskrivningsfaktor 20172024 1,00 2003 2016 2002 2015 2001 2014 2000 2013 1999 2012 1998 2011 1997 2010 1996 2009 1995 2008 1994 2007 1993 2006 1992 2005 F�re 1992 2004 21 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 24 Bilaga 9 c22 Nvi-tabell NEDSKRIVNINGSFAKTORER F�R VINDKRAFTVERK V�rde�r Nedskrivningsfaktor V�rde�r Nedskrivningsfaktor 20172024 1,00 2006 2016 2005 2015 2004 2014 2003 2013 2002 2012 2001 2011 2000 2010 1999 2009 1998 2008 1997 2007 F�re 1997 22 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 25 Bilaga 1023 IO-tabell OMR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER, V�RMEKRAFTVERK OCH �VRIGA BYGGNADER (F�R OMR�KNING AV FAKTISKA BYGGKOSTNADER TILL 2017 �RS NIV�) Byggnads�r Omr�kningsfaktor Byggnads�r Omr�kningsfaktor 1929 1998 19301939 1999 19401944 2000 19451949 2001 19501954 2002 19551959 2003 19601964 2004 19651969 2005 19701973 2006 19741976 2007 19771979 2008 19801981 2009 19821983 2010 1984 2011 1985 2012 1986 2013 1987 2014 1988 2015 1989 2016 1990 2017 1,00 1991 2018 1992 2019 1993 2020 1994 2021 1995 2022 1996 2023 1997 2024 23 Senaste lydelse 2012:411. 2018:1097 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning

om �ndring i fastighetstaxeringsf�rordningen (1993:1199)
Utf�rdad den 14 juni 2018

Regeringen f�reskriver att 1 kap. 15, 25 a, 28, 31, 32 a, 32 c, 34, 34 f,

34 g, 34 j och 38 ��, 1 A kap. 1 � och bilaga 1, 2, 2 a, 69, 9 b, 9 c och 10

fastighetstaxeringsf�rordningen (1993:1199) ska ha f�ljande lydelse.

1 kap.
15 �1 F�r industribyggnader och �vriga byggnader, som ska v�rderas med

ledning av en produktionskostnadsber�kning, ska en tabell f�r best�mmande

av nedr�kningsfaktorerna (IN-tabell) uppr�ttas. Tabellen ska utvisa

nedr�kningsfaktorn f�r skilda f�rh�llanden betr�ffande v�rdefaktorerna

byggnadskategori, ortstyp och �lder.

Betr�ffande v�rdefaktorn byggnadskategori ska f�ljande nio klasser

finnas:

1. Oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier

2. Massa- eller pappersbruk

3. J�rn- eller st�lindustrier eller metallsm�ltverk

4. Cement- eller kalkindustrier eller industrier f�r framst�llning av

industrimineral

5. Spannm�lssilor

6. S�gverk

7. Bensinstationer

8. Master

9. Annan verksamhet �n som framg�r av punkterna 18.

F�r industribyggnader och �vriga byggnader, v�rderade med ledning av

en produktionskostnadsber�kning, best�ms v�rdeniv�n genom indelningen i

ortstyp. F�r klasserna 14 av v�rdefaktorn byggnadskategori ska det finnas

tre klasser av v�rdefaktorn ortstyp med samma indelning av de fyra

byggnadskategoriklasserna. F�r klasserna 59 av v�rdefaktorn byggnads-

kategori ska det finnas tre klasser av v�rdefaktorn ortstyp med s�rskild

indelning av denna v�rdefaktor f�r var och en av dessa fem byggnads-

kategoriklasser. Varje kommun ska h�nf�ras till en ortstypsklass.

En IN-tabell ska utformas och v�rdefaktorerna �lder, byggnadskategori

och ortstyp i �vrigt klassindelas p� det s�tt som anges i bilaga 8.

En tabell f�r omr�kningsfaktor f�r industribyggnader och �vriga

byggnader (IO-tabell) ska utformas och v�rdefaktorn �lder klassindelas p�

det s�tt som anges i bilaga 10.

Senaste lydelse 2006:327. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde stycket tas bort.

SFS 2018:1097

Publicerad

den 21 juni 2018

SFS

25 a �2 Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen ska v�rdet i kr/kWh f�r

normkraftverket vid en avkastningsber�kning enligt 15 kap. 6 � fastighets-

taxeringslagen (1979:1152) best�mmas med ledning av genomsnittliga

elpriser och de kostnader under niv��ret och de fem n�rmast f�reg�ende �ren

som �r n�dv�ndiga f�r en uth�llig produktion. Till grund f�r avkastnings-

ber�kningen ska de elpriser ligga som under angivna tidsperiod noterats vid

Nord Pool Spot AS f�r produkten Elspot, elomr�den SE1SE4.

Vid ber�kningen av genomsnittligt elpris ska det beaktas hur

produktionen vid vattenkraftverken varierar under �ret. Genomsnittspriset

per kWh ska korrigeras s� att det utg�r det pris som kan f�rv�ntas f�r norm-

kraftverket. Elpriser och kostnader ska r�knas om till niv��rets penning-

v�rde. Vid ber�kning av avkastningsv�rdet ska skatter beaktas fr�n och med

niv��ret.

Vid best�mmande av v�rdet per kWh i riktv�rdeangivelsen ska inte

inverkan p� kraftverkets v�rde av elcertifikat beaktas.

28 �3 Med normal�rsproduktion (Wn) avses den vid kraftverket till-

g�ngliga produktionen i genomsnitt per �r under niv��ret och de nitton �ren

n�rmast f�re detta. Om de utbyggnadsf�rh�llanden som g�ller vid taxerings-

�rets ing�ng tillkommit efter det tjugof�rsta �ret f�re taxerings�ret, ska

genomsnittet endast ber�knas f�r de �r som de nya f�rh�llandena g�llt.

F�r kraftverk med en produktion av minst 50 miljoner kWh per �r g�ller

f�ljande. F�re ber�kningen av genomsnittet ska varje �rs produktion

divideras med medelvattenf�ringen under �ret vid kraftverket, uttryckt i

kubikmeter per sekund, och multipliceras med medelvattenf�ringen under

�ren 19812010, uttryckt i kubikmeter per sekund. Medelvattenf�ringen

under �ren 19812010 ska i f�rsta hand best�mmas med ledning av statistik

fr�n vattenregleringsf�retag. Om s�dan statistik saknas ska medelvatten-

f�ringen best�mmas i enlighet med de v�rden som Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut (SMHI) angett under �ren 19812010. Mot-

svarande ber�kningsmetod f�r �ven, efter beg�ran av fastighets�garen,

till�mpas f�r �vriga kraftverk.

Normal�rsproduktion som inte �verstiger 1 000 000 kWh avrundas till

hela 1 000 kWh.

Normal�rsproduktion som �verstiger 1 000 000 kWh f�r best�mmas

endast till f�ljande hela antal kWh om normal�rsproduktionen �verstiger:

1 000 000 kWh men inte 10 000 000 kWh: hela 10 000 kWh,

10 000 000 kWh men inte 100 000 000 kWh: hela 100 000 kWh,

100 000 000 kWh men inte 1 000 000 000 kWh: hela 1 000 000 kWh och

1 000 000 000 kWh och d�r�ver: hela 10 000 000 kWh.

31 �4 Utnyttjandetiden (U) enligt 15 kap. 4 � fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ska beaktas genom en utnyttjandefaktor (fu). Utnyttjande-

faktorn anger ett vattenkraftverks utnyttjandem�jligheter genom att st�lla de

elpriser som kraftverket kunnat uppn� i relation till de priser som i

genomsnitt g�llt f�r andra vattenkraftverk. Utnyttjandefaktorn f�r ett

kraftverk best�ms till medeltalet av de fem kvoter som erh�lls d� de med

produktionen v�gda elpriser som kunnat uppn�s f�r vart och ett av niv��ret

och de fyra n�rmast f�reg�ende �ren divideras med de med produktionen

v�gda elpriser som respektive �r kunnat uppn�s f�r samtliga vattenkraftverk.

Utnyttjandefaktorn ska anges med tre decimaler.

Senaste lydelse 2006:327.

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

Det med produktionen v�gda elpriset f�r ett vattenkraftverk ber�knas

genom att verkets nettoproduktion under �ret, uppdelat per timme,

multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme f�r det aktuella

elomr�det d�r kraftverket ligger. Summan av de erh�llna produkterna

divideras med verkets totala nettoproduktion. Om en uppdelad produktion

per timme inte finns tillg�nglig f�r de aktuella �ren, f�r utnyttjandefaktorn

ber�knas med ledning av de �r som finns tillg�ngliga, dock l�gst tre �r.

Det med produktionen v�gda elpriset f�r samtliga vattenkraftverk vars

totala nettoproduktion registreras av Aff�rsverket svenska kraftn�t (Svenska

kraftn�t), uttryckt i kr/kWh, ber�knas genom att verkens sammanlagda

nettoproduktion under �ret, uppdelat per timme enligt den registrering av

produktionen som Svenska kraftn�t genomf�r, multipliceras med Nord

Pools spotpriser per timme f�r respektive elomr�de. Summan av de erh�llna

produkterna divideras med verkens sammanlagda nettoproduktion under

�ren.

Det v�gda elpriset uppg�r f�r �ren 20132016 till f�ljande belopp per

kWh, och f�r �r 2017 utg�r f�ljande belopp elpriset som ett ov�gt medel-

v�rde baserat p� Nord Pools medelpris f�r SE1SE4:

�r

2013

2014

2015

2016

2017

Pris i �re/kWh

36,3

30,1

21,2

28,9

30,1

F�r kraftverk med en nettoproduktion mindre �n 10 GWh f�r utnyttjande-

faktorn utan n�rmare utredning best�mmas till 0,950.

Med nettoproduktion avses den del av produktionen som levererats till

m�tpunkt hos n�t�gare.

32 a �5 Faktorn f�r storleksinverkan avseende v�rdet i kr/kWh f�r mark

och byggnader (fst) ska best�mmas med ledning av kraftverkets normal�rs-

produktion (Wn), enligt f�ljande formler.

Om Wn �r st�rre �n 500 000 000 kWh,

fst = 1,143 71,7 / Wn x 1 000 000 och

om Wn �r mindre �n eller lika med 500 000 000 kWh,

fst = 0,39 x exp (Wn / ( 34,7 x 1 000 000)) 0,265 x exp (Wn / ( 2 700

x 1 000 000)) 0,45 x exp (Wn / ( 4,5 x 1 000 000)) + 1,22

Faktorn ska anges med tre decimaler och f�r inte best�mmas till l�gre �n

0,350 eller h�gre �n 1,092.

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

32 c �6 Bel�genhetsfaktorn ska beakta skillnader i kostnader f�r inmatning

p� stamn�tet, vilka utg�rs av avgifterna vid inmatningen p� stamn�tet.

Landet ska indelas i tio bel�genhetsklasser och korrektionen f�r bel�genhet

(kb) ska best�mmas till f�ljande belopp:

Klass Omr�de

Korrektionsbelopp i

kr/kWh

Lule �lv och norr d�rom

0,04

Skellefte �lv uppstr�ms Bastusels

kraftverk

0,60

Skellefte �lv med undantag av str�ckan

uppstr�ms Bastusels kraftverk samt

omr�det norr d�rom till Lule �lv

0,03

Gide �lv och norr d�rom till Skellefte �lv

0,01

�ngerman�lven med bifl�den och norr

d�rom till Gide �lv

0,01

Indals�lven och norr d�rom till

�ngerman�lven

+0,04

Ljungan och norr d�rom till Indals�lven

+0,06

Ljusnan och norr d�rom till Ljungan

+0,06

Dal�lven och norr d�rom till Ljusnan

+0,20

S�der om Dal�lven

+0,23

34 �7 Vid best�mmande av riktv�rdeangivelse f�r v�rmekraftverk ska

v�rdet av kraftverket anges i kr/kW installerad effekt. V�rdet ska avse mark

och byggnader f�r en nybyggd anl�ggning. Det ska anges i hela hundratal

kronor.

Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen ska en j�mkning g�ras med

h�nsyn till l�nsamhet enligt 15 kap. 13 � fastighetstaxeringslagen

(1979:1152). J�mkningen ska ske med utg�ngspunkt i ortspriser f�r

v�rmekraftverk eller delar d�rav och i avkastningsber�kningar med ledning

av genomsnittliga elpriser och n�dv�ndiga kostnader under niv��ret och de

fem f�reg�ende �ren.

Till grund f�r avkastningsber�kningen f�r j�mkningen ska de elpriser

ligga som noterats vid Nord Pool Spot AS f�r produkten Elspot, elomr�den

SE1SE4, och de genomsnittliga l�pande kostnaderna f�r samma tidsperiod.

F�rnyelsekostnader under perioden ska beaktas s�rskilt. Vid ber�kning av

genomsnittligt elpris f�r den niv�grundande tidsperioden ska det beaktas

vilka priser som erh�llits vid leveransen f�r den under �ret producerade

kraften. Elpriser och kostnader ska vid avkastningsber�kningen r�knas om

till niv��rets penningv�rde. Vid en avkastningsber�kning ska f�rnyelse-

kostnader f�r k�rnkraftverk och skatt p� termisk effekt i k�rnkraftsreaktorer

fr�n och med niv��ret beaktas s�rskilt med ledning av en normaliserad

kostnad. Dessa belopp r�knas om till niv��rets penningv�rde.

Senaste lydelse 2012:411.

Senaste lydelse 2012:91.

2018:1097

SFS

Det ska f�r den i 15 kap. 12 � fastighetstaxeringslagen angivna v�rde-

faktorn typ av v�rmekraftverk finnas fyra klasser. Var och en av kraftverks-

typerna k�rnkraftverk, kraftv�rmeverk, kondenskraftverk och vindkraftverk

ska utg�ra en klass. Med ett v�rmekraftverks �lder avses det �r d�

kraftverket kunde tas i bruk. Den installerade effekten avrundas enligt

best�mmelserna i 30 � andra stycket.

34 f �8 Med installerad effekt avses aggregatets m�rkeffekt.

Riktv�rdeangivelsen ska best�mmas med ledning av genomsnittlig

�teranskaffningskostnad under niv��ret avseende vindkraftverk med olika

effekt.

Riktv�rdeangivelsen avser de v�rmekraftverk som indelats i klassen

vindkraftverk. Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen har f�rutsatts en

fullasttid mellan 2 400 och 2 800 timmar. Med fullasttid avses kvoten mellan

den genomsnittliga �rsproduktionen och den installerade effekten. Vid

best�mmande av riktv�rdeangivelsen har v�rdefaktorerna installerad effekt

och bel�genhet beaktats. �ven inverkan p� v�rdet av elcertifikat har

beaktats.

34 g �9 Vid best�mmande av riktv�rdeangivelsen ska j�mkning enligt 34 �

ske med utg�ngspunkt i en avkastningsber�kning f�r ett kraftverk med en

installerad effekt av 2 000 kW och en �rlig produktion av 5 200 000 kWh.

34 j �10 F�r k�rnkraftverk avses med installerad effekt kraftverkets

bruttoeffekt. Den installerade effekten ska best�mmas till den effekt som

enligt g�llande tillst�nd f�r tas ut.

38 �11 V�rdet per kubikmeter fast m�tt brytv�rd fyndighet som avses i

12 kap. 8 � andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) f�r, om det

inte �verstiger 20 kronor, best�mmas endast till v�rde i hela kronor.

Om v�rdet per kubikmeter �verstiger 20 kronor men inte 50 kronor, ska

det best�mmas till v�rde i hela 5-tal kronor.

�verstiger v�rdet 50 kronor per kubikmeter, ska det best�mmas till v�rde

i hela 10-tal kronor.

1 A kap.

1 �12 S�dana �verl�telser som avses i 2 � 8 f�rordningen (2001:588) om

behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och som

kvarst�r efter gallring enligt 2 och 3 �� tas upp p� f�rteckningar �ver

representativa �verl�telser. S�dana �verl�telser som gallrats enligt 3 � ska

tas upp p� f�rteckningar �ver bortgallrade �verl�telser.

Betr�ffande fastighetsregleringar g�ller f�rsta stycket endast om mer �n

fyra hektar �verf�rts fr�n en fastighet till en annan och bebyggelse saknas

p� den �verf�rda marken.

Senaste lydelse 2006:327.

Senaste lydelse 2012:91.

Senaste lydelse 2006:327. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket tas bort.

Senaste lydelse 1993:1199. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket tas bort.

Senaste lydelse 2015:206.

2018:1097

SFS

Denna f�rordning tr�der i kraft den 20 juli 2018 och till�mpas f�rsta

g�ngen vid 2019 �rs fastighetstaxering.

P� regeringens v�gnar

MAGDALENA ANDERSSON

Erik Sj�stedt

(Finansdepartementet)

2018:1097

SFS

Bilaga 113

SV-tabell

TABELL F�R GRUND- OCH MARGINALV�RDEN

Standard-

po�ng

V�rdeyta kvm

(10)75

76130

131170

171250

251(350)

Grundv Margv Grundv Margv Grundv Margv Grundv Margv Grundv Margv

3435

3637

3840

4144

4549

5054

5559

Senaste lydelse 2017:291.

2018:1097

SFS

Bilaga 214

HK-tabeller

RELATIVA KAPITALISERINGSFAKTORER F�R BOST�DER

H-niv�-

faktor

V�rde�rsklass

1929

1930

1950

1960

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2004

2007

2010

2013

2017

0,42,5

1,00

2,63,9

1,00

4,05,25

1,00

5,57,0

1,00

7,2515,0

1,00

RELATIVA KAPITALISERINGSFAKTORER F�R LOKALER

H-niv�-

faktor

V�rde�rsklass

1929

1930

1950

1960

1970

1978

1986

1994

2000

2006

2011

2014

2017

0,415,0

1,00

Senaste lydelse 2015:206.

2018:1097

SFS

Bilaga 2 a15

TOMTV�RDETABELL F�R TOMTMARK TILL HYRESHUS

OCH �GARL�GENHETER

Marknadsv�rde

av bebyggd

fastighet med

v�rde�r 2002

f�r bost�der,

kr/kvm boarea

Marknadsv�rde

f�r

tomtmark,

kr/kvm

bruttoarea

byggr�tt f�r

bost�der

Taxeringsv�rde

f�r tomtmark,

kr/kvm

bruttoarea

byggr�tt f�r

bost�der

Marknadsv�rde

av bebyggd

fastighet med

v�rde�r 2002 f�r

lokaler, kr/kvm

lokalarea

Marknadsv�rde

f�r tomtmark,

kr/kvm

bruttoarea

byggr�tt f�r

lokaler

Taxeringsv�rde

f�r tomtmark,

kr/kvm

bruttoarea

byggr�tt f�r

lokaler

Senaste lydelse 2015:206.

2018:1097

SFS

Bilaga 616

IH-tabeller

RELATIVA HYROR F�R INDUSTRIBYGGNADER, KR/KVM

LOKALAREA

Lokaltyp

V�rde�r

Standard

1979 1980

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2017

Produktions-

lokaler

Mkt enkel

(112 p)

Enkel

(1319 p)

Normal

(2026 p)

100

H�g

(27 p)

Industri-

kontor

Enkel

Normal

H�g

Lager m.m.

Mkt enkel

Enkel

Normal

H�g

Mkt h�g

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

Lokaltyp

V�rde�r

Standard

1979 1980

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2017

Produktions-

lokaler

Mkt enkel

(112 p)

Enkel

(1319 p)

Normal

(2026 p)

100

H�g

(27 p)

Industri-

kontor

Enkel

Normal

H�g

Lager m.m.

Mkt enkel

Enkel

Normal

H�g

Mkt h�g

2018:1097

SFS

Lokaltyp

V�rde�r

Standard

1979 1980

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2017

Produktions-

lokaler

Mkt enkel

(112 p)

Enkel

(1319 p)

Normal

(2026 p)

100

H�g

(27 p)

Industri-

kontor

Enkel

Normal

H�g

Lager m.m.

Mkt enkel

Enkel

Normal

H�g

Mkt h�g

2018:1097

SFS

Bilaga 717

IK-tabell

RELATIVA KAPITALISERINGSFAKTORER F�R

INDUSTRIBYGGNADER V�RDERADE MED LEDNING AV EN

AVKASTNINGSBER�KNING

I-niv�-

faktor

�terst�ende

ekonomisk

livsl�ngd

< 10 �r

�terst�ende ekonomisk livsl�ngd e 10 �r, v�rde�r

1929

1960

1970

1978

1986

1994

2000

2006

2011

2017

13,5

1,00

14,0

1,00

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

Bilaga 7 a18

TOMTV�RDETABELL F�R TOMTMARK TILL

INDUSTRIBYGGNADER

Marknadsv�rde f�r produktionslokaler av normal

standard med v�rde�r 2002 vid normal exploateringsgrad,

kr/kvm lokalarea

Taxeringsv�rde f�r tomtmark, kr/kvm tomtareal

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

Bilaga 819

IN-tabeller

NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER

V�RDERADE MED LEDNING AV EN

PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING,

BYGGNADSKATEGORI 1

�terst�ende

ekonomisk livsl�ngd

V�rde�r

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 �r

19292024

e 5 �r

19291992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

20172024

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER

V�RDERADE MED LEDNING AV EN

PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING,

BYGGNADSKATEGORI 24

�terst�ende

ekonomisk livsl�ngd

V�rde�r

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 �r

19292024

e 5 �r

19291992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

20172024

2018:1097

SFS

NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER

V�RDERADE MED LEDNING AV EN

PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING,

BYGGNADSKATEGORI 5

�terst�ende

ekonomisk livsl�ngd

V�rde�r

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 �r

19292024

e 5 �r

19291992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

20172024

2018:1097

SFS

NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER

V�RDERADE MED LEDNING AV EN

PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING,

BYGGNADSKATEGORI 6

�terst�ende

ekonomisk livsl�ngd

V�rde�r

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 �r

19292024

e 5 �r

19291992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

20172024

2018:1097

SFS

NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER

V�RDERADE MED LEDNING AV EN

PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING,

BYGGNADSKATEGORI 7

�terst�ende

ekonomisk livsl�ngd

V�rde�r

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 �r

19292024

e 5 �r

19291992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

20172024

2018:1097

SFS

NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER

V�RDERADE MED LEDNING AV EN

PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING,

BYGGNADSKATEGORI 8

�terst�ende

ekonomisk livsl�ngd

V�rde�r

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 �r

19292024

e 5 �r

19291992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

20172024

2018:1097

SFS

NEDR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER

V�RDERADE MED LEDNING AV EN

PRODUKTIONSKOSTNADSBER�KNING,

BYGGNADSKATEGORI 9

�terst�ende

ekonomisk livsl�ngd

V�rde�r

Ortstyp 1

Ortstyp 2

Ortstyp 3

< 5 �r

19292024

e 5 �r

19291992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

20172024

2018:1097

SFS

Bilaga 920

KN-tabell

NEDSKRIVNINGSFAKTORER F�R K�RNKRAFTVERK

V�rde�r

Nedskrivningsfaktor

V�rde�r

Nedskrivningsfaktor

20172024

1,00

1994

2016

1993

2015

1992

2014

1991

2013

1990

2012

1989

2011

1988

2010

1987

2009

1986

2008

1985

2007

1984

2006

1983

2005

1982

2004

1981

2003

1980

2002

1979

2001

1978

2000

1977

1999

1976

1998

1975

1997

1974

1996

1973

1995

1972*

* V�rde�ret f�r den �ldsta av de befintliga anl�ggningarna.

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

Bilaga 9 b21

N�-tabell

NEDSKRIVNINGSFAKTORER F�R KRAFTV�RMEVERK

V�rde�r

Nedskrivningsfaktor

V�rde�r

Nedskrivningsfaktor

20172024

1,00

2003

2016

2002

2015

2001

2014

2000

2013

1999

2012

1998

2011

1997

2010

1996

2009

1995

2008

1994

2007

1993

2006

1992

2005

F�re 1992

2004

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

Bilaga 9 c22

Nvi-tabell

NEDSKRIVNINGSFAKTORER F�R VINDKRAFTVERK

V�rde�r

Nedskrivningsfaktor

V�rde�r

Nedskrivningsfaktor

20172024

1,00

2006

2016

2005

2015

2004

2014

2003

2013

2002

2012

2001

2011

2000

2010

1999

2009

1998

2008

1997

2007

F�re 1997

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

SFS

Bilaga 1023

IO-tabell

OMR�KNINGSFAKTORER F�R INDUSTRIBYGGNADER,

V�RMEKRAFTVERK OCH �VRIGA BYGGNADER (F�R

OMR�KNING AV FAKTISKA BYGGKOSTNADER TILL 2017

�RS NIV�)

Byggnads�r

Omr�kningsfaktor

Byggnads�r

Omr�kningsfaktor

1929

1998

19301939

1999

19401944

2000

19451949

2001

19501954

2002

19551959

2003

19601964

2004

19651969

2005

19701973

2006

19741976

2007

19771979

2008

19801981

2009

19821983

2010

1984

2011

1985

2012

1986

2013

1987

2014

1988

2015

1989

2016

1990

2017

1,00

1991

2018

1992

2019

1993

2020

1994

2021

1995

2022

1996

2023

1997

2024

Senaste lydelse 2012:411.

2018:1097

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:1097 Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)

Om Lagboken.se