SFS 2019:122 Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet

SFS2019-122.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i f�rordningen (1996:1515) med instruktion f�r Regeringskansliet Utf�rdad den 14 mars 2019 Regeringen f�reskriver att 2 � och bilagan till f�rordningen (1996:1515) med instruktion f�r Regeringskansliet1 ska ha f�ljande lydelse. 2 � I Regeringskansliet ing�r Statsr�dsberedningen (SB), Justitiedepartementet (Ju), Utrikesdepartementet (UD), F�rsvarsdepartementet (F�), Socialdepartementet (S), Finansdepartementet (Fi), Utbildningsdepartementet (U), Milj�departementet (M), N�ringsdepartementet (N), Kulturdepartementet (Ku), Arbetsmarknadsdepartementet (A), Infrastrukturdepartementet (I), och Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning (FA). Vad som s�gs i denna f�rordning om departement g�ller ocks� Statsr�dsberedningen och f�rvaltningsavdelningen, om n�got annat inte framg�r av sammanhanget. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 april 2019. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN Charlotte Kugelberg (Statsr�dsberedningen) 1 F�rordningen omtryckt 2014:1460. SFS 2019:122 Publicerad den 15 mars 2019 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS Bilaga2 1 Statsr�dsberedningen 1.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller regeringen, Regeringskansliet, kommitt�v�sendet, europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, med undantag av fr�gor om Europeiska unionens utvidgning, �renden vid Europeiska kommissionen och Eftas �vervakningsmyndighet, m�l vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta-domstolen samt �renden som r�r verksamheten vid dessa domstolar, anv�ndningen av de flygplan som staten anskaffat f�r statschefens och den h�gsta civila och milit�ra ledningens resor. 1.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, inklusive �ndringar i Europeiska unionens f�rdrag, med undantag av fr�gor om Europeiska unionens utvidgning. 1.3 Myndigheter m.fl. Svenska institutet f�r europapolitiska studier, Harpsundsn�mnden. 2 Justitiedepartementet 2.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller riksdagen med undantag av �renden om Utrikesn�mnden, grundlagarna, rikets vapen och flagga, vallagen (2005:837), folkomr�stningslagen (1979:369), lagen (1991:1559) med f�reskrifter p� tryckfrihetsf�rordningens och yttrandefrihetsgrundlagens omr�den, rikets judiciella indelning och, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, domstolsv�sendet, arrenden�mnderna, hyresn�mnderna, r�ttshj�lp, dispasch�rverksamhet, fastighetsregistreringen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, Sveriges advokatsamfund, �klagarv�sendet, polisen, allm�n ordning och s�kerhet, allm�nna sammankomster, �tal f�r brott, f�rordnande av domstol, utl�mning och �verl�mnande f�r brott, internationell r�ttslig hj�lp i brottm�l, internationellt samarbete r�rande lagf�ring f�r brott, kriminalv�rd, internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom, fideikommissf�rfattningar, dock inte f�rl�ngning av fideikommiss eller inl�sen av fideikommissegendom av kulturhistoriska sk�l, permutationslagen (1972:205), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, n�d i brottm�l, abolition, 2 Senaste lydelse 2018:741. 2019:122 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS det r�ttsmedicinska och det r�ttspsykiatriska unders�kningsv�sendet, lagen (1971:796) om internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande adoption, lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap och f�rmynderskap, f�rordningen (1931:429) om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap, lagen (1988:1321) om nordiska r�ttsf�rh�llanden r�rande f�rvaltarskap enligt f�r�ldrabalken m.m., europabolag, aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag och ekonomiska f�reningar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, stiftelselagen (1994:1220), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, befolkningsskydd, skydd mot olyckor, sj��vervakning och milj�r�ddningstj�nst, allt i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, utredningar av luft- och sj�fartsolyckor, olyckor med sp�rbunden trafik, andra allvarliga olyckor samt olyckor i milit�r verksamhet, allt i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, psykologiskt f�rsvar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, kommunernas beredskap, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, transport av farligt gods, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samordning av samh�llets krisberedskap inklusive civilt f�rsvar, i den m�n s�dana �renden inte r�r f�rsvarets milit�ra f�rm�ga, brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, informationss�kerhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, vapenlagen (1996:67), passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndighet inom riket, flyktingar, mottagande av asyls�kande och utl�nningars r�tt att vistas i landet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, svenskt medborgarskap. 2.2 Lagstiftnings�renden 1. Lagstiftnings�renden som g�ller grundlagarna, riksdagsordningen, andra konstitutionella �mnen, allm�nt f�rvaltningsr�ttsliga �mnen, statligt partist�d. 2. Lagstiftnings�renden som inte h�r till n�got annat departement och som g�ller �mnen som avses i 8 kap. 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 regeringsformen, process- r�ttsliga �mnen. 3. Lagstiftnings�renden som g�ller revisorer och revisionsbolag, samordning av samh�llets krisberedskap inklusive civilt f�rsvar, i den m�n s�dana �renden inte r�r f�rsvarets milit�ra f�rm�ga, befolkningsskydd, skydd mot olyckor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rfogande, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, ransonering, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, kommunernas och landstingens beredskap, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, Kustbevakningens medverkan i polisi�r �vervakning, transport av farligt gods, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, spr�ng�mnesprekursorer, utl�nningars r�tt att vistas i landet, mottagande av asyls�kande m.fl., svenskt medborgarskap. 2019:122 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2.3 Myndigheter m.fl. H�gsta domstolen, hovr�tterna, tingsr�tterna, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna, f�rvaltningsr�tterna, Lagr�det, Justitiekanslern, arrenden�mnderna, hyresn�mnderna, Domstolsverket, Domarn�mnden, Notarien�mnden, R�ttshj�lpsn�mnden, R�ttshj�lpsmyndigheten, �klagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, S�kerhetspolisen, S�kerhets- och integritetsskyddsn�mnden, Kriminalv�rden, �vervakningsn�mnderna, Brottsf�rebyggande r�det, Brottsoffermyndigheten, R�ttsmedicinalverket, Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Stiftelsen G�ll�fsta utbildningscentrum, Fideikommissn�mnden, Genteknikn�mnden, Revisorsinspektionen, Migrationsverket, Datainspektionen, Trafikskaden�mnden, Stiftelsen f�r r�ttsinformation. 3 Utrikesdepartementet 3.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, rikets gr�nser, Utrikesn�mnden, svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella organisationer, utl�ndska beskickningar och konsulat i Sverige samt s�dana organ eller organisationer som avses i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, svenska medborgares r�tt och b�sta i fr�mmande l�nder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, lagen (2003:491) om konsul�rt ekonomiskt bist�nd och lagen (2010:813) om konsul�ra katastrofinsatser, m�l vid den europeiska domstolen f�r de m�nskliga r�ttigheterna, klagom�l mot Sverige inf�r andra internationella organ f�r �vervakning av efterlevnaden av konventioner som r�r m�nskliga r�ttigheter, m�l och �renden inf�r �vriga internationella domstolar d�r Sverige �r part, utseende av svenska ledam�ter i internationella domstolar och i andra internationella organ f�r �vervakning av efterlevnaden av konventioner som r�r m�nskliga r�ttigheter, passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndigheter i utlandet samt n�r det g�ller diplomatpass och tj�nstepass, viseringar och uppeh�llstillst�nd enligt 3 kap. 5 � respektive 5 kap. 20 � tredje stycket utl�nningslagen (2005:716) och 3 kap. 12 � utl�nningsf�rordningen (2006:97), information om Sverige i utlandet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samordning av fr�gor som r�r genomf�randet av politiken om global utveckling, 2019:122 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser st�d till l�nderna i Central- och �steuropa, regionala utvecklingsbanker, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, V�rldsbanksgruppen, s�vitt �rendena r�r utvecklingspolitiska aspekter av V�rldsbankens agerande, nordiska samarbetsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisationen (WTO), internationella tull- och handelsf�rhandlingar, befrielse fr�n tull, Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner, vissa internationella handels- och r�varufr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rbud mot tillverkning och utf�rsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r anv�ndning, multinationella f�retag och internationella investeringar, fr�mjande av utl�ndska investeringar i Sverige, allm�nna fr�gor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomf�randet av Europeiska unionens inre marknad, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, exportfr�mjande �tg�rder, statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella �verenskommelser om allm�nna villkor f�r exportkrediter, handelskamrar. 3.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller rikets gr�nser, Utrikesn�mnden, immunitet och privilegier, konsul�rt ekonomiskt bist�nd, konsul�ra katastrofinsatser, europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, utrikeshandel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, det europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisationen (WTO), befrielse fr�n tull, vissa internationella sanktioner, kontroll �ver tillverkningen av krigsmateriel och f�rbud mot utf�rsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r anv�ndning, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, genomf�randet av Europeiska unionens inre marknad, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, exportfr�mjande �tg�rder, statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier, auktorisation av handelskamrar. 2019:122 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 3.3 Myndigheter m.fl. Svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella organisationer, Svenska institutet i Alexandria, Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen f�r internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet, Svenska institutet, Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Inspektionen f�r strategiska produkter, Stiftelsen �stekonomiska Institutet, Institutet f�r Japanstudier, Styrelsen f�r ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsf�rbund, Kommerskollegium, Exportkreditn�mnden, Sveriges export- och investeringsr�d, handelssekreterare, auktoriserade handelskamrar, A/O Sweden House. 4 F�rsvarsdepartementet 4.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller det milit�ra f�rsvaret, samordning mellan det milit�ra f�rsvaret och det civila f�rsvaret inom ramen f�r totalf�rsvar, fr�gor h�rande till officersutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bi- och multilateralt f�rsvars- och materielsamarbete, tilltr�de till Sveriges territorium, tillst�nd f�r �rlogsbes�k, flygning med milit�ra luftfartyg och tj�nstg�ring utomlands, lagen (2014:341) om beslut i s�rskilda regerings�renden, �taganden inom Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE) enligt Wiendokumentet om f�rtroende- och s�kerhetsskapande �tg�rder den 30 november 2011, dokumentet om global informationsl�mning den 28 november 1994, dokumentet om uppf�randekoden den 3 december 1994 och f�rdraget om observationsflygningar den 24 mars 1992, i den m�n s�dana �renden inte h�r till Utrikesdepartementet, Europeiska f�rsvarsbyr�n (EDA), f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet, signalskydd, totalf�rsvarsplikt, frivillig verksamhet f�r st�d �t totalf�rsvaret, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, sj��vervakning, olyckor i milit�r verksamhet, psykologiskt f�rsvar, kommunernas beredskap, transport av farligt gods och brandfarliga och explosiva varor, allt i den m�n s�dana �renden r�r f�rsvarets milit�ra f�rm�ga. 4.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller h�jd beredskap, totalf�rsvarsplikt, samordning mellan det milit�ra f�rsvaret och det civila f�rsvaret inom ramen f�r totalf�rsvar, 2019:122 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS F�rsvarsmaktens personal, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, s�ndande av v�pnad styrka utomlands, lagen (2014:341) om beslut i s�rskilda regerings�renden, f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet, skydd f�r samh�llsviktig verksamhet och geografisk information, gr�ns�vervakning i krig, f�rfogande, ransonering, kommunernas och landstingens beredskap, transport av farligt gods och brandfarliga och explosiva varor, allt i den m�n s�dana �renden r�r f�rsvarets milit�ra f�rm�ga. 4.3 Myndigheter m.fl. F�rsvarsmakten, F�rsvarets materielverk, F�rsvarets radioanstalt, Totalf�rsvarets forskningsinstitut, Totalf�rsvarets rekryteringsmyndighet, Statens inspektion f�r f�rsvarsunderr�ttelseverksamheten, F�rsvarsunderr�ttelsedomstolen, Granskningsn�mnden f�r f�rsvarsuppfinningar, Rikshemv�rnsr�det, Riksv�rderingsn�mnden, Delegationen f�r folkr�ttslig granskning av vapenprojekt, Totalf�rsvarets folkr�ttsr�d, Nationella upplysningsbyr�n enligt Gen�vekonventionerna, organisationer f�r frivillig f�rsvarsverksamhet, Krigsvetenskapsakademien, �rlogsmannas�llskapet, s�dana stiftelser f�r v�lg�rande �ndam�l som h�r till F�rsvarsmakten. 5 Socialdepartementet 5.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller sjukf�rs�kring, arbetsskadef�rs�kring och statligt personskadeskydd, sjukl�n, ers�ttning f�r n�rst�endev�rd, allm�n �lderspensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�kring, premiepensionssystemet, frivillig pensionsf�rs�kring, �ldref�rs�rjningsst�d, ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn, internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bostadsbidrag, bostadstill�gg, boendetill�gg, bostadsanpassningsbidrag, socialtj�nst, innefattande omsorger om barn och ungdom, �ldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbrukarv�rd samt annat socialt bist�nd, samordning av funktionshinderspolitiken, h�lso- och sjukv�rd eller annan medicinsk verksamhet, habilitering, hj�lpmedelsf�rs�rjning, tandv�rd, h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning, l�kemedel, medicintekniska produkter och kosmetika, apoteksv�sendet, st�d och service till vissa funktionshindrade, 2019:122 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS assistansers�ttning, handikappers�ttning och v�rdbidrag, bilst�d till personer med funktionshinder, Allm�nna arvsfonden, samordning av folkh�lsopolitiken, fr�mjande av h�lsa och f�rebyggande av oh�lsa, alkohol, tobak, narkotika, dopning och dopningsmedel, f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor, h�lsoskydd, smittskydd, sociala och medicinska fr�gor i �vrigt som inte h�r till n�got annat departement, f�rh�llandet till V�rldsh�lsoorganisationen (WHO). 5.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller sjukf�rs�kring, arbetsskadef�rs�kring och statligt personskadeskydd, sjukl�n, ers�ttning f�r n�rst�endev�rd, allm�n �lderspensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�kring, premiepensionssystemet, frivillig pensionsf�rs�kring, �ldref�rs�rjningsst�d, ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn, internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bostadsbidrag, bostadstill�gg, boendetill�gg, bostadsanpassningsbidrag, socialtj�nst, innefattande omsorger om barn och ungdom, �ldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbrukarv�rd samt annat socialt bist�nd, samordning av funktionshinderspolitiken, h�lso- och sjukv�rd eller annan medicinsk verksamhet, habilitering, hj�lpmedelsf�rs�rjning, tandv�rd, h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning, l�kemedel, medicintekniska produkter och kosmetika, apoteksv�sendet, st�d och service till vissa funktionshindrade, assistansers�ttning, handikappers�ttning och v�rdbidrag, bilst�d till personer med funktionshinder, Allm�nna arvsfonden med undantag av s�dana fr�gor som regleras i �rvdabalken, samordning av folkh�lsopolitiken, alkohol och tobak, med undantag av s�dana fr�gor som regleras i tull- och skattelagstiftningen, narkotika med undantag av narkotikastrafflagstiftningen, dopning och dopningsmedel, f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor, smittskydd. 5.3 Myndigheter m.fl. F�rs�kringskassan, Socialstyrelsen, Inspektionen f�r v�rd och omsorg, L�kemedelsverket, H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd, Folkh�lsomyndigheten, Myndigheten f�r v�rd- och omsorgsanalys, 2019:122 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS Statens beredning f�r medicinsk och social utv�rdering, Provinsiall�karstiftelsen, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten f�r delaktighet, Myndigheten f�r familjer�tt och f�r�ldraskapsst�d, Forskningsr�det f�r h�lsa, arbetsliv och v�lf�rd, Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring, Alkoholsortimentsn�mnden, Arvsfondsdelegationen, Tandv�rds- och l�kemedelsf�rm�nsverket, Inspektionen f�r socialf�rs�kringen, Pensionsmyndigheten, E-h�lsomyndigheten, Apotek Produktion & Laboratorier AB, Systembolaget Aktiebolag. 6 Finansdepartementet 6.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller de allm�nna riktlinjerna f�r den ekonomiska politiken och den principiella inriktningen av finanspolitiska �tg�rder, �vergripande valutapolitiska beslut, prisreglering, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, budgetregleringen samt den allm�nna f�rvaltningen och redovisningen av statsmedlen, ekonomisk styrning, statens uppl�ning och statsskuldsf�rvaltning, f�rvaltning av statliga l�n och aktier samt fonder och fonderade medel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, myndigheternas �rsredovisningar, del�rsrapporter och budgetunderlag, statlig revision, internationellt ekonomiskt samarbete, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, V�rldsbanksgruppen, Europar�dets utvecklingsbank, Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken f�r �teruppbyggnad och utveckling, Internationella valutafonden, Asiatiska banken f�r infrastrukturinvesteringar, Nordiska investeringsbanken och Parisklubben, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, beskattningen, socialavgifter och allm�n pensionsavgift, Kronofogdemyndigheten, folkbokf�ringen, tullv�sendet, avgifter, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet och �vergripande fr�gor om finansieringsprincipen, finansiella f�retag, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, krigsf�rs�kring, krigsskadeers�ttning, k�p och f�rs�ljning av statens mark och byggnader, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rvaltning av statens mark, byggnader och egendom i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, spel om pengar eller pengars v�rde, kommunal ekonomi, allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r kommunalekonomisk utj�mning, kungliga hov- och slottsstaten, statistik, Sveriges indelning i kommuner och landsting, kommuner, landsting, kommunalf�rbund, 2019:122 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS �vergripande l�nepolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen, offentlig upphandling, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, l�nsstyrelserna, l�nsindelningen, allm�nna fr�gor om statsf�rvaltningen, �vergripande fr�gor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt effektivisering inom statsf�rvaltningen, statlig lokalf�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, arbets- och anst�llningsvillkor i offentlig anst�llning, personalpolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen, samh�llsinformation, marknadsf�ring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produkts�kerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement, bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bostadsfinansiering, allm�nnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, markanv�ndning och bebyggelse, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, tillst�nd till expropriation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, lantm�teriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, byggforskning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, FN:s program f�r boende- och bebyggelsefr�gor (UN HABITAT), stadsmilj�avtal, stadsutveckling. 6.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller statliga och kommunala skatter, socialavgifter och allm�n pensionsavgift, statens uppl�ning och skuldf�rvaltning, statsbudgeten, statlig revision, skattef�rfarandet, indrivning och folkbokf�ring, tullagstiftning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, Tullverkets kontroller av inf�rsel eller utf�rsel av varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, straff f�r brott mot skatte- och tullagstiftningarna, f�rm�nsr�tt f�r skattefordringar, preskription av skattefordringar, det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet och �vergripande fr�gor om finansieringsprincipen, finansmarknaden, allm�nna pensionsfonderna, prisreglering, kontof�ring av finansiella instrument, n�ringsr�ttslig reglering av finansiella f�retag och beredskapslagstiftning f�r dessa f�retag, ins�ttningsgaranti och investerarskydd, penningtv�tt, Riksbanken, spel om pengar eller pengars v�rde, lagstiftning om anordnande av visst automatspel, kommunal ekonomi, 2019:122 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r kommunalekonomisk utj�mning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och landsting, kommuner, landsting, kommunalf�rbund, offentlig upphandling, l�nsstyrelserna, �ndrad regional ansvarsf�rdelning, arbetstagare i offentliga anst�llningar, statligt st�d vid korttidsarbete, marknadsf�ring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produkts�kerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement, bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, allm�nnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, planl�ggning, markanv�ndning och bebyggelse, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rdigst�llandeskydd. 6.3 Myndigheter m.fl. Riksg�ldskontoret, Tullverket, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Krigsf�rs�kringsn�mnden, Skatteverket, Forskarskatten�mnden, Skatter�ttsn�mnden, Kronofogdemyndigheten, Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska r�det, allm�nna pensionsfonderna, Styrelsen f�r sparbankernas s�kerhetskassa, Spelinspektionen, Bokf�ringsn�mnden, Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsn�mnd, Statistiska centralbyr�n, Arbetsgivarverket, l�nsstyrelserna, Statskontoret, Statens �verklaganden�mnd, Statens ansvarsn�mnd, Offentliga sektorns s�rskilda n�mnd, Trygghetsstiftelsen, Statens tj�nstepensionsverk, Statens tj�nstepensions- och grupplivn�mnd, Skiljen�mnden i vissa trygghetsfr�gor, Statens servicecenter, Upphandlingsmyndigheten, Stipendiestiftelsen f�r studier av japanskt n�ringsliv, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, 2019:122 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS Allm�nna reklamationsn�mnden, Fastighetsm�klarinspektionen, Boverket, Lantm�teriet, Milj�m�rkning Sverige AB. 7 Utbildningsdepartementet 7.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning inom skolv�sendet, uppdragsutbildning inom skolv�sendet, satsningar inom ramen f�r den nationella samlingen f�r l�raryrket, folkbildningsfr�gor, utbildning inom yrkesh�gskolan och andra utbildningar som Myndigheten f�r yrkesh�gskolan har tillsyn �ver, h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, uppdragsutbildning vid universitet och h�gskolor, europeisk forskningsinfrastruktur, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, forskning och vetenskaplig verksamhet i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, �vergripande forskningspolitiska fr�gor, rymdverksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, studiest�d och andra studiesociala fr�gor, upprustning av skollokaler och utemilj�er vid skolor, f�rskolor och fritidshem, �vergripande Unescofr�gor. 7.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning inom skolv�sendet, uppdragsutbildning inom skolv�sendet, utbildning inom yrkesh�gskolan, h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, forskning som inte h�r till n�got annat departement, studiest�d och andra studiesociala fr�gor, pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. 7.3 Myndigheter m.fl. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Skolv�sendets �verklaganden�mnd, Skolforskningsinstitutet, huvudm�n inom skolv�sendet, enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning inom skolv�sendet, Myndigheten f�r yrkesh�gskolan, Folkbildningsr�det, Studief�rbundet SISU Idrottsutbildarna, Universitetskanslers�mbetet, Universitets- och h�gskoler�det, �verklaganden�mnden f�r h�gskolan, H�gskolans avskiljanden�mnd, 2019:122 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS statliga universitet och h�gskolor, som inte h�r till n�got annat departement, Kungl. biblioteket, Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet, Vetenskapsr�det, Etikpr�vningsmyndigheten, �verklaganden�mnden f�r etikpr�vning, Polarforskningssekretariatet, Rymdstyrelsen, Institutet f�r rymdfysik, Stiftelsen Institutet f�r framtidsstudier, Kungl. Vetenskapsakademien, Nobelstiftelsen, Centrala studiest�dsn�mnden, �verklaganden�mnden f�r studiest�d, bolag knutna till universitet eller h�gskolor, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte h�r till n�got annat departement, akademier samt vittra och l�rda samfund som inte h�r till n�got annat departement, stiftelser f�r �ndam�l som departementet eller myndighet som h�r till departementet ska tillgodose. 8 Milj�departementet 8.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller milj�balken, bl.a. fr�gor om naturv�rd, biologisk m�ngfald och skydd av naturen, vatten- och luftv�rd, vattenverksamhet, milj�farlig verksamhet, avfallshantering och kretsloppsfr�gor, kemikaliekontroll samt fr�gor om genteknik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, friluftsliv, milj�forskning, milj�fr�gor som kr�ver s�rskild samordning, avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner, handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska styrmedel, lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet och lagen (1976:997) om vattenf�rbund, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska unders�kningar, str�lskydd, k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, FN:s milj�program (UNEP), statliga investeringsbidrag f�r en ekologiskt h�llbar samh�llsutveckling och klimatinvesteringsprogram, geotekniska unders�kningar. 8.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller milj�balken, milj�skydd, milj�information, milj�styrning, allm�nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillg�ng till r�ttslig pr�vning i milj�fr�gor, s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, svensk-norsk vattenr�ttskonvention, gr�ns�lvs�verenskommelse mellan Sverige och Finland, utnyttjande av vattenkraft vid krig, 2019:122 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS vattenf�rbund, Sveriges ekonomiska zon, verksamhet i Antarktis, motorbr�nslen, avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner, handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska styrmedel, str�lskydd, k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, ansvar f�r radiologiska olyckor, statliga investeringsbidrag till klimatinvesteringsprogram, allm�nna vatten- och avloppsanl�ggningar. 8.3 Myndigheter m.fl. Naturv�rdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Stiftelsen Institutet f�r Vatten- och Luftv�rdsforskning, Stiftelsen f�r Milj�strategisk forskning, Stiftelsen f�r Internationella institutet f�r industriell milj�ekonomi vid Lunds universitet, Stockholms internationella milj�institut, Finsk-svenska gr�ns�lvskommissionen, Str�ls�kerhetsmyndigheten, de lokala s�kerhetsn�mnderna vid k�rntekniska anl�ggningar, K�rnavfallsfonden, K�rnavfallsr�det, Forskningsr�det f�r milj�, areella n�ringar och samh�llsbyggande, Statens geotekniska institut. 9 N�ringsdepartementet 9.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller de allm�nna riktlinjerna f�r n�ringspolitiken och andra �vergripande n�ringspolitiska fr�gor, tillst�nd enligt 2 a � andra stycket och 9 � lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m.m., tillst�nd enligt 4 � lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intresse- grupperingar, FN:s organisation f�r industriell utveckling (UNIDO), fr�gor om f�retag som ber�r allm�nna utvecklingsbetingelser m.m., i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement, n�ringsfrihet, konkurrens- och marknadsfr�gor, offentligt st�d till n�ringslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, �tg�rder f�r att f�renkla f�r f�retagen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, milj�- och klimatteknik, regional tillv�xtpolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, och samordning av s�dana �renden, kommersiell service i gles- och landsbygder, Europeiska unionens sammanh�llningspolitik och strukturfonder samt fr�gor som r�r regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, industriell design, mineralfr�gor, geologisk unders�kning, 2019:122 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS behovsmotiverad forskning och utveckling samt utveckling av innovationssystem, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, m�tteknisk verksamhet, m�tt och vikt, �delmetallkontroll, patent, skydd f�r varum�rken och m�nster, turism, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, kooperativa fr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, jordbruket och tr�dg�rdsn�ringen, beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning, uts�deskontroll, v�xtskydd, v�xtf�r�dling, v�xtf�r�dlarr�tt, husdjursavel, djurens h�lso- och sjukv�rd, djurskydd, foder, livsmedelskontroll, veterin�rv�sendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskev�rden, renn�ringen, anv�ndning av avgifter enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet eller motsvarande �ldre best�mmelser n�r det g�ller bygdeavgifter till fr�mjande av renn�ringen och fiskeavgifter, h�gskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i �vrigt avseende areella n�ringar, landsbygd och livsmedel, jakt och viltv�rd, skogsbruk, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), fr�gor inom ramen f�r Europeiska unionens r�dsarbetsgrupp f�r r�varor (PROBA), statens f�retags�gande som st�ller krav p� en enhetlig �garpolitik. 9.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller mineralhantering, kontinentalsockeln, sand-, grus- och stent�kt inom vissa allm�nna vattenomr�den, konkurrensf�rh�llanden i n�ringsverksamhet, offentligt st�d till n�ringslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, n�ringsfrihet, �tg�rder f�r att f�renkla f�r f�retagen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, n�ringspolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, regionala tillv�xtfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, Europeiska unionens sammanh�llningspolitik och strukturfonder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, regionala utvecklingsbolag, m�tt, vikt, �delmetallkontroll, auktorisation av patentombud, utl�ndska filialer, marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd f�r beteckningar p� jordbruksprodukter och livsmedel, milj�- och strukturst�d till jordbruk, ekologisk odling, sk�tsel av jordbruksmark, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, sambruksf�reningar, �gofred, f�rv�rv av jordbruksfastigheter, i den m�n �renden om s�dana f�rv�rv inte h�r till n�got annat departement, beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning, uts�deskontroll, v�xtskydd, husdjurskontroll, djursjukdomar, djurskydd, 2019:122 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS foder, livsmedel, veterin�rernas yrkesut�vning, r�tt till fiske, bevarande och f�rvaltning av fiskresurserna, struktur�tg�rder f�r fiskerin�ringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, renn�ring, indragning av str��ngar, jakt och viltv�rd, skogsbruk, virkesm�tning, allm�nningar, kronotorp. 9.3 Myndigheter m.fl. Konkurrensverket, Sveriges geologiska unders�kning, Patent- och registreringsverket, Patentombudsn�mnden, Bolagsverket, Kungl. Ingenj�rsvetenskapsakademien, Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industrifonden, Verket f�r innovationssystem, Tillv�xtverket, Myndigheten f�r tillv�xtpolitiska utv�rderingar och analyser, Lantbruksr�d, lantbruksattach�er, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterin�rorganisationen, regionala djurf�rs�ks- etiska n�mnderna, Centrala djurf�rs�ksetiska n�mnden, Ansvarsn�mnden f�r djurens h�lso- och sjukv�rd, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterin�rmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, besiktningsveterin�rorganisationen, Stiftelsen JTI Institutet f�r jordbruks- och milj�teknik, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska FAO-kommitt�n, Styrelsen f�r samefonden, Svenska skeppshypotekskassan, av staten helt eller delvis �gda bolag som inte h�r till n�got annat departement. 10 Kulturdepartementet 10.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller ers�ttningar och bidrag till konstn�rer, scenkonst, bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter, musik- och kulturskoleverksamhet, arkitektur, form, design och bildkonst, bidrag till icke-statliga kulturlokaler, bidrag till konstn�rlig gestaltning, hemsl�jd, arkiv, kulturmilj�, museer, film och videogram, dagspress, radio och television, st�d till regional kulturverksamhet, nya medietj�nster, insatser mot skadlig mediep�verkan, svenska spr�ket, 2019:122 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS internationellt kulturellt samarbete, allt i den m�n ovann�mnda �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rl�ngning av fideikommiss eller inl�sen av fideikommissegendom av kulturhistoriska sk�l, samordning och utveckling av ungdomspolitiska fr�gor, samordning och utveckling av allm�nna fr�gor om det civila samh�llets villkor, samordning av statsbidrag till det civila samh�llets organisationer, bidrag till och allm�nna fr�gor om allm�nna samlingslokaler, allm�nna val och fr�gor om valdeltagande, f�rtroendevaldas villkor, medborgarnas inflytande och delaktighet i demokratiska processer, demokratisk medvetenhet och arbete f�r att v�rna demokratin mot extremistiska ideologier, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samt samordning och utveckling av s�dana fr�gor, det samiska folkets spr�k och kultur, trossamfund, begravningsv�sendet, idrott. 10.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller arkivfr�gor, kulturmilj�fr�gor, �ldersgr�nser f�r film som ska visas offentligt, radio och television med undantag av lagstiftning om missbruk av yttrandefriheten, svenska spr�ket, bibliotek, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, museifr�gor, f�rdelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet, nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, det samiska folkets spr�k och kultur, trossamfund, begravningsv�sendet, idrott. 10.3 Myndigheter m.fl. Statens kulturr�d, Myndigheten f�r kulturanalys, Konstn�rsn�mnden, Styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond, Riksteatern, regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, Kungl. Musikaliska Akademien, Statens konstr�d, Kungl. Akademien f�r de fria konsterna, N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor, Riksarkivet, Institutet f�r spr�k och folkminnen, Riksantikvarie�mbetet, Statens historiska museer, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Nationalmuseum, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens f�rsvarshistoriska museer, Statens museer f�r v�rldskultur, Statens centrum f�r arkitektur och design, 2019:122 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS Statens musikverk, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Arbetets museum, regionala museer, �vriga museer som inte h�r till n�got annat departement, Statens medier�d, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, stiftelser med kulturella �ndam�l som departementet eller myndighet som h�r till departementet ska tillgodose, Myndigheten f�r ungdoms- och civilsamh�llesfr�gor, Myndigheten f�r tillg�ngliga medier, Myndigheten f�r press, radio och tv, Forum f�r levande historia, Valmyndigheten, Sametinget, Myndigheten f�r st�d till trossamfund, Kungliga Operan Aktiebolag, Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Voksen�sen A/S. 11 Arbetsmarknadsdepartementet 11.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitiska program och andra arbetsmarknads- politiska fr�gor, arbetsl�shetsers�ttning, arbetsanpassning, arbetslivsinriktad rehabilitering och andra arbetsmarknads- politiska fr�gor som g�ller personer med funktionsneds�ttning som medf�r nedsatt arbetsf�rm�ga, statlig l�negaranti vid konkurs, arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, arbetsr�tt och andra arbetslivsfr�gor f�r arbetsmarknaden i dess helhet, utom s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om offentlig anst�llning, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Europeiska sociala stadgan, utveckling inom arbetslivsomr�det, Europeiska unionens sammanh�llningspolitik avseende Europeiska socialfonden inom Europeiska unionens strukturfonder, samordning och utveckling av fr�gor om utrikes f�ddas etablering i det svenska samh�llet och andra fr�gor som r�r utrikes f�ddas delaktighet i arbets- och samh�llslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bos�ttning och kommunmottagande av vissa nyanl�nda invandrare, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, �vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samordning och utveckling av fr�gor f�r att minska och motverka segregation p� nationell, regional och lokal niv�, samordning och utveckling av fr�gor om de m�nskliga r�ttigheterna p� nationell niv�, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsneds�ttning, sexuell l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, rasism och liknande former av fientlighet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, fr�gor p� nationell niv� om situationen f�r homo-, bi- och transsexuella och personer med k�ns�verskridande identitet eller uttryck, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samt samordning och utveckling av s�dana fr�gor, 2019:122 </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r barnets r�ttigheter och andra barnfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samordning och utveckling av j�mst�lldhetspolitiska fr�gor. 11.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitik, arbetsl�shetsers�ttning, arbetsanpassning, arbetslivsinriktad rehabilitering och andra arbetsmarknadspolitiska fr�gor som g�ller personer med funktionsneds�ttning som medf�r nedsatt arbetsf�rm�ga, statlig l�negaranti vid konkurs, arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rhandlingar, kollektivavtal, facklig verksamhet, medbest�mmande, styrelserepresentation f�r de anst�llda och andra fr�gor om kollektiv arbetsr�tt, anst�llningsskydd, ledighet fr�n anst�llning, semester och andra fr�gor om enskilda anst�llningsavtal, utom s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om offentlig anst�llning, arbetstagares uppfinningar, arbetstvister, Europeiska unionens sammanh�llningspolitik avseende Europeiska socialfonden inom Europeiska unionens strukturfonder, utrikes f�ddas etablering i det svenska samh�llet och andra fr�gor som r�r utrikes f�ddas delaktighet i arbets- och samh�llslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bos�ttning och kommunmottagande av vissa nyanl�nda invandrare, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, �vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsneds�ttning, sexuell l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r barnets r�ttigheter och andra barnfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement. 11.3 Myndigheter m.fl. R�det f�r Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-r�det), Arbetsf�rmedlingen, Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, Arbetsmilj�verket, Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet, Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar, N�mnden f�r styrelserepresentationsfr�gor, ILO-kommitt�n, Institutet f�r arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utv�rdering, Inspektionen f�r arbetsl�shetsf�rs�kringen, Myndigheten f�r arbetsmilj�kunskap, Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen, N�mnden mot diskriminering, Barnombudsmannen, J�mst�lldhetsmyndigheten. 2019:122 </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 12 Infrastrukturdepartementet 12.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbanor samt j�rnv�gs-, sp�rv�gs- och tunnelbanetrafik, v�gar och v�gtrafik, fordons utrustning och beskaffenhet, f�rarbeh�righet, kollektivtrafik och f�rdtj�nst, tillg�ng till transporter f�r personer med funktionshinder, upphandling av persontrafik, �verlastavgift, farleder, kanaler och hamnar samt sj�fart, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot vattenf�rorening fr�n fartyg, bef�l p� handelsfartyg och fiskefartyg, sj�karteverksamhet, lotsning, flyg- och sj�r�ddning, statens isbrytarverksamhet och, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, anst�llning och m�nstring av sj�m�n, V�rldssj�fartsuniversitetet, flygplatser, luftfart, marktj�nster p� flygplatser, l�ngsiktig infrastrukturplanering f�r v�gtrafik, j�rnv�gstrafik, sj�fart och luftfart, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, forskning och innovation inom transportomr�det, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, mark och byggnader f�r Trafikverket, Sj�fartsverket och Luftfartsverket, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det, �vergripande fr�gor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig f�rvaltning, infrastruktur f�r informationsteknik (it), elektronisk kommunikation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, postkommunikation, distribution av radioprogram, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel f�r energitillf�rsel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, energianv�ndning och energieffektivisering, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, forskning och innovation inom energiomr�det, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, kommunal energiplanering, s�kerhet inom elenergiomr�det, beredskap inom energiomr�det, el-, gas- och fj�rrv�rmemarknadernas funktion, energi i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, damms�kerhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement. 12.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbana samt j�rnv�gs-, sp�rv�gs- och tunnelbanetrafik, v�gar och v�gtrafik, v�gavgifter, sj�fart, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot vattenf�rorening fr�n fartyg, flygplatser, luftfart, marktj�nster p� flygplatser, utredning av olyckor, arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det, �vergripande fr�gor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig f�rvaltning, 2019:122 </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS elektronisk kommunikation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, postkommunikation, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel f�r energitillf�rsel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, el-, gas- och fj�rrv�rmemarknadernas funktion, elektriska anl�ggningar, andra anl�ggningar f�r energi�ndam�l eller energi i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement. Lagstiftning av civillags natur i transportr�ttsliga fr�gor liksom lagen (1951:649) om straff f�r vissa trafikbrott h�r dock till Justitiedepartementet. 12.3 Myndigheter m.fl. Trafikverket, Statens v�g- och transportforskningsinstitut, Sj�fartsverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Post- och telestyrelsen, Myndigheten f�r digital f�rvaltning, Oljekrisn�mnden, Aff�rsverket svenska kraftn�t, Els�kerhetsverket, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen. 2019:122 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning

om �ndring i f�rordningen (1996:1515) med instruktion

f�r Regeringskansliet

Utf�rdad den 14 mars 2019

Regeringen f�reskriver att 2 � och bilagan till f�rordningen (1996:1515)
med instruktion f�r Regeringskansliet1 ska ha f�ljande lydelse.

2 � I Regeringskansliet ing�r

Statsr�dsberedningen (SB),
Justitiedepartementet (Ju),
Utrikesdepartementet (UD),
F�rsvarsdepartementet (F�),
Socialdepartementet (S),
Finansdepartementet (Fi),
Utbildningsdepartementet (U),
Milj�departementet (M),
N�ringsdepartementet (N),
Kulturdepartementet (Ku),
Arbetsmarknadsdepartementet (A),
Infrastrukturdepartementet (I), och
Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning (FA).
Vad som s�gs i denna f�rordning om departement g�ller ocks�

Statsr�dsberedningen och f�rvaltningsavdelningen, om n�got annat inte
framg�r av sammanhanget.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 april 2019.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

Charlotte Kugelberg
(Statsr�dsberedningen)

1 F�rordningen omtryckt 2014:1460.

SFS

2019:122

Publicerad
den

15 mars 2019

SFS

Bilaga2

Statsr�dsberedningen

1.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

regeringen, Regeringskansliet,

kommitt�v�sendet,

europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, med undantag av fr�gor

om Europeiska unionens utvidgning,

�renden vid Europeiska kommissionen och Eftas �vervakningsmyndighet, m�l

vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta-domstolen samt

�renden som r�r verksamheten vid dessa domstolar,

anv�ndningen av de flygplan som staten anskaffat f�r statschefens och den

h�gsta civila och milit�ra ledningens resor.

1.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, inklusive �ndringar i

Europeiska unionens f�rdrag, med undantag av fr�gor om Europeiska unionens

utvidgning.

1.3 Myndigheter m.fl.

Svenska institutet f�r europapolitiska studier,

Harpsundsn�mnden.

Justitiedepartementet

2.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

riksdagen med undantag av �renden om Utrikesn�mnden,

grundlagarna,

rikets vapen och flagga,

vallagen (2005:837), folkomr�stningslagen (1979:369),

lagen (1991:1559) med f�reskrifter p� tryckfrihetsf�rordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens omr�den,

rikets judiciella indelning och, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement, domstolsv�sendet,

arrenden�mnderna, hyresn�mnderna,

r�ttshj�lp,

dispasch�rverksamhet,

fastighetsregistreringen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

Sveriges advokatsamfund,

�klagarv�sendet,

polisen,

allm�n ordning och s�kerhet, allm�nna sammankomster,

�tal f�r brott, f�rordnande av domstol,

utl�mning och �verl�mnande f�r brott, internationell r�ttslig hj�lp i brottm�l,

internationellt samarbete r�rande lagf�ring f�r brott,

kriminalv�rd,

internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom,

fideikommissf�rfattningar, dock inte f�rl�ngning av fideikommiss eller inl�sen

av fideikommissegendom av kulturhistoriska sk�l,

permutationslagen (1972:205), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

n�d i brottm�l, abolition,

2 Senaste lydelse 2018:741.

2019:122

SFS

det r�ttsmedicinska och det r�ttspsykiatriska unders�kningsv�sendet,

lagen (1971:796) om internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande adoption, lagen

(1904:26 s. 1) om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap och

f�rmynderskap, f�rordningen (1931:429) om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden

r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap, lagen (1988:1321) om nordiska

r�ttsf�rh�llanden r�rande f�rvaltarskap enligt f�r�ldrabalken m.m.,

europabolag, aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag och ekonomiska f�reningar,

i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, stiftelselagen

(1994:1220), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

befolkningsskydd, skydd mot olyckor, sj��vervakning och milj�r�ddningstj�nst,

allt i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

utredningar av luft- och sj�fartsolyckor, olyckor med sp�rbunden trafik, andra

allvarliga olyckor samt olyckor i milit�r verksamhet, allt i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

psykologiskt f�rsvar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

kommunernas beredskap, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

transport av farligt gods, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

samordning av samh�llets krisberedskap inklusive civilt f�rsvar, i den m�n

s�dana �renden inte r�r f�rsvarets milit�ra f�rm�ga,

brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

informationss�kerhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

vapenlagen (1996:67),

passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndighet inom riket,

flyktingar, mottagande av asyls�kande och utl�nningars r�tt att vistas i landet, i

den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

svenskt medborgarskap.

2.2 Lagstiftnings�renden

1. Lagstiftnings�renden som g�ller

grundlagarna, riksdagsordningen, andra konstitutionella �mnen, allm�nt

f�rvaltningsr�ttsliga �mnen, statligt partist�d.

2. Lagstiftnings�renden som inte h�r till n�got annat departement och som g�ller

�mnen som avses i 8 kap. 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 regeringsformen, process-

r�ttsliga �mnen.

3. Lagstiftnings�renden som g�ller

revisorer och revisionsbolag,

samordning av samh�llets krisberedskap inklusive civilt f�rsvar, i den m�n

s�dana �renden inte r�r f�rsvarets milit�ra f�rm�ga,

befolkningsskydd, skydd mot olyckor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

f�rfogande, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

ransonering, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

kommunernas och landstingens beredskap, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

Kustbevakningens medverkan i polisi�r �vervakning,

transport av farligt gods, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

spr�ng�mnesprekursorer,

utl�nningars r�tt att vistas i landet,

mottagande av asyls�kande m.fl.,

svenskt medborgarskap.

2019:122

SFS

2.3 Myndigheter m.fl.

H�gsta domstolen, hovr�tterna, tingsr�tterna,

H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna, f�rvaltningsr�tterna,

Lagr�det,

Justitiekanslern,

arrenden�mnderna, hyresn�mnderna,

Domstolsverket, Domarn�mnden, Notarien�mnden,

R�ttshj�lpsn�mnden, R�ttshj�lpsmyndigheten,

�klagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten,

Polismyndigheten, S�kerhetspolisen,

S�kerhets- och integritetsskyddsn�mnden,

Kriminalv�rden,

�vervakningsn�mnderna,

Brottsf�rebyggande r�det,

Brottsoffermyndigheten,

R�ttsmedicinalverket,

Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap,

Kustbevakningen,

Statens haverikommission,

Stiftelsen G�ll�fsta utbildningscentrum,

Fideikommissn�mnden,

Genteknikn�mnden,

Revisorsinspektionen,

Migrationsverket,

Datainspektionen,

Trafikskaden�mnden,

Stiftelsen f�r r�ttsinformation.

Utrikesdepartementet

3.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mellanfolkliga

organisationer,

rikets gr�nser,

Utrikesn�mnden,

svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella

organisationer,

utl�ndska beskickningar och konsulat i Sverige samt s�dana organ eller

organisationer som avses i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

svenska medborgares r�tt och b�sta i fr�mmande l�nder, i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

lagen (2003:491) om konsul�rt ekonomiskt bist�nd och lagen (2010:813) om

konsul�ra katastrofinsatser,

m�l vid den europeiska domstolen f�r de m�nskliga r�ttigheterna,

klagom�l mot Sverige inf�r andra internationella organ f�r �vervakning av

efterlevnaden av konventioner som r�r m�nskliga r�ttigheter,

m�l och �renden inf�r �vriga internationella domstolar d�r Sverige �r part,

utseende av svenska ledam�ter i internationella domstolar och i andra

internationella organ f�r �vervakning av efterlevnaden av konventioner som r�r

m�nskliga r�ttigheter,

passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndigheter i utlandet samt n�r det

g�ller diplomatpass och tj�nstepass,

viseringar och uppeh�llstillst�nd enligt 3 kap. 5 � respektive 5 kap. 20 � tredje

stycket utl�nningslagen (2005:716) och 3 kap. 12 � utl�nningsf�rordningen

(2006:97),

information om Sverige i utlandet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

samordning av fr�gor som r�r genomf�randet av politiken om global utveckling,

2019:122

SFS

internationellt utvecklingssamarbete,

samarbete som avser st�d till l�nderna i Central- och �steuropa,

regionala utvecklingsbanker, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

V�rldsbanksgruppen, s�vitt �rendena r�r utvecklingspolitiska aspekter av

V�rldsbankens agerande,

nordiska samarbetsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

utrikeshandel och handelspolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisationen

(WTO),

internationella tull- och handelsf�rhandlingar,

befrielse fr�n tull,

Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt

Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,

vissa internationella handels- och r�varufr�gor, i den m�n s�dana �renden inte

h�r till n�got annat departement,

f�rbud mot tillverkning och utf�rsel av krigsmateriel m.m.,

exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r

anv�ndning,

multinationella f�retag och internationella investeringar,

fr�mjande av utl�ndska investeringar i Sverige,

allm�nna fr�gor om teknisk provning och kontroll samt standardisering,

genomf�randet av Europeiska unionens inre marknad, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

exportfr�mjande �tg�rder,

statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier,

internationella �verenskommelser om allm�nna villkor f�r exportkrediter,

handelskamrar.

3.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

rikets gr�nser,

Utrikesn�mnden,

immunitet och privilegier,

konsul�rt ekonomiskt bist�nd, konsul�ra katastrofinsatser,

europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

utrikeshandel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

det europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES), i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisationen

(WTO),

befrielse fr�n tull,

vissa internationella sanktioner,

kontroll �ver tillverkningen av krigsmateriel och f�rbud mot utf�rsel av

krigsmateriel m.m.,

exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r

anv�ndning,

obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

genomf�randet av Europeiska unionens inre marknad, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

exportfr�mjande �tg�rder,

statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier,

auktorisation av handelskamrar.

2019:122

SFS

3.3 Myndigheter m.fl.

Svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella

organisationer,

Svenska institutet i Alexandria,

Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd,

Folke Bernadotteakademin,

Styrelsen f�r internationellt utvecklingssamarbete (Sida),

Nordiska Afrikainstitutet,

Svenska institutet,

Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI),

Inspektionen f�r strategiska produkter,

Stiftelsen �stekonomiska Institutet,

Institutet f�r Japanstudier,

Styrelsen f�r ackreditering och teknisk kontroll,

Sveriges Standardiseringsf�rbund,

Kommerskollegium,

Exportkreditn�mnden,

Sveriges export- och investeringsr�d,

handelssekreterare,

auktoriserade handelskamrar,

A/O Sweden House.

F�rsvarsdepartementet

4.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

det milit�ra f�rsvaret,

samordning mellan det milit�ra f�rsvaret och det civila f�rsvaret inom ramen f�r

totalf�rsvar,

fr�gor h�rande till officersutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

bi- och multilateralt f�rsvars- och materielsamarbete,

tilltr�de till Sveriges territorium,

tillst�nd f�r �rlogsbes�k, flygning med milit�ra luftfartyg och tj�nstg�ring

utomlands,

lagen (2014:341) om beslut i s�rskilda regerings�renden,

�taganden inom Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE)

enligt Wiendokumentet om f�rtroende- och s�kerhetsskapande �tg�rder den

30 november 2011, dokumentet om global informationsl�mning den 28 november

1994, dokumentet om uppf�randekoden den 3 december 1994 och f�rdraget om

observationsflygningar den 24 mars 1992, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

Utrikesdepartementet,

Europeiska f�rsvarsbyr�n (EDA),

f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet,

signalskydd,

totalf�rsvarsplikt,

frivillig verksamhet f�r st�d �t totalf�rsvaret, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

sj��vervakning, olyckor i milit�r verksamhet, psykologiskt f�rsvar,

kommunernas beredskap, transport av farligt gods och brandfarliga och explosiva

varor, allt i den m�n s�dana �renden r�r f�rsvarets milit�ra f�rm�ga.

4.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

h�jd beredskap,

totalf�rsvarsplikt,

samordning mellan det milit�ra f�rsvaret och det civila f�rsvaret inom ramen f�r

totalf�rsvar,

2019:122

SFS

F�rsvarsmaktens personal, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

s�ndande av v�pnad styrka utomlands,

lagen (2014:341) om beslut i s�rskilda regerings�renden,

f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet,

skydd f�r samh�llsviktig verksamhet och geografisk information,

gr�ns�vervakning i krig,

f�rfogande, ransonering, kommunernas och landstingens beredskap, transport av

farligt gods och brandfarliga och explosiva varor, allt i den m�n s�dana �renden r�r

f�rsvarets milit�ra f�rm�ga.

4.3 Myndigheter m.fl.

F�rsvarsmakten,

F�rsvarets materielverk,

F�rsvarets radioanstalt,

Totalf�rsvarets forskningsinstitut,

Totalf�rsvarets rekryteringsmyndighet,

Statens inspektion f�r f�rsvarsunderr�ttelseverksamheten,

F�rsvarsunderr�ttelsedomstolen,

Granskningsn�mnden f�r f�rsvarsuppfinningar,

Rikshemv�rnsr�det,

Riksv�rderingsn�mnden,

Delegationen f�r folkr�ttslig granskning av vapenprojekt,

Totalf�rsvarets folkr�ttsr�d,

Nationella upplysningsbyr�n enligt Gen�vekonventionerna,

organisationer f�r frivillig f�rsvarsverksamhet,

Krigsvetenskapsakademien,

�rlogsmannas�llskapet,

s�dana stiftelser f�r v�lg�rande �ndam�l som h�r till F�rsvarsmakten.

Socialdepartementet

5.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

sjukf�rs�kring,

arbetsskadef�rs�kring och statligt personskadeskydd,

sjukl�n,

ers�ttning f�r n�rst�endev�rd,

allm�n �lderspensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�kring,

premiepensionssystemet,

frivillig pensionsf�rs�kring,

�ldref�rs�rjningsst�d,

ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn,

internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

bostadsbidrag,

bostadstill�gg,

boendetill�gg,

bostadsanpassningsbidrag,

socialtj�nst, innefattande omsorger om barn och ungdom, �ldreomsorg, omsorg

om funktionshindrade, missbrukarv�rd samt annat socialt bist�nd,

samordning av funktionshinderspolitiken,

h�lso- och sjukv�rd eller annan medicinsk verksamhet,

habilitering,

hj�lpmedelsf�rs�rjning,

tandv�rd,

h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning,

l�kemedel, medicintekniska produkter och kosmetika,

apoteksv�sendet,

st�d och service till vissa funktionshindrade,

2019:122

SFS

assistansers�ttning,

handikappers�ttning och v�rdbidrag,

bilst�d till personer med funktionshinder,

Allm�nna arvsfonden,

samordning av folkh�lsopolitiken,

fr�mjande av h�lsa och f�rebyggande av oh�lsa,

alkohol, tobak, narkotika, dopning och dopningsmedel, f�rbud mot vissa

h�lsofarliga varor,

h�lsoskydd,

smittskydd,

sociala och medicinska fr�gor i �vrigt som inte h�r till n�got annat departement,

f�rh�llandet till V�rldsh�lsoorganisationen (WHO).

5.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

sjukf�rs�kring,

arbetsskadef�rs�kring och statligt personskadeskydd,

sjukl�n,

ers�ttning f�r n�rst�endev�rd,

allm�n �lderspensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�kring,

premiepensionssystemet,

frivillig pensionsf�rs�kring,

�ldref�rs�rjningsst�d,

ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn,

internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

bostadsbidrag,

bostadstill�gg,

boendetill�gg,

bostadsanpassningsbidrag,

socialtj�nst, innefattande omsorger om barn och ungdom, �ldreomsorg, omsorg

om funktionshindrade, missbrukarv�rd samt annat socialt bist�nd,

samordning av funktionshinderspolitiken,

h�lso- och sjukv�rd eller annan medicinsk verksamhet,

habilitering,

hj�lpmedelsf�rs�rjning,

tandv�rd,

h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning,

l�kemedel, medicintekniska produkter och kosmetika,

apoteksv�sendet,

st�d och service till vissa funktionshindrade,

assistansers�ttning,

handikappers�ttning och v�rdbidrag,

bilst�d till personer med funktionshinder,

Allm�nna arvsfonden med undantag av s�dana fr�gor som regleras i

�rvdabalken,

samordning av folkh�lsopolitiken,

alkohol och tobak, med undantag av s�dana fr�gor som regleras i tull- och

skattelagstiftningen, narkotika med undantag av narkotikastrafflagstiftningen,

dopning och dopningsmedel, f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor,

smittskydd.

5.3 Myndigheter m.fl.

F�rs�kringskassan,

Socialstyrelsen,

Inspektionen f�r v�rd och omsorg,

L�kemedelsverket,

H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd,

Folkh�lsomyndigheten,

Myndigheten f�r v�rd- och omsorgsanalys,

2019:122

SFS

Statens beredning f�r medicinsk och social utv�rdering,

Provinsiall�karstiftelsen,

Statens institutionsstyrelse,

Myndigheten f�r delaktighet,

Myndigheten f�r familjer�tt och f�r�ldraskapsst�d,

Forskningsr�det f�r h�lsa, arbetsliv och v�lf�rd,

Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring,

Alkoholsortimentsn�mnden,

Arvsfondsdelegationen,

Tandv�rds- och l�kemedelsf�rm�nsverket,

Inspektionen f�r socialf�rs�kringen,

Pensionsmyndigheten,

E-h�lsomyndigheten,

Apotek Produktion & Laboratorier AB,

Systembolaget Aktiebolag.

Finansdepartementet

6.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

de allm�nna riktlinjerna f�r den ekonomiska politiken och den principiella

inriktningen av finanspolitiska �tg�rder,

�vergripande valutapolitiska beslut,

prisreglering, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

budgetregleringen samt den allm�nna f�rvaltningen och redovisningen av

statsmedlen,

ekonomisk styrning,

statens uppl�ning och statsskuldsf�rvaltning,

f�rvaltning av statliga l�n och aktier samt fonder och fonderade medel, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

myndigheternas �rsredovisningar, del�rsrapporter och budgetunderlag,

statlig revision,

internationellt ekonomiskt samarbete, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

V�rldsbanksgruppen,

Europar�dets

utvecklingsbank,

Europeiska

investeringsbanken, Europeiska banken f�r �teruppbyggnad och utveckling,

Internationella valutafonden, Asiatiska banken f�r infrastrukturinvesteringar,

Nordiska investeringsbanken och Parisklubben, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

beskattningen,

socialavgifter och allm�n pensionsavgift,

Kronofogdemyndigheten,

folkbokf�ringen,

tullv�sendet,

avgifter, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet och �vergripande

fr�gor om finansieringsprincipen,

finansiella f�retag, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

krigsf�rs�kring, krigsskadeers�ttning,

k�p och f�rs�ljning av statens mark och byggnader, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

f�rvaltning av statens mark, byggnader och egendom i �vrigt, i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

spel om pengar eller pengars v�rde,

kommunal ekonomi,

allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r

kommunalekonomisk utj�mning,

kungliga hov- och slottsstaten,

statistik,

Sveriges indelning i kommuner och landsting,

kommuner, landsting, kommunalf�rbund,

2019:122

SFS

�vergripande l�nepolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen,

offentlig upphandling, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

l�nsstyrelserna,

l�nsindelningen,

allm�nna fr�gor om statsf�rvaltningen,

�vergripande fr�gor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet

samt effektivisering inom statsf�rvaltningen,

statlig lokalf�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

arbets- och anst�llningsvillkor i offentlig anst�llning,

personalpolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen,

samh�llsinformation,

marknadsf�ring,

konsumentinformation,

konsumentinflytande

standardiseringsarbetet, resegarantier, produkts�kerhet samt konsumentskydd och

konsumentpolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat

departement,

bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

bostadsfinansiering,

allm�nnyttiga kommunala bostadsaktiebolag,

markanv�ndning och bebyggelse, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

tillst�nd till expropriation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

lantm�teriet, landskaps- och fastighetsinformation,

byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

byggforskning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

FN:s program f�r boende- och bebyggelsefr�gor (UN HABITAT),

stadsmilj�avtal,

stadsutveckling.

6.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

statliga och kommunala skatter,

socialavgifter och allm�n pensionsavgift,

statens uppl�ning och skuldf�rvaltning,

statsbudgeten,

statlig revision,

skattef�rfarandet, indrivning och folkbokf�ring,

tullagstiftning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

Tullverkets kontroller av inf�rsel eller utf�rsel av varor, i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

straff f�r brott mot skatte- och tullagstiftningarna,

f�rm�nsr�tt f�r skattefordringar,

preskription av skattefordringar,

det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet och �vergripande

fr�gor om finansieringsprincipen,

finansmarknaden,

allm�nna pensionsfonderna,

prisreglering,

kontof�ring av finansiella instrument,

n�ringsr�ttslig reglering av finansiella f�retag och beredskapslagstiftning f�r

dessa f�retag,

ins�ttningsgaranti och investerarskydd,

penningtv�tt,

Riksbanken,

spel om pengar eller pengars v�rde,

lagstiftning om anordnande av visst automatspel,

kommunal ekonomi,

2019:122

SFS

allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r

kommunalekonomisk utj�mning,

statistik,

Sveriges indelning i kommuner och landsting,

kommuner, landsting, kommunalf�rbund,

offentlig upphandling,

l�nsstyrelserna,

�ndrad regional ansvarsf�rdelning,

arbetstagare i offentliga anst�llningar,

statligt st�d vid korttidsarbete,

marknadsf�ring, konsumentinformation, konsumentinflytande i

standardiseringsarbetet, resegarantier, produkts�kerhet samt konsumentskydd och

konsumentpolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got

annat departement,

bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

allm�nnyttiga kommunala bostadsaktiebolag,

planl�ggning, markanv�ndning och bebyggelse,

byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

f�rdigst�llandeskydd.

6.3 Myndigheter m.fl.

Riksg�ldskontoret,

Tullverket,

Finansinspektionen,

Ekonomistyrningsverket,

Krigsf�rs�kringsn�mnden,

Skatteverket,

Forskarskatten�mnden,

Skatter�ttsn�mnden,

Kronofogdemyndigheten,

Konjunkturinstitutet,

Finanspolitiska r�det,

allm�nna pensionsfonderna,

Styrelsen f�r sparbankernas s�kerhetskassa,

Spelinspektionen,

Bokf�ringsn�mnden,

Kammarkollegiet,

Statens skaderegleringsn�mnd,

Statistiska centralbyr�n,

Arbetsgivarverket,

l�nsstyrelserna,

Statskontoret,

Statens �verklaganden�mnd,

Statens ansvarsn�mnd,

Offentliga sektorns s�rskilda n�mnd,

Trygghetsstiftelsen,

Statens tj�nstepensionsverk,

Statens tj�nstepensions- och grupplivn�mnd,

Skiljen�mnden i vissa trygghetsfr�gor,

Statens servicecenter,

Upphandlingsmyndigheten,

Stipendiestiftelsen f�r studier av japanskt n�ringsliv,

Statens fastighetsverk,

Fortifikationsverket,

Konsumentverket med Konsumentombudsmannen,

2019:122

SFS

Allm�nna reklamationsn�mnden,

Fastighetsm�klarinspektionen,

Boverket,

Lantm�teriet,

Milj�m�rkning Sverige AB.

Utbildningsdepartementet

7.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildningsformer samt annan

pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning inom skolv�sendet,

uppdragsutbildning inom skolv�sendet,

satsningar inom ramen f�r den nationella samlingen f�r l�raryrket,

folkbildningsfr�gor,

utbildning inom yrkesh�gskolan och andra utbildningar som Myndigheten f�r

yrkesh�gskolan har tillsyn �ver,

h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

uppdragsutbildning vid universitet och h�gskolor,

europeisk forskningsinfrastruktur, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

forskning och vetenskaplig verksamhet i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte

h�r till n�got annat departement,

�vergripande forskningspolitiska fr�gor,

rymdverksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

studiest�d och andra studiesociala fr�gor,

upprustning av skollokaler och utemilj�er vid skolor, f�rskolor och fritidshem,

�vergripande Unescofr�gor.

7.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildningsformer samt annan

pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning inom skolv�sendet,

uppdragsutbildning inom skolv�sendet,

utbildning inom yrkesh�gskolan,

h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

forskning som inte h�r till n�got annat departement,

studiest�d och andra studiesociala fr�gor,

pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

7.3 Myndigheter m.fl.

Statens skolverk,

Statens skolinspektion,

Specialpedagogiska skolmyndigheten,

Sameskolstyrelsen,

Skolv�sendets �verklaganden�mnd,

Skolforskningsinstitutet,

huvudm�n inom skolv�sendet,

enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r

utbildning inom skolv�sendet,

Myndigheten f�r yrkesh�gskolan,

Folkbildningsr�det,

Studief�rbundet SISU Idrottsutbildarna,

Universitetskanslers�mbetet,

Universitets- och h�gskoler�det,

�verklaganden�mnden f�r h�gskolan,

H�gskolans avskiljanden�mnd,

2019:122

SFS

statliga universitet och h�gskolor, som inte h�r till n�got annat departement,

Kungl. biblioteket,

Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet,

Vetenskapsr�det,

Etikpr�vningsmyndigheten,

�verklaganden�mnden f�r etikpr�vning,

Polarforskningssekretariatet,

Rymdstyrelsen,

Institutet f�r rymdfysik,

Stiftelsen Institutet f�r framtidsstudier,

Kungl. Vetenskapsakademien,

Nobelstiftelsen,

Centrala studiest�dsn�mnden,

�verklaganden�mnden f�r studiest�d,

bolag knutna till universitet eller h�gskolor,

utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte h�r till n�got annat

departement,

akademier samt vittra och l�rda samfund som inte h�r till n�got annat

departement,

stiftelser f�r �ndam�l som departementet eller myndighet som h�r till

departementet ska tillgodose.

Milj�departementet

8.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

milj�balken, bl.a. fr�gor om naturv�rd, biologisk m�ngfald och skydd av naturen,

vatten- och luftv�rd, vattenverksamhet, milj�farlig verksamhet, avfallshantering

och kretsloppsfr�gor, kemikaliekontroll samt fr�gor om genteknik, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

friluftsliv,

milj�forskning,

milj�fr�gor som kr�ver s�rskild samordning,

avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner,

handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska

styrmedel,

lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet och lagen

(1976:997) om vattenf�rbund, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska unders�kningar,

str�lskydd,

k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

FN:s milj�program (UNEP),

statliga investeringsbidrag f�r en ekologiskt h�llbar samh�llsutveckling och

klimatinvesteringsprogram,

geotekniska unders�kningar.

8.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

milj�balken,

milj�skydd,

milj�information,

milj�styrning,

allm�nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillg�ng till r�ttslig pr�vning i

milj�fr�gor,

s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet,

svensk-norsk vattenr�ttskonvention,

gr�ns�lvs�verenskommelse mellan Sverige och Finland,

utnyttjande av vattenkraft vid krig,

2019:122

SFS

vattenf�rbund,

Sveriges ekonomiska zon,

verksamhet i Antarktis,

motorbr�nslen,

avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner,

handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska

styrmedel,

str�lskydd,

k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

ansvar f�r radiologiska olyckor,

statliga investeringsbidrag till klimatinvesteringsprogram,

allm�nna vatten- och avloppsanl�ggningar.

8.3 Myndigheter m.fl.

Naturv�rdsverket,

Kemikalieinspektionen,

Havs- och vattenmyndigheten,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Stiftelsen Institutet f�r Vatten- och Luftv�rdsforskning,

Stiftelsen f�r Milj�strategisk forskning,

Stiftelsen f�r Internationella institutet f�r industriell milj�ekonomi vid Lunds

universitet,

Stockholms internationella milj�institut,

Finsk-svenska gr�ns�lvskommissionen,

Str�ls�kerhetsmyndigheten,

de lokala s�kerhetsn�mnderna vid k�rntekniska anl�ggningar,

K�rnavfallsfonden,

K�rnavfallsr�det,

Forskningsr�det f�r milj�, areella n�ringar och samh�llsbyggande,

Statens geotekniska institut.

N�ringsdepartementet

9.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

de allm�nna riktlinjerna f�r n�ringspolitiken och andra �vergripande

n�ringspolitiska fr�gor,

tillst�nd enligt 2 a � andra stycket och 9 � lagen (1992:160) om utl�ndska filialer

m.m.,

tillst�nd enligt 4 � lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intresse-

grupperingar,

FN:s organisation f�r industriell utveckling (UNIDO),

fr�gor om f�retag som ber�r allm�nna utvecklingsbetingelser m.m., i den m�n

s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement,

n�ringsfrihet,

konkurrens- och marknadsfr�gor,

offentligt st�d till n�ringslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

�tg�rder f�r att f�renkla f�r f�retagen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

milj�- och klimatteknik,

regional tillv�xtpolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement, och samordning av s�dana �renden,

kommersiell service i gles- och landsbygder,

Europeiska unionens sammanh�llningspolitik och strukturfonder samt fr�gor

som r�r regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

industriell design,

mineralfr�gor, geologisk unders�kning,

2019:122

SFS

behovsmotiverad

forskning

och

utveckling

samt

utveckling

innovationssystem, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

m�tteknisk verksamhet,

m�tt och vikt, �delmetallkontroll,

patent, skydd f�r varum�rken och m�nster,

turism, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

kooperativa fr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

jordbruket och tr�dg�rdsn�ringen,

beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning,

uts�deskontroll, v�xtskydd, v�xtf�r�dling, v�xtf�r�dlarr�tt, husdjursavel,

djurens h�lso- och sjukv�rd, djurskydd,

foder,

livsmedelskontroll,

veterin�rv�sendet,

yrkesfisket, fritidsfisket, fiskev�rden,

renn�ringen,

anv�ndning av avgifter enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om

vattenverksamhet eller motsvarande �ldre best�mmelser n�r det g�ller

bygdeavgifter till fr�mjande av renn�ringen och fiskeavgifter,

h�gskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i �vrigt

avseende areella n�ringar, landsbygd och livsmedel,

jakt och viltv�rd,

skogsbruk,

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO),

fr�gor inom ramen f�r Europeiska unionens r�dsarbetsgrupp f�r r�varor

(PROBA),

statens f�retags�gande som st�ller krav p� en enhetlig �garpolitik.

9.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

mineralhantering, kontinentalsockeln, sand-, grus- och stent�kt inom vissa

allm�nna vattenomr�den,

konkurrensf�rh�llanden i n�ringsverksamhet,

offentligt st�d till n�ringslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

n�ringsfrihet,

�tg�rder f�r att f�renkla f�r f�retagen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

n�ringspolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

regionala tillv�xtfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

Europeiska unionens sammanh�llningspolitik och strukturfonder, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

regionala utvecklingsbolag,

m�tt, vikt, �delmetallkontroll,

auktorisation av patentombud,

utl�ndska filialer,

marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd f�r beteckningar p�

jordbruksprodukter och livsmedel, milj�- och strukturst�d till jordbruk, ekologisk

odling,

sk�tsel av jordbruksmark, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

sambruksf�reningar,

�gofred,

f�rv�rv av jordbruksfastigheter, i den m�n �renden om s�dana f�rv�rv inte h�r

till n�got annat departement,

beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning,

uts�deskontroll, v�xtskydd,

husdjurskontroll, djursjukdomar, djurskydd,

2019:122

SFS

foder,

livsmedel,

veterin�rernas yrkesut�vning,

r�tt till fiske, bevarande och f�rvaltning av fiskresurserna, struktur�tg�rder f�r

fiskerin�ringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter,

renn�ring,

indragning av str��ngar,

jakt och viltv�rd,

skogsbruk, virkesm�tning, allm�nningar, kronotorp.

9.3 Myndigheter m.fl.

Konkurrensverket,

Sveriges geologiska unders�kning,

Patent- och registreringsverket,

Patentombudsn�mnden,

Bolagsverket,

Kungl. Ingenj�rsvetenskapsakademien,

Stiftelsen Norrlandsfonden,

Stiftelsen Industrifonden,

Verket f�r innovationssystem,

Tillv�xtverket,

Myndigheten f�r tillv�xtpolitiska utv�rderingar och analyser,

Lantbruksr�d, lantbruksattach�er,

Skogsstyrelsen,

Statens jordbruksverk, distriktsveterin�rorganisationen, regionala djurf�rs�ks-

etiska n�mnderna,

Centrala djurf�rs�ksetiska n�mnden,

Ansvarsn�mnden f�r djurens h�lso- och sjukv�rd,

Sveriges lantbruksuniversitet,

Statens veterin�rmedicinska anstalt,

Livsmedelsverket, besiktningsveterin�rorganisationen,

Stiftelsen JTI Institutet f�r jordbruks- och milj�teknik,

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien,

Svenska FAO-kommitt�n,

Styrelsen f�r samefonden,

Svenska skeppshypotekskassan,

av staten helt eller delvis �gda bolag som inte h�r till n�got annat departement.

10 Kulturdepartementet

10.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

ers�ttningar och bidrag till konstn�rer,

scenkonst,

bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter,

musik- och kulturskoleverksamhet,

arkitektur, form, design och bildkonst,

bidrag till icke-statliga kulturlokaler,

bidrag till konstn�rlig gestaltning,

hemsl�jd,

arkiv,

kulturmilj�,

museer,

film och videogram,

dagspress,

radio och television,

st�d till regional kulturverksamhet,

nya medietj�nster,

insatser mot skadlig mediep�verkan,

svenska spr�ket,

2019:122

SFS

internationellt kulturellt samarbete,

allt i den m�n ovann�mnda �renden inte h�r till n�got annat departement,

f�rl�ngning av fideikommiss eller inl�sen av fideikommissegendom av

kulturhistoriska sk�l,

samordning och utveckling av ungdomspolitiska fr�gor,

samordning och utveckling av allm�nna fr�gor om det civila samh�llets villkor,

samordning av statsbidrag till det civila samh�llets organisationer,

bidrag till och allm�nna fr�gor om allm�nna samlingslokaler,

allm�nna val och fr�gor om valdeltagande, f�rtroendevaldas villkor,

medborgarnas inflytande och delaktighet i demokratiska processer, demokratisk

medvetenhet och arbete f�r att v�rna demokratin mot extremistiska ideologier, i den

m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement, samt samordning och utveckling av s�dana fr�gor,

det samiska folkets spr�k och kultur,

trossamfund,

begravningsv�sendet,

idrott.

10.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

arkivfr�gor,

kulturmilj�fr�gor,

�ldersgr�nser f�r film som ska visas offentligt,

radio och television med undantag av lagstiftning om missbruk av

yttrandefriheten,

svenska spr�ket,

bibliotek, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

museifr�gor,

f�rdelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet,

nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

det samiska folkets spr�k och kultur,

trossamfund,

begravningsv�sendet,

idrott.

10.3 Myndigheter m.fl.

Statens kulturr�d,

Myndigheten f�r kulturanalys,

Konstn�rsn�mnden,

Styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond,

Riksteatern,

regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,

Kungl. Musikaliska Akademien,

Statens konstr�d,

Kungl. Akademien f�r de fria konsterna,

N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor,

Riksarkivet,

Institutet f�r spr�k och folkminnen,

Riksantikvarie�mbetet,

Statens historiska museer,

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien,

Nationalmuseum,

Moderna museet,

Naturhistoriska riksmuseet,

Statens maritima och transporthistoriska museer,

Statens f�rsvarshistoriska museer,

Statens museer f�r v�rldskultur,

Statens centrum f�r arkitektur och design,

2019:122

SFS

Statens musikverk,

Stiftelsen Nordiska museet,

Stiftelsen Tekniska museet,

Stiftelsen Skansen,

Stiftelsen Arbetets museum,

regionala museer,

�vriga museer som inte h�r till n�got annat departement,

Statens medier�d,

Stiftelsen Svenska Filminstitutet,

stiftelser med kulturella �ndam�l som departementet eller myndighet som h�r till

departementet ska tillgodose,

Myndigheten f�r ungdoms- och civilsamh�llesfr�gor,

Myndigheten f�r tillg�ngliga medier,

Myndigheten f�r press, radio och tv,

Forum f�r levande historia,

Valmyndigheten,

Sametinget,

Myndigheten f�r st�d till trossamfund,

Kungliga Operan Aktiebolag,

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag,

Voksen�sen A/S.

11 Arbetsmarknadsdepartementet

11.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitiska program och andra arbetsmarknads-

politiska fr�gor, arbetsl�shetsers�ttning,

arbetsanpassning, arbetslivsinriktad rehabilitering och andra arbetsmarknads-

politiska fr�gor som g�ller personer med funktionsneds�ttning som medf�r nedsatt

arbetsf�rm�ga,

statlig l�negaranti vid konkurs,

arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

arbetsr�tt och andra arbetslivsfr�gor f�r arbetsmarknaden i dess helhet, utom

s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om offentlig anst�llning,

Internationella arbetsorganisationen (ILO),

Europeiska sociala stadgan,

utveckling inom arbetslivsomr�det,

Europeiska unionens sammanh�llningspolitik avseende Europeiska socialfonden

inom Europeiska unionens strukturfonder,

samordning och utveckling av fr�gor om utrikes f�ddas etablering i det svenska

samh�llet och andra fr�gor som r�r utrikes f�ddas delaktighet i arbets- och

samh�llslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

bos�ttning och kommunmottagande av vissa nyanl�nda invandrare, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

�vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

samordning och utveckling av fr�gor f�r att minska och motverka segregation p�

nationell, regional och lokal niv�,

samordning och utveckling av fr�gor om de m�nskliga r�ttigheterna p� nationell

niv�, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsneds�ttning, sexuell

l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

rasism och liknande former av fientlighet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

fr�gor p� nationell niv� om situationen f�r homo-, bi- och transsexuella och

personer med k�ns�verskridande identitet eller uttryck, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement, samt samordning och utveckling av s�dana

fr�gor,

2019:122

SFS

barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r barnets

r�ttigheter och andra barnfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

samordning och utveckling av j�mst�lldhetspolitiska fr�gor.

11.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitik, arbetsl�shetsers�ttning,

arbetsanpassning,

arbetslivsinriktad

rehabilitering

och

andra

arbetsmarknadspolitiska fr�gor som g�ller personer med funktionsneds�ttning som

medf�r nedsatt arbetsf�rm�ga,

statlig l�negaranti vid konkurs,

arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

f�rhandlingar, kollektivavtal, facklig verksamhet, medbest�mmande,

styrelserepresentation f�r de anst�llda och andra fr�gor om kollektiv arbetsr�tt,

anst�llningsskydd, ledighet fr�n anst�llning, semester och andra fr�gor om

enskilda anst�llningsavtal, utom s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om offentlig

anst�llning,

arbetstagares uppfinningar,

arbetstvister,

Europeiska unionens sammanh�llningspolitik avseende Europeiska socialfonden

inom Europeiska unionens strukturfonder,

utrikes f�ddas etablering i det svenska samh�llet och andra fr�gor som r�r utrikes

f�ddas delaktighet i arbets- och samh�llslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

bos�ttning och kommunmottagande av vissa nyanl�nda invandrare, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

�vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsneds�ttning, sexuell

l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r barnets

r�ttigheter och andra barnfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement.

11.3 Myndigheter m.fl.

R�det f�r Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-r�det),

Arbetsf�rmedlingen,

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,

Arbetsmilj�verket,

Arbetsdomstolen,

Medlingsinstitutet,

Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar,

N�mnden f�r styrelserepresentationsfr�gor,

ILO-kommitt�n,

Institutet f�r arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utv�rdering,

Inspektionen f�r arbetsl�shetsf�rs�kringen,

Myndigheten f�r arbetsmilj�kunskap,

Delegationen mot segregation,

Diskrimineringsombudsmannen,

N�mnden mot diskriminering,

Barnombudsmannen,

J�mst�lldhetsmyndigheten.

2019:122

SFS

12 Infrastrukturdepartementet

12.1 F�rvaltnings�renden
F�rvaltnings�renden som g�ller

j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbanor samt j�rnv�gs-, sp�rv�gs- och

tunnelbanetrafik, v�gar och v�gtrafik,

fordons utrustning och beskaffenhet,

f�rarbeh�righet,

kollektivtrafik och f�rdtj�nst,

tillg�ng till transporter f�r personer med funktionshinder,

upphandling av persontrafik,

�verlastavgift,

farleder, kanaler och hamnar samt sj�fart, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot

vattenf�rorening fr�n fartyg, bef�l p� handelsfartyg och fiskefartyg,

sj�karteverksamhet, lotsning, flyg- och sj�r�ddning, statens isbrytarverksamhet

och, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, anst�llning och

m�nstring av sj�m�n,

V�rldssj�fartsuniversitetet,

flygplatser, luftfart, marktj�nster p� flygplatser,

l�ngsiktig infrastrukturplanering f�r v�gtrafik, j�rnv�gstrafik, sj�fart och luftfart,

i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

forskning och innovation inom transportomr�det, i den m�n s�dana �renden inte

h�r till n�got annat departement,

mark och byggnader f�r Trafikverket, Sj�fartsverket och Luftfartsverket, i den

m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det,

�vergripande fr�gor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive

inom offentlig f�rvaltning,

infrastruktur f�r informationsteknik (it),

elektronisk kommunikation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

postkommunikation,

distribution av radioprogram, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel f�r energitillf�rsel, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

energianv�ndning och energieffektivisering, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

forskning och innovation inom energiomr�det, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

kommunal energiplanering,

s�kerhet inom elenergiomr�det,

beredskap inom energiomr�det,

el-, gas- och fj�rrv�rmemarknadernas funktion,

energi i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

damms�kerhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement.

12.2 Lagstiftnings�renden
Lagstiftnings�renden som g�ller

j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbana samt j�rnv�gs-, sp�rv�gs- och

tunnelbanetrafik,

v�gar och v�gtrafik,

v�gavgifter,

sj�fart, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot vattenf�rorening fr�n fartyg,

flygplatser, luftfart, marktj�nster p� flygplatser,

utredning av olyckor,
arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det,
�vergripande fr�gor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive

inom offentlig f�rvaltning,

2019:122

SFS

elektronisk kommunikation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

postkommunikation,

elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel f�r energitillf�rsel, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

el-, gas- och fj�rrv�rmemarknadernas funktion,

elektriska anl�ggningar, andra anl�ggningar f�r energi�ndam�l eller energi i

�vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement.

Lagstiftning av civillags natur i transportr�ttsliga fr�gor liksom lagen (1951:649)

om straff f�r vissa trafikbrott h�r dock till Justitiedepartementet.

12.3 Myndigheter m.fl.
Trafikverket,

Statens v�g- och transportforskningsinstitut,

Sj�fartsverket,

Luftfartsverket,

Transportstyrelsen,

Trafikanalys,

Post- och telestyrelsen,

Myndigheten f�r digital f�rvaltning,

Oljekrisn�mnden,

Aff�rsverket svenska kraftn�t,

Els�kerhetsverket,

Statens energimyndighet,

Energimarknadsinspektionen.

2019:122

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2019:122 Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet

Om Lagboken.se