SFS 2019:569 Förordning om ändring i förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten

1

Svensk författningssamling

Förordning

om ändring i förordningen (1995:1301) om handläggning

av skadeståndsanspråk mot staten

Utfärdad den 5 september 2019

Regeringen föreskriver att 11 och 13 §§ förordningen (1995:1301) om hand-
läggning av skadeståndsanspråk mot staten ska ha följande lydelse.

11 §1 I ett ärende om reglering av personskada ska den handläggande
myndigheten begära yttrande från Statens skaderegleringsnämnd när det är
fråga om

1. ersättning för inkomstförlust under invaliditetstid, om den medicinska

invaliditeten uppgår till minst tio procent eller den årliga förlusten beräknas
uppgå till minst ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings-
balken,

2. ersättning under invaliditetstid för kostnader eller för ideell skada i fall

med sådan medicinsk invaliditetsgrad som avses under 1,

3. ersättning för förlust av underhåll, eller
4. omprövning av livränta eller engångsbelopp enligt 5 kap. 5 § första

stycket skadeståndslagen (1972:207).

Myndigheten ska även begära ett sådant yttrande om ärendet är av

principiell natur.

13 §2 Oavsett bestämmelserna i 11 och 12 §§ får Kammarkollegiet besluta
om förskott, om det är uppenbart att staten är ersättningsskyldig med minst
förskottsbeloppet. Detsamma gäller en annan handläggande myndighet i
fråga om förskott som understiger fem prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och
7 §§ socialförsäkringsbalken.

I ett ärende om regressanspråk från försäkringsföretag behöver nämndens

yttrande inte begäras, om företaget begärt yttrande från den nämnd som
avses i 6 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359).

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2019.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Mats Holmqvist
(Justitiedepartementet)

1 Senaste lydelse 2010:1694.

2 Senaste lydelse 2011:249.

SFS

2019:569

Publicerad
den

10 september 2019