SFS 2019:986 Lag om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring

och redovisning

Utfärdad den 28 november 2019

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 1 kap. 1–3 §§, 2 kap. 2, 5 och 6 §§,
3 kap. 2, 8, 11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 5 och 7 §§, 6 kap.
1 och 7 §§, 7 kap. 5 och 8 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 3 §, 10 kap. 2 §, 11 kap. 1–4,
6, 9, 12 och 13 §§, 12 kap. 1–3 och 5 §§ lagen (2018:597) om kommunal
bokföring och redovisning ska ha följande lydelse.

1 kap.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om bokföring och redovisning för
kommuner och regioner.

Lagen är indelad i följande kapitel:
– Inledande bestämmelser (1 kap.)
– Ord och uttryck i lagen (2 kap.)
– Bokföring och arkivering (3 kap.)
– Allmänna bestämmelser om årsredovisning (4 kap.)
– Resultaträkning (5 kap.)
– Balansräkning (6 kap.)
– Värdering (7 kap.)
– Kassaflödesanalys (8 kap.)
– Noter (9 kap.)
– Drift- och investeringsredovisning (10 kap.)
– Förvaltningsberättelse (11 kap.)
– Sammanställda räkenskaper (12 kap.)
– Delårsrapport (13 kap.)

2 § Kommuner och regioner är bokföringsskyldiga enligt 3 kap. De är
också skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår enligt
4–12 kap. och en delårsrapport enligt 13 kap.

3 § Bestämmelserna i denna lag om kommuner och regioner gäller även
kommunalförbund.

1 Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:48.

SFS

2019:986

Publicerad
den

3 december 2019

2

SFS

2 kap.

2 § Med ekonomisk händelse avses i denna lag alla förändringar i stor-
leken eller sammansättningen av en kommuns eller en regions förmögenhet
som beror på kommunens eller regionens ekonomiska relationer med om-
världen, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt
andra åtgärder eller transaktioner som påverkar förmögenhetens storlek eller
sammansättning.

5 § Med kommunalt koncernföretag avses i denna lag en juridisk person
över vars verksamhet, mål och strategier kommuner eller regioner har ett
varaktigt betydande inflytande. Kommuner eller regioner kan utöva ett
sådant inflytande själva eller tillsammans med ett eller flera kommunala
koncernföretag.

Betydande inflytande ska anses finnas vid ett innehav av minst tjugo

procent av rösterna i en juridisk persons beslutande organ, om inte annat
framgår av omständigheterna.

Om inflytandet inte är betydande ska den juridiska personen ändå anses

vara ett kommunalt koncernföretag om den har särskild betydelse för kom-
munens eller regionens verksamhet eller ekonomi.

6 § Med en kommunal koncern avses i denna lag kommunen eller regio-
nen tillsammans med de kommunala koncernföretagen.

3 kap.

2 § Bokföringen ska vara ordnad på ett sådant sätt att

1. det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den budget

som fullmäktige har fastställt,

2. det finns förutsättningar för kontroll av kommunens eller regionens

ekonomi och verksamhet, och

3. statistik kan lämnas enligt lag eller annan författning.

8 § För varje ekonomisk händelse ska det finnas en verifikation. Har en
kommun eller en region tagit emot en uppgift om den ekonomiska händelsen
i en form som anges i 12 § första stycket, ska denna uppgift användas som
verifikation, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 9 §
första stycket. Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna veri-
fikationen, får bokföringen i stället grundas på en särskilt upprättad hänvis-
ningsverifikation.

Flera likartade ekonomiska händelser får dokumenteras genom en gemen-

sam verifikation.

11 § Varje kommun och region ska upprätta

1. sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och upp-

byggnad som behövs för att ge överblick över systemet (systemdokumenta-
tion), och

2. sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet

som gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå behandlingen av de
enskilda bokföringsposterna (behandlingshistorik).

12 § Räkenskapsinformation ska bevaras i

1. vanlig läsbar form (dokument),
2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller

2019:986

3

SFS

3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast

med ett tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom
omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinfor-

mation som kommunen eller regionen har tagit emot från någon annan ska
bevaras i det skick som materialet hade när det kom till kommunen eller
regionen. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räken-
skapsinformation som kommuner eller regioner själva har upprättat ska
bevaras i det skick som materialet fick när räkenskapsinformationen sam-
manställdes.

14 § En kommun eller en region får förstöra sådant material för bevarande
av räkenskapsinformation som avses i 12 §, om räkenskapsinformationen på
ett betryggande sätt överförs till något annat sådant material. Om materialet
är sådant som avses i 12 § andra stycket, får det dock förstöras först från och
med det fjärde året efter utgången av räkenskapsåret.

15 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket i enskilda fall tillåta att
dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara
räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 13 §.

Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får kommunen

eller regionen inte förstöra dokument, mikroskrift eller maskinläsbara
medier som används för att bevara information som omfattas av lagen
(2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. förrän tidigast fem
år efter utgången av räkenskapsåret. Förstöring får dock ske om informa-
tionen bevaras på annat sätt.

4 kap.

3 § Årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rätt-
visande bild av verksamhetens resultat och kommunens eller regionens eko-
nomiska ställning.

Om det behövs för att bilden ska bli rättvisande, ska ytterligare upp-

lysningar lämnas i en not.

Om kommunen eller regionen i årsredovisningen avviker från det som

följer av en rekommendation från normgivande organ på det kommunala
området, ska en upplysning om skälen för avvikelsen lämnas i en not.

4 § När årsredovisningen upprättas ska följande grundläggande redovis-
ningsprinciper iakttas:

1. Kommuner och regioner ska förutsättas fortsätta sina verksamheter.
2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika

posterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

3. Värdering av de olika posterna ska göras med iakttagande av rimlig

försiktighet.

4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med

oavsett tidpunkten för betalningen.

5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster består av ska vär-

deras var för sig.

6. Tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får

intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med

den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.

8. Förändringar i eget kapital ska redovisas i resultaträkningen.

2019:986

4

SFS

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed

och kravet i 4 kap. 3 § på en rättvisande bild, får avvikelse göras från första
stycket.

5 kap.

5 § Intäkter eller kostnader i annan verksamhet än kommunens eller
regionens normala verksamhet ska redovisas som Extraordinära poster.

7 § Efter kommunens eller regionens beslut ska sådana bidrag som avses
i 2 kap. 1 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och sådana
bidrag till inrättande av forskningsinfrastruktur som avses i 2 kap. 2 § andra
stycket samma lag redovisas som en kostnad i resultaträkningen eller tas upp
i balansräkningen under posten Bidrag till infrastruktur.

6 kap.

1 § Balansräkningen ska i sammandrag redovisa kommunens eller regio-
nens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen
för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsför-
bindelser ska tas upp inom linjen.

7 § Utgifter för utvecklingsarbete som är av väsentligt värde för kom-
munens eller regionens verksamhet under kommande år får tas upp som im-
materiella anläggningstillgångar. Detsamma gäller utgifter för koncessioner,
patent, licenser och liknande rättigheter.

Utgifter för forskning får inte tas upp som immateriella anläggnings-

tillgångar.

7 kap.

5 § Omsättningstillgångar ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet på balansdagen, om inte något annat följer av 6, 8
eller 10 §.

Med anskaffningsvärde avses utgifterna för tillgångens förvärv eller

tillverkning. Anskaffningsvärdet för omsättningstillgångar ska bestämmas
enligt 2 § första–tredje styckena.

Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräk-

nad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga värdet
bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för
inkurans, eller något annat värde som är förenligt med god redovisningssed.

Med återanskaffningsvärdet avses det belopp som motsvarar den utgift

för anskaffningen som kommunen eller regionen skulle ha haft om till-
gången anskaffats på balansdagen.

8 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som om-
sätts och vars sammantagna värde är av underordnad betydelse för kom-
munen eller regionen, får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde,
om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

8 kap.

1 § I kassaflödesanalysen ska kommunens eller regionens in- och utbetal-
ningar under räkenskapsåret redovisas.

2019:986

5

SFS

9 kap.

3 § Om en avvikelse görs med stöd av 4 kap. 4 § andra stycket från någon
av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska det
lämnas en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av
effekten på kommunens eller regionens resultat och ekonomiska ställning.

10 kap.

2 § Investeringsredovisningen ska innehålla en samlad redovisning av
kommunens eller regionens investeringsverksamhet.

11 kap.

1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en översikt över utvecklingen av
kommunens eller regionens verksamhet.

2 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om sådana för-
hållanden som inte ska redovisas i balansräkningen eller i resultaträkningen,
men som är viktiga för bedömningen av kommunens eller regionens resultat
eller ekonomiska ställning.

3 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om sådana hän-
delser av väsentlig betydelse för kommunen eller regionen som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter dess slut.

4 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om kommunens
eller regionens förväntade utveckling.

6 § Förvaltningsberättelsen ska särskilt innehålla upplysningar om de
anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala
sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie
arbetstid.

Uppgift ska också lämnas om
1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en samman-

hängande tid av 60 dagar eller mer,

2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män, samt
3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30–49 år och

50 år eller äldre.

Sjukfrånvaron för varje sådan grupp som avses i andra stycket 2 och 3 ska

anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Sådan uppgift
ska inte lämnas när antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften
kan hänföras till en enskild individ.

Paragrafen gäller inte kommuner och regioner i vilka antalet anställda

under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio.

9 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av kommunens
eller regionens ekonomiska ställning.

12 § Om kommunen eller regionen ingår i en kommunal koncern, ska
förvaltningsberättelsen innehålla upplysningar om koncernen enligt 1–5 och
7–9 §§.

2019:986

6

SFS

13 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om sådana pri-
vata utförare enligt 10 kap. 7 § kommunallagen (2017:725) som inte är
kommunala koncernföretag. Upplysningar ska dock endast lämnas om
sådana förhållanden som är av väsentlig betydelse för bedömningen av kom-
munens eller regionens verksamhet eller ekonomiska ställning.

12 kap.

1 § Med sammanställda räkenskaper för en kommunal koncern avses en
sammanställning av kommunens eller regionens och de kommunala kon-
cernföretagens resultaträkningar, balansräkningar och kassaflödesanalyser
samt noter.

2 § Sammanställda räkenskaper ska upprättas för den kommunala kon-
cernen.

Sammanställda räkenskaper behöver dock inte upprättas för den kom-

munala koncernen om samtliga kommunala koncernföretag, såväl var för
sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse för kommunen eller
regionen.

3 § Ett kommunalt koncernföretag behöver inte omfattas av de samman-
ställda räkenskaperna om företaget är utan väsentlig betydelse för kom-
munen eller regionen.

Om två eller flera av dessa kommunala koncernföretag tillsammans

bedöms ha väsentlig betydelse för kommunen eller regionen, ska de dock
omfattas av de sammanställda räkenskaperna.

5 § Ett kommunalt koncernföretags tillgångar och skulder enligt förvärvs-
analysen i 4 § ska räknas in i den sammanställda resultaträkningen och i den
sammanställda balansräkningen.

Konsolidering ska ske i proportion till kommunens eller regionens ägda

andel av det kommunala koncernföretaget. Om det kommunala koncern-
företaget är ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund enligt lagen
(2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, ska kon-
solidering ske i proportion till kommunens eller regionens andel av det
kommunala koncernföretagets tillgångar och skulder. Om det kommunala
koncernföretaget är en stiftelse, ska konsolidering ske i proportion till den
andel av stiftelsens kapital som kommunen eller regionen har bidragit med.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med kravet i 4 kap. 3 § på

en rättvisande bild, får kapitalandelsmetoden i 7 kap. 26 §, 27 §, 28 § första
stycket och 29 § årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas vid konsoli-
dering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På regeringens vägnar

MAGDALENA ANDERSSON

Magnus Bengtson

(Finansdepartementet)

2019:986