SFS 2018:1903 Lag om ändring i regeringsformen

SFS2018-1903.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i regeringsformen Utf�rdad den 22 november 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 13 kap. 7 och 8 �� regeringsformen2 ska ha f�ljande lydelse. Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2 � Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara grund- l�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det allm�nna trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social omsorg och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa. Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj� f�r nuvarande och kommande generationer. Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktig- het och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna ska motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, natio- nellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktions- hinder, sexuell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlig- heter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas. Lag (2010:1408). 3 � Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. Lag (1991:1471). 4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. 1 Framst. 2017/18:RS4, bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211, bet. 2018/19:KU4, rskr. 2018/19:18. 2 Regeringsformen omtryckt 2014:1385. SFS 2018: 1903 Publicerad den 30 november 2018 Omtryck </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2018: Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur statens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt- ning. Lag (2010:1408). 5 � Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408). 6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag (1976:871). 7 � I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�. Lag (2010:1408). 8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r offentliga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). 10 � Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408). 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter Opinionsfriheter 1 � Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, 2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att i �vrigt ta del av andras yttranden, 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys- ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konstn�rligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p� allm�n plats, 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin religion. I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp- tagningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av allm�nna handlingar. Lag (2010:1408). 2 � Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r n�gon av det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2018: 3 � Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt register enbart p� grund av sin politiska �sk�dning. Lag (2010:1408). Kroppslig integritet och r�relsefrihet 4 � D�dsstraff f�r inte f�rekomma. Lag (2010:1408). 5 � Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r tortyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttran- den. Lag (2010:1408). 6 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig av- lyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt meddelande. Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all- m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden. Lag (2010:1408). 7 � Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas sitt medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga om sitt medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408). 8 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden. Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�r- flytta sig inom riket och att l�mna det. Lag (2010:1408). R�ttss�kerhet 9 � Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f� frihetsber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller dock inte n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en frihetsber�vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat. �ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i s�dant fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt f�rsta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol. Lag (2010:1408). 10 � Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon d�mas till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re- skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller 2018:1903 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2018: avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riks- dagsutskott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lls ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i sam- band med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag (2010:1408). 11 � Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte heller f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l. En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408). Skydd mot diskriminering 12 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas d�rf�r att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�gg- ning. Lag (2010:1408). 13 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p� grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad- komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller motsvarande tj�nsteplikt. Lag (2010:1408). Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden 14 � En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av arbetsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte annat f�ljer av lag eller avtal. Lag (2010:1408). Egendomsskydd och allemansr�tt 15 � Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose angel�gna allm�nna intressen. Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt- ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende mark- anv�ndning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada uppkommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastig- heten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag. Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av h�lsoskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av lag i fr�ga om r�tt till ers�ttning. Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad som f�reskrivits ovan. Lag (2010:1408). Upphovsr�tt 16 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt best�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2018: N�ringsfrihet 17 � Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras endast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag. Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. Lag (2010:1408). Utbildning och forskning 18 � Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost- nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns. Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). Europakonventionen 19 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges �taganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Lag (2010:1408). F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 20 � F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21 24 ��, begr�nsas genom lag: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations- friheten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15), 2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver- vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �), 3. r�relsefriheten (8 �), och 4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra meningen). Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttig- heterna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 � och i fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tesfri- heten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 � f�rsta stycket andra meningen. Lag (2010:1408). 21 � Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r inte g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�dning. Lag (2010:1408). 22 � Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p� yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de r�stande enas om beslutet. F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r 2018:1903 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2018: 1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r- ordningen, 2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller 3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag. Lag (2010:1408). 23 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskil- das anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och infor- mationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella ange- l�genheter. Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll n�rmare reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begr�ns- ning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408). 24 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�kerhet eller f�r att motverka farsot. F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av en folkgrupp p� grund av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande. Lag (2010:1408). 25 � F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns- ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations- friheten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket), 2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen), 3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�r- h�llanden (6 �), 4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen), 5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena), 6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra meningen), 7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �), 8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �), 9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen). P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje stycket till�mpas. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2018: 3 kap. Riksdagen Riksdagens bildande och sammans�ttning 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna s�rskild personr�st. Lag (2014:1385). 2 � Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna ska det finnas ers�ttare. Lag (2010:1408). Ordinarie val 3 � Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r. Lag (2010:1408). R�str�tt och valbarhet 4 � R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r. Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet upp- r�ttad r�stl�ngd. Lag (2010:1408). Valkretsar 5 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408). Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna 6 � Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m- ningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�n- der. Lag (2010:1408). Mandatf�rdelningen mellan partierna 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier som anm�lt sitt deltagande i valet i enlighet med best�mmelser som meddelas i s�rskild lag. Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. Lag (2014:1385). 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. Om ett parti vid f�rdelningen av fasta valkretsmandat enligt f�rsta stycket har f�tt fler mandat i hela riket �n vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen f�r partiet ska �verskjutande mandat �terf�ras och f�rdelas mellan �vriga partier enligt best�mmelser som meddelas i s�rskild lag. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till- fallit ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot r�stetalet i hela riket f�r de partier som deltar i f�rdelningen. Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt s� m�nga mandat som 2018:1903 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2018: motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkrets- mandat som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�rs de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med f�rsta divisorn j�mkad till 1,2. Lag (2014:1385). 9 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt ers�ttare f�r honom eller henne. Lag (2010:1408). Valperiod 10 � Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har sam- lats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag (2010:1408). Extra val 11 � Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet. Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger- ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en ny regering ska tilltr�da. Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �. Lag (2010:1408). �verklagande av val 12 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v- ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �nd- ringen har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda- m�ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser 13 � Ytterligare best�mmelser om det som anges i 312 �� och om utse- ende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen eller annan s�rskild lag. Lag (2014:1385). 4 kap. Riksdagsarbetet Riksm�te 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2018: Talmannen 2 � Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408). Utskotten 3 � Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). R�tten att v�cka f�rslag 4 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�m- melser i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). �rendenas beredning 5 � Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). �rendenas avg�rande 6 � N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som med- delas i riksdagsordningen. I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v. Lag (2010:1408). 7 � Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i denna regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om f�r- farandet vid lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Uppf�ljning och utv�rdering 8 � Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets �mnesomr�de. Lag (2010:1408). Offentlighet i kammaren 9 � Sammantr�den i kammaren �r offentliga. Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Ledam�ternas st�llning 10 � Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet. Lag (2010:1408). 11 � En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det. N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�va om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. 2018:1903 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2018: En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408). 12 � Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras fr�n att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget. Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett brott f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. Lag (2010:1408). 13 � Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare ska tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig. Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen och hans eller hennes uppdrag. F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmelserna om ledamot. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser 14 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord- ningen. Lag (2010:1408). 5 kap. Statschefen 1 � Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt successions- ordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408). 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408). 3 � Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av stats- ministern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under stats- chefens ordf�randeskap. Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med stats- ministern. Lag (2010:1408). 4 � Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra stats- chefens uppgifter. Lag (2010:1408). 5 � Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt en vice riksf�rest�ndare. 2018:1903 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2018: Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r. Lag (2010:1408). 6 � Om konungen eller drottning som �r statschef under en samman- h�ngande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avg�tt. Lag (2010:1408). 7 � Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r efter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig kan tj�nstg�ra. Lag (2010:1408). 8 � Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina g�rningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som stats- chef. Lag (2010:1408). 6 kap. Regeringen Regeringens sammans�ttning 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern tills�tter �vriga statsr�d. Lag (2010:1408). 2 � Statsr�den ska vara svenska medborgare. Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�r- troendet f�r honom eller henne. Lag (2010:1408). Statsministeromr�stning efter val 3 � En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats genom omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i riksdagen. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska stats- ministern entledigas. Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats. Lag (2010:1408). Regeringsbildningen 4 � N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice talm�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. Lag (2010:1408). 5 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 � upprepas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�r- farandet avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om inte ordinarie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom samma tid. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2018: 6 � N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar. Lag (2010:1408). Entledigande av statsministern eller annat statsr�d 7 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske. I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anled- ning av en statsministeromr�stning efter val. Lag (2010:1408). 8 � Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern av talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i andra fall entlediga statsr�d. Lag (2010:1408). 9 � Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de �vriga statsr�den. Lag (2010:1408). St�llf�retr�dare f�r statsministern 10 � Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i egenskap av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans eller hennes uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks� st�llf�retr�daren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den av de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag (2010:1408). �verg�ngsregering 11 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin befattning till dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. Lag (2010:1408). F�rhinder f�r talmannen 12 � Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408). 7 kap. Regeringsarbetet Regeringskansliet och dess uppgifter 1 � F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och statsr�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ing�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2018: �rendenas beredning 2 � Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges m�jlighet att yttra sig. Lag (2010:1408). 3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement som �rendena h�r till. Lag (2010:1408). 4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regerings- sammantr�det. Lag (2010:1408). 5 � Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i de �renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst departement, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen. Lag (2010:1408). Protokoll och skiljaktig mening 6 � Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408). 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedie- ras ska f�r att bli g�llande skrivas under av statministern eller ett annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�re- skriva att en tj�nsteman i s�rskilda fall ska f� skriva under beslut som ska expedieras. Lag (2010:1408). 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�r- ordning. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas genom lag 2 � F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser 1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes, 2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, 3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt och deras �ligganden, 4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund, 2018:1903 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2018: 5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkom- r�stning i en grundlagsfr�ga, eller 6. val till Europaparlamentet. �ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan grundlag f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas av regeringen 3 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse 1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter, 2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller 3. konkurs eller uts�kning. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse av en f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet. Lag (2010:1408). 4 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser. Lag (2010:1408). 5 � Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter om 1. n�r lagen ska tr�da i kraft, 2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller 3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellan- folklig organisation. Lag (2010:1408). 6 � F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om riksdagen best�mmer det. Lag (2010:1408). 7 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och 2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i f�rsta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskatt- ningen. Lag (2010:1408). 8 � Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen 9 � Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser 1. avgifter, eller 2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen. Lag (2010:1408). 10 � Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen 2018:1903 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2018: bemyndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�re- skrifter i �mnet. Lag (2010:1408). 11 � Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller n�gon av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408). 12 � F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r pr�vning om regeringen best�mmer det. Lag (2010:1408). 13 � Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�re- skrifter inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och i fr�ga om dess uppgift att fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende. Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�re- skrifter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408). Stiftande av grundlag och riksdagsordningen 14 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta beslutet antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte fattas tidigare �n att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g� minst nio m�nader mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett s�dant beslut ska fattas senast vid �rendets beredning och minst fem sj�ttedelar av ledam�terna m�ste r�sta f�r beslutet. Lag (2010:1408). 15 � Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget. Lag (2010:1408). 16 � Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott. Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om de som r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som r�stat mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig pr�vning. Lag (2010:1408). 17 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r beslutet. Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ord- ning som lag i allm�nhet. 2018:1903 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2018: F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4. Lag (2010:1408). �ndring och upph�vande av lag 18 � En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag. I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket. Lag (2010:1408). Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter 19 � En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar, om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408). Lagr�det 20 � F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sam- mans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. Lag (2010:1408). 21 � Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott. Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar 1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspel- ningar ur en databas samt tekniska upptagningar, 2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar, 3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �, 4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis auto- matiserad, 5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r kommunerna, 6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller 7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16. Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets gransk- ning skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer. F�resl�r regeringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som avses i andra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, ska regeringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lag- r�det inte har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen till�mpas. Lag (2010:1408). 22 � Lagr�dets granskning ska avse 1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt, 2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra, 3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, 4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och 5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2018: 9 kap. Finansmakten Beslut om statens inkomster och utgifter 1 � Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. Lag (2010:1408). F�rslag till budget 2 � Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408). Beslut om budget 3 � Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid om en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l. Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n budgetperioden. Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda �ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag. Lag (2010:1408). 4 � Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av statens inkomster och om nya eller �ndrade anslag. Lag (2010:1408). 5 � Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens b�rjan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att fatta ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst �ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra beslut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408). Riktlinjebeslut 6 � Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid efter den f�ljande budgetperioden. Lag (2010:1408). Anv�ndning av anslag och inkomster 7 � Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen har best�mt. Lag (2010:1408). Statens tillg�ngar och �taganden 8 � Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra andra ekonomiska �taganden f�r staten. Lag (2010:1408). 9 � Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet �ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408). �rsredovisning f�r staten 10 � Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r staten till riksdagen. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2018: Ytterligare best�mmelser om budgeten 11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen- heter och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller s�rskild lag. Lag (2010:1408). Valutapolitiken 12 � Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �vriga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408). Riksbanken 13 � Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r best�mma hur Riksbanken ska besluta i fr�gor som r�r penningpolitik. Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige. Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han eller hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre uppfyller de krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408). 14 � Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag (2010:1408). 10 kap. Internationella f�rh�llanden Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser 1 � �verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi- sationer ing�s av regeringen. Lag (2010:1408). 2 � Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en internationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte kr�ver riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan. Lag (2010:1408). Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser 3 � Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket bindande internationell �verenskommelse som 1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller 2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om. Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen. �ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r en f�r riket bindande internationell �verenskommelse, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta riksdagens godk�nnande, om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i st�llet �verl�gga med Utrikes- n�mnden innan �verenskommelsen ing�s. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2018: 4 � En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om �verenskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408). Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning 5 � Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av interna- tionella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser. Lag (2010:1408). �verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet 6 � Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �ver- l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �ver- l�telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttig- heterna och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Riksdagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av �verenskommelse enligt 3 �. Lag (2010:1408). �verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet 7 � I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsupp- gifter eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol. Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor om begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r inte �verl�tas enligt f�rsta stycket. Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig p� denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut av riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riks- dagen f�r i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i s�rskilda fall besluta om en s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om �verl�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser 9 � F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande �ndring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r 2018:1903 </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2018: endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet 10 � Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och sam- r�dsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Utrikesn�mnden 11 � Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av st�rre vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. Lag (2010:1408). 12 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn- den �r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern. Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408). Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet 13 � Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska h�llas underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet. Lag (2010:1408). Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar 14 � Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och 13 kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med anledning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�r- h�llande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar. Lag (2010:1408). 11 kap. R�ttskipningen Domstolarna 1 � H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna dom- stolar. H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltnings- r�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av H�gsta domstolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt kan begr�nsas genom lag. Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall. I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som �r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som 2018:1903 </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2018: ledamot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag h�rifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand- l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l. Lag (2010:1408). 2 � Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvud- dragen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som ber�rs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408). R�ttskipningens sj�lvst�ndighet 3 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408). 4 � R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). 5 � R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra myndigheter �n domstolar. Lag (2010:1408). Utn�mningen av ordinarie domare 6 � Ordinarie domare utn�mns av regeringen. Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie domare meddelas i lag. Lag (2010:1408). Ordinarie domares r�ttsst�llning 7 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll- ningen endast om 1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha anst�llningen, eller 2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r skyldig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan. Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning. Lag (2010:1408). 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen. H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta dom- stolen ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att genomg� en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av H�gsta f�rvaltningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen. Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408). 9 � Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom- 2018:1903 </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2018: stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har av- st�ngts fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunder- s�kning eller meddelats en disciplinp�f�ljd. Lag (2010:1408). 10 � Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i �vrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408). Krav p� medborgarskap 11 � Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp- st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag (2010:1408). Andra anst�llda vid domstolarna 12 � F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�m- pas 12 kap. 57 ��. Lag (2010:1408). Resning och �terst�llande av f�rsutten tid 13 � Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid be- viljas av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre f�rvaltningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt- ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol. N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r meddelas i lag. Lag (2010:1408). Lagpr�vning 14 � Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag (2010:1408). 12 kap. F�rvaltningen Den statliga f�rvaltningsorganisationen 1 � Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvaltnings- myndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r myn- digheter under riksdagen. Lag (2010:1408). F�rvaltningens sj�lvst�ndighet 2 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska besluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en kommun eller som r�r till�mpningen av lag. Lag (2010:1408). 3 � F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2018: �verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter 4 � F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner. F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett �verl�mnande g�ras endast med st�d av lag. Lag (2010:1408). S�rskilda best�mmelser om statligt anst�llda 5 � Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer. Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Lag (2010:1408). 6 � Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska med- borgare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt med- borgarskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag hos staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag (2010:1408). 7 � Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i andra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag. Lag (2010:1408). Dispens och n�d 8 � Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408). 9 � Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas. Lag (2010:1408). Lagpr�vning 10 � Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m- melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag (2010:1408). 13 kap. Kontrollmakten Konstitutionsutskottets granskning 1 � Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f� ut protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa �renden samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�d- v�ndiga f�r sin granskning. 2018:1903 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2018: Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�renden. Lag (2010:1408). 2 � N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska kon- stitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit v�rt att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en framst�llning till regeringen. Lag (2010:1408). �tal mot statsr�d 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta domstolen. Lag (2010:1408). Misstroendef�rklaring 4 � Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende. Ett yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en misstroendef�rklaring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r den. Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be- fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning. Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott. Lag (2010:1408). Interpellationer och fr�gor 5 � En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett statsr�d i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med de n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Riksdagens ombudsm�n 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En ombudsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen. Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman beg�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans till- syn. En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltnings- myndigheters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran bitr�da en ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408). Riksrevisionen 7 � Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att 2018:1903 </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2018: Riksrevisionens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet meddelas i lag. Statliga myndigheter ska l�mna den hj�lp och de uppgifter och upp- lysningar som Riksrevisionen beg�r f�r granskningen. Andra som f�r granskas har en motsvarande skyldighet betr�ffande den del av den egna verksamheten som granskas. Lag (2018:1903). 8 � Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som v�ljs av riks- dagen. Riksdagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksre- visorn inte l�ngre uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Minst tre fj�rde- delar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter m�ste enas om beslutet att skilja en riksrevisor fr�n uppdraget. En riksrevisor beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser som finns i lag, vad som ska granskas. Riksrevisorn beslutar vidare sj�lv- st�ndigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag (2018:1903). 9 � Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdags- ordningen och i annan lag. Lag (2010:1408). 14 kap. Kommunerna 1 � Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Lag (2010:1408). 2 � Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt intresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser om detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga angel�genheter som best�ms i lag. Lag (2010:1408). 3 � En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den. Lag (2010:1408). 4 � Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter. Lag (2010:1408). 5 � Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kom- muners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska f�ruts�ttningar. Lag (2010:1408). 6 � F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Lag (2010:1408). 15 kap. Krig och krigsfara Inkallande av riksdagen 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2018: Krigsdelegationen 2 � �r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigs- delegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmel- ser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med stats- ministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�r- h�llandena att sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter r�star f�r det. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�r- h�llandena medger det. Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riks- dagsordningen. Lag (2010:1408). 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag (2010:1408). Regeringsbildning och regeringens arbetsformer 4 � �r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om reger- ingens arbetsformer. Lag (2010:1408). Regeringens befogenheter 5 � �r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till f�ljd av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den utstr�ckning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). 6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�r- h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas. I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). 2018:1903 </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2018: Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i riksdagens st�lle. Lag (2010:1408). Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen 8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullg�ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett s�dant bemyndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �, om det inte endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja till�mpas. Lag (2010:1408). F�rh�llanden under ockupation 9 � Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de. P� s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d. Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot folkr�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupa- tionsmakten bist�nd. Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas p� ockuperat omr�de. Lag (2010:1408). Statschefen 10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen befinner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408). Val till riksdagen 11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�m- ningsmandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid, ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Regeringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs f�r detta blir vidtagna. Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det 2018:1903 </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2018: f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Beslutander�tten i kommunerna 12 � Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extra- ordin�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som anges i lag. Lag (2010:1408). Rikets f�rsvar 13 � Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med inter- nationell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en kr�nkning av rikets territorium. Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater. Lag (2010:1408). Krigsf�rklaring 14 � F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408). Vapenstillest�nd 15 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag (1979:933). Ins�ttande av v�pnade styrkor 16 � Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller i �vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in om 1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller 2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall. Lag (2010:1408). 1. Genom denna regeringsform3 upph�ves den �ldre regeringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m- pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift g�ller fortfarande trots att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer n�got annat. Best�mmelserna i 8 kap. 18 � i denna regeringsform ska g�lla i fr�ga om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och 3 1974:152. 2018:1903 </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2018: riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag 2014:1385). 7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864). 1. �ndringarna i regeringsformen4 tr�der i kraft den 1 januari 1977. 2. Utan hinder av 2 kap. 13 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. En s�dan f�reskrift f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. (Lag 2014:1385). 3. har upph�vts genom lag (1998:1700). 4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag f�reskrivas att filmer och videogram inte f�r f�revisas offentligt om de inte dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas att offentlig uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte bilderna dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan uppspelning. (Lag 2010:1408). 5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp- ningen av regeringsformen i dess nya lydelse. 1. �ndringarna i regeringsformen5 tr�der i kraft den 1 januari 1980. 2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2 kap. 10 � andra stycket. 1. Denna lag6 tr�der i kraft den 1 januari 2011. 2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r. 3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�r- behandling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana f�reskrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. 4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare. 5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse. 4 1976:871. 5 1979:933. 6 2010:1408. 2018:1903 </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2018: 6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 1. Denna lag7 tr�der i kraft den 1 januari 2015. 2. Best�mmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� i den nya lydelsen till�mpas f�rsta g�ngen vid ordinarie val till riksdagen 2018. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN MORGAN JOHANSSON (Justitiedepartementet) 7 2014:1385. 2018:1903 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i regeringsformen

Utf�rdad den 22 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 13 kap. 7 och 8 �� regeringsformen2
ska ha f�ljande lydelse.

Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Statsskickets grunder
1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 � Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika
v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara grund-

l�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det allm�nna
trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social omsorg
och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa.

Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj�

f�r nuvarande och kommande generationer.

Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktig-

het och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna
ska motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, natio-
nellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktions-
hinder, sexuell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den
enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlig-

heter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas.
Lag (2010:1408).

3 � Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. Lag (1991:1471).

4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

1 Framst. 2017/18:RS4, bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211, bet. 2018/19:KU4, rskr. 2018/19:18.

2 Regeringsformen omtryckt 2014:1385.

SFS 2018:

1903

Publicerad
den

30 november 2018

Omtryck

SFS 2018:

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt-
ning. Lag (2010:1408).

5 � Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408).

6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag (1976:871).

7 � I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�. Lag (2010:1408).

8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen
statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r
offentliga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r
lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

10 � Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom
ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i
internationellt samarbete. Lag (2010:1408).

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

Opinionsfriheter

1 � Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela

upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att

i �vrigt ta del av andras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys-

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p�

allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller

enskilda syften, och

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,

television och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en
databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp-
tagningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av

allm�nna handlingar. Lag (2010:1408).

2 � Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i
politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r
n�gon av det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning
eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk
sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning
som avses i f�rsta meningen. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

3 � Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt
register enbart p� grund av sin politiska �sk�dning. Lag (2010:1408).

Kroppslig integritet och r�relsefrihet

4 � D�dsstraff f�r inte f�rekomma. Lag (2010:1408).

5 � Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r
tortyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttran-
den. Lag (2010:1408).

6 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt
ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom
skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot
unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig av-
lyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt meddelande.

Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all-

m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det
sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den
enskildes personliga f�rh�llanden. Lag (2010:1408).

7 � Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i
riket.

Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas

sitt medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga
om sitt medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Lag
(2010:1408).

8 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden.
Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�r-
flytta sig inom riket och att l�mna det. Lag (2010:1408).

R�ttss�kerhet

9 � Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med
anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f�
frihetsber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller
dock inte n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en
frihetsber�vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat.

�ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket

har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat
av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i
s�dant fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md
i lag och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt

f�rsta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol. Lag
(2010:1408).

10 � Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som
inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon
d�mas till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven
d�. Vad som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och
annan s�rskild r�ttsverkan av brott.

Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-

skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller

2018:1903

SFS 2018:

avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r
en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte
hade tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riks-
dagsutskott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag
j�mst�lls ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett
s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n
f�rsta meningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i sam-
band med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag (2010:1408).

11 � Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte
heller f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l.

En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid

domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408).

Skydd mot diskriminering

12 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas
d�rf�r att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung,
hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�gg-
ning. Lag (2010:1408).

13 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p�
grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad-
komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller
motsvarande tj�nsteplikt. Lag (2010:1408).

Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden

14 � En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av
arbetsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte
annat f�ljer av lag eller avtal. Lag (2010:1408).

Egendomsskydd och allemansr�tt

15 � Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst�
sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation
eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker
anv�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose
angel�gna allm�nna intressen.

Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas

avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt-
ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker
anv�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende mark-
anv�ndning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada
uppkommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastig-
heten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag.

Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av

h�lsoskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av
lag i fr�ga om r�tt till ers�ttning.

Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad

som f�reskrivits ovan. Lag (2010:1408).

Upphovsr�tt

16 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt
best�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

N�ringsfrihet

17 � Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras
endast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart
att ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.

Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. Lag (2010:1408).

Utbildning och forskning

18 � Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost-
nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara
ocks� f�r att h�gre utbildning finns.

Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag.

Lag (2010:1408).

Europakonventionen

19 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges
�taganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Lag (2010:1408).

F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

20 � F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21
24 ��, begr�nsas genom lag:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations-

friheten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot

kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga
f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver-
vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �),

3. r�relsefriheten (8 �), och
4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra

meningen).

Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttig-

heterna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 �
och i fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n
tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tesfri-
heten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 �
f�rsta stycket andra meningen. Lag (2010:1408).

21 � Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l
som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g�
ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett
den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria
�siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r
inte g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan
�sk�dning. Lag (2010:1408).

22 � Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p�
yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att
det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare.
Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de
r�stande enas om beslutet.

F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r

av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r

2018:1903

SFS 2018:

1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst

eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt
med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r-
ordningen,

2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller
3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r

till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag. Lag (2010:1408).

23 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn
till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskil-
das anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott.
Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r
begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om
s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta

stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och infor-
mationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella ange-
l�genheter.

Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll n�rmare

reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begr�ns-
ning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).

24 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn
till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till
trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets
s�kerhet eller f�r att motverka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar

vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse
av en folkgrupp p� grund av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande
f�rh�llande. Lag (2010:1408).

25 � F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns-
ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations-

friheten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket),

2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng
i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som
inneb�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�r-
h�llanden (6 �),

4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),

6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra

meningen),

7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �),
8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �),
9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och
10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen).
P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta

stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje
stycket till�mpas. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

3 kap. Riksdagen

Riksdagens bildande och sammans�ttning

1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna

s�rskild personr�st. Lag (2014:1385).

2 � Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna
ska det finnas ers�ttare. Lag (2010:1408).

Ordinarie val

3 � Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r. Lag (2010:1408).

R�str�tt och valbarhet

4 � R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller
n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r.

Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av

riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet upp-

r�ttad r�stl�ngd. Lag (2010:1408).

Valkretsar

5 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408).

Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna

6 � Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m-
ningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en

ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och
antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�n-
der. Lag (2010:1408).

Mandatf�rdelningen mellan partierna

7 � Mandaten f�rdelas mellan partier som anm�lt sitt deltagande i valet i
enlighet med best�mmelser som meddelas i s�rskild lag.

Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r

delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock
delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har
f�tt minst tolv procent av r�sterna. Lag (2014:1385).

8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt
mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Om ett parti vid f�rdelningen av fasta valkretsmandat enligt f�rsta stycket

har f�tt fler mandat i hela riket �n vad som motsvarar en proportionell
representation i riksdagen f�r partiet ska �verskjutande mandat �terf�ras och
f�rdelas mellan �vriga partier enligt best�mmelser som meddelas i s�rskild
lag.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla

mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-
fallit ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot
r�stetalet i hela riket f�r de partier som deltar i f�rdelningen. Om ett parti
vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt s� m�nga mandat som

2018:1903

SFS 2018:

motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses
vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkrets-
mandat som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan
partierna, tillf�rs de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med

f�rsta divisorn j�mkad till 1,2. Lag (2014:1385).

9 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt
ers�ttare f�r honom eller henne. Lag (2010:1408).

Valperiod

10 � Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har sam-
lats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas.

Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen,

dock tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag
(2010:1408).

Extra val

11 � Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie
val. Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre

m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger-
ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter,
efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en
ny regering ska tilltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �. Lag (2010:1408).

�verklagande av val

12 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v-
ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas.

Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet

har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �nd-
ringen har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit

ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda-
m�ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit
laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen
v�ljs s�rskilt. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser

13 � Ytterligare best�mmelser om det som anges i 312 �� och om utse-
ende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen eller
annan s�rskild lag. Lag (2014:1385).

4 kap. Riksdagsarbetet

Riksm�te

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i
Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn
till riksdagens s�kerhet eller frihet. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

Talmannen

2 � Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,
en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408).

Utskotten

3 � Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och ett
finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

R�tten att v�cka f�rslag

4 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�m-
melser i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma
under riksdagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag
(2010:1408).

�rendenas beredning

5 � Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds
av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna regeringsform.
Lag (2010:1408).

�rendenas avg�rande

6 � N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och
varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som med-
delas i riksdagsordningen.

I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v. Lag

(2010:1408).

7 � Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening
som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i
denna regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i
riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om f�r-
farandet vid lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Uppf�ljning och utv�rdering

8 � Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets
�mnesomr�de. Lag (2010:1408).

Offentlighet i kammaren

9 � Sammantr�den i kammaren �r offentliga.

Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser

i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Ledam�ternas st�llning

10 � Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot
utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet. Lag
(2010:1408).

11 � En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan
att riksdagen har medgett det.

N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

pr�va om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra
stycket. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

2018:1903

SFS 2018:

En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast

om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdraget.
Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408).

12 � Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag
som riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar
under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett
beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant
medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras
fr�n att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�vandet
av uppdraget.

Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag

om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon
erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett
brott f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.
Lag (2010:1408).

13 � Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller
tillh�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av
en ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare
ska tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig.

Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen

och hans eller hennes uppdrag.

F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller

best�mmelserna om ledamot. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser

14 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-
ningen. Lag (2010:1408).

5 kap. Statschefen

1 � Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt successions-
ordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408).

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och
har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va
uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408).

3 � Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av stats-
ministern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under stats-
chefens ordf�randeskap.

Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med stats-

ministern. Lag (2010:1408).

4 � Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra
sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset,
som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra stats-
chefens uppgifter. Lag (2010:1408).

5 � Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som
ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt
en vice riksf�rest�ndare.

2018:1903

SFS 2018:

Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller

avg�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r. Lag (2010:1408).

6 � Om konungen eller drottning som �r statschef under en samman-
h�ngande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina
uppgifter, ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om
konungen eller drottningen ska anses ha avg�tt. Lag (2010:1408).

7 � Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra
som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 �
kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r

efter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen
annan beh�rig kan tj�nstg�ra. Lag (2010:1408).

8 � Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina
g�rningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som stats-
chef. Lag (2010:1408).

6 kap. Regeringen

Regeringens sammans�ttning

1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern

tills�tter �vriga statsr�d. Lag (2010:1408).

2 � Statsr�den ska vara svenska medborgare.

Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller

inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�r-
troendet f�r honom eller henne. Lag (2010:1408).

Statsministeromr�stning efter val

3 � En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats
genom omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i
riksdagen. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska stats-
ministern entledigas.

Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats. Lag

(2010:1408).

Regeringsbildningen

4 � N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje
partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice
talm�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget

genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot
f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. Lag (2010:1408).

5 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 �
upprepas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�r-
farandet avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om
inte ordinarie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom
samma tid. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

6 � N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller
hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter
�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om
statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till
konseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.

Lag (2010:1408).

Entledigande av statsministern eller annat statsr�d

7 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har
riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen
kan besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n
misstroendef�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske.

I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anled-

ning av en statsministeromr�stning efter val. Lag (2010:1408).

8 � Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern
av talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven
i andra fall entlediga statsr�d. Lag (2010:1408).

9 � Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de
�vriga statsr�den. Lag (2010:1408).

St�llf�retr�dare f�r statsministern

10 � Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i
egenskap av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans
eller hennes uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks�
st�llf�retr�daren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den
av de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller
flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag
(2010:1408).

�verg�ngsregering

11 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina
befattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n
statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin
befattning till dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.
Lag (2010:1408).

F�rhinder f�r talmannen

12 � Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som
talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408).

7 kap. Regeringsarbetet

Regeringskansliet och dess uppgifter

1 � F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och
statsr�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli.
I detta ing�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer
f�r departementen. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

�rendenas beredning

2 � Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och
yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden
ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven
sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges
m�jlighet att yttra sig. Lag (2010:1408).

3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av

f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som
anges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
departement som �rendena h�r till. Lag (2010:1408).

4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r
ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regerings-
sammantr�det. Lag (2010:1408).

5 � Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i
de �renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan
dock f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst
departement, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen. Lag
(2010:1408).

Protokoll och skiljaktig mening

6 � Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar
ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408).

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedie-
ras ska f�r att bli g�llande skrivas under av statministern eller ett annat
statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�re-
skriva att en tj�nsteman i s�rskilda fall ska f� skriva under beslut som ska
expedieras. Lag (2010:1408).

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen
genom f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen
eller regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av
kommuner.

Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�r-

ordning. Lag (2010:1408).

F�reskrifter som meddelas genom lag

2 � F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska

f�rh�llanden inb�rdes,

2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att

f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden,

3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och

f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt
och deras �ligganden,

4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund,

2018:1903

SFS 2018:

5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkom-

r�stning i en grundlagsfr�ga, eller

6. val till Europaparlamentet.
�ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan

grundlag f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag. Lag
(2010:1408).

F�reskrifter som meddelas av regeringen

3 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt
2 � f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse

1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter,
2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller
3. konkurs eller uts�kning.
Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta

stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse
av en f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet.
Lag (2010:1408).

4 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt
2 � f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser. Lag
(2010:1408).

5 � Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter
om

1. n�r lagen ska tr�da i kraft,
2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller
3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellan-

folklig organisation. Lag (2010:1408).

6 � F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande
enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om
riksdagen best�mmer det. Lag (2010:1408).

7 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och
2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.
Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller

dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i
f�rsta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskatt-
ningen. Lag (2010:1408).

8 � Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att
riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne. Lag (2010:1408).

F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen

9 � Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt
2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser

1. avgifter, eller
2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen. Lag

(2010:1408).

10 � Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela
f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen

2018:1903

SFS 2018:

bemyndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�re-
skrifter i �mnet. Lag (2010:1408).

11 � Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller
n�gon av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett
bemyndigande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden
inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408).

12 � F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d
av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r
pr�vning om regeringen best�mmer det. Lag (2010:1408).

13 � Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�re-
skrifter inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och i fr�ga om dess uppgift
att fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.

Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�re-

skrifter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag
(2010:1408).

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

14 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta beslutet
antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte fattas tidigare �n
att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den
nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g� minst nio m�nader mellan
den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens kammare och valet,
om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett s�dant beslut ska fattas
senast vid �rendets beredning och minst fem sj�ttedelar av ledam�terna m�ste
r�sta f�r beslutet. Lag (2010:1408).

15 � Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av
grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget. Lag (2010:1408).

16 � Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det
yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av
ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom
femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande.
Yrkandet ska inte beredas i utskott.

Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som

avses i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om
de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om
de som r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som
r�stat mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda
r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig
pr�vning. Lag (2010:1408).

17 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje
meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om
minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens
ledam�ter r�star f�r beslutet.

Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ord-

ning som lag i allm�nhet.

2018:1903

SFS 2018:

F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 �

f�rsta stycket 4. Lag (2010:1408).

�ndring och upph�vande av lag

18 � En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag.

I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen

till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i
2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket. Lag (2010:1408).

Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter

19 � En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En
lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte
ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar,

om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408).

Lagr�det

20 � F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r
det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och
H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sam-
mans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. Lag (2010:1408).

21 � Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som
n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.

Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar
1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i

ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspel-
ningar ur en databas samt tekniska upptagningar,

2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar,
3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �,
4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis auto-

matiserad,

5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r

kommunerna,

6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller

12 kap., eller

7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16.
Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets gransk-

ning skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle
f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer.
F�resl�r regeringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som
avses i andra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats,
ska regeringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lag-
r�det inte har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen
till�mpas. Lag (2010:1408).

22 � Lagr�dets granskning ska avse

1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som

har angetts, och

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

9 kap. Finansmakten

Beslut om statens inkomster och utgifter

1 � Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens
budget. Lag (2010:1408).

F�rslag till budget

2 � Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408).

Beslut om budget

3 � Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det
finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid
om en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l.

Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n

budgetperioden.

Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda

�ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag. Lag (2010:1408).

4 � Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av
statens inkomster och om nya eller �ndrade anslag. Lag (2010:1408).

5 � Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens
b�rjan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden
till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att
fatta ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar.

Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst

�ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra
beslut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408).

Riktlinjebeslut

6 � Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid
efter den f�ljande budgetperioden. Lag (2010:1408).

Anv�ndning av anslag och inkomster

7 � Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen
har best�mt. Lag (2010:1408).

Statens tillg�ngar och �taganden

8 � Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte
avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra

andra ekonomiska �taganden f�r staten. Lag (2010:1408).

9 � Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet
�ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst
slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408).

�rsredovisning f�r staten

10 � Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r
staten till riksdagen. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

Ytterligare best�mmelser om budgeten

11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen-
heter och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen
eller s�rskild lag. Lag (2010:1408).

Valutapolitiken

12 � Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �vriga
best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Riksbanken

13 � Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.
Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r
best�mma hur Riksbanken ska besluta i fr�gor som r�r penningpolitik.

Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken leds

av en direktion, som utses av fullm�ktige.

Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska

beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r
han eller hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en
ledamot av direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre
uppfyller de krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina
uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse.

Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och

verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408).

14 � Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser
om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag
(2010:1408).

10 kap. Internationella f�rh�llanden

Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser

1 � �verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi-
sationer ing�s av regeringen. Lag (2010:1408).

2 � Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en
internationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte kr�ver
riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan. Lag (2010:1408).

Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser

3 � Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket
bindande internationell �verenskommelse som

1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller
2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om.
Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt

en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av
�verenskommelsen.

�ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r en f�r

riket bindande internationell �verenskommelse, om �verenskommelsen �r av
st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta riksdagens godk�nnande,
om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i st�llet �verl�gga med Utrikes-
n�mnden innan �verenskommelsen ing�s. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

4 � En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r
samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om
�verenskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408).

Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning

5 � Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av interna-
tionella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av
internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser. Lag (2010:1408).

�verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet

6 � Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-
l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �ver-
l�telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de
till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och
i den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttig-
heterna och de grundl�ggande friheterna.

Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av

de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det.
Riksdagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av
grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av
�verenskommelse enligt 3 �. Lag (2010:1408).

�verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet

7 � I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar
sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter,
anv�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsupp-
gifter eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser
eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig
organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet,
eller till en mellanfolklig domstol.

Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande

av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor
om begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r
inte �verl�tas enligt f�rsta stycket.

Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra

stycket. Lag (2010:1408).

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig
p� denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut
av riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation
eller till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riks-
dagen f�r i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i
s�rskilda fall besluta om en s�dan �verl�telse.

Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om

�verl�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket.
Lag (2010:1408).

Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser

9 � F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som
svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande
�ndring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r

2018:1903

SFS 2018:

endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i
den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408).

Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet

10 � Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med
organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet
i Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och sam-
r�dsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Utrikesn�mnden

11 � Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de
utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga
med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av
st�rre vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det
kan ske. Lag (2010:1408).

12 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som
riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens
sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter
beg�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn-
den �r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern.

Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon
har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om
ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408).

Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet

13 � Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska
h�llas underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en
annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig
myndighet. Lag (2010:1408).

Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar

14 � Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och
13 kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med
anledning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�r-
h�llande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar. Lag (2010:1408).

11 kap. R�ttskipningen

Domstolarna

1 � H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna dom-
stolar. H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltnings-
r�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av
H�gsta domstolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt
kan begr�nsas genom lag.

Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns

best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall.

I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som

�r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som

2018:1903

SFS 2018:

ledamot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag
h�rifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand-
l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l.
Lag (2010:1408).

2 � Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvud-
dragen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som
ber�rs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408).

R�ttskipningens sj�lvst�ndighet

3 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol
ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en
r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur
d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).

4 � R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n
vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

5 � R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra
myndigheter �n domstolar. Lag (2010:1408).

Utn�mningen av ordinarie domare

6 � Ordinarie domare utn�mns av regeringen.

Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som

f�rtj�nst och skicklighet.

Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie

domare meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Ordinarie domares r�ttsst�llning

7 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll-
ningen endast om

1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha
anst�llningen, eller

2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r

skyldig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan.

Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till

ordinarie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning. Lag
(2010:1408).

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta
domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen.

H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta dom-

stolen ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att
genomg� en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av
H�gsta f�rvaltningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen.

Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman

eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).

9 � Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en
annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet
pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom-

2018:1903

SFS 2018:

stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har av-
st�ngts fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunder-
s�kning eller meddelats en disciplinp�f�ljd. Lag (2010:1408).

10 � Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i
�vrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Krav p� medborgarskap

11 � Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p�
svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp-
st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag
(2010:1408).

Andra anst�llda vid domstolarna

12 � F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�m-
pas 12 kap. 57 ��. Lag (2010:1408).

Resning och �terst�llande av f�rsutten tid

13 � Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid be-
viljas av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre
f�rvaltningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt-
ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall
beviljas resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller,
om det anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol.

N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r

meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Lagpr�vning

14 � Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i
grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas.
Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har
�sidosatts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att

riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag
(2010:1408).

12 kap. F�rvaltningen

Den statliga f�rvaltningsorganisationen

1 � Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvaltnings-
myndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r myn-
digheter under riksdagen. Lag (2010:1408).

F�rvaltningens sj�lvst�ndighet

2 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande
organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska
besluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en
kommun eller som r�r till�mpningen av lag. Lag (2010:1408).

3 � F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n
vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

�verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter

4 � F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner.

F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer

och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett
�verl�mnande g�ras endast med st�d av lag. Lag (2010:1408).

S�rskilda best�mmelser om statligt anst�llda

5 � Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen
anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer.

Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Lag (2010:1408).

6 � Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska med-
borgare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt med-
borgarskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag
hos staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar
som anges i lag. Lag (2010:1408).

7 � Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i
andra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag.
Lag (2010:1408).

Dispens och n�d

8 � Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller
fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408).

9 � Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en
annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande
ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av
en myndighet.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r

att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas. Lag (2010:1408).

Lagpr�vning

10 � Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m-
melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte
till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende
har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att

riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag
(2010:1408).

13 kap. Kontrollmakten

Konstitutionsutskottets granskning

1 � Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och
regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f�
ut protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa
�renden samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�d-
v�ndiga f�r sin granskning.

2018:1903

SFS 2018:

Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet

skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen
av regerings�renden. Lag (2010:1408).

2 � N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska kon-
stitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har
funnit v�rt att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en
framst�llning till regeringen. Lag (2010:1408).

�tal mot statsr�d

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av
statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt
sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta
domstolen. Lag (2010:1408).

Misstroendef�rklaring

4 � Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende.
Ett yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en
tiondel av riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en
misstroendef�rklaring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter
r�star f�r den.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det

v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra
val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett
yrkande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be-
fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott. Lag

(2010:1408).

Interpellationer och fr�gor

5 � En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett statsr�d
i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med de n�rmare
best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Riksdagens ombudsm�n

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som
i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver
till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En
ombudsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen.

Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller

kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman
beg�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans till-
syn. En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltnings-
myndigheters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran
bitr�da en ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen

och i annan lag. Lag (2010:1408).

Riksrevisionen

7 � Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att
granska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att

2018:1903

SFS 2018:

Riksrevisionens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet
meddelas i lag.

Statliga myndigheter ska l�mna den hj�lp och de uppgifter och upp-

lysningar som Riksrevisionen beg�r f�r granskningen. Andra som f�r
granskas har en motsvarande skyldighet betr�ffande den del av den egna
verksamheten som granskas. Lag (2018:1903).

8 � Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som v�ljs av riks-
dagen. Riksdagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksre-
visorn inte l�ngre uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om
riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Minst tre fj�rde-
delar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter m�ste enas
om beslutet att skilja en riksrevisor fr�n uppdraget.

En riksrevisor beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser

som finns i lag, vad som ska granskas. Riksrevisorn beslutar vidare sj�lv-
st�ndigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin
granskning. Lag (2018:1903).

9 � Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdags-
ordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).

14 kap. Kommunerna

1 � Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Lag
(2010:1408).

2 � Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt
intresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser
om detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga
angel�genheter som best�ms i lag. Lag (2010:1408).

3 � En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad
som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den. Lag
(2010:1408).

4 � Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter. Lag
(2010:1408).

5 � Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kom-
muners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska
f�ruts�ttningar. Lag (2010:1408).

6 � F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner
meddelas i lag. Lag (2010:1408).

15 kap. Krig och krigsfara

Inkallande av riksdagen

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla
riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksdagen
ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

Krigsdelegationen

2 � �r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigs-
delegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i

riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmel-
ser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med stats-
ministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�r-
h�llandena att sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i
krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med
statsministern. F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av
n�mndens ledam�ter r�star f�r det.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att

riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�r-
h�llandena medger det.

Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riks-

dagsordningen. Lag (2010:1408).

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens
befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket
f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag

(2010:1408).

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

4 � �r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina
uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om reger-
ingens arbetsformer. Lag (2010:1408).

Regeringens befogenheter

5 � �r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till
f�ljd av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den
utstr�ckning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag
(2010:1408).

6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�r-
h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit
sig i, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning
meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska
meddelas genom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen,
kan regeringen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom
f�rordning best�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller
annat s�dant f�rfogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas.

I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka

f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte
r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om
val till riksdagen. Lag (2010:1408).

2018:1903

SFS 2018:

Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket
inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i
riksdagens st�lle. Lag (2010:1408).

Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen

8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av
riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska
fullg�ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett
s�dant bemyndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �,
om det inte endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja
till�mpas. Lag (2010:1408).

F�rh�llanden under ockupation

9 � Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de.
P� s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap
av riksdagsledamot eller statsr�d.

Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som

b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt
civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r
ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot
folkr�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupa-
tionsmakten bist�nd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas

p� ockuperat omr�de. Lag (2010:1408).

Statschefen

10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen
befinner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han
eller hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag
(2010:1408).

Val till riksdagen

11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av
riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen
besluta att skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och
d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r
det.

Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras
fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 �
andra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r
vilken val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�m-
ningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid,

ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt.
Regeringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder
som beh�vs f�r detta blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r

det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st
f�ljande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det

2018:1903

SFS 2018:

f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen. Lag
(2010:1408).

Beslutander�tten i kommunerna

12 � Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extra-
ordin�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket
har befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som
anges i lag. Lag (2010:1408).

Rikets f�rsvar

13 � Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med inter-
nationell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en
kr�nkning av rikets territorium.

Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med

internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller
under krig mellan fr�mmande stater. Lag (2010:1408).

Krigsf�rklaring

14 � F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot riket,
inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408).

Vapenstillest�nd

15 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att
inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden,
om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag
(1979:933).

Ins�ttande av v�pnade styrkor

16 � Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller
i �vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse
som har godk�nts av riksdagen.

Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in

1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller
2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall. Lag (2010:1408).

1. Genom denna regeringsform3 upph�ves den �ldre regeringsformen.

Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m-
pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket
riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven
d�refter.

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift g�ller fortfarande trots att den inte har

tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna
regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och
riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den
under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer n�got annat.

Best�mmelserna i 8 kap. 18 � i denna regeringsform ska g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och

3 1974:152.

2018:1903

SFS 2018:

riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag
2014:1385).

7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning
eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta
domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r

eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills g�llt

enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864).

1. �ndringarna i regeringsformen4 tr�der i kraft den 1 januari 1977.
2. Utan hinder av 2 kap. 13 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r

s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. En s�dan f�reskrift
f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.
(Lag 2014:1385).

3. har upph�vts genom lag (1998:1700).
4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag

f�reskrivas att filmer och videogram inte f�r f�revisas offentligt om de inte
dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas
att offentlig uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte
bilderna

dessf�rinnan

har

godk�nts

f�r

s�dan

uppspelning.

(Lag 2010:1408).

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-
ningen av regeringsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i regeringsformen5 tr�der i kraft den 1 januari 1980.
2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av

2 kap. 10 � andra stycket.

1. Denna lag6 tr�der i kraft den 1 januari 2011.
2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre

f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin
giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram
till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r.

3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�r-

behandling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana
f�reskrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av

d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.

5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av

att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess
nya lydelse.

4 1976:871.

5 1979:933.

6 2010:1408.

2018:1903

SFS 2018:

6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som

har ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

1. Denna lag7 tr�der i kraft den 1 januari 2015.
2. Best�mmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� i den nya lydelsen till�mpas

f�rsta g�ngen vid ordinarie val till riksdagen 2018.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

MORGAN JOHANSSON

(Justitiedepartementet)

7 2014:1385.

2018:1903

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:1903 Lag om ändring i regeringsformen

Om Lagboken.se