SFS 1994:579 Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Arbetsmiljölag (1977:1160) / SFS 1994:579 Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)
SFS 1994_579 Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977_1160)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1049

SFS 1994:579

Utkom från trycket
den 13 juni 1994

Lag
om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160);

utfärdad den 2 juni 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen

(1977:1160)2

dels att nuvarande 7 kap. 8 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 3 kap. 1 § skall betecknas 3 kap. 1 a §, att nuvarande

3 kap. 12 och 13 §§ skall betecknas 3 kap. 13 respektive 14 § samt att
nuvarande 7 kap. 9 � 11 §§ skall betecknas 7 kap. 8 � 10 §§,

dels att nya 3 kap. 13 § och nya 7 kap. 9 och 10 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2a och 5 � 7 §§, 4 kap. 8 och

10 §§, 6 kap. 10, 13 och 15 §§, 7 kap. 7 och 13 §§, 8 kap. 1 och 2 §§ samt

rubriken till 8 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 3 kap. 1 och 12 §§, 7

kap. 11 § samt 8 kap. 5 � 10 §§ samt närmast före 8 kap. 1 och 5 §§ nya
rubriker av följande lydelse,

dels att det i lagen närmast före 8 kap. 4 § skall införas en ny rubrik som

skall lyda "Förverkande".

1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde

1 § Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt

att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

1

Prop. 1993/94:186, bet. 1993/94:AU 15, rskr. 1993/94:365.

2

Lagen omtryckt 1991:677.

background image

SFS 1994:579

3 § Vid tillämpning av 2 � 4 och 7 � 9 kap. skall med arbetstagare likstäl-
las

1. den som genomgår utbildning,

2. den som under vård i anstalt utfor anvisat arbete,
3. värnpliktig och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller

som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret.

Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall likställas

med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I fråga om

elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och 18 §§.

I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om

arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet utförs.

2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet

1 § Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets

natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.

Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar

i fysiskt och psykiskt avseende.

Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin

egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör

hans eget arbete.

Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att ar-

betstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan
medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förlägg-
ning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas
eller begränsas.

Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social

kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgif-
ter.

Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till

personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och
yrkesmässigt ansvar.

3 kap. Allmänna skyldigheter

1 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas med beaktande av
kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap.

2 a § Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera
verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i
denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Han
skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten

och vidta de åtgärder som föranleds av detta. �&tgärder som inte kan vidtas
omedelbart skall tidsplaneras.

Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumente-

ra arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid
upprättas.

Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på

lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksam-

1050

background image

SFS 1994:579

het för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap.
lagen (1962: 381) om allmän försäkring vilar på honom.

5 § I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och
med stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar. Det-
samma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt driver
verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verksamheten
bedrives endast av medlemmar av samma familj.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmäs-

sig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i denna lag och med
stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som
kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbets-
ställe.

Av 4 kap. 10 § framgår att föreskrifter får meddelas om skyldigheter

även i andra avseenden.

6 § När två eller flera samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt
arbetsställe, skall de samråda och gemensamt verka för att åstadkomma
tillfredsställande skyddsförhållanden.

Var och en av dem skall också se till att han inte genom sin verksamhet

eller sina anordningar på det gemensamma arbetsstället utsätter någon
som arbetar där för risk för ohälsa eller olycksfall.

7 § Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig
för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemen-
samt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftsställe är gemensamt
arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället
motsvarande ansvar. Ansvaret för samordningen kan överlåtas till någon
av dem som bedriver arbete på arbetsstället.

I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket

kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ha
ansvar för samordningen.

Den som har ansvar enligt denna paragraf skall se till att

1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas

på det gemensamma arbetsstället,

2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för

ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbets-
stället,

3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna

skyddsregler för arbetsstället utfärdas,

4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett

visst eller vissa arbeten klargörs, och

5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i

behövlig omfattning.

�vriga arbetsgivare och de som arbetar på det gemensamma arbetsstäl-

let skall följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar.

12 § Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstäl-

let finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara
arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller

1051

background image

SFS 1994:579

olycksfall. Han skall även se till att andra anordningar som finns på
arbetsstället kan användas utan sådan risk.

Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet

skall vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete.

13 § I 7 kap. 8 § föreskrivs om skyddsansvar i vissa fall för den som

upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme underjord för arbete
eller som personalutrymme.

4 kap. Bemyndiganden

8 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddssty-

relsen kan meddela föreskrifter om skyldighet att göra anmälan eller lämna
uppgifter till en tillsynsmyndighet eller att förvara handlingar som har
betydelse från skyddssynpunkt.

I samma ordning får meddelas föreskrifter om skyldighet att upprätta

handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt.

10 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskydds-

styrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaf-
fenhet och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs
för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

I samma ordning får meddelas föreskrifter om att den som ensam eller

gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan an-
ställd skall följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits om
skyldigheter i andra avseenden än som framgår av 3 kap. 5 § andra stycket.

6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m. m.

10 § Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter.

Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett

arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare
som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i
den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag.

Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade

arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall
arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvill-
kor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha
rått om han ej hade haft uppdraget.

13 § Mål om tillämpning av 10 och 11 §§ handläggs enligt lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister. I fråga om talan mot arbetstaga-
re eller, i fall som avses i 10 § andra stycket, mot den som råder över ett
arbetsställe gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i allmänhet.

15 § Vad som sägs i 5 §, 10 § första och tredje styckena samt 11 - 14 §§

skall tillämpas på motsvarande sätt på ledamot av skyddskommitté.

1052

background image

SFS 1994:579

7 kap. Tillsyn

7 § Yrkesinspektionen får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3
kap. 2 - 1 2 och 14 §§, 5 kap. 3 § första stycket eller 6 § i detta kapitel

meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

I beslut om föreläggande eller förbud kan Yrkesinspektionen sätta ut

vite.

Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläggan-

de, får Yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad.

Om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till vilken

det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen
(1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla
såvitt avser åtgärden.

9 § �ven Arbetarskyddsstyrelsen får besluta om åtgärd enligt 6 � 8 §§.

10 § För att säkerställa förbud enligt 7 eller 8 § kan tillsynsmyndighet

meddela beslut om försegling eller annan avstängning av anläggning, ut-
rymme eller anordning. Sådant beslut verkställs genom myndighetens
försorg.

11 § Den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8� 10 §§ kan, om det finns

särskild risk från arbetsmiljösynpunkt, åläggas att lämna varningsinforma-
tion eller att återkalla en produkt. Därvid skall bestämmelserna i 7, 8 och

10� 12 §§ produktsäkerhetslagen (1988:1604) tillämpas. Vad som där sägs

om Marknadsdomstolen skall dock i stället avse Arbetarskyddsstyrelsen
och vad som sägs om näringsidkare i stället avse den som har skyddsansvar
enligt 3 kap. 8� 10 §§.

�&läggandet skall förenas med vite om det inte av särskilda skäl är

obehövligt.

13 § Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskom-
mitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliterings-
verksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han
under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärs-
förhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse
för landets försvar.

Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbetsta-

garorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av
tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i
organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en
central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör.
Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren under-
rättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten
också för denne.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap.

7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).

1053

background image

SFS 1994:579

8 kap. Påföljder

Ansvar

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller

av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats
med stöd av 7 kap. 7 - 9 §§. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller
förbudet har förenats med vite.

2 §3 Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot

föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde
stycket,

2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stod av 4 kap. 1 � 8 §§

eller 5 kap. 3 § andra stycket, 4 eller 5 §,

3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsyns-

myndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt
undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §,

4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk.
Till ansvar enligt denna bestämmelse skall inte dömas om det för över-

trädelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 5 §.

Sanktionsavgift

5 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddssty-
relsen får föreskriva att en särskild avgift skall betalas om överträdelse har
skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i
något avseende som anges i 4 kap. 1 - 3 eller 8 § första stycket. Avgiften
skall betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsam-
het.

En sådan föreskrift skall ange hur avgiften beräknas för olika slag av

överträdelser. Avgiftsbeloppet skall kunna fastställas direkt med ledning
av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften skall vara lägst 1 000 och
högst 100000 kronor.

6 § Avgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som drev
den verksamhet där överträdelsen skedde.

Avgiften får jämkas eller efterges om det skulle vara oskäligt att påföra

avgiften enligt angiven beräkningsgrund.

Avgiften tillfaller staten.

7 § Frågor om påförande av avgift prövas av länsrätten efter ansökan av
Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

8 § Avgift får påföras bara om ansökan har delgetts den som anspråket
riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.

Ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till länssty-

relsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det
att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet.

Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, skall

3

�ndringen innebär bl. a. att första stycket upphävs.

1054

background image

SFS 1994:579

dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 § 2 - 5 mom. uppbördslagen (1953:272).
Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften skall lämnas för indrivning.
Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsök-
ningsbalken ske.

9 § Frågor om påförande av avgift får prövas av Yrkesinspektionen eller
Arbetarskyddsstyrelsen genom avgiftsföreläggande.

Avgiftsföreläggande innebär att den som antas ha gjort sig skyldig till en

överträdelse föreläggs avgiften till godkännande omedelbart eller inom
viss tid.

Har föreläggandet godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna

avgörande varigenom avgift påförts. Ett godkännande som sker sedan den
i föreläggandet utsatta tiden har gått ut är dock utan verkan.

10 § En påförd avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom

fem år från det att avgörandet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
De äldre bestämmelserna i 8 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om

överträdelser som har skett före den 1 oktober 1994, dock får ej dömas till
annan påföljd än böter.

Sanktionsavgift som avses i 8 kap. 5 § denna lag får påföras endast för

överträdelse som har skett efter lagens ikraftträdande.

På regeringens vägnar

B�RJE H�RNLUND

Per Virdesten
(Arbetsmarknadsdepartementet)

1055

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt