SFS 1979:1118

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Arbetstidslag (1982:673) / SFS 1979:1118

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1979* 1118 om j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i arhpici- Utkom frtn trycket *^lSllvetj den 27 december 1979 2796 utf�rdad den 17 december 1979. Enligt rik sdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Ldficns �mlum�l 1 � Denna lag har till �ndam�l att fr�mja kvinnors och m�ns lika r= t ' ga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsm�jligheter i arbetet het i arb etslivet). '"st�lld. F�rbiui mot k�nscliskritninering 2 � En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetstagare eller en arbetsr kande p� grund av hans eller hennes k�n. 3 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger n�r en arbetsgivare vid an st�llning eller befordran eller vid utbildning f�r befordran utser n �go" framf�r en annan av motsatt k�n, fast�n den som f�rbig�s har b�ttre sak! ga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen. Detta g�ller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror p� n�g ons k�n eller att beslutet �r ett led i str�vanden att fr�mjajamsliOld. het I arbetslivet eller att det �r ber�ttigat av h�nsyn till ett ideellt eller annat s�rskilt intresse, som inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i a rbelslj. vet. 4 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger �ven n�r en arbetsgivare I. till�mpar s�mre anst�llningsvillkor f�r en arbetstagare �n dem som arbetsgivaren till�mpar f�r arbetstagare av motsatt k�n n�r de utf�r arbete, som enligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsomr�det �r att be� trakta som lika eller som �r likv�rdigt enligt en �verenskommen arbetsv�r� dering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anst�llningsvillkoren be� ror p� skillnader i a rbetstagarnas sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet el er att^de I varje fall inte beror p� arbetstagarnas k�n, " ' 2- leder och f�rdelar arbetet p� ett s�dant s�tt att en arbetstagare blir uppenbart of�rm�nligt behandlad i j�mf�relse med arbetstagare av motsatt ^on, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror p� arbets� tagarnas k�n eller att det finns s�dana sk�l som anges i 3 � andra stycket, s�ger upp ett anst�llningsavtal, omplacerar, permitterar elleravske ar n�gon eller vidtar en annan j�mf�rlig �tg�rd till skada f�r en arbelslaga* 'S-. om �tg�r den beror p� arbetstagarens k�n. 5 S Ett avtal �r ogiltigt i den m�n det f�reskriver skillnader mellan kvin* c I m�n i fi.iga om a nst�llningsvillkor eller det p� annat s�tt tili�lor^" ""ssgj nnandc p� gi und av k�n som anges i 3 och 4 ��. "l-cop. 1979/80:36. AU 10. rskr 1 /7. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979* It 18 (, i l^n;irbctsi?lvare skall mom ramen f�r sin verksamhet bedriva ett m�l- inriMat arbete f�r att aktivt fr�mja j�mst�lldhet i arbetslivet. j detta syfte skall a rbetsgivaren vidta s�dana �tg�rder som, med h� nsyn ,ill arbetsgivarens resurser och omst�ndigheterna i �vri gt, kan kr�vas f�r ;,[( arbetsf�rh�llandena skall l�mpa sig f�r b�de kvinnor och m�n. Arbets� givaren skall ocks� verka f�r att lediga anst�llningar s�ks av b�da k�nen samt genom utbild ning och andra l�mpliga �tg�rder fr�mja en j�mn f�rdel� ning mellan kvinnor och m�n i skilda typer av arbete och inom olika kate� gorier av arbetstagare. N�r det p� en arbetsplats inte r�der i huvudsak j�mn f�rdelning mellan kvinnor och m�n i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av ar� betstagare. skall arbetsgivaren vid nyanst�llningar s�rskilt anstr�nga sig for all f� s�kande av d et underrepresenterade k�net och s�ka se till att an� delen arbetstagare av det k�net efter hand �kar. Vad som nu ha r sagts g�l� ler dock inte om s�rs kilda sk�l talar emot s�dana �tg�rder eller de rimligen irtle ka n kr� vas med h�nsyn till arbetsgivarens resurser och omst�ndighe- lerna i �vrigt, 7 � 1 fr�go r som avses i 6 � f�r andra regler fastst�llas i kollektivavtal som har slutits eller godk�nts av en central arbetstagarorganisation. En arbetsgivare som �r bunden av ett s�dant kollektivavtal f�r till�mpa avtalet �ven p� en arbetstagare eller en arbetss�kande som inte �r medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men syssels�tts i ett arbe� te som avses med avtalet eller s�ker ett s�dant arbete. Bed�mningen av vad som enligt 6 � �ligger en arbetsgivare som inte �r bunden av kollektivavtal enligt f�rsta stycket skall g�ras med beaktande av kollektivavtal i j�m f�rbara f�rh�llanden. �vriga hesi�mnielscr 8 � Missgynnas en arbetstagare p� grund av sitt k�n genom en best�m� melse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren s�ger upp cti avtal eller vidtar en annan s�dan r�ttshandling, skall best�mmelsen el� ler r�ttshandlingen f�r klaras ogiltig, om arbetstagaren beg�r det. Sker missgynnande genom att arbetsgivaren f�rbig�r n�gon p� det s�tt som anges i 3 �. skall arbetsgivaren betala skadest�nd till den missgynnade f�rden kr�nkning som missgynnandet inneb�r. Beg�rs skadest�nd av flera som har b�ttre sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen �n den som arbetsgivaren hor utsett, delas det skadest�nd som skulle ha utg�tt till (len missgynnade lika mellan dem. Missgynnas en arbetstagare p� det s�tt som anges i 4 �, skall arbetsgiva� rn betala arbetstagaren skadest�nd f�r den f�rlust som uppkommer och f�r den kr�nkning som missgynnandet inneb�r. Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort. En arb etsgivare, som inte f�ljer f�reskrifterna i 6 5. kan f�rel�ggas vile att fullg�ra sina skyldigheter. I f�rel�ggandet skall anges hur och mom vilken tid so m skyldigheterna skall fullg�ras. en arbetsgivare. som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt kollektivav- 2797 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:1118 2798 tal -som avses i 7 � f�rst a stycket, g�ller vad som f�reskrivs om pjr. ,.,. talet eller i lagen (1976; 580) om medbest�mmande i arbetslive t 10 � Regeringen utser en j�mst�lldhetsombudsman och en j�n ist-il n�mnd, vilka skall se till att d enna lag efterlevs. J�mst�lldhetsombld nen skall d �rvid i f�rs ta hand s�ka f�rm� arbetsgivare att frivillig, gens f�reskrifter. Ombudsmannen skall ocks� i �vrig t medverka i dena att fr�mja j�mst�lldhet i arb etslivet. J�mst�lldhetsn�mnden skall best� av elva ledam�ter. Ordf�rande ytterligare fyra ledam�ter utses bland personer som inte f�retr�der givar- eller arbetstagarintressen. Ordf�randen b�r vara lagkunnic h erfarenhet som domare. Av de fyra ledam�terna b�r tv� ha s�rskild' " f�rh�llandena p� arbetsmarknaden och tv� ha erfarenhet av arbete ' ' fr�gor som r�r j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n. Av de �vriga dam�terna utses en efter f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen en ef ter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet en ef ter f�rslag av statens arbetsgivarverk, en efter f�rslag av Landsorpnisa- tionen i S verige, en efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation och en efter f�rslag av Centralorganisationen SACO/SR. F�r varje leda- mot skall finnas en ers�ttare. Vad som har f�reskrivits om le dam�terna g�ller �ven ers�ttarna. Vid behov f�r ordf�randen tillkalla tillf�lliga ers�t� tare. 11 � En arbetsgivare �r skyldig att p� uppmaning av j�mst�lldhetsom- budsmannen l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i arbets givarens verk� samhet som kan vara av betydelse f�r ombudsmannens tillsyn enligt 105 f�rsta stycket. Arbetsgivaren �r skyldig att l�mna uppgifter om f�rh�llandena i sin verk� samhet �ven p� uppmaning av j�mst�lldhetsn�mnden, n�r n� mnden be� handlar en fr amst�llning om vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket el� ler pr�var ett vitesf�rel�ggande som j�mst�lldhetsombudsmannen tur meddelat. Om arbetsgivaren inte r�ttar sig efter en uppmaning enligt f� rsta el er andra stycket, kan uppmaningen f�ljas av vitesf�rel�ggande. 12 � M�l om till�mpning av 2-5 och 8 �� handl�ggs enligt lagen 4. 371) om r�tteg�ngen i a rbetstvister. D�rvid anses som arbetslapre avcn arbetss�kande och som arbetsgivare �ven den hos vilken n �gon bar so 't arbete. Detsamma g�ller vid till�mpning i en tvist om 2-5 ochSfD* SsUvTt""^ tvistef�rhandling i lagen ( 1976: 580) om medbest�mmande lar- s�dan tvist f�r j�m st�lldhetsombudsmannen f�ra talan f�r en enskild nmh arbetss�kande, om den enskilde medger det och o� smannen finner att en dom i tvi sten �r betydelsefull f�r r�ttstiiW ti ^1," f�rs vid arbetsdomstolen. N�r en arbetstagarorgat"' ar r�tt att f�ra talan f�r den enskilde enligt 4 kap. 5 � lagen om ra' ngen t arb etstvister, f�r dock j�mst�lldhetsombudsmannenL den ^�r det. Vad som i de n lagen . f�rtalaV ' r�tteg�ngen, till�mpas �ven n�r ombudsma � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rs tal an med anledning av upps�gning eller avskedande, g�ller i till- SF&I979:1118 l�mpliga delar 34-37 ��, 38 � tredje stycket andra meningen, 39-41 �� j;,mt 4 2 � andra s tycket lagen (1974:12) om anst�llningsskydd. I fr�ga om annan ta lan ti ll�inpas 64-66 och 68 �� lagen om medbest�mmande i a r- j^,j]jvct p� motsvarande s�tt. Talan som fors av j�mst�lldhetsombuds- manncn behandlas d�rvid som om talan hade f�rts av arbetstagaren eller av lien arbetss�kande p� egna v�gnar. j3 � Vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket meddelas av j�mst�lld- helsn�mnden ef ter framst�llning av j�mst�lldhetsombudsmannen. N�mn� den meddelar ocks� vitesf�rel�ggande enligt 11 � andra och tredje stycke- fia. Vitesf�rel�g gande en ligt 11 � f�rsta och tredje styckena meddelas av i�mst�lldhetsombudsmannen. Mot ombu dsmannens beslut att meddela vitesf�rel�ggande f�r talan f�� ras genom besv�r hos j�mst�lldhetsn�mnden. Mot j�mst�lldhetsn�mndens beslut enligt de nna lag f�r talan inte f�ras. 14 � Talan om utd �mande av vite som har forelagts enligt denna lag f�rs vid allm�n domstol av �klagare. S�dan talan f�r v�ckas endast efter anm� lan av j�mst�lldhetsombudsmannen. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1980, Eti avtal som har ing�tts f�re lagens ikrafttr�dande �r utan verkan i den m�n avtalet Innefattar avvikelser fr�n lagen. Har ett kollektivavtal tillkom� mit f�r ett s�dant �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket, g�ller dock avta� let. Ett avtal om pension, som har ing�tts f�re ikrafttr�dandet, f�r tills vidare till�mpas utan hin der av 5 �, P� regeringens v�gnar THORBJ�RN F �LLDIN KARIN ANDERSSON (Arbetsmarknadsdepartementet) � </div> </div>

1979* 1118

om j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i arhpici-

Utkom frtn trycket

*^lSllvetj

den 27 december 1979

2796

utf�rdad den 17 december 1979.

Enligt rik sdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Ldficns �mlum�l

1 � Denna lag har till �ndam�l att fr�mja kvinnors och m�ns lika r= t '
ga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsm�jligheter i arbetet

het i arb etslivet).

'"st�lld.

F�rbiui mot k�nscliskritninering

2 � En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetstagare eller en arbetsr
kande p� grund av hans eller hennes k�n.

3 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger n�r en arbetsgivare vid an
st�llning eller befordran eller vid utbildning f�r befordran utser n �go"

framf�r en annan av motsatt k�n, fast�n den som f�rbig�s har b�ttre sak!
ga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen.

Detta g�ller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror

p� n�g ons k�n eller att beslutet �r ett led i str�vanden att fr�mjajamsliOld.
het I arbetslivet eller att det �r ber�ttigat av h�nsyn till ett ideellt eller annat

s�rskilt intresse, som inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i a rbelslj.

vet.

4 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger �ven n�r en arbetsgivare

I. till�mpar s�mre anst�llningsvillkor f�r en arbetstagare �n dem som

arbetsgivaren till�mpar f�r arbetstagare av motsatt k�n n�r de utf�r arbete,

som enligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsomr�det �r att be�
trakta som lika eller som �r likv�rdigt enligt en �verenskommen arbetsv�r�

dering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anst�llningsvillkoren be�

ror p� skillnader i a rbetstagarnas sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet el er

att^de I varje fall inte beror p� arbetstagarnas k�n,

" '

2- leder och f�rdelar arbetet p� ett s�dant s�tt att en arbetstagare blir

uppenbart of�rm�nligt behandlad i j�mf�relse med arbetstagare av motsatt

^on, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror p� arbets�

tagarnas k�n eller att det finns s�dana sk�l som anges i 3 � andra stycket,

s�ger upp ett anst�llningsavtal, omplacerar, permitterar elleravske

ar n�gon eller vidtar en annan j�mf�rlig �tg�rd till skada f�r en arbelslaga*

'S-. om �tg�r den beror p� arbetstagarens k�n.

5 S Ett avtal �r ogiltigt i den m�n det f�reskriver skillnader mellan kvin*

c I m�n i fi.iga om a nst�llningsvillkor eller det p� annat s�tt tili�lor^"

""ssgj nnandc p� gi und av k�n som anges i 3 och 4 ��.

"l-cop. 1979/80:36. AU 10. rskr 1 /7.

�

SFS 1979* It 18

(, i l^n;irbctsi?lvare skall mom ramen f�r sin verksamhet bedriva ett m�l-
inriMat arbete f�r att aktivt fr�mja j�mst�lldhet i arbetslivet.

j detta syfte skall a rbetsgivaren vidta s�dana �tg�rder som, med h� nsyn

,ill arbetsgivarens resurser och omst�ndigheterna i �vri gt, kan kr�vas f�r

;,[( arbetsf�rh�llandena skall l�mpa sig f�r b�de kvinnor och m�n. Arbets�

givaren skall ocks� verka f�r att lediga anst�llningar s�ks av b�da k�nen
samt genom utbild ning och andra l�mpliga �tg�rder fr�mja en j�mn f�rdel�
ning mellan kvinnor och m�n i skilda typer av arbete och inom olika kate�

gorier av arbetstagare.

N�r det p� en arbetsplats inte r�der i huvudsak j�mn f�rdelning mellan

kvinnor och m�n i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av ar�

betstagare. skall arbetsgivaren vid nyanst�llningar s�rskilt anstr�nga sig

for all f� s�kande av d et underrepresenterade k�net och s�ka se till att an�

delen arbetstagare av det k�net efter hand �kar. Vad som nu ha r sagts g�l�
ler dock inte om s�rs kilda sk�l talar emot s�dana �tg�rder eller de rimligen
irtle ka n kr� vas med h�nsyn till arbetsgivarens resurser och omst�ndighe-
lerna i �vrigt,

7 � 1 fr�go r som avses i 6 � f�r andra regler fastst�llas i kollektivavtal
som har slutits eller godk�nts av en central arbetstagarorganisation.

En arbetsgivare som �r bunden av ett s�dant kollektivavtal f�r till�mpa

avtalet �ven p� en arbetstagare eller en arbetss�kande som inte �r medlem
av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men syssels�tts i ett arbe�

te som avses med avtalet eller s�ker ett s�dant arbete.

Bed�mningen av vad som enligt 6 � �ligger en arbetsgivare som inte �r

bunden av kollektivavtal enligt f�rsta stycket skall g�ras med beaktande

av kollektivavtal i j�m f�rbara f�rh�llanden.

�vriga hesi�mnielscr
8 � Missgynnas en arbetstagare p� grund av sitt k�n genom en best�m�

melse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren s�ger upp

cti avtal eller vidtar en annan s�dan r�ttshandling, skall best�mmelsen el�

ler r�ttshandlingen f�r klaras ogiltig, om arbetstagaren beg�r det.

Sker missgynnande genom att arbetsgivaren f�rbig�r n�gon p� det s�tt

som anges i 3 �. skall arbetsgivaren betala skadest�nd till den missgynnade
f�rden kr�nkning som missgynnandet inneb�r. Beg�rs skadest�nd av flera
som har b�ttre sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen �n den
som arbetsgivaren hor utsett, delas det skadest�nd som skulle ha utg�tt till

(len missgynnade lika mellan dem.

Missgynnas en arbetstagare p� det s�tt som anges i 4 �, skall arbetsgiva�

rn betala arbetstagaren skadest�nd f�r den f�rlust som uppkommer och

f�r den kr�nkning som missgynnandet inneb�r.

Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort.

En arb etsgivare, som inte f�ljer f�reskrifterna i 6 5. kan f�rel�ggas

vile att fullg�ra sina skyldigheter. I f�rel�ggandet skall anges hur och

mom vilken tid so m skyldigheterna skall fullg�ras.

en arbetsgivare. som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt kollektivav-

2797

�

SFS 1979:1118

2798

tal -som avses i 7 � f�rst a stycket, g�ller vad som f�reskrivs om pjr. ,.,.

talet eller i lagen (1976; 580) om medbest�mmande i arbetslive t

10 � Regeringen utser en j�mst�lldhetsombudsman och en j�n ist-il
n�mnd, vilka skall se till att d enna lag efterlevs. J�mst�lldhetsombld

nen skall d �rvid i f�rs ta hand s�ka f�rm� arbetsgivare att frivillig,

gens f�reskrifter. Ombudsmannen skall ocks� i �vrig t medverka i

dena att fr�mja j�mst�lldhet i arb etslivet.

J�mst�lldhetsn�mnden skall best� av elva ledam�ter. Ordf�rande

ytterligare fyra ledam�ter utses bland personer som inte f�retr�der

givar- eller arbetstagarintressen. Ordf�randen b�r vara lagkunnic h

erfarenhet som domare. Av de fyra ledam�terna b�r tv� ha s�rskild'

f�rh�llandena p� arbetsmarknaden och tv� ha erfarenhet av arbete ' '

fr�gor som r�r j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n. Av de �vriga

dam�terna utses en efter f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen en ef
ter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet en ef
ter f�rslag av statens arbetsgivarverk, en efter f�rslag av Landsorpnisa-

tionen i S verige, en efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation

och en efter f�rslag av Centralorganisationen SACO/SR. F�r varje leda-

mot skall finnas en ers�ttare. Vad som har f�reskrivits om le dam�terna

g�ller �ven ers�ttarna. Vid behov f�r ordf�randen tillkalla tillf�lliga ers�t�

tare.

11 � En arbetsgivare �r skyldig att p� uppmaning av j�mst�lldhetsom-

budsmannen l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i arbets givarens verk�

samhet som kan vara av betydelse f�r ombudsmannens tillsyn enligt 105

f�rsta stycket.

Arbetsgivaren �r skyldig att l�mna uppgifter om f�rh�llandena i sin verk�

samhet �ven p� uppmaning av j�mst�lldhetsn�mnden, n�r n� mnden be�
handlar en fr amst�llning om vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket el�

ler pr�var ett vitesf�rel�ggande som j�mst�lldhetsombudsmannen tur

meddelat.

Om arbetsgivaren inte r�ttar sig efter en uppmaning enligt f� rsta el er

andra stycket, kan uppmaningen f�ljas av vitesf�rel�ggande.

12 � M�l om till�mpning av 2-5 och 8 �� handl�ggs enligt lagen

4. 371) om r�tteg�ngen i a rbetstvister. D�rvid anses som arbetslapre

avcn arbetss�kande och som arbetsgivare �ven den hos vilken n �gon bar
so 't arbete. Detsamma g�ller vid till�mpning i en tvist om 2-5 ochSfD*

SsUvTt""^ tvistef�rhandling i lagen ( 1976: 580) om medbest�mmande lar-

s�dan tvist f�r j�m st�lldhetsombudsmannen f�ra talan f�r en enskild

nmh

arbetss�kande, om den enskilde medger det och o�

smannen finner att en dom i tvi sten �r betydelsefull f�r r�ttstiiW

ti ^1," f�rs

vid arbetsdomstolen. N�r en arbetstagarorgat"'

ar r�tt att f�ra talan f�r den enskilde enligt 4 kap. 5 � lagen om ra'

ngen t arb etstvister, f�r dock j�mst�lldhetsombudsmannenL

den

^�r det. Vad som i de n lagen

f�rtalaV

' r�tteg�ngen, till�mpas �ven n�r ombudsma

�

F�rs tal an med anledning av upps�gning eller avskedande, g�ller i till-

SF&I979:1118

l�mpliga delar 34-37 ��, 38 � tredje stycket andra meningen, 39-41 ��

j;,mt 4 2 � andra s tycket lagen (1974:12) om anst�llningsskydd. I fr�ga om

annan ta lan ti ll�inpas 64-66 och 68 �� lagen om medbest�mmande i a r-

j^,j]jvct p� motsvarande s�tt. Talan som fors av j�mst�lldhetsombuds-

manncn behandlas d�rvid som om talan hade f�rts av arbetstagaren eller

av lien arbetss�kande p� egna v�gnar.

j3 � Vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket meddelas av j�mst�lld-

helsn�mnden ef ter framst�llning av j�mst�lldhetsombudsmannen. N�mn�

den meddelar ocks� vitesf�rel�ggande enligt 11 � andra och tredje stycke-

fia. Vitesf�rel�g gande en ligt 11 � f�rsta och tredje styckena meddelas av

i�mst�lldhetsombudsmannen.

Mot ombu dsmannens beslut att meddela vitesf�rel�ggande f�r talan f��

ras genom besv�r hos j�mst�lldhetsn�mnden. Mot j�mst�lldhetsn�mndens
beslut enligt de nna lag f�r talan inte f�ras.

14 � Talan om utd �mande av vite som har forelagts enligt denna lag f�rs
vid allm�n domstol av �klagare. S�dan talan f�r v�ckas endast efter anm�
lan av j�mst�lldhetsombudsmannen.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1980,

Eti avtal som har ing�tts f�re lagens ikrafttr�dande �r utan verkan i den

m�n avtalet Innefattar avvikelser fr�n lagen. Har ett kollektivavtal tillkom�
mit f�r ett s�dant �ndam�l som anges i 7 � f�rsta stycket, g�ller dock avta�
let.

Ett avtal om pension, som har ing�tts f�re ikrafttr�dandet, f�r tills vidare

till�mpas utan hin der av 5 �,

P� regeringens v�gnar

THORBJ�RN F �LLDIN

KARIN ANDERSSON
(Arbetsmarknadsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:1118

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se