SFS 1979:1118

791118.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1979* 1118

om jämställdhet mellan kvinnor och män i arhpici-

Utkom frtn trycket

*^lSllvetj

den 27 december 1979

2796

utfärdad den 17 december 1979.

Enligt rik sdagens beslut' föreskrivs följande.

Ldficns ämlumål

1 § Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika r= t '
ga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet

het i arb etslivet).

'"ställd.

Förbiui mot könscliskritninering

2 § En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare eller en arbetsr
kande på grund av hans eller hennes kön.

3 § Missgynnande på grund av kön föreligger när en arbetsgivare vid an
ställning eller befordran eller vid utbildning för befordran utser n ägo"

framför en annan av motsatt kön, fastän den som förbigås har bättre sak!
ga förutsättningar för arbetet eller utbildningen.

Detta gäller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror

på någ ons kön eller att beslutet är ett led i strävanden att främjajamsliOld.
het I arbetslivet eller att det är berättigat av hänsyn till ett ideellt eller annat

särskilt intresse, som inte bör vika för intresset av jämställdhet i a rbelslj.

vet.

4 § Missgynnande på grund av kön föreligger även när en arbetsgivare

I. tillämpar sämre anställningsvillkor för en arbetstagare än dem som

arbetsgivaren tillämpar för arbetstagare av motsatt kön när de utför arbete,

som enligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsområdet är att be­
trakta som lika eller som är likvärdigt enligt en överenskommen arbetsvär­

dering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anställningsvillkoren be­

ror på skillnader i a rbetstagarnas sakliga förutsättningar för arbetet el er

att^de I varje fall inte beror på arbetstagarnas kön,

⬢ '

2- leder och fördelar arbetet på ett sådant sätt att en arbetstagare blir

uppenbart oförmånligt behandlad i jämförelse med arbetstagare av motsatt

^on, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror på arbets­

tagarnas kön eller att det finns sådana skäl som anges i 3 § andra stycket,

säger upp ett anställningsavtal, omplacerar, permitterar elleravske

ar någon eller vidtar en annan jämförlig åtgärd till skada för en arbelslaga*

'S-. om åtgär den beror på arbetstagarens kön.

5 S Ett avtal är ogiltigt i den mån det föreskriver skillnader mellan kvin*

c I män i fi.iga om a nställningsvillkor eller det på annat sätt tiliålor^"

""ssgj nnandc på gi und av kön som anges i 3 och 4 §§.

⬢l-cop. 1979/80:36. AU 10. rskr 1 /7.

¬

background image

SFS 1979* It 18

(, i l^n;irbctsi?lvare skall mom ramen för sin verksamhet bedriva ett mål-
inriMat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet.

j detta syfte skall a rbetsgivaren vidta sådana åtgärder som, med hä nsyn

,ill arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övri gt, kan krävas för

;,[( arbetsförhållandena skall lämpa sig för både kvinnor och män. Arbets­

givaren skall också verka för att lediga anställningar söks av båda könen
samt genom utbild ning och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördel­
ning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kate­

gorier av arbetstagare.

När det på en arbetsplats inte råder i huvudsak jämn fördelning mellan

kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av ar­

betstagare. skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig

for all få sökande av d et underrepresenterade könet och söka se till att an­

delen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Vad som nu ha r sagts gäl­
ler dock inte om särs kilda skäl talar emot sådana åtgärder eller de rimligen
irtle ka n krä vas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständighe-
lerna i övrigt,

7 § 1 frågo r som avses i 6 § får andra regler fastställas i kollektivavtal
som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa

avtalet även pä en arbetstagare eller en arbetssökande som inte är medlem
av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i ett arbe­

te som avses med avtalet eller söker ett sådant arbete.

Bedömningen av vad som enligt 6 § åligger en arbetsgivare som inte är

bunden av kollektivavtal enligt första stycket skall göras med beaktande

av kollektivavtal i jäm förbara förhållanden.

�vriga hesiämnielscr
8 § Missgynnas en arbetstagare på grund av sitt kön genom en bestäm­

melse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren säger upp

cti avtal eller vidtar en annan sådan rättshandling, skall bestämmelsen el­

ler rättshandlingen för klaras ogiltig, om arbetstagaren begär det.

Sker missgynnande genom att arbetsgivaren förbigår någon på det sätt

som anges i 3 §. skall arbetsgivaren betala skadestånd till den missgynnade
färden kränkning som missgynnandet innebär. Begärs skadestånd av flera
som har bättre sakliga förutsättningar för arbetet eller utbildningen än den
som arbetsgivaren hor utsett, delas det skadestånd som skulle ha utgått till

(len missgynnade lika mellan dem.

Missgynnas en arbetstagare på det sätt som anges i 4 §, skall arbetsgiva­

rn betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och

för den kränkning som missgynnandet innebär.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

En arb etsgivare, som inte följer föreskrifterna i 6 5. kan föreläggas

vile att fullgöra sina skyldigheter. I föreläggandet skall anges hur och

mom vilken tid so m skyldigheterna skall fullgöras.

en arbetsgivare. som inte fullgör sina förpliktelser enligt kollektivav-

2797

¬

background image

SFS 1979:1118

2798

tal -som avses i 7 § först a stycket, gäller vad som föreskrivs om pjr. ,.,.

talet eller i lagen (1976; 580) om medbestämmande i arbetslive t

10 § Regeringen utser en jämställdhetsombudsman och en jän ist-il
nämnd, vilka skall se till att d enna lag efterlevs. Jämställdhetsombld

nen skall d ärvid i förs ta hand söka förmå arbetsgivare att frivillig,

gens föreskrifter. Ombudsmannen skall också i övrig t medverka i

dena att främja jämställdhet i arb etslivet.

Jämställdhetsnämnden skall bestå av elva ledamöter. Ordförande

ytterligare fyra ledamöter utses bland personer som inte företräder

givar- eller arbetstagarintressen. Ordföranden bör vara lagkunnic h

erfarenhet som domare. Av de fyra ledamöterna bör två ha särskild'

förhållandena pä arbetsmarknaden och två ha erfarenhet av arbete ' '

frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män. Av de övriga

damöterna utses en efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen en ef
ter förslag av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet en ef
ter förslag av statens arbetsgivarverk, en efter förslag av Landsorpnisa-

tionen i S verige, en efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation

och en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR. För varje leda-

mot skall finnas en ersättare. Vad som har föreskrivits om le damöterna

gäller även ersättarna. Vid behov får ordföranden tillkalla tillfälliga ersät­

tare.

11 § En arbetsgivare är skyldig att på uppmaning av jämställdhetsom-

budsmannen lämna de uppgifter om förhållandena i arbets givarens verk­

samhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt 105

första stycket.

Arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter om förhållandena i sin verk­

samhet även på uppmaning av jämställdhetsnämnden, när nä mnden be­
handlar en fr amställning om vitesföreläggande enligt 9 § första stycket el­

ler prövar ett vitesföreläggande som jämställdhetsombudsmannen tur

meddelat.

Om arbetsgivaren inte rättar sig efter en uppmaning enligt fö rsta el er

andra stycket, kan uppmaningen följas av vitesföreläggande.

12 § Mål om tillämpning av 2-5 och 8 §§ handläggs enligt lagen

4. 371) om rättegången i a rbetstvister. Därvid anses som arbetslapre

avcn arbetssökande och som arbetsgivare även den hos vilken n ågon bar
so 't arbete. Detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2-5 ochSfD*

SsUvTt""^ tvisteförhandling i lagen ( 1976: 580) om medbestämmande lar-

sådan tvist får jäm ställdhetsombudsmannen föra talan för en enskild

nmh

arbetssökande, om den enskilde medger det och o®

smannen finner att en dom i tvi sten är betydelsefull för rättstiiW

ti ^1," förs

vid arbetsdomstolen. När en arbetstagarorgat"'

ar rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen om ra'

ngen t arb etstvister, får dock jämställdhetsombudsmannenL

den

^ör det. Vad som i de n lagen

.

förtalaV

' rättegången, tillämpas även när ombudsma

¬

background image

Förs tal an med anledning av uppsägning eller avskedande, gäller i till-

SF&I979:1118

lämpliga delar 34-37 §§, 38 § tredje stycket andra meningen, 39-41 §§

j;,mt 4 2 § andra s tycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. I fråga om

annan ta lan ti lläinpas 64-66 och 68 §§ lagen om medbestämmande i a r-

j^,j]jvct på motsvarande sätt. Talan som fors av jämställdhetsombuds-

manncn behandlas därvid som om talan hade förts av arbetstagaren eller

av lien arbetssökande på egna vägnar.

j3 § Vitesföreläggande enligt 9 § första stycket meddelas av jämställd-

helsnämnden ef ter framställning av jåmställdhetsombudsmannen. Nämn­

den meddelar också vitesföreläggande enligt 11 § andra och tredje stycke-

fia. Vitesföreläg gande en ligt 11 § första och tredje styckena meddelas av

iämställdhetsombudsmannen.

Mot ombu dsmannens beslut att meddela vitesföreläggande får talan fö­

ras genom besvär hos jämställdhetsnämnden. Mot jämställdhetsnämndens
beslut enligt de nna lag får talan inte föras.

14 § Talan om utd ömande av vite som har forelagts enligt denna lag förs
vid allmän domstol av åklagare. Sådan talan får väckas endast efter anmä­
lan av jåmställdhetsombudsmannen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980,

Eti avtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande är utan verkan i den

mån avtalet Innefattar avvikelser från lagen. Har ett kollektivavtal tillkom­
mit för ett sådant ändamål som anges i 7 § första stycket, gäller dock avta­
let.

Ett avtal om pension, som har ingåtts före ikraftträdandet, får tills vidare

tillämpas utan hin der av 5 §,

På regeringens vägnar

THORBJ�RN F �LLDIN

KARIN ANDERSSON
(Arbetsmarknadsdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt