SFS 1980:412

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Arbetstidslag (1982:673) / SFS 1980:412

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> T\"- SFS 1980:412 Lag t..inn,Mn,rv-ckc. oiTi �ndHng 1 lagcii (1979:1118) om j�mst�lldhet mellan deXn. So kvinnor och m�n i arbetslivet; Utf�rdad den 5 juni 1980. Enligt riksdag ens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1979:1118)otnj�m� st�lldhet mellan kvinnor och m�n i arbetslive t dels att 8. 9 och 11 - 14 �� samt rubriken f�re 8 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att i la gen skall inf�ras �tta nya paragrafer, 1522 ��, samt n�rmast f�re 11 och 15 �� nya rubriker av nedan angivna lydelse, dels att n�rmast f�re 10 � skall inf�ras en rubrik som skall lyda "J�m- st�lldhetsombudsman och j�mst�lldhetsn�mnd". Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n oc h med den dag d� denna lag tr�der i kraft. Lagens �ndam�l 1 � Denna lag har till �ndam�l att fr�mja kvinnors och m�ns lika ratt i fri ga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsm�jligheter i arbetet (j�mst�ll' het I arbetslivet). F�rbud mot k�nsdiskriminering L^ri vare f�r inte missgynna en arb etstagare eller en arbetss' k�nde p� grund av hans eller hennes k� n. 680 "979/80:129, AU 30, rskr 327. I^Tl � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger n�r en arbetsgivare vid an� st�llning eller befordran eller vid utbildning f�r befordran utser n�gon framf�r en annan av motsatt k�n, fast�n den som f�rbig�s har b�ttre sakli� ga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen. Detta g�ller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror p� n�gons k�n elle r att beslutet �r ett led i str�v anden att fr�mja j�mst�lld� het i arbetslivet eller att det �r ber�ttigat av h�nsyn till ett ideellt eller annat s�rskilt int resse, som inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i arbe tsli� vet. 4 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger �ven n�r en arbetsgivare 1. till�mpar s �mre anst�llningsvillkor f�r en arbetstagare �n dem som arbetsgivaren till�mpar f�r arbetstagare av motsatt k�n n�rde utf�r arbete, som e nligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsomr�det �r att be� trakta som lika eller som �r likv�rdigt enligt en �verenskommen arbetsv�r� dering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anst�llningsvillkoren be� ror p� s killnader i a rbetstagarnas sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller att de i varje fall i nte beror p� arbetstagarnas k�n, 2. leder och f�rdelar arbetet p� ett s�dant s�tt att en arbetstagare blir uppenbart of�rm�nligt behandlad i j�mf�relse med arbetstagare av motsatt k�n, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror p� arbets� tagarnas k�n eller att det finns s�dana sk�l som anges i 3 � andra stycket, 3. s�ger upp ett anst�llningsavtal, omplacerar, permitterar eller avske� dar n�gon eller vidtar en annan j�mf�rlig �tg�rd till skada f�r en arbetstaga� re. om �tg�rden beror p� arbetstagarens k�n. 5 � Ett avt al �r ogiltigt i den m�n det f�reskriver skillnader mellan kvin� nor och m�n i fr�ga om anst�llningsvillkor eller det p� annat s�tt till�ter s� dant miss gynnande p� grund av k�n som anges i 3 och 4 ��. SFS 1980:412 Aktiva �tg�rder for j�mst�lldhet 6 � En arbetsgivare skall inom ramen f�r sin verksamhet bedriva ett m�l inriktat arbete f�r att aktivt fr�mja j�mst�lldhet i arb etslivet. I detta syf te skall arbetsgivaren vidta s�dana �tg�rder som, med h ansyn till arbetsg ivarens resurser och omst�ndigheterna i � vrigt, kan kr�sas or au arbetsf�rh�llandena skall l�mpa sig f�r b�de kvinnor och man Arbets� givaren skall ocks� verka f�r att lediga anst�llningar s�ks av bada k�nen samt genom utbildning och andra l�mpliga �tg�rder fr�mja en J�tnn or ning mellan k vinnor och m�n i skil da typer av arbete och inom olika kate� gorier av arbetstagare. . , i " nior, N�r det p� en arbetsplats inte r�der i hu vudsak jamn or t ning mc . i^vinnor och m�n i en viss tvp av arbete eller inom en viss vategon a beistagare, skall arbetsgivaren vid nyanst�llningar s�rskdt nn^tranga sig ^di att f� s� kande av det underrcpresenterade k�net oc so a so i delen arbetstagare av det k�net efter hand �kar. Vad som nu h ar sagt gah 'er dock inte om s�rskilda sk�l talar emot s�dana �tg�rder c inte kan kr�vas med h�nsyn till ar betsgivarens resurser och omstand.ghe terna i �vrigt. - v:- " s.;-v"5 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1980:412 .. �vses i 6 � f�r andra regler fastst�llas i ko llektivavtal ' ' J ndts eller godk�nts av en central arbetstagarorganisation. 'Tn le^vare som �r bunden av e tt s�dant kollektivavtal l�r ? ? ave7D� en arbetstagare eller en arbetss�kande som tnte �r n,ed|� a nvtlslutande arbetstagarorganisationen men syssels�tts i ett arbe- av den avtalss arbete. nT- mnLen av vad som enligt 6 � �ligger en arbetsgivare som inte �r hunden av kollekt ivavtal enligt f�rsta stycket skall g�ras med beaktande av kollektivavtal i j�mf�rbara f�rh�llanden. 1 Skadest�nd och andra p�f�ljder 8 � Missgynnas en arbetstagare p� grund av sitt k�n genom e n best�m� melse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren s�ger upp ett avtal eller vidtar en annan s�dan r�ttshandling, skall best�mmelsen el� ler r�ttshandlingen f�rklaras ogiltig, om arbetstagaren beg�r det. Sker missgynnande genom att a rbetsgivaren p� det s�tt som anges i 3 � utser n�gon eller n�gra framf�r en eller flera av motsatt k�n, skall arbetsgi� varen betala skadest�nd till den eller de missgynnade f�r den kr�nkning som missgynnandet inneb�r. Beg�r i ett s�da nt fall flera missgynnade ska� dest�nd, skall skadest�ndet best�mmas som om bara en hade blivit miss� gynnad och delas lika mellan dem. Missgynnas en arbetstagare p� det s�tt som anges i 4 �, skall arbetsgiva� ren betala arbetstagaren skadest�n d f�r den f�rlust som uppkommer och f�r den kr�nkning som missgynnandet inneb�r. Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort. 9 � En arbetsgivare , som inte f�ljer f�reskrifterna i 6 �, kan f�rel�ggas vid vite att fullg�ra sina skyldigheter. F�r en arbetsgivare, som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt kollektivav� tal som avses i 7 � f�rsta stycket, g�ller vad som f�reskrivs om p�f�ljd i av� talet eller i lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet. 682 I J�mst�ildhetsombudsman och j�mst�lldhetsn�mnd 10 � Regeringen utser en j�mst�lldhetsombudsman och en j�mst�lldhets� n�mnd, vilka skall se till att denna lag efterlevs. J�mst�ildhetsombudsman nen skall d�rvid i f�rsta hand s�ka f�rm� arbetsgivare att frivilligt f�lja'a gens f�reskrifter. Ombudsmannen skall ock s� i �vrigt medverka i str�van dena att fr�mja j�mst�lldhet i arbet slivet. . Jamst�lldhetsn�mnden skall be st� av elva ledam�ter. Ordf�randen oc yuerligare fyra ledam�ter utses bland p ersoner som inte f�retr�der arbets* givar- eller arbetstagarintressen. Ordf�randen b�r vara lagkunnig och erfarenhet som domare. Av de fyra ledam�terna b�r tv� ha s�rskild msi orh�llandena p� arbetsmarknaden och tv� ha erfarenhet av arb ete T mellan kvinnor oc h m�n. Av de �vriga se tpr"f" ^ 1^"^ f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen- c ler fhr 1^^ Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet, s ag av statens arbetsgivarverk, en efter f�rslag av Landsorg � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> lionen i Sverige, en efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation och en efter f�rslag av Centralorganisationen SACO/SR. F�r varje leda- v�'- -t mot skall finnas en ers�ttare. Vad som har f�reskrivits om ledam�terna galler �ven ers�tta rna. Vid behov f�r ordf�randen tillkalla tilir�lliga ers�t� tare. R�tteg�ngen i diskrimineringstvister ]] � M�l om till�mpning av 2-5 och 8 �� handl�ggs enligt lagen (1974; 371) om r�tteg�ngen i arbetstvister. D�rvid anses som arb etstagare �ven arbetss�kande och som arbetsgivare �ven den hos vilken n�gon har s�kt arbete. Detsamma g�ller vid till�mpning i en tvist om 2-5 och 8 �� av reglerna om tvistef�rhandling i lagen (1976: 580) om medbest�mmande i ar� betslivet. 1 en s�dan tvist f�r j�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan f�r en enskild arbetstagare e ller en arbetss�kande, om den enskilde medger det och om ombudsmannen finner att en dom i tvisten �r betydelsefull f�r r�ttstill�mp� ningen. S�dan talan f�rs vid arbetsdomstolen. N�r en arbetstagarorganisa� tion har r�tt att f�ra talan f�r den enskilde enligt 4 kap. 5 � lagen om r�tte� g�ngen i arbetstvister, f�r dock j�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan en� dast om organisationen inte g�r det. Vad som i den lagen f�reskrivs om den enskildes st�llning i r�tteg�ngen, till�mpas �ven n�r ombudsmannen f�r talan. I m�l om till�mpning av 25 o ch 8 �� k an domstolen ut�ver vad som i �vrigt g�ller f�rordna att f�rhandling skall h�llas inom st�ngda d�rrar, i den m�n det kan antas att olTentlighet skulle medf�ra risk f�r v�sentlig ska� da f�r part eller annan genom yppande av afiars-, drift- eller d�rmed j�m� f�rligt f�rh�llande hos f�relag eller organisation eller av enskilds ekono� miska eller personliga f�rh�llanden. 12 � V�cker Hera arbetstagare eller arbetss�kande skadest�ndstalan mot samme arbetsgivare och menar arbetsgivaren att skadest�ndet skall delas mellan dem enligt 8 � an dra stycket, skall m�len p� arbetsgivarens begaran handl�ggas i samma r�tteg�ng. Har talan v�ckts vid skilda domstolar, skall handl�ggningen ske los ar betsdomslolen, om n�got av m�len h�r dit, och i annat fall hos den tings� r�tt d�r talan f�rst v�cktes eller, om talan v�cktes samtidigt vd skil a tingsr�tter, den tingsr�tt som arbetsgivaren v�ljer. M�l som har v�ckts vid unnan do mstol skall �verl�mnas till den domstol, hos vilken en gernen samma handl�ggningen skall ske. Beslut att �verl�mna mal t�r inte o gas. Har nera v�ckt talan vid samma domstol, till�mpas f�rsta stycket om m�len inte �nd� handl�ggs gemensamt med st�d av annan lag. 13 S Handl�ggningen av ett m�l om skadest�nd enligt 8 ^ ^-kall p� beg�ran av arbetsgivaren uppskjutas i den man ct ^ | "i^let skall kunna handl�ggas gemensamt med annan s�dan skadcst. lan, som redan har v�ckts eller kan komma att vackas. SFS 1980:412 683 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1980:412 8 F�rs talan me d anledning av upps�gning eller avskedande. g�H^rj r 'a.Hr 14-37 38 � tredje stycket andra meningen, 39-41� "'T^'Tandra styckel lagen (1974:1 2) om anst�llningsskydd. 1 'nn�n talan till�mpas 64-66 och 68 5� lagen (1976:580) om medbesl� Inde i arbetslivet p� motsvarande s �tt. En s�dan skadest�ndstalan s s i 8 � andra stycket f�r dock ej v�ckas senare �n sex m�n ader efter mi'sLvnnandet eller, n�r en organisation har f�rsuttit denna tid o ch talan v�cks av den som �r eller har varit medlem i organisation en, senare �n en m�nad efter del att sexm�naderstiden har l�pt ut. Talan som f�rs av j�m- st�lldhetsombudsmannen behandlas som om talan hade f�rts av arbetsla- garen eller av den arbetss�kande p� egna v�gnar. 684 F�rfarandet inf�r j�mst�l ldhetsn�mnden m.m. 15 � En arbetsgivare �r skyldig att p� uppmaning av j�mst�lldhetsom� budsmannen l�mna de uppgifter om f �rh�llandena i arbets givarens verk� samhet som kan vara av betydelse f�r ombudsmannens tillsyn enligt 10 � f�rsta stycket. Om arbetsgiva ren inte r�ttar sig efter en s�dan uppmaning, ka n j�m� st�lldhetsombudsmannen f�rel�gga vite. 16 � Vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket meddelas av j �mst�lld� hetsn�mnden efter framst�llning av j�mst�lldhetsombudsmannen. Om� budsmannen skall i framst�llningen ange vilka �tg�rder som b�r �l�ggas ar� betsgivaren, de sk�l som �beropas till st�d f�r framst�llningen och den ut� redning som har gjorts. Arbetsgivaren skall yttra sig �ver ombudsmannens framst�llning och l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i sin verksamhet som n�mnden beh�ver f�r sin pr�v ning. J�mst�lldhetsn�mnden skall se till att �rendena blir s� utredda som deras beskaffenhet kr�ver. Den f�r vid behov besl uta om komplettering av utred� ningen. �verfl�dig utredning f�r avvisas. 17 � �renden om vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket avg �rs efter muntlig f�rhandli ng, om inte n�mnden finner det obeh�vligt med s �dan forhandling. Till f�rhandlingen kallas j�mst�lldhetsombudsmannen och ar betsgivaren. N�mnden f�r f�rel�gga arbetsgivaren eller st�llf�retr�dare for arbetsgivaren vid vite att inst�lla sig personligen. Den f�r ocks� kalla andra till f�rhandlingen, om det beh�vs f�r utredningen. Underl�ter arbetsgivaren att yttra sig i ett �rende eller att me dverka "' utredningen eller uteblir arbetsgivaren fr�n muntlig f�rhandling, utg�r de* ta inte hinder mot att �rendet avg�rs. 18 � Jamst�lldhetsn�mnden f�r vid avg�randet av ett �rende om vitcsj^ re aggande enligt 9 � f�rsta styck et besluta att �l�gga arbetsgivaren a" gar '^r �n j�mst�lldhctsombudsmannen har beg�rt, om dessa �tg�r cr e ar uppenbart mera betungande f�r arbetsgivaren. 1 f� rel�ggandet s n en ange hur och inom vilken tid arbetsgiva rens �tg�rder skall vi mndens beslut skall avfattas skriftligen och delges arbe tsgivaren � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> j9 � Har efter beslut av j�mst�lldhetsn�mnden n�gon annan �n arbetsgi� varen eller j�mst�lldhetsombudsmannen verkst�llt utredning i et t �rende eller p� kallelse in st�llt sig f�r att h�ras inf�r n�mnden, ftir n�mnden beslu� ta oni ers�ttning av allm�nna medel. En arbetsgivare som har inst�llt sig till forhandling f�r tillerk�nnas ers�ttning av allm�nna medel f�r kostnader f�r resa och up peh�lle, om n�mnden finner att s�dan ers�ttning sk�ligen b�r utg�. N�nnare best�mmelser om ers�ttning och f�rskott meddelas av rege� ringen. 20 � J�mst�lldhetsombudsmannens beslut om vitesf�rel�ggande enligt 15 � andra stycket f�r �verklagas genom besv�r hos j�mst�lldhetsn�mn� den. 1 s�dana besv�rs�renden g�ller 16 19 �� i till�m pliga delar. J�mst�lldhetsn�mndens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas. 21 � Talan om utd�mande av vite som har f�relagts enligt denna lag f�rs vid tingsr�tt av allm�n �klagare. S�dan talan f�r v�ckas endast efter anm� lan av j�mst �lldhetsombudsmannen. 22 � Den som i ett �rende hes j�mst�lldhetsombudsmannen eller j�m� st�lldhetsn�mnden har f�tt veta n�got om ett enskilt f�retags aff�rs- eller driftf�rh�llanden eller om en enskilds personliga f�rh�llanden f�r inte obe- h�rigen r�ja e ller utnyttja detta. Denna lag' tr�der i kraft den 1 juli 1980. Ett avtal s om har ing�tts f�re lagens ikrafttr�dande �r utan verkan i den m�n avtalet innefattar avvikelser fr�n lagen. Har ett kollektivavtal tillkom� mit f�r ett s� dant �ndam�l som anges i 7 � f�rst a stycket, galler dock avta� let. Ett avtal om pension, som har ing�tts f�re ikrafttr�dandet, f�r tills vidare till�mpas utan hinder av 5 �. Denna lag- tr� der i kraft den 1 juli 1980. P� regeringens v�gnar KARIN ANDERSSON Lars Lunning (Arbetsmarknadsdepartementet) 1^79:1118. ' 1980:412. SFS 1980:412 )<l >r'tl :IJ '^1 i " I C 685 t 1 " � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> � </div> </div>

T\"-

SFS 1980:412

Lag

t..inn,Mn,rv-ckc.

oiTi �ndHng 1 lagcii (1979:1118) om j�mst�lldhet mellan

deXn. So

kvinnor och m�n i arbetslivet;

Utf�rdad den 5 juni 1980.

Enligt riksdag ens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1979:1118)otnj�m�

st�lldhet mellan kvinnor och m�n i arbetslive t

dels att 8. 9 och 11 - 14 �� samt rubriken f�re 8 � skall ha nedan angivna

lydelse,

dels att i la gen skall inf�ras �tta nya paragrafer, 1522 ��, samt n�rmast

f�re 11 och 15 �� nya rubriker av nedan angivna lydelse,

dels att n�rmast f�re 10 � skall inf�ras en rubrik som skall lyda "J�m-

st�lldhetsombudsman och j�mst�lldhetsn�mnd".

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n oc h med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

Lagens �ndam�l

1 � Denna lag har till �ndam�l att fr�mja kvinnors och m�ns lika ratt i fri

ga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsm�jligheter i arbetet (j�mst�ll'

het I arbetslivet).

F�rbud mot k�nsdiskriminering

L^ri

vare f�r inte missgynna en arb etstagare eller en arbetss'

k�nde p� grund av hans eller hennes k� n.

680

"979/80:129, AU 30, rskr 327.

I^Tl

�

3 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger n�r en arbetsgivare vid an�
st�llning eller befordran eller vid utbildning f�r befordran utser n�gon
framf�r en annan av motsatt k�n, fast�n den som f�rbig�s har b�ttre sakli�

ga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller utbildningen.

Detta g�ller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror

p� n�gons k�n elle r att beslutet �r ett led i str�v anden att fr�mja j�mst�lld�
het i arbetslivet eller att det �r ber�ttigat av h�nsyn till ett ideellt eller annat

s�rskilt int resse, som inte b�r vika f�r intresset av j�mst�lldhet i arbe tsli�
vet.

4 � Missgynnande p� grund av k�n f�religger �ven n�r en arbetsgivare

1. till�mpar s �mre anst�llningsvillkor f�r en arbetstagare �n dem som

arbetsgivaren till�mpar f�r arbetstagare av motsatt k�n n�rde utf�r arbete,
som e nligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsomr�det �r att be�
trakta som lika eller som �r likv�rdigt enligt en �verenskommen arbetsv�r�

dering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anst�llningsvillkoren be�

ror p� s killnader i a rbetstagarnas sakliga f�ruts�ttningar f�r arbetet eller

att de i varje fall i nte beror p� arbetstagarnas k�n,

2. leder och f�rdelar arbetet p� ett s�dant s�tt att en arbetstagare blir

uppenbart of�rm�nligt behandlad i j�mf�relse med arbetstagare av motsatt
k�n, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror p� arbets�
tagarnas k�n eller att det finns s�dana sk�l som anges i 3 � andra stycket,

3. s�ger upp ett anst�llningsavtal, omplacerar, permitterar eller avske�

dar n�gon eller vidtar en annan j�mf�rlig �tg�rd till skada f�r en arbetstaga�

re. om �tg�rden beror p� arbetstagarens k�n.

5 � Ett avt al �r ogiltigt i den m�n det f�reskriver skillnader mellan kvin�

nor och m�n i fr�ga om anst�llningsvillkor eller det p� annat s�tt till�ter s�

dant miss gynnande p� grund av k�n som anges i 3 och 4 ��.

SFS 1980:412

Aktiva �tg�rder for j�mst�lldhet

6 � En arbetsgivare skall inom ramen f�r sin verksamhet bedriva ett m�l

inriktat arbete f�r att aktivt fr�mja j�mst�lldhet i arb etslivet.

I detta syf te skall arbetsgivaren vidta s�dana �tg�rder som, med h ansyn

till arbetsg ivarens resurser och omst�ndigheterna i � vrigt, kan kr�sas or

au arbetsf�rh�llandena skall l�mpa sig f�r b�de kvinnor och man Arbets�

givaren skall ocks� verka f�r att lediga anst�llningar s�ks av bada k�nen

samt genom utbildning och andra l�mpliga �tg�rder fr�mja en J�tnn or

ning mellan k vinnor och m�n i skil da typer av arbete och inom olika kate�
gorier av arbetstagare.

, i "

nior,

N�r det p� en arbetsplats inte r�der i hu vudsak jamn or t ning mc .

i^vinnor och m�n i en viss tvp av arbete eller inom en viss vategon a

beistagare, skall arbetsgivaren vid nyanst�llningar s�rskdt nn^tranga sig
^di att f� s� kande av det underrcpresenterade k�net oc so a so i
delen arbetstagare av det k�net efter hand �kar. Vad som nu h ar sagt gah

'er dock inte om s�rskilda sk�l talar emot s�dana �tg�rder c

inte kan kr�vas med h�nsyn till ar betsgivarens resurser och omstand.ghe
terna i �vrigt.

- v:- " s.;-v"5

�

SFS 1980:412

�vses i 6 � f�r andra regler fastst�llas i ko llektivavtal

' J ndts eller godk�nts av en central arbetstagarorganisation.

'Tn le^vare som �r bunden av e tt s�dant kollektivavtal l�r

? ? ave7D� en arbetstagare eller en arbetss�kande som tnte �r n,ed|�

a nvtlslutande arbetstagarorganisationen men syssels�tts i ett arbe-

av den avtalss

arbete.

nT- mnLen av vad som enligt 6 � �ligger en arbetsgivare som inte �r

hunden av kollekt ivavtal enligt f�rsta stycket skall g�ras med beaktande

av kollektivavtal i j�mf�rbara f�rh�llanden.

1 Skadest�nd och andra p�f�ljder

8 � Missgynnas en arbetstagare p� grund av sitt k�n genom e n best�m�

melse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren s�ger upp

ett avtal eller vidtar en annan s�dan r�ttshandling, skall best�mmelsen el�

ler r�ttshandlingen f�rklaras ogiltig, om arbetstagaren beg�r det.

Sker missgynnande genom att a rbetsgivaren p� det s�tt som anges i 3 �

utser n�gon eller n�gra framf�r en eller flera av motsatt k�n, skall arbetsgi�

varen betala skadest�nd till den eller de missgynnade f�r den kr�nkning

som missgynnandet inneb�r. Beg�r i ett s�da nt fall flera missgynnade ska�
dest�nd, skall skadest�ndet best�mmas som om bara en hade blivit miss�
gynnad och delas lika mellan dem.

Missgynnas en arbetstagare p� det s�tt som anges i 4 �, skall arbetsgiva�

ren betala arbetstagaren skadest�n d f�r den f�rlust som uppkommer och

f�r den kr�nkning som missgynnandet inneb�r.

Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort.

9 � En arbetsgivare , som inte f�ljer f�reskrifterna i 6 �, kan f�rel�ggas

vid vite att fullg�ra sina skyldigheter.

F�r en arbetsgivare, som inte fullg�r sina f�rpliktelser enligt kollektivav�

tal som avses i 7 � f�rsta stycket, g�ller vad som f�reskrivs om p�f�ljd i av�

talet eller i lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet.

682

I J�mst�ildhetsombudsman och j�mst�lldhetsn�mnd

10 � Regeringen utser en j�mst�lldhetsombudsman och en j�mst�lldhets�
n�mnd, vilka skall se till att denna lag efterlevs. J�mst�ildhetsombudsman
nen skall d�rvid i f�rsta hand s�ka f�rm� arbetsgivare att frivilligt f�lja'a

gens f�reskrifter. Ombudsmannen skall ock s� i �vrigt medverka i str�van
dena att fr�mja j�mst�lldhet i arbet slivet.

Jamst�lldhetsn�mnden skall be st� av elva ledam�ter. Ordf�randen oc

yuerligare fyra ledam�ter utses bland p ersoner som inte f�retr�der arbets*
givar- eller arbetstagarintressen. Ordf�randen b�r vara lagkunnig och
erfarenhet som domare. Av de fyra ledam�terna b�r tv� ha s�rskild msi

orh�llandena p� arbetsmarknaden och tv� ha erfarenhet av arb ete

mellan kvinnor oc h m�n. Av de �vriga se

tpr"f" ^ 1^"^

f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen- c

ler fhr 1^^

Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet,

s ag av statens arbetsgivarverk, en efter f�rslag av Landsorg

�

lionen i Sverige, en efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation
och en efter f�rslag av Centralorganisationen SACO/SR. F�r varje leda-

v�'-

-t

mot skall finnas en ers�ttare. Vad som har f�reskrivits om ledam�terna
galler �ven ers�tta rna. Vid behov f�r ordf�randen tillkalla tilir�lliga ers�t�

tare.

R�tteg�ngen i diskrimineringstvister

]] � M�l om till�mpning av 2-5 och 8 �� handl�ggs enligt lagen

(1974; 371) om r�tteg�ngen i arbetstvister. D�rvid anses som arb etstagare

�ven arbetss�kande och som arbetsgivare �ven den hos vilken n�gon har

s�kt arbete. Detsamma g�ller vid till�mpning i

en tvist om 2-5 och 8 �� av

reglerna om tvistef�rhandling i lagen (1976: 580) om medbest�mmande i ar�

betslivet.

1 en s�dan tvist f�r j�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan f�r en enskild

arbetstagare e ller en arbetss�kande, om den enskilde medger det och om

ombudsmannen finner att en dom i tvisten �r betydelsefull f�r r�ttstill�mp�
ningen. S�dan talan f�rs vid arbetsdomstolen. N�r en arbetstagarorganisa�

tion har r�tt att f�ra talan f�r den enskilde enligt 4 kap. 5 � lagen om r�tte�

g�ngen i arbetstvister, f�r dock j�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan en�
dast om organisationen inte g�r det. Vad som i den lagen f�reskrivs om
den enskildes st�llning i r�tteg�ngen, till�mpas �ven n�r ombudsmannen

f�r talan.

I m�l om till�mpning av 25 o ch 8 �� k an domstolen ut�ver vad som i

�vrigt g�ller f�rordna att f�rhandling skall h�llas inom st�ngda d�rrar, i
den m�n det kan antas att olTentlighet skulle medf�ra risk f�r v�sentlig ska�
da f�r part eller annan genom yppande av afiars-, drift- eller d�rmed j�m�

f�rligt f�rh�llande hos f�relag eller organisation eller av enskilds ekono�

miska eller personliga f�rh�llanden.

12 �

V�cker Hera arbetstagare eller arbetss�kande skadest�ndstalan mot

samme arbetsgivare och menar arbetsgivaren att skadest�ndet skall delas

mellan dem enligt 8 � an dra stycket, skall m�len p� arbetsgivarens begaran

handl�ggas i samma r�tteg�ng.

Har talan v�ckts vid skilda domstolar, skall handl�ggningen ske los ar

betsdomslolen, om n�got av m�len h�r dit, och i annat fall hos den tings�

r�tt d�r talan f�rst v�cktes eller, om talan v�cktes samtidigt vd skil a

tingsr�tter, den tingsr�tt som arbetsgivaren v�ljer. M�l som har v�ckts vid
unnan do mstol skall �verl�mnas till den domstol, hos vilken en gernen

samma handl�ggningen skall ske. Beslut att �verl�mna mal t�r inte o
gas.

Har nera v�ckt talan vid samma domstol, till�mpas f�rsta stycket om

m�len inte �nd� handl�ggs gemensamt med st�d av annan lag.

13 S

Handl�ggningen av ett m�l om skadest�nd enligt 8 ^

^-kall p� beg�ran av arbetsgivaren uppskjutas i den man ct ^

"i^let skall kunna handl�ggas gemensamt med annan s�dan skadcst.
lan, som redan har v�ckts eller kan komma att vackas.

SFS 1980:412

683

�

SFS 1980:412

8 F�rs talan me d anledning av upps�gning eller avskedande. g�H^rj

r 'a.Hr 14-37

38 � tredje stycket andra meningen, 39-41�

"'T^'Tandra styckel lagen (1974:1 2) om anst�llningsskydd. 1

'nn�n talan till�mpas 64-66 och 68 5� lagen (1976:580) om medbesl�

Inde i arbetslivet p� motsvarande s �tt. En s�dan skadest�ndstalan s

s i 8 � andra stycket f�r dock ej v�ckas senare �n sex m�n ader efter

mi'sLvnnandet eller, n�r en organisation har f�rsuttit denna tid o ch talan
v�cks av den som �r eller har varit medlem i organisation en, senare �n en
m�nad efter del att sexm�naderstiden har l�pt ut. Talan som f�rs av j�m-
st�lldhetsombudsmannen behandlas som om talan hade f�rts av arbetsla-
garen eller av den arbetss�kande p� egna v�gnar.

684

F�rfarandet inf�r j�mst�l ldhetsn�mnden m.m.
15 � En arbetsgivare �r skyldig att p� uppmaning av j�mst�lldhetsom�

budsmannen l�mna de uppgifter om f �rh�llandena i arbets givarens verk�

samhet som kan vara av betydelse f�r ombudsmannens tillsyn enligt 10 �
f�rsta stycket.

Om arbetsgiva ren inte r�ttar sig efter en s�dan uppmaning, ka n j�m�

st�lldhetsombudsmannen f�rel�gga vite.

16 � Vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket meddelas av j �mst�lld�

hetsn�mnden efter framst�llning av j�mst�lldhetsombudsmannen. Om�

budsmannen skall i framst�llningen ange vilka �tg�rder som b�r �l�ggas ar�
betsgivaren, de sk�l som �beropas till st�d f�r framst�llningen och den ut�
redning som har gjorts. Arbetsgivaren skall yttra sig �ver ombudsmannens

framst�llning och l�mna de uppgifter om f�rh�llandena i sin verksamhet
som n�mnden beh�ver f�r sin pr�v ning.

J�mst�lldhetsn�mnden skall se till att �rendena blir s� utredda som deras

beskaffenhet kr�ver. Den f�r vid behov besl uta om komplettering av utred�
ningen. �verfl�dig utredning f�r avvisas.

17 � �renden om vitesf�rel�ggande enligt 9 � f�rsta stycket avg �rs efter

muntlig f�rhandli ng, om inte n�mnden finner det obeh�vligt med s �dan

forhandling. Till f�rhandlingen kallas j�mst�lldhetsombudsmannen och ar

betsgivaren. N�mnden f�r f�rel�gga arbetsgivaren eller st�llf�retr�dare for

arbetsgivaren vid vite att inst�lla sig personligen. Den f�r ocks� kalla andra

till f�rhandlingen, om det beh�vs f�r utredningen.

Underl�ter arbetsgivaren att yttra sig i ett �rende eller att me dverka "'

utredningen eller uteblir arbetsgivaren fr�n muntlig f�rhandling, utg�r de*
ta inte hinder mot att �rendet avg�rs.

18 � Jamst�lldhetsn�mnden f�r vid avg�randet av ett �rende om vitcsj^

re aggande enligt 9 � f�rsta styck et besluta att �l�gga arbetsgivaren a"

gar '^r �n j�mst�lldhctsombudsmannen har beg�rt, om dessa �tg�r cr

e ar uppenbart mera betungande f�r arbetsgivaren. 1 f� rel�ggandet s

n en ange hur och inom vilken tid arbetsgiva rens �tg�rder skall vi

mndens beslut skall avfattas skriftligen och delges arbe tsgivaren

�

j9 � Har efter beslut av j�mst�lldhetsn�mnden n�gon annan �n arbetsgi�

varen eller j�mst�lldhetsombudsmannen verkst�llt utredning i et t �rende

eller p� kallelse in st�llt sig f�r att h�ras inf�r n�mnden, ftir n�mnden beslu�
ta oni ers�ttning av allm�nna medel. En arbetsgivare som har inst�llt sig till

forhandling f�r tillerk�nnas ers�ttning av allm�nna medel f�r kostnader f�r
resa och up peh�lle, om n�mnden finner att s�dan ers�ttning sk�ligen b�r
utg�.

N�nnare best�mmelser om ers�ttning och f�rskott meddelas av rege�

ringen.

20 � J�mst�lldhetsombudsmannens beslut om vitesf�rel�ggande enligt

15 � andra stycket f�r �verklagas genom besv�r hos j�mst�lldhetsn�mn�

den. 1 s�dana besv�rs�renden g�ller 16 19 �� i till�m pliga delar.

J�mst�lldhetsn�mndens beslut enligt denna lag f�r inte �verklagas.

21 � Talan om utd�mande av vite som har f�relagts enligt denna lag f�rs
vid tingsr�tt av allm�n �klagare. S�dan talan f�r v�ckas endast efter anm�

lan av j�mst �lldhetsombudsmannen.

22 � Den som i ett �rende hes j�mst�lldhetsombudsmannen eller j�m�

st�lldhetsn�mnden har f�tt veta n�got om ett enskilt f�retags aff�rs- eller
driftf�rh�llanden eller om en enskilds personliga f�rh�llanden f�r inte obe-

h�rigen r�ja e ller utnyttja detta.

Denna lag' tr�der i kraft den 1 juli 1980.

Ett avtal s om har ing�tts f�re lagens ikrafttr�dande �r utan verkan i den

m�n avtalet innefattar avvikelser fr�n lagen. Har ett kollektivavtal tillkom�
mit f�r ett s� dant �ndam�l som anges i 7 � f�rst a stycket, galler dock avta�
let.

Ett avtal om pension, som har ing�tts f�re ikrafttr�dandet, f�r tills vidare

till�mpas utan hinder av 5 �.

Denna lag- tr� der i kraft den 1 juli 1980.

P� regeringens v�gnar

KARIN ANDERSSON

Lars Lunning

(Arbetsmarknadsdepartementet)

1^79:1118.

' 1980:412.

SFS 1980:412

)<l

>r'tl

:IJ

'^1

i " I

685

1 "

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1980:412

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se