800412.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
t\"-
sfs 1980:412 lag
t..inn,mn,rv-ckc. oiti ändhng 1 lagcii (1979:1118) om jämställdhet mellan
dexn. so kvinnor och män i arbetslivet;
utfärdad den 5 juni 1980.
enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1979:1118)otnjäm
ställdhet mellan kvinnor och män i arbetslive t
dels att 8. 9 och 11 - 14 §§ samt rubriken före 8 § skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att i la gen skall införas åtta nya paragrafer, 15—22 §§, samt närmast
före 11 och 15 §§ nya rubriker av nedan angivna lydelse,
dels att närmast före 10 § skall införas en rubrik som skall lyda "jäm-
ställdhetsombudsman och jämställdhetsnämnd".
till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från oc h med den
dag då denna lag träder i kraft.
lagens ändamål
1 § denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika ratt i fri
ga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställ'
het i arbetslivet).
förbud mot könsdiskriminering
l^ri vare får inte missgynna en arb etstagare eller en arbetss'
kände på grund av hans eller hennes kö n.
680
•979/80:129, au 30, rskr 327.
i^tl
¬
3 § missgynnande på grund av kön föreligger när en arbetsgivare vid an
ställning eller befordran eller vid utbildning för befordran utser någon
framför en annan av motsatt kön, fastän den som förbigås har bättre sakli
ga förutsättningar för arbetet eller utbildningen.
detta gäller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror
pä någons kön elle r att beslutet är ett led i sträv anden att främja jämställd
het i arbetslivet eller att det är berättigat av hänsyn till ett ideellt eller annat
särskilt int resse, som inte bör vika för intresset av jämställdhet i arbetsli
vet.
4 § missgynnande på grund av kön föreligger även när en arbetsgivare
1. tillämpar s ämre anställningsvillkor för en arbetstagare än dem som
arbetsgivaren tillämpar för arbetstagare av motsatt kön närde utför arbete,
som enligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsområdet är att be
trakta som lika eller som är likvärdigt enligt en överenskommen arbetsvär
dering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anställningsvillkoren be
ror på s killnader i a rbetstagarnas sakliga förutsättningar för arbetet eller
att de i varje fall i nte beror på arbetstagarnas kön,
2. leder och fördelar arbetet på ett sådant sätt att en arbetstagare blir
uppenbart oförmånligt behandlad i jämförelse med arbetstagare av motsatt
kön, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror på arbets
tagarnas kön eller att det finns sådana skäl som anges i 3 § andra stycket,
3. säger upp ett anställningsavtal, omplacerar, permitterar eller avske
dar någon eller vidtar en annan jämförlig åtgärd till skada för en arbetstaga
re. om åtgärden beror på arbetstagarens kön.
5 § ett avt al är ogiltigt i den mån det föreskriver skillnader mellan kvin
nor och män i fråga om anställningsvillkor eller det på annat sätt tillåter så
dant miss gynnande på grund av kön som anges i 3 och 4 §§.
sfs 1980:412
aktiva åtgärder for jämställdhet
6 § en arbetsgivare skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett mål
inriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arb etslivet.
i detta syf te skall arbetsgivaren vidta sådana åtgärder som, med hansyn
till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i ö vrigt, kan kräsas or
au arbetsförhållandena skall lämpa sig för både kvinnor och man arbets
givaren skall också verka för att lediga anställningar söks av bada könen
samt genom utbildning och andra lämpliga åtgärder främja en jätnn or
ning mellan k vinnor och män i skil da typer av arbete och inom olika kate
gorier av arbetstagare. . , i • nior,
när det på en arbetsplats inte råder i hu vudsak jamn or t ning mc .
i^vinnor och män i en viss tvp av arbete eller inom en viss vategon a
beistagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskdt nn^tranga sig
^di att få sö kande av det underrcpresenterade könet oc so a so i
delen arbetstagare av det könet efter hand ökar. vad som nu har sagt gah
'er dock inte om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder c
inte kan krävas med hänsyn till ar betsgivarens resurser och omstand.ghe
terna i övrigt.
- v:- • s.;-v"5
¬
sfs 1980:412
.. «vses i 6 § får andra regler fastställas i ko llektivavtal
' ' j ndts eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.
'tn le^vare som är bunden av e tt sädant kollektivavtal lär
? ? ave7dä en arbetstagare eller en arbetssökande som tnte är n,ed|«
a „ nvtlslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i ett arbe-av den avtalss arbete.
nt- mnlen av vad som enligt 6 § åligger en arbetsgivare som inte är
hunden av kollekt ivavtal enligt första stycket skall göras med beaktande
av kollektivavtal i jämförbara förhållanden.
1 skadestånd och andra påföljder
8 § missgynnas en arbetstagare på grund av sitt kön genom e n bestäm
melse i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren säger upp
ett avtal eller vidtar en annan sådan rättshandling, skall bestämmelsen el
ler rättshandlingen förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det.
sker missgynnande genom att arbetsgivaren på det sätt som anges i 3 §
utser någon eller några framför en eller flera av motsatt kön, skall arbetsgi
varen betala skadestånd till den eller de missgynnade för den kränkning
som missgynnandet innebär. begär i ett såda nt fall flera missgynnade ska
destånd, skall skadeståndet bestämmas som om bara en hade blivit miss
gynnad och delas lika mellan dem.
missgynnas en arbetstagare på det sätt som anges i 4 §, skall arbetsgiva
ren betala arbetstagaren skadestån d för den förlust som uppkommer och
för den kränkning som missgynnandet innebär.
om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.
9 § en arbetsgivare , som inte följer föreskrifterna i 6 §, kan föreläggas
vid vite att fullgöra sina skyldigheter.
för en arbetsgivare, som inte fullgör sina förpliktelser enligt kollektivav
tal som avses i 7 § första stycket, gäller vad som föreskrivs om påföljd i av
talet eller i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
682
i jämstäildhetsombudsman och jämställdhetsnämnd
10 § regeringen utser en jämställdhetsombudsman och en jämställdhets
nämnd, vilka skall se till att denna lag efterlevs. jämstäildhetsombudsman
nen skall därvid i första hand söka förmå arbetsgivare att frivilligt följa'a
gens föreskrifter. ombudsmannen skall också i övrigt medverka i strävan
dena att främja jämställdhet i arbet slivet. .
jamställdhetsnämnden skall be stå av elva ledamöter. ordföranden oc
yuerligare fyra ledamöter utses bland p ersoner som inte företräder arbets*
givar- eller arbetstagarintressen. ordföranden bör vara lagkunnig och
erfarenhet som domare. av de fyra ledamöterna bör två ha särskild msi
orhållandena på arbetsmarknaden och två ha erfarenhet av arb ete
t mellan kvinnor oc h män. av de övriga se
tpr"f" ^ 1^"^ förslag av svenska arbetsgivareföreningen- c
ler fhr 1^^ svenska kommunförbundet och landstingsförbundet,
s ag av statens arbetsgivarverk, en efter förslag av landsorg
¬
lionen i sverige, en efter förslag av tjänstemännens centralorganisation
och en efter förslag av centralorganisationen saco/sr. för varje leda-v»'- -t
mot skall finnas en ersättare. vad som har föreskrivits om ledamöterna
galler även ersätta rna. vid behov fär ordföranden tillkalla tilirälliga ersät
tare.
rättegången i diskrimineringstvister
]] § mål om tillämpning av 2-5 och 8 §§ handläggs enligt lagen
(1974; 371) om rättegången i arbetstvister. därvid anses som arb etstagare
även arbetssökande och som arbetsgivare även den hos vilken någon har
sökt arbete. detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2-5 och 8 §§ av
reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976: 580) om medbestämmande i ar
betslivet.
1 en sådan tvist får jämställdhetsombudsmannen föra talan för en enskild
arbetstagare e ller en arbetssökande, om den enskilde medger det och om
ombudsmannen finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämp
ningen. sådan talan förs vid arbetsdomstolen. när en arbetstagarorganisa
tion har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen om rätte
gången i arbetstvister, får dock jämställdhetsombudsmannen föra talan en
dast om organisationen inte gör det. vad som i den lagen föreskrivs om
den enskildes ställning i rättegången, tillämpas även när ombudsmannen
för talan.
i mål om tillämpning av 2—5 och 8 §§ k an domstolen utöver vad som i
övrigt gäller förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, i
den mån det kan antas att oltentlighet skulle medföra risk för väsentlig ska
da för part eller annan genom yppande av afiars-, drift- eller därmed jäm
förligt förhållande hos förelag eller organisation eller av enskilds ekono
miska eller personliga förhållanden.
12 § väcker hera arbetstagare eller arbetssökande skadeståndstalan mot
samme arbetsgivare och menar arbetsgivaren att skadeståndet skall delas
mellan dem enligt 8 § an dra stycket, skall målen på arbetsgivarens begaran
handläggas i samma rättegång.
har talan väckts vid skilda domstolar, skall handläggningen ske los ar
betsdomslolen, om något av målen hör dit, och i annat fall hos den tings
rätt där talan först väcktes eller, om talan väcktes samtidigt vd skil a
tingsrätter, den tingsrätt som arbetsgivaren väljer. mål som har väckts vid
unnan domstol skall överlämnas till den domstol, hos vilken en gernen
samma handläggningen skall ske. beslut att överlämna mal tår inte o
gas.
har nera väckt talan vid samma domstol, tillämpas första stycket om
målen inte ändå handläggs gemensamt med stöd av annan lag.
13 s handläggningen av ett mål om skadestånd enligt 8 ^
^-kall på begäran av arbetsgivaren uppskjutas i den man ct ^ |
"i^let skall kunna handläggas gemensamt med annan sädan skadcst.
lan, som redan har väckts eller kan komma att vackas.
sfs 1980:412
683
¬
sfs 1980:412
8 förs talan me d anledning av uppsägning eller avskedande. gäh^rj
r 'a.hr 14-37 38 § tredje stycket andra meningen, 39-41«
"'t^'tandra styckel lagen (1974:12) om anställningsskydd. 1
'nnån talan tillämpas 64-66 och 68 5§ lagen (1976:580) om medbesl»
inde i arbetslivet pä motsvarande s ätt. en sådan skadeståndstalan s„„
s i 8 § andra stycket får dock ej väckas senare än sex mån ader efter
mi'slvnnandet eller, när en organisation har försuttit denna tid o ch talan
väcks av den som är eller har varit medlem i organisation en, senare än en
månad efter del att sexmånaderstiden har löpt ut. talan som förs av jäm-
ställdhetsombudsmannen behandlas som om talan hade förts av arbetsla-
garen eller av den arbetssökande på egna vägnar.
684
förfarandet inför jämstäl ldhetsnämnden m.m.
15 § en arbetsgivare är skyldig att på uppmaning av jämställdhetsom
budsmannen lämna de uppgifter om f örhållandena i arbets givarens verk
samhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt 10 §
första stycket.
om arbetsgiva ren inte rättar sig efter en sådan uppmaning, kan jäm
ställdhetsombudsmannen förelägga vite.
16 § vitesföreläggande enligt 9 § första stycket meddelas av jämställd
hetsnämnden efter framställning av jämställdhetsombudsmannen. om
budsmannen skall i framställningen ange vilka åtgärder som bör åläggas ar
betsgivaren, de skäl som åberopas till stöd för framställningen och den ut
redning som har gjorts. arbetsgivaren skall yttra sig över ombudsmannens
framställning och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet
som nämnden behöver för sin pröv ning.
jämställdhetsnämnden skall se till att ärendena blir så utredda som deras
beskaffenhet kräver. den får vid behov besluta om komplettering av utred
ningen. överflödig utredning får avvisas.
17 § ärenden om vitesföreläggande enligt 9 § första stycket avg örs efter
muntlig förhandli ng, om inte nämnden finner det obehövligt med s ådan
forhandling. till förhandlingen kallas jämställdhetsombudsmannen och ar
betsgivaren. nämnden får förelägga arbetsgivaren eller ställföreträdare for
arbetsgivaren vid vite att inställa sig personligen. den får också kalla andra
till förhandlingen, om det behövs för utredningen.
underlåter arbetsgivaren att yttra sig i ett ärende eller att medverka •'
utredningen eller uteblir arbetsgivaren från muntlig förhandling, utgör de*
ta inte hinder mot att ärendet avgörs.
18 § jamställdhetsnämnden får vid avgörandet av ett ärende om vitcsj^
re aggande enligt 9 § första styck et besluta att ålägga arbetsgivaren a"
gar '^r än jämställdhctsombudsmannen har begärt, om dessa åtgär cr
e ar uppenbart mera betungande för arbetsgivaren. 1 fö reläggandet s
n en ange hur och inom vilken tid arbetsgivarens åtgärder skall vi
mndens beslut skall avfattas skriftligen och delges arbe tsgivaren
¬
j9 § har efter beslut av jämställdhetsnämnden någon annan än arbetsgi
varen eller jämställdhetsombudsmannen verkställt utredning i et t ärende
eller på kallelse in ställt sig för att höras inför nämnden, ftir nämnden beslu
ta oni ersättning av allmänna medel. en arbetsgivare som har inställt sig till
forhandling får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnader för
resa och up pehälle, om nämnden finner att sådan ersättning skäligen bör
utgå.
nännare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av rege
ringen.
20 § jämställdhetsombudsmannens beslut om vitesföreläggande enligt
15 § andra stycket får överklagas genom besvär hos jämställdhetsnämn
den. 1 sådana besvärsärenden gäller 16— 19 §§ i tilläm pliga delar.
jämställdhetsnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas.
21 § talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs
vid tingsrätt av allmän åklagare. sådan talan får väckas endast efter anmä
lan av jämst älldhetsombudsmannen.
22 § den som i ett ärende hes jämställdhetsombudsmannen eller jäm
ställdhetsnämnden har fått veta något om ett enskilt företags affärs- eller
driftförhållanden eller om en enskilds personliga förhållanden får inte obe-
hörigen röja e ller utnyttja detta.
denna lag' träder i kraft den 1 juli 1980.
ett avtal s om har ingåtts före lagens ikraftträdande är utan verkan i den
mån avtalet innefattar avvikelser från lagen. har ett kollektivavtal tillkom
mit för ett så dant ändamål som anges i 7 § först a stycket, galler dock avta
let.
ett avtal om pension, som har ingåtts före ikraftträdandet, får tills vidare
tillämpas utan hinder av 5 §.
denna lag- trä der i kraft den 1 juli 1980.
på regeringens vägnar
karin andersson
lars lunning
(arbetsmarknadsdepartementet)
1^79:1118.
' 1980:412.
sfs 1980:412
)<l
>r'tl
:ij
'^1
i " i
c
685
t 1 •
¬
¬
Viktiga lagar inom arbetsrätten
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.