SFS 1973:834

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Transport och trafik

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Arbetstidslag (1982:673) / SFS 1973:834

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                  </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973; 834 Lag Utkom fr�n t rycket O" �ndring i arbetarskyddslagen (1949:1); den 4 dec. 1973 utf�rdad den 16 november 1973. Kungl. Maj:t f�rordnar med riksdagen^ i fr�ga om arbetarskydds� lagen (1949: 1), dels att 60 och 69 �� skall upph�ra att g�lla, dels att i 55, 61 och 72 �� ordet "yrkesinspekt�r" i olika b�jningsfor� mer skall bytas ut mot "yrkesinspektionen" i motsvarande form, dels att 6, 39^2, 4753, 59, 6268, 70 och 73 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i la gen skall inf�ras nya paragrafer, 7 a, 8 a, 40 a, 40 b, 41 a och 53 a ��, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag �ger, med de inskr�nkningar nedan angivas, till�mpning � varje verksamhet, vari arbetstagare anv�ndes till arbete f�r arbetsgiva� res r�kning. I denna lag f�rst�s med arbetstagare envar, som utf�r arbete f�r an� nans r�kning utan att i f�rh�llande till denne vara att anse s�som sj�lv� st�ndig f�retagare, och med arbetsgivare envar, f�r vilkens r�kning ar� bete utf�res av s�dan arbetstagare utan att mellan dem st�r n�gon tredje person, vilken s�som sj�lvst�ndig f�retagare �tagit sig att ombes�rja ar� betets utf�rande. 2 � Ut�ver vad i 1 � s�gs skall denna lag, d�r ej nedan annorlunda stadgas, �ga till�mpning � 1) arbete, som tv� eller flera personer f�r gemensam r�kning utf�ra under s�dana f�rh�llanden, att om arbetstagare funnits anst�lld lagen enligt 1 � skulle �gt till�mpning d�r�; 2) arbete, som elev utf�r vid s�dan undervisnings- eller utbildnings� anstalt eller avdelning d�rav, betr�ffande vilken Konungen f�rordnat att 1650 lagen skall g�lla; � Prop. 1973: 130, SoU 25, rskr 290. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3) arbete, som v�rnpliktig i denna sin egenskap utf�r under s�dana SFS 1973: 834 f�rh�llanden, att lagen enligt 1 � skulle �gt till�mpning d�r�, om arbetet utf�rts av arbetstagare f�r arbetsgivares r�kning; samt " 4) arbete, som p� f�ngv�rds- eller tv�ngsarbetsanstalt, arbetshem som avses i lagen om socialhj�lp, allm�n v�rdanstalt f�r alkoholmissbrukare eller sinnessjukhus eller annan anstalt f�r v�rd av sinnessjuka intagen person efter anvisning av anstaltsledningen utf�r p� anstalten. I fall som h�r avses skall vad i lagen s�gs om arbetstagare �ga mot� svarande till�mpning � den, som utf�r arbetet, och vad i lagen � r f�re� skrivet om arbetsgivare g�lla den eller dem, som driva den verksamhet, vari arbetet utf�res. 3 � Fr�n lagens till�mpning undantagas a) arbete, som utf�res i arbetstagarens hem eller eljest under s�dana f�rh�llanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka �ver arbetets anordnande; b) arbete, som utf�res av medlem av arbetsgivarens familj, s�framt arbetet Hr f�rlagt till arbetsgivarens hem eller �r att h�nf�ra till jord� bruk eller n�gon dess bin�ring, vilken icke bedrives s�som sj�lvst�ndigt f�retag, eller till byggnadsarbete f�r jordbruk eller s�dan dess bin�ring, som nyss n�mnts; c) arbete, som utf�res i arbetsgivarens hush�ll; samt d) arbete, som �r att h�nf�ra till skeppstj�nst. Fr�n lagens till�mpning undantages vidare �vning inom krigsmakten eller civilf�rsvaret elle r eljest f�r totalf�rsvarets �ndam�l, s� ock annat arbete inom krigsmakten eller civilf�rsvaret �n s�dant som utf�res un� der v�sentligen samma f�rh�llanden som motsvarande arbete i annan verksamhet. 4 � I avseende � arbete varom s�gs i 2 � 1), 2) och 4) skola 1721, 2325 och 2744 �� ej �ga till�mpning. Best�mmelserna i 1721, 2325, 2731 och 3338 �� skola icke g�lla betr�ffande arbete, som utf�res av medlem av arbetsgiv arens familj. Vad i 25 s amt 710 kap. stadgas skall i fr�ga om arbete, som �r underkastat tillsyn enligt str�lskyddslagen, �ga till�mpning allenast i vad ang�r skydd mot annan skada �n s�dan, som orsakas av joniserande str�lning. 5 � Bedrives i visst fall arbete, som enligt vad ovan stadgats icke �r underkastat denna lag och ej �r att h�nf�ra till skeppstj�nst, under s� dana f�rh�llanden, att d�rmed sysselsatta personer uts�ttas f�r allvarlig fara f�r oh�lsa eller olycksfall, m� Konungen f�rordna, att lagen skall i erforderlig omfattning till�mpas � arbetet, �vensom meddela de f�re� skrifter, som d�rvid kunna erfordras. 6 � S�vitt ang�r de s�rskilda skyldigheter, som avses i 7 a � betr�f� fande gemensamma arbetsst�llen samt i 45 och 46 �� betr�ffande tek� niska anordninga r och arbetsst�llen, skall denna lag �ga till�mpning, �n� d� att fr�ga ej �r om verksamhet, som enligt vad f�rut sagts omfattas av lagen. 1651 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:834 2 kap. Allm�nna f�reskrifter om �tg�rder till f�rebyggande av oh�lsa och olycksfall 7 � Arbetsgivare �r pliktig a tt, under s�rskilt beaktande av vad nedan s�gs eller med st�d av de nna lag f�reskrives, iakttaga allt som med h�n� syn till arbetets natur och de f�rh�llanden, under vilka arbetet bedrives, samt arbetstagares �lder, yrkesvana och �vriga f�ruts�ttningar f�r arbe� tet sk�ligen kan erfordras f�r att f�rebygga att hos honom sysselsatt ar� betstagare �drager sig oh�lsa i f�ljd av arbetet eller drabbas av olycks� fall d�ri. Arbetstagare �r pliktig att anv�nda f�refintliga skyddsanordningar, noga f�lja i denna lag eller med st�d av densamma meddelade f�reskrif� ter samt i �vrigt i akttaga tillb�rlig f�rsiktighet och, i vad p� honom an� kommer, medverka till f�rekommande av oh�lsa och olycksfall. 7 a � N�r tv� eller flera arbetsgivare samtidigt bedriva ar bete p� sam� ma arbetsst�lle, skola de samr�da och gemensamt verka f�r att �stad� komma sunda och s�kra f�rh�llanden p� arbetsst�llet. Den som l�ter uppf�ra byggnad eller anl�ggning (byggherre) �r an� svarig f�r samordning av �tg�rder till skydd mot oh�lsa och olycksfall p� gemensamt arbetsst�lle f�r byggnadsverksamhet. Byggherren kan �verl�ta ansvaret f�r samordningen till arbetsgivare p� arbetsst�llet. P� annat gemensamt arbetsst�lle �n som avses i andra stycket kunna arbetsgivarna �verenskomma att en av dem skall ha ansvaret f�r sam� ordningen. Finnes ej �verenskommelse �ger yrkesinspektionen f�reskri� va vem so m skall ha s�dant ansvar. Den som har ansvar enligt andra eller tredje stycket skall tillse att samordning sker av sk ydds�tg�rder p� arbetsst�llet. �vriga arbetsgivare och p� arbetsst�llet sysselsatta arbetstagare �ro skyldiga att f�lja de anvisningar som han i detta syfte l�mnar. Vad i denna paragraf s�gs om arbetsgivare �ger motsvarande till�mp� ning p� den som driver verksamh et utan att ha arbetstagare anst�lld. 8 � Arbetslokal skall vara inr�ttad i enlighet med vad d�rom m� vara s�rskilt f�reskrivet. 8 a � Arbetsgivare skall g�ra anm�lan till yrkesinspektionen n�r ar� betslokal, betr�ffande vilken byggnadslov eller anm�lan enligt 66 � bygg � nadsstadgan (1959: 612) ej erfordras, skall tagas i bruk f�r stadigvaran� de anv�ndning i verksamhet, p� vilken denna lag �r till�mplig. Anm� lan skall g�ras senast tre veckor innan lokalen tages i bruk. Anm�lan enligt f�rsta stycket skall �ven g�ras dels n�r erforderlig pr�vning i arbetarskyddsh�nseende ej kunnat ske i �rende om bygg� nadslov, dels n�r arbetslokal skall tagas i bruk f�r annan verksamhet �n den, vartill lokalen senast varit anv�nd, dels ock n�r arbetstagare skall anst�llas i verksamhet, i vilken arb etstagare f�rut icke anv�nts till arbete f�r arbetsgivares r�kning. Om det �r p�kallat med h�nsyn till riskf�rh�llandena i visst slag av verksamhet, f�r Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer f�reskriva, att arbetslokal som �r avsedd f�r sadan verksamhet icke far tagas i bruk f�rr�n den besiktigats av yrkesinspektionen. 1652 1.. " ' i- " = V � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � I erforderlig utstr�ckning skola arbetstagarna, p� s�tt som kan SFS 1973: 834 anses tillfredsst�llande med h�nsyn till deras antal och f�rdelning p� k�n samt arbetets natur och varaktighet, � eller invid arbetsst�llet �ga till� g�ng till drick s- och tv�ttvatten, avtr�den, l�mplig plats f�r ombyte, f�r� varing och i f�rekommande fall torkning av kl�der samt l�mplig plats f�r intagande av m�ltid. D�r s� kan anses n�digt med h�nsyn till de f�rh�llanden, under vilka arbetet bedrives, skall l�mplig plats f�r vila eller utrymme, som erbju� der tillfredsst�llande skydd mot k�ld och nederb�rd, st� till arbetstaga� res f�rfogande. 10 � I sluten arbetslokal skall finnas tillr�ckligt luftutrymme, i regel uppg�ende till minst tio kubikmeter f�r varje d�r sysselsatt arbetstagare. Tillfredsst�llande luftv�xling skall vara anordnad i s�dan lokal �vensom, i den m�n s� � r p�kallat, p� annan plats d�r arbete bedrives. Arbete skall �ga rum vid tillr�cklig och tj�nlig belysning samt s� l�mp� lig v�rme- och fuktighetsgrad, som med h�nsyn till arbetets beskaffen� het och platsen f�r detsamma sk�ligen kan p�fordras. L�mpliga anordningar skola s�vitt m�jligt vidtagas f�r att hindra att damm, r�k, gas eller �nga sprides i en f�r arbetstagarna skadlig eller besv�rande m�ngd eller att arbetstagarna skadas genom att uts�ttas f�r buller, skakningar eller annan liknande ol�genhet. P� arbetsst�lle skall ordning och renlighet iakttagas. Arbete skall anordnas s�, att det kan utf�ras p� s�tt, som icke �r on�digt tr�ttande. 11 � Till f�rekommande av olycksfall i arbetet skola motorer, trans� missioner, ar betsmaskiner och andra d�rmed j�mf�rliga maskinella an� ordningar, �ngpannor och andra tryckk�rl samt lyft- och transportan� ordningar vara f�rsedda med erforderliga skyddsanordningar samt �ven i �vrigt vara s� utf�rda och anordnade, att de erbjuda betryggande s�kerhet. F�r att f�rebygga att arbetstagare skadas genom fall, nedst�rtande f�� rem�l eller ras eller av splitter, st�nk, vassa eller heta f�rem�l eller heta v�tskor eller genom kl�mning eller slag eller genom eldfarliga, explo� siva, fr�tande, giftiga eller eljest h�lsofarliga �mnen eller genom elek� trisk str �m, kyla eller v�rme eller genom bl�ndande ljus, skola s�dana �tg�rder vidtagas, att fara h�rf�r i m�jligaste m�n undg�s. 12 � D�r till vi nnande av n�digt skydd mot oh�lsa eller olycksfall an� nan �tg�rd icke kan vidtagas eller sk�ligen p�fordras, skall personlig skyddsutrustning av l�mplig beskaffenhet tillhandah�llas arbetstagaren. Denne �r skyldig att anv�nda utrustningen under arbetet samt v�l v�rda den. 13 � F�r l�mnande av den f�rsta hj�lpen vid olycks- eller sjukdoms� fall skola s �dana anordningar finnas, som kunna anses erforderliga med h�nsyn till arbetsst�llets storlek och bel�genhet samt arbetets beskaffen� het och de f�rh�llanden, under vilka arbetet bedrives. 1653 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 834 14 � N�rmare f�reskrifter i de avseenden varom f�rm�les i 813 �� meddelas av Konungen. 15 � Innefattar f�reskrift, som utf�rdats med st�d av 14 �, f�rbud mot anv�ndande av visst slag av maskin, redskap eller annat hj�lpmedel eller mot dess anv�ndande med eller utan viss anordning, �ger Konungen j�mv�l f�reskriva, att f�rem�l, vars anv�ndande s�lunda �r f�rbjudet, icke m� till an nan �verl�tas eller uppl�tas till begagnande, med mindre s�dan �tg�rd vidtagits med f�rem�let, att det ej vidare �r inbegripet under f�rbudet, eller det kan antagas f�r visst, att f�rem�let uteslutande skall komma till anv�nd ning, som ej avses med f �rbudet. Vad i f�rsta stycket �r stadgat skall �ga motsvarande till�mpning, d�r med st�d av 14 � f�rbud meddelats mot anv�ndande av visst �mne eller material. 16 � Konungen m� f�reskriva s�rskilda villkor f�r arbetstagares an� v�ndande till arbete, som finnes medf�ra s�rskild fara f�r oh�lsa eller olycksfall. Finnes arbete medf�ra synnerlig fara f�r oh�lsa eller olycks� fall, m� Konungen f�rordna att arbetstagare ej m� anv�ndas d�rtill. 3 kap. S�rskilda best�minelser om arbetstiden och dess f�rl�ggning 17 � Utf�r arbetstagare arbete under minst sex timmar av dygnet, skall arbetet i den utstr�ckning, som kan anses erforderlig med h�nsyn till dess beskaffenhet och varaktighet samt arbetsf�rh�llandena i �vrigt, avbrytas genom en eller flera l�mpligt f�rlagda raster av tillr�cklig var� aktighet. Fr�n vad s�lunda stadgats m� avvikelse tillf�lligtvis g�ras, d� sjukdomsfall eller annan of�rutsedd h�ndelse det kr�ver. Med rast f�rst�s i denna lag s�dant avbrott i arbetstiden, vars var� aktighet �r p� f�r hand best�md och under vilket arbetstag aren fritt f�r� fogar �ver sin tid och icke �r skyldig att kvarstanna p� arbetsst�llet. D� med h�nsyn till a rbetets natur och arbetsf�rh�llandena i �vrigt s� finnes oundg�ngligen p�kallat, m� rast utbytas mot ledighet f�r inta� gande av f�rt�ring � arbetsplatsen eller i dess omedelbara n�rhet. 18 � D�r arbete p� grund av samband med mekaniskt driven arbets� process eller till f�ljd av annat f�rh�llande kr�ver ih�llande ansp�nning eller eljest �r s�rskilt p�frestande, skall under arbetstiden erforderligt an� tal l�mpligt avpassade och f�rlagda arbetspauser beredas arbetstagaren. Med arb etspaus f�rst�s i denna lag e tt p� f�rhand best�mt kortvarigt uppeh�ll i arbetet, som anordnas i syfte att bereda arbetstagare avkopp� ling fr�n detta och som icke �r att h�nf�ra till rast eller ledighet, varom i 17 � s�gs. 19 � Arbetstagare skall �tnjuta erforderlig ledighet f� r nattvila. I den� na ledighet skall ing� tiden mellan klockan 24 och klockan 5. Fr�n vad s�lunda stadgats m� avvikelse ske, d�r visst arbete med h�nsyn till sin natur, allm�nhetens behov eller annan s�rskild omst�n- 1654 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> dighet m�ste fortg� j�mv�l nattetid eller eljest bedrivas � tid f�re kloc- SFS 1973: 834 kan 5 eller efter klockan 24. Har natur- eller olycksh�ndelse eller an� nan omst�ndighet, som ej kunnat f�rutses, v�llat avbrott i driften eller ock medf�rt �verh�ngande fara f�r s�dant avbrott eller f�r skada � liv, h�lsa eller egendom, m� ock arbetstagare, i den m�n det �r n�digt med h�nsyn till ber�rda f�rh�llande, anv�ndas till arbete � tid mellan klockan 24 och klockan 5 . Arbetstagare i �verordnad st�llning m�, d�r s� finnes p�kallat, anv�n� das till arbe te � tid mellan klockan 24 och klockan 5 utan hinder av vad i f�rsta stycket � r stadgat. 20 � N�r s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen medgiva att arbetstagare anv�ndes till arbete � tid mellan klockan 24 och klockan 5 i vidare utstr�ckning �n som f�ljer av best�mmelserna i 19 �. S�dant undantag m� ock av arbetarskyddsstyrelsen medgivas, d� det av uttalande av arbetstagarnas sammanslutning eller sammanslutningar eller annorledes framg�r, att det stora flertalet av de arbetstagare, som skulle ber�ras av undantaget, finner detsamma �nskv�rt, och oh�lsa eller �veranstr�ngning ej sk�ligen kan befaras uppkomma d�rigenom. 21 � F�r varje period om sju dagar skall arbetstagare, d�r ej s�rskilt f�rh�llande tillf�lligtvis p�kallar undantag, �tnjuta minst tjugofyra tim� mars sammanh�ngande ledighet. S�dan veckovila skall s�vitt m�jligt f�rl�ggas till s�ndag och till samma tider f�r alla vid ett arbetsst�lle anst�llda. Fr�n vad s�lunda stadgats m� arbetarskyddsstyrelsen, efter h�rande av vederb�rande sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare, medgiva undantag f�r visst slag av arbete eller visst arbetsst�lle. G�res inskr�nkning i den i f�rsta stycket avsedda veckovilan, skall motsvarande frihet fr�n arbete s�vitt m�jligt beredas. 4 kap. S�rskilda best�mmelser om minder�rigas anv�ndande i arbete 22 � Med minder �rig f�rst�s i denna lag den som icke fyllt a derton �r. 23 � Minder�rig m� icke anv�ndas till arbete med mindre han fyllt eller under kalender�ret fyller fjorton �r samt dar fr�ga ej �r om arbete under ferietid fullgjort sin skolplikt eller ock erh�llit beh�rigt tillst�nd att avsluta sin skolg�ng. Arbetarskyddsstyrelsen m� medgiva undantag h�rifr�n i fr�ga om l�tt arbete, som kan antagas icke inverka menligt p� den minder�riges h�lsa eller kroppsutveckling eller hans f�rm�ga att tillgodog�ra sig skolunder� visningen. 24 � Minder�rig, som ej fyllt eller under kalender�ret fyller femton �r, m� icke anv�ndas till hantverks- eller industriellt arbete, byggnads� arbete, arbete i gruva, stenbrott eller grustag eller � annat dylikt arbet s� st�lle, skogsavverknings- eller kolningsarbete eller arbete med transport 1655 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 834 av personer eller gods eller arbete i hotell-, restaurang- eller kaf�r�relse. Vad s�lunda stad gats skall dock ej g�lla utr�ttande av bud eller �renden eller l�ttare distributionsarbete. S�vitt ang�r arbete under ferietid �ger arbetarskyddsstyrelsen i fr�ga om visst slag av arbete, vilket �r att anse som synnerligen l�tt meddela undantag fr�n f�rbudet i f�rst a stycket. Styrelsen m� ock i s�rskilda fall medgiva att minder�rig, som fyllt fjorton �r eller under kalender�ret uppn�r fjorton �rs �lder, anv�ndes till arbete som omfattas av n�mnda f�rbud, d�r s� finnes p�kallat av h�nsyn till den minder�riges yrkesut� bildning eller det eljest kan anses vara till gagn f�r honom. 25 � Till arbete, som under jord bedrives i gruva, i stenbrott eller � annan med gruva eller stenbrott j�mf�rlig arbetsplats, m� minder�rig icke anv�ndas. N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen betr�ffande yngling, som fyllt sexton �r och som vid l�karbesiktning befunnits �ga god h�lsa och kroppsutveckling, medgiva undantag fr�n vad i f�rsta stycket �r stadgat. Undantag som h�r avses m� �ven, under de s�rskilda villkor, som f�reskrivas av styrelsen, medgivas be tr�ffande yngling, som fyllt femton �r eller under kalender�ret uppn�r femton �rs �lder och som vid l�karbesiktning befunnits �ga god h�lsa och kroppsutveckling, d�r s� finnes p�kallat av h�nsyn till hans yrkesutbildning. 26 � Det �ligger arbetsgivare att s�rskilt tillse, att minder�rigs anv�n� dande till ar bete icke medf�r fara f�r olycksfall eller f�r �veranstr�ng� ning eller annan menlig inverkan p� den minder�riges h�lsa eller kropps� utveckling samt att den minder�rige icke anv�ndes till arbe te, som inne� b�r v�da i moraliskt avseende. Finnes minder�rigs anv�ndande till visst slag av arbete medf�ra syn� nerlig fara i n�got avseende, varom f�rm�les i f�rsta stycket, m� Ko� nungen f�reskriva s�rskilda villkor f�r minder�rigs anv�ndande till s� dant arbete eller f�rordna att minder�rig ej m� anv�ndas d�rtill. 27 � Minder�rig m� icke anv�ndas till arbete utan att till arbetsgiva� ren avl�mnats arbetsbok f�r den minder�rige, inneh�llande, f�rutom uppgifter ang�ende den minder�riges �lder och skolf�rh�ilanden, l�kar� intyg ang�ende den minder�rige. S�dant intyg f�r vid arbetsbokens av� l�mnande till arbetsgivaren ej vara �ldre �n ett �r, f�rs�vitt ej den minder�riges anst�llning avser kortare tid �n en m�nad eller fr�ga �r om arbete under ferietid. Intyget kan utg�ras av anteckning, som vid l�kar� besiktning enligt 28 � inf�rts i arbetsboken. Vad s�lunda stadgats skall ej g�lla arbete, som fortg�r under h�gst tre dagar och medf�r ringa anstr�ngning. 28 � En g�ng varje kalender�r skall vid arbetsst�lle, d�r minder�rig anv�ndes till arbete, f�retagas l�karbesiktning � den eller de minder� �riga till utr�nande, huruvida syssels�ttning, vartill minder�rig anv�n� des, �r till men f�r dennes h�lsa eller kroppsutveckling. Vad s�lunda stadgats �ger dock icke till�mpning � skogsarbete och ej heller � flott- ningsarbete utom s�vitt ang�r arbete vid skiljcst�lle. 1656 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Besiktning som nu sagts f�rr�ttas av l�kare, som l�nsstyrelsen f�rord- SFS 1973; 834 nar d�rtill (besiktningsl�kare). Kostnaden f�r besiktningen skall, utom s�vitt ang�r resekostnads- och traktamentsers�ttning till l�karen, bestri� das av arbetsgivaren, som ock �r skyldig att s�rja f�r att l�mplig lokal f�r besiktningen finnes att tillg�. Finnes vid arbetsst�llet icke tillg�ng till l�mplig lokal f�r besiktningen, m� besiktningsl�karen i samr�d med arbetsgivaren f�rl�gga besikt� ningen till annan plats. 29 � D� fr�ga �r om arbete, som medf�r synnerligen ringa anstr�ng� ning eller fortg�r allenast under kortare tid av �ret, m� arbetarskydds� styrelsen medgiva befrielse fr�n besiktning, varom i 28 � s�gs. Har s� dan befrielse medgivits, m� utan hinder av vad i 27 � stadgats minder� �rig anv�ndas till arbete, som avses med befrielsen, �nd� att det i den minder�riges arbetsbok senast inf�rda l�karintyget vid arbetsbokens av� l�mnande till arbetsgiva ren �r �ldre �n ett �r. 30 � Minder�rig m� icke anv�ndas till arbete i strid mot inneh�llet i l�karintyg, som finnes inf�rt i den minder�riges arbetsbok, med mindre arbetarskyddsstyrelsen funnit sk�l medgiva det. 31 � Ang�ende minder�rigs arbetstid skall, ut�ver vad eljest i lag eller f�rfattning stadgas ang�ende begr�nsning av arbetstiden, g�lla, att min� der�rig med nedan angivna undantag icke i n�got fall m� anv�ndas lill arbete mer �n tio timmar av dygnet eller femtiofyra timmar i veckan. Har natur- eller olycksh�ndelse eller annan omst�ndighet, som ej kunnat f�rutses, v�llat avbrott i d riften eller ock medf�rt �verh�ngande fara f�r s�dant avbrott eller f�r skada � liv, h�lsa eller egendom, m� minder�rigs arbetstid i den m�n s� �r n�digt �verstiga tio timmar av dygnet och femtiofyra timmar i veckan. Om arbete ut�ver n�mnda antal timmar samt dess anledning, omfattning och varaktighet �ligger det arbetsgivaren att senast inom tv� dygn fr�n dess b�rjan g�ra anm� lan till arbetarskyddsstyrelsen. Arbetet m� icke forts�ttas ut�ver sist angivna tid, utan aU tillst�nd d�rtill s�kts hos n�mnda myndighet. An� g�ende s�dan ans�kan skall beslut meddelas of�rdr�j ligen. Anm�lan eller ans�kan anses gjord, n� r den i betalt brev avl�mnats till posten. D� s� eljest i s�rskilt fall pr�vas n�digt, �ger arbetarskyddsstyrelscn medgiva a tt arbetstiden f�r minder�rig under kortare tid utstr�ckes ut� �ver vad i f�rsta stycket s�gs. 32 � Arbetsgivare �r skyldig l�mna minder�rig arbetstagare erforder� lig ledighet f�r deltagande i kurs f�r religionsundervisning eller s�dan yrkes- eller fortsatt skolundervisning, f�r vilken kostnaden helt eller del� vis bestrides av staten eller med kommunala medel. 33 � Minder�rig arbetstagare skall f�r nattvila beredas oavbruten le� dighet fr�n arbetet under minst elva timmar varje dygn. I denna ledighet skall ing�, om den minder�rige ej fyllt sexton �r, tiden mellan klockan 19 och klockan 6 samt eljest tiden mellan klockan 22 och klockan 5 eller, i den utstr�ckning arbetarskyddsstyrelsen s� medgivit betr�ffande 1657 -v> � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 834 viss ort, visst slag av arbete eller visst arbetsst�lle, annan tid om sju timmar i f�ljd mellan klockan 22 och klockan 7. Fr�n vad s�lunda stadgats skola g�lla f�ljande undantag: a) F�religger omst�ndighet, som n�mnts i 31 � andra stycket, m� minder�rig, som fyllt sexton �r, i den m�n s� �r n�digt anv�ndas till arbete utan att stadgandet i f �rsta stycket h�rovan iakttages. Om anm� lan betr�ffande s�dant arbete och ans�kan om tillst�nd att forts�tta det skall vad i f�rstn �mnda lagrum �r stadgat �ga motsvarande till�mpning. b) Arbetarskyddsstyrelsen m �, d� s� finnes p�kallat, medgiva att min� der�rig, som ej fyllt sexton �r, anv�ndes till a rbete � tid mellan klockan 19 och klockan 22, dock att h�rigenom avvikelse e j m� ske fr�n f�re� skriften att nattvilan skall o mfatta minst elva timmar. c) N�r s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen medgiva att minder�rig, som fyllt sexton �r och enligt l�karintyg �ger god h�lsa och kroppsutveckling, anv� ndes till arbete utan att stadgandet i f�rsta stycket iakttages. d) Minder�rig, som fyllt femton �r och enligt l�karintyg �ger god h�lsa och kroppsutveckling, m� efter arbetarskyddsstyrelsens medgivan� de anv�ndas till flottningsarbete i den m�n f�rh�llandena f�ranleda d�r� till. 5 kap. S�rskilda best�mmelser om kvinno rs anv�ndande i arbete 34 � Kvinna m� icke anv�ndas till arbete under jord i gruva eller sten� brott. Vad i f�rsta stycket stadgas avser icke arbetstagare i �vero rdnad st�ll� ning, som ej utf�r kroppsarbete. Arbetarskyddsstyrelsen �ger medgiva, att kvinna utan hinder av be� st�mmelsen i f�rsta styck et m� anv�ndas till arbete under jord. 35 � F�reter kvinna intyg av l�kare eller barnmorska av inneh�ll, att hon sannolikt kan v�nta sin nedkomst inom sex veckor, m� ledighet fr�n arbetet ej f�rv�gras henne. Kvinna, som f�tt barn, m� icke anv�ndas till arbete, som avses med f�rbudet i 24 � f�rsta stycket, under de sex f�rsta veckorna efter barns� b�rden, d�rest icke med l�karintyg styrkes, att hon utan men f�r sig eller barnet kan b�rja arbetet tidigare. Kvinna, som ammar sitt barn, m� ej f�rv�gras erforderlig ledighet h�rf�r. 3637 ��2 38 � Finnes visst slag av arbete medf�ra synnerlig fara f�r olycksfall, n�r kvinna anv�ndes d�rtill, eller vara synnerligen anstr�ngande eller h�lsofarligt f�r kvinna, m� Konungen f�reskriva s�rskilda villkor f�r kvinnas anv�ndande till s�dant arbete eller f�rordna att kvinna ej m� anv�ndas d�rtill. - Paragraferna upp h�vda genom 1962: 248 (jfr 1 962: 249). 1658 - ' � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare 39 � Arbetsgivare och arbetstagare skola samverka f�r att �stadkom� ma sunda och s�kra arbetsf�rh�llanden. 40 � P� arbetsst�lle, d�r minst fem arbetstagare regelbundet syssel� s�ttas, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombud skall utses �ven p� annat arbetsst�lle, om arbetsf�rh�llan� dena p�kalla det. F�r skyddsombud b�r ers�ttare utses. Skyddsombud utses av lokal facklig organisation, som �r bunden av kollektivavtal i f�rh�llande till arbetsgivaren. Finnes ej s�dan organi� sation, utses skyddsombud av arbetstagarna. F�r arbetsst�lle d�r skyddskommitt� ej tillsatts �ger yrkesinspektionen, om f� rh�llandena p�kalla det, medgiva att lokal avdelning av s�dan or� ganisation, som �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt, utser skyddsombud utanf�r kretsen av arbetstagare. Finnes vid arbets st�lle mer �n ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsom� budens verksamhet. 40 a � Skyddsombud f�retr�der arbetstagarna i skyddsfr�gor och skall verka f�r tillfredsst�llande skyddsf�rh�llanden. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsomr�de vaka �ver sundhet och s�kerhet i ar� betet och deltaga vid planering av nya eller �ndrade lokaler, anord� ningar och arbetsmetoder. Skyddsombud skall s�ka vinna �vriga arbetstagares medverkan i skyddsarbetet. Arbetsgivare och arbetstagare svara gemensamt f�r att skydds� ombud f�r erforderlig utbildning. Skyddsombud skall beredas erforderlig ledighet med bibeh�llna an� st�llningsf�rm�ner f�r att fullg�ra sina uppgifter. Skyddsombud har r�tt att taga del av de handlingar och erh�lla de upplysningar i �vrigt som � r av betydelse f�r ombudets verksamhet. SFS 1973:834 40 b � Inneb�r visst arbete omedelbar och allvarlig fara f�r arbetsta� gares liv eller h�lsa och kan r�ttelse icke genast uppn�s genom h�nv�n� delse till arbetsgivaren, kan skyddsombud best�mma att arbetet skall av� brytas i avvaktan p� st�llningstagande av yrkesinspektionen. �vertr�des f �rbud enligt 53 � som vunnit laga kraft eller som g�ller utan hinder av f�rd klagan �ger skyddsombud avbryta arbete som avses med f�rbudet. F�r skada till f�ljd av �tg�rd som avses i f�rsta eller andra stycket �r skyddsombud fri fr�n ers�ttningsskyldighet. 41 � Vid arbetsst�lle, d�r minst femtio arbetstagare regelbundet syssel� s�ttas, skall finnas skyddskommitt�, sammansatt av f�retr�dare f�r ar� betsgivaren och arbetstagarna. Skyddskommitt� skall tills�ttas �ven vid arbetsst�lle med mindre antal arbetstagare, om det beg�res av arbets� tagarna. 1659 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:834 F�retr�dare f�r de anst�llda utses bland arbetstagarna av lokal fack� lig organisation, som �r bunden av kollektivavtal i f�rh�llande till arbets� givaren. Finnes ej s�dan organisation, utses f�retr�dare av arbetstagarna, 41 a � Skyddskommitt� skall planera och �vervaka skyddsarbetet inom arbetsst�llet. Den skall noga f�lja utvecklingen i fr�gor som r�ra skyddet mot oh�lsa och olycksfall samt verka f�r tillfredsst�llande skyddsf�rh�llanden p� arbetsst�llet. I skyddskommitt� skola behandlas fr�gor om f�retagsh�lsov�rd, fr�gor om planering av nya eller �ndrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder samt fr�gor om upplysning och utbildning r�rande arbetarskydd. 42 � Skyddsombud m� icke hindras att fullg�ra sina uppgifter. Arbets� tagare m� ej p� den grund att han utsetts till skyddsombud eller i anled� ning av hans verksamhet som skyddsombud tillskyndas f�rs�mrade ar� betsf�rh�llanden, ej heller m� arbetsgivare av s�dan orsak skilja honom fr�n anst�llningen eller f�rs�mra hans anst�llningsvillkor. Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot vad i f�rsta stycket stadgats, �r han skyldig ers�tta d�rav uppkommen skada. Vid bed�mande om och i vad m�n skada uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven till omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. Om det med h�nsyn till den ska- dev�llandes ringa skuld, den skadelidandes f�rh�llande i avseende � tvis� ten, skadans storlek i j�mf�relse med den skadev�llandes tillg�ngar eller till omst�ndigheterna i �vrigt finnes sk�ligt, m� skadest�ndets belopp neds�ttas; fullst�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldighet m� ock �ga rum. �ro flera ansvariga f�r skada, skall skadest�ndsskyldigheten dem emellan f�rdelas efter vad som pr�vas sk�ligt med h�nsyn till den st�rre eller mindre skuld, som finnes ligga envar till last, samt till omst�ndighe� terna i �vrigt. Avtalsupps�gning eller annan dylik r�ttshandling, som sker i strid mot vad i f�rsta stycket �r stadgat, �r ogill. Skyddsombud, som g�r g� llande att han uppsagts fr�n sin anst�llning eller tillskyndats f�rs�mrade arbetsf�rh�llanden eller anst�llningsvillkor med anledning av uppdraget att vara skyddsombud, har r�tt att kvarst� i anst�llningen under of�r�ndrade arbetsf�rh�llanden och anst�llnings� villkor till dess fr�gan slutligt pr�vats. P� yrkande av arbetsgivaren kan domstol f�rordna att vad nu sagts ej skall �ga till�mpning. Har skyddsombud efter det att anst�llningen upph�rt v�ckt talan om att anst�llningsf�rh�llandet skall best� med h�nsyn till inneh�llet i tredje stycket, kan domstol p� yrkande f�rordna att skyddsombudet skall �ga �terg� i arbetet f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom eller be� slut f�religger. F�r den tid f�rordnande g�ller har skyddsombudet r�tt att �tnjuta sina tidigare arbetsf�rh�llanden och anst�llningsvillkor. 43 � Talan p� grund av 42 � skall v�ckas inom sex m�nader fr�n av� slutandet av den �tg�rd, varp� anspr�ket grundas. F�rsummas det, �r talan f�rlorad. 44 � M�l, som avse till�mpningen av 42 �, upptagas och avg�ras av arbetsdomstolen; dock skall talan mot arbetstagare v�ckas vid allm�n domstol. 1660 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Fackf�rening eller annan liknande f�rening av arbetstagare �ger vid SFS 1973: 834 arbetsdomstolen v�cka och utf�ra talan f�r medlem i f�reningen; och m� denne ej sj�lv k�ra, med mindre han visar, att f�reningen undandra� ger sig att tala � hans v�gnar. Vad som finnes stadgat om part med h�nsyn till j�vsf�rh�llande, personlig inst�llelse, h�rande under sannings� f�rs�kran och andra fr�gor som r�ra bevisningen skall ock g�lla den f�r vilken f�rening k�rar. 7 kap. Vissa skyldigheter f�r tillverkare och f�rs�ljare m. fl. 45 � Tillverkare eller f�rs�ljare av maskin, redskap eller annan tek� nisk anordning �vensom den, vilken uppl�ter s�dan anordning till be� gagnande, skall tillse, att anordningen, d� den avl�mnas f�r att tagas i bruk inom riket eller h�r utst�lles till f�rs�ljning eller i reklamsyfte, �r f�rsedd med n�diga skyddsanordningar och �ven i �vrigt erbjuder be� tryggande s�kerhet mot oh�lsa och olycksfall, s� ock tillhandah�lla f�r anordningens montering, anv�ndning och sk�tsel erforderliga f�reskrif� ter. N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� arbetarskyddsslyrelsen f�reskriva, att anordningen d�rj�mte skall vara f�rsedd med skylt eller annan m�rkning upptagande tillverkarens namn och annan uppgift som sty� relsen finner erforderlig. Arbetarskyddsstyrelsen m� ock, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, betr�f� fande visst slag av anordning, som i f�rsta stycket s�gs, f�reskriva att anordningen skall vara godk�nd av styrelsen, innan den avl�mnas f�r att tagas i bruk inom riket eller h�r utst�lles till f�rs�ljning eller i reklam� syfte. Utf�r n�gon s�som sj�lvst�ndig f�retagare installation av anordning, som i f�rsta stycket s�gs, skall han vid installationen tillse, att f�reskriv� na skyddsanordningar upps�ttas samt att f�r installationen i �vrigt g�l� lande f�reskrifter iakttagas. 46 � �gare till mark, var� grustag eller liknande arbetsst�lle �r be� l�get, �ligger att, om han mot ers�ttning l�ter n�gon d�r h�mta grus eller annat dylikt, tillse att arbetsst�llet h�lles i ett ur skyddssynpunkt godtagbart skick, �ven om denna lag icke eljest �ger till�mpning d�r�. Har r�tt till grust�kt eller annan nyttjander�tt uppl�tits, skall vad nu sagts om �garen avse nyttjander�ttshavaren. 8 kap. Tillsyn � lagens efterlevnad 47 Tillsyn �ver efterlevnaden av denna lag och f�reskrifter som meddelats med st�d av lagen ut�vas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess �verinseende och ledning, av yrkesinspektionen. N�rmare best�mmelser om tillsynens organisation meddelas av Konungen. � �ndringen inneb�r bl. a. a tt andra stycket upph�vs. 1661 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973:834 48 � Det �ligger kommun att efter samr�d med yrkesinspektionen ut� se en eller flera kommunala tillsynsm�n med erforderlig kompetens att bitr�da yrkesinspektionen vid tillsyn enligt 47 �. Kommun skall �rligen till yrkesinspektionen l�mna redog�relse f�r den kommunala tillsynens ut�vande. 49 �'' Fullg�r kommunal tillsynsman ej vad som �ligger honom och kommer det genom anm�lan av yrkesinspektionen eller p� annat s�tt till kommunens k�nnedom, skall kommunen vidtaga �tg�rder f�r att �stad� komma r�ttelse. 50 � Den som har att ut�va tillsyn � efterlevnaden av denna lag eller med st�d av densamma meddelad f�reskrift skall, n�r helst han s� p� fordrar, �ga tilltr�de till arbetsst�lle, som �r underkastat hans tillsyn, �vensom r�tt att d�r f�retaga unders�kning, vartill hans tj�nste�liggan� den kunna giva anledning. Arbetsgivare s� ock den som � arbetsst�lle f�retr�der honom �r plik� tig att p� anfordran l�mna tillsynsorgan de upplysningar, som erfordras f�r tillsynens beh�riga ut�vande. Vad i denna paragraf �r stadgat i fr�ga om tillsynsorgan skall j�mv�l g�lla l�kare, som har att verkst�lla besiktning eller unders�kning enligt denna lag eller med st�d av densamma meddelad f�reskrift. Det �ligger polismyndighet att l�mna den handr�ckning som �r er� forderlig f�r ut�vande av tillsyn enligt denna lag. 51 �5 Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller ut� setts till skyddsombud eller ledamot i s kyddskommitt� f�r ej obeh�rigen yppa eller nyttja vad han under uppdraget eller i tj�nsten erfarit om yrkeshemlighet, arbetsf�rfarande, aff�rsf�rh�llande, enskilds personliga f�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om ledamot i styrelsen f�r lokal facklig organisation med avseende p� vad denne erfarit av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitt� som utsetts av organisationen, 52 � L�kare som i sin verksamhet f�r k�nnedom om sjukdom som kan ha samband med arbete skall g�ra anm�lan hos tillsynsorgan. Det �ligger l�kare samt skolstyrelse, h�lsov�rdsn�mnd och byggnadsn�mnd att l�mna tillsynsorganen upplysningar och bitr�de. 53 � Uppfyller arbetsst�lle ej de krav som g�lla enligt denna lag eller f�reskrifter eller anvisningar som meddelats med st�d av lagen, �ger yrkesinspektionen f�rel�gga arbetsgivaren att avhj�lpa missf�rh�llandet. Yrkesinspektionen kan ocks� f�rbjuda honom att bedriva visst arbete eller anv�nda viss lokal, maskin, redskap eller annat hj�lpmedel, visst �mne eller material eller viss arbetsmetod utan att iakttaga villkor som angivits n�r f�rbudet meddelades. F�rel�ggande eller f�rbud som nu sagts g�ller �ven betr�ffande verksamhet som den mot vilken p�budet riktats bedriver p� arbetsst�llet utan att anv�nda arbetstagare. * �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. Senaste lydelse 1963; 245 , 1662 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I beslut om f�rel�ggande eller f�rbud kan yrkesinspektionen uts�tta vite. Underl�ter arbetsgivare att vidtaga �tg�rd som �ligger honom en� ligt f�rel�ggande �ger inspektionen f�rordna om r�ttelse p� hans be� kostnad. �r i fall som avses i f�rsta stycket fr�ga om �tg�rd betr�ffande lokal som uppl�tits till arbetsgivaren �ger yrkesinspektionen meddela f�rbud mot uppl�telse av lokalen till arbetslokal eller lokal f�r visst slag av arbete eller �ndam�l till dess angiven �tg�rd vidtagits med lokalen. Arbetarskyddsstyrelsen �ger utan f�reg�ende beslut av yrkesinspek� tionen f �rordna om �tg�rd som avses i denna paragraf. SFS 1973:834 53 a � F�religger missf�rh�llande i skyddsh�nseende och saknar ar� betsgivare, som avses i 53 � f�rsta stycket, den r�dighet �ver arbets� st�llet som beh�vs f�r att avhj�lpa missf�rh�llandet, �ger yrkesinspek� tionen rikta f�rel�ggande eller f�rbud enligt 53 � mot den som r�der �ver arbetsst�llet. Yrkesinspektionen �ger meddela de f�reskrifter som beh�vas i fr�ga om skydds�tg�rder p� arbetsst�lle som avses i 7 a �. 54 � �sidos�tter arbetsgivare n�got av vad i 1721 �� och 26 � f�rsta stycket stadgas, �ger arbetarskyddsstyrelsen, efter det tillf�lle beretts arbetsgivaren att yttra sig i � rendet, meddela honom n�diga f�re � skrifter till trygg ande av att det �sidosatta stadgandet iakttages. 55 � Anv�nder arbetsgivare minder�rig till arbete utan att denne un� der senast f�rflutna kalender�r underg�tt i 28 � f�reskriven l�karbesikt- ning, ehuru s� bort ske, �ger yrkesinspektionen, om omst�ndigheterna f�ranleda d�rtill, skriftligen f�rbjuda arbetsgivaren att efter utsatt sk�lig tid anv� nda den minder�rige i arbetet, med mindre denne dessf�rinnan unders�kts av l�kare och intyg r�rande unders�kningen inf�rts i ar bets� boken. 56 � D�r s� pr�vas n�digt till f�rebyggande av att tillverkare, f�r� s�ljare eller uppl�tare av maskin, redskap eller annan teknisk anordning, utan att iakttaga vad som �r stadgat i 45 � f�rsta stycket eller f�reskri� vits med st�d av andra eller tredje stycket n�mnda paragraf, avl�mnar anordningen f�r att tagas i bruk inom riket eller h�r utst�ller densamma till f�rs�ljning eller i reklamsyfte, �ger arbetarskyddsstyrelsen, efter det tillf�lle beretts tillverkaren, f�rs�ljaren eller uppl�taren att yttra sig i �rendet, f�rbjuda denne att avl�mna eller utst�lla anordningen, med mindre de �tg�rder vidtagas, som styrelsen finner erforderliga. Om synnerliga sk�l �ro d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen utan att av� bida tillverkarens, f�rs�ljarens eller uppl�tarens yttrande meddela f�r� bud som i f� rsta stycket s�gs att tr�da i kraft omedelbart och g�lla tills vidare, intill dess an norlunda f�rordnas, �vensom d�r s� finnes p�kallat l�ta genom polismyndighetens f�rsorg p� bekostnad av tillverkaren, f�r� s�ljaren eller uppl�taren vidtaga n�diga �tg�rder f�r att s�kerst�lla att f�rbudet uppr�tth�lles. 1663 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 834 57 � �sidos�tter installat�r, som avses i 45 � fj�rde stycket, vad d�r stadgas, �ger arbetarskyddsstyrelsen, om s� finnes p�kallat, f�reskriva villkor att av honom iakttagas vid utf�rande av installationsarbete eller f�rbjuda honom att vidare utf�ra visst slag av s�dant arbete. Innan f�re� skrift eller f�rbud meddelas, skall tillf�lle beredas installat�ren att yttra sig i �rendet. 58 � Underl�ter �gare till mark, var� grustag eller liknande arbets� st�lle �r bel�get, eller den, till vilken r�tt till grust�kt eller annan nytt� jander�tt uppl�tits, att iakttaga vad enligt 46 � �ligger honom, m� �ga� ren eller nyttjander�ttshavaren f�rel�ggas att vidtaga viss skydds�tg�rd eller ock f�rbud meddelas honom att utan iakttagande av visst angivet villkor l�ta annan mot ers�ttning h�mta grus eller annat dylikt i grus� taget eller � arbetsst�llet. D�rvid skall vad i 53 � �r stadgat f�r d�r av� sedda fall �ga motsvarande till�mpning. 59 �" P� anmodan av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen �r arbetsgivare skyldig att f�ranstalta om unders�kning av �mne eller material, som han anv�nder eller framst�ller i sin verksamhet, eller till� handah�lla prov f�r s�dan unders�kning. Den som tillverkar, f�rs�ljer eller uppl�ter anordning, som avses i 45 � f�rsta stycket, �r skyldig att p� anmodan av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen f�ranstalta om unders�kning av s�dan anord� ning eller tillhandah�lla prov f�r unders�kning. Underl�ter n�gon att efterkomma anmodan enligt f�rsta eller andra stycket, kan myndigheten f�rel�gga honom att vid vite vidtaga �tg�rden. Unders�kning enligt denna paragraf skall bekostas av arbetsgivaren eller, i fall som avses i andra stycket, tillverkaren, f�rs�ljaren eller upp� l�taren, om ej myndigheten beslutar att kostnaden helt eller delvis skall ers�ttas av statsmedel. 60 �7 61 �� Talan mot f�rel�ggande eller f�rbud som meddelats av yrkes� inspektionen f�res genom besv�r hos arbetarskyddsstyrelsen. I yrkesin� spektionens beslut skall givas till k�nna vad den som vill fullf�lja talan har att iakttaga. Ang�ende klagan �ver arbetarskyddsstyrelsens beslut stadgas i 73 �. 9 kap. Ansvarsbest�mmelser 62 �" Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet anv�nder min� der�rig eller kvinna till arbete i strid mot 2325, 27, 3034 �� eller 35 � andra stycket d�mes till b�ter. Har f�rseelsen best�tt i eller eljest avsett minder�rigs anv�ndande till arbete, vare den som har v�rdnaden om den minder�rige, d�r anv�ndan- 0 Senaste lydelse 1963:245. ' Paragrafen upph�vd genom denna lag. Senaste lydelse av 60 � 1966: 109. B Senaste lydelse 1963: 245. B Senaste lydelse 1962: 248 (jfr 1962: 249). 1664 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> det skett med hans vetskap och vilja, f�rfallen till b�ter fr�n och med fem till och med femtio kronor. SFS 1973: 834 63 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�mes den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot f�rel�ggande, f�rbud eller f�reskrift som meddelats honom med st�d av 5358 ��. Till samma straff d�mes den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot f�reskrift som med� delats med st�d av 8 a � tredje stycket. Bryter n�gon mot f�rel�ggande eller f�rbud, som f�renats med vite, d�mes ej till ansvar enligt f�rsta stycket. 64 Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att g�ra anm�lan enligt 8 a, 31 eller 33 � d�mes till b�ter. Detsamma skall g�lla om arbetsgivare eller annan f�r arbetsgivarens r�kning upp� s�tligen l�mn ar oriktig uppgift i s�dan anm�lan. 65 � Den som upps�tligen l�mnar tillsynsmyndighet oriktig uppgift ang�ende vidtagandet av �tg�rd, varom anvisning l�mnats honom av s�dan myndighet, d�mes till b�ter. Till b�ter d�mes ocks� tillverkare, f�rs�ljare eller uppl�tare som upp� s�tligen l�mnar tillsynsmyndighet oriktig uppgift betr�ffande anordning som avses i 45 �. F�rsta och andra styckena �ga motsvarande till�mpning p� den som upps�tligen l�m nar oriktig uppgift f�r annans r�kning. 66 � Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att enligt 28 � s�rja f�r att l�mplig lokal finnes att tillg� f�r l�karbesikt- ning av minder�riga arbetstagare d�mes till b�ter. 67 �11 Arbetstagare som utan giltigt sk�l upps�tligen eller av oaktsam� het borttager eller f�rs�tter ur bruk skyddsanordning d�mes till b�ter. 68 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 51 � d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. G�ller brottet annat �n f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar, f�r allm�nt �tal v�ckas endast om m�ls�gande angiver brottet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt. 69 �12 10 kap. Vissa s�rskilda best�mmelser 70 �is Myndighet �ger f�rordna att dess beslut skall l�nda till efter� r�ttelse utan hinder av f�rd klagan. Senaste lydelse 1962: 248 (jfr 1962: 249). " �ndringen inneb �r bl. a. att andra s tycket upph�vs. " Paragrafen upph�vd genom denna la g. " �ndringen inneb�r bl. a. att andra st ycket upph�vs. 105-SFS 1973 1665 f ryt- J.'- ' .i'- � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1973: 834 71 � I den slutliga handl�ggningen hos arbetarskyddsstyrelsen av �rende r�rande till�mpningen av denna lag eller med st�d av densamma meddelad f�reskrift skola, i den omfattning och den ordning Konungen best�mmer, deltaga s�rskilda ledam�ter, utsedda efter f�rslag av riks� sammanslutningar av arbetsgivare och av arbetstagare. 72 �1'' Arbetarskyddsstyrelsen �ger i den utstr�ckning styrelsen finner l�mpligt �verl�mna �t yrkesinspektionen att enligt de n�rmare f�reskrif� ter styrelsen utf�rdar medgiva undantag, varom stadgas i 23, 24 eller 29 �. 73 �12 Mot arbetarskyddsstyrelsens beslut i �rende som avses i 23 25, 2931 eller 33 � eller 40 � tredje stycket f�r talan ej f�ras. Talan mot annat beslut, som arbetarskyddsstyrelsen meddelat enligt denna lag eller som myndighet meddelat med st�d av Konungens f�r� ordnande enligt lagen, f�res hos Konungen genom besv�r. 74 � N�rmare f�reskrifter ang�ende till�mpningen av denna lag med� delas av Konungen. Till ledning vid till�mpningen av lagen �ger- arbetarskyddsstyrelsen meddela r�d och anvisningar. 75 � Vid meddelande av f�reskrift med st�d av denna lag m� Ko� nungen tillika uts�tta "Straff f�r f�rseelse mot f�reskriften*, dock m� s� dant straff i intet fall s�ttas h�gre �n till f�ngelse i sex m�nader. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1974. �ldre best�mmelser i 73 � g�ller fortfarande i fr�ga om talan mot beslut som meddelats f�r e den 1 januari 1974. Medgivande som arbetarskyddsstyrelsen l�mnat med st�d av 40 � tredje stycket i � ldre lydelse g�ller intill utg�ngen av �r 1974. CARL GUSTAF SVEN ASPLING (Socialdepartementet) 1666 Scnflstc lydelse 1963* 245� " Senaste lydelse 197]; 599. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. � </div> </div>

SFS 1973; 834 Lag

Utkom fr�n t rycket O" �ndring i arbetarskyddslagen (1949:1);
den 4 dec. 1973

utf�rdad den 16 november 1973.

Kungl. Maj:t f�rordnar med riksdagen^ i fr�ga om arbetarskydds�

lagen (1949: 1),

dels att 60 och 69 �� skall upph�ra att g�lla,

dels att i 55, 61 och 72 �� ordet "yrkesinspekt�r" i olika b�jningsfor�

mer skall bytas ut mot "yrkesinspektionen" i motsvarande form,

dels att 6, 39^2, 4753, 59, 6268, 70 och 73 �� skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att i la gen skall inf�ras nya paragrafer, 7 a, 8 a, 40 a, 40 b, 41 a

och 53 a ��, av nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Lagens till�mpningsomr�de

1 � Denna lag �ger, med de inskr�nkningar nedan angivas, till�mpning

� varje verksamhet, vari arbetstagare anv�ndes till arbete f�r arbetsgiva�

res r�kning.

I denna lag f�rst�s med arbetstagare envar, som utf�r arbete f�r an�

nans r�kning utan att i f�rh�llande till denne vara att anse s�som sj�lv�

st�ndig f�retagare, och med arbetsgivare envar, f�r vilkens r�kning ar�

bete utf�res av s�dan arbetstagare utan att mellan dem st�r n�gon tredje
person, vilken s�som sj�lvst�ndig f�retagare �tagit sig att ombes�rja ar�
betets utf�rande.

2 � Ut�ver vad i 1 � s�gs skall denna lag, d�r ej nedan annorlunda

stadgas, �ga till�mpning �

1) arbete, som tv� eller flera personer f�r gemensam r�kning utf�ra

under s�dana f�rh�llanden, att om arbetstagare funnits anst�lld lagen
enligt 1 � skulle �gt till�mpning d�r�;

2) arbete, som elev utf�r vid s�dan undervisnings- eller utbildnings�

anstalt eller avdelning d�rav, betr�ffande vilken Konungen f�rordnat att

1650

lagen skall g�lla;

� Prop. 1973: 130, SoU 25, rskr 290.

�

3) arbete, som v�rnpliktig i denna sin egenskap utf�r under s�dana

SFS 1973: 834

f�rh�llanden, att lagen enligt 1 � skulle �gt till�mpning d�r�, om arbetet
utf�rts av arbetstagare f�r arbetsgivares r�kning; samt "

4) arbete, som p� f�ngv�rds- eller tv�ngsarbetsanstalt, arbetshem som

avses i lagen om socialhj�lp, allm�n v�rdanstalt f�r alkoholmissbrukare

eller sinnessjukhus eller annan anstalt f�r v�rd av sinnessjuka intagen

person efter anvisning av anstaltsledningen utf�r p� anstalten.

I fall som h�r avses skall vad i lagen s�gs om arbetstagare �ga mot�

svarande till�mpning � den, som utf�r arbetet, och vad i lagen � r f�re�
skrivet om arbetsgivare g�lla den eller dem, som driva den verksamhet,

vari arbetet utf�res.

3 � Fr�n lagens till�mpning undantagas

a) arbete, som utf�res i arbetstagarens hem eller eljest under s�dana

f�rh�llanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka �ver

arbetets anordnande;

b) arbete, som utf�res av medlem av arbetsgivarens familj, s�framt

arbetet Hr f�rlagt till arbetsgivarens hem eller �r att h�nf�ra till jord�
bruk eller n�gon dess bin�ring, vilken icke bedrives s�som sj�lvst�ndigt
f�retag, eller till byggnadsarbete f�r jordbruk eller s�dan dess bin�ring,

som nyss n�mnts;

c) arbete, som utf�res i arbetsgivarens hush�ll; samt

d) arbete, som �r att h�nf�ra till skeppstj�nst.

Fr�n lagens till�mpning undantages vidare �vning inom krigsmakten

eller civilf�rsvaret elle r eljest f�r totalf�rsvarets �ndam�l, s� ock annat

arbete inom krigsmakten eller civilf�rsvaret �n s�dant som utf�res un�
der v�sentligen samma f�rh�llanden som motsvarande arbete i annan
verksamhet.

4 � I avseende � arbete varom s�gs i 2 � 1), 2) och 4) skola 1721,
2325 och 2744 �� ej �ga till�mpning. Best�mmelserna i 1721,
2325, 2731 och 3338 �� skola icke g�lla betr�ffande arbete, som

utf�res av medlem av arbetsgiv arens familj.

Vad i 25 s amt 710 kap. stadgas skall i fr�ga om arbete, som �r

underkastat tillsyn enligt str�lskyddslagen, �ga till�mpning allenast i vad
ang�r skydd mot annan skada �n s�dan, som orsakas av joniserande

str�lning.

5 � Bedrives i visst fall arbete, som enligt vad ovan stadgats icke �r

underkastat denna lag och ej �r att h�nf�ra till skeppstj�nst, under s�
dana f�rh�llanden, att d�rmed sysselsatta personer uts�ttas f�r allvarlig

fara f�r oh�lsa eller olycksfall, m� Konungen f�rordna, att lagen skall

i erforderlig omfattning till�mpas � arbetet, �vensom meddela de f�re�

skrifter, som d�rvid kunna erfordras.

6 � S�vitt ang�r de s�rskilda skyldigheter, som avses i 7 a � betr�f�

fande gemensamma arbetsst�llen samt i 45 och 46 �� betr�ffande tek�

niska anordninga r och arbetsst�llen, skall denna lag �ga till�mpning, �n�
d� att fr�ga ej �r om verksamhet, som enligt vad f�rut sagts omfattas

av lagen.

1651

�

SFS 1973:834

2 kap. Allm�nna f�reskrifter om �tg�rder till f�rebyggande

av oh�lsa och olycksfall

7 � Arbetsgivare �r pliktig a tt, under s�rskilt beaktande av vad nedan
s�gs eller med st�d av de nna lag f�reskrives, iakttaga allt som med h�n�
syn till arbetets natur och de f�rh�llanden, under vilka arbetet bedrives,

samt arbetstagares �lder, yrkesvana och �vriga f�ruts�ttningar f�r arbe�

tet sk�ligen kan erfordras f�r att f�rebygga att hos honom sysselsatt ar�

betstagare �drager sig oh�lsa i f�ljd av arbetet eller drabbas av olycks�

fall d�ri.

Arbetstagare �r pliktig att anv�nda f�refintliga skyddsanordningar,

noga f�lja i denna lag eller med st�d av densamma meddelade f�reskrif�
ter samt i �vrigt i akttaga tillb�rlig f�rsiktighet och, i vad p� honom an�
kommer, medverka till f�rekommande av oh�lsa och olycksfall.

7 a � N�r tv� eller flera arbetsgivare samtidigt bedriva ar bete p� sam�

ma arbetsst�lle, skola de samr�da och gemensamt verka f�r att �stad�
komma sunda och s�kra f�rh�llanden p� arbetsst�llet.

Den som l�ter uppf�ra byggnad eller anl�ggning (byggherre) �r an�

svarig f�r samordning av �tg�rder till skydd mot oh�lsa och olycksfall

p� gemensamt arbetsst�lle f�r byggnadsverksamhet. Byggherren kan
�verl�ta ansvaret f�r samordningen till arbetsgivare p� arbetsst�llet.

P� annat gemensamt arbetsst�lle �n som avses i andra stycket kunna

arbetsgivarna �verenskomma att en av dem skall ha ansvaret f�r sam�
ordningen. Finnes ej �verenskommelse �ger yrkesinspektionen f�reskri�
va vem so m skall ha s�dant ansvar.

Den som har ansvar enligt andra eller tredje stycket skall tillse att

samordning sker av sk ydds�tg�rder p� arbetsst�llet. �vriga arbetsgivare

och p� arbetsst�llet sysselsatta arbetstagare �ro skyldiga att f�lja de
anvisningar som han i detta syfte l�mnar.

Vad i denna paragraf s�gs om arbetsgivare �ger motsvarande till�mp�

ning p� den som driver verksamh et utan att ha arbetstagare anst�lld.

8 � Arbetslokal skall vara inr�ttad i enlighet med vad d�rom m� vara
s�rskilt f�reskrivet.

8 a � Arbetsgivare skall g�ra anm�lan till yrkesinspektionen n�r ar�

betslokal, betr�ffande vilken byggnadslov eller anm�lan enligt 66 � bygg �
nadsstadgan (1959: 612) ej erfordras, skall tagas i bruk f�r stadigvaran�
de anv�ndning i verksamhet, p� vilken denna lag �r till�mplig. Anm�
lan skall g�ras senast tre veckor innan lokalen tages i bruk.

Anm�lan enligt f�rsta stycket skall �ven g�ras dels n�r erforderlig

pr�vning i arbetarskyddsh�nseende ej kunnat ske i �rende om bygg�

nadslov, dels n�r arbetslokal skall tagas i bruk f�r annan verksamhet �n

den, vartill lokalen senast varit anv�nd, dels ock n�r arbetstagare skall
anst�llas i verksamhet, i vilken arb etstagare f�rut icke anv�nts till arbete
f�r arbetsgivares r�kning.

Om det �r p�kallat med h�nsyn till riskf�rh�llandena i visst slag av

verksamhet, f�r Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer
f�reskriva, att arbetslokal som �r avsedd f�r sadan verksamhet icke far
tagas i bruk f�rr�n den besiktigats av yrkesinspektionen.

1652

1.. "

i- " =

�

9 � I erforderlig utstr�ckning skola arbetstagarna, p� s�tt som kan

SFS 1973: 834

anses tillfredsst�llande med h�nsyn till deras antal och f�rdelning p� k�n
samt arbetets natur och varaktighet, � eller invid arbetsst�llet �ga till�

g�ng till drick s- och tv�ttvatten, avtr�den, l�mplig plats f�r ombyte, f�r�

varing och i f�rekommande fall torkning av kl�der samt l�mplig plats

f�r intagande av m�ltid.

D�r s� kan anses n�digt med h�nsyn till de f�rh�llanden, under vilka

arbetet bedrives, skall l�mplig plats f�r vila eller utrymme, som erbju�
der tillfredsst�llande skydd mot k�ld och nederb�rd, st� till arbetstaga�
res f�rfogande.

10 � I sluten arbetslokal skall finnas tillr�ckligt luftutrymme, i regel

uppg�ende till minst tio kubikmeter f�r varje d�r sysselsatt arbetstagare.

Tillfredsst�llande luftv�xling skall vara anordnad i s�dan lokal �vensom,

i den m�n s� � r p�kallat, p� annan plats d�r arbete bedrives.

Arbete skall �ga rum vid tillr�cklig och tj�nlig belysning samt s� l�mp�

lig v�rme- och fuktighetsgrad, som med h�nsyn till arbetets beskaffen�
het och platsen f�r detsamma sk�ligen kan p�fordras.

L�mpliga anordningar skola s�vitt m�jligt vidtagas f�r att hindra att

damm, r�k, gas eller �nga sprides i en f�r arbetstagarna skadlig eller

besv�rande m�ngd eller att arbetstagarna skadas genom att uts�ttas f�r

buller, skakningar eller annan liknande ol�genhet.

P� arbetsst�lle skall ordning och renlighet iakttagas.

Arbete skall anordnas s�, att det kan utf�ras p� s�tt, som icke �r

on�digt tr�ttande.

11 � Till f�rekommande av olycksfall i arbetet skola motorer, trans�

missioner, ar betsmaskiner och andra d�rmed j�mf�rliga maskinella an�

ordningar, �ngpannor och andra tryckk�rl samt lyft- och transportan�

ordningar vara f�rsedda med erforderliga skyddsanordningar samt �ven

i �vrigt vara s� utf�rda och anordnade, att de erbjuda betryggande

s�kerhet.

F�r att f�rebygga att arbetstagare skadas genom fall, nedst�rtande f��

rem�l eller ras eller av splitter, st�nk, vassa eller heta f�rem�l eller heta
v�tskor eller genom kl�mning eller slag eller genom eldfarliga, explo�

siva, fr�tande, giftiga eller eljest h�lsofarliga �mnen eller genom elek�

trisk str �m, kyla eller v�rme eller genom bl�ndande ljus, skola s�dana
�tg�rder vidtagas, att fara h�rf�r i m�jligaste m�n undg�s.

12 � D�r till vi nnande av n�digt skydd mot oh�lsa eller olycksfall an�

nan �tg�rd icke kan vidtagas eller sk�ligen p�fordras, skall personlig

skyddsutrustning av l�mplig beskaffenhet tillhandah�llas arbetstagaren.

Denne �r skyldig att anv�nda utrustningen under arbetet samt v�l v�rda

den.

13 � F�r l�mnande av den f�rsta hj�lpen vid olycks- eller sjukdoms�

fall skola s �dana anordningar finnas, som kunna anses erforderliga med
h�nsyn till arbetsst�llets storlek och bel�genhet samt arbetets beskaffen�

het och de f�rh�llanden, under vilka arbetet bedrives.

1653

�

SFS 1973: 834

14 � N�rmare f�reskrifter i de avseenden varom f�rm�les i 813 ��

meddelas av Konungen.

15 � Innefattar f�reskrift, som utf�rdats med st�d av 14 �, f�rbud mot

anv�ndande av visst slag av maskin, redskap eller annat hj�lpmedel eller

mot dess anv�ndande med eller utan viss anordning, �ger Konungen

j�mv�l f�reskriva, att f�rem�l, vars anv�ndande s�lunda �r f�rbjudet,

icke m� till an nan �verl�tas eller uppl�tas till begagnande, med mindre

s�dan �tg�rd vidtagits med f�rem�let, att det ej vidare �r inbegripet

under f�rbudet, eller det kan antagas f�r visst, att f�rem�let uteslutande

skall komma till anv�nd ning, som ej avses med f �rbudet.

Vad i f�rsta stycket �r stadgat skall �ga motsvarande till�mpning,

d�r med st�d av 14 � f�rbud meddelats mot anv�ndande av visst �mne

eller material.

16 � Konungen m� f�reskriva s�rskilda villkor f�r arbetstagares an�

v�ndande till arbete, som finnes medf�ra s�rskild fara f�r oh�lsa eller

olycksfall. Finnes arbete medf�ra synnerlig fara f�r oh�lsa eller olycks�

fall, m� Konungen f�rordna att arbetstagare ej m� anv�ndas d�rtill.

3 kap. S�rskilda best�minelser om arbetstiden och dess f�rl�ggning

17 � Utf�r arbetstagare arbete under minst sex timmar av dygnet, skall

arbetet i den utstr�ckning, som kan anses erforderlig med h�nsyn till

dess beskaffenhet och varaktighet samt arbetsf�rh�llandena i �vrigt,

avbrytas genom en eller flera l�mpligt f�rlagda raster av tillr�cklig var�

aktighet. Fr�n vad s�lunda stadgats m� avvikelse tillf�lligtvis g�ras, d�

sjukdomsfall eller annan of�rutsedd h�ndelse det kr�ver.

Med rast f�rst�s i denna lag s�dant avbrott i arbetstiden, vars var�

aktighet �r p� f�r hand best�md och under vilket arbetstag aren fritt f�r�
fogar �ver sin tid och icke �r skyldig att kvarstanna p� arbetsst�llet.

D� med h�nsyn till a rbetets natur och arbetsf�rh�llandena i �vrigt s�

finnes oundg�ngligen p�kallat, m� rast utbytas mot ledighet f�r inta�

gande av f�rt�ring � arbetsplatsen eller i dess omedelbara n�rhet.

18 � D�r arbete p� grund av samband med mekaniskt driven arbets�

process eller till f�ljd av annat f�rh�llande kr�ver ih�llande ansp�nning

eller eljest �r s�rskilt p�frestande, skall under arbetstiden erforderligt an�
tal l�mpligt avpassade och f�rlagda arbetspauser beredas arbetstagaren.

Med arb etspaus f�rst�s i denna lag e tt p� f�rhand best�mt kortvarigt

uppeh�ll i arbetet, som anordnas i syfte att bereda arbetstagare avkopp�
ling fr�n detta och som icke �r att h�nf�ra till rast eller ledighet, varom
i 17 � s�gs.

19 � Arbetstagare skall �tnjuta erforderlig ledighet f� r nattvila. I den�

na ledighet skall ing� tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Fr�n vad s�lunda stadgats m� avvikelse ske, d�r visst arbete med

h�nsyn till sin natur, allm�nhetens behov eller annan s�rskild omst�n-

1654

�

dighet m�ste fortg� j�mv�l nattetid eller eljest bedrivas � tid f�re kloc-

SFS 1973: 834

kan 5 eller efter klockan 24. Har natur- eller olycksh�ndelse eller an�
nan omst�ndighet, som ej kunnat f�rutses, v�llat avbrott i driften eller
ock medf�rt �verh�ngande fara f�r s�dant avbrott eller f�r skada � liv,
h�lsa eller egendom, m� ock arbetstagare, i den m�n det �r n�digt med
h�nsyn till ber�rda f�rh�llande, anv�ndas till arbete � tid mellan klockan
24 och klockan 5 .

Arbetstagare i �verordnad st�llning m�, d�r s� finnes p�kallat, anv�n�

das till arbe te � tid mellan klockan 24 och klockan 5 utan hinder av vad
i f�rsta stycket � r stadgat.

20 � N�r s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen

medgiva att arbetstagare anv�ndes till arbete � tid mellan klockan 24

och klockan 5 i vidare utstr�ckning �n som f�ljer av best�mmelserna

i 19 �.

S�dant undantag m� ock av arbetarskyddsstyrelsen medgivas, d� det

av uttalande av arbetstagarnas sammanslutning eller sammanslutningar

eller annorledes framg�r, att det stora flertalet av de arbetstagare, som

skulle ber�ras av undantaget, finner detsamma �nskv�rt, och oh�lsa eller

�veranstr�ngning ej sk�ligen kan befaras uppkomma d�rigenom.

21 � F�r varje period om sju dagar skall arbetstagare, d�r ej s�rskilt

f�rh�llande tillf�lligtvis p�kallar undantag, �tnjuta minst tjugofyra tim�

mars sammanh�ngande ledighet. S�dan veckovila skall s�vitt m�jligt
f�rl�ggas till s�ndag och till samma tider f�r alla vid ett arbetsst�lle

anst�llda.

Fr�n vad s�lunda stadgats m� arbetarskyddsstyrelsen, efter h�rande

av vederb�rande sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare,
medgiva undantag f�r visst slag av arbete eller visst arbetsst�lle.

G�res inskr�nkning i den i f�rsta stycket avsedda veckovilan, skall

motsvarande frihet fr�n arbete s�vitt m�jligt beredas.

4 kap. S�rskilda best�mmelser om minder�rigas anv�ndande i arbete

22 � Med minder �rig f�rst�s i denna lag den som icke fyllt a derton �r.

23 � Minder�rig m� icke anv�ndas till arbete med mindre han fyllt

eller under kalender�ret fyller fjorton �r samt dar fr�ga ej �r om
arbete under ferietid fullgjort sin skolplikt eller ock erh�llit beh�rigt

tillst�nd att avsluta sin skolg�ng.

Arbetarskyddsstyrelsen m� medgiva undantag h�rifr�n i fr�ga om l�tt

arbete, som kan antagas icke inverka menligt p� den minder�riges h�lsa
eller kroppsutveckling eller hans f�rm�ga att tillgodog�ra sig skolunder�

visningen.

24 � Minder�rig, som ej fyllt eller under kalender�ret fyller femton

�r, m� icke anv�ndas till hantverks- eller industriellt arbete, byggnads�
arbete, arbete i gruva, stenbrott eller grustag eller � annat dylikt arbet s�
st�lle, skogsavverknings- eller kolningsarbete eller arbete med transport

1655

�

SFS 1973: 834

av personer eller gods eller arbete i hotell-, restaurang- eller kaf�r�relse.

Vad s�lunda stad gats skall dock ej g�lla utr�ttande av bud eller �renden

eller l�ttare distributionsarbete.

S�vitt ang�r arbete under ferietid �ger arbetarskyddsstyrelsen i fr�ga

om visst slag av arbete, vilket �r att anse som synnerligen l�tt meddela
undantag fr�n f�rbudet i f�rst a stycket. Styrelsen m� ock i s�rskilda fall

medgiva att minder�rig, som fyllt fjorton �r eller under kalender�ret
uppn�r fjorton �rs �lder, anv�ndes till arbete som omfattas av n�mnda

f�rbud, d�r s� finnes p�kallat av h�nsyn till den minder�riges yrkesut�
bildning eller det eljest kan anses vara till gagn f�r honom.

25 � Till arbete, som under jord bedrives i gruva, i stenbrott eller �
annan med gruva eller stenbrott j�mf�rlig arbetsplats, m� minder�rig

icke anv�ndas.

N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen betr�ffande

yngling, som fyllt sexton �r och som vid l�karbesiktning befunnits �ga

god h�lsa och kroppsutveckling, medgiva undantag fr�n vad i f�rsta
stycket �r stadgat. Undantag som h�r avses m� �ven, under de s�rskilda

villkor, som f�reskrivas av styrelsen, medgivas be tr�ffande yngling, som
fyllt femton �r eller under kalender�ret uppn�r femton �rs �lder och
som vid l�karbesiktning befunnits �ga god h�lsa och kroppsutveckling,

d�r s� finnes p�kallat av h�nsyn till hans yrkesutbildning.

26 � Det �ligger arbetsgivare att s�rskilt tillse, att minder�rigs anv�n�
dande till ar bete icke medf�r fara f�r olycksfall eller f�r �veranstr�ng�
ning eller annan menlig inverkan p� den minder�riges h�lsa eller kropps�

utveckling samt att den minder�rige icke anv�ndes till arbe te, som inne�
b�r v�da i moraliskt avseende.

Finnes minder�rigs anv�ndande till visst slag av arbete medf�ra syn�

nerlig fara i n�got avseende, varom f�rm�les i f�rsta stycket, m� Ko�
nungen f�reskriva s�rskilda villkor f�r minder�rigs anv�ndande till s�

dant arbete eller f�rordna att minder�rig ej m� anv�ndas d�rtill.

27 � Minder�rig m� icke anv�ndas till arbete utan att till arbetsgiva�

ren avl�mnats arbetsbok f�r den minder�rige, inneh�llande, f�rutom
uppgifter ang�ende den minder�riges �lder och skolf�rh�ilanden, l�kar�

intyg ang�ende den minder�rige. S�dant intyg f�r vid arbetsbokens av�

l�mnande till arbetsgivaren ej vara �ldre �n ett �r, f�rs�vitt ej den
minder�riges anst�llning avser kortare tid �n en m�nad eller fr�ga �r om

arbete under ferietid. Intyget kan utg�ras av anteckning, som vid l�kar�

besiktning enligt 28 � inf�rts i arbetsboken.

Vad s�lunda stadgats skall ej g�lla arbete, som fortg�r under h�gst

tre dagar och medf�r ringa anstr�ngning.

28 � En g�ng varje kalender�r skall vid arbetsst�lle, d�r minder�rig
anv�ndes till arbete, f�retagas l�karbesiktning � den eller de minder�
�riga till utr�nande, huruvida syssels�ttning, vartill minder�rig anv�n�
des, �r till men f�r dennes h�lsa eller kroppsutveckling. Vad s�lunda

stadgats �ger dock icke till�mpning � skogsarbete och ej heller � flott-

ningsarbete utom s�vitt ang�r arbete vid skiljcst�lle.

1656

�

Besiktning som nu sagts f�rr�ttas av l�kare, som l�nsstyrelsen f�rord-

SFS 1973; 834

nar d�rtill (besiktningsl�kare). Kostnaden f�r besiktningen skall, utom

s�vitt ang�r resekostnads- och traktamentsers�ttning till l�karen, bestri�
das av arbetsgivaren, som ock �r skyldig att s�rja f�r att l�mplig lokal

f�r besiktningen finnes att tillg�.

Finnes vid arbetsst�llet icke tillg�ng till l�mplig lokal f�r besiktningen,

m� besiktningsl�karen i samr�d med arbetsgivaren f�rl�gga besikt�
ningen till annan plats.

29 � D� fr�ga �r om arbete, som medf�r synnerligen ringa anstr�ng�

ning eller fortg�r allenast under kortare tid av �ret, m� arbetarskydds�

styrelsen medgiva befrielse fr�n besiktning, varom i 28 � s�gs. Har s�
dan befrielse medgivits, m� utan hinder av vad i 27 � stadgats minder�

�rig anv�ndas till arbete, som avses med befrielsen, �nd� att det i den
minder�riges arbetsbok senast inf�rda l�karintyget vid arbetsbokens av�

l�mnande till arbetsgiva ren �r �ldre �n ett �r.

30 � Minder�rig m� icke anv�ndas till arbete i strid mot inneh�llet i

l�karintyg, som finnes inf�rt i den minder�riges arbetsbok, med mindre

arbetarskyddsstyrelsen funnit sk�l medgiva det.

31 � Ang�ende minder�rigs arbetstid skall, ut�ver vad eljest i lag eller

f�rfattning stadgas ang�ende begr�nsning av arbetstiden, g�lla, att min�
der�rig med nedan angivna undantag icke i n�got fall m� anv�ndas lill
arbete mer �n tio timmar av dygnet eller femtiofyra timmar i veckan.

Har natur- eller olycksh�ndelse eller annan omst�ndighet, som ej

kunnat f�rutses, v�llat avbrott i d riften eller ock medf�rt �verh�ngande
fara f�r s�dant avbrott eller f�r skada � liv, h�lsa eller egendom, m�

minder�rigs arbetstid i den m�n s� �r n�digt �verstiga tio timmar av

dygnet och femtiofyra timmar i veckan. Om arbete ut�ver n�mnda

antal timmar samt dess anledning, omfattning och varaktighet �ligger
det arbetsgivaren att senast inom tv� dygn fr�n dess b�rjan g�ra anm�
lan till arbetarskyddsstyrelsen. Arbetet m� icke forts�ttas ut�ver sist

angivna tid, utan aU tillst�nd d�rtill s�kts hos n�mnda myndighet. An�

g�ende s�dan ans�kan skall beslut meddelas of�rdr�j ligen. Anm�lan eller
ans�kan anses gjord, n� r den i betalt brev avl�mnats till posten.

D� s� eljest i s�rskilt fall pr�vas n�digt, �ger arbetarskyddsstyrelscn

medgiva a tt arbetstiden f�r minder�rig under kortare tid utstr�ckes ut�

�ver vad i f�rsta stycket s�gs.

32 � Arbetsgivare �r skyldig l�mna minder�rig arbetstagare erforder�
lig ledighet f�r deltagande i kurs f�r religionsundervisning eller s�dan

yrkes- eller fortsatt skolundervisning, f�r vilken kostnaden helt eller del�
vis bestrides av staten eller med kommunala medel.

33 � Minder�rig arbetstagare skall f�r nattvila beredas oavbruten le�

dighet fr�n arbetet under minst elva timmar varje dygn. I denna ledighet

skall ing�, om den minder�rige ej fyllt sexton �r, tiden mellan klockan
19 och klockan 6 samt eljest tiden mellan klockan 22 och klockan 5
eller, i den utstr�ckning arbetarskyddsstyrelsen s� medgivit betr�ffande

1657

-v>

�

SFS 1973: 834

viss ort, visst slag av arbete eller visst arbetsst�lle, annan tid om sju
timmar i f�ljd mellan klockan 22 och klockan 7.

Fr�n vad s�lunda stadgats skola g�lla f�ljande undantag:

a) F�religger omst�ndighet, som n�mnts i 31 � andra stycket, m�

minder�rig, som fyllt sexton �r, i den m�n s� �r n�digt anv�ndas till

arbete utan att stadgandet i f �rsta stycket h�rovan iakttages. Om anm�
lan betr�ffande s�dant arbete och ans�kan om tillst�nd att forts�tta det

skall vad i f�rstn �mnda lagrum �r stadgat �ga motsvarande till�mpning.

b) Arbetarskyddsstyrelsen m �, d� s� finnes p�kallat, medgiva att min�

der�rig, som ej fyllt sexton �r, anv�ndes till a rbete � tid mellan klockan
19 och klockan 22, dock att h�rigenom avvikelse e j m� ske fr�n f�re�

skriften att nattvilan skall o mfatta minst elva timmar.

c) N�r s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen

medgiva att minder�rig, som fyllt sexton �r och enligt l�karintyg �ger

god h�lsa och kroppsutveckling, anv� ndes till arbete utan att stadgandet i
f�rsta stycket iakttages.

d) Minder�rig, som fyllt femton �r och enligt l�karintyg �ger god

h�lsa och kroppsutveckling, m� efter arbetarskyddsstyrelsens medgivan�
de anv�ndas till flottningsarbete i den m�n f�rh�llandena f�ranleda d�r�

till.

5 kap. S�rskilda best�mmelser om kvinno rs anv�ndande i arbete

34 � Kvinna m� icke anv�ndas till arbete under jord i gruva eller sten�

brott.

Vad i f�rsta stycket stadgas avser icke arbetstagare i �vero rdnad st�ll�

ning, som ej utf�r kroppsarbete.

Arbetarskyddsstyrelsen �ger medgiva, att kvinna utan hinder av be�

st�mmelsen i f�rsta styck et m� anv�ndas till arbete under jord.

35 � F�reter kvinna intyg av l�kare eller barnmorska av inneh�ll, att
hon sannolikt kan v�nta sin nedkomst inom sex veckor, m� ledighet fr�n
arbetet ej f�rv�gras henne.

Kvinna, som f�tt barn, m� icke anv�ndas till arbete, som avses med

f�rbudet i 24 � f�rsta stycket, under de sex f�rsta veckorna efter barns�
b�rden, d�rest icke med l�karintyg styrkes, att hon utan men f�r sig

eller barnet kan b�rja arbetet tidigare.

Kvinna, som ammar sitt barn, m� ej f�rv�gras erforderlig ledighet

h�rf�r.

3637 ��2

38 � Finnes visst slag av arbete medf�ra synnerlig fara f�r olycksfall,

n�r kvinna anv�ndes d�rtill, eller vara synnerligen anstr�ngande eller
h�lsofarligt f�r kvinna, m� Konungen f�reskriva s�rskilda villkor f�r

kvinnas anv�ndande till s�dant arbete eller f�rordna att kvinna ej m�

anv�ndas d�rtill.

- Paragraferna upp h�vda genom 1962: 248 (jfr 1 962: 249).

1658

- '

�

6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

39 � Arbetsgivare och arbetstagare skola samverka f�r att �stadkom�
ma sunda och s�kra arbetsf�rh�llanden.

40 � P� arbetsst�lle, d�r minst fem arbetstagare regelbundet syssel�

s�ttas, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud.

Skyddsombud skall utses �ven p� annat arbetsst�lle, om arbetsf�rh�llan�

dena p�kalla det. F�r skyddsombud b�r ers�ttare utses.

Skyddsombud utses av lokal facklig organisation, som �r bunden av

kollektivavtal i f�rh�llande till arbetsgivaren. Finnes ej s�dan organi�

sation, utses skyddsombud av arbetstagarna.

F�r arbetsst�lle d�r skyddskommitt� ej tillsatts �ger yrkesinspektionen,

om f� rh�llandena p�kalla det, medgiva att lokal avdelning av s�dan or�
ganisation, som �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:
506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt, utser skyddsombud utanf�r

kretsen av arbetstagare.

Finnes vid arbets st�lle mer �n ett skyddsombud, skall ett av ombuden

utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsom�

budens verksamhet.

40 a � Skyddsombud f�retr�der arbetstagarna i skyddsfr�gor och
skall verka f�r tillfredsst�llande skyddsf�rh�llanden. I detta syfte skall
ombudet inom sitt skyddsomr�de vaka �ver sundhet och s�kerhet i ar�

betet och deltaga vid planering av nya eller �ndrade lokaler, anord�

ningar och arbetsmetoder.

Skyddsombud skall s�ka vinna �vriga arbetstagares medverkan i

skyddsarbetet.

Arbetsgivare och arbetstagare svara gemensamt f�r att skydds�

ombud f�r erforderlig utbildning.

Skyddsombud skall beredas erforderlig ledighet med bibeh�llna an�

st�llningsf�rm�ner f�r att fullg�ra sina uppgifter.

Skyddsombud har r�tt att taga del av de handlingar och erh�lla de

upplysningar i �vrigt som � r av betydelse f�r ombudets verksamhet.

SFS 1973:834

40 b � Inneb�r visst arbete omedelbar och allvarlig fara f�r arbetsta�

gares liv eller h�lsa och kan r�ttelse icke genast uppn�s genom h�nv�n�
delse till arbetsgivaren, kan skyddsombud best�mma att arbetet skall av�
brytas i avvaktan p� st�llningstagande av yrkesinspektionen.

�vertr�des f �rbud enligt 53 � som vunnit laga kraft eller som g�ller

utan hinder av f�rd klagan �ger skyddsombud avbryta arbete som avses

med f�rbudet.

F�r skada till f�ljd av �tg�rd som avses i f�rsta eller andra stycket �r

skyddsombud fri fr�n ers�ttningsskyldighet.

41 � Vid arbetsst�lle, d�r minst femtio arbetstagare regelbundet syssel�

s�ttas, skall finnas skyddskommitt�, sammansatt av f�retr�dare f�r ar�

betsgivaren och arbetstagarna. Skyddskommitt� skall tills�ttas �ven vid

arbetsst�lle med mindre antal arbetstagare, om det beg�res av arbets�

tagarna.

1659

�

SFS 1973:834

F�retr�dare f�r de anst�llda utses bland arbetstagarna av lokal fack�

lig organisation, som �r bunden av kollektivavtal i f�rh�llande till arbets�
givaren. Finnes ej s�dan organisation, utses f�retr�dare av arbetstagarna,

41 a � Skyddskommitt� skall planera och �vervaka skyddsarbetet

inom arbetsst�llet. Den skall noga f�lja utvecklingen i fr�gor som r�ra

skyddet mot oh�lsa och olycksfall samt verka f�r tillfredsst�llande
skyddsf�rh�llanden p� arbetsst�llet. I skyddskommitt� skola behandlas

fr�gor om f�retagsh�lsov�rd, fr�gor om planering av nya eller �ndrade

lokaler, anordningar och arbetsmetoder samt fr�gor om upplysning och
utbildning r�rande arbetarskydd.

42 � Skyddsombud m� icke hindras att fullg�ra sina uppgifter. Arbets�

tagare m� ej p� den grund att han utsetts till skyddsombud eller i anled�

ning av hans verksamhet som skyddsombud tillskyndas f�rs�mrade ar�
betsf�rh�llanden, ej heller m� arbetsgivare av s�dan orsak skilja honom

fr�n anst�llningen eller f�rs�mra hans anst�llningsvillkor.

Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot vad i f�rsta stycket stadgats,

�r han skyldig ers�tta d�rav uppkommen skada. Vid bed�mande om och
i vad m�n skada uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven till omst�ndigheter av
annan �n rent ekonomisk betydelse. Om det med h�nsyn till den ska-

dev�llandes ringa skuld, den skadelidandes f�rh�llande i avseende � tvis�
ten, skadans storlek i j�mf�relse med den skadev�llandes tillg�ngar eller

till omst�ndigheterna i �vrigt finnes sk�ligt, m� skadest�ndets belopp
neds�ttas; fullst�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldighet m� ock �ga
rum. �ro flera ansvariga f�r skada, skall skadest�ndsskyldigheten dem
emellan f�rdelas efter vad som pr�vas sk�ligt med h�nsyn till den st�rre
eller mindre skuld, som finnes ligga envar till last, samt till omst�ndighe�
terna i �vrigt.

Avtalsupps�gning eller annan dylik r�ttshandling, som sker i strid mot

vad i f�rsta stycket �r stadgat, �r ogill.

Skyddsombud, som g�r g� llande att han uppsagts fr�n sin anst�llning

eller tillskyndats f�rs�mrade arbetsf�rh�llanden eller anst�llningsvillkor

med anledning av uppdraget att vara skyddsombud, har r�tt att kvarst� i

anst�llningen under of�r�ndrade arbetsf�rh�llanden och anst�llnings�

villkor till dess fr�gan slutligt pr�vats. P� yrkande av arbetsgivaren kan

domstol f�rordna att vad nu sagts ej skall �ga till�mpning.

Har skyddsombud efter det att anst�llningen upph�rt v�ckt talan

om att anst�llningsf�rh�llandet skall best� med h�nsyn till inneh�llet i
tredje stycket, kan domstol p� yrkande f�rordna att skyddsombudet skall
�ga �terg� i arbetet f�r tiden intill dess laga kraft �gande dom eller be�

slut f�religger. F�r den tid f�rordnande g�ller har skyddsombudet r�tt att

�tnjuta sina tidigare arbetsf�rh�llanden och anst�llningsvillkor.

43 � Talan p� grund av 42 � skall v�ckas inom sex m�nader fr�n av�
slutandet av den �tg�rd, varp� anspr�ket grundas. F�rsummas det, �r

talan f�rlorad.

44 � M�l, som avse till�mpningen av 42 �, upptagas och avg�ras av
arbetsdomstolen; dock skall talan mot arbetstagare v�ckas vid allm�n
domstol.

1660

�

Fackf�rening eller annan liknande f�rening av arbetstagare �ger vid

SFS 1973: 834

arbetsdomstolen v�cka och utf�ra talan f�r medlem i f�reningen; och

m� denne ej sj�lv k�ra, med mindre han visar, att f�reningen undandra�

ger sig att tala � hans v�gnar. Vad som finnes stadgat om part med
h�nsyn till j�vsf�rh�llande, personlig inst�llelse, h�rande under sannings�

f�rs�kran och andra fr�gor som r�ra bevisningen skall ock g�lla den

f�r vilken f�rening k�rar.

7 kap. Vissa skyldigheter f�r tillverkare och f�rs�ljare m. fl.

45 � Tillverkare eller f�rs�ljare av maskin, redskap eller annan tek�
nisk anordning �vensom den, vilken uppl�ter s�dan anordning till be�
gagnande, skall tillse, att anordningen, d� den avl�mnas f�r att tagas i

bruk inom riket eller h�r utst�lles till f�rs�ljning eller i reklamsyfte, �r

f�rsedd med n�diga skyddsanordningar och �ven i �vrigt erbjuder be�

tryggande s�kerhet mot oh�lsa och olycksfall, s� ock tillhandah�lla f�r

anordningens montering, anv�ndning och sk�tsel erforderliga f�reskrif�

ter.

N�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� arbetarskyddsslyrelsen f�reskriva,

att anordningen d�rj�mte skall vara f�rsedd med skylt eller annan

m�rkning upptagande tillverkarens namn och annan uppgift som sty�

relsen finner erforderlig.

Arbetarskyddsstyrelsen m� ock, n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill, betr�f�

fande visst slag av anordning, som i f�rsta stycket s�gs, f�reskriva att
anordningen skall vara godk�nd av styrelsen, innan den avl�mnas f�r att

tagas i bruk inom riket eller h�r utst�lles till f�rs�ljning eller i reklam�

syfte.

Utf�r n�gon s�som sj�lvst�ndig f�retagare installation av anordning,

som i f�rsta stycket s�gs, skall han vid installationen tillse, att f�reskriv�

na skyddsanordningar upps�ttas samt att f�r installationen i �vrigt g�l�

lande f�reskrifter iakttagas.

46 � �gare till mark, var� grustag eller liknande arbetsst�lle �r be�

l�get, �ligger att, om han mot ers�ttning l�ter n�gon d�r h�mta grus

eller annat dylikt, tillse att arbetsst�llet h�lles i ett ur skyddssynpunkt
godtagbart skick, �ven om denna lag icke eljest �ger till�mpning d�r�.
Har r�tt till grust�kt eller annan nyttjander�tt uppl�tits, skall vad nu

sagts om �garen avse nyttjander�ttshavaren.

8 kap. Tillsyn � lagens efterlevnad

Tillsyn �ver efterlevnaden av denna lag och f�reskrifter som

meddelats med st�d av lagen ut�vas av arbetarskyddsstyrelsen samt,
under dess �verinseende och ledning, av yrkesinspektionen.

N�rmare best�mmelser om tillsynens organisation meddelas av

Konungen.

� �ndringen inneb�r bl. a. a tt andra stycket upph�vs.

1661

�

SFS 1973:834

48 � Det �ligger kommun att efter samr�d med yrkesinspektionen ut�
se en eller flera kommunala tillsynsm�n med erforderlig kompetens att

bitr�da yrkesinspektionen vid tillsyn enligt 47 �.

Kommun skall �rligen till yrkesinspektionen l�mna redog�relse f�r

den kommunala tillsynens ut�vande.

49 �'' Fullg�r kommunal tillsynsman ej vad som �ligger honom och

kommer det genom anm�lan av yrkesinspektionen eller p� annat s�tt till
kommunens k�nnedom, skall kommunen vidtaga �tg�rder f�r att �stad�
komma r�ttelse.

50 � Den som har att ut�va tillsyn � efterlevnaden av denna lag eller

med st�d av densamma meddelad f�reskrift skall, n�r helst han s� p�

fordrar, �ga tilltr�de till arbetsst�lle, som �r underkastat hans tillsyn,
�vensom r�tt att d�r f�retaga unders�kning, vartill hans tj�nste�liggan�
den kunna giva anledning.

Arbetsgivare s� ock den som � arbetsst�lle f�retr�der honom �r plik�

tig att p� anfordran l�mna tillsynsorgan de upplysningar, som erfordras

f�r tillsynens beh�riga ut�vande.

Vad i denna paragraf �r stadgat i fr�ga om tillsynsorgan skall j�mv�l

g�lla l�kare, som har att verkst�lla besiktning eller unders�kning enligt
denna lag eller med st�d av densamma meddelad f�reskrift.

Det �ligger polismyndighet att l�mna den handr�ckning som �r er�

forderlig f�r ut�vande av tillsyn enligt denna lag.

51 �5 Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller ut�

setts till skyddsombud eller ledamot i s kyddskommitt� f�r ej obeh�rigen

yppa eller nyttja vad han under uppdraget eller i tj�nsten erfarit om

yrkeshemlighet, arbetsf�rfarande, aff�rsf�rh�llande, enskilds personliga
f�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar.

Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om ledamot

i styrelsen f�r lokal facklig organisation med avseende p� vad denne

erfarit av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitt� som utsetts av

organisationen,

52 � L�kare som i sin verksamhet f�r k�nnedom om sjukdom som

kan ha samband med arbete skall g�ra anm�lan hos tillsynsorgan. Det

�ligger l�kare samt skolstyrelse, h�lsov�rdsn�mnd och byggnadsn�mnd
att l�mna tillsynsorganen upplysningar och bitr�de.

53 � Uppfyller arbetsst�lle ej de krav som g�lla enligt denna lag eller

f�reskrifter eller anvisningar som meddelats med st�d av lagen, �ger
yrkesinspektionen f�rel�gga arbetsgivaren att avhj�lpa missf�rh�llandet.
Yrkesinspektionen kan ocks� f�rbjuda honom att bedriva visst arbete

eller anv�nda viss lokal, maskin, redskap eller annat hj�lpmedel, visst
�mne eller material eller viss arbetsmetod utan att iakttaga villkor som
angivits n�r f�rbudet meddelades. F�rel�ggande eller f�rbud som nu

sagts g�ller �ven betr�ffande verksamhet som den mot vilken p�budet

riktats bedriver p� arbetsst�llet utan att anv�nda arbetstagare.

* �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1963; 245 ,

1662

�

I beslut om f�rel�ggande eller f�rbud kan yrkesinspektionen uts�tta

vite. Underl�ter arbetsgivare att vidtaga �tg�rd som �ligger honom en�
ligt f�rel�ggande �ger inspektionen f�rordna om r�ttelse p� hans be�

kostnad.

�r i fall som avses i f�rsta stycket fr�ga om �tg�rd betr�ffande lokal

som uppl�tits till arbetsgivaren �ger yrkesinspektionen meddela f�rbud

mot uppl�telse av lokalen till arbetslokal eller lokal f�r visst slag av

arbete eller �ndam�l till dess angiven �tg�rd vidtagits med lokalen.

Arbetarskyddsstyrelsen �ger utan f�reg�ende beslut av yrkesinspek�

tionen f �rordna om �tg�rd som avses i denna paragraf.

SFS 1973:834

53 a � F�religger missf�rh�llande i skyddsh�nseende och saknar ar�

betsgivare, som avses i 53 � f�rsta stycket, den r�dighet �ver arbets�

st�llet som beh�vs f�r att avhj�lpa missf�rh�llandet, �ger yrkesinspek�

tionen rikta f�rel�ggande eller f�rbud enligt 53 � mot den som r�der

�ver arbetsst�llet.

Yrkesinspektionen �ger meddela de f�reskrifter som beh�vas i fr�ga

om skydds�tg�rder p� arbetsst�lle som avses i 7 a �.

54 � �sidos�tter arbetsgivare n�got av vad i 1721 �� och 26 �
f�rsta stycket stadgas, �ger arbetarskyddsstyrelsen, efter det tillf�lle

beretts arbetsgivaren att yttra sig i � rendet, meddela honom n�diga f�re �

skrifter till trygg ande av att det �sidosatta stadgandet iakttages.

55 � Anv�nder arbetsgivare minder�rig till arbete utan att denne un�

der senast f�rflutna kalender�r underg�tt i 28 � f�reskriven l�karbesikt-

ning, ehuru s� bort ske, �ger yrkesinspektionen, om omst�ndigheterna

f�ranleda d�rtill, skriftligen f�rbjuda arbetsgivaren att efter utsatt sk�lig

tid anv� nda den minder�rige i arbetet, med mindre denne dessf�rinnan
unders�kts av l�kare och intyg r�rande unders�kningen inf�rts i ar bets�
boken.

56 � D�r s� pr�vas n�digt till f�rebyggande av att tillverkare, f�r�

s�ljare eller uppl�tare av maskin, redskap eller annan teknisk anordning,

utan att iakttaga vad som �r stadgat i 45 � f�rsta stycket eller f�reskri�

vits med st�d av andra eller tredje stycket n�mnda paragraf, avl�mnar
anordningen f�r att tagas i bruk inom riket eller h�r utst�ller densamma

till f�rs�ljning eller i reklamsyfte, �ger arbetarskyddsstyrelsen, efter det
tillf�lle beretts tillverkaren, f�rs�ljaren eller uppl�taren att yttra sig i

�rendet, f�rbjuda denne att avl�mna eller utst�lla anordningen, med

mindre de �tg�rder vidtagas, som styrelsen finner erforderliga.

Om synnerliga sk�l �ro d�rtill, m� arbetarskyddsstyrelsen utan att av�

bida tillverkarens, f�rs�ljarens eller uppl�tarens yttrande meddela f�r�
bud som i f� rsta stycket s�gs att tr�da i kraft omedelbart och g�lla tills
vidare, intill dess an norlunda f�rordnas, �vensom d�r s� finnes p�kallat

l�ta genom polismyndighetens f�rsorg p� bekostnad av tillverkaren, f�r�
s�ljaren eller uppl�taren vidtaga n�diga �tg�rder f�r att s�kerst�lla att
f�rbudet uppr�tth�lles.

1663

�

SFS 1973: 834

57 � �sidos�tter installat�r, som avses i 45 � fj�rde stycket, vad d�r
stadgas, �ger arbetarskyddsstyrelsen, om s� finnes p�kallat, f�reskriva

villkor att av honom iakttagas vid utf�rande av installationsarbete eller
f�rbjuda honom att vidare utf�ra visst slag av s�dant arbete. Innan f�re�

skrift eller f�rbud meddelas, skall tillf�lle beredas installat�ren att yttra
sig i �rendet.

58 � Underl�ter �gare till mark, var� grustag eller liknande arbets�

st�lle �r bel�get, eller den, till vilken r�tt till grust�kt eller annan nytt�

jander�tt uppl�tits, att iakttaga vad enligt 46 � �ligger honom, m� �ga�

ren eller nyttjander�ttshavaren f�rel�ggas att vidtaga viss skydds�tg�rd

eller ock f�rbud meddelas honom att utan iakttagande av visst angivet

villkor l�ta annan mot ers�ttning h�mta grus eller annat dylikt i grus�

taget eller � arbetsst�llet. D�rvid skall vad i 53 � �r stadgat f�r d�r av�

sedda fall �ga motsvarande till�mpning.

59 �" P� anmodan av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen

�r arbetsgivare skyldig att f�ranstalta om unders�kning av �mne eller
material, som han anv�nder eller framst�ller i sin verksamhet, eller till�
handah�lla prov f�r s�dan unders�kning.

Den som tillverkar, f�rs�ljer eller uppl�ter anordning, som avses i

45 � f�rsta stycket, �r skyldig att p� anmodan av arbetarskyddsstyrelsen
eller yrkesinspektionen f�ranstalta om unders�kning av s�dan anord�
ning eller tillhandah�lla prov f�r unders�kning.

Underl�ter n�gon att efterkomma anmodan enligt f�rsta eller andra

stycket, kan myndigheten f�rel�gga honom att vid vite vidtaga �tg�rden.

Unders�kning enligt denna paragraf skall bekostas av arbetsgivaren

eller, i fall som avses i andra stycket, tillverkaren, f�rs�ljaren eller upp�
l�taren, om ej myndigheten beslutar att kostnaden helt eller delvis skall
ers�ttas av statsmedel.

60 �7

61 �� Talan mot f�rel�ggande eller f�rbud som meddelats av yrkes�
inspektionen f�res genom besv�r hos arbetarskyddsstyrelsen. I yrkesin�
spektionens beslut skall givas till k�nna vad den som vill fullf�lja talan

har att iakttaga.

Ang�ende klagan �ver arbetarskyddsstyrelsens beslut stadgas i 73 �.

9 kap. Ansvarsbest�mmelser

62 �" Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet anv�nder min�

der�rig eller kvinna till arbete i strid mot 2325, 27, 3034 �� eller

35 � andra stycket d�mes till b�ter.

Har f�rseelsen best�tt i eller eljest avsett minder�rigs anv�ndande till

arbete, vare den som har v�rdnaden om den minder�rige, d�r anv�ndan-

0 Senaste lydelse 1963:245.

' Paragrafen upph�vd genom denna lag. Senaste lydelse av 60 � 1966: 109.

B Senaste lydelse 1963: 245.

B Senaste lydelse 1962: 248 (jfr 1962: 249).

1664

�

det skett med hans vetskap och vilja, f�rfallen till b�ter fr�n och med
fem till och med femtio kronor.

SFS 1973: 834

63 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�mes den som upps�tligen
eller av oaktsamhet bryter mot f�rel�ggande, f�rbud eller f�reskrift som

meddelats honom med st�d av 5358 ��. Till samma straff d�mes den

som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot f�reskrift som med�

delats med st�d av 8 a � tredje stycket.

Bryter n�gon mot f�rel�ggande eller f�rbud, som f�renats med vite,

d�mes ej till ansvar enligt f�rsta stycket.

Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter

att g�ra anm�lan enligt 8 a, 31 eller 33 � d�mes till b�ter. Detsamma

skall g�lla om arbetsgivare eller annan f�r arbetsgivarens r�kning upp�

s�tligen l�mn ar oriktig uppgift i s�dan anm�lan.

65 � Den som upps�tligen l�mnar tillsynsmyndighet oriktig uppgift
ang�ende vidtagandet av �tg�rd, varom anvisning l�mnats honom av
s�dan myndighet, d�mes till b�ter.

Till b�ter d�mes ocks� tillverkare, f�rs�ljare eller uppl�tare som upp�

s�tligen l�mnar tillsynsmyndighet oriktig uppgift betr�ffande anordning
som avses i 45 �.

F�rsta och andra styckena �ga motsvarande till�mpning p� den som

upps�tligen l�m nar oriktig uppgift f�r annans r�kning.

66 � Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att
enligt 28 � s�rja f�r att l�mplig lokal finnes att tillg� f�r l�karbesikt-

ning av minder�riga arbetstagare d�mes till b�ter.

67 �11 Arbetstagare som utan giltigt sk�l upps�tligen eller av oaktsam�

het borttager eller f�rs�tter ur bruk skyddsanordning d�mes till b�ter.

68 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 51 � d�mes

till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.

G�ller brottet annat �n f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar,

f�r allm�nt �tal v�ckas endast om m�ls�gande angiver brottet till �tal

eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt.

69 �12

10 kap. Vissa s�rskilda best�mmelser

70 �is Myndighet �ger f�rordna att dess beslut skall l�nda till efter�

r�ttelse utan hinder av f�rd klagan.

Senaste lydelse 1962: 248 (jfr 1962: 249).

" �ndringen inneb �r bl. a. att andra s tycket upph�vs.

" Paragrafen upph�vd genom denna la g.

" �ndringen inneb�r bl. a. att andra st ycket upph�vs.

105-SFS 1973

1665

f ryt-

J.'- '

.i'-

�

SFS 1973: 834

71 � I den slutliga handl�ggningen hos arbetarskyddsstyrelsen av
�rende r�rande till�mpningen av denna lag eller med st�d av densamma

meddelad f�reskrift skola, i den omfattning och den ordning Konungen

best�mmer, deltaga s�rskilda ledam�ter, utsedda efter f�rslag av riks�

sammanslutningar av arbetsgivare och av arbetstagare.

72 �1'' Arbetarskyddsstyrelsen �ger i den utstr�ckning styrelsen finner

l�mpligt �verl�mna �t yrkesinspektionen att enligt de n�rmare f�reskrif�
ter styrelsen utf�rdar medgiva undantag, varom stadgas i 23, 24 eller

29 �.

73 �12 Mot arbetarskyddsstyrelsens beslut i �rende som avses i 23

25, 2931 eller 33 � eller 40 � tredje stycket f�r talan ej f�ras.

Talan mot annat beslut, som arbetarskyddsstyrelsen meddelat enligt

denna lag eller som myndighet meddelat med st�d av Konungens f�r�

ordnande enligt lagen, f�res hos Konungen genom besv�r.

74 � N�rmare f�reskrifter ang�ende till�mpningen av denna lag med�

delas av Konungen.

Till ledning vid till�mpningen av lagen �ger- arbetarskyddsstyrelsen

meddela r�d och anvisningar.

75 � Vid meddelande av f�reskrift med st�d av denna lag m� Ko�

nungen tillika uts�tta "Straff f�r f�rseelse mot f�reskriften*, dock m� s�
dant straff i intet fall s�ttas h�gre �n till f�ngelse i sex m�nader.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1974.
�ldre best�mmelser i 73 � g�ller fortfarande i fr�ga om talan mot

beslut som meddelats f�r e den 1 januari 1974.

Medgivande som arbetarskyddsstyrelsen l�mnat med st�d av 40 �

tredje stycket i � ldre lydelse g�ller intill utg�ngen av �r 1974.

CARL GUSTAF

SVEN ASPLING

(Socialdepartementet)

1666

Scnflstc lydelse 1963* 245�

" Senaste lydelse 197]; 599. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1973:834

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se