SFS 1995:584 Föräldraledighetslag

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Föräldraledighetslag (1995:584) / SFS 1995:584 Föräldraledighetslag

SFS 1995_584 Föräldraledighetslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:584 Utkom fr�n trycket den 7 juni 1995 F�r�ldraledighetslag; utf�rdad den 24 maj 1995. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Arbetstagare som omfattas av lagen 1 � En arbetstagare har som f�r�lder r�tt att vara ledig fr�n sin anst�ll- ning enligt denna lag. Samma r�tt har ocks� en arbetstagare som 1. utan att vara f�r�lder �r r�ttslig v�rdnadshavare och har v�rd om ett barn, 2. har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem, 3. stadigvarande sammanbor med en f�r�lder under f�ruts�ttning att arbetstagaren �r eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna f�r�lder. �verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare 2 � Ett avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag inskr�nks �r ogiltigt i den delen. Genom ett kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller god- k�nts av en s�dan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976: 580) om medbest�mmande i arbetslivet f�r det dock g�ras avvikel- ser fr�n lagen i fr�ga om anm�lan om ledighet (13 �), tiden f�r arbetstagarens underr�ttelse om �terg�ng till arbete (15 � andra stycket), den tid arbetsgivaren har r�tt att skjuta upp arbetstagarens �terg�ng till arbete (15 � tredje stycket). Genom ett kollektivavtal som kommit till p� det s�tt som anges i andra stycket f�r �ven best�mmas den n�rmare till�mpningen i fr�ga om ledighetens f�rl�ggning (11 och 12 ��), skyddet f�r anst�llningsf�rm�nerna (17 �). Arbetsgivare som �r bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, f�r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som inte tillh�r den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna syssels�tts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av n�got annat till�mpligt kollektivavtal. R�tten till ledighet �versikt �ver de olika formerna av f�r�ldraledighet f�r arbetstagare 3 � Det finns f�ljande fem former av f�r�ldraledighet f�r v�rd av barn m.m.: 1. Hel ledighet f�r en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns f�delse och f�r amning (mammaledighet, 4 �). 1 Prop. 1994/95:207, bet. 1994/95: AU 16, rskr. 1994/95:364. Jfr r�dets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om �tg�rder f�r att f�rb�ttra s�kerhet och h�lsa p� arbetsplatsen f�r arbetstagare som �r gravida, nyligen har f�tt barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085). 1020 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. Hel ledighet f�r en f�r�lder tills barnet blivit 18 m�nader eller, under f�ruts�ttning att f�r�ldern d� har hel f�r�ldrapenning, f�r tid d�refter (hel ledighet med eller utan f�r�ldrapenning, 5 �). 3. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid med h�lften eller en fj�rdedel medan f�r�ldern har halv respektive fj�rde- dels f�r�ldrapenning (delledighet med f�r�ldrapenning, 6 �). 4. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid med en fj�rdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt �tta �r (delledighet utan f�r�ldrapenning, 7 �). 5. Ledighet f�r en arbetstagares tillf�lliga v�rd av barn (ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning m. m., 8 �). F�r mammaledighet och ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning m. m. fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anst�lld hos arbetsgivaren en viss tid (kvalifikationstid). F�r �vriga former av f�r�ldraledighet kr�vs kvalifikationstid enligt 9 �. S�rskilda best�mmelser om ledighet och omplacering f�r kvinnliga ar- betstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn eller som ammar finns i 18 21��. Mammaledighet 4 � En kvinnlig arbetstagare har r�tt till hel ledighet i samband med sitt barns f�delse under en sammanh�ngande tid av minst sju veckor f�re den ber�knade tidpunkten f�r f�rlossningen och sju veckor efter f�rlossningen. Hon har ocks� r�tt att vara ledig f�r att amma barnet. Mammaledighet beh�ver inte vara f�renad med att f�r�ldrapenning betalas ut. Vid ledighet f�r att amma barnet g�ller inte 1015 ��. Hel ledighet med eller utan f�r�ldrapenning 5 � En f�r�lder har r�tt till hel ledighet f�r v�rd av barn till dess barnet �r 18 m�nader oavsett om f�r�ldern f�r f�r�ldrapenning eller inte. En f�r�lder har d�rut�ver r�tt till hel ledighet medan f�r�ldern f�r hel f�r�ldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. F�r en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 m�nader i st�llet r�knas fr�n den tidpunkt d� arbetstagaren f�tt barnet i sin v�rd. �r det fr�ga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte r�tt till ledighet ut�ver vad som skulle ha g�llt om adoptionen inte hade �gt rum. R�tten till ledighet f�r adoptivf�r�ldrar upph�r n�r barnet fyllt �tta �r eller vid den senare tidpunkt d� barnet har avslutat det f�rsta skol�ret. Kvalifikationstid i anst�llningen kr�vs enligt 9�. Delledighet med f�r�ldrapenning 6 � Under den tid d� en f�r�lder f�r halv eller fj�rdedels f�r�ldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring har f�r�ldern r�tt till f�rkortning av normal arbetstid med h�lften respektive en fj�rdedel. Kvalifikationstid i anst�llningen kr�vs enligt 9 �. Delledighet utan f�r�ldrapenning 7 � En f�r�lder har r�tt till f�rkortning av normal arbetstid med en fj�rdedel f�r v�rd av ett barn som inte har fyllt �tta �r eller som �r �ldre �n s� men �nnu inte har avslutat sitt f�rsta skol�r. 1021 SFS 1995:584 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:584 Kvalifikationstid i anst�llningen kr�vs enligt 9 �. Ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning m. m. 8 � Under den tid d� en arbetstagare f�r tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 eller 11 a � lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring har arbetstagaren r�tt till ledighet. En f�r�lder som beh�ver v�rda sitt barn n�r den ordinarie v�rdaren blivit sjuk eller smittad har r�tt till ledighet �ven om f�r�ldern inte har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning p� grund av att barnet �r yngre �n 240 dagar. Kvalifikationstid 9 � Som villkor f�r r�tt till ledighet enligt 5 - 7 �� g�ller att arbetstagaren vid ledighetens b�rjan varit anst�lld hos arbetsgivaren antingen de senaste sex m�naderna eller sammanlagt minst tolv m�nader de senaste tv� �ren. Vid ber�kningen av anst�llningstid till�mpas 3� f�rsta stycket lagen (1982:80) om anst�llningsskydd. Ledighetens f�rl�ggning Antalet ledighetsperioder 10 � Ledigheten f�r delas upp p� h�gst tre perioder f�r varje kalender�r. Om en ledighetsperiod l�per �ver ett �rsskifte, skall den anses h�ra till det kalender�r d� ledigheten p�b�rjades. Trots denna begr�nsning f�r en ledighet delas upp n�r det g�ller antingen ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning m. m. enligt 8� eller ledighet f�r f�r�ldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 � andra stycket lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Hur ledigheten f�r tas ut vid hel ledighet 11 � Arbetstagaren f�r ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetsta- garen beg�r. Hur ledigheten f�r tas ut vid f�rkortad arbetstid 12 � Vid f�rkortning med h�lften eller med en fj�rdedel av normal arbetstid skall ledigheten spridas �ver arbetsveckans samtliga dagar, om inte s�rskilda sk�l ger anledning till att den f�rl�ggs p� annat s�tt. Anm�lan och beslut om ledighet 13 � En arbetstagare som vill utnyttja sin r�tt till ledighet enligt 4, 5, 6 eller 7� skall anm�la detta till arbetsgivaren minst tv� m�nader f�re ledighetens b�rjan eller, om det inte kan ske, s� snart som m�jligt. I samband med sin anm�lan skall arbetstagaren ange hur l�ng tid ledigheten �r planerad att p�g�. En arbetstagare som vill utnyttja sin r�tt till ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 8 � skall anm�la ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka f�re ledighetens b�rjan. Om ledigheten beror p� sjukdom eller smitta, g�ller dock inte n�gon anm�lningstid. 14 � Arbetstagaren skall samr�da med arbetsgivaren om ledighetens f�r- l�ggning och om andra fr�gor som r�r ledigheten. Om det kan g�ras utan 1022 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1023 SFS 1995:584 ol�genhet f�r arbetstagaren, skall denne l�gga ledighet som avses i 11 � s� att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortg� utan p�taglig st�rning. Kan �verenskommelse inte tr�ffas om hur ledigheten skall tas ut vid f�rkortad arbetstid, best�mmer arbetsgivaren i fr�ga om ledighetens n�r- mare f�rl�ggning och d�rmed sammanh�ngande fr�gor, om annat inte har avtalats. Arbetsgivaren f�r dock inte utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller f�rl�gga den till n�gon annan tid �n arbetsdagens b�rjan eller slut. Har beslut i en s�dan fr�ga som avses i andra stycket tr�ffats p� annat s�tt �n genom �verenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren underr�tta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om m�jligt g�ras senast tv� veckor f�re ledighe- tens b�rjan. �terg�ng i arbete 15 � En arbetstagare f�r avbryta sin p�b�rjade ledighet och �teruppta sitt arbete i samma omfattning som f�re ledigheten. Om arbetstagaren vill utnyttja sin r�tt att �teruppta sitt arbete, skall arbetstagaren snarast m�jligt underr�tta arbetsgivaren om detta. I det fall ledigheten varit avsedd att p�g� en m�nad eller mer, f�r arbetsgivaren skjuta p� �terg�ngen h�gst en m�nad efter det att arbetsgiva- ren tagit emot underr�ttelsen. Anst�llningsskydd 16 � En arbetstagare f�r inte s�gas upp eller avskedas enbart p� grund av att arbetstagaren beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet enligt denna lag. Sker det �nd�, skall upps�gningen eller avskedandet ogiltigf�rklaras, om arbetstagaren beg�r det. 17 � En arbetstagare som beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet enligt denna lag �r inte skyldig att bara av detta sk�l godta 1. n�gra andra minskade anst�llningsf�rm�ner eller f�rs�mrade arbets- villkor �n s�dana som �r en n�dv�ndig f�ljd av ledigheten, eller 2. n�gon annan omplacering �n en s�dan som kan ske inom ramen f�r anst�llningsavtalet och som �r en n�dv�ndig f�ljd av ledigheten. S�rskilda best�mmelser om arbetstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn eller ammar 18 � En kvinnlig arbetstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn eller ammar har r�tt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibeh�llna anst�llningsf�rm�ner under f�ruts�ttning att hon har f�rbjudits att forts�t- ta sitt vanliga arbete enligt f�reskrift som har meddelats med st�d av 4 kap. 6 � arbetsmilj�lagen (1977:1160). 19 � En kvinnlig arbetstagare som v�ntar barn och som p� grund av detta inte kan utf�ra fysiskt p�frestande arbetsuppgifter, har r�tt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibeh�llna anst�llningsf�rm�ner. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1024 SFS 1995:584 Denna r�tt till omplacering g�ller dock endast fr�n och med den sextion- de dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r f�rlossningen. 20 � R�tt till omplacering enligt 18 och 19 �� g�ller endast om det sk�ligen kan kr�vas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin verksamhet. �r omplacering inte m�jlig, har kvinnan enligt vad som f�reskrivs i 18 och 19 �� r�tt till ledighet s� l�nge det kr�vs f�r att skydda hennes h�lsa och s�kerhet, dock utan bibeh�llna anst�llningsf�rm�ner under den tid som ledigheten avser. Om det uppkommer m�jlighet till en omplacering som bed�ms kunna avse minst en m�nad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet. 21 � Den som vill utnyttja sin r�tt till omplacering enligt 18 eller 19 � skall anm�la detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet p� att kvinnan p� grund av sitt havandeskap inte kan utf�ra fysiskt p�frestande arbetsuppgifter, skall anm�lan g�ras minst en m�nad i f�rv�g. I �vriga fall skall anm�lan g�ras s� snart det kan ske. Sedan anm�lan har gjorts skall arbetsgivaren snarast m�jligt l�mna besked om m�jligheten till omplace- ring. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortl�pande pr�va m�jligheten till omplacering. Skadest�nd 22 � En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadest�nd f�r den f�rlust som uppkommer och f�r den kr�nkning som har intr�ffat. Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort. R�tteg�ng 23 � M�l om till�mpningen av denna lag handl�ggs enligt lagen (1974: 371) om r�tteg�ngen i arbetstvister. F�rs talan med anledning av upps�gning eller avskedande, skall 34 och 35 ��, 37 �, 38 � andra stycket andra meningen, 39-42�� samt 43 � f�rsta stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anst�ll- ningsskydd g�lla i till�mpliga delar. I fr�ga om annan talan till�mpas 64- 66 och 68 �� lagen (1976: 580) om medbest�mmande i arbetslivet p� mot- svarande s�tt. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995, d� lagen (1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m. upph�r att g�lla. P� regeringens v�gnar MONA SAHLIN ANNA HEDBORG (Arbetsmarknadsdepartementet) </div> </div>

SFS 1995:584
Utkom fr�n trycket
den 7 juni 1995

F�r�ldraledighetslag;

utf�rdad den 24 maj 1995.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Arbetstagare som omfattas av lagen

1 � En arbetstagare har som f�r�lder r�tt att vara ledig fr�n sin anst�ll-

ning enligt denna lag.

Samma r�tt har ocks� en arbetstagare som

1. utan att vara f�r�lder �r r�ttslig v�rdnadshavare och har v�rd om ett

barn,

2. har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem,
3. stadigvarande sammanbor med en f�r�lder under f�ruts�ttning att

arbetstagaren �r eller har varit gift med eller har eller har haft barn med
denna f�r�lder.

�verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 � Ett avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag
inskr�nks �r ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller god-

k�nts av en s�dan central arbetstagarorganisation som avses i lagen
(1976: 580) om medbest�mmande i arbetslivet f�r det dock g�ras avvikel-
ser fr�n lagen i fr�ga om

anm�lan om ledighet (13 �),
tiden f�r arbetstagarens underr�ttelse om �terg�ng till arbete (15 �

andra stycket),

den tid arbetsgivaren har r�tt att skjuta upp arbetstagarens �terg�ng

till arbete (15 � tredje stycket).

Genom ett kollektivavtal som kommit till p� det s�tt som anges i andra

stycket f�r �ven best�mmas den n�rmare till�mpningen i fr�ga om

ledighetens f�rl�ggning (11 och 12 ��),
skyddet f�r anst�llningsf�rm�nerna (17 �).

Arbetsgivare som �r bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje

stycket, f�r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som inte tillh�r den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna syssels�tts i
arbete som avses med avtalet och inte omfattas av n�got annat till�mpligt
kollektivavtal.

R�tten till ledighet

�versikt �ver de olika formerna av f�r�ldraledighet f�r arbetstagare

3 � Det finns f�ljande fem former av f�r�ldraledighet f�r v�rd av barn
m.m.:

1. Hel ledighet f�r en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes

barns f�delse och f�r amning (mammaledighet, 4 �).

Prop. 1994/95:207, bet. 1994/95: AU 16, rskr. 1994/95:364.

Jfr r�dets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om �tg�rder f�r att f�rb�ttra
s�kerhet och h�lsa p� arbetsplatsen f�r arbetstagare som �r gravida, nyligen har f�tt
barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).

1020

2. Hel ledighet f�r en f�r�lder tills barnet blivit 18 m�nader eller, under

f�ruts�ttning att f�r�ldern d� har hel f�r�ldrapenning, f�r tid d�refter (hel
ledighet med eller utan f�r�ldrapenning, 5 �).

3. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid

med h�lften eller en fj�rdedel medan f�r�ldern har halv respektive fj�rde-
dels f�r�ldrapenning (delledighet med f�r�ldrapenning, 6 �).

4. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid

med en fj�rdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt �tta �r (delledighet utan
f�r�ldrapenning, 7 �).

5. Ledighet f�r en arbetstagares tillf�lliga v�rd av barn (ledighet med

tillf�llig f�r�ldrapenning m. m., 8 �).

F�r mammaledighet och ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning m. m.

fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anst�lld hos arbetsgivaren en
viss tid (kvalifikationstid). F�r �vriga former av f�r�ldraledighet kr�vs
kvalifikationstid enligt 9 �.

S�rskilda best�mmelser om ledighet och omplacering f�r kvinnliga ar-

betstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn eller som ammar finns i 18
21��.

Mammaledighet

4 � En kvinnlig arbetstagare har r�tt till hel ledighet i samband med sitt
barns f�delse under en sammanh�ngande tid av minst sju veckor f�re den
ber�knade tidpunkten f�r f�rlossningen och sju veckor efter f�rlossningen.
Hon har ocks� r�tt att vara ledig f�r att amma barnet.

Mammaledighet beh�ver inte vara f�renad med att f�r�ldrapenning

betalas ut. Vid ledighet f�r att amma barnet g�ller inte 1015 ��.

Hel ledighet med eller utan f�r�ldrapenning

5 � En f�r�lder har r�tt till hel ledighet f�r v�rd av barn till dess barnet �r

18 m�nader oavsett om f�r�ldern f�r f�r�ldrapenning eller inte.

En f�r�lder har d�rut�ver r�tt till hel ledighet medan f�r�ldern f�r hel

f�r�ldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

F�r en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i

avsikt att adoptera det skall tiden 18 m�nader i st�llet r�knas fr�n den
tidpunkt d� arbetstagaren f�tt barnet i sin v�rd. �r det fr�ga om adoption
av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte r�tt
till ledighet ut�ver vad som skulle ha g�llt om adoptionen inte hade �gt
rum. R�tten till ledighet f�r adoptivf�r�ldrar upph�r n�r barnet fyllt �tta
�r eller vid den senare tidpunkt d� barnet har avslutat det f�rsta skol�ret.

Kvalifikationstid i anst�llningen kr�vs enligt 9�.

Delledighet med f�r�ldrapenning

6 � Under den tid d� en f�r�lder f�r halv eller fj�rdedels f�r�ldrapenning
enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring har f�r�ldern r�tt till
f�rkortning av normal arbetstid med h�lften respektive en fj�rdedel.

Kvalifikationstid i anst�llningen kr�vs enligt 9 �.

Delledighet utan f�r�ldrapenning

7 � En f�r�lder har r�tt till f�rkortning av normal arbetstid med en
fj�rdedel f�r v�rd av ett barn som inte har fyllt �tta �r eller som �r �ldre �n

s� men �nnu inte har avslutat sitt f�rsta skol�r.

1021

SFS 1995:584

Kvalifikationstid i anst�llningen kr�vs enligt 9 �.

Ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning m. m.

8 � Under den tid d� en arbetstagare f�r tillf�llig f�r�ldrapenning enligt
4 kap. 10, 10 a, 11 eller 11 a � lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring har
arbetstagaren r�tt till ledighet.

En f�r�lder som beh�ver v�rda sitt barn n�r den ordinarie v�rdaren

blivit sjuk eller smittad har r�tt till ledighet �ven om f�r�ldern inte har r�tt
till tillf�llig f�r�ldrapenning p� grund av att barnet �r yngre �n 240 dagar.

Kvalifikationstid

9 � Som villkor f�r r�tt till ledighet enligt 5 - 7 �� g�ller att arbetstagaren

vid ledighetens b�rjan varit anst�lld hos arbetsgivaren antingen de senaste
sex m�naderna eller sammanlagt minst tolv m�nader de senaste tv� �ren.

Vid ber�kningen av anst�llningstid till�mpas 3� f�rsta stycket lagen

(1982:80) om anst�llningsskydd.

Ledighetens f�rl�ggning

Antalet ledighetsperioder

10 � Ledigheten f�r delas upp p� h�gst tre perioder f�r varje kalender�r.

Om en ledighetsperiod l�per �ver ett �rsskifte, skall den anses h�ra till det
kalender�r d� ledigheten p�b�rjades.

Trots denna begr�nsning f�r en ledighet delas upp n�r det g�ller antingen

ledighet med tillf�llig f�r�ldrapenning m. m. enligt 8� eller ledighet f�r
f�r�ldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 � andra stycket lagen (1962:381)
om allm�n f�rs�kring.

Hur ledigheten f�r tas ut vid hel ledighet

11 � Arbetstagaren f�r ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetsta-

garen beg�r.

Hur ledigheten f�r tas ut vid f�rkortad arbetstid

12 � Vid f�rkortning med h�lften eller med en fj�rdedel av normal

arbetstid skall ledigheten spridas �ver arbetsveckans samtliga dagar, om
inte s�rskilda sk�l ger anledning till att den f�rl�ggs p� annat s�tt.

Anm�lan och beslut om ledighet

13 � En arbetstagare som vill utnyttja sin r�tt till ledighet enligt 4, 5, 6

eller 7� skall anm�la detta till arbetsgivaren minst tv� m�nader f�re
ledighetens b�rjan eller, om det inte kan ske, s� snart som m�jligt. I
samband med sin anm�lan skall arbetstagaren ange hur l�ng tid ledigheten
�r planerad att p�g�.

En arbetstagare som vill utnyttja sin r�tt till ledighet med tillf�llig

f�r�ldrapenning enligt 8 � skall anm�la ledigheten till arbetsgivaren minst
en vecka f�re ledighetens b�rjan. Om ledigheten beror p� sjukdom eller
smitta, g�ller dock inte n�gon anm�lningstid.

14 � Arbetstagaren skall samr�da med arbetsgivaren om ledighetens f�r-

l�ggning och om andra fr�gor som r�r ledigheten. Om det kan g�ras utan

1022

1023

SFS 1995:584

ol�genhet f�r arbetstagaren, skall denne l�gga ledighet som avses i 11 � s�

att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortg� utan p�taglig st�rning.

Kan �verenskommelse inte tr�ffas om hur ledigheten skall tas ut vid

f�rkortad arbetstid, best�mmer arbetsgivaren i fr�ga om ledighetens n�r-
mare f�rl�ggning och d�rmed sammanh�ngande fr�gor, om annat inte har
avtalats. Arbetsgivaren f�r dock inte utan arbetstagarens samtycke dela
upp ledigheten under arbetsdagen eller f�rl�gga den till n�gon annan tid �n
arbetsdagens b�rjan eller slut.

Har beslut i en s�dan fr�ga som avses i andra stycket tr�ffats p� annat

s�tt �n genom �verenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren
underr�tta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation
om beslutet. Detta skall om m�jligt g�ras senast tv� veckor f�re ledighe-
tens b�rjan.

�terg�ng i arbete

15 � En arbetstagare f�r avbryta sin p�b�rjade ledighet och �teruppta

sitt arbete i samma omfattning som f�re ledigheten.

Om arbetstagaren vill utnyttja sin r�tt att �teruppta sitt arbete, skall

arbetstagaren snarast m�jligt underr�tta arbetsgivaren om detta.

I det fall ledigheten varit avsedd att p�g� en m�nad eller mer, f�r

arbetsgivaren skjuta p� �terg�ngen h�gst en m�nad efter det att arbetsgiva-
ren tagit emot underr�ttelsen.

Anst�llningsskydd

16 � En arbetstagare f�r inte s�gas upp eller avskedas enbart p� grund av

att arbetstagaren beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet enligt denna
lag. Sker det �nd�, skall upps�gningen eller avskedandet ogiltigf�rklaras,
om arbetstagaren beg�r det.

17 � En arbetstagare som beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet

enligt denna lag �r inte skyldig att bara av detta sk�l godta

1. n�gra andra minskade anst�llningsf�rm�ner eller f�rs�mrade arbets-

villkor �n s�dana som �r en n�dv�ndig f�ljd av ledigheten, eller

2. n�gon annan omplacering �n en s�dan som kan ske inom ramen f�r

anst�llningsavtalet och som �r en n�dv�ndig f�ljd av ledigheten.

S�rskilda best�mmelser om arbetstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn
eller ammar

18 � En kvinnlig arbetstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn eller

ammar har r�tt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibeh�llna
anst�llningsf�rm�ner under f�ruts�ttning att hon har f�rbjudits att forts�t-
ta sitt vanliga arbete enligt f�reskrift som har meddelats med st�d av 4 kap.
6 � arbetsmilj�lagen (1977:1160).

19 � En kvinnlig arbetstagare som v�ntar barn och som p� grund av

detta inte kan utf�ra fysiskt p�frestande arbetsuppgifter, har r�tt att bli
omplacerad till ett annat arbete med bibeh�llna anst�llningsf�rm�ner.

1024

SFS 1995:584

Denna r�tt till omplacering g�ller dock endast fr�n och med den sextion-

de dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r f�rlossningen.

20 � R�tt till omplacering enligt 18 och 19 �� g�ller endast om det
sk�ligen kan kr�vas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin
verksamhet.

�r omplacering inte m�jlig, har kvinnan enligt vad som f�reskrivs i 18

och 19 �� r�tt till ledighet s� l�nge det kr�vs f�r att skydda hennes h�lsa och
s�kerhet, dock utan bibeh�llna anst�llningsf�rm�ner under den tid som
ledigheten avser.

Om det uppkommer m�jlighet till en omplacering som bed�ms kunna

avse minst en m�nad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 � Den som vill utnyttja sin r�tt till omplacering enligt 18 eller 19 �
skall anm�la detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet p� att
kvinnan p� grund av sitt havandeskap inte kan utf�ra fysiskt p�frestande
arbetsuppgifter, skall anm�lan g�ras minst en m�nad i f�rv�g. I �vriga fall
skall anm�lan g�ras s� snart det kan ske. Sedan anm�lan har gjorts skall
arbetsgivaren snarast m�jligt l�mna besked om m�jligheten till omplace-
ring. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortl�pande pr�va
m�jligheten till omplacering.

Skadest�nd

22 � En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadest�nd
f�r den f�rlust som uppkommer och f�r den kr�nkning som har intr�ffat.

Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort.

R�tteg�ng

23 � M�l om till�mpningen av denna lag handl�ggs enligt lagen
(1974: 371) om r�tteg�ngen i arbetstvister.

F�rs talan med anledning av upps�gning eller avskedande, skall 34 och

35 ��, 37 �, 38 � andra stycket andra meningen, 39-42�� samt 43 � f�rsta
stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anst�ll-
ningsskydd g�lla i till�mpliga delar. I fr�ga om annan talan till�mpas 64-

66 och 68 �� lagen (1976: 580) om medbest�mmande i arbetslivet p� mot-

svarande s�tt.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995, d� lagen (1978:410) om r�tt till

ledighet f�r v�rd av barn, m. m. upph�r att g�lla.

P� regeringens v�gnar

MONA SAHLIN

ANNA HEDBORG
(Arbetsmarknadsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1995:584 Föräldraledighetslag

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se