SFS 1995:584 Föräldraledighetslag

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Föräldraledighetslag (1995:584) / SFS 1995:584 Föräldraledighetslag
SFS 1995_584 Föräldraledighetslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1995:584
Utkom från trycket
den 7 juni 1995

Föräldraledighetslag;

utfärdad den 24 maj 1995.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

Arbetstagare som omfattas av lagen

1 § En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställ-

ning enligt denna lag.

Samma rätt har också en arbetstagare som

1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett

barn,

2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,
3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att

arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med
denna förälder.

�verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 § Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag
inskränks är ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-

känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen
(1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikel-
ser från lagen i fråga om

� anmälan om ledighet (13 §),
� tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 §

andra stycket),

� den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång

till arbete (15 § tredje stycket).

Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra

stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om

� ledighetens förläggning (11 och 12 §§),
� skyddet för anställningsförmånerna (17 §).

Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje

stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts i
arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt
kollektivavtal.

Rätten till ledighet

�versikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare

3 § Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn
m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes

barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

1

Prop. 1994/95:207, bet. 1994/95: AU 16, rskr. 1994/95:364.

Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött
barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).

1020

background image

2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under

förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel
ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid

med hälften eller en fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjärde-
dels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid

med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan
föräldrapenning, 7 §).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med

tillfällig föräldrapenning m. m., 8 §).

För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m.

fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en
viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs
kvalifikationstid enligt 9 §.

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga ar-

betstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18 �
21§§.

Mammaledighet

4 § En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt
barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den
beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.
Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet.

Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning

betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10�15 §§.

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning

5 § En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är

18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.

En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel

föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i

avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den
tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. �r det fråga om adoption
av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt
till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt
rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta
år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9§.

Delledighet med föräldrapenning

6 § Under den tid då en förälder får halv eller fjärdedels föräldrapenning
enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt till
förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärdedel.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.

Delledighet utan föräldrapenning

7 § En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med en
fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än

så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.

1021

SFS 1995:584

background image

SFS 1995:584

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m.

8 § Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning enligt
4 kap. 10, 10 a, 11 eller 11 a § lagen (1962: 381) om allmän försäkring har
arbetstagaren rätt till ledighet.

En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren

blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt
till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240 dagar.

Kvalifikationstid

9 § Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 - 7 §§ gäller att arbetstagaren

vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste
sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren.

Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3§ första stycket lagen

(1982:80) om anställningsskydd.

Ledighetens förläggning

Antalet ledighetsperioder

10 § Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår.

Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det
kalenderår då ledigheten påbörjades.

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen

ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m. enligt 8§ eller ledighet för
föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet

11 § Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetsta-

garen begär.

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 § Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal

arbetstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om
inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.

Anmälan och beslut om ledighet

13 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6

eller 7§ skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före
ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I
samband med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten
är planerad att pågå.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig

föräldrapenning enligt 8 § skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst
en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller
smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.

14 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens för-

läggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan

1022

background image

1023

SFS 1995:584

olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 § så

att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid

förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens när-
mare förläggning och därmed sammanhängande frågor, om annat inte har
avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke dela
upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än
arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat

sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation
om beslutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighe-
tens början.

�&tergång i arbete

15 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta

sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten.

Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall

arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får

arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgiva-
ren tagit emot underrättelsen.

Anställningsskydd

16 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av

att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna
lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras,
om arbetstagaren begär det.

17 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet

enligt denna lag är inte skyldig att bara av detta skäl godta

1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-

villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller

2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för

anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn
eller ammar

18 § En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller

ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna
anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsät-
ta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap.
6 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

19 § En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av

detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli
omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.

background image

1024

SFS 1995:584

Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med den sextion-

de dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.

20 § Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det
skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin
verksamhet.

�r omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18

och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och
säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid som
ledigheten avser.

Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna

avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 § Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 §
skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att
kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande
arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall
skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall
arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplace-
ring. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva
möjligheten till omplacering.

Skadestånd

22 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd
för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Rättegång

23 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen
(1974: 371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och

35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42§§ samt 43 § första
stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställ-
ningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64-

66 och 68 §§ lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet på mot-

svarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av barn, m. m. upphör att gälla.

På regeringens vägnar

MONA SAHLIN

ANNA HEDBORG
(Arbetsmarknadsdepartementet)

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt