SFS 2006:442 Lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Föräldraledighetslag (1995:584) / SFS 2006:442 Lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

060442.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i f�r�ldraledighetslagen (1995:584); utf�rdad den 24 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs2 i fr�ga om f�r�ldraledighetslagen (1995:584) dels att 9 � skall upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 9 � skall utg�, dels att 13, 57, 16 och 17 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 1 och 16 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 24 och 25 ��, samt n�rmast f�re 24 och 25 �� nya rubriker av f�ljande lydelse. Vilka som omfattas av lagen 1 � En arbetstagare har som f�r�lder r�tt att vara ledig fr�n sin anst�llning enligt denna lag. Samma r�tt har ocks� en arbetstagare som 1. utan att vara f�r�lder �r r�ttslig v�rdnadshavare och har v�rd om ett barn, 2. har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem, 3. stadigvarande sammanbor med en f�r�lder under f�ruts�ttning att ar- betstagaren �r eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna f�r�lder. Best�mmelser om f�rbud mot missgynnande behandling av arbetss�kande och arbetstagare finns i 16 �. 2 � Ett avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag in- skr�nks �r ogiltigt i den delen. Genom ett kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller god- k�nts av en s�dan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet f�r det dock g�ras avvikelser fr�n lagen i fr�ga om anm�lan om ledighet (13 �), 1 Prop. 2005/06:185, bet. 2005/06:AU8, rskr. 2005/06:282. 2 Jfr r�dets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomf�randet av princi- pen om likabehandling av kvinnor och m�n i fr�ga om tillg�ng till anst�llning, yrkes- utbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex 31976L0207, svensk specialutg�va omr�de 5, volym 1, s. 191), �ndrat genom Europa- parlamentets och r�dets direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex 32002L0073). SFS 2006:442 Utkom fr�n trycket den 7 juni 2006 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2006:442 tiden f�r arbetstagarens underr�ttelse om �terg�ng till arbete (15 � andra stycket), den tid arbetsgivaren har r�tt att skjuta upp arbetstagarens �terg�ng till arbete (15 � tredje stycket). Genom ett kollektivavtal som kommit till p� det s�tt som anges i andra stycket f�r �ven best�mmas den n�rmare till�mpningen i fr�ga om ledighetens f�rl�ggning (11 och 12 ��), f�rbudet mot missgynnande behandling (16 �). Arbetsgivare som �r bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, f�r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som inte tillh�r den avtals- slutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna syssels�tts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av n�got annat till�mpligt kollektiv- avtal. 3 � 3 Det finns f�ljande fem former av f�r�ldraledighet f�r v�rd av barn m.m.: 1. Hel ledighet f�r en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns f�delse och f�r amning (mammaledighet, 4 �). 2. Hel ledighet f�r en f�r�lder tills barnet blivit 18 m�nader eller, under f�ruts�ttning att f�r�ldern d� har hel f�r�ldrapenning, f�r tid d�refter (hel le- dighet med eller utan f�r�ldrapenning, 5 �). 3. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid med tre fj�rdedelar, h�lften, en fj�rdedel eller en �ttondel medan f�r�ldern har tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels respektive en �ttondels f�r�ldrapenning (delle- dighet med f�r�ldrapenning, 6 �). 4. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid med upp till en fj�rdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt �tta �r (delledighet utan f�r�ldrapenning, 7 �). 5. Ledighet f�r en arbetstagares tillf�lliga v�rd av barn (ledighet med till- f�llig f�r�ldrapenning m.m., 8 �). S�rskilda best�mmelser om ledighet och omplacering f�r kvinnliga ar- betstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn eller som ammar finns i 18 21 ��. 5 � 4 En f�r�lder har r�tt till hel ledighet f�r v�rd av barn till dess barnet �r 18 m�nader oavsett om f�r�ldern f�r f�r�ldrapenning eller inte. En f�r�lder har d�rut�ver r�tt till hel ledighet medan f�r�ldern f�r hel f�r- �ldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. F�r en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 m�nader i st�llet r�knas fr�n den tid- punkt d� arbetstagaren f�tt barnet i sin v�rd. �r det fr�ga om adoption av ar- betstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte r�tt till le- dighet ut�ver vad som skulle ha g�llt om adoptionen inte hade �gt rum. R�tt- ten till ledighet f�r adoptivf�r�ldrar upph�r n�r barnet fyllt �tta �r eller vid den senare tidpunkt d� barnet har avslutat det f�rsta skol�ret. 3 Senaste lydelse 2001:144. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. 4 �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2006:442 6 � 5 Under den tid d� en f�r�lder f�r tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller en �ttondels f�r�ldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�r- s�kring har f�r�ldern r�tt till f�rkortning av normal arbetstid med tre fj�rde- delar, h�lften, en fj�rdedel respektive en �ttondel. 7 � 6 En f�r�lder har r�tt till f�rkortning av normal arbetstid med upp till en fj�rdedel f�r v�rd av ett barn som inte har fyllt �tta �r eller som �r �ldre �n s� men �nnu inte har avslutat sitt f�rsta skol�r. F�rbud mot missgynnande behandling 16 � En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetss�kande eller en arbetsta- gare av sk�l som har samband med f�r�ldraledighet enligt denna lag, n�r ar- betsgivaren 1. beslutar i en anst�llningsfr�ga, tar ut en arbetss�kande till anst�llnings- intervju eller vidtar annan �tg�rd under anst�llningsf�rfarandet, 2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning f�r be- fordran, 3. beslutar om eller vidtar annan �tg�rd som r�r yrkespraktik, 4. beslutar om eller vidtar annan �tg�rd som r�r annan utbildning eller yr- kesv�gledning, 5. till�mpar l�ne- eller andra anst�llningsvillkor, 6. leder och f�rdelar arbetet, eller 7. s�ger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande �tg�rd mot en arbetstagare. F�rbudet g�ller dock inte om olika villkor eller olika behandling �r en n�dv�ndig f�ljd av ledigheten. 17 � Om en arbetstagare s�gs upp eller avskedas enbart av sk�l som har samband med f�r�ldraledighet enligt denna lag, skall upps�gningen eller av- skedandet ogiltigf�rklaras, om arbetstagaren beg�r det. Bevisb�rda 24 � Om en arbetss�kande eller en arbetstagare visar omst�ndigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av sk�l som har samband med f�r�ldraledighet, �r det arbetsgivaren som skall visa att det inte har f�rekommit n�got s�dant missgynnande eller att missgynnandet �r en n�dv�ndig f�ljd av f�r�ldraledigheten. R�tt att f�ra talan 25 � I en tvist enligt 16 eller 17 � f�r J�mst�lldhetsombudsmannen f�ra ta- lan f�r en enskild arbetstagare eller arbetss�kande. Talan f�rs vid Arbets- domstolen. N�r en arbetstagarorganisation har r�tt att f�ra talan f�r den en- skilde enligt 4 kap. 5 � lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister, f�r 5 Senaste lydelse 2001:143. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. 6 Senaste lydelse 2001:143. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2006:442 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2006 dock J�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan bara om organisationen inte g�r det. Talan som f�rs av J�mst�lldhetsombudsmannen behandlas som om talan hade f�rts p� egna v�gnar av arbetstagaren eller den arbetss�kande. Det som enligt lagen om r�tteg�ngen i arbetstvister g�ller i fr�ga om den enskildes st�llning i r�tteg�ngen skall till�mpas ocks� n�r ombudsmannen f�r talan. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2006. P� regeringens v�gnar HANS KARLSSON Karin Renman (N�ringsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i f�r�ldraledighetslagen (1995:584);

utf�rdad den 24 maj 2006.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs2 i fr�ga om f�r�ldraledighetslagen

(1995:584)

dels att 9 � skall upph�ra att g�lla,
dels att rubriken n�rmast f�re 9 � skall utg�,
dels att 13, 57, 16 och 17 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 1 och 16 ��

skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 24 och 25 ��, samt

n�rmast f�re 24 och 25 �� nya rubriker av f�ljande lydelse.

Vilka som omfattas av lagen

1 � En arbetstagare har som f�r�lder r�tt att vara ledig fr�n sin anst�llning
enligt denna lag.

Samma r�tt har ocks� en arbetstagare som
1. utan att vara f�r�lder �r r�ttslig v�rdnadshavare och har v�rd om ett

barn,

2. har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem,
3. stadigvarande sammanbor med en f�r�lder under f�ruts�ttning att ar-

betstagaren �r eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna
f�r�lder.

Best�mmelser om f�rbud mot missgynnande behandling av arbetss�kande

och arbetstagare finns i 16 �.

2 � Ett avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag in-
skr�nks �r ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller god-

k�nts av en s�dan central arbetstagarorganisation som avses i lagen
(1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet f�r det dock g�ras avvikelser
fr�n lagen i fr�ga om

anm�lan om ledighet (13 �),

1 Prop. 2005/06:185, bet. 2005/06:AU8, rskr. 2005/06:282.

2 Jfr r�dets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomf�randet av princi-
pen om likabehandling av kvinnor och m�n i fr�ga om tillg�ng till anst�llning, yrkes-
utbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex
31976L0207, svensk specialutg�va omr�de 5, volym 1, s. 191), �ndrat genom Europa-
parlamentets och r�dets direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex
32002L0073).

SFS 2006:442

Utkom fr�n trycket
den 7 juni 2006

SFS 2006:442

tiden f�r arbetstagarens underr�ttelse om �terg�ng till arbete (15 � andra

stycket),

den tid arbetsgivaren har r�tt att skjuta upp arbetstagarens �terg�ng till

arbete (15 � tredje stycket).

Genom ett kollektivavtal som kommit till p� det s�tt som anges i andra

stycket f�r �ven best�mmas den n�rmare till�mpningen i fr�ga om

ledighetens f�rl�ggning (11 och 12 ��),
f�rbudet mot missgynnande behandling (16 �).
Arbetsgivare som �r bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje

stycket, f�r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som inte tillh�r den avtals-
slutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna syssels�tts i arbete
som avses med avtalet och inte omfattas av n�got annat till�mpligt kollektiv-
avtal.

3 �

3 Det finns f�ljande fem former av f�r�ldraledighet f�r v�rd av barn

m.m.:

1. Hel ledighet f�r en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns

f�delse och f�r amning (mammaledighet, 4 �).

2. Hel ledighet f�r en f�r�lder tills barnet blivit 18 m�nader eller, under

f�ruts�ttning att f�r�ldern d� har hel f�r�ldrapenning, f�r tid d�refter (hel le-
dighet med eller utan f�r�ldrapenning, 5 �).

3. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid med

tre fj�rdedelar, h�lften, en fj�rdedel eller en �ttondel medan f�r�ldern har tre
fj�rdedels, halv, en fj�rdedels respektive en �ttondels f�r�ldrapenning (delle-
dighet med f�r�ldrapenning, 6 �).

4. Ledighet f�r en f�r�lder i form av f�rkortning av normal arbetstid med

upp till en fj�rdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt �tta �r (delledighet utan
f�r�ldrapenning, 7 �).

5. Ledighet f�r en arbetstagares tillf�lliga v�rd av barn (ledighet med till-

f�llig f�r�ldrapenning m.m., 8 �).

S�rskilda best�mmelser om ledighet och omplacering f�r kvinnliga ar-

betstagare som v�ntar barn, nyligen f�tt barn eller som ammar finns i 18
21 ��.

5 �

4 En f�r�lder har r�tt till hel ledighet f�r v�rd av barn till dess barnet �r

18 m�nader oavsett om f�r�ldern f�r f�r�ldrapenning eller inte.

En f�r�lder har d�rut�ver r�tt till hel ledighet medan f�r�ldern f�r hel f�r-

�ldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

F�r en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i

avsikt att adoptera det skall tiden 18 m�nader i st�llet r�knas fr�n den tid-
punkt d� arbetstagaren f�tt barnet i sin v�rd. �r det fr�ga om adoption av ar-
betstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte r�tt till le-
dighet ut�ver vad som skulle ha g�llt om adoptionen inte hade �gt rum. R�tt-
ten till ledighet f�r adoptivf�r�ldrar upph�r n�r barnet fyllt �tta �r eller vid
den senare tidpunkt d� barnet har avslutat det f�rsta skol�ret.

3 Senaste lydelse 2001:144. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

4 �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs.

SFS 2006:442

6 �

5 Under den tid d� en f�r�lder f�r tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller

en �ttondels f�r�ldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allm�n f�r-
s�kring har f�r�ldern r�tt till f�rkortning av normal arbetstid med tre fj�rde-
delar, h�lften, en fj�rdedel respektive en �ttondel.

7 �

6 En f�r�lder har r�tt till f�rkortning av normal arbetstid med upp till en

fj�rdedel f�r v�rd av ett barn som inte har fyllt �tta �r eller som �r �ldre �n s�
men �nnu inte har avslutat sitt f�rsta skol�r.

F�rbud mot missgynnande behandling

16 � En arbetsgivare f�r inte missgynna en arbetss�kande eller en arbetsta-
gare av sk�l som har samband med f�r�ldraledighet enligt denna lag, n�r ar-
betsgivaren

1. beslutar i en anst�llningsfr�ga, tar ut en arbetss�kande till anst�llnings-

intervju eller vidtar annan �tg�rd under anst�llningsf�rfarandet,

2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning f�r be-

fordran,

3. beslutar om eller vidtar annan �tg�rd som r�r yrkespraktik,
4. beslutar om eller vidtar annan �tg�rd som r�r annan utbildning eller yr-

kesv�gledning,

5. till�mpar l�ne- eller andra anst�llningsvillkor,
6. leder och f�rdelar arbetet, eller
7. s�ger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande �tg�rd

mot en arbetstagare.

F�rbudet g�ller dock inte om olika villkor eller olika behandling �r en

n�dv�ndig f�ljd av ledigheten.

17 � Om en arbetstagare s�gs upp eller avskedas enbart av sk�l som har
samband med f�r�ldraledighet enligt denna lag, skall upps�gningen eller av-
skedandet ogiltigf�rklaras, om arbetstagaren beg�r det.

Bevisb�rda

24 � Om en arbetss�kande eller en arbetstagare visar omst�ndigheter som
ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av sk�l som har
samband med f�r�ldraledighet, �r det arbetsgivaren som skall visa att det
inte har f�rekommit n�got s�dant missgynnande eller att missgynnandet �r
en n�dv�ndig f�ljd av f�r�ldraledigheten.

R�tt att f�ra talan

25 � I en tvist enligt 16 eller 17 � f�r J�mst�lldhetsombudsmannen f�ra ta-
lan f�r en enskild arbetstagare eller arbetss�kande. Talan f�rs vid Arbets-
domstolen. N�r en arbetstagarorganisation har r�tt att f�ra talan f�r den en-
skilde enligt 4 kap. 5 � lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister, f�r

5 Senaste lydelse 2001:143. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

6 Senaste lydelse 2001:143. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

SFS 2006:442

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2006

dock J�mst�lldhetsombudsmannen f�ra talan bara om organisationen inte
g�r det.

Talan som f�rs av J�mst�lldhetsombudsmannen behandlas som om talan

hade f�rts p� egna v�gnar av arbetstagaren eller den arbetss�kande. Det som
enligt lagen om r�tteg�ngen i arbetstvister g�ller i fr�ga om den enskildes
st�llning i r�tteg�ngen skall till�mpas ocks� n�r ombudsmannen f�r talan.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2006.

P� regeringens v�gnar

HANS KARLSSON

Karin Renman
(N�ringsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2006:442 Lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se