SFS 2006:442 Lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Föräldraledighetslag (1995:584) / SFS 2006:442 Lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
060442.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584);

utfärdad den 24 maj 2006.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 i fråga om föräldraledighetslagen

(1995:584)

dels att 9 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå,
dels att 1�3, 5�7, 16 och 17 §§ samt rubrikerna närmast före 1 och 16 §§

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 24 och 25 §§, samt

närmast före 24 och 25 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Vilka som omfattas av lagen

1 § En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning
enligt denna lag.

Samma rätt har också en arbetstagare som
1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett

barn,

2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,
3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att ar-

betstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna
förälder.

Bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling av arbetssökande

och arbetstagare finns i 16 §.

2 § Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in-
skränks är ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-

känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikelser
från lagen i fråga om

� anmälan om ledighet (13 §),

1 Prop. 2005/06:185, bet. 2005/06:AU8, rskr. 2005/06:282.

2 Jfr rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av princi-
pen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkes-
utbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex
31976L0207, svensk specialutgåva område 5, volym 1, s. 191), ändrat genom Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex
32002L0073).

SFS 2006:442

Utkom från trycket
den 7 juni 2006

background image

2

SFS 2006:442

� tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 § andra

stycket),

� den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till

arbete (15 § tredje stycket).

Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra

stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om

� ledighetens förläggning (11 och 12 §§),
� förbudet mot missgynnande behandling (16 §).
Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje

stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtals-
slutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts i arbete
som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektiv-
avtal.

3 §

3 Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn

m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns

födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under

förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel le-
dighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med

tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre
fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delle-
dighet med föräldrapenning, 6 §).

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med

upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan
föräldrapenning, 7 §).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med till-

fällig föräldrapenning m.m., 8 §).

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga ar-

betstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18�
21 §§.

5 §

4 En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är

18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.

En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel för-

äldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i

avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tid-
punkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. �r det fråga om adoption av ar-
betstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt till le-
dighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätt-
ten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid
den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

3 Senaste lydelse 2001:144. �ndringen innebär att andra stycket upphävs.

4 �ndringen innebär att fjärde stycket upphävs.

background image

3

SFS 2006:442

6 §

5 Under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller

en åttondels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän för-
säkring har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärde-
delar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel.

7 §

6 En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en

fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så
men ännu inte har avslutat sitt första skolår.

Förbud mot missgynnande behandling

16 § En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetsta-
gare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, när ar-
betsgivaren

1. beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställnings-

intervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,

2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för be-

fordran,

3. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,
4. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yr-

kesvägledning,

5. tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,
6. leder och fördelar arbetet, eller
7. säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd

mot en arbetstagare.

Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en

nödvändig följd av ledigheten.

17 § Om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har
samband med föräldraledighet enligt denna lag, skall uppsägningen eller av-
skedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

Bevisbörda

24 § Om en arbetssökande eller en arbetstagare visar omständigheter som
ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av skäl som har
samband med föräldraledighet, är det arbetsgivaren som skall visa att det
inte har förekommit något sådant missgynnande eller att missgynnandet är
en nödvändig följd av föräldraledigheten.

Rätt att föra talan

25 § I en tvist enligt 16 eller 17 § får Jämställdhetsombudsmannen föra ta-
lan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. Talan förs vid Arbets-
domstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den en-
skilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får

5 Senaste lydelse 2001:143. �ndringen innebär att andra stycket upphävs.

6 Senaste lydelse 2001:143. �ndringen innebär att andra stycket upphävs.

background image

4

SFS 2006:442

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2006

dock Jämställdhetsombudsmannen föra talan bara om organisationen inte
gör det.

Talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen behandlas som om talan

hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. Det som
enligt lagen om rättegången i arbetstvister gäller i fråga om den enskildes
ställning i rättegången skall tillämpas också när ombudsmannen för talan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

På regeringens vägnar

HANS KARLSSON

Karin Renman
(Näringsdepartementet)

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt