SFS 1970:215
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING
1970 " Nr 21521S
utkom fr�n trycket den 9 juni 197C
Nr 215
Lag
om arbetsgivares kvittningsr�tt^
given Stockh olms slott den 27 maj 1970.
Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes ocb
Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^ funnit
gott f�rordna som f�ljer.
1�
Arbetsgivare f�r ej i vidare m�n �n som anges i denna lag g�ra avdrag
p� arbetstagares fordran p� l�n eller annan ers�ttning p� grund av anst�ll�
ningen (l�nefordran) f�r att kvitta med motfordran bos arbetstagaren.
Vad i lagen f�reskrives om kvittning mot l�nefordran g�ller i till�mpliga
delar i fr�ga om kvittning mot fordran p� pension som arbetsgivare �r
skyldig att utge till f�rutvarande arbetstagare.
2�
Kvittning mot l�nefordran f�r ske med arbetstagarens medgivande. �ter�
kallas ett p� f�rband l�mnat medgivande innan l�nefordringen f�rfallit till
betalning, f�r kvittning icke ske i vidare m�n �n som f�ljer av vad nedan
s�gs.
3�
Kan kvittning ej ske enligt 2 �, f�r arbetsgivaren kvitta endast med klar
ocb f�rfallen fordran som uppkommit i samband med anst�llningen ocb an�
tingen grundas p� avtal, enligt vilket fordringen f�r kvittas mot l�neford�
ran, eller avser ers�ttning f�r skada som arbetstagaren v�llat upps�tligen i
tj�nsten.
F�r kvittning enligt f�rsta stycket f�r ej tagas i anspr�k belopp som �r
avsett att utg�ra ers�ttning f�r s�rskilda kostnader.
R�tt till kvittning ut�ver vad som f�ljer av f�rsta ocb andra styckena kan
medges arbetsgivare genom kollektivavtaL som p� arbetstagarsidan slutits
eller godk�nts av organisation som enligt lagen (1936:506) om f�renings-
ocb f�rhandlingsr�tt �r att anse som huvudorganisation. Arbetsgivare som
�r bunden av s�dant kollektivavtal f�r till�mpa det �ven i fr�ga om arbets�
tagare som ej �r medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
men syssels�ttes i arbete som avses med avtalet. Detta g�ller dock ej arbets�
tagare som omfattas av annat till�mpligt kollektivavtal.
* Prop. 1970: 94, ILU 42, rskr 26 2.
�
462
1970 . Nr 215
4�
Kvittning enligt 3 � f�rsta stycket eller med st�d av kollektivavtal f�r ske
endast mot den del av l�nefordringen som uppenbart �verstiger vad som
�tg�r f�r arbetstagarens och hans familjs f�rs�rjning samt till fullg�rande
av underh�llsskyldighet som i �%'Tigt �vilar honom.
5 �
Skatteavdrag samt inf�rsel, som beslutats innan l�nefordringen f�rfallit
till betalning, bar f�retr�de framf�r kvittning enligt denna lag.
�r arbetsgivarens fordran s�dan att r�tt till kvittning f�religger enligt 3 �
och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han �lagts att inneh�lla genom
beslut om utm�tning av l�n, beslutar utm�tningsmannen om beloppets f�r�
delning mellan arbetsgivaren och utm�tningss�kanden efter fordringarnas
storlek.
I �vrigt f�r k^�ttning ej �beropas mot beslut om utm�tning av l�n.
Talan mot utm�tningsmans beslut enligt andra stycket f�res hos �ver-
exekutor genom besv�r. Klagan �r ej insla"�nkt till viss tid.
6�
Innan kvittning f�r ske enligt 3 � f�rsta stycket eller med st�d av kollek�
tivavtal, skall arbetsgivaren fr�n utm�tningsman inh�mta besked om hur
stor del av l�nefordringen som enligt 4 � skall vara skyddad mot kvittning.
Upph�r arbetstagarens anst�llning utan f�reg�ende upps�gningstid, f�r ar�
betsgivaren h�lla inne l�nebelopp till dess utm�tningsmannens besked f�re�
ligger. Det �ligger i s�dant fall arbetsgivaren att of�rdr�j ligen beg�ra s�
dant besked.
7�
Framst�llning om besked enligt 6 � g�res hos utm�tningsmannen i den
ort d�r arbetstagaren �r bosatt. �r han icke bosatt h�r i landet, g�res fram�
st�llningen i den ort d�r arbetsgivaren finnes. Innan utm�tningsmannen
meddelar beslut, skall han bereda arbetstagaren tillf�lle att yttra sig, om
det kan ske utan avsev�rd tidsutdr�kt.
Mot utm�tningsmannens beslut f�r talan ej f�ras. Utm�tningsmannen kan
�ndra beslutet, om anledning d�rtill f�rekommer.
8�
Kvittar arbetsgivare mot arbetstagares l�nefordran i annat fall eller i vi�
dare m�n �n som �r medgivet enligt denna lag eller �sidos�tter han vad som
�ligger honom enligt 6 �, �r han skyldig �tt ers�tta arbetstagaren uppkom�
men skada.
Vid bed�mande om och i vad m�n skada uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven
till omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse.
Hade arbetsgivaren grundad anledning antaga att han hade r�tt att kvitta
eller var hans f�rfarande eljest urs�ktligt, kan skadest�ndet j�mkas efter
vad som finnes sk�ligt.
9�
M�l vari �r tvist om arbetsgivares r�tt till kvittning mot arbetstagares
l�nefordran pr�vas av arbetsdomstolen, om tj�nsteavtalet regleras av kol�
lektivavtal, och i annat fall av allm�n domstol.
I fr�ga om talans v�ckande och utf�rande hos arbetsdomstolen g�ller 13 �
lagen (1928: 254) om arbetsdomstol, �ven om m�let ej �r s�dant som avses
i den lagen.
G�r arbetsgivare i m�l om l�nefordran inv�ndning om kvittning eller
v�cker han genk�rom�l om motfordran, f�r m�let om l�nefordran avg�ras
�
1970 " Nr 215 och 216
463
utan pr�vning av inv�ndningen eller genk�rom�let, om s�dan pr�vning
skulle osk�ligt uppeh�lla pr�Amingen av l�nefordringen.
Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1970.
Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera
visso hava Vi detta med egen hand underslcrivit och med V�rt kungl. sigill
bekr�fta l�tit.
Stockholms slott den 27 maj 1970.
(L. S.)
(Justitiedepartementet)
CARL L IDBOM
�
