SFS 1974:361
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Lag
SFS 1974:361
om �ndring i lagen (1970: 943) om arbetstid m. m.
i husligt arbete;
Utkom fr�n trycket
den 17 j uni 1974
utf�rdad den 31 maj 1974.
Kungl. Maj:t f�rordnar med riksdagen^ i fr�ga om lagen (1970: 943)
om arbetstid m. m. i husligt arbete
dels att 12 och 20 �� skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 12 a och 1 2 b ��, av
nedan angivna lydelse.
12 � Anst�llning g�ller tills vidare, om ej annat har avtalats. S�dan
anst�llning kan genom upps�gning bringas att upph�ra vid utg�ngen av
viss upps�gningstid. Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall ske skrift�
ligen.
F�r s�v�l arbetsgivare som arbetstagare g�ller en upps�gningstid av en
m�nad. Arbetstagare, som vid upps�gningen har varit anst�lld hos arbets�
givaren sammanlagt minst fem �r, har dock r�tt till en upps�gningstid
av tv� m�nader. Har anst�llningstiden varat minst tio �r, har arbetsta�
garen r�tt till en upps�gningstid av t re m�nader.
Vid best�mmande av anst�llningstid enligt andra stycket skall med�
r�knas tid under vilken arbetstagaren varit anst�lld hos f�rutvarande ar�
betsgivare, om arbetet kan anses utf�rt i ett och sam ma hush�ll.
12 a � Arbetstagare har r�tt till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner
under upps�gningstiden �ven om arbetsgivaren icke erbjuder honom
arbete. S�dana f�rm�ner f�r ej understiga vad som normalt skulle ha
1 Prop. 1974; 88, InU 1 5, rskr 272.
"
825
�
SFS 1974:361
utg�tt till arbetstagaren, om han hade f�tt beh�lla sina arbetsuppgifter.
Om anst�llningsf�rm�n enligt lag utg�r endast f�r arbetad tid, skall
med s�dan tid likst�llas tid under vilken arbetstagaren enligt f�rsta styc�
ket �r ber�ttigad till l�n och andra anst�llningsf�rm�ner.
Fr�n l�n som utg�r p� grund av f�rsta stycket f�r arbetsgivaren av�
r�kna inkomst som arbetstagaren under den tid l�nen avser har f�rv�rvat
i annan anst�llning. R�tt till avr�kning f�religger ocks� betr�ffande in�
komst som arbetstagaren under n�mnda tid uppenbarligen kunde ha f�r�
v�rvat i annan anst�llning som han sk�ligen bort godtaga. Utbildnings�
bidrag som utg�r av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning f�r av�
r�knas, i den m�n bidraget avser samma tid som l�nen och arbetstagaren
har blivit ber�ttigad till bidraget efter upps�gningen.
Under upps�gningstiden har arbetstagaren r�tt till ledighet med bibe�
h�llna anst�llningsf�rm�ner i den utstr�ckning som sk�ligen fordras f�r
att han skall kunna bes�ka arbetsf�rmedlingen eller annars s�ka arbete.
12 b � Anst�llning f�r av arbetstagaren fr�ntr�das med omedelbar
verkan, om arbetsgivaren eller n�gon medlem av dennes hush�ll i v�
sentlig grad har �sidosatt sina �ligganden mot arbetstagaren.
Anst�llning kan av arbetsgivaren genom avskedande bringas at t upp�
h�ra omedelbart, om arbetstagaren grovt har �sidosatt sina �ligganden
mot arbetsgivaren.
Som grund f�r anst�llnings upph�rande enligt f�rsta eller andra stycket
f�r icke �beropas enbart omst�ndighet som varit k�nd mer �n en vecka
innan anst�llningen fr�ntr�ddes eller avskedandet �gde rum.
Avskedande skall ske skriftligen. Arbetsgivaren �r skyldig a tt p� ar�
betstagarens beg�ran uppge de omst�ndigheter som �beropas som grund
f�r avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren beg�r
det.
20 � �sidos�tter arbetsgivare sina f�rpliktelser enligt avtalet eller denna
lag skall han utge, f�rutom l�n och andra anst�llningsf�rm�ner vartill
arbetstagaren p� grund av avtalet eller lagen kan vara ber�ttigad, er�
s�ttning f�r uppkommen skada.
Arbetstagare som �sidos�tter sina skyldigheter enligt avtalet eller
denna lag skall ers �tta arbetsgivaren uppkommen skada.
Vid bed�mande om och i vad m�n skada har uppst�tt tages h�nsyn
�ven till omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. Skade�
st�nd med anledning av person- eller sakskada best�mmes dock med
till�mpning av allm�nna skadest�ndsregler.
Om det �r sk�ligt med h�nsyn till den skadev�llandes ringa skuld, den
skadelidandes f�rh�llande med avseende p� tvistens uppkomst eller om�
st�ndigheterna i �vrigt, f�r skadest�ndets belopp neds�ttas eller fullst�n�
dig befrielse fr�n skadest�ndsskyldighet �ga rum.
Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1974.
Har upps�gning eller avskedande skett f�re ikrafttr�dandet, g�ller
dock �ldre best�mmelser.
826
CARL GUSTAF
ANNA-GRETA LEIJON
(Arbetsmarknadsdepartementet)
�
