SFS 1970:943

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete / SFS 1970:943

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING 1970 " Nr 943 utkom fr�n trycket den 30 dec. 1970 Nr 943 Lag om arbetstid m. m. i husligt arbete; given Stockholms slott den 17 december 1970. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag �r till�mplig p� arbete som arbetstagare utf�r i arbetsgivarens bush�ll. Lagen g�ller dock ej om arbetstagaren �r medlem av arbetsgivarens familj. �verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare som strider mot denna lag �r icke bindande f�r arbetstagaren. Ordinarie arbetstid 2 � Den ordinarie arbetstiden f�r uppg� till b�gst 40 timmar i veckan i ge� nomsnitt f�r en tid av h�gst fyra veckor. Innefattar arbetet tillsyn av barn eller annan busb�llsmedlem, som icke kan taga v�rd om sig sj�lv, f�r den ordinarie arbetstiden f�rl�ngas i den m�n de medlemmar av bush�llet, som bar ansvaret f�r att tillsynsbebovet blir tillgodosett, �r ur st�nd att ut�va tillsynen till f�ljd av f�rv�rvsarbete utanf�r hemmet eller till f�ljd av nedsatt arbetsf�rm�ga. S�dan f�rl�ng� ning f�r ske med h�gst 12 timmar i veckan i genomsnitt f�r en tid av h�gst fyra veckor. I arbetstiden inr�knas ej uppeh�ll i arbetet, under vilket arbetstagaren fritt f�rfogar �ver sin tid och icke �r skyldig att stanna kvar p� arbetsst�llet. Vecka r�knas fr�n och med m�ndag eller annan dag enligt vad som till�m� pas f�r arbetsst�llet. �vertid 3 � N�r s�rskilda sk�l f�religger, f�r �vertid tagas ut med h�gst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock h�gst 300 timmar under ett kalender�r. ' Prop. 1970:150, 2LU 94, rslcr 459. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2372 1970 " Nr 943 4- � Om det oundg�ngligea beh�vs p� grund av olycksh�ndelse eller akut sjuk� domsfall eller annan s�dan omst�ndighet, som ej kunnat f�rutses, f�r �ver� tid tagas ut i den utstr�ckning som f�rh�llandena kr�ver. 5 � I fr�ga om skyldighet f�r arbetstagare att utf�ra arbete p� �vertid g�ller vad som kan anses vara �verenskommet mellan parterna. Arbetstagare �r dock skyldig att utf�ra �vertidsarbete i fall som avses i 4 �, om han ej har giltigt hinder. 6 � Arbetsgivare skall f�ra beh�vliga anteckningar om �vertid. Arbetstagare har r�tt att sj�lv eller genom annan taga del av anteclcningarna. Samma r�tt tillkommer facklig organisation som f�retr�der arbetstagaren. 7 � Arbetstagare har r�tt till s�rskild ers�ttning f�r �vertid. Ers�ttningen skall utg� i pengar eller, om parterna �r ense d�rom, som ledighet under ordinarie arbetstid. Ledigheten skall motsvara vad som kan anses sk�ligt med h�nsyn till �vertidsarbetets art. Om arbetstagaren icke tagit ut ledigheten n�r anst�ll� ningen upph�r, skall ers�ttning i st�llet utg� i pengar. Skydd mot oh�lsa m.m. 8 � Arbetsgivare �r skyldig att iakttaga allt som sk�ligen beh�vs f�r att f�re� bygga att arbetstagare �drager sig oh�lsa till f�ljd av arbetet eller drabbas av olycksfall d�ri. Arbetsgivare skall s�rsldlt tillse att arbetstagare, som ej fyllt 18 �r, icke anv�ndes till arbete p� s�dant s�tt att det kan anses med� f�ra fara f�r �veranstr�ngning eller annan skadlig inverkan p� arbetstaga� rens h�lsa eller kroppsutveclding. Arbetstagare har att iakttaga tillb�rlig f�rsiktighet i arbetet och att i �v� rigt medverka till f�rekommande av oh�lsa och olycksfall d�ri. 9 � Arbetstagare skall �tnjuta beh�vlig ledighet f�r nattvila. I denna skall s�vitt m�jligt ing� tiden mellan klockan 24 och Idockan 5. Arbetstagare skall beredas minst 24- timmars sammanh�ngande ledighet varje vecka. Ledigheten skall s�vitt m�jligt f�rl�ggas till s�ndag. Avvikelse f�r g�ras fr�n f�rsta och andra styckena i fall som avses i 4 �. 10 � F�r arbetstagare, som ej fyllt 18 �r, f�r den sammanlagda ai'betstiden icke �verstiga 10 timmar under ett dygn och 54 timmar under en vecka. S�dan arbetstagare skall beredas sammanh�ngande ledighet f�r nattdia minst 11 timmar varje dygn. I ledigheten skall ing� tiden mellan klockan 22 och klockan 5. Avvikelse f�r g�ras fr�n f�rsta stycket i fall som avses i 4 �. F�rsta styc� ket utg�r ej hinder mot att arbetstagare, som ej fyllt 18 �r, tillf�lligt anlitas f�r tillsyn av barn eller annan hush�llsmedlem, som icke kan taga v�rd om sig sj�lv. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 943 2373 Anst�llningsavtalets ing�ende och upph�rande m. m. 11 � A-\4al om anst�llning i husligt arbete skall uppr�ttas skriftligen, om en� dera parten beg�r det. 12 � �i' avtalstiden ej best�md, g�ller avtalet tills vidare ocb upph�r efter upps�gning fr�n endera sidan. Upps�gningstiden �r 14 dagar, om ej annat �verenskommits. Arbetsgivaren f�r dock alltid s�ga upp avtalet att upph�ra omedelbart, om arbetstagaren v�sentligen �sidos�tter sina skyldigbeter mot arbetsgiva� ren. Samma r�tt tillkommer arbetstagaren, om arbetsgivaren eller n�gon medlem av arbetsgivarens bush�ll v�sentligen �sidos�tter sina skyldigbeter mot arbetstagai-en. Upps�gning som avses i andra stycket f�r ej ske, om till grund d�rf�r �beropas uteslutande f�rh�llande, som parten k�nt till mer �n en vecka f�re upps�gningen. 13 � Arbetstagare, som p� grund av sjukdom eller olycksfall blir ur st�nd att utf�ra sina sysslor, f�r utan binder d�rav nyttja bostad, som ing�r i arbetstagarens l�nef�rm�ner, s� l�nge anst�llningen best�r. 14 � N�r anst�llningsavtal uppsagts eller upph�rt utan upps�gning skall ar� betsgivaren p� beg�ran l�mna arbetstagaren intyg ang�ende anst�llningen. Intyget skall inneh�lla besked om arbetsuppgifternas art ocb anst�llnings� tiden. Har anst�llningen varat mer �n en m�nad skall, om arbetstagaren beg�r det, dessutom l�mnas vitsord r�rande skicklighet, arbetsvilligbet ocb ordning i arbetet samt upplysning om vem som sagt upp avtalet ocb, ifall upps�gningen gjorts av arbetsgivaren, r�rande anledningen d�rtill. Tillsyn 15 � Tillsyn �ver efterlevnaden av 24, 6 ocb 810 �� ut�vas av arbetar� skyddsstyrelsen samt, under dess �verinseende ocb ledning, av yrkesinspek� tionens tj�nstem�n ocb kommunala tillsynsm�n. D�rvid g�ller i till�mpliga delar vad som f�reslcrives om tillsyn �ver efterlevnaden av arbetarskydds� lagen (1949: 1). Unders�kning p� arbetsst�lle f�r dock ske endast p� be� g�ran av part eller om annars s�rskild anledning f�religger. 16 � Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej obeb�rigen yppa vad han d�rvid f�tt veta om enskilds personliga f�rh�llanden. Den som upps�tligen eller av oaktsambet brjder h�remot d�mes till b�ter eller f�ngel� se i h�gst ett �r. Allm�nt �tal f�r v�ckas endast om m�ls�gande anger brot� tet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt. 17 � �sidos�tter arbetsgivare sina skyldigbeter i n�got avseende som �r under� kastat tillsyn, kan yrkesinspekt�ren skriftligen f�rel�gga arbetsgivaren att vidtaga r�ttelse. Innan f�rel�ggande meddelas skall arbetsgivaren f� till- f�lle att yttra sig. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2374 1970 " Nr 943 18 � Talan mot f�rel�ggande som meddelats av yrkesinspekt�r f�res hos ar� betarskyddsstyrelsen genom besv�r. Yrkesinspekt�rens beslut skall inne� h�lla upplysning om vad den som vill f�ra talan bar att iakttaga. Mot styrelsens beslut i anledning av besv�r enligt f�rsta stycket f�r talan ej f�ras. Ansvar och skadest�nd 19 � Arbetsgivare som underl�ter att r�tta sig efter f�rel�ggande enligt 17 � eller som upps�tligen l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift i anteck� ning som avses i 6 � d�mes till b�ter. 20 � Arbetsgivare eller arbetstagare som �sidos�tter sina skyldigbeter enligt avtalet eller denna lag skall ers�tta motparten skada som uppst�r p� grund d�rav. Vid bed�mande om och i vad m�n skada bar uppst�tt tages h�nsyn �ven till omst�ndigheter av annan �r rent ekonomisk betydelse. Skadest�nd med anledning av person- eller sakskada best�mmes dock med till�mpning av allm�nna skadest�ndsregler. Om det �r sk�ligt med h�nsyn till den skadev�llandes ringa skuld, den skadelidandes f�rh�llande med avseende p� tvistens uppkomst eller om� st�ndigheterna i �vrigt, f�r skadest�ndets belopp neds�ttas eller fullst�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldigbet �ga rum. 21 � Talan om skadest�nd enligt 20 � skall anb�ngigg�ras inom sex m�nader fr�n det skadan intr�ffade. F�rsummas det, �r r�tten till talan f�rlorad. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1971, d� bembitr�deslagen (1944: 461) skall upph�ra att g�lla. Intill utg�ngen av �r 1972 skall dock den i 2 � f�rsta stycket angivna h�gsta genomsnittliga arbetstiden f�r vecka, i st�llet f�r 40 timmar, utg�ra 41 timmar 15 minuter. Denna lag g�ller �ven avtal som slutits f�re den 1 juli 1971. Det alla som vederb�r hava sig b�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen band underslmvit och med V�rt kungl. sigiU bekr�fta l�tit. Stocldiolms slott den 17 december 1970. GUSTAF ADOLF (L. S.) (Socialdepartementet) SVEN A SPLING Nr 943, Va ark . Stockholm 1970. Kungl. BoktryclterlctjP. A. Norstedt & Sonor � </div> </div>

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

1970 " Nr 943

utkom fr�n trycket den 30 dec. 1970

Nr 943

Lag

om arbetstid m. m. i husligt arbete;

given Stockholms slott den 17 december 1970.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit

gott f�rordna som f�ljer.

Inledande best�mmelser

1 �

Denna lag �r till�mplig p� arbete som arbetstagare utf�r i arbetsgivarens

bush�ll. Lagen g�ller dock ej om arbetstagaren �r medlem av arbetsgivarens

familj.

�verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare som strider mot

denna lag �r icke bindande f�r arbetstagaren.

Ordinarie arbetstid

2 �

Den ordinarie arbetstiden f�r uppg� till b�gst 40 timmar i veckan i ge�

nomsnitt f�r en tid av h�gst fyra veckor.

Innefattar arbetet tillsyn av barn eller annan busb�llsmedlem, som icke

kan taga v�rd om sig sj�lv, f�r den ordinarie arbetstiden f�rl�ngas i den

m�n de medlemmar av bush�llet, som bar ansvaret f�r att tillsynsbebovet

blir tillgodosett, �r ur st�nd att ut�va tillsynen till f�ljd av f�rv�rvsarbete

utanf�r hemmet eller till f�ljd av nedsatt arbetsf�rm�ga. S�dan f�rl�ng�

ning f�r ske med h�gst 12 timmar i veckan i genomsnitt f�r en tid av h�gst

fyra veckor.

I arbetstiden inr�knas ej uppeh�ll i arbetet, under vilket arbetstagaren

fritt f�rfogar �ver sin tid och icke �r skyldig att stanna kvar p� arbetsst�llet.

Vecka r�knas fr�n och med m�ndag eller annan dag enligt vad som till�m�

pas f�r arbetsst�llet.

�vertid

3 �

N�r s�rskilda sk�l f�religger, f�r �vertid tagas ut med h�gst 48 timmar

under en tid av fyra veckor, dock h�gst 300 timmar under ett kalender�r.

' Prop. 1970:150, 2LU 94, rslcr 459.

�

2372

1970 " Nr 943

4- �

Om det oundg�ngligea beh�vs p� grund av olycksh�ndelse eller akut sjuk�

domsfall eller annan s�dan omst�ndighet, som ej kunnat f�rutses, f�r �ver�

tid tagas ut i den utstr�ckning som f�rh�llandena kr�ver.

5 �

I fr�ga om skyldighet f�r arbetstagare att utf�ra arbete p� �vertid g�ller

vad som kan anses vara �verenskommet mellan parterna. Arbetstagare �r

dock skyldig att utf�ra �vertidsarbete i fall som avses i 4 �, om han ej har

giltigt hinder.

6 �

Arbetsgivare skall f�ra beh�vliga anteckningar om �vertid. Arbetstagare

har r�tt att sj�lv eller genom annan taga del av anteclcningarna. Samma

r�tt tillkommer facklig organisation som f�retr�der arbetstagaren.

7 �

Arbetstagare har r�tt till s�rskild ers�ttning f�r �vertid. Ers�ttningen

skall utg� i pengar eller, om parterna �r ense d�rom, som ledighet under

ordinarie arbetstid.

Ledigheten skall motsvara vad som kan anses sk�ligt med h�nsyn till

�vertidsarbetets art. Om arbetstagaren icke tagit ut ledigheten n�r anst�ll�

ningen upph�r, skall ers�ttning i st�llet utg� i pengar.

Skydd mot oh�lsa m.m.

8 �

Arbetsgivare �r skyldig att iakttaga allt som sk�ligen beh�vs f�r att f�re�

bygga att arbetstagare �drager sig oh�lsa till f�ljd av arbetet eller drabbas

av olycksfall d�ri. Arbetsgivare skall s�rsldlt tillse att arbetstagare, som ej

fyllt 18 �r, icke anv�ndes till arbete p� s�dant s�tt att det kan anses med�

f�ra fara f�r �veranstr�ngning eller annan skadlig inverkan p� arbetstaga�

rens h�lsa eller kroppsutveclding.

Arbetstagare har att iakttaga tillb�rlig f�rsiktighet i arbetet och att i �v�

rigt medverka till f�rekommande av oh�lsa och olycksfall d�ri.

9 �

Arbetstagare skall �tnjuta beh�vlig ledighet f�r nattvila. I denna skall

s�vitt m�jligt ing� tiden mellan klockan 24 och Idockan 5.

Arbetstagare skall beredas minst 24- timmars sammanh�ngande ledighet

varje vecka. Ledigheten skall s�vitt m�jligt f�rl�ggas till s�ndag.

Avvikelse f�r g�ras fr�n f�rsta och andra styckena i fall som avses i 4 �.

10 �

F�r arbetstagare, som ej fyllt 18 �r, f�r den sammanlagda ai'betstiden

icke �verstiga 10 timmar under ett dygn och 54 timmar under en vecka.

S�dan arbetstagare skall beredas sammanh�ngande ledighet f�r nattdia

minst 11 timmar varje dygn. I ledigheten skall ing� tiden mellan klockan

22 och klockan 5.

Avvikelse f�r g�ras fr�n f�rsta stycket i fall som avses i 4 �. F�rsta styc�

ket utg�r ej hinder mot att arbetstagare, som ej fyllt 18 �r, tillf�lligt anlitas

f�r tillsyn av barn eller annan hush�llsmedlem, som icke kan taga v�rd om

sig sj�lv.

�

1970 " Nr 943

2373

Anst�llningsavtalets ing�ende och upph�rande m. m.

11 �

A-\4al om anst�llning i husligt arbete skall uppr�ttas skriftligen, om en�

dera parten beg�r det.

12 �

�i' avtalstiden ej best�md, g�ller avtalet tills vidare ocb upph�r efter

upps�gning fr�n endera sidan. Upps�gningstiden �r 14 dagar, om ej annat

�verenskommits.

Arbetsgivaren f�r dock alltid s�ga upp avtalet att upph�ra omedelbart,

om arbetstagaren v�sentligen �sidos�tter sina skyldigbeter mot arbetsgiva�

ren. Samma r�tt tillkommer arbetstagaren, om arbetsgivaren eller n�gon

medlem av arbetsgivarens bush�ll v�sentligen �sidos�tter sina skyldigbeter

mot arbetstagai-en.

Upps�gning som avses i andra stycket f�r ej ske, om till grund d�rf�r

�beropas uteslutande f�rh�llande, som parten k�nt till mer �n en vecka

f�re upps�gningen.

13 �

Arbetstagare, som p� grund av sjukdom eller olycksfall blir ur st�nd

att utf�ra sina sysslor, f�r utan binder d�rav nyttja bostad, som ing�r i

arbetstagarens l�nef�rm�ner, s� l�nge anst�llningen best�r.

14 �

N�r anst�llningsavtal uppsagts eller upph�rt utan upps�gning skall ar�

betsgivaren p� beg�ran l�mna arbetstagaren intyg ang�ende anst�llningen.

Intyget skall inneh�lla besked om arbetsuppgifternas art ocb anst�llnings�

tiden. Har anst�llningen varat mer �n en m�nad skall, om arbetstagaren

beg�r det, dessutom l�mnas vitsord r�rande skicklighet, arbetsvilligbet ocb

ordning i arbetet samt upplysning om vem som sagt upp avtalet ocb, ifall

upps�gningen gjorts av arbetsgivaren, r�rande anledningen d�rtill.

Tillsyn

15 �

Tillsyn �ver efterlevnaden av 24, 6 ocb 810 �� ut�vas av arbetar�

skyddsstyrelsen samt, under dess �verinseende ocb ledning, av yrkesinspek�

tionens tj�nstem�n ocb kommunala tillsynsm�n. D�rvid g�ller i till�mpliga

delar vad som f�reslcrives om tillsyn �ver efterlevnaden av arbetarskydds�

lagen (1949: 1). Unders�kning p� arbetsst�lle f�r dock ske endast p� be�

g�ran av part eller om annars s�rskild anledning f�religger.

16 �

Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej obeb�rigen

yppa vad han d�rvid f�tt veta om enskilds personliga f�rh�llanden. Den som

upps�tligen eller av oaktsambet brjder h�remot d�mes till b�ter eller f�ngel�

se i h�gst ett �r. Allm�nt �tal f�r v�ckas endast om m�ls�gande anger brot�

tet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt.

17 �

�sidos�tter arbetsgivare sina skyldigbeter i n�got avseende som �r under�

kastat tillsyn, kan yrkesinspekt�ren skriftligen f�rel�gga arbetsgivaren att

vidtaga r�ttelse. Innan f�rel�ggande meddelas skall arbetsgivaren f� till-

f�lle att yttra sig.

�

2374

1970 " Nr 943

18 �

Talan mot f�rel�ggande som meddelats av yrkesinspekt�r f�res hos ar�

betarskyddsstyrelsen genom besv�r. Yrkesinspekt�rens beslut skall inne�

h�lla upplysning om vad den som vill f�ra talan bar att iakttaga.

Mot styrelsens beslut i anledning av besv�r enligt f�rsta stycket f�r talan

ej f�ras.

Ansvar och skadest�nd

19 �

Arbetsgivare som underl�ter att r�tta sig efter f�rel�ggande enligt 17 �

eller som upps�tligen l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift i anteck�

ning som avses i 6 � d�mes till b�ter.

20 �

Arbetsgivare eller arbetstagare som �sidos�tter sina skyldigbeter enligt

avtalet eller denna lag skall ers�tta motparten skada som uppst�r p� grund

d�rav.

Vid bed�mande om och i vad m�n skada bar uppst�tt tages h�nsyn �ven

till omst�ndigheter av annan �r rent ekonomisk betydelse. Skadest�nd med

anledning av person- eller sakskada best�mmes dock med till�mpning av

allm�nna skadest�ndsregler.

Om det �r sk�ligt med h�nsyn till den skadev�llandes ringa skuld, den

skadelidandes f�rh�llande med avseende p� tvistens uppkomst eller om�

st�ndigheterna i �vrigt, f�r skadest�ndets belopp neds�ttas eller fullst�ndig

befrielse fr�n skadest�ndsskyldigbet �ga rum.

21 �

Talan om skadest�nd enligt 20 � skall anb�ngigg�ras inom sex m�nader

fr�n det skadan intr�ffade. F�rsummas det, �r r�tten till talan f�rlorad.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1971, d� bembitr�deslagen (1944: 461)

skall upph�ra att g�lla.

Intill utg�ngen av �r 1972 skall dock den i 2 � f�rsta stycket angivna

h�gsta genomsnittliga arbetstiden f�r vecka, i st�llet f�r 40 timmar, utg�ra

41 timmar 15 minuter.

Denna lag g�ller �ven avtal som slutits f�re den 1 juli 1971.

Det alla som vederb�r hava sig b�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen band underslmvit och med V�rt kungl. sigiU

bekr�fta l�tit.

Stocldiolms slott den 17 december 1970.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

(Socialdepartementet)

SVEN A SPLING

Nr 943, Va ark . Stockholm 1970. Kungl. BoktryclterlctjP. A. Norstedt & Sonor

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1970:943

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se