SFS 1970:103

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Transport och trafik

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete / SFS 1970:103

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING 1970 " Nr 103 och 104 Utkom fr�n trycket den 12 maj 1970 Nr 103 Allm�n arbetstidslag; given Stockholms slott den 10 april 1 970. Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^ funnit gott f�rordna som f�ljer. Lagens till�mpningsonir�de 1� Denna lag �ger, med de inskr�nlmingar som anges i 2 och 3 ��, till�mp� ning p� varje verksamhet i vilken arbetstagare utf�r arbete f�r arbets� givares r�kning. 2� Fr�n lagens till�mpning undantages a) arbete som utf�res i arbetstagarens hem eller annars under s�dana f�rh�llanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka �ver hur arbetet �r anordnat, b) arbete som utf�res av arbetstagare i f�retagsledande eller d�rmed j�m- f�rhg st�llning eller annars av arbetstagare som med h�nsyn till sina ar� betsuppgifter har s�rskild f�rtroendest�llning i arbetstidsh�nseende, c) arbete som utf�res av medlem av arbetsgivarens familj, d) arbete som utf�res i arbetsgivarens hush�ll, samt e) skeppstj�nst, dock att Konungen eller mjmdighet som Konungen be� st�mmer kan f�rordna att lagen skall till�mpas p� skeppstj�nst betr�ffande vilken beslut meddelats att sj�arbetstidslagen (1970: 105) icke skall g�lla. 3� Ut�ver de undantag som anges i 2 � f�r undantag fr�n lagens till�mpning g�ras genom kollektivavtal, som p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts av organisation, vilken �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt. Arbetsgivare, som �r bunden av s�dant kollektivavtal, f�r till�mpa av� talet p� arbetstagare, vilken syssels�ttes i arbete som avses med avtalet, �ven om arbetstagaren ej �r medlem av den avtalsslutande organisationen p� arbetstagarsidan. Detta g�ller dock ej arbetstagare, som omfattas av annat till�mpligt kollektivavtal. ^ Prop. 1970: 5, 2LU 1, rskr 85. 267000W. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 236 1970 " Nr 103 f/i Ordinarie arbetstid oeb jourtid 4 � Den ordinarie arbetstiden f�r uppg� till h�gst 40 timmar i veckan, raster ej inr�knade. N�r det beh�vs med h�nsyn till arbetets natur eller arbetsf�rh�llandena i �vrigt, f�r arbetstiden uppg� till 40 timmar i veckan i genomsnitt f�r en tid av h�gst fyra veckor. Vecka r�knas fr�n och med m�ndag eller annan dag enligt vad som till- l�mpas f�r arbetsst�llet. 5� Om det p� grund av verksamhetens natur �r n�dv�ndigt att arbetstagare st�r till arbetsgivarens f�rfogande p� arbetsst�llet f�r att n�r behov upp- [iliw kommer utf�ra arbete, f�r jourtid tagas ut h�rf�r med h�gst 48 timmar Elisif under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalenderm�nad. m Som jourtid anses icke tid under vilken arbetstagare utf�r arbete f�r arbets- � givarens r�lming. gtitr 6� Fr�n de begr�nsningar som f�reskrives i 4 och 5 �� f�r avsteg g�ras genom , kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 3 �. Om s�dant kollektivavtal g�ller 3 � i �vrigt. 7� Arbetarskyddsstyrelsen f�r medge undantag fr�n 4 och 5 ��, o m det stora flertalet av de arbetstagare som ber�res samtycker eller annars s�rskilda sk�l f�religger. �vertid 8� Har natur- eller olycksh�ndelse eller annan omst�ndighet, som ej kunnat f�rutses, v�llat avbrott i verksamhet eller medf�rt �verh�ngande fara f�r s�dant avbrott eller f�r skada p� liv, h�lsa eller egendom, f�r �vertid tagas ut i den utstr�ckning som f�rh�llandena kr�ver. Arbetsgivaren skall g�ra anm�lan till arbetarskyddsstyrelsen om s�dant arbete med angivande av anledning till samt omfattning och varaktighet av arbetet inom tv� dygn fr�n arbetets b�rjan. Arbetet f�r icke forts�ttas ut� �ver denna tid, utan att tillst�nd till arbetet s�kts hos arbetarskyddsstyrel� sen. Anm�lan eller ans�kan anses gjord, n�r den avl�mnats till posten i betalt brev. Arbetarskyddsstyrelsen f�r medge undantag fr�n andra stycket. D�i-vid f�r styrelsen f�reslo-iva s�rskilda villkor. 9� Till f�rberedelse- eller avslutningsarbete, som n�dv�ndigtvis m�ste ut� f�ras f�re eller efter den ordinarie arbetstiden f�r att verksamheten skall kunna fortg� utan hinder, f�r �vertid tagas ut med h�gst 6 timmar i veckan eller, i fall som avses i 4 � andra stycket, h�gst 24 timmar under en tid av fyra veckor. 10� N�r s�rsldlda sk�l f�religger, f�r �vertid ut�ver vad som f�ljer av 8 och 9 �� tagas ut med h�gst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 tim� mar under en kalenderm�nad, dock h�gst 150 timmar under ett kalender�r. N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r arbetarskyddsstyrelsen medge ytter� ligare �vertid med h�gst 150 timmar under ett kalender�r. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 103 237 Fr�n de begr�nsningar som f�reslo-ives i f�rsta stycket f�r avsteg g�ras genom kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 3 �. Om s�dant kollektivavtal g�ller 3 � i �vrigt. Allm�nna best�mmelser 11 � Arbetsgivare skall f�ra anteckningar om jourtid och �vertid enligt anvis� ningar av arbetarskyddsstyrelsen. Arbetstagare bar r�tt att sj�lv eller ge� nom annan taga del av anteckningarna. Samma r�tt tillkommer facklig organisation som f�retr�der arbetstagare p� arbetsst�llet. 12 � Tillsyn �ver efterlevnaden av denna lag och f�reskrifter, som meddelats med st�d av lagen, ut�vas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess �verinseende och ledning, av yrkesinspektionens tj�nstem�n och kommu� nala tillsynsm�n. D�rvid skall i till�mpliga delar g�lla vad som f�reskrivas om tillsyn �ver efterlevnaden av arbetarskyddslagen. 13 � I arbetarskyddsstyrelsens avg�rande av �rende ang�ende till�mpningen av denna lag eller f�reskrift som meddelats med st�d av lagen skall i den omfattning och i den ordning Konungen best�mmer deltaga s�rskilda le� dam�ter, utsedda efter f�rslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare. Mot arbetarskyddsstyrelsens beslut i �rende som avses i denna lag f�r talan ej f�ras. 14 � Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej obeh�rigen yppa eller nyttja vad han d�rvid erfarit om yrkeshemlighet, arbetsf�rfa� rande, aff�rsf�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar. Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter h�remot d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. G�ller brottet annat �n f�rh�llande av bety� delse f�r landets f�rsvar, f�r allm�nt �tal v�ckas endast om m�ls�gande anger brottet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt. 15 � Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet anv�nder arbetstagare till arbete i strid mot denna lag eller f�reskrift som meddelats med st�d av lagen d�mes till b�ter. Arbetsgivare som underl�ter att g�ra anm�lan enligt 8 � eller att iakttaga vad som �ligger honom enligt 11 � eller som upps�tligen eller av oaktsam� het l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift i anteckning som avses i 11 � d�mes till b�ter. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1971. Genom lagen upph�ves lagen (1930:138) om arbetstidens begr�nsning, lantarbetstidslagen (1948:281), arbetstidslagen (1942:652) f�r detaljhandeln och arbetstidslagen (1947: 216) f�r hotell, restauranger och kaf�er. Under �ren 1971 och 1972 skall dock den i 4 � angivna h�gsta arbets� tiden f�r vecka, i st�llet f�r 40 timmar, utg�ra 41 timmar 15 minuter. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift, som ersatts genom best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den nya best�m� melsen. A " f � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 238 1970 . Nr 103 och 104 Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligeii att efterr�tta. Till yttermera S visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill belcr�fta l�tit. Stockholms slott den 10 april 1970. GUSTAF ADOLF a � (L. S.) (Socialdepartementet) SVEN ASPLING � </div> </div>

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

1970 " Nr 103 och 104

Utkom fr�n trycket den 12 maj 1970

Nr 103

Allm�n arbetstidslag;

given Stockholms slott den 10 april 1 970.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^ funnit

gott f�rordna som f�ljer.

Lagens till�mpningsonir�de

1�

Denna lag �ger, med de inskr�nlmingar som anges i 2 och 3 ��, till�mp�

ning p� varje verksamhet i vilken arbetstagare utf�r arbete f�r arbets�

givares r�kning.

2�

Fr�n lagens till�mpning undantages

a) arbete som utf�res i arbetstagarens hem eller annars under s�dana

f�rh�llanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka �ver

hur arbetet �r anordnat,

b) arbete som utf�res av arbetstagare i f�retagsledande eller d�rmed j�m-

f�rhg st�llning eller annars av arbetstagare som med h�nsyn till sina ar�

betsuppgifter har s�rskild f�rtroendest�llning i arbetstidsh�nseende,

c) arbete som utf�res av medlem av arbetsgivarens familj,

d) arbete som utf�res i arbetsgivarens hush�ll, samt

e) skeppstj�nst, dock att Konungen eller mjmdighet som Konungen be�

st�mmer kan f�rordna att lagen skall till�mpas p� skeppstj�nst betr�ffande

vilken beslut meddelats att sj�arbetstidslagen (1970: 105) icke skall g�lla.

3�

Ut�ver de undantag som anges i 2 � f�r undantag fr�n lagens till�mpning

g�ras genom kollektivavtal, som p� arbetstagarsidan slutits eller godk�nts

av organisation, vilken �r att anse som huvudorganisation enligt lagen

(1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt.

Arbetsgivare, som �r bunden av s�dant kollektivavtal, f�r till�mpa av�

talet p� arbetstagare, vilken syssels�ttes i arbete som avses med avtalet,

�ven om arbetstagaren ej �r medlem av den avtalsslutande organisationen

p� arbetstagarsidan. Detta g�ller dock ej arbetstagare, som omfattas av

annat till�mpligt kollektivavtal.

^ Prop. 1970: 5, 2LU 1, rskr 85.

267000W. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

236

1970 " Nr 103

f/i

Ordinarie arbetstid oeb jourtid

4 �

Den ordinarie arbetstiden f�r uppg� till h�gst 40 timmar i veckan, raster

ej inr�knade.

N�r det beh�vs med h�nsyn till arbetets natur eller arbetsf�rh�llandena i

�vrigt, f�r arbetstiden uppg� till 40 timmar i veckan i genomsnitt f�r en tid

av h�gst fyra veckor.

Vecka r�knas fr�n och med m�ndag eller annan dag enligt vad som till-

l�mpas f�r arbetsst�llet.

5�

Om det p� grund av verksamhetens natur �r n�dv�ndigt att arbetstagare

st�r till arbetsgivarens f�rfogande p� arbetsst�llet f�r att n�r behov upp-

[iliw

kommer utf�ra arbete, f�r jourtid tagas ut h�rf�r med h�gst 48 timmar

Elisif

under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalenderm�nad.

Som jourtid anses icke tid under vilken arbetstagare utf�r arbete f�r arbets-

�

givarens r�lming.

gtitr

6�

Fr�n de begr�nsningar som f�reskrives i 4 och 5 �� f�r avsteg g�ras genom

kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 3 �. Om s�dant

kollektivavtal g�ller 3 � i �vrigt.

7�

Arbetarskyddsstyrelsen f�r medge undantag fr�n 4 och 5 ��, o m det stora

flertalet av de arbetstagare som ber�res samtycker eller annars s�rskilda

sk�l f�religger.

�vertid

8�

Har natur- eller olycksh�ndelse eller annan omst�ndighet, som ej kunnat

f�rutses, v�llat avbrott i verksamhet eller medf�rt �verh�ngande fara f�r

s�dant avbrott eller f�r skada p� liv, h�lsa eller egendom, f�r �vertid tagas

ut i den utstr�ckning som f�rh�llandena kr�ver.

Arbetsgivaren skall g�ra anm�lan till arbetarskyddsstyrelsen om s�dant

arbete med angivande av anledning till samt omfattning och varaktighet av

arbetet inom tv� dygn fr�n arbetets b�rjan. Arbetet f�r icke forts�ttas ut�

�ver denna tid, utan att tillst�nd till arbetet s�kts hos arbetarskyddsstyrel�

sen. Anm�lan eller ans�kan anses gjord, n�r den avl�mnats till posten i

betalt brev.

Arbetarskyddsstyrelsen f�r medge undantag fr�n andra stycket. D�i-vid

f�r styrelsen f�reslo-iva s�rskilda villkor.

9�

Till f�rberedelse- eller avslutningsarbete, som n�dv�ndigtvis m�ste ut�

f�ras f�re eller efter den ordinarie arbetstiden f�r att verksamheten skall

kunna fortg� utan hinder, f�r �vertid tagas ut med h�gst 6 timmar i veckan

eller, i fall som avses i 4 � andra stycket, h�gst 24 timmar under en tid av

fyra veckor.

10�

N�r s�rsldlda sk�l f�religger, f�r �vertid ut�ver vad som f�ljer av 8 och

9 �� tagas ut med h�gst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 tim�

mar under en kalenderm�nad, dock h�gst 150 timmar under ett kalender�r.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r arbetarskyddsstyrelsen medge ytter�

ligare �vertid med h�gst 150 timmar under ett kalender�r.

�

1970 . Nr 103

237

Fr�n de begr�nsningar som f�reslo-ives i f�rsta stycket f�r avsteg g�ras

genom kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 3 �. Om

s�dant kollektivavtal g�ller 3 � i �vrigt.

Allm�nna best�mmelser

11 �

Arbetsgivare skall f�ra anteckningar om jourtid och �vertid enligt anvis�

ningar av arbetarskyddsstyrelsen. Arbetstagare bar r�tt att sj�lv eller ge�

nom annan taga del av anteckningarna. Samma r�tt tillkommer facklig

organisation som f�retr�der arbetstagare p� arbetsst�llet.

12 �

Tillsyn �ver efterlevnaden av denna lag och f�reskrifter, som meddelats

med st�d av lagen, ut�vas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess

�verinseende och ledning, av yrkesinspektionens tj�nstem�n och kommu�

nala tillsynsm�n. D�rvid skall i till�mpliga delar g�lla vad som f�reskrivas

om tillsyn �ver efterlevnaden av arbetarskyddslagen.

13 �

I arbetarskyddsstyrelsens avg�rande av �rende ang�ende till�mpningen

av denna lag eller f�reskrift som meddelats med st�d av lagen skall i den

omfattning och i den ordning Konungen best�mmer deltaga s�rskilda le�

dam�ter, utsedda efter f�rslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och

arbetstagare.

Mot arbetarskyddsstyrelsens beslut i �rende som avses i denna lag f�r

talan ej f�ras.

14 �

Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej obeh�rigen

yppa eller nyttja vad han d�rvid erfarit om yrkeshemlighet, arbetsf�rfa�

rande, aff�rsf�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar.

Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter h�remot d�mes till b�ter

eller f�ngelse i h�gst ett �r. G�ller brottet annat �n f�rh�llande av bety�

delse f�r landets f�rsvar, f�r allm�nt �tal v�ckas endast om m�ls�gande

anger brottet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt.

15 �

Arbetsgivare som upps�tligen eller av oaktsamhet anv�nder arbetstagare

till arbete i strid mot denna lag eller f�reskrift som meddelats med st�d

av lagen d�mes till b�ter.

Arbetsgivare som underl�ter att g�ra anm�lan enligt 8 � eller att iakttaga

vad som �ligger honom enligt 11 � eller som upps�tligen eller av oaktsam�

het l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift i anteckning som avses i 11 �

d�mes till b�ter.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1971. Genom lagen upph�ves lagen

(1930:138) om arbetstidens begr�nsning, lantarbetstidslagen (1948:281),

arbetstidslagen (1942:652) f�r detaljhandeln och arbetstidslagen (1947:

216) f�r hotell, restauranger och kaf�er.

Under �ren 1971 och 1972 skall dock den i 4 � angivna h�gsta arbets�

tiden f�r vecka, i st�llet f�r 40 timmar, utg�ra 41 timmar 15 minuter.

F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift, som

ersatts genom best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den nya best�m�

melsen.

A " f

�

238

1970 . Nr 103 och 104

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligeii att efterr�tta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill

belcr�fta l�tit.

Stockholms slott den 10 april 1970.

GUSTAF ADOLF

a �

(L. S.)

(Socialdepartementet)

SVEN ASPLING

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1970:103

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se