SFS 1974:981

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning / SFS 1974:981

740981.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:981 Lag om arbetstagares r �tt till ledighet f�r utbildning; Utkom fr�n trycket den 23 dec. 1974 utf�rdad den 13 december 1974. Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagenU 1 � Arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst, som vill underg� utbild� ning, har r�tt till beh�vlig ledighet fr�n sin an st�llning enligt denna lag. Har i lag meddelats best�mmelse som avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen. Betr�ffande f�rl�ggningen av ledighet kan avvikan� de best�mmelse meddelas �ven genom annan f�rfattning �n lag, om den r�r arbetstagare, vars avl�ningsf�rm�ner fastst�lles under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer, eller arbets� tagare hos riksdagen eller dess verk. 2 � Avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag inskr�nkes �r ogiltigt i den delen. Utan hinder av f�rsta stycket f�r avvikelse fr�n 3 �, 4 � tredje stycket, 5 och 7 �� samt 10 � andra och tredje styckena g�ras med st�d av kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av organisation som �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936; 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt. Arbetsgivare, som �r bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, f�r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som ej �r medlem av den avtalsslutande organisationen p� arbetstagarsidan, under f�ruts�tt� ning att arbetstagaren syssels�ttes i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat till�mpligt kollektivavtal. 3 � R�tt till ledighet tillkommer arbetstagare som vid ledighetens b�r� jan har varit anst�lld hos arbetsgivaren de senaste sex m�naderna eller sammanlagt minst tolv m�nader under de senaste tv� �ren. Arbetstagare som vill deltaga i utbildning, vilken till v�sentlig del av� ser fackliga eller med facklig verksamhet sammanh�ngande fr�gor, har r�tt till ledighet �ven om han ej har uppn�tt den anst�llningstid som har f�reskrivits i f�rsta stycket. Vid best�mmande av anst�llningstid enligt f�rsta stycket skall med- 2006 1 Prop. 1974; 148, InU 31, rskr 399. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�knas tid under vilken arbetstagaren har varit anst�lld hos annat f�re- SFS 1974: 981 tag inom koncern som arbetsgivaren tillh�r. Har f�retag eller del av f�retag �verg�tt till ny arbetsgivare, skall vid best�mmande av anst�ll� ningstid hos den nye arbetsgivaren medr�knas tid under vilken a rbetsta� garen har varit anst�lld hos f�rutvarande arbetsgivaren eller hos f�retag inom koncern som f�rutvarande arbetsgivaren tillh�rde. 4 � Arbetsgivare har r�tt att uppskjuta ledighet till senare tid �n ar� betstagaren har beg�rt enligt vad som s�gs i 57 ��. Vill arbetsgivaren uppskjuta ledigheten, skall han genast underr�tta arbetstagaren om uppskovet och sk�len f�r detta. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivavtal betr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r, skall underr�ttelse om uppskovet genast l�mnas f�rutom till arbetstagaren ocks� till be� r�rd lokal arbetstagarorganisation. Arbetstagarorganisationen har r�tt att inom en vecka efter det att underr�ttelse l�mnades p�kalla �ver� l�ggning med arbetsgivaren om uppskovet. 5 � �r eller brukar arbetsgivaren vara bunden av kollektivavtal be� tr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r och vill han att ledig� heten skall taga sin b�rjan senare �n sex m�nader efter arbetstagarens framst�llning, fordras samtycke till uppskovet av den ber�rda lokala arbetstagarorganisationen eller, om fr�gan h�nskjutes till centrala �ver� l�ggningar, av vederb�rande huvudorganisation p� arbetstagarsidan. I fr�ga om ledighet som sammanlagt motsvarar h�gst en arbetsvecka fordras samtycke som avses i f�rsta stycket s� snart den frist arbets� givaren �nskar �r l�ngre �n tv� veckor. Detsamma galler betr�ffande ledighet som avses i 3 � andra stycket. Vad som nu har sagts g�ller �ven om f�retag eller del av f�retag har �verg�tt till ny arbetsgivare. 6 � Har arbetstagare ej f�tt p�b�rja sin ledighet inom tv� �r efter det att framst�llning gjordes, har han r�tt att p�kalla domstols pr�vning av fr�gan om ledighetens f�rl�ggning. Pr�vning som avses i f�rsta stycket f�r p�kallas sedan ett �r har f�rflutit efter arbetstagarens framst�llning, om ledigheten sammanlagt motsvarar h�gst en arbetsvecka. Vad som nu har sagts g�ller �ven om f�retag eller del av f�retag har �verg�tt till ny arbetsgivare. 7 � Vid pr�vning enligt 6 � skall sk�lig h�nsyn tagas s�v�l till ar� betstagarens �nskem�l som till intresset av att verksamheten hos arbets� givaren kan fortg� utan allvarlig st�rning. Kan flera arbetstagare ej samtidigt beredas ledighet, har den f�re� tr�de som vill deltaga i utbildning som avses i 3 � andra stycket. I andra hand skall f�retr�de l�mnas arbetstagare som ej har utbildning motsvarande nio�rig grundskola och, vid turordningen dem emellan, den som har obekv�m arbetstid. Pr�vning enligt andra stycket sker inom varje kollektivavtalsomr�de f�r sig. 2007 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ -V...-, ^ SFS 1974: 98i 8 � Sker upps�gning eller avskedande enbart av det sk�let att arbets� tagaren beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet, skall �tg�rden p� yrkande av arbetstagaren f�rklaras ogiltig. D�rvid g�ller 3437 och 39 �� samt 41 � f�rsta och andra styckena lagen (1974; 12) om anst�ll� ningsskydd. 9 � Arbetstagare som har �tnjutit ledighet skall, n�r han �terg�r i arbete, vara tillf�rs�krad samma eller likv�rdig st�llning i fr�ga om arbetsf�rh�llanden och anst�llningsvillkor som om han ej haft ledighet. Den n�rmare inneb�rden av f�rsta stycket f�r regleras genom kol� lektivavtal som avses i 2 � andra stycket. D�rvid �ger 2 S tredje stycket motsvarande till�mpning. 10 � Arbetstagare som avbryter sin utbildning har r�tt att �terg� i arbete. Vill arbetstagaren utnyttja den r�tt som tillkommer honom enligt f�rsta stycket, skall han underr�tta arbetsgivaren om att han vill �terg�. Arbetsgivaren �r dock ej skyldig att l�ta arbetstagaren �terg� tidigare �n tv� veckor eller, om ledigheten har varat minst ett �r, en m�nad efter det att han mottog underr�ttelsen. Vill arbetsgivaren utnyttja sin r�tt att uppskjuta �terg�ngen, skall han genast underr�tta arbetstagaren om detta och samtidigt ange n�r �terg�ngen kan ske. Andra stycket g�ller ej i fr�ga om ledighet som sammanlagt motsvarar h�gst en arbetsvecka. 11 � �r eller brukar arbetsgivaren vara bunden av kollektivavtal be� tr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r och uppkommer tvist om till�mpning av denna lag eller av koliektivavtalsbest�mmelse som med st�d av 2 � andra stycket har tr�tt i st�llet f�r 3 �, 4 � tredje styc� ket, 5 �, 7 � eller 10 � andra och tredje styckena eller som avses i 9 � andra stycket, g�ller den ber�rda lokala arbetstagarorganisationens me� ning om lagens eller kollektivavtalets r�tta inneb�rd intill dess tvisten har slutligt pr�vats. Genom kollektivavtal som nu avses kan f�reskrivas att den lokala arbetstagarorganisationens r�tt enligt f�rsta stycket i st�llet skall till� komma huvudorganisationen. 12 � �r eller brukar flera arbetstagarorganisationer vara bundna av kolleictivavtal betr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r och kan organisationerna ej enas om beslut enligt 5 eller 11 �, g�ller den mening som f�retr�des av organisation eller organisationer med sam� manlagt mer �n fyra femtedelar av antalet kollektivavtalsbundna arbets� tagare p� arbetsplatsen inom den ber�rda kategorin. Uppn�s ej s�dan majoritet, f�rfaller den r�tt som tillkommer organisation enligt an� givna lagrum. F�rsta stycket g�ller ej, om arbetstagarorganisationerna genom kollek� tivavtal med arbetsgivaren har tr�ffat annan �verenskommelse. 13 � �sidos�tter arbetsgivare sina f�rpliktelser enligt denna lag eller 2008 kollektivavtalsbest�mmelser som med st�d av 2 � andra stycket har � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tr�tt i st�llet f�r 3 �, 4 � tredje stycket, 5 �, 7 � eller 10 � andra och SFS 1974: 981 tredje styckena eller som avses i 9 � andra stycket skall han utge, f�r� utom l �n och andra anst�llningsf�rm�ner vartill arbetstagaren kan vara ber�ttigad, ers�ttning f�r uppkommen skada. Vid bed�mande om och i vad m�n skada har uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven till arbetstagar� organisations intresse av att lagens best�mmelser iakttages i f�rh�llan� de till organisationens medlemmar samt till �vriga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. Ers�ttning f�r skada som avser tid efter anst�llningens upph�rande best�mmes h�gst till belopp som avses i 39 � lagen (1974: 12) om anst�llningsskydd. Arbetstagarorganisation kan �l�ggas att utge skadest�nd om den, vid utnyttjande av den r�tt som enligt 11 � tillkommer arbetstagarorgani� sationen, har f�ranlett felaktig till�mpning av lagen eller kollektivavtal som avses i f�rsta stycket och organisationen har insett eller uppenbar� ligen borde ha insett felaktigheten. Om det med h�nsyn till skadans storlek eller andra omst�ndig� heter �r sk�ligt, kan skadest�ndet j�mkas. 14 � Den som vill for dra skadest�nd enligt 13 � skall underr�tta mot� parten om sitt anspr�k inom fyra m�nader efter det att skadan intr�ffa� de. Har inom den tiden f�rhandling r�rande anspr�ket p�kallats en� ligt lagen (1936:506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt eller med st�d av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom fyra m�nader efter det att f�rhandlingen avslutades. I annat fall skall talan v�ckas inom �tta m�nader efter det att skadan intr�ffade. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om anspr�k p� l�n och a ndra anst�llningsf�rm�ner som avses i 13 � f�rsta stycket. Iakttages ej vad som f�reskrives i f�rsta och andra styckena, �r ta� lan f�rlorad. 15 � M�l om till�mpning av denna lag handl�gges enligt lagen (1974: 371) om r�tteg�ngen i arbetstvister. Detsamma g�ller f�rfattning som avses i 1 � andra stycket, s�vida f�rfattningen ej inneh�ller regler om besv�rsr�tt. Utan hinder av 11 � kan domstol meddela f�rordnande i tvistefr�gan f�r tiden intill dess tvisten har slutligt pr�vats. Yrkande om s�dant f�rordnande f�r ej bifallas utan att motparten har beretts tillf�lle att yttra sig. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1975. Lagen g�ller ej ledighet, varom ans�kan har gjorts f�re ikrafttr� dandet. Kollektivavtal, som avses i 2 � andra stycket, 9 � andra stycket och 12 � andra stycket, kan ing�s f�re ikraft tr�dandet. CARL GUSTAF INGEMUND BENGTSSON (Arbetsmarknadsdepartementet) 2009 � </div> </div>

SFS 1974:981 Lag

om arbetstagares r �tt till ledighet f�r utbildning;

Utkom fr�n trycket

den 23 dec. 1974

utf�rdad den 13 december 1974.

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagenU

1 � Arbetstagare i allm�n eller enskild tj�nst, som vill underg� utbild�

ning, har r�tt till beh�vlig ledighet fr�n sin an st�llning enligt denna lag.

Har i lag meddelats best�mmelse som avviker fr�n denna lag, g�ller

den best�mmelsen. Betr�ffande f�rl�ggningen av ledighet kan avvikan�
de best�mmelse meddelas �ven genom annan f�rfattning �n lag, om den

r�r arbetstagare, vars avl�ningsf�rm�ner fastst�lles under medverkan
av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer, eller arbets�
tagare hos riksdagen eller dess verk.

2 � Avtal som inneb�r att arbetstagares r�ttigheter enligt denna lag
inskr�nkes �r ogiltigt i den delen.

Utan hinder av f�rsta stycket f�r avvikelse fr�n 3 �, 4 � tredje stycket,

5 och 7 �� samt 10 � andra och tredje styckena g�ras med st�d av

kollektivavtal som p� arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av

organisation som �r att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936;
506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt.

Arbetsgivare, som �r bunden av kollektivavtal som avses i andra

stycket, f�r till�mpa avtalet �ven p� arbetstagare som ej �r medlem av
den avtalsslutande organisationen p� arbetstagarsidan, under f�ruts�tt�

ning att arbetstagaren syssels�ttes i arbete som avses med avtalet och
ej omfattas av annat till�mpligt kollektivavtal.

3 � R�tt till ledighet tillkommer arbetstagare som vid ledighetens b�r�

jan har varit anst�lld hos arbetsgivaren de senaste sex m�naderna eller

sammanlagt minst tolv m�nader under de senaste tv� �ren.

Arbetstagare som vill deltaga i utbildning, vilken till v�sentlig del av�

ser fackliga eller med facklig verksamhet sammanh�ngande fr�gor, har

r�tt till ledighet �ven om han ej har uppn�tt den anst�llningstid som

har f�reskrivits i f�rsta stycket.

Vid best�mmande av anst�llningstid enligt f�rsta stycket skall med-

2006

1 Prop. 1974; 148, InU 31, rskr 399.

�

r�knas tid under vilken arbetstagaren har varit anst�lld hos annat f�re-

SFS 1974: 981

tag inom koncern som arbetsgivaren tillh�r. Har f�retag eller del av

f�retag �verg�tt till ny arbetsgivare, skall vid best�mmande av anst�ll�

ningstid hos den nye arbetsgivaren medr�knas tid under vilken a rbetsta�
garen har varit anst�lld hos f�rutvarande arbetsgivaren eller hos f�retag

inom koncern som f�rutvarande arbetsgivaren tillh�rde.

4 � Arbetsgivare har r�tt att uppskjuta ledighet till senare tid �n ar�

betstagaren har beg�rt enligt vad som s�gs i 57 ��.

Vill arbetsgivaren uppskjuta ledigheten, skall han genast underr�tta

arbetstagaren om uppskovet och sk�len f�r detta.

Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivavtal

betr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r, skall underr�ttelse

om uppskovet genast l�mnas f�rutom till arbetstagaren ocks� till be�

r�rd lokal arbetstagarorganisation. Arbetstagarorganisationen har r�tt
att inom en vecka efter det att underr�ttelse l�mnades p�kalla �ver�
l�ggning med arbetsgivaren om uppskovet.

5 � �r eller brukar arbetsgivaren vara bunden av kollektivavtal be�

tr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r och vill han att ledig�
heten skall taga sin b�rjan senare �n sex m�nader efter arbetstagarens
framst�llning, fordras samtycke till uppskovet av den ber�rda lokala

arbetstagarorganisationen eller, om fr�gan h�nskjutes till centrala �ver�
l�ggningar, av vederb�rande huvudorganisation p� arbetstagarsidan.

I fr�ga om ledighet som sammanlagt motsvarar h�gst en arbetsvecka

fordras samtycke som avses i f�rsta stycket s� snart den frist arbets�
givaren �nskar �r l�ngre �n tv� veckor. Detsamma galler betr�ffande
ledighet som avses i 3 � andra stycket.

Vad som nu har sagts g�ller �ven om f�retag eller del av f�retag

har �verg�tt till ny arbetsgivare.

6 � Har arbetstagare ej f�tt p�b�rja sin ledighet inom tv� �r efter

det att framst�llning gjordes, har han r�tt att p�kalla domstols pr�vning
av fr�gan om ledighetens f�rl�ggning.

Pr�vning som avses i f�rsta stycket f�r p�kallas sedan ett �r har

f�rflutit efter arbetstagarens framst�llning, om ledigheten sammanlagt
motsvarar h�gst en arbetsvecka.

Vad som nu har sagts g�ller �ven om f�retag eller del av f�retag har

�verg�tt till ny arbetsgivare.

7 � Vid pr�vning enligt 6 � skall sk�lig h�nsyn tagas s�v�l till ar�

betstagarens �nskem�l som till intresset av att verksamheten hos arbets�

givaren kan fortg� utan allvarlig st�rning.

Kan flera arbetstagare ej samtidigt beredas ledighet, har den f�re�

tr�de som vill deltaga i utbildning som avses i 3 � andra stycket. I
andra hand skall f�retr�de l�mnas arbetstagare som ej har utbildning
motsvarande nio�rig grundskola och, vid turordningen dem emellan,

den som har obekv�m arbetstid.

Pr�vning enligt andra stycket sker inom varje kollektivavtalsomr�de

f�r sig.

2007

�

-V...-,

SFS 1974: 98i

8 � Sker upps�gning eller avskedande enbart av det sk�let att arbets�

tagaren beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet, skall �tg�rden p�

yrkande av arbetstagaren f�rklaras ogiltig. D�rvid g�ller 3437 och
39 �� samt 41 � f�rsta och andra styckena lagen (1974; 12) om anst�ll�
ningsskydd.

9 � Arbetstagare som har �tnjutit ledighet skall, n�r han �terg�r

i arbete, vara tillf�rs�krad samma eller likv�rdig st�llning i fr�ga om
arbetsf�rh�llanden och anst�llningsvillkor som om han ej haft ledighet.

Den n�rmare inneb�rden av f�rsta stycket f�r regleras genom kol�

lektivavtal som avses i 2 � andra stycket. D�rvid �ger 2 S tredje stycket

motsvarande till�mpning.

10 � Arbetstagare som avbryter sin utbildning har r�tt att �terg� i

arbete.

Vill arbetstagaren utnyttja den r�tt som tillkommer honom enligt

f�rsta stycket, skall han underr�tta arbetsgivaren om att han vill �terg�.
Arbetsgivaren �r dock ej skyldig att l�ta arbetstagaren �terg� tidigare
�n tv� veckor eller, om ledigheten har varat minst ett �r, en m�nad
efter det att han mottog underr�ttelsen. Vill arbetsgivaren utnyttja sin

r�tt att uppskjuta �terg�ngen, skall han genast underr�tta arbetstagaren
om detta och samtidigt ange n�r �terg�ngen kan ske.

Andra stycket g�ller ej i fr�ga om ledighet som sammanlagt motsvarar

h�gst en arbetsvecka.

11 � �r eller brukar arbetsgivaren vara bunden av kollektivavtal be�

tr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r och uppkommer tvist

om till�mpning av denna lag eller av koliektivavtalsbest�mmelse som
med st�d av 2 � andra stycket har tr�tt i st�llet f�r 3 �, 4 � tredje styc�
ket, 5 �, 7 � eller 10 � andra och tredje styckena eller som avses i 9 �
andra stycket, g�ller den ber�rda lokala arbetstagarorganisationens me�

ning om lagens eller kollektivavtalets r�tta inneb�rd intill dess tvisten
har slutligt pr�vats.

Genom kollektivavtal som nu avses kan f�reskrivas att den lokala

arbetstagarorganisationens r�tt enligt f�rsta stycket i st�llet skall till�

komma huvudorganisationen.

12 � �r eller brukar flera arbetstagarorganisationer vara bundna av

kolleictivavtal betr�ffande den kategori som arbetstagaren tillh�r och
kan organisationerna ej enas om beslut enligt 5 eller 11 �, g�ller den
mening som f�retr�des av organisation eller organisationer med sam�
manlagt mer �n fyra femtedelar av antalet kollektivavtalsbundna arbets�
tagare p� arbetsplatsen inom den ber�rda kategorin. Uppn�s ej s�dan

majoritet, f�rfaller den r�tt som tillkommer organisation enligt an�

givna lagrum.

F�rsta stycket g�ller ej, om arbetstagarorganisationerna genom kollek�

tivavtal med arbetsgivaren har tr�ffat annan �verenskommelse.

13 � �sidos�tter arbetsgivare sina f�rpliktelser enligt denna lag eller

2008

kollektivavtalsbest�mmelser som med st�d av 2 � andra stycket har

�

tr�tt i st�llet f�r 3 �, 4 � tredje stycket, 5 �, 7 � eller 10 � andra och

SFS 1974: 981

tredje styckena eller som avses i 9 � andra stycket skall han utge, f�r�
utom l �n och andra anst�llningsf�rm�ner vartill arbetstagaren kan vara

ber�ttigad, ers�ttning f�r uppkommen skada. Vid bed�mande om och
i vad m�n skada har uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven till arbetstagar�
organisations intresse av att lagens best�mmelser iakttages i f�rh�llan�
de till organisationens medlemmar samt till �vriga omst�ndigheter av
annan �n rent ekonomisk betydelse. Ers�ttning f�r skada som avser tid

efter anst�llningens upph�rande best�mmes h�gst till belopp som avses
i 39 � lagen (1974: 12) om anst�llningsskydd.

Arbetstagarorganisation kan �l�ggas att utge skadest�nd om den, vid

utnyttjande av den r�tt som enligt 11 � tillkommer arbetstagarorgani�

sationen, har f�ranlett felaktig till�mpning av lagen eller kollektivavtal

som avses i f�rsta stycket och organisationen har insett eller uppenbar�
ligen borde ha insett felaktigheten.

Om det med h�nsyn till skadans storlek eller andra omst�ndig�

heter �r sk�ligt, kan skadest�ndet j�mkas.

14 � Den som vill for dra skadest�nd enligt 13 � skall underr�tta mot�

parten om sitt anspr�k inom fyra m�nader efter det att skadan intr�ffa�
de. Har inom den tiden f�rhandling r�rande anspr�ket p�kallats en�
ligt lagen (1936:506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt eller med
st�d av kollektivavtal, skall talan v�ckas inom fyra m�nader efter det

att f�rhandlingen avslutades. I annat fall skall talan v�ckas inom �tta
m�nader efter det att skadan intr�ffade.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om anspr�k p�

l�n och a ndra anst�llningsf�rm�ner som avses i 13 � f�rsta stycket.

Iakttages ej vad som f�reskrives i f�rsta och andra styckena, �r ta�

lan f�rlorad.

15 � M�l om till�mpning av denna lag handl�gges enligt lagen (1974:

371) om r�tteg�ngen i arbetstvister. Detsamma g�ller f�rfattning som

avses i 1 � andra stycket, s�vida f�rfattningen ej inneh�ller regler om

besv�rsr�tt.

Utan hinder av 11 � kan domstol meddela f�rordnande i tvistefr�gan

f�r tiden intill dess tvisten har slutligt pr�vats. Yrkande om s�dant
f�rordnande f�r ej bifallas utan att motparten har beretts tillf�lle att

yttra sig.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1975.
Lagen g�ller ej ledighet, varom ans�kan har gjorts f�re ikrafttr�

dandet.

Kollektivavtal, som avses i 2 � andra stycket, 9 � andra stycket och

12 � andra stycket, kan ing�s f�re ikraft tr�dandet.

CARL GUSTAF

INGEMUND BENGTSSON
(Arbetsmarknadsdepartementet)

2009

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:981

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se