SFS 1976:580

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet / SFS 1976:580

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">              </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1976:580 om medbest�mmande i arbetslivet; utkom f r�n tr ycket utf�rdad den 10 juni 1976. Enligt riksdagens beslut^ f�reskrives f�ljan de. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag �ger till�mpning p� f�rh�llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen �ven den som utf�r arbete �t annan och d�rvid ej ar anst�lld hos denne men har en st�llning av v�sentligen samma slag som en anst�lld. Den f�r vars r�kning arbetet utf�res skall i s�dant fall anses som arbetsgivare. 1 Prop 1975/75:105 (bil. 1), InU 45, rskr 404. 1173 II� � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 580 2 � Arbetsgivares verksamhet som �r av religi�s, vetenskaplig, konst� n�rlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, poli� tiskt eller annat opinionsbildande �ndam�l undantages fr�n lagens till- l�mpningsomr�de s�vitt avser verksamhetens m�l och inriktning. 3 � Inneh�ller lag eller med st�d av lag meddelad f�rfattning s�rskild f�reskrift som avviker fr�n denna lag, g�ller den f�reskriften. 4 � Avtal �r ogiltigt i den m�n det inneb�r att r�ttighet eller skyldig� het enligt denna lag upph�ves eller inskr�nkes. Utan hinder av f�rsta stycket f�r genom kollektivavtal g�ras avvikelse fr�n f�reskrifterna i 11, 12, 14, 1922 och 28 ��, 29 � tredje meningen, 3340 ��, 43 � andra stycket samt 64 och 65 ��. I kollektivavtal f�r ocks� f�reskrivas l�ngre g�ende fredsplikt �n 41 och 44 �� anger samt l�ngre g�ende skadest�ndsansvar �n som f�ljer av denna lag. 5 � Vad i denna lag f�reskrives inneb�r icke r�tt f�r part till insyn i sadana f�rhallanden hos motpart, som har betydelse f�r f�rest�ende M I eller redan utbruten arbetskonflikt, eller r�tt till inflytande �ver mot� partens beslut r�rande s�dan konflikt. F�reskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 �� ger till�mpning ; �ven n�r kollektivavtal tillf�lligt icke g�ller. jUji ! j; 6 � Med arbetstagarorganisation avses s�dan sammanslutning av ar� betstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas in� tressen i f�rh�llandet till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation av- i|jl ses motsvarande sammanslutning p� arbetsgivarsidan. Med lokal arbetstagarorganisation avses s�dan sammanslutning av ar- , ;f.! betstagare som �r part i lokal f�rhandling med arbetsgivare. Med cen- - j, tral arbetstagarorganisation avses f�rbund eller d�rmed j�mf�rlig sam- manslutning av arbetstagare. I " Best�mmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation g�l- | ler i till�mpliga delar sammanslutning av flera s�dana organisationer, f;! Vad som s�gs om medlem i organisation g�ller i s �dant fall de anslutna " T , i " (I m v "!' I [)/; organisationerna och deras medlemmar. F�reningsr�tt 7 � Med f�reningsr�tt avses r�tt f�r arbetsgivare och arbetstagare att i j ly tillh�ra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlem� skapet och att verka f�r organisationen eller f�r att s�dan bildas. 8 � F�reningsr�tten skall l�mnas okr�nkt. Kr�nkning av f�reningsr�t� ten f�religger, om n�gon p� arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager �tg�rd till skada f�r n�gon p� andra sidan f�r att denne har utnyttjat sin f�reningsr�tt eller om n�gon p� ena sidan vidtager �tg�rd mot n�gon p� andra sidan i syfte att f�rm� denne att icke utnyttja sin f�reningsr�tt. S�dan kr�nkning f�religger �ven om �tg�rden vidtages f� r att �tagande 1174 mot annan skall uppfyllas. i:.. !" I r. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation �r icke skyldig att t�la s�- SFS.1976: 580 dan kr�nkning av f�reningsr�tten som inneb�r intr�ng i dess verksam� het. F inns b�de lokal och central organisation, g�ller vad som nu har sagts den centrala organisationen. Sker kr�nkning av f�reningsr�tten genom avtalsupps�gning eller an� nan s�dan r�ttshandling eller genom best�mmelse i kollektivavtal eller annat avtal, �r r�ttshandlingen eller best�mmelsen ogiltig. 9 � Det �ligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att s�ka hind� ra, att medlem vidtager �tg�rd som kr�nker f�reningsr�tten. Har med� lem vidtagit s�dan �tg�rd, �r organisationen skyldig att s�ka f�rm� honom att upph�ra d�rmed. F�rhandlingsr�tt 10 � Arbetstagarorganisation har r�tt till f�rhandling med arbetsgivare i fr�ga r�rande f�rh�llandet mellan arbetsgivaren och s�dan medlem i organisationen, som �r eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare h ar motsvarande r�tt att f�rhandla med arbetstagarorgani� sation. F�rhandlingsr�tt enligt f�rsta stycket tillkommer arbetstagarorganisa� tionen �ven i f�rh�llande till organisation som arbetsgivaren tillh�r och arbetsgivarens organisation i f�rh�llande till arbetstagarorganisationen. 11 � Innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av sin verk� samhet, skall han p� eget initiativ f�rhandla med arbetstagarorganisa� tion i f� rh�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av arbets- eller anst�llningsf�rh�llandena f�r arbetstagare som tillh�r orga� nisationen. Om syn nerliga sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren fatta och verk� st�lla beslut innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt f�rsta stycket. 12 � N�r arbetstagarorganisation som avses i 11 � p�kallar det, skall arbetsgivare �ven i annat fall �n d�r anges f�rhandla med organisatio� nen innan han fattar eller verkst�ller beslut, som r�r medlem i organi� sationen. Om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren dock fatta och verkst�lla beslutet innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet. 13 � Om fr�ga s�rskilt ang�r arbets- eller anst�llningsf�rh�llandena f�r arbetstagare som tillh�r arbetstagarorganisation i f�rh�llande till vil� ken arbetsgivaren icke �r bunden av kollektivavtal, �r arbetsgivaren f�r� handlingsskyldig enligt 11 och 12 �� mot den organisationen. 14 � Finns lokal arbetstagarorganisation, skall f�rhandlingsskyldighe� ten enligt 1113 �� fullg�ras i f�rsta hand genom f�rhandling med denna. Uppn�s icke enighet vid f�rh andling enligt f�rsta stycket, skall arbets� givaren p� beg�ran f�rhandla �ven med central arbetstagarorganisation. 1175 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> It t I It:': jr. I I J.;! !": 1 i i " , I SFS 1976: 580 15 � F�rhandlingsskyldig part skall sj�lv eller genom ombud inst�lla sig vid f�rhandlingssammantr�de och, om det beh�vs, l�gga fram moti� verat f�rslag till l�sning av den fr�ga som f�rhandlingen avser. Parterna kan gemensamt v�lja annan form f�r f�rhandling �n sammantr�de. 16 � Part som vill f�rhandla skall g�ra framst�llning hos motparten om f�rhandling. Om motparten beg�r det, skall framst�llningen vara skriftlig och ange den fr�ga om vilken f�rh andling p�kallas. I annat fall �n som avses i 1113 �� skall, om parterna ej enas om annat, sammantr�de f�r f�rhandling h�llas inom tv� veckor efter det att motparten har f�tt del av f�rhandlingsframst�llningen, n�r motparten �r enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars inom tre veckor efter det att framst�llningen har kommit motparten till banda. Det ankommer i �vrigt p� partema att best�mma tid och plats f�r f�rhandlingssammantr�de. F�rhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part beg�r det, skall f�ras protokoll som justeras av b�da parter. Enas parterna ej om annat, skall f�rhandling anses avslutad, n�r part som har fullgjort sin f�rhandlings� skyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han fr�ntr�der f�rhandlingen. 17 � Arbetstagare som har utsetts att f�retr�da sin organisation vid f�rhandling f�r ej v�gras sk�lig ledighet f�r att deltaga i f�rhandlingen. R�tt till information 18 � Part som vid f�rhandling �beropar skriftlig handling skall h�lla den tillg�nglig f�r motparten, om denne beg�r det. 19 � Arbetsgivare skall fortl�pande h�lla arbetstagarorganisation i f�r� h�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal underr�ttad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsm�ssigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna f�r personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom be� reda arbetstagarorganisationen tillf�lle att granska b�cker, r�kenskaper och andra handlingar, som r�r arbetsgivarens verksamhet, i den omfatt� ning som organisationen beh�ver f�r att tillvarataga medlemmarnas ge- ' 1 .- mensamma intressen i f �rh�llandet till arbetsgivaren. Om det kan ske utan osk�lig kostnad eller omg�ng, skall arbetsgivaren p� beg�ran f�rse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och bitr�da organisationen med utredning, som den beh�ver f�r nyss ' angivet �ndam�l. 'ift 20 � Finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldighe� ten enligt 19 � fullg�ras mot denna. Vid f�rhandling enligt 14 � andra stycket skall skyldigheten fullg�ras �ven mot central arbetstagarorgani� sation, i den m�n informationen �r av betydelse f� r f�rhandlingsfr�gan. 21 � Part som skall l�mna information har r�tt till f�rhandling med ] 176 motparten om tystnadsplikt r�rande den information som skall l�mnas. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> '1' Om f�rhandlingen avser information enligt 19 �, �ger 14 � motsvarande SFS 1976: 580 till�mpning. " ^ Uppn�s icke enighet vid f�rhandling enligt f�rsta stycket, kan parten v�cka talan vid arbetsdomstolen om tystnadsplikt. S�dan talan skall ^ v�ckas inom tio dagar efter det att f�rhandling har avslutats. Domstolen skall f�r ordna om tystnadsplikt, i den m�n det kan antagas att det an- nars skulle f�religga risk f�r v�sentlig skada f�r part eller annan. Har part p�kallat f�rhandling om tystnadsplikt och iakttager han f�re� skrifterna i f�rsta och andra styckena, g�ller till dess fr�gan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kr�ver. �r kravet obefogat och har parten insett eller bort inse detta, f�religger dock ej tystnads� plikt. 22 � Den som med tystnadsplikt har mottagit information f�r lokal eller central arbetstagarorganisations r�kning f�r utan hinder av tyst� nadsplikten f �ra informationen vidare till ledamot i styrelsen f�r orga� nisationen. I s�dant fall g�ller tystnadsplikten �ven f�r styrelseleda� moten. Kollektivavtal 23 � Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorgani� sation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anst�llningsvill� kor f�r arbetstagare eller om f�rh�llandet i �vrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Avtal anses skriftligt �ven n�r dess inneh�ll har upptagits i justerat protokoll eller n�r f�rslag till avtal och godk�nnande d�rav har upp� tagits i skilda skrifter. 24 � Avser kollektivavtal arbetstagares hyresf�rh�llande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i den m�n det i fr�ga om partsst�llning och inneh�ll �r s�dant som anges i 12 kap. 67 � jorda� balken. 25 � Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den m�n det har annat inneh�ll �n s�dant som avses i 23 och 24 ��. 26 � Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagar� organisation binder inom sitt till�mpningsomr�de �ven medlem i orga� nisationen. D etta g�ller oavsett om medlemmen har tr�tt in i organisa� tionen f� re eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den m�n han redan �r bunden av annat kollektivavtal. Uttr�der medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upph�r han ej d�rmed att vara bunden av avtalet. 27 � Arbetsgivare och arbetstagare som �r bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan tr�ffa �verenskommelse som strider mot avtalet. 1177 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i' Ii! p-- ' SFS 1976: 580 28 � �verg�r f�retag eller del av f�retag fr�n arbetsgivare som �r bun� den av kollektivavtal till ny arbetsgivare, g�ller avtalet i till�mpliga delar f�r den nye arbetsgivaren, dock ej i den m�n han redan �r bunden av annat kollektivavtal. I f all som avses i f�rsta stycket f�r arbetstagarparten s�ga upp avtalet inom trettio dagar efter det att den har underr�ttats om �verg�ngen. Sker upps�gning inom denna tid, upph�r avtalet att g�lla vid �ver- l g�ngen eller, om upps�gningen sker efter �verg�ngen, vid tidpun kten f�r upps�gningen. Kollektivavtalet g�ller ej heller f�r den nye arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren s�ger upp avtalet f�re �verg�ngen. Sker s�dan upps�gning senare �n sextio dagar f�re �verg�ngen, g�ller dock avtalet f�r den nye arbetsgivaren till dess sextio dagar har f�rflutit fr�n upps�gningen. Sammansl�s tv� eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer, skall kollektivavtal, som g�ller f�r organisation som uppl�ses, g�lla f�r den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna. 'i! if t* itf' t' . -r:-' :178 29 � �r kollektivavtal p� den ena sidan eller p� b�da sidor slutet av flera parter och kr�ves upps�gning f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla, f�r part f�r egen del s�ga upp avtalet hos en eller flera parter p� andra sidan. Har s�dan upps�gning skett till viss tid, f�r annan part s�ga upp avtalet till samma tidpunkt. Dennes upps�gning skall dock g�ras inom tre veckor efter det att upps�gning annars skulle ha skett eller, om den avtalade upps�gningstiden understiger sex veckor, inom h�lften av upp� s�gningstiden. 30 � Upps�gning av kollektivavtal skall ske skriftligen. Har meddelande om upps�gning avs�nts under motpartens senast k�nda adress s� tidigt att det hade bort komma denne till banda innan upps�gning sen ast skulle ha skett, skall upps�gning anses ha �gt rum i tid �ven om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram f�r sent. } j ;'[ 31 � Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som �r bunden : r; av kollektivavtal grovt brutit mot s�dant avtal eller mot denna lag och ji f ) har f�rfarandet v�sentlig betydelse f�r avtalsf�rh�llandet i dess helhet, f�r arbetsdomstolen p� yrkande av motpart f�rklara att kollektivavtal som binder parterna icke l�ngre skall g�lla mellan dem. !) i �r kollektivavtal p� den ena sidan eller p� b�da sidor slutet av flera parter och har f�rklaring enligt f�rsta stycket gjorts f�r endast vissa av dem, f�r annan part inom tre veckor d�refter med omedelbar verkan s�ga upp samma avtal f�r egen del. Finner arbetsdomstolen att visst f �rfarande strider mot kollektivavtal eller mot denna lag, f�r domstolen p� yrkande befria arbetsgivare, ar� betstagare eller organisation fr�n f�rpliktelse enligt kollektivavtal eller enligt lagen, i den m�n det med h�nsyn till det otill�tna f�rfarandet icke sk�ligen kan kr�vas att f�rpliktelsen fullg�res. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Medbest�mmander�tt genom kollektivavtal SFS 1976: 580 32 � Mellan parter som tr�ffar kollektivavtal om l�ner och allm�nna anst�llningsvillkor b�r, om arbetstagarparten beg�r det, �ven tr�ffas kollektivavtal om medbest�mmander�tt f�r arbetstagarna i fr�gor som avser i ng�ende och upph�rande av anst�llningsavtal, ledningen och f�r� delningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i �vrigt. Best�mmander�tt vid tvis t om tolkning av avtal 33 � Inneh�ller kollektivavtal f�reskrifter om medbest�mmander�tt f�r arbetstagarna i fr�ga som avses i 32 � och uppkommer tvist om till- l�mpning i visst fall av s�dan f�reskrift eller av beslut som har fattats med st�d d�rav, g�ller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har slutligt pr�vats. Detsamma g�ller tvist om kollektivavtal r�rande p� f�ljd f�r arbetstagare som har beg�tt avtalsbrott. Vad som nu har sagts ger dock ej arbetstagarparten r�tt att fatta beslut p� arbetsgivarens v�gnar. Intager tv� eller flera arbetstagarparter of�renliga st�ndpunkter i s � dan tvist som avses i f�rsta stycket, f�r arbetsgivaren ej fatta eller verk� st�lla beslut som ber�res av tvisten f�rr�n denna har slutligt pr�vats. Arbetsgivaren beh�ver ej iakttaga vad som f�reskrives i f�rsta och andra st yckena, om synnerliga sk�l f�religger eller om arbetstagarparts mening �r oriktig och parten har insett eller bort inse detta. 34 � Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som �r bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyl- dighet enligt avtal, g�ller organisationens mening till dess tvisten har slutligt pr�vats. F�religger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga sk�l mot att omtvistat a rbete uppskjutes, f�r han utan hinder av f�rsta stycket kr�va att arbetet utf�res enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren �r d� skyldig a tt utf�ra arbetet. S�dan skyldighet f�religger dock ej, om ar� betsgivarens mening i tvisten �r oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet inneb�r fara f�r liv eller h�lsa eller d�rmed j�mf�rligt hinder m�ter. Blir arbe tet utf�rt enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart p�kalla f�rhandling i tvisten. Kan tvisten icke l�sas vid f�rhandling, skall han v�cka talan vid arbetsdomstolen. 35 � Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som �r bundna av samma kollektivavtal, r�ttstvist om l�n eller annan ers�ttning till medlem i organ isationen, �r arbetsgivaren skyldig att ome� delbart p�kalla f�rhandling i tvisten. Kan tvisten i cke l�sas vid f�rhand� ling, skall han v�cka talan vid arbetsdomstolen. Underl�ter arbetsgiva� ren att p�kalla f�rhandling eller v�cka talan, �r han s�vitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ers�ttning enligt arbetstagarorgani� sationens mening, om kravet ej �r osk�ligt. 36 � Arbetstagarpartens r�tt enligt 3335 �� tillkommer den avtals� slutande arbetstagarorganisationen och ut�vas av lokal arbetstagarorga- 1179 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> It; ii :v li ! !t: ,.'y ' (fit: . /;" J st�llas av arbetsgivaren. ji i -t'! i ; SFS 1976: 580 nisation, om s�dan finns. Har central f�rhandling p�kallats, ut�vas r�t� ten av den centrala arbetstagarorganisationen. 37 � Skall enligt f�reskrift i kollektivavtal f�rhandling enligt 34 � tredje stycket eller 35 � �ga rum b�de lokalt och centralt, skall central f�rhandling p�kallas inom tio dagar efter det att den lokala f�rhand� lingen har avslutats. Talan vid arbetsdomstolen skall v�ckas inom tio dagar efter det att f�rhandling har avslutats. Facklig vetor�tt i visst fall 38 � Innan arbetsgivare beslutar att l�ta n�gon utf�ra visst arbete f�r hans r�kning eller i hans verksamhet utan att denne d�rvid skall vara arbetstagare hos honom, skall han p� eget initiativ f�rhandla med ar� betstagarorganisation i f�rh�llande till vilken han �r bunden av kollek� tivavtal f�r s�dant arbete. F�rsta stycket g�ller ej, om arbetet �r av kortvarig och tillf�llig natur eller k r�ver s�rskild sakkunskap och ej heller om den tillt�nkta �tg�rden i allt v�sentligt motsvarar �tg�rd som har godtagits av arbetstagarorga� nisationen. Om organisationen i s�rskilt fall p�kallar det, �r arbetsgiva� ren dock skyldig att f�rhandla innan han fattar eller verkst�ller beslut. Om synnerliga sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren fatta och verk� st�lla beslut innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt f�rsta stycket. P�kallas f�rhandling enligt andra stycket, �r arbetsgiva� ren icke skyldig att uppskjuta beslutet eller verkst�lligheten till dess f�r� handlingsskyldigheten har fullgjorts, om s�rskilda sk�l f�religger mot uppskov. I fr�ga om f�rhandling enligt f�rsta och andra styckena �ger 14 � motsvarande till�mpning. 39 � Har f�rhandling enligt 38 � �gt rum och f�rklarar central arbets- tagarorganisation eller, om s�dan ej finns, den arbetstagarorganisation I;; ; som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tillt�nkta �tg�r� den kan antagas medf�ra �sidos�ttande av lag eller av kollektivavtal f�r arbetet eller att �tg�rden annars strider mot vad som �r allm�nt god� taget inom parternas avtalsomr�de, f�r �tg�rden ej beslutas eller verk- 'f'' i icke till�mplig. 40 � F�rbud enligt 39 � intr�der ej, om arbetstagarorganisationen sak� nar fog f�r sin st�ndpunkt. Har arbetsgivaren med st�d av 38 � tredje stycket verkst�llt beslut i den fr�ga som f�rhandlingen avser, ar 39 � Fredsplikt 1 v. [ ii 1 1 41 � Arbetsgivare och arbetstagare som �r bundna av kollektivavtal ['i f�r icke vidtaga eller deltaga i arbetsinst�llelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan d�rmed j�mf�rlig strids�tg�rd, om avtalet ?j har ing�tts av organisation och denna ej i beh�rig ordning har beslutat �tg�rden, om �tg�rden strider mot best�mmelse om fredsplikt i kollek- ^ 1180 tivavtal eller om �tg�rden har till �ndam�l � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. att ut�va p�tryckning i tvist om kollektivavtals giltighet, best�nd SFS 1976; 580 eller r�tta inneb�rd eller i tvist huruvida visst f�rfarande strider mot av� talet eller mot denna lag, 2. att �stadkomma �ndring i avtalet, 3. att genomf�ra best�mmelse, som �r avsedd att till�mpas sedan avtalet har upph�rt att g�lla, eller 4. att st�dja annan, n�r denne icke sj�lv f�r vidtaga strids�tg�rd. F�rsta stycket utg�r ej hinder f�r arbetstagarorganisation att i be� h�rig ordnin g besluta blockad f�r att utverka betalning av klar och f�r� fallen fordran p� l�n eller p� annan ers�ttning f�r utf�rt arbete. 42 � Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation f�r ej anordna eller p� annat satt f�ranleda olovlig strids�tg�rd. S�dan organisation f�r ej heller genom underst�d eller p� annat s�tt medverka vid olovlig strids�tg�rd. Organisation som sj�lv �r bunden av kollektivavtal �r �ven skyldig att, om olovl ig strids�tg�rd av medlem f�rest�r eller p�g�r, s�ka hindra �t� g�rden eller verka f�r dess upph�rande. Har n�gon vidtagit olovlig strids�tg�rd, f�r annan icke deltaga i �t� g�rden. 43 � Har olovlig strids�tg�rd vidtagits av arbetstagare som �r bundna av kollektivavtal, �ligger det arbetsgivaren och ber�rd arbetstagarorga� nisation a tt omedelbart taga upp �verl�ggning med anledning av strids� �tg�rden och att gemensamt verka f�r dess upph�rande. F�rsta stycket g�ller lokal arbetstagarorganisation, om s�dan firms. 44 � Har vid f�rhandling om kollektivavtal part beg�rt, att i avtalet eller i s�rskilt avt al skall regleras fr�ga som avses i 32 �, men blir fr�gan ej uttryckligt reglerad n�r kollektivavtal tr�ffas mellan parterna, skall den icke till f�ljd av det tr�ffade avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 � vid senare f�rhandling om fr�gans reglering i s�rskilt avtal. 45 � Arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorgani� sation �r sinsemellan skyldiga att, om giltigt hinder ej m�ter, skriftligen varsla motparten minst sju dagar i f�rv�g, n�r de avser att vidtaga strids�tg�rd eller att utvidga p�g�ende strids�tg�rd. Omfattar strids�t� g�rd fr�n arbetsgivarsidan �ven arbetstagare som ej �r medlemmar i ber�rd arbetstagarorganisation, b�r de varslas genom allm�nt synliga anslag p� arbetsplatsen eller p� annat l�mpligt s�tt. Varsel enligt f�rsta stycket skall inneh�lla uppgift om anledningen till strids�tg�rden och om strids�tg�rdens omfattning. Skyldighet att varsla f�religger ej i fr�ga om strids�tg�rd som avses i 41 � andra stycket. Medling 46 � F�r medling i arbetstvister mellan � ena sidan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation oc h � andra sidan arbetstagare eller arbetstagar� organisation finns en statens f�rlikningsmannaexpedition. 1181 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 i, ;r. " , SFS 1976: 580 Expeditionen skall f�lja f�rh�llandena p� arbetsmarknaden. Har den f�tt k�nnedom om arbetstvist som hotar att medf�ra eller redan har |j medf�rt stridsatg�rd, skall den utse f�rlikningsman att medla i tvisten, |(i| n�r medverkan av f�rlikningsman kan anses �gnad att fr�mja en l�s- ^(i ning av denna. F�rlikningsmannen skall kalla parterna till f�rhandling eller vidtaga annan l�mplig �tg�rd samt verka f�r att part uppskjuter :j 1 eller inst�ller strids�tg�rd. ^ Enligt expeditionens best�mmande skall f�rlikningsman p� beg�ran g� parter p� arbetsmarknaden till banda med r�d och upplysningar r�- ^ rande f�rhandlingar och kollektivavtal samt leda f�rhandlingar mellan parterna. I 47 � �r n�gon enligt 45 � skyldig att l�mna varsel, skall han inom tid och p� s�tt som d�r anges g�ra detta �ven till f�rlikningsmannaexpedi- tionen. Den som bryter h�remot d�mes till b�ter, h�gst trehundra ^ kronor. 48 � Vid f�rhandling enligt 46 � skall f�rlikningsman s�ka f� till st�nd ^ �verenskommelse mellan parterna p� grundval av f�rslag som kommer I' ; fr�n dem sj�lva. F�rlikningsmannen �r dock of�rhindrad att f�resl� '[ i j�mkningar och medgivanden f�r att fr�mja en god l�sning av tvisten. ' 49 � Har part som enligt 10 � �r f�rhandlingsskyldig kallats till f�r- . handling inf�r f�rlikningsman och f�rsummar parten att inst�lla sig [1 eller underl�ter han annars att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 15 �, kan f�rlikningsmannen p� beg�ran av motpart anm�la f�rh�llan� det hos arbetsdomstolen. Denna kan f�rel�gga parten vid vite att full� g�ra sin f�rhandlingsskyldighet och kan p� anm�lan av f�rlikningsman i utd�ma vitet. I 50 � Parts skyldighet enligt 18 � att vid f�rhandling h�lla skriftlig handling tillg�nglig f�r motparten g�ller �ven i f�rh�llande till f�rlik� ningsman som med verkar vid f�rhandlingen. I 51 � Uppn�s icke enighet mellan parterna vid f�rhandling inf�r f�r- likningsman, kan han f�resl� dem att l�ta tvisten avg�ras av skiljem�n. ,f |,| Han kan ocks� medverka vid utseende av ski ljem�n. ] F�rlikningsman f�r ej �taga sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om I icke f�rlikningsmannaexpeditionen i s�rskilt fall medger det. i' I ^ 52 � I arbetstvist av st�rre betydenhet kan regeringen utse f�rliknings� kommission att medla i tvisten. �ven enskild person kan av regeringen utses att som s�rskild f� rlikningsman medla i s�dan tvist. F�reskrifterna i 49 och 50 �� ger motsvarande till�mpning vid med� ling av f�rlikningskommission eller s�rskild f�rliknin gsman. 53 � Den som �r eller har varit f�rlikningsman f�r ej obeh�rigen yppa eller utnyttja vad han har f�tt k�nnedom om under sin verksamhet. Detsamma g�ller den som �r eller har varit s�rskild f�rlikningsman Ihj 1182 eller medlem i f�rlikningskommission. "i' � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Skadest�nd och andra p�f�ljder SFS 1976: 580 54 � Arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot den� na lag eller mot kollektivavtal skall ers�tta uppkommen skada, om ej annat f�ljer av vad nedan s�gs. 55 � Vid bed�mande om och i vad m�n skada har uppkommit f�r n�gon skall h�nsyn tagas �ven till dennes intresse av att lagens eller kollektivavtalets best�mmelser iakttages och till �vriga omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. 56 � Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som av� ses i den na lag eller utnyttjar han obeh�rigen vad han under s�dan tyst� nadsplikt har f�tt k�nnedom om, skall han ers�tta uppkommen skada. Om n�gon som f�retr�der arbetsgivare eller organisation g�r sig skyldig till handling som avses i f�rsta stycket, svarar arbetsgivaren eller organisationen f�r skadan. I fall som avses i denna paragraf skall ej f�lja ansvar enligt 20 kap. 3 � brottsbalken. 57 � Arbetstagarorganisation skall ers�tta uppkommen skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 � har f�ranlett eller godk�nt felaktig till- l�mpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog f�r sin st�ndpunkt i tvisten. Detsamma g�ller om organisationen har saknat fog f�r f�rklaring enligt 39 �. 58 � Har arbetsgivare utan fog utkr�vt arbete enligt 34 � andra styc� ket utan att s�dana synnerliga sk�l som d�r avses har f�relegat, skall han ers�tta uppkommen skada. 59 � Har organisation, som �r bunden av kollektivavtal, eller �ver� ordnad organisation anordnat eller f�ranlett olovlig strids�tg�rd, kan skadest�nd ej �l�ggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare f�r att han har deltagit i �tg�rden. Skadest�nd kan icke �l�ggas arbetstagare, om han med sin organisa� tions godk�nnande har v�grat att utf�ra arbete som arbetsgivaren har kr�vt enligt 34 � andra stycket. 60 � �r n�gon skadest�ndsskyldig enligt denna lag, kan skadest�ndets belopp neds�ttas i f�rh�llande till vad som annars skulle ha utg�tt, om det �r sk�ligt med h�nsyn till den skadev�llandes ringa skuld, den skade� lidandes f�rh �llande i avseende p� tvisten, skadans storlek i j�mf�relse med den skadev�llandes tillg�ngar eller omst�ndigheterna i �vri gt. Full� st�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldighet kan ocks� medges. Vid bed�mande enligt f�rsta stycket av arbetstagares skadest�nds� skyldighet f�r deltagande i olovlig strids�tg�rd skall s�rskild h�nsyn tagas till omst�ndigheter, som har framkommit vid �verl�ggning enligt 43 �, och verkningarna av �verl�ggningen. 61 � �r flera ansvariga f�r skada, skall skadest�ndsskyldigheten f�r� delas mella n dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndig- 1183 heterna. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 580 62 � Kan enligt de nna lag skadest�nd f�lja p� �tg�rd eller underl�ten� het av arbetstagare, f�r annan p�f�ljd icke �l�ggas arbetstagaren utan st�d i f�rfa ttning eller kollektivavtal. Detsamma g�ller i fall n�r av 56 � andra stycket eller 59 � f�ljer, att arbetstagare icke kan �l�ggas skade� st�nd. �r annan p�f�ljd �n skadest�nd f�reskriven i kollektivavtal, f�r den utan hinder av f�rsta stycket till�mpas �ven p� arbetstagare som ej �r medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men syssels�ttes i s�dant arbete som avses med avtalet. Tvistef�rhandling och r�tteg�ng 63 � I m�l, vari denna lag skall till�mpas, g�ller lagen (1974: 371) om r�tteg�ngen i arbetstvister. �r fr�ga om �vertr�delse av 47 eller 53 �, g�ller dock vad som � r f�reskrivet om r�tteg�ng i allm�nhet. 64 � Vill n�gon som har f�rhandlingsr�tt enligt 10 � yrka skadest�nd eller annan fullg�relse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han p�kalla f�rhandling inom f yra m�nader efter det att han har f�tt k�nne� dom om den omst�ndighet vartill yrkandet h�nf�r sig och senast inom tv� �r efter det att omst�ndigheten har intr�ffat. Skall enligt f�reskrift i kollektivavtal f�rhandling �ga rum b�de lokalt och centralt, g�ller vad som nu har sagts den lokala f�rhandlingen. Central f�rhandling skall i s�dant fall p�kallas inom tv� m�nader efter det att den lokala f�rhand� lingen har avslutats. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning, n�r part som avses d�r vill vinna f�rklaring att r�ttshandling eller avtalsbest�mmelse �r ogiltig av det sk�let att den inneb�r kr�nkning av f�reningsr�tten. P�kallar part ej f�rhandling inom f�reskriven tid, f�rlorar han r�tten till f�rhandling. 65 � Talan i fall som avses i 64 � skall v�ckas inom tre m�nader efter det att f�rhandling har avslutats. N�r b�de lokal och central f�rhand� ling har �gt rum, r�knas tiden fr�n det att den centrala f�rhandlingen har avslutats. Har mot f�rhandling f�relegat hinder som ej har berott av k�randen, r�knas tiden fr�n det att f�rhandling senast skulle ha h�llits. 66 � Har organisation ej iakttagit f�reskriven tid f�r f�rhandling eller v�ckande av talan, f�r den som �r eller har varit medlem i organisa� tionen och som ber�res av tvisten v�cka talan inom en m�nad efter det att tiden har l�pt ut. Skall enligt 4 kap. 7 � lagen (1974: 371) om r�tte� g�ngen i arbetstvister talan f�reg�s av f�rhandling men har s�dan ej �gt rum, g�ller vad som nu har sagts i st�llet r�tt att p�kalla f�rhand� ling. Talan skall i s�dant fall v�ckas inom tid som anges i 65 �. I tvist, vari arbetstagare ej kan f�retr�das av organisation, skall han v�cka talan inom fyra m�nader efter det att han har f�tt k�nnedom om den omst�ndighet vartill yrkandet h�nf�r sig och senast inom tv� �r ^ efter det att omst�ndigheten har intr�ffat. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 67 � Talan om skadest�nd eller annan fullg�relse med anledning av SFS 1976: 580 olovlig strids�tg�rd f�r ej i n�got fall v�ckas senare �n tre m�nader efter det att strids�tg�rden har avslutats. 68 � V�cker part ej talan inom f�reskriven tid, f�rlorar han r�tten till talan. 69 � F�reskrifterna i 3335 och 39 �� utg�r icke hinder mot beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken. 70 � Ut�ver vad som i �vrigt g�ller kan arbetsdomstolen i m�l om till�mpningen av denna lag eller om kollektivavtal f�rordna att f�r� handling skall h�llas inom st�ngda d�rrar, i den m�n det kan antagas att offentlighet skulle medf�ra risk f�r v�sentlig skada f�r part eller annan genom yppande av aff�rs-, drifts- eller d�rmed j�mf�rligt f�r� h�llande hos f�retag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga f�rh�llariden. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1977. Genom lagen upph�ves lagen (1920; 245) om medling i arbetstvister, lagen (1920: 248) om s�rskilda skiljedomare i arbetstvister, lagen (1928: 253) om kollektivav tal, lagen (1936: 506) om f�renings - och f�rhandlingsr�tt samt �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1965: 277) ang�ende �ndring i lagen den 11 september 1936 (nr 506) om f�renings- och f�rhandlings� r�tt. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses annars d�ri lagrum som har ersatts genom f�reskrift i den nya lagen, skall denna i st�llet till�mpas. Kollektivavtal, som har ing�tts f�re lagens ikrafttr�dande, �r utan verkan i den m�n avtalet innefattar avvikelse fr�n lagen. Har avtalet tillkommit f�r att utg�ra avvikelse fr�n regler, som avses i 4 � andra eller tredje stycket, g�ller dock avtalet i den delen. Skall �verg�ng som avses i 28 � �ga rum i anslutning till lagens ikraft� tr�dande, f�r upps�gning som d�r s�gs g�ras dessf�rinnan, dock med verkan tidigast fr�n ikrafttr�dandet. F�reskrifterna i 6468 �� till�mpas ej, om s�dant yrkande som avses i dessa lagrum h�nf�r sig till omst�ndighet som har intr�ffat f�re lagens ikrafttr�dande. Avser yrkandet skadest�nd enligt 25 � lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt, till�mpas i st�llet den f�reskriften. P� regeringens v�gnar OLOF PALME INGEMUND BENGTSSON (Arbetsmarknadsdepartementet) 75SFS 1 976 1185 � </div> </div>

Lag

SFS 1976:580

om medbest�mmande i arbetslivet;

utkom f r�n tr ycket

utf�rdad den 10 juni 1976.

Enligt riksdagens beslut^ f�reskrives f�ljan de.

Inledande best�mmelser

1 � Denna lag �ger till�mpning p� f�rh�llandet mellan arbetsgivare

och arbetstagare.

Som arbetstagare anses i lagen �ven den som utf�r arbete �t annan

och d�rvid ej ar anst�lld hos denne men har en st�llning av v�sentligen

samma slag som en anst�lld. Den f�r vars r�kning arbetet utf�res skall

i s�dant fall anses som arbetsgivare.

1 Prop 1975/75:105 (bil. 1), InU 45, rskr 404.

1173

II�

�

SFS 1976: 580

2 � Arbetsgivares verksamhet som �r av religi�s, vetenskaplig, konst�
n�rlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, poli�
tiskt eller annat opinionsbildande �ndam�l undantages fr�n lagens till-
l�mpningsomr�de s�vitt avser verksamhetens m�l och inriktning.

3 � Inneh�ller lag eller med st�d av lag meddelad f�rfattning s�rskild

f�reskrift som avviker fr�n denna lag, g�ller den f�reskriften.

4 � Avtal �r ogiltigt i den m�n det inneb�r att r�ttighet eller skyldig�

het enligt denna lag upph�ves eller inskr�nkes.

Utan hinder av f�rsta stycket f�r genom kollektivavtal g�ras avvikelse

fr�n f�reskrifterna i 11, 12, 14, 1922 och 28 ��, 29 � tredje meningen,

3340 ��, 43 � andra stycket samt 64 och 65 ��.

I kollektivavtal f�r ocks� f�reskrivas l�ngre g�ende fredsplikt �n 41

och 44 �� anger samt l�ngre g�ende skadest�ndsansvar �n som f�ljer av

denna lag.

5 � Vad i denna lag f�reskrives inneb�r icke r�tt f�r part till insyn i

sadana f�rhallanden hos motpart, som har betydelse f�r f�rest�ende

M I

eller redan utbruten arbetskonflikt, eller r�tt till inflytande �ver mot�

partens beslut r�rande s�dan konflikt.

F�reskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 �� ger till�mpning

;

�ven n�r kollektivavtal tillf�lligt icke g�ller.

jUji

! j;

6 � Med arbetstagarorganisation avses s�dan sammanslutning av ar�

betstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas in�
tressen i f�rh�llandet till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation av-

i|jl

ses motsvarande sammanslutning p� arbetsgivarsidan.

Med lokal arbetstagarorganisation avses s�dan sammanslutning av ar-

, ;f.!

betstagare som �r part i lokal f�rhandling med arbetsgivare. Med cen-

- j,

tral arbetstagarorganisation avses f�rbund eller d�rmed j�mf�rlig sam-

manslutning av arbetstagare.

I "

Best�mmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation g�l-

ler i till�mpliga delar sammanslutning av flera s�dana organisationer,

f;!

Vad som s�gs om medlem i organisation g�ller i s �dant fall de anslutna

" T ,

i " (I

"!' I

[)/;

organisationerna och deras medlemmar.

F�reningsr�tt

7 � Med f�reningsr�tt avses r�tt f�r arbetsgivare och arbetstagare att

i j ly

tillh�ra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlem�
skapet och att verka f�r organisationen eller f�r att s�dan bildas.

8 � F�reningsr�tten skall l�mnas okr�nkt. Kr�nkning av f�reningsr�t�

ten f�religger, om n�gon p� arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager
�tg�rd till skada f�r n�gon p� andra sidan f�r att denne har utnyttjat

sin f�reningsr�tt eller om n�gon p� ena sidan vidtager �tg�rd mot n�gon

p� andra sidan i syfte att f�rm� denne att icke utnyttja sin f�reningsr�tt.

S�dan kr�nkning f�religger �ven om �tg�rden vidtages f� r att �tagande

1174

mot annan skall uppfyllas.

i:.. !"

I r.

�

Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation �r icke skyldig att t�la s�-

SFS.1976: 580

dan kr�nkning av f�reningsr�tten som inneb�r intr�ng i dess verksam�

het. F inns b�de lokal och central organisation, g�ller vad som nu har
sagts den centrala organisationen.

Sker kr�nkning av f�reningsr�tten genom avtalsupps�gning eller an�

nan s�dan r�ttshandling eller genom best�mmelse i kollektivavtal eller

annat avtal, �r r�ttshandlingen eller best�mmelsen ogiltig.

9 � Det �ligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att s�ka hind�

ra, att medlem vidtager �tg�rd som kr�nker f�reningsr�tten. Har med�
lem vidtagit s�dan �tg�rd, �r organisationen skyldig att s�ka f�rm�
honom att upph�ra d�rmed.

F�rhandlingsr�tt

10 � Arbetstagarorganisation har r�tt till f�rhandling med arbetsgivare

i fr�ga r�rande f�rh�llandet mellan arbetsgivaren och s�dan medlem i
organisationen, som �r eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren.
Arbetsgivare h ar motsvarande r�tt att f�rhandla med arbetstagarorgani�
sation.

F�rhandlingsr�tt enligt f�rsta stycket tillkommer arbetstagarorganisa�

tionen �ven i f�rh�llande till organisation som arbetsgivaren tillh�r och
arbetsgivarens organisation i f�rh�llande till arbetstagarorganisationen.

11 � Innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av sin verk�

samhet, skall han p� eget initiativ f�rhandla med arbetstagarorganisa�

tion i f� rh�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal. Detsamma

skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av

arbets- eller anst�llningsf�rh�llandena f�r arbetstagare som tillh�r orga�

nisationen.

Om syn nerliga sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren fatta och verk�

st�lla beslut innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt

f�rsta stycket.

12 � N�r arbetstagarorganisation som avses i 11 � p�kallar det, skall

arbetsgivare �ven i annat fall �n d�r anges f�rhandla med organisatio�

nen innan han fattar eller verkst�ller beslut, som r�r medlem i organi�

sationen. Om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren dock fatta

och verkst�lla beslutet innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet.

13 � Om fr�ga s�rskilt ang�r arbets- eller anst�llningsf�rh�llandena

f�r arbetstagare som tillh�r arbetstagarorganisation i f�rh�llande till vil�

ken arbetsgivaren icke �r bunden av kollektivavtal, �r arbetsgivaren f�r�
handlingsskyldig enligt 11 och 12 �� mot den organisationen.

14 � Finns lokal arbetstagarorganisation, skall f�rhandlingsskyldighe�

ten enligt 1113 �� fullg�ras i f�rsta hand genom f�rhandling med
denna.

Uppn�s icke enighet vid f�rh andling enligt f�rsta stycket, skall arbets�

givaren p� beg�ran f�rhandla �ven med central arbetstagarorganisation.

1175

�

It t I

It:':

jr. I

J.;!

!":

1 i i " ,

SFS 1976: 580

15 � F�rhandlingsskyldig part skall sj�lv eller genom ombud inst�lla

sig vid f�rhandlingssammantr�de och, om det beh�vs, l�gga fram moti�

verat f�rslag till l�sning av den fr�ga som f�rhandlingen avser. Parterna

kan gemensamt v�lja annan form f�r f�rhandling �n sammantr�de.

16 � Part som vill f�rhandla skall g�ra framst�llning hos motparten

om f�rhandling. Om motparten beg�r det, skall framst�llningen vara
skriftlig och ange den fr�ga om vilken f�rh andling p�kallas.

I annat fall �n som avses i 1113 �� skall, om parterna ej enas om

annat, sammantr�de f�r f�rhandling h�llas inom tv� veckor efter det

att motparten har f�tt del av f�rhandlingsframst�llningen, n�r motparten

�r enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars

inom tre veckor efter det att framst�llningen har kommit motparten till
banda. Det ankommer i �vrigt p� partema att best�mma tid och plats
f�r f�rhandlingssammantr�de.

F�rhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part beg�r det, skall f�ras

protokoll som justeras av b�da parter. Enas parterna ej om annat, skall
f�rhandling anses avslutad, n�r part som har fullgjort sin f�rhandlings�

skyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han fr�ntr�der

f�rhandlingen.

17 � Arbetstagare som har utsetts att f�retr�da sin organisation vid

f�rhandling f�r ej v�gras sk�lig ledighet f�r att deltaga i f�rhandlingen.

R�tt till information

18 � Part som vid f�rhandling �beropar skriftlig handling skall h�lla

den tillg�nglig f�r motparten, om denne beg�r det.

19 � Arbetsgivare skall fortl�pande h�lla arbetstagarorganisation i f�r�

h�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal underr�ttad om hur

hans verksamhet utvecklas produktionsm�ssigt och ekonomiskt liksom

om riktlinjerna f�r personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom be�
reda arbetstagarorganisationen tillf�lle att granska b�cker, r�kenskaper

och andra handlingar, som r�r arbetsgivarens verksamhet, i den omfatt�
ning som organisationen beh�ver f�r att tillvarataga medlemmarnas ge-

' 1 .-

mensamma intressen i f �rh�llandet till arbetsgivaren.

Om det kan ske utan osk�lig kostnad eller omg�ng, skall arbetsgivaren

p� beg�ran f�rse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling
och bitr�da organisationen med utredning, som den beh�ver f�r nyss

angivet �ndam�l.

'ift

20 � Finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldighe�

ten enligt 19 � fullg�ras mot denna. Vid f�rhandling enligt 14 � andra

stycket skall skyldigheten fullg�ras �ven mot central arbetstagarorgani�

sation, i den m�n informationen �r av betydelse f� r f�rhandlingsfr�gan.

21 � Part som skall l�mna information har r�tt till f�rhandling med

] 176

motparten om tystnadsplikt r�rande den information som skall l�mnas.

�

'1'

Om f�rhandlingen avser information enligt 19 �, �ger 14 � motsvarande

SFS 1976: 580

till�mpning.

" ^

Uppn�s icke enighet vid f�rhandling enligt f�rsta stycket, kan parten

v�cka talan vid arbetsdomstolen om tystnadsplikt. S�dan talan skall

v�ckas inom tio dagar efter det att f�rhandling har avslutats. Domstolen

skall f�r ordna om tystnadsplikt, i den m�n det kan antagas att det an-

nars skulle f�religga risk f�r v�sentlig skada f�r part eller annan.

Har part p�kallat f�rhandling om tystnadsplikt och iakttager han f�re�

skrifterna i f�rsta och andra styckena, g�ller till dess fr�gan har blivit
slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kr�ver. �r kravet obefogat

och har parten insett eller bort inse detta, f�religger dock ej tystnads�

plikt.

22 � Den som med tystnadsplikt har mottagit information f�r lokal

eller central arbetstagarorganisations r�kning f�r utan hinder av tyst�

nadsplikten f �ra informationen vidare till ledamot i styrelsen f�r orga�
nisationen. I s�dant fall g�ller tystnadsplikten �ven f�r styrelseleda�
moten.

Kollektivavtal

23 � Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorgani�

sation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anst�llningsvill�

kor f�r arbetstagare eller om f�rh�llandet i �vrigt mellan arbetsgivare
och arbetstagare.

Avtal anses skriftligt �ven n�r dess inneh�ll har upptagits i justerat

protokoll eller n�r f�rslag till avtal och godk�nnande d�rav har upp�
tagits i skilda skrifter.

24 � Avser kollektivavtal arbetstagares hyresf�rh�llande, har avtalet

i den delen verkan som kollektivavtal endast i den m�n det i fr�ga om

partsst�llning och inneh�ll �r s�dant som anges i 12 kap. 67 � jorda�

balken.

25 � Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den m�n det har annat
inneh�ll �n s�dant som avses i 23 och 24 ��.

26 � Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagar�

organisation binder inom sitt till�mpningsomr�de �ven medlem i orga�

nisationen. D etta g�ller oavsett om medlemmen har tr�tt in i organisa�
tionen f� re eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den m�n han redan
�r bunden av annat kollektivavtal.

Uttr�der medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upph�r

han ej d�rmed att vara bunden av avtalet.

27 � Arbetsgivare och arbetstagare som �r bundna av kollektivavtal

kan ej med giltig verkan tr�ffa �verenskommelse som strider mot avtalet.

1177

�

Ii!

p-- '

SFS 1976: 580

28 � �verg�r f�retag eller del av f�retag fr�n arbetsgivare som �r bun�
den av kollektivavtal till ny arbetsgivare, g�ller avtalet i till�mpliga
delar f�r den nye arbetsgivaren, dock ej i den m�n han redan �r bunden
av annat kollektivavtal.

I f all som avses i f�rsta stycket f�r arbetstagarparten s�ga upp avtalet

inom trettio dagar efter det att den har underr�ttats om �verg�ngen.

Sker upps�gning inom denna tid, upph�r avtalet att g�lla vid �ver-

g�ngen eller, om upps�gningen sker efter �verg�ngen, vid tidpun kten f�r

upps�gningen. Kollektivavtalet g�ller ej heller f�r den nye arbetsgivaren,

om den tidigare arbetsgivaren s�ger upp avtalet f�re �verg�ngen. Sker
s�dan upps�gning senare �n sextio dagar f�re �verg�ngen, g�ller dock
avtalet f�r den nye arbetsgivaren till dess sextio dagar har f�rflutit fr�n

upps�gningen.

Sammansl�s tv� eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer,

skall kollektivavtal, som g�ller f�r organisation som uppl�ses, g�lla f�r
den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna.

'i!

itf'

. -r:-'

:178

29 � �r kollektivavtal p� den ena sidan eller p� b�da sidor slutet av

flera parter och kr�ves upps�gning f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla,
f�r part f�r egen del s�ga upp avtalet hos en eller flera parter p� andra
sidan. Har s�dan upps�gning skett till viss tid, f�r annan part s�ga upp
avtalet till samma tidpunkt. Dennes upps�gning skall dock g�ras inom

tre veckor efter det att upps�gning annars skulle ha skett eller, om den
avtalade upps�gningstiden understiger sex veckor, inom h�lften av upp�
s�gningstiden.

30 � Upps�gning av kollektivavtal skall ske skriftligen.

Har meddelande om upps�gning avs�nts under motpartens senast

k�nda adress s� tidigt att det hade bort komma denne till banda innan
upps�gning sen ast skulle ha skett, skall upps�gning anses ha �gt rum i
tid �ven om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram f�r

sent.

} j ;'[

31 � Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som �r bunden

: r;

av kollektivavtal grovt brutit mot s�dant avtal eller mot denna lag och

ji f )

har f�rfarandet v�sentlig betydelse f�r avtalsf�rh�llandet i dess helhet,

f�r arbetsdomstolen p� yrkande av motpart f�rklara att kollektivavtal
som binder parterna icke l�ngre skall g�lla mellan dem.

!) i

�r kollektivavtal p� den ena sidan eller p� b�da sidor slutet av flera

parter och har f�rklaring enligt f�rsta stycket gjorts f�r endast vissa av

dem, f�r annan part inom tre veckor d�refter med omedelbar verkan

s�ga upp samma avtal f�r egen del.

Finner arbetsdomstolen att visst f �rfarande strider mot kollektivavtal

eller mot denna lag, f�r domstolen p� yrkande befria arbetsgivare, ar�

betstagare eller organisation fr�n f�rpliktelse enligt kollektivavtal eller

enligt lagen, i den m�n det med h�nsyn till det otill�tna f�rfarandet icke
sk�ligen kan kr�vas att f�rpliktelsen fullg�res.

�

Medbest�mmander�tt genom kollektivavtal

SFS 1976: 580

32 � Mellan parter som tr�ffar kollektivavtal om l�ner och allm�nna

anst�llningsvillkor b�r, om arbetstagarparten beg�r det, �ven tr�ffas

kollektivavtal om medbest�mmander�tt f�r arbetstagarna i fr�gor som

avser i ng�ende och upph�rande av anst�llningsavtal, ledningen och f�r�
delningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i �vrigt.

Best�mmander�tt vid tvis t om tolkning av avtal

33 � Inneh�ller kollektivavtal f�reskrifter om medbest�mmander�tt f�r

arbetstagarna i fr�ga som avses i 32 � och uppkommer tvist om till-
l�mpning i visst fall av s�dan f�reskrift eller av beslut som har fattats
med st�d d�rav, g�ller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har

slutligt pr�vats. Detsamma g�ller tvist om kollektivavtal r�rande p�

f�ljd f�r arbetstagare som har beg�tt avtalsbrott. Vad som nu har sagts
ger dock ej arbetstagarparten r�tt att fatta beslut p� arbetsgivarens

v�gnar.

Intager tv� eller flera arbetstagarparter of�renliga st�ndpunkter i s �

dan tvist som avses i f�rsta stycket, f�r arbetsgivaren ej fatta eller verk�
st�lla beslut som ber�res av tvisten f�rr�n denna har slutligt pr�vats.

Arbetsgivaren beh�ver ej iakttaga vad som f�reskrives i f�rsta och

andra st yckena, om synnerliga sk�l f�religger eller om arbetstagarparts

mening �r oriktig och parten har insett eller bort inse detta.

34 � Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
som �r bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyl-

dighet enligt avtal, g�ller organisationens mening till dess tvisten har
slutligt pr�vats.

F�religger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga sk�l mot att

omtvistat a rbete uppskjutes, f�r han utan hinder av f�rsta stycket kr�va

att arbetet utf�res enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren �r d�

skyldig a tt utf�ra arbetet. S�dan skyldighet f�religger dock ej, om ar�

betsgivarens mening i tvisten �r oriktig och arbetsgivaren har insett

eller bort inse detta eller om arbetet inneb�r fara f�r liv eller h�lsa
eller d�rmed j�mf�rligt hinder m�ter.

Blir arbe tet utf�rt enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart

p�kalla f�rhandling i tvisten. Kan tvisten icke l�sas vid f�rhandling,

skall han v�cka talan vid arbetsdomstolen.

35 � Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
som �r bundna av samma kollektivavtal, r�ttstvist om l�n eller annan
ers�ttning till medlem i organ isationen, �r arbetsgivaren skyldig att ome�
delbart p�kalla f�rhandling i tvisten. Kan tvisten i cke l�sas vid f�rhand�
ling, skall han v�cka talan vid arbetsdomstolen. Underl�ter arbetsgiva�
ren att p�kalla f�rhandling eller v�cka talan, �r han s�vitt avser det
omtvistade beloppet skyldig att utge ers�ttning enligt arbetstagarorgani�
sationens mening, om kravet ej �r osk�ligt.

36 � Arbetstagarpartens r�tt enligt 3335 �� tillkommer den avtals�

slutande arbetstagarorganisationen och ut�vas av lokal arbetstagarorga-

1179

�

It;

! !t:

,.'y '

(fit:

. /;"

st�llas av arbetsgivaren.

i -t'!

i ;

SFS 1976: 580

nisation, om s�dan finns. Har central f�rhandling p�kallats, ut�vas r�t�

ten av den centrala arbetstagarorganisationen.

37 � Skall enligt f�reskrift i kollektivavtal f�rhandling enligt 34 �

tredje stycket eller 35 � �ga rum b�de lokalt och centralt, skall central

f�rhandling p�kallas inom tio dagar efter det att den lokala f�rhand�
lingen har avslutats. Talan vid arbetsdomstolen skall v�ckas inom tio

dagar efter det att f�rhandling har avslutats.

Facklig vetor�tt i visst fall

38 � Innan arbetsgivare beslutar att l�ta n�gon utf�ra visst arbete f�r

hans r�kning eller i hans verksamhet utan att denne d�rvid skall vara

arbetstagare hos honom, skall han p� eget initiativ f�rhandla med ar�
betstagarorganisation i f�rh�llande till vilken han �r bunden av kollek�

tivavtal f�r s�dant arbete.

F�rsta stycket g�ller ej, om arbetet �r av kortvarig och tillf�llig natur

eller k r�ver s�rskild sakkunskap och ej heller om den tillt�nkta �tg�rden
i allt v�sentligt motsvarar �tg�rd som har godtagits av arbetstagarorga�
nisationen. Om organisationen i s�rskilt fall p�kallar det, �r arbetsgiva�
ren dock skyldig att f�rhandla innan han fattar eller verkst�ller beslut.

Om synnerliga sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren fatta och verk�

st�lla beslut innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt
f�rsta stycket. P�kallas f�rhandling enligt andra stycket, �r arbetsgiva�

ren icke skyldig att uppskjuta beslutet eller verkst�lligheten till dess f�r�
handlingsskyldigheten har fullgjorts, om s�rskilda sk�l f�religger mot

uppskov. I fr�ga om f�rhandling enligt f�rsta och andra styckena �ger
14 � motsvarande till�mpning.

39 � Har f�rhandling enligt 38 � �gt rum och f�rklarar central arbets-
tagarorganisation eller, om s�dan ej finns, den arbetstagarorganisation

I;; ;

som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tillt�nkta �tg�r�
den kan antagas medf�ra �sidos�ttande av lag eller av kollektivavtal
f�r arbetet eller att �tg�rden annars strider mot vad som �r allm�nt god�
taget inom parternas avtalsomr�de, f�r �tg�rden ej beslutas eller verk-

'f''

icke till�mplig.

40 � F�rbud enligt 39 � intr�der ej, om arbetstagarorganisationen sak�
nar fog f�r sin st�ndpunkt. Har arbetsgivaren med st�d av 38 � tredje

stycket verkst�llt beslut i den fr�ga som f�rhandlingen avser, ar 39 �

Fredsplikt

1 v. [

ii 1 1

41 � Arbetsgivare och arbetstagare som �r bundna av kollektivavtal

['i

f�r icke vidtaga eller deltaga i arbetsinst�llelse (lockout eller strejk),
blockad, bojkott eller annan d�rmed j�mf�rlig strids�tg�rd, om avtalet

har ing�tts av organisation och denna ej i beh�rig ordning har beslutat

�tg�rden, om �tg�rden strider mot best�mmelse om fredsplikt i kollek-

1180

tivavtal eller om �tg�rden har till �ndam�l

�

1. att ut�va p�tryckning i tvist om kollektivavtals giltighet, best�nd

SFS 1976; 580

eller r�tta inneb�rd eller i tvist huruvida visst f�rfarande strider mot av�

talet eller mot denna lag,

2. att �stadkomma �ndring i avtalet,
3. att genomf�ra best�mmelse, som �r avsedd att till�mpas sedan

avtalet har upph�rt att g�lla, eller

4. att st�dja annan, n�r denne icke sj�lv f�r vidtaga strids�tg�rd.
F�rsta stycket utg�r ej hinder f�r arbetstagarorganisation att i be�

h�rig ordnin g besluta blockad f�r att utverka betalning av klar och f�r�
fallen fordran p� l�n eller p� annan ers�ttning f�r utf�rt arbete.

42 � Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation f�r ej anordna eller p�
annat satt f�ranleda olovlig strids�tg�rd. S�dan organisation f�r ej heller
genom underst�d eller p� annat s�tt medverka vid olovlig strids�tg�rd.

Organisation som sj�lv �r bunden av kollektivavtal �r �ven skyldig att,
om olovl ig strids�tg�rd av medlem f�rest�r eller p�g�r, s�ka hindra �t�

g�rden eller verka f�r dess upph�rande.

Har n�gon vidtagit olovlig strids�tg�rd, f�r annan icke deltaga i �t�

g�rden.

43 � Har olovlig strids�tg�rd vidtagits av arbetstagare som �r bundna

av kollektivavtal, �ligger det arbetsgivaren och ber�rd arbetstagarorga�

nisation a tt omedelbart taga upp �verl�ggning med anledning av strids�
�tg�rden och att gemensamt verka f�r dess upph�rande.

F�rsta stycket g�ller lokal arbetstagarorganisation, om s�dan firms.

44 � Har vid f�rhandling om kollektivavtal part beg�rt, att i avtalet

eller i s�rskilt avt al skall regleras fr�ga som avses i 32 �, men blir fr�gan
ej uttryckligt reglerad n�r kollektivavtal tr�ffas mellan parterna, skall
den icke till f�ljd av det tr�ffade avtalet anses omfattad av fredsplikt

enligt 41 � vid senare f�rhandling om fr�gans reglering i s�rskilt avtal.

45 � Arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorgani�
sation �r sinsemellan skyldiga att, om giltigt hinder ej m�ter, skriftligen

varsla motparten minst sju dagar i f�rv�g, n�r de avser att vidtaga

strids�tg�rd eller att utvidga p�g�ende strids�tg�rd. Omfattar strids�t�

g�rd fr�n arbetsgivarsidan �ven arbetstagare som ej �r medlemmar i

ber�rd arbetstagarorganisation, b�r de varslas genom allm�nt synliga
anslag p� arbetsplatsen eller p� annat l�mpligt s�tt.

Varsel enligt f�rsta stycket skall inneh�lla uppgift om anledningen

till strids�tg�rden och om strids�tg�rdens omfattning.

Skyldighet att varsla f�religger ej i fr�ga om strids�tg�rd som avses

i 41 � andra stycket.

Medling

46 � F�r medling i arbetstvister mellan � ena sidan arbetsgivare eller
arbetsgivarorganisation oc h � andra sidan arbetstagare eller arbetstagar�
organisation finns en statens f�rlikningsmannaexpedition.

1181

�

;r. " ,

SFS 1976: 580

Expeditionen skall f�lja f�rh�llandena p� arbetsmarknaden. Har den

f�tt k�nnedom om arbetstvist som hotar att medf�ra eller redan har

medf�rt stridsatg�rd, skall den utse f�rlikningsman att medla i tvisten,

|(i|

n�r medverkan av f�rlikningsman kan anses �gnad att fr�mja en l�s-

^(i

ning av denna. F�rlikningsmannen skall kalla parterna till f�rhandling
eller vidtaga annan l�mplig �tg�rd samt verka f�r att part uppskjuter

:j 1

eller inst�ller strids�tg�rd.

Enligt expeditionens best�mmande skall f�rlikningsman p� beg�ran

g� parter p� arbetsmarknaden till banda med r�d och upplysningar r�-

rande f�rhandlingar och kollektivavtal samt leda f�rhandlingar mellan

parterna.

47 � �r n�gon enligt 45 � skyldig att l�mna varsel, skall han inom tid
och p� s�tt som d�r anges g�ra detta �ven till f�rlikningsmannaexpedi-

tionen. Den som bryter h�remot d�mes till b�ter, h�gst trehundra

kronor.

48 � Vid f�rhandling enligt 46 � skall f�rlikningsman s�ka f� till st�nd

�verenskommelse mellan parterna p� grundval av f�rslag som kommer

I' ;

fr�n dem sj�lva. F�rlikningsmannen �r dock of�rhindrad att f�resl�

'[ i

j�mkningar och medgivanden f�r att fr�mja en god l�sning av tvisten.

49 � Har part som enligt 10 � �r f�rhandlingsskyldig kallats till f�r-

handling inf�r f�rlikningsman och f�rsummar parten att inst�lla sig

eller underl�ter han annars att fullg�ra vad som �ligger honom enligt

15 �, kan f�rlikningsmannen p� beg�ran av motpart anm�la f�rh�llan�

det hos arbetsdomstolen. Denna kan f�rel�gga parten vid vite att full�

g�ra sin f�rhandlingsskyldighet och kan p� anm�lan av f�rlikningsman

utd�ma vitet.

50 � Parts skyldighet enligt 18 � att vid f�rhandling h�lla skriftlig

handling tillg�nglig f�r motparten g�ller �ven i f�rh�llande till f�rlik�

ningsman som med verkar vid f�rhandlingen.

51 � Uppn�s icke enighet mellan parterna vid f�rhandling inf�r f�r-

likningsman, kan han f�resl� dem att l�ta tvisten avg�ras av skiljem�n.

,f |,|

Han kan ocks� medverka vid utseende av ski ljem�n.

]

F�rlikningsman f�r ej �taga sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om

icke f�rlikningsmannaexpeditionen i s�rskilt fall medger det.

i' I

52 � I arbetstvist av st�rre betydenhet kan regeringen utse f�rliknings�

kommission att medla i tvisten. �ven enskild person kan av regeringen

utses att som s�rskild f� rlikningsman medla i s�dan tvist.

F�reskrifterna i 49 och 50 �� ger motsvarande till�mpning vid med�

ling av f�rlikningskommission eller s�rskild f�rliknin gsman.

53 � Den som �r eller har varit f�rlikningsman f�r ej obeh�rigen yppa

eller utnyttja vad han har f�tt k�nnedom om under sin verksamhet.

Detsamma g�ller den som �r eller har varit s�rskild f�rlikningsman

Ihj

1182

eller medlem i f�rlikningskommission.

"i'

�

Skadest�nd och andra p�f�ljder

SFS 1976: 580

54 � Arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot den�
na lag eller mot kollektivavtal skall ers�tta uppkommen skada, om ej

annat f�ljer av vad nedan s�gs.

55 � Vid bed�mande om och i vad m�n skada har uppkommit f�r

n�gon skall h�nsyn tagas �ven till dennes intresse av att lagens eller
kollektivavtalets best�mmelser iakttages och till �vriga omst�ndigheter
av annan �n rent ekonomisk betydelse.

56 � Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som av�

ses i den na lag eller utnyttjar han obeh�rigen vad han under s�dan tyst�

nadsplikt har f�tt k�nnedom om, skall han ers�tta uppkommen skada.

Om n�gon som f�retr�der arbetsgivare eller organisation g�r sig

skyldig till handling som avses i f�rsta stycket, svarar arbetsgivaren eller

organisationen f�r skadan.

I fall som avses i denna paragraf skall ej f�lja ansvar enligt 20 kap.

3 � brottsbalken.

57 � Arbetstagarorganisation skall ers�tta uppkommen skada, om den
i tvist som avses i 33 eller 34 � har f�ranlett eller godk�nt felaktig till-
l�mpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog

f�r sin st�ndpunkt i tvisten. Detsamma g�ller om organisationen har
saknat fog f�r f�rklaring enligt 39 �.

58 � Har arbetsgivare utan fog utkr�vt arbete enligt 34 � andra styc�

ket utan att s�dana synnerliga sk�l som d�r avses har f�relegat, skall

han ers�tta uppkommen skada.

59 � Har organisation, som �r bunden av kollektivavtal, eller �ver�
ordnad organisation anordnat eller f�ranlett olovlig strids�tg�rd, kan

skadest�nd ej �l�ggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare f�r att han

har deltagit i �tg�rden.

Skadest�nd kan icke �l�ggas arbetstagare, om han med sin organisa�

tions godk�nnande har v�grat att utf�ra arbete som arbetsgivaren har

kr�vt enligt 34 � andra stycket.

60 � �r n�gon skadest�ndsskyldig enligt denna lag, kan skadest�ndets

belopp neds�ttas i f�rh�llande till vad som annars skulle ha utg�tt, om

det �r sk�ligt med h�nsyn till den skadev�llandes ringa skuld, den skade�
lidandes f�rh �llande i avseende p� tvisten, skadans storlek i j�mf�relse

med den skadev�llandes tillg�ngar eller omst�ndigheterna i �vri gt. Full�

st�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldighet kan ocks� medges.

Vid bed�mande enligt f�rsta stycket av arbetstagares skadest�nds�

skyldighet f�r deltagande i olovlig strids�tg�rd skall s�rskild h�nsyn

tagas till omst�ndigheter, som har framkommit vid �verl�ggning enligt

43 �, och verkningarna av �verl�ggningen.

61 � �r flera ansvariga f�r skada, skall skadest�ndsskyldigheten f�r�

delas mella n dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndig-

1183

heterna.

�

SFS 1976: 580

62 � Kan enligt de nna lag skadest�nd f�lja p� �tg�rd eller underl�ten�

het av arbetstagare, f�r annan p�f�ljd icke �l�ggas arbetstagaren utan

st�d i f�rfa ttning eller kollektivavtal. Detsamma g�ller i fall n�r av 56 �
andra stycket eller 59 � f�ljer, att arbetstagare icke kan �l�ggas skade�
st�nd.

�r annan p�f�ljd �n skadest�nd f�reskriven i kollektivavtal, f�r den

utan hinder av f�rsta stycket till�mpas �ven p� arbetstagare som ej �r
medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men syssels�ttes
i s�dant arbete som avses med avtalet.

Tvistef�rhandling och r�tteg�ng

63 � I m�l, vari denna lag skall till�mpas, g�ller lagen (1974: 371) om

r�tteg�ngen i arbetstvister. �r fr�ga om �vertr�delse av 47 eller 53 �,
g�ller dock vad som � r f�reskrivet om r�tteg�ng i allm�nhet.

64 � Vill n�gon som har f�rhandlingsr�tt enligt 10 � yrka skadest�nd

eller annan fullg�relse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han

p�kalla f�rhandling inom f yra m�nader efter det att han har f�tt k�nne�

dom om den omst�ndighet vartill yrkandet h�nf�r sig och senast inom

tv� �r efter det att omst�ndigheten har intr�ffat. Skall enligt f�reskrift
i kollektivavtal f�rhandling �ga rum b�de lokalt och centralt, g�ller vad
som nu har sagts den lokala f�rhandlingen. Central f�rhandling skall i
s�dant fall p�kallas inom tv� m�nader efter det att den lokala f�rhand�

lingen har avslutats.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning, n�r part som avses d�r

vill vinna f�rklaring att r�ttshandling eller avtalsbest�mmelse �r ogiltig
av det sk�let att den inneb�r kr�nkning av f�reningsr�tten.

P�kallar part ej f�rhandling inom f�reskriven tid, f�rlorar han r�tten

till f�rhandling.

65 � Talan i fall som avses i 64 � skall v�ckas inom tre m�nader efter
det att f�rhandling har avslutats. N�r b�de lokal och central f�rhand�

ling har �gt rum, r�knas tiden fr�n det att den centrala f�rhandlingen
har avslutats. Har mot f�rhandling f�relegat hinder som ej har berott
av k�randen, r�knas tiden fr�n det att f�rhandling senast skulle ha
h�llits.

66 � Har organisation ej iakttagit f�reskriven tid f�r f�rhandling eller
v�ckande av talan, f�r den som �r eller har varit medlem i organisa�

tionen och som ber�res av tvisten v�cka talan inom en m�nad efter det

att tiden har l�pt ut. Skall enligt 4 kap. 7 � lagen (1974: 371) om r�tte�
g�ngen i arbetstvister talan f�reg�s av f�rhandling men har s�dan ej
�gt rum, g�ller vad som nu har sagts i st�llet r�tt att p�kalla f�rhand�
ling. Talan skall i s�dant fall v�ckas inom tid som anges i 65 �.

I tvist, vari arbetstagare ej kan f�retr�das av organisation, skall han

v�cka talan inom fyra m�nader efter det att han har f�tt k�nnedom
om den omst�ndighet vartill yrkandet h�nf�r sig och senast inom tv� �r

efter det att omst�ndigheten har intr�ffat.

�

67 � Talan om skadest�nd eller annan fullg�relse med anledning av

SFS 1976: 580

olovlig strids�tg�rd f�r ej i n�got fall v�ckas senare �n tre m�nader efter

det att strids�tg�rden har avslutats.

68 � V�cker part ej talan inom f�reskriven tid, f�rlorar han r�tten till

talan.

69 � F�reskrifterna i 3335 och 39 �� utg�r icke hinder mot beslut

enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken.

70 � Ut�ver vad som i �vrigt g�ller kan arbetsdomstolen i m�l om

till�mpningen av denna lag eller om kollektivavtal f�rordna att f�r�
handling skall h�llas inom st�ngda d�rrar, i den m�n det kan antagas

att offentlighet skulle medf�ra risk f�r v�sentlig skada f�r part eller
annan genom yppande av aff�rs-, drifts- eller d�rmed j�mf�rligt f�r�
h�llande hos f�retag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller

personliga f�rh�llariden.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1977.
Genom lagen upph�ves
lagen (1920; 245) om medling i arbetstvister,

lagen (1920: 248) om s�rskilda skiljedomare i arbetstvister,

lagen (1928: 253) om kollektivav tal,
lagen (1936: 506) om f�renings - och f�rhandlingsr�tt samt

�verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1965: 277) ang�ende �ndring i

lagen den 11 september 1936 (nr 506) om f�renings- och f�rhandlings�

r�tt.

F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses

annars d�ri lagrum som har ersatts genom f�reskrift i den nya lagen,

skall denna i st�llet till�mpas.

Kollektivavtal, som har ing�tts f�re lagens ikrafttr�dande, �r utan

verkan i den m�n avtalet innefattar avvikelse fr�n lagen. Har avtalet
tillkommit f�r att utg�ra avvikelse fr�n regler, som avses i 4 � andra
eller tredje stycket, g�ller dock avtalet i den delen.

Skall �verg�ng som avses i 28 � �ga rum i anslutning till lagens ikraft�

tr�dande, f�r upps�gning som d�r s�gs g�ras dessf�rinnan, dock med
verkan tidigast fr�n ikrafttr�dandet.

F�reskrifterna i 6468 �� till�mpas ej, om s�dant yrkande som avses

i dessa lagrum h�nf�r sig till omst�ndighet som har intr�ffat f�re lagens
ikrafttr�dande. Avser yrkandet skadest�nd enligt 25 � lagen (1936: 506)
om f�renings- och f�rhandlingsr�tt, till�mpas i st�llet den f�reskriften.

P� regeringens v�gnar

OLOF PALME

INGEMUND BENGTSSON
(Arbetsmarknadsdepartementet)

75SFS 1 976

1185

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1976:580

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se