SFS 2019:503 Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet / SFS 2019:503 Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
SFS2019-503.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet

Utfärdad den 27 juni 2019

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om med-
bestämmande i arbetslivet

dels att 4, 42 a och 44 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 41 d och 41 e §§, av

följande lydelse.

4 §2 Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att en rättighet eller skyldig-
het enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och

19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33�40 §§,
43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Kollektivavtalet får inte innebära att
mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av
rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar, eller av rådets
direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlems-
staternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse
av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, båda i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794.

I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än

som anges i 41, 41 a, 41 b, 41 e och 44 §§ eller ett längre gående skade-
ståndsansvar än det som följer av denna lag.

41 d § En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en
kollektivavtalsbunden arbetsgivare till stöd för krav i en fråga som är
reglerad genom arbetsgivarens kollektivavtal

1. om stridsåtgärden inte i behörig ordning har beslutats av arbetstagarens

organisation,

2. om stridsåtgärden inte har till ändamål att uppnå kollektivavtals-

bundenhet mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen,

3. om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren

eller arbetsgivarens organisation om de krav som arbetstagarorganisationen
ställer, eller

4. om arbetstagarorganisationen kräver att arbetsgivaren ska tillämpa det

kollektivavtal som organisationen vill uppnå på ett sådant sätt att det tränger
undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal.

En stridsåtgärd som strider mot första stycket är olovlig.

1 Prop. 2018/19:105, bet. 2018/19:AU13, rskr. 2018/19:283.

2 Senaste lydelse 2017:362.

SFS

2019:503

Publicerad
den

2 juli 2019

background image

2

SFS

2019:503

Den allmänna förhandlingsrätten i 10 § ska tillämpas vid förhandlingar

enligt första stycket även om arbetstagarorganisationen saknar medlemmar
som är anställda hos arbetsgivaren. Skyldigheten att förhandla gäller inte om
det har funnits hinder mot förhandlingen som inte har berott på arbetstagar-
organisationen.

Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas på en stridsåtgärd som

har till ändamål att stödja någon annans lovliga stridsåtgärd eller på en
indrivningsblockad.

41 e § En arbetsgivare eller en arbetstagare får inte vidta eller delta i en
stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i en rättstvist.

En stridsåtgärd som strider mot första stycket är olovlig.
Första stycket tillämpas inte på stridsåtgärder som omfattas av förbudet

mot stridsåtgärder i rättstvister i 41 § första stycket 1.

Första stycket hindrar inte en indrivningsblockad.

42 a §3 Bestämmelserna i 41 d § första stycket 4 och 42 § första stycket
ska inte tillämpas när en organisation vidtar åtgärder med anledning av
arbetsförhållanden som denna lag inte är direkt tillämplig på.

Trots första stycket ska 41 d § första stycket 4 och 42 § första stycket

tillämpas när åtgärder vidtas mot en arbetsgivare som är etablerad inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz och som utstatio-
nerar arbetstagare i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare.

44 § Om en part vid en förhandling om kollektivavtal har begärt att en
fråga som avses i 32 § ska regleras i avtalet eller i ett särskilt avtal, men
frågan inte har blivit uttryckligt reglerad när avtalet sluts, ska frågan inte till
följd av det slutna avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid en
senare förhandling om reglering av frågan i ett särskilt avtal.

Första stycket ska inte tillämpas om det slutna kollektivavtalet har till-

kommit efter en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare i en
sådan situation som avses i 41 d §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.
2. Bestämmelserna ska inte tillämpas när det gäller en stridsåtgärd som

har påbörjats före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

IBRAHIM BAYLAN

Catharina Nordlander
(Arbetsmarknadsdepartementet)

3 Senaste lydelse 2017:321.

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt