SFS 2000:163 Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet / SFS 2000:163 Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

000163.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet; utf�rdad den 30 mars 2000. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1976:580) om med- best�mmande i arbetslivet dels att 52 � skall upph�ra att g�lla, dels att nuvarande 49 � skall betecknas 52 �, dels att 4548, 50, 51, nya 52 och 63 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras fem nya paragrafer, 47 a, 47 b, 49, 53 och 62 a ��, och n�rmast f�re 45 och 62 a �� nya rubriker av f�ljande lydelse. Varsel 45 � 2 N�r en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorgani- sation avser att vidta en strids�tg�rd eller att utvidga en p�g�ende strids�t- g�rd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i f�rv�g. Som arbetsdag r�knas varje dag utom l�rdag, s�ndag, annan allm�n helgdag, midsommarafton, julafton och ny�rsafton. Tidsfristen skall r�knas fr�n samma tidpunkt p� dagen som den d� strids�tg�rden skall inledas. Omfattar en strids�tg�rd fr�n arbetsgivarsidan �ven arbetstagare som inte �r medlemmar i ber�rd arbetstagarorganisation, b�r de varslas genom all- m�nt synliga anslag p� arbetsplatsen eller p� annat l�mpligt s�tt. Varselskyldigheten g�ller inte om det finns giltigt hinder mot att varsla. Skyldighet att varsla finns inte i fr�ga om strids�tg�rd som avses i 41 � tredje stycket. Varsel enligt f�rsta och andra styckena skall inneh�lla uppgift om anled- ningen till strids�tg�rden och om strids�tg�rdens omfattning. 46 � F�r medling i arbetstvister mellan � ena sidan arbetsgivare eller ar- betsgivarorganisation och � andra sidan arbetstagare eller arbetstagarorgani- sation finns Medlingsinstitutet. Institutet skall verka f�r en v�l fungerande l�nebildning. 47 � 3 Medlingsinstitutet skall genom �verl�ggningar med parter eller p� annat s�tt informera sig om kommande eller p�g�ende avtalsf�rhandlingar. 1 Prop. 1999/2000:32, bet. 1999/2000:AU5, rskr. 1999/2000:149. 2 Senaste lydelse 1993:1498. 3 Senaste lydelse 1991:306. SFS 2000:163 Utkom fr�n trycket den 18 april 2000 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2000:163 Institutet skall ocks� ge r�d och upplysningar till parterna p� arbetsmark- naden om f�rhandlingar och kollektivavtal. En part som tr�ffat kollektivavtal om l�ner och allm�nna anst�llningsvill- kor skall p� beg�ran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet. 47 a � Efter samtycke fr�n parter som f�rhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera f�rhandlingsledare eller medlare. 47 b � Om Medlingsinstitutet bed�mer att det i en tvist finns risk f�r strids�tg�rder eller om strids�tg�rder redan har p�b�rjats, f�r institutet �ven utan samtycke fr�n parterna utse en eller flera medlare f�r att medla i tvisten. Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta stycket f�r inte �verklagas. Parter som �r ense om att de �r bundna av ett avtal om f�rhandlingsord- ning som inneh�ller tidsplaner f�r f�rhandlingar, tidsramar och regler f�r tills�ttning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om upps�gning av avtalet kan anm�la avtalet till Medlingsinstitutet f�r registre- ring. N�r avtalet har registrerats, f�r under dess giltighetstid medlare inte ut- ses utan samtycke fr�n parterna. 48 � En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall f�rs�ka f� till st�nd en �verenskommelse mellan parterna. Medlaren skall f�r det �ndam�- let kalla parterna till f�rhandling eller vidta annan l�mplig �tg�rd. F�r att fr�mja en god l�sning av tvisten, kan medlaren l�gga fram egna f�rslag till �verenskommelse. Medlaren skall ocks� verka f�r att en part uppskjuter eller inst�ller en strids�tg�rd. 49 � Om det fr�mjar en god l�sning av tvisten, f�r Medlingsinstitutet p� medlarens beg�ran besluta att en part skall skjuta upp varslade strids�tg�rder under en sammanh�ngande tid av h�gst 14 dagar f�r varje strids�tg�rd eller utvidgning av en strids�tg�rd. Ett s�dant beslut f�r meddelas endast en g�ng f�r varje medlingsuppdrag. Tidsfristen skall r�knas fr�n den dag d� �tg�rden enligt varselmeddelandet skall p�b�rjas eller utvidgas. Beslutet skall om m�jligt f�reg�s av samr�d med parterna. Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta stycket f�r inte �verklagas. 50 � En parts skyldighet enligt 18 � att vid f�rhandling h�lla skriftlig handling tillg�nglig f�r motparten g�ller �ven i f�rh�llande till en medlare som medverkar vid f�rhandlingen. 51 � En medlare kan f�resl� parterna att l�ta en tvist avg�ras genom skilje- f�rfarande. Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljem�n. Om strids�tg�rder har p�b�rjats, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att l�ta tvisten avg�ras genom skiljef�rfarande. En medlare f�r inte �ta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om inte Med- lingsinstitutet i s�rskilt fall medger det. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2000:163 52 � Om en part har kallats till en �verl�ggning enligt 47 � f�rsta stycket och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet f�rel�gga parten vid vite att komma till en �verl�ggning. Om en part, som enligt 10 � �r f�rhandlingsskyldig, har kallats till en f�r- handling inf�r medlare men inte infinner sig eller om parten p� annat s�tt un- derl�ter att fullg�ra sina skyldigheter enligt 15 � f�rsta stycket, kan Med- lingsinstitutet p� beg�ran av medlaren f�rel�gga parten vid vite att fullg�ra sin f�rhandlingsskyldighet. Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta och andra styckena f�r inte �ver- klagas. Talan om utd�mande av vite f�rs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomsto- len. I m�l om utd�mande av vite f�r Arbetsdomstolen bed�ma �ven vitets l�mplighet. 53 � 4 Om en part underl�ter att fullg�ra sin skyldighet enligt 47 � tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet f�re- l�gga parten vid vite att ge in kopian. Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta stycket f�r inte �verklagas. Talan om utd�mande av vite f�rs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomsto- len. I m�l om utd�mande av vite f�r Arbetsdomstolen bed�ma �ven vitets l�mplighet. Varselavgift 62 a � Den som underl�ter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 � skall �l�ggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall best�mmas till l�gst 30 000 kr och h�gst 100 000 kr. Om det finns s�rskilda sk�l kan varselavgiften best�mmas till ett l�gre belopp eller helt falla bort. Den som vidtar en strids�tg�rd i strid mot Medlingsinstitutets beslut enligt 49 � att en varslad strids�tg�rd skall skjutas upp skall �l�ggas att betala en f�rh�jd varselavgift om minst 300 000 kr och h�gst 1 000 000 kr till staten. Om det finns s�rskilda sk�l kan varselavgiften best�mmas till ett l�gre be- lopp eller helt falla bort. Varselavgiften �l�ggs av tingsr�tt p� talan av Medlingsinstitutet. Talan skall v�ckas inom ett �r fr�n den dag varsel skulle ha l�mnats eller, n�r det g�ller f�rh�jd varselavgift enligt andra stycket, den dag d� strids�tg�rden vidtogs. F�rsummas det f�r talan inte v�ckas. 63 � I m�l, vari denna lag skall till�mpas, g�ller lagen (1974:371) om r�tt- teg�ngen i arbetstvister. I fr�ga om m�l enligt 62 a � till�mpas f�r r�tteg�ngen vad som �r f�reskri- vet om tvistem�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten. �verklagande av tingsr�ttens avg�rande sker till Arbetsdomstolen. I s�dant fall till�mpas la- gen om r�tteg�ngen i arbetstvister med beaktande av f�rsta meningen i detta stycke. I fr�ga om m�l om utd�mande av vite enligt 52 � fj�rde stycket och 53 � tredje stycket g�ller vad som i 8 � lagen (1985:206) om viten f�reskrivs om allm�n domstols handl�ggning av m�l om vitets utd�mande. 4 Tidigare 53 � upph�vd genom 1980:238. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2000:163 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2000 Denna lag tr�der i kraft den 1 juni 2000. P� regeringens v�gnar MONA SAHLIN Cathrine Lilja Hansson (N�ringsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i lagen (1976:580) om
medbest�mmande i arbetslivet;

utf�rdad den 30 mars 2000.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs i fr�ga om lagen (1976:580) om med-

best�mmande i arbetslivet

dels

att 52 � skall upph�ra att g�lla,

dels

att nuvarande 49 � skall betecknas 52 �,

dels

att 4548, 50, 51, nya 52 och 63 �� skall ha f�ljande lydelse,

dels

att det i lagen skall inf�ras fem nya paragrafer, 47 a, 47 b, 49, 53 och

62 a ��, och n�rmast f�re 45 och 62 a �� nya rubriker av f�ljande lydelse.

Varsel

45 �

N�r en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorgani-

sation avser att vidta en strids�tg�rd eller att utvidga en p�g�ende strids�t-
g�rd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju
arbetsdagar i f�rv�g. Som arbetsdag r�knas varje dag utom l�rdag, s�ndag,
annan allm�n helgdag, midsommarafton, julafton och ny�rsafton. Tidsfristen
skall r�knas fr�n samma tidpunkt p� dagen som den d� strids�tg�rden skall
inledas.

Omfattar en strids�tg�rd fr�n arbetsgivarsidan �ven arbetstagare som inte

�r medlemmar i ber�rd arbetstagarorganisation, b�r de varslas genom all-
m�nt synliga anslag p� arbetsplatsen eller p� annat l�mpligt s�tt.

Varselskyldigheten g�ller inte om det finns giltigt hinder mot att varsla.

Skyldighet att varsla finns inte i fr�ga om strids�tg�rd som avses i 41 �
tredje stycket.

Varsel enligt f�rsta och andra styckena skall inneh�lla uppgift om anled-

ningen till strids�tg�rden och om strids�tg�rdens omfattning.

46 �

F�r medling i arbetstvister mellan � ena sidan arbetsgivare eller ar-

betsgivarorganisation och � andra sidan arbetstagare eller arbetstagarorgani-
sation finns Medlingsinstitutet. Institutet skall verka f�r en v�l fungerande
l�nebildning.

47 �

Medlingsinstitutet skall genom �verl�ggningar med parter eller p�

annat s�tt informera sig om kommande eller p�g�ende avtalsf�rhandlingar.

Prop. 1999/2000:32, bet. 1999/2000:AU5, rskr. 1999/2000:149.

Senaste lydelse 1993:1498.

Senaste lydelse 1991:306.

SFS 2000:163

Utkom fr�n trycket
den 18 april 2000

SFS 2000:163

Institutet skall ocks� ge r�d och upplysningar till parterna p� arbetsmark-

naden om f�rhandlingar och kollektivavtal.

En part som tr�ffat kollektivavtal om l�ner och allm�nna anst�llningsvill-

kor skall p� beg�ran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet.

47 a �

Efter samtycke fr�n parter som f�rhandlar om kollektivavtal kan

Medlingsinstitutet utse en eller flera f�rhandlingsledare eller medlare.

47 b �

Om Medlingsinstitutet bed�mer att det i en tvist finns risk f�r

strids�tg�rder eller om strids�tg�rder redan har p�b�rjats, f�r institutet �ven
utan samtycke fr�n parterna utse en eller flera medlare f�r att medla i tvisten.

Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta stycket f�r inte �verklagas.
Parter som �r ense om att de �r bundna av ett avtal om f�rhandlingsord-

ning som inneh�ller tidsplaner f�r f�rhandlingar, tidsramar och regler f�r
tills�ttning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om
upps�gning av avtalet kan anm�la avtalet till Medlingsinstitutet f�r registre-
ring. N�r avtalet har registrerats, f�r under dess giltighetstid medlare inte ut-
ses utan samtycke fr�n parterna.

48 �

En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall f�rs�ka f� till

st�nd en �verenskommelse mellan parterna. Medlaren skall f�r det �ndam�-
let kalla parterna till f�rhandling eller vidta annan l�mplig �tg�rd. F�r att
fr�mja en god l�sning av tvisten, kan medlaren l�gga fram egna f�rslag till
�verenskommelse.

Medlaren skall ocks� verka f�r att en part uppskjuter eller inst�ller en

strids�tg�rd.

49 �

Om det fr�mjar en god l�sning av tvisten, f�r Medlingsinstitutet p�

medlarens beg�ran besluta att en part skall skjuta upp varslade strids�tg�rder
under en sammanh�ngande tid av h�gst 14 dagar f�r varje strids�tg�rd eller
utvidgning av en strids�tg�rd. Ett s�dant beslut f�r meddelas endast en g�ng
f�r varje medlingsuppdrag. Tidsfristen skall r�knas fr�n den dag d� �tg�rden
enligt varselmeddelandet skall p�b�rjas eller utvidgas. Beslutet skall om
m�jligt f�reg�s av samr�d med parterna.

Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta stycket f�r inte �verklagas.

50 �

En parts skyldighet enligt 18 � att vid f�rhandling h�lla skriftlig

handling tillg�nglig f�r motparten g�ller �ven i f�rh�llande till en medlare
som medverkar vid f�rhandlingen.

51 �

En medlare kan f�resl� parterna att l�ta en tvist avg�ras genom skilje-

f�rfarande.
Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljem�n.

Om strids�tg�rder har p�b�rjats, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna

att l�ta tvisten avg�ras genom skiljef�rfarande.

En medlare f�r inte �ta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om inte Med-

lingsinstitutet i s�rskilt fall medger det.

SFS 2000:163

52 �

Om en part har kallats till en �verl�ggning enligt 47 � f�rsta stycket

och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet f�rel�gga parten vid vite att
komma till en �verl�ggning.

Om en part, som enligt 10 � �r f�rhandlingsskyldig, har kallats till en f�r-

handling inf�r medlare men inte infinner sig eller om parten p� annat s�tt un-
derl�ter att fullg�ra sina skyldigheter enligt 15 � f�rsta stycket, kan Med-
lingsinstitutet p� beg�ran av medlaren f�rel�gga parten vid vite att fullg�ra
sin f�rhandlingsskyldighet.

Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta och andra styckena f�r inte �ver-

klagas.

Talan om utd�mande av vite f�rs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomsto-

len. I m�l om utd�mande av vite f�r Arbetsdomstolen bed�ma �ven vitets
l�mplighet.

53 �

Om en part underl�ter att fullg�ra sin skyldighet enligt 47 � tredje

stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet f�re-
l�gga parten vid vite att ge in kopian.

Medlingsinstitutets beslut enligt f�rsta stycket f�r inte �verklagas.
Talan om utd�mande av vite f�rs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomsto-

len. I m�l om utd�mande av vite f�r Arbetsdomstolen bed�ma �ven vitets
l�mplighet.

Varselavgift

62 a �

Den som underl�ter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 � skall

�l�ggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall best�mmas
till l�gst 30 000 kr och h�gst 100 000 kr. Om det finns s�rskilda sk�l kan
varselavgiften best�mmas till ett l�gre belopp eller helt falla bort.

Den som vidtar en strids�tg�rd i strid mot Medlingsinstitutets beslut enligt

49 � att en varslad strids�tg�rd skall skjutas upp skall �l�ggas att betala en
f�rh�jd varselavgift om minst 300 000 kr och h�gst 1 000 000 kr till staten.
Om det finns s�rskilda sk�l kan varselavgiften best�mmas till ett l�gre be-
lopp eller helt falla bort.

Varselavgiften �l�ggs av tingsr�tt p� talan av Medlingsinstitutet. Talan

skall v�ckas inom ett �r fr�n den dag varsel skulle ha l�mnats eller, n�r det
g�ller f�rh�jd varselavgift enligt andra stycket, den dag d� strids�tg�rden
vidtogs. F�rsummas det f�r talan inte v�ckas.

63 �

I m�l, vari denna lag skall till�mpas, g�ller lagen (1974:371) om r�tt-

teg�ngen i arbetstvister.

I fr�ga om m�l enligt 62 a � till�mpas f�r r�tteg�ngen vad som �r f�reskri-

vet om tvistem�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten. �verklagande av
tingsr�ttens avg�rande sker till Arbetsdomstolen. I s�dant fall till�mpas la-
gen om r�tteg�ngen i arbetstvister med beaktande av f�rsta meningen i detta
stycke.

I fr�ga om m�l om utd�mande av vite enligt 52 � fj�rde stycket och 53 �

tredje stycket g�ller vad som i 8 � lagen (1985:206) om viten f�reskrivs om
allm�n domstols handl�ggning av m�l om vitets utd�mande.

Tidigare 53 � upph�vd genom 1980:238.

SFS 2000:163

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2000

Denna lag tr�der i kraft den 1 juni 2000.

P� regeringens v�gnar

MONA SAHLIN

Cathrine Lilja Hansson
(N�ringsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2000:163 Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se