SFS 2000:163 Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet / SFS 2000:163 Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
000163.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet;

utfärdad den 30 mars 2000.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om med-

bestämmande i arbetslivet

dels

att 52 § skall upphöra att gälla,

dels

att nuvarande 49 § skall betecknas 52 §,

dels

att 45�48, 50, 51, nya 52 och 63 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 47 a, 47 b, 49, 53 och

62 a §§, och närmast före 45 och 62 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Varsel

45 §

2

När en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorgani-

sation avser att vidta en stridsåtgärd eller att utvidga en pågående stridsåt-
gärd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju
arbetsdagar i förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag,
annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen
skall räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden skall
inledas.

Omfattar en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som inte

är medlemmar i berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom all-
mänt synliga anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

Varselskyldigheten gäller inte om det finns giltigt hinder mot att varsla.

Skyldighet att varsla finns inte i fråga om stridsåtgärd som avses i 41 §
tredje stycket.

Varsel enligt första och andra styckena skall innehålla uppgift om anled-

ningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.

46 §

För medling i arbetstvister mellan å ena sidan arbetsgivare eller ar-

betsgivarorganisation och å andra sidan arbetstagare eller arbetstagarorgani-
sation finns Medlingsinstitutet. Institutet skall verka för en väl fungerande
lönebildning.

47 §

3

Medlingsinstitutet skall genom överläggningar med parter eller på

annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar.

1

Prop. 1999/2000:32, bet. 1999/2000:AU5, rskr. 1999/2000:149.

2

Senaste lydelse 1993:1498.

3

Senaste lydelse 1991:306.

SFS 2000:163

Utkom från trycket
den 18 april 2000

background image

2

SFS 2000:163

Institutet skall också ge råd och upplysningar till parterna på arbetsmark-

naden om förhandlingar och kollektivavtal.

En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvill-

kor skall på begäran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet.

47 a §

Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan

Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare.

47 b §

Om Medlingsinstitutet bedömer att det i en tvist finns risk för

stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får institutet även
utan samtycke från parterna utse en eller flera medlare för att medla i tvisten.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.
Parter som är ense om att de är bundna av ett avtal om förhandlingsord-

ning som innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för
tillsättning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om
uppsägning av avtalet kan anmäla avtalet till Medlingsinstitutet för registre-
ring. När avtalet har registrerats, får under dess giltighetstid medlare inte ut-
ses utan samtycke från parterna.

48 §

En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall försöka få till

stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren skall för det ändamå-
let kalla parterna till förhandling eller vidta annan lämplig åtgärd. För att
främja en god lösning av tvisten, kan medlaren lägga fram egna förslag till
överenskommelse.

Medlaren skall också verka för att en part uppskjuter eller inställer en

stridsåtgärd.

49 §

Om det främjar en god lösning av tvisten, får Medlingsinstitutet på

medlarens begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder
under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller
utvidgning av en stridsåtgärd. Ett sådant beslut får meddelas endast en gång
för varje medlingsuppdrag. Tidsfristen skall räknas från den dag då åtgärden
enligt varselmeddelandet skall påbörjas eller utvidgas. Beslutet skall om
möjligt föregås av samråd med parterna.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

50 §

En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig

handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till en medlare
som medverkar vid förhandlingen.

51 §

En medlare kan föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skilje-

förfarande.
Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljemän.

Om stridsåtgärder har påbörjats, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna

att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.

En medlare får inte åta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om inte Med-

lingsinstitutet i särskilt fall medger det.

background image

3

SFS 2000:163

52 §

Om en part har kallats till en överläggning enligt 47 § första stycket

och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att
komma till en överläggning.

Om en part, som enligt 10 § är förhandlingsskyldig, har kallats till en för-

handling inför medlare men inte infinner sig eller om parten på annat sätt un-
derlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 15 § första stycket, kan Med-
lingsinstitutet på begäran av medlaren förelägga parten vid vite att fullgöra
sin förhandlingsskyldighet.

Medlingsinstitutets beslut enligt första och andra styckena får inte över-

klagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomsto-

len. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets
lämplighet.

53 §

4

Om en part underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje

stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet före-
lägga parten vid vite att ge in kopian.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.
Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomsto-

len. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets
lämplighet.

Varselavgift

62 a §

Den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 § skall

åläggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall bestämmas
till lägst 30 000 kr och högst 100 000 kr. Om det finns särskilda skäl kan
varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot Medlingsinstitutets beslut enligt

49 § att en varslad stridsåtgärd skall skjutas upp skall åläggas att betala en
förhöjd varselavgift om minst 300 000 kr och högst 1 000 000 kr till staten.
Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre be-
lopp eller helt falla bort.

Varselavgiften åläggs av tingsrätt på talan av Medlingsinstitutet. Talan

skall väckas inom ett år från den dag varsel skulle ha lämnats eller, när det
gäller förhöjd varselavgift enligt andra stycket, den dag då stridsåtgärden
vidtogs. Försummas det får talan inte väckas.

63 §

I mål, vari denna lag skall tillämpas, gäller lagen (1974:371) om rätt-

tegången i arbetstvister.

I fråga om mål enligt 62 a § tillämpas för rättegången vad som är föreskri-

vet om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. �verklagande av
tingsrättens avgörande sker till Arbetsdomstolen. I sådant fall tillämpas la-
gen om rättegången i arbetstvister med beaktande av första meningen i detta
stycke.

I fråga om mål om utdömande av vite enligt 52 § fjärde stycket och 53 §

tredje stycket gäller vad som i 8 § lagen (1985:206) om viten föreskrivs om
allmän domstols handläggning av mål om vitets utdömande.

4

Tidigare 53 § upphävd genom 1980:238.

background image

4

SFS 2000:163

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2000

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2000.

På regeringens vägnar

MONA SAHLIN

Cathrine Lilja Hansson
(Näringsdepartementet)

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt