SFS 1971:199

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1982:80) om anställningsskydd / SFS 1971:199

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">    </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1971:199 om anst�liningsskydd f�r vissa arbetstagare; utkom M n tr ycket po. j A " " den 10 juni 1971 given Sofiero den 4 jum 1971. V i GUSTAF AbOLF, med Guds tl�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra Vet�fligt: att Vi, med riks- dagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer. 1 � Arbetstagare, som varit anst�lld hos arbetsgivaren i minst 24 m�na� der under de tre senaste �ren, �ger �thjuta eri upps�gningstid av 1. minst tv� m�nader, om han fyllt 45 �r, 2. minst fyra m�nader, om han fyllt 50 �r, 3. minst sex m�nader, om han fyllt 55 �r. F�rsta stycket g�ller icke arbetstagare, vars anst�llning begr�nsats till viss tid eller visst arbete, om denna begr�nsning f�ranledes av arbets� uppgifternas s�rskilda beskaffenhet eller st�r i �verensst�mmelse med praxis inom branschen. F�rsta stycket �ger ej heller till�mpning n�r arbetstagare upps�ges fr�n tillf�llig anst�llning och efter upps�gningen f�r �terg� till tidigare anst�llning hos samme arbetsgivare. Vid till�mpning av f�rsta stycket medr�knas anst�llningstid hos f�re� tag inom koncern som arbetsgivaren tillh�r. Har f�retag �verl�tits, med� r�knas anst�llningstid hos f�rutvarande �gare av f�retaget eller hos f�re� tag i koncern som f�rutvarande �gare tillh�rde. 2 � Best�mmelserna i 1 � g�ller ej i fr�ga om arbetstagare som 1. �r medlem av arbetsgivarens familj, 2. avl�nas uteslutande genom andel i vinst, 3. har f�retagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning, 4. omfattas av sj�manslagen (1952: 530) eller lagen (1970: 943) om arbetstid m, m. i husligt arbete. 3 � �sidos�tter arbetstagaren i v�sentlig m�n sina skyldigheter mot ar� betsgivaren, f�r denne s�ga upp anst�llningsavtalet utan att iakttaga upp- 1 Prop. 1971: 107, InU 18, rs kr 221. 251 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:199 s�gningstid enligt 1 �. Detta g�ller dock ej, om upps�gningen grundas enbart p� f�rh�llande som arbetsgivaren k�nt till mer �n en m�nad f�re upps�gningen. 4 � Arbetstagare, som har r�tt till upps�gningstid enligt 1 �, �r ber�t� tigad till l�n under upps�gningstiden �ven om arbetsgivaren ej kan er� bjuda honom arbete. Jtiar arb etstagaren utan f�reg�ende upps�gning varit permitterad mer �n fjorton dagar i f�ljd eller sammanlagt mer �n trettio dagar under samma kalender�r, �r han ber�ttigad till l�n f�r �verskjutande permitte- ringstid. Vad nu sagts g�ller dock ej, om permitteringen �r en f�ljd av att arbetet �r s�songbetonat eller eljest till sin natur icke sammanh�ng� ande. 5 � �r arbetstagare enligt 4 � ber�ttigad till l�n f�r tid d� arbetsgiva� ren ej kan erbjuda honom arbete, f�r l�nen f�r s�dan tid ej understiga det belopp som skulle ha utg�tt om han i st�llet haft semester och varit ber�ttigad till semesterl�n enligt lagen (1963: 114) om semester. F�r arbetstagare, som avses i 12 � andra stycket lagen (1963: 114) om semester, skall vid ber�kning av l�nens storlek det kalender�r som n�r� mast f�reg�tt upps�gningen eller permitteringen anses som kvalifika� tions�r och det f�r varje dag utg�ende beloppet utg�ra fyra tiondels procent av arbetsinkomsten hos arbetsgivaren under kvalifikations�ret. Om arbetstagaren icke varit anst�lld hos arbetsgivaren under hela kvali� fikations�ret, skall f�r varje dag, som arbetstagaren till f�ljd d�rav icke deltagit i arbetet, arbetsinkomsten �kas med ett belopp motsvarande arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst hos arbetsgivaren under kva� lifikations�ret. Fr�n l�n enligt f�rsta eller andra stycket f�r arbetsgivaren avr�kna inkomst som arbetstagaren under den tid l�nen avser f�rv�rvat eller uppenbarligen borde ha kunnat f�rv�rva i annan anst�llning, genom uppdrag eller genom egen f�rv�rvsverksamhet. Arbetsgivaren f�r ocks� avr�kna utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskung�relsen (1966: 368) och �lderspension enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring, i den m�n f�rm�nen avser samma tid som l�nen och arbetstagaren blivit be� r�ttigad till f�rm�nen efter upps�gningen eller permitteringen. 6 � Blir arbetstagare, som har r�tt till upps�gningstid enligt 1 �, skild fr�n anst�llningen p� grund av arbetsbrist, �ger han under sex m�na� der d�refter f�retr�desr�tt till ny anst�llning hos samme arbetsgivare i den verksamhet d�r han tidigare sysselsatts, under f�ruts�ttning att han kan antagas ha tillr�ckliga kvalifikationer f�r det nya arbetet. Har flera arbetstagare s�dan r�tt, �ger den f�retr�de som varit anst�lld l�ngst tid hos arbetsgivaren. Arbetstagare, som har �teranst�llts p� grund av f�rsta stycket, �tnju� ter omedelbart anst�llningsslcydd enligt denna lag. Arbetstagare, som har �lderspension enligt lagen (1962: 381) om all� m�n f�rs�kring, har ej f�retr�desr�tt till ny anst�llning enligt denna paragraf. Paragrafen g�ller ej heller anst�llning som tj�nsteman hos 252 staten eller anst�llning p� vilken kommunaltj�nstemannalagen (1965: � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 275) �r till�mplig och f�r vilken avl�ningsf�rm�nerna fastst�lles under SFS 1971:199 medverkan av Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer. 7 � Arbetstagares f�rm�ner enligt denna lag f�r ej inskr�nkas genom avtal. Sker det, �r avtalet ogiltigt i den delen. 8 � Arbetsgivare, som ej iakttager vad som f�reskrives i denna lag, skall ers�tta arbetstagaren uppkommen skada. Vid bed�mande om och i vad m�n skada uppst�tt skall h�nsyn tagas �ven till omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse. Om det med h�nsyn till skadans storlek eller andra omst�ndigheter �r sk�ligt, f�r skadest�ndets belopp neds�ttas. Fullst�ndig befrielse fr�n skadest�ndsskyldigbet kan ocks� �ga rum. 9 � Arbetstagare, som vill fordra skadest�nd enligt denna lag, skall im- derr�tta arbetsgivaren om sitt anspr�k inom fyra m�nader efter det att skadan intr�ffade samt anb�ngigg�ra sin talan senast tv� �r efter skadans uppkomst. Grundas anspr�ket p� 6 � r�knas tiden fr�n den dag d� annan tilltr�tt den anst�llning, till vilken arbetstagaren g�r g�llande f�re� tr�desr�tt. Iakttager arbetstagare ej vad som f�reskrives i f�rsta stycket �r talan f�rlorad. 10 � M�l om till�mpning av denna lag pr�vas av arbetsdomstolen, om anst�llningsavtalet regleras av kollektivavtal, och i annat fall av allm�n domstol. S�dant m�l f�r dock genom avtal b�nskjutas till avg�rande av skiljem�n. I fr�ga om talans v�ckande och utf�rande bos arbetsdomstolen g�ller 13 � lagen (1928: 254) om arbetsdomstol �ven om m�let ej �r s�dant som avses i den lagen. Denna lag tr�der i kraft dagen efter den, d� lagen enligt d�r� medde� lad uppgift utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. Det alla som vederb�r hava sig b�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen band underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Sofiero den 4 juni 1971. GUSTAF ADOLF BERTIL L�FBERG (L. S.) (Inrikesdepartementet) 253 � </div> </div>

Lag

SFS 1971:199

om anst�liningsskydd f�r vissa arbetstagare;

utkom M n tr ycket

po.

A "

den 10 juni 1971

given Sofiero den 4 jum 1971.

V i GUSTAF AbOLF, med Guds tl�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra Vet�fligt: att Vi, med riks-

dagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer.

1 � Arbetstagare, som varit anst�lld hos arbetsgivaren i minst 24 m�na�

der under de tre senaste �ren, �ger �thjuta eri upps�gningstid av

1. minst tv� m�nader, om han fyllt 45 �r,
2. minst fyra m�nader, om han fyllt 50 �r,

3. minst sex m�nader, om han fyllt 55 �r.
F�rsta stycket g�ller icke arbetstagare, vars anst�llning begr�nsats till

viss tid eller visst arbete, om denna begr�nsning f�ranledes av arbets�

uppgifternas s�rskilda beskaffenhet eller st�r i �verensst�mmelse med

praxis inom branschen. F�rsta stycket �ger ej heller till�mpning n�r
arbetstagare upps�ges fr�n tillf�llig anst�llning och efter upps�gningen

f�r �terg� till tidigare anst�llning hos samme arbetsgivare.

Vid till�mpning av f�rsta stycket medr�knas anst�llningstid hos f�re�

tag inom koncern som arbetsgivaren tillh�r. Har f�retag �verl�tits, med�

r�knas anst�llningstid hos f�rutvarande �gare av f�retaget eller hos f�re�

tag i koncern som f�rutvarande �gare tillh�rde.

2 � Best�mmelserna i 1 � g�ller ej i fr�ga om arbetstagare som

1. �r medlem av arbetsgivarens familj,

2. avl�nas uteslutande genom andel i vinst,
3. har f�retagsledande eller d�rmed j�mf�rlig st�llning,
4. omfattas av sj�manslagen (1952: 530) eller lagen (1970: 943) om

arbetstid m, m. i husligt arbete.

3 � �sidos�tter arbetstagaren i v�sentlig m�n sina skyldigheter mot ar�

betsgivaren, f�r denne s�ga upp anst�llningsavtalet utan att iakttaga upp-

1 Prop. 1971: 107, InU 18, rs kr 221.

251

�

SFS 1971:199

s�gningstid enligt 1 �. Detta g�ller dock ej, om upps�gningen grundas
enbart p� f�rh�llande som arbetsgivaren k�nt till mer �n en m�nad

f�re upps�gningen.

4 � Arbetstagare, som har r�tt till upps�gningstid enligt 1 �, �r ber�t�

tigad till l�n under upps�gningstiden �ven om arbetsgivaren ej kan er�
bjuda honom arbete.

Jtiar arb etstagaren utan f�reg�ende upps�gning varit permitterad mer

�n fjorton dagar i f�ljd eller sammanlagt mer �n trettio dagar under
samma kalender�r, �r han ber�ttigad till l�n f�r �verskjutande permitte-

ringstid. Vad nu sagts g�ller dock ej, om permitteringen �r en f�ljd av

att arbetet �r s�songbetonat eller eljest till sin natur icke sammanh�ng�
ande.

5 � �r arbetstagare enligt 4 � ber�ttigad till l�n f�r tid d� arbetsgiva�

ren ej kan erbjuda honom arbete, f�r l�nen f�r s�dan tid ej understiga

det belopp som skulle ha utg�tt om han i st�llet haft semester och varit
ber�ttigad till semesterl�n enligt lagen (1963: 114) om semester.

F�r arbetstagare, som avses i 12 � andra stycket lagen (1963: 114) om

semester, skall vid ber�kning av l�nens storlek det kalender�r som n�r�
mast f�reg�tt upps�gningen eller permitteringen anses som kvalifika�
tions�r och det f�r varje dag utg�ende beloppet utg�ra fyra tiondels
procent av arbetsinkomsten hos arbetsgivaren under kvalifikations�ret.

Om arbetstagaren icke varit anst�lld hos arbetsgivaren under hela kvali�

fikations�ret, skall f�r varje dag, som arbetstagaren till f�ljd d�rav icke

deltagit i arbetet, arbetsinkomsten �kas med ett belopp motsvarande

arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst hos arbetsgivaren under kva�
lifikations�ret.

Fr�n l�n enligt f�rsta eller andra stycket f�r arbetsgivaren avr�kna

inkomst som arbetstagaren under den tid l�nen avser f�rv�rvat eller
uppenbarligen borde ha kunnat f�rv�rva i annan anst�llning, genom
uppdrag eller genom egen f�rv�rvsverksamhet. Arbetsgivaren f�r ocks�

avr�kna utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskung�relsen (1966: 368)
och �lderspension enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring, i den
m�n f�rm�nen avser samma tid som l�nen och arbetstagaren blivit be�
r�ttigad till f�rm�nen efter upps�gningen eller permitteringen.

6 � Blir arbetstagare, som har r�tt till upps�gningstid enligt 1 �, skild
fr�n anst�llningen p� grund av arbetsbrist, �ger han under sex m�na�
der d�refter f�retr�desr�tt till ny anst�llning hos samme arbetsgivare i
den verksamhet d�r han tidigare sysselsatts, under f�ruts�ttning att han
kan antagas ha tillr�ckliga kvalifikationer f�r det nya arbetet. Har flera

arbetstagare s�dan r�tt, �ger den f�retr�de som varit anst�lld l�ngst tid
hos arbetsgivaren.

Arbetstagare, som har �teranst�llts p� grund av f�rsta stycket, �tnju�

ter omedelbart anst�llningsslcydd enligt denna lag.

Arbetstagare, som har �lderspension enligt lagen (1962: 381) om all�

m�n f�rs�kring, har ej f�retr�desr�tt till ny anst�llning enligt denna

paragraf. Paragrafen g�ller ej heller anst�llning som tj�nsteman hos

252

staten eller anst�llning p� vilken kommunaltj�nstemannalagen (1965:

�

275) �r till�mplig och f�r vilken avl�ningsf�rm�nerna fastst�lles under

SFS 1971:199

medverkan av Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer.

7 � Arbetstagares f�rm�ner enligt denna lag f�r ej inskr�nkas genom

avtal. Sker det, �r avtalet ogiltigt i den delen.

8 � Arbetsgivare, som ej iakttager vad som f�reskrives i denna lag,

skall ers�tta arbetstagaren uppkommen skada.

Vid bed�mande om och i vad m�n skada uppst�tt skall h�nsyn tagas

�ven till omst�ndigheter av annan �n rent ekonomisk betydelse.

Om det med h�nsyn till skadans storlek eller andra omst�ndigheter

�r sk�ligt, f�r skadest�ndets belopp neds�ttas. Fullst�ndig befrielse fr�n

skadest�ndsskyldigbet kan ocks� �ga rum.

9 � Arbetstagare, som vill fordra skadest�nd enligt denna lag, skall im-

derr�tta arbetsgivaren om sitt anspr�k inom fyra m�nader efter det att

skadan intr�ffade samt anb�ngigg�ra sin talan senast tv� �r efter skadans

uppkomst. Grundas anspr�ket p� 6 � r�knas tiden fr�n den dag d�

annan tilltr�tt den anst�llning, till vilken arbetstagaren g�r g�llande f�re�

tr�desr�tt.

Iakttager arbetstagare ej vad som f�reskrives i f�rsta stycket �r talan

f�rlorad.

10 � M�l om till�mpning av denna lag pr�vas av arbetsdomstolen, om

anst�llningsavtalet regleras av kollektivavtal, och i annat fall av allm�n

domstol. S�dant m�l f�r dock genom avtal b�nskjutas till avg�rande av
skiljem�n.

I fr�ga om talans v�ckande och utf�rande bos arbetsdomstolen g�ller

13 � lagen (1928: 254) om arbetsdomstol �ven om m�let ej �r s�dant
som avses i den lagen.

Denna lag tr�der i kraft dagen efter den, d� lagen enligt d�r� medde�

lad uppgift utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

Det alla som vederb�r hava sig b�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen band underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Sofiero den 4 juni 1971.

GUSTAF ADOLF

BERTIL L�FBERG

(L. S.)

(Inrikesdepartementet)

253

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:199

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se