SFS 2022:1292 Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
1 2 3 4 5 6
7 8 9 0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
0
Svensk f�rfattningssamling
Lag
om �ndring i lagen (1988:1465) om ledighet f�r
n�rst�endev�rd
Utf�rdad den 30 juni 2022
Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om lagen (1988:1465) om ledig-
het f�r n�rst�endev�rd3
dels att rubrikerna n�rmast f�re 4, 13 och 1720 �� ska utg�,
dels att nuvarande 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 och 27 �� ska betecknas 3, 2,
4, 5, 9, 10, 13 och 14 ��,
dels att 1 � och de nya 24, 9, 10, 13 och 14 �� ska ha f�ljande lydelse,
dels att det ska inf�ras sju nya paragrafer, 68, 11, 12, 15 och 16 ��, och
n�rmast f�re 3, 6, 9 och 1316 �� nya rubriker av f�ljande lydelse.
1 �4 Denna lag inneh�ller best�mmelser om r�tt till ledighet f�r en arbets-
tagare i samband med att han eller hon v�rdar en n�rst�ende sv�rt sjuk person.
Lagen inneh�ller ocks� best�mmelser om vad som g�ller i vissa fall n�r
en arbetstagare beg�r flexibla arbetsformer av omsorgssk�l.
2 � Avtal �r ogiltiga i den m�n de upph�ver eller inskr�nker en arbets-
tagares r�ttigheter enligt denna lag.
R�tt till ledighet
3 �5 En arbetstagare har r�tt till hel ledighet fr�n sitt arbete under tid d�
han eller hon f�r hel n�rst�endepenning enligt 47 kap. socialf�rs�krings-
balken och till f�rkortning av arbetstiden till en fj�rdedel, till h�lften eller
till tre fj�rdedelar under tid d� han eller hon f�r tre fj�rdedels, halv eller en
fj�rdedels ers�ttning.
Under den tid d� en arbetstagare skulle ha haft r�tt till ers�ttning enligt
nyssn�mnda kapitel, om han eller hon inte omfattats av best�mmelserna i
37 kap. 3 � socialf�rs�kringsbalken, har arbetstagaren r�tt till ledighet.
4 � Om en arbetstagare vill utnyttja sin r�tt till ledighet ska han eller hon
s� snart som m�jligt underr�tta arbetsgivaren. I samband med underr�ttelsen
ska arbetstagaren om m�jligt ange hur l�nge ledigheten �r planerad att p�g�.
1 Prop. 2021/22:175, bet. 2021/22:AU14, rskr. 2021/22:427.
2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans
mellan arbete och privatliv f�r f�r�ldrar och anh�rigv�rdare och om upph�vande av r�dets
direktiv 2010/18/EU, i den ursprungliga lydelsen.
3 Senaste lydelse av lagens rubrik 2010:1241.
4 Senaste lydelse 2010:1241.
5 Senaste lydelse av tidigare 20 � 2017:1125.
SFS
2022:1292
Publicerad
den
6 juli 2022
2
SFS
2022:1292
Beg�ran om flexibla arbetsformer
6 �6 Med flexibla arbetsformer avses f�r�ndringar av arbetsm�nstret genom
t.ex. distansarbete och flexibel arbetstid.
7 �7 Om en arbetstagare som v�rdar en sv�rt sjuk person beg�r flexibla
arbetsformer av omsorgssk�l, ska arbetsgivaren besvara beg�ran inom sk�lig
tid. Om beg�ran avsl�s eller den beg�rda f�r�ndringen senarel�ggs, ska arbets-
givaren motivera beslutet. R�tten till svar g�ller om personen som v�rdas �r
en son, dotter, far, mor, make, maka eller registrerad partner till arbetstagaren
eller bor i samma hush�ll som arbetstagaren.
R�tten till svar g�ller endast om arbetstagaren har varit anst�lld hos arbets-
givaren i sammanlagt minst sex m�nader n�r beg�ran g�rs.
Om en beg�ran avser ledighet till�mpas i st�llet lagens best�mmelser om
ledighet.
8 �8 Om arbetsm�nstret f�r�ndras till f�ljd av en beg�ran enligt 7 � och
f�r�ndringen g�ller f�r en best�md tid, har arbetstagaren r�tt att �terg� till
det ursprungliga arbetsm�nstret n�r tiden l�per ut.
Om arbetstagaren p� grund av �ndrade omst�ndigheter beg�r att f� �terg�
till det ursprungliga arbetsm�nstret innan tiden har l�pt ut, ska arbetsgivaren
besvara beg�ran inom sk�lig tid.
F�rbud mot missgynnande behandling och repressalier
9 � En arbetstagare f�r inte s�gas upp eller avskedas enbart av det sk�let
att arbetstagaren beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet enligt denna
lag eller beg�r flexibla arbetsformer eller i �vrigt tar sina r�ttigheter enligt
7 och 8 �� i anspr�k.
Om en upps�gning eller ett avskedande �nd� sker enbart av det sk�let att
arbetstagaren beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet enligt denna lag,
ska upps�gningen eller avskedandet ogiltigf�rklaras om arbetstagaren beg�r
det.
10 � En arbetstagare som beg�r eller tar i anspr�k sin r�tt till ledighet enligt
denna lag eller beg�r flexibla arbetsformer eller i �vrigt tar sina r�ttigheter
enligt 7 och 8 �� i anspr�k �r inte skyldig att enbart av detta sk�l godta
1. n�gra andra minskade anst�llningsf�rm�ner eller f�rs�mrade arbets-
villkor �n s�dana som �r en n�dv�ndig f�ljd av ledigheten, eller
2. n�gon annan omplacering �n en s�dan som kan ske inom ramen f�r
anst�llningsavtalet och som �r en n�dv�ndig f�ljd av ledigheten.
En arbetstagare som �terv�nder fr�n ledighet enligt denna lag har r�tt att
�terg� till samma eller ett likv�rdigt arbete och har �ven r�tt att ta del av
eventuella f�rb�ttringar i arbetsf�rh�llandena.
11 �9 Om en arbetstagare g�r g�llande att han eller hon har blivit uppsagd
eller avskedad av sk�l som har samband med ledighet eller en beg�ran om
flexibla arbetsformer enligt denna lag, �r arbetsgivaren skyldig att p� arbets-
tagarens beg�ran uppge de omst�ndigheter som �beropas som grund f�r upp-
s�gningen eller avskedandet.
6 Tidigare 6 � upph�vd genom 2010:1241.
7 Tidigare 7 � upph�vd genom 2010:1241.
8 Tidigare 8 � upph�vd genom 2010:1241.
9 Tidigare 11 � upph�vd genom 2010:1241.
3
SFS
2022:1292
Uppgiften ska vara skriftlig om arbetstagaren beg�r det och g�r g�llande
ett samband med ledighet.
12 �10 En arbetsgivare f�r inte uts�tta en arbetstagare f�r repressalier p�
grund av att han eller hon har anm�lt eller p�talat att arbetsgivaren har handlat
i strid med lagens best�mmelser.
Skadest�nd
13 � En arbetsgivare som bryter mot denna lag ska betala arbetstagaren
skadest�nd f�r den f�rlust som uppkommer och f�r den kr�nkning som har
skett. Om det �r sk�ligt, kan skadest�ndet s�ttas ned eller helt falla bort.
R�tteg�ng
14 � M�l om till�mpning av denna lag handl�ggs enligt lagen (1974:371)
om r�tteg�ngen i arbetstvister.
Om talan f�rs med anledning av upps�gning eller avskedande ska 34 och
35 ��, 37 �, 38 � andra stycket andra meningen, 3942 �� och 43 � f�rsta
stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anst�llnings-
skydd g�lla i till�mpliga delar. I fr�ga om annan talan till�mpas 6466 och
68 �� lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet p� motsvarande
s�tt.
Bevisb�rda
15 �11 Om en arbetstagare visar omst�ndigheter som ger anledning att anta
att han eller hon har missgynnats genom att ha blivit uppsagd eller avskedad
av sk�l som har samband med ledighet f�r v�rd av n�rst�ende, �r det arbets-
givaren som ska visa att det inte har f�rekommit n�got s�dant missgynnande.
R�tt att f�ra talan
16 �12 I en tvist enligt 9 eller 10 � f�r Diskrimineringsombudsmannen f�ra
talan f�r en enskild arbetstagare. Talan f�rs vid Arbetsdomstolen. N�r en
arbetstagarorganisation har r�tt att f�ra talan f�r den enskilde enligt 4 kap.
5 � lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister, f�r dock ombudsmannen
f�ra talan bara om organisationen inte g�r det.
Talan som f�rs av Diskrimineringsombudsmannen behandlas som om
talan hade f�rts p� egna v�gnar av arbetstagaren. Best�mmelserna i lagen
om r�tteg�ngen i arbetstvister om den enskildes st�llning i r�tteg�ngen ska
till�mpas ocks� n�r ombudsmannen f�r talan.
Denna lag tr�der i kraft den 2 augusti 2022.
P� regeringens v�gnar
ANNA EKSTR�M
Catharina Nordlander
(Arbetsmarknadsdepartementet)
10 Tidigare 12 � upph�vd genom 2010:1241.
11 Tidigare 15 � upph�vd genom 2010:1241.
12 Tidigare 16 � upph�vd genom 2010:1241.
