SFS 1991:1047

911047.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1991:1047 Lag

Utkom från trycket

0111 sjuki�ll^

den 28 juni 199 1

utfärdad den 13 juni 1991.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid
sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).

Lagen inskränker inte den rätt till sjuklön som kan finnas enligt någon

annan lag.

2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag
upphävs eller inskränks är ogiltigt i den delen.

Utan hinder av första stycket får avvikelser göfas från 8 § andra stycket

och 9 § genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller
godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetsl ivet. Den närmare beräkningen
av sjuklönens storlek enligt 6 § får också bestämmas på det sättet: En
arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avta­
let även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagaror­

ganisationen, under förutsättning att de sysselsätts i arbete som avses med
avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.

Förutsättningar för rätt till sjuklön

3 § Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen
av anställningstiden. �r den avtalade anställningstiden kortare än en må­

nad inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt

anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag
då arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl m edräknas inte.

Om en arbetstagare anställs på nytt av samma arbetsgivare inom fjorton

kalenderdagar från det att den föregående anställningen upphörde, skäll

denna oavsett avbrottet medräknas vid be räkning av kvalifikationstiden i

första stycket andra meningen.

1786

' f rop. 1990/91: i 81. SfU 18. rskr. 372.

¬

background image

4 § Sjuklön utges vid sjukdom som , sätter ned arbetsförmågan. Med

SFS 1991:1047

sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av

sjukdom för vilken utgetts sjuklön enligt denna lag eller sjukpenning enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskade­
försäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller motsva­

rande äldre lagstiftning och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdo­

men upphört.

Vid bedömande av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är

nedsatt skall särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdo men är
helt eller de lvis förhindrad att utföra sitt vanlig a eller därmed jämförligt

arbete,

5 § En arbetsgivare är inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren

1. ådragi t sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för

genom dom som har vunni t laga kr aft, eller

2. medve tet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilsele dande

uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till

sjuklön.

Sjuklönens storlek
6 § Sjuklönen utgör följande andel av den lön och andra anställningsför­

måner som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbets­

förmågan under sjuklöneperioden enligt 7 §, nämligen

1. 75 pro cent för de första tre dagarna med sjuklön i varje sjukperiod,

dock med undantag som anges i 15 §, och

2. 90 procent för tid därefter.
Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som

utges till arbetstagaren på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring, som

åtnjuts enligt grunder som fastställs i ko llektivavtal mellan arbetsmarkna­
dens huvudorganisationer, anses som sjukl ön från arbetsgivaren. Om ar­

betstagaren har mer än en anställning får varje arbetsgivare i skälig omfatt­
ning tillgodoräkna sig sådan ersättning som sjuklön.

Att sjuklönens storlek kan begränsas framgår av bestämmelserna i 8 §.

Sjuklöneperioden
7 § Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsför­

måga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton
kalenderdagarna i sjuk perioden. En sjuklöneperiod börjar inte om ar bets­
tagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjukl öneperiod

som börjat löpa bryts om anställningen upphör.

Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbrut en

följd lider av sjukdom som avses i 4 §.

Sjukanmälan m.m.
8 § Sjuklön skall inte avse mistade förmåner under tid innan ar betsgiva­

ren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen skall dock avse sådana
förmåner från och m ed den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetsta-

1787

¬

background image

SFS 1991:1047

garen varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter
det att hindret upphört.

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid

från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen for sjukanmälan

endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under

denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte
innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om
sjuklön utges for mistade förmåner under tid före anmälan skall den första

ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag.

Finns det ett beslut enligt 10§ är arbetsgivaren inte skyldig att utge

sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet.

9 § Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att

han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit
nedsatt på grund av sjukdomen. Försäkran behöver inte innehålla närmare
uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuk­
lönen innan arbetstagaren har lämnat försäkran.

10 § Den allmänna försäkringskassan skall, under förutsättning att det

finns särskilda skäl som talar för det, självmant eller på f ramställning av

arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom intyg av läkare eller tandlä­

kare styrka nedsättningen av arbetsförmågan

1. från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukan-

mälningsdagen i en pågåend e sjukperiod, eller

2. från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod.
Ett beslut enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än ett år.
Ett beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, om inte något annat

anges i beslutet eller bestäms av en domstol som prövar beslutet.

11 § Den allmänna försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuk­

löneperioden genom att

1. göra förfrågan hos arbetstagaren, hans arbetsgivare, läkare eller någon

annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter, och

2. besöka arbetstagaren.

Anmälnings- och uppgiftsskyldighet for arbetsgivare

12 § Arbetsgivaren skall till den allmänna försäkringskassan anmäla

sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om
sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång.
Anmälan skall göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt.

Arbetsgivaren skall vidare lämna uppgift om sjukdomsfall som har gett

arbetstagare hos honom rätt till sjuklön. En sådan uppgift skall lämnas
skriftligen till riksförsäkringsverket. Regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, riksförsäkringsverket får föreskriva att uppgifter i stället

skall lämnas till försäkringskassan samt att uppgifterna får lämnas med

hjälp av automatisk databehandling. Uppgift som avses i detta stycke skall

lämnas senast vid utgången av den kalendermånad som följer efter den

under vilken sjuklöneperioden löpte ut.

1788

.il

¬

background image

.-i;..''

Om anmälningsskyldighet vid inträf fad arbetsskada finns föreskrifter i

SFS 1991:1047

lagen (1976; 380) om arbetsskadeforsäkring. -

Särskilda bestämmelser i fråga om arbetstagare med omfattande

korttidsfrånvaro

13 § Den allmänna försäkringskassan kan, efter skrift lig ansökan av en

arbetstagare som är inskriven hos kassan, besluta att 15 och 16 §§ skall

tillämpas på arbetsta garen och dennes arbetsg ivare. Ett sådant beslut får

meddelas endast om arbetstagaren lider av sjukdom som kan antas medfö­
ra ett större antal sjukperioder med rätt till sjuklön under en tolvmåna-

dersperiod.

Ett beslut enligt första stycket avser arbetstagarens samtliga anställning­

ar och gäll er från och med den kalendermånad då arbetsgivaren delgavs

beslutet eller från och med den senare kalendermånad som anges i det. Om

arbetstagaren har flera an ställningar skall vad som sä gs i för sta meningen
gälla hos varje arbetsgivare för sig. Beslutet gäller till och med den dag som

anges i beslut et. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt första stycket

andra meningen inte längre är uppfyllt. Om beslutet upphävs skall försäk­

ringskassan på lä mpligt sätt underrätta arbetsgivaren om detta.

14 § En arbetstagar e som har gjort ansökan enligt 13 § är skyldig att

genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande
över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för ären­
dets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för

utlåtande över undersökningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i enlighet med vad reg ering­
en eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket föreskri­

ver.

15 § Om ett beslut enligt 13 § gäller för arbetsgivaren utgör arbetstaga­

rens sjuklön, med avvikelse från vad s om föreskrivs i 6 § första stycket 1,
90 procent av den lön och andra anställningsfö rmåner som arbetstagaren

gått miste om till f öljd av nedsättn ingen i arb etsförmågan under sjuklöne­

perioden enligt 7 §.

Föreskriften i 6 § andra styc ket skall tillämpas även i fråg a om sjuklö n

enligt denna para graf.

16 § En arbets givare hos vilk en ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till

ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäk­

ring för de kostnader för sjuklön som han har haft f �r arbetstagaren enligt

denna lag.

Utbetalning görs av den allmänna försäkringskassan efter skriftlig ansö­

kan av arbetgivaren.

Ersättning får inte lämnas for längre tid tillbaka än tolv månader före

ansökningsmånaden.

Försäkring mot kostnader for sjuklön

17 § En arb etsgivare vars samm anlagda lönekostnader under ett kalen­

derår inte beräknas öv erstiga 60 gån ger det för året gällan de basbeloppet

1789

¬

background image

,

⬢ li r-

r-

SFS 1991:1047

enligt 1 k ap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan försäkra sig
hos den allmänna försäkringskassan för kostnader för sjuklön enligt denna
lag. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från
avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och lagen (1982:423) om

allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt

på vissa förvärvsinkomster.

Regeringen föreskriver närmare villkor för försäkringen.

1790

Tystnadsplikt
18 § Den som i en arbe tsgivares personaladministrativa verksamhet ge­

nom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på

grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom
om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte
obehörigen röja vad han sålunda fått veta.

Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyl­

dighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekretess­

lagen (1980:100).

Ansvar

19 § En arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet enligt 12 § döms till

böter.

Om ansvar för den som bryter mot 18 § första stycket finns föreskrifter i

brottsbalken.

Ersättning från försäkringskassan vid tvist om sjuklön
20 § Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och
tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom

eller nedsättningens omfattning, kan den allmänna försäkringskassa hos

vilken a rbetstagaren är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han

hade uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring, efter skriftlig ansökan av arbetstagaren, besluta att ersättning
för tid som den om tvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäkring­

en enligt lagen om allmän försäkring.

21 § Ersättning enligt 20 § lämnas, om det finns sannolika skäl för att

arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen eller del därav och fordran
är obetald och förfallen till betalning. Ersättning lämnas inte för sjuklön-

som har förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmå­

naden.

22 § Ersättning enligt 20 § lämnas inte om staten svarar för arbetstaga­

rens fordran hos arbetsgivaren enligt lagen (197 0:741) om statlig lönega­
ranti vid k onkurs.

23 § Ersättning enligt 20 § lämnas med skäligt belopp, dock med högst

ett belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemtedel av 90 procent av

¬

background image

en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår ti ll sju och en halv gå nger

SFS 1991:1047

basbeloppet.

24 § I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder

försäkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.

Om arbetstagaren har mottagit ersättning enligt 20 § och därefter har

erhållit den omtvistade sjuklönen eller del därav, skall ersättningen i

motsvarande utsträckning återbetalas.

Försäkringskassans handläggning
25 § �renden enligt 10, 13, 14, 1 6 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och
27 § andra stycket prövas av den allmänna försäkringskassa hos vilken
arbetstagaren är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han hade

uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962; 381) om allmän försäkring.

�r arbetstagaren inte inskriven och skulle han inte heller under nämnda

förutsättning ha varit inskriven hos en försäkringskassa, skall ärendet

handläggas av den kassa inom vars område arbetsgivaren ä r registrerad
hos skattemyndighet för inbetalning och redovisning av arbetstagares

skatt. Om arbetsgivaren inte är registrerad enligt vad som nu sagts, prövas

frågan av den försäkringskassa inom vars område arbetsgivaren är bosatt. 1
övriga fall görs prövningen av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Behörig att ta emot anmälningar och uppg ifter från arbetsgivaren enligt

12 § och att handlägga ärenden om försäkring enli gt 17 § är den försäk­
ringskassa som avses i första stycket andra meningen. Om arbet sgivaren
inte är registrerad enligt vad som sägs där, tillämpas första stycket tredje

och fjärde meningarna.

Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa

att hand lägga ärenden enl igt 10, 13, 14 , 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra

stycket och 27 § andra stycket.

26 § I fråg a om försäkringskassa ns handläggning av ärenden enligt 10,

11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket
tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

18 kap. 2 § om riksför säkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om proviso riskt beslut,
20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,
20 kap. 8 och 9 §§ om uppg iftsskyldighet,
20 kap. 9 a § om undantag fr ån sekretess.

Bestämmelser om rättegången m. m.
27 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpning av denna
lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegå ngen i arbetstvister.

I tvist om rätt till sjuklön skall den allmänna försäkringskassan på

begäran av arbetsgiva re, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller dom­

stol yttra sig huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av
sjukdom eller om nedsättnin gcns omfattning.

1791

¬

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt