SFS 1997:1293 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

Du är här: Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet / SFS 1997:1293 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
SFS 1997_1293 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1997:1293

Utkom från trycket
den 30 december 1997

Lag
om rätt till ledighet för att bedriva
näringsverksamhet;

utfärdad den 18 december 1997.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § En arbetstagare har enligt denna lag rätt att vara ledig från sin anställ-

ning för att bedriva näringsverksamhet.

2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag in-
skränks är ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts

av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikelser från lagen i
fråga om

1. anmälan om ledighet (5 §),

2. tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (7 § andra

stycket), och

3. den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till

arbete (7 § tredje stycket).

Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra

stycket får även den närmare tillämpningen av bestämmelserna i 9 § om
skyddet för anställningsvillkoren bestämmas.

En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt andra eller

tredje stycket, får tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är med-
lem av den avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete som avses
med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.

1

Prop. 1997/98:27, bet. 1997/98:AU4, rskr. 1997/98:129.

2377

background image

2378

SFS 1997:1293

Rätten till ledighet

3 § En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst sex
månader för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet.
Arbetstagarens verksamhet får dock inte konkurrera med arbetsgivarens
verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för ar-
betsgivarens verksamhet.

En arbetstagare har rätt till ledighet endast under en period hos en och

samma arbetsgivare.

Kvalifikationstid

4 § Som villkor för en arbetstagares rätt till ledighet enligt 3 § gäller att ar-
betstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen
de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste
två åren.

Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen

(1982:80) om anställningsskydd.

Anmälan och beslut om ledighet

5 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla detta
till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början. I samband med
sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att
pågå.

6 § Arbetsgivaren skall senast en månad efter det att ledigheten anmäldes
meddela arbetstagaren sitt beslut om ledigheten.

�&tergång i arbete

7 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt ar-
bete i samma omfattning som före ledigheten.

Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall ar-

betstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

En arbetsgivare får skjuta upp arbetstagarens återgång högst en månad ef-

ter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.

Anställningsskydd

8 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att
arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.
Om en arbetstagare ändå sägs upp eller avskedas skall uppsägningen eller
avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

9 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt
denna lag är inte skyldig att enbart av detta skäl godta

1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbetsvill-

kor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller

2. någon annan omplacering än en sådan som kan genomföras inom ra-

men för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

background image

2379

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

ULRICA MESSING
(Arbetsmarknadsdepartementet)

Skadestånd

10 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala ersättning för

den skada som uppkommer.

Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning för den förlust

som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Rättegång

11 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av en uppsägning eller ett avskedande, tillämpas

34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 §
första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställ-
ningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

SFS 1997:1293

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölagen
Diskrimineringslagen
LAS
MBL
Semesterlagen
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt