SFS 1996:871 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring / SFS 1996:871 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

SFS 1996_871 Lag om ändring i lagen (1973_370) om arbetslöshetsförsäkring

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:653px;height:910px;"> <img width="653" height="910" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:871 Utkom fr�n trycket den 20 augusti 1996 Lag om �ndring i lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring; utf�rdad den 25 juli 1996. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om ar- betsl�shetsf�rs�kring2 dels att 31 � skall upph�ra att g�lla, dels att 6, 7, 8, 13, 14, 15, 20, 29 och 30 �� skall ha f�ljande lydelse. 6 �3 R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet f�religger, f�r f�rs�krad som efter senaste intr�det i arbetsl�shetskassan, 1. varit medlem i kassan under minst tolv m�nader, om han haft sin hu- vudsakliga f�rs�rjning genom avl�nat arbete f�r annans r�kning, eller un- der minst 24 m�nader, om han haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lv- st�ndig f�retagare (medlemsvillkor), 2. under en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re det att han eller hon anm�lt sig som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen, utf�rt f�rv�rvsarbete i minst nio m�nader (arbetsvillkor). Endast m�nad d� f�r- v�rvsarbete har utf�rts i minst �ttio timmar f�r h�r r�knas in. Med utf�rt f�rv�rvsarbete avses �ven tid d� den f�rs�krade haft semester eller annars varit ledig av n�gon annan anledning �n sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller barns f�delse med helt eller delvis bibeh�llen l�n. Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n f�rv�rvsarbete som 1. arbetsgivaren finansierat med st�d av 1 Prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307. 2 Lagen omtryckt 1991:1334. Senaste lydelse av 31 � 1995:708. 3 Senaste lydelse 1995:1636. 1366 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:871 - f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller - f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller som 2. bedrivits med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till arbetsl�- sa m. fl. som startar egen n�ringsverksamhet. Detta g�ller dock inte om den f�rs�krade d� arbetet p�b�rjas uppfyller arbetsvillkoret med annat f�rv�rvs- arbete �n som nyss sagts. F�religger s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer medge a) att medlemsvillkoret best�ms till tolv m�nader f�r f�rs�krad, som haft sin huvudsakliga f�ts�tjtiirig som sj�lvst�ndig f�retagare, b) att vid pr�vningen av arbetsvillkoret enligt f�rsta stycket �ven m�nad d� arbete inte utf�rts i minst 80 timmar f�r r�knas in. Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r icke r�knas mer �n en g�ng f�r upp- fyllande av arbetsvillkoret. 7 �4 Den som en g�ng har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt denna lag kan uppfylla det arbetsvillkor som kr�vs f�r en ny ers�ttningsperiod inom samma ers�ttningstid enligt 14 � f�rsta stycket genom att inom en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re ans�kan om ers�ttning i den nya ers�ttnings- perioden under minst sex m�nader - utf�ra f�rv�rvsarbete, -bedriva egen n�ringsverksamhet med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till arbetsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet, - delta i och, om inte s�rskilda sk�l hindrar det, fullf�lja arbetsmarknads- utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbildningsbi- drag l�mnas, eller - delta i och om inte s�rskilda sk�l hindrar det, fullf�lja utbildning av an- nat slag �n arbetsmarknadsutbildning med en studiefinansiering som mot- svarar arbetsl�shetsers�ttningen (nytt arbetsvillkor). H�r skall h�nsyn tas endast till m�nad d� f�rv�rvsarbete eller annan ovan n�mnd verksamhet utf�rts under minst 80 timmar. Med f�rv�rvsarbete likst�lls tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller tid med f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst tv� m�nader. 8 �5 Vid best�mmande av ramtid enligt 6 och 7 �� r�knas inte tid d� f�r- s�krad varit hindrad att arbeta p� grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r el- ler som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst fem m�nader, i den m�n s�dan tid inte enligt 7 � kvalificerar f�r en ny er- s�ttningsperiod, 3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de, 5. v�rd av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt tv� �r, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen 4 Senaste lydelse 1995:1636. 5 Senaste lydelse 1995:860. 1367 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:649px;height:907px;"> <img width="649" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:871 (1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av sistn�mnda lag. Detsamma g�ller tid d� f�rs�krad har f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller varit hindrad att arbeta p� grund av 1. tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, i den m�n s�dan tid inte enligt 7 � kvalifi- cerar f�r en ny ers�ttningsperiod. 13 �6 Dagpenning f�r inte l�mnas f�rr�n den f�rs�krade under en sam- manh�ngande tid av tolv m�nader varit arbetsl�s sex dagar (karensvillkor). I karenstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka dagpenning skulle ha l�m- nats, om karenstiden g�tt till �nda. Best�mmelserna om karenstid i denna paragraf skall inte till�mpas p� den som �r anvisad verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med f�- reskrifter som har meddelats av regeringen. 14 �7 Ers�ttning som grundar sig p� uppfyllandet av ett s�dant arbets- villkor som avses i 6 � l�mnas under l�ngst tre �r r�knat fr�n och med den f�rsta karensdagen i den f�rsta ers�ttningsperioden (ers�ttningstid). Denna tid f�rl�ngs om den f�rs�krade under ers�ttningstiden utf�rt s�dant f�r- v�rvsarbete som avses i 6 � eller genomg�tt utbildning som inte �r arbets- marknadsutbildning. Ers�ttningstiden f�r dock inte �verstiga fyra �r. Ers�ttning enligt f�rsta stycket l�mnas i perioder p� l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperioder). I ers�ttningsperioden inr�knas dagar d� den f�rs�kra- de deltagit i en arbetsmarknadspolitisk �tg�rd eller i en utbildning av annat slag �n arbetsmarknadsutbildning med en studiefinansiering som motsvarar arbetsl�shetsers�ttningen. I ers�ttningsperioden enligt andra stycket inr�knas i fall som avses i 10 � ers�ttningstid i den andra arbetsl�shetskassan. Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under vilken den f�rs�krade fyller 65 �r. 15 �8 Om arbetsl�shet upph�r innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda, har den f�rs�krade r�tt till ers�ttning under �terst�ende antal dagar av perio- den vid ny arbetsl�shet, �ven om han d� inte uppfyller arbets- och karens- villkoren, f�rutsatt att dessa ligger inom den maximala ers�ttningstiden. Vad som nu sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid av 12 m�na- der, i vilken inte r�knas in tid som avses i 8 �, har f�rflutit sedan hon eller han senast fick ers�ttning. Har ers�ttningsperioden g�tt till �nda men har den f�rs�krade under peri- oden p� nytt uppfyllt arbetsvillkoret enligt 7 �, l�mnas ers�ttning under ytterligare en ers�ttningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt upp- fyllas. En ny ers�ttningsperiod r�knas tidigast fr�n det att den f�reg�ende ers�ttningsperioden gick till �nda eller p� annat s�tt upph�rde. 6 Senaste lydelse 1994:1673. 7 Senaste lydelse 1994:1673. 8 Senaste lydelse 1994:1673. 1368 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:871 20 �9 Dagpenning l�mnas med 75 procent av den f�rs�krades dagsf�r- tj�nst, om inte annat f�ljer av 17 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta meningen. Dagpenning till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i form av folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�m- nas p� grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den f�rs�krades dagsf�rtj�nst, med den begr�nsning som f�ljer av 17 � f�rsta stycket. Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fr�ga om f�rs�krad med m�nadsl�n, en tjugotv�endel av den m�nadsinkomst, som den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen �tnj�t under ar- betstid som var normal f�r den f�rs�krade. Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden under de senaste tolv m�naderna f�re det att den arbetsl�se anm�lt sig som arbetss�- kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen. Vid best�mmande av denna ramtid r�knas inte tid d� den f�rs�krade varit hindrad att arbeta p� grund av styrkt sjukdom eller v�rd av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt tv� �r. Ompr�vning av fastst�lld dagsf�rtj�nst under en p�g�ende ers�tt- ningsperiod f�r ske vid ompr�vning av normalarbetstiden eller d� med- lemmen har haft ett avbrott under ers�ttningsperioden p� grund av arbete med h�gre inkomst �n tidigare. Avbrottet skall ha varit sammanh�ngande under minst sex m�nader och ha omfattat arbete som avses i 6 �. Saknas underlag f�r ber�kning av dagsf�rtj�nsten enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsf�rtj�nst r�knas den i orten vanliga arbetsf�r- tj�nsten per arbetsdag f�r arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsf�rm�ga som medlemmen. Utan hinder av best�mmelserna i f�rsta - tredje styckena f�r dagpenning till f�rs�krad som under ers�ttningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvudsak- ligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbildningsbidrag har utg�tt best�mmas till belopp som mot- svarar utbildningsbidraget. �tnjuter medlem med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning fr�n annan �n arbetsl�shetskassa, f�r dagpenning utges h�gst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt f�rsta - fj�rde styckena och ers�ttningen. 29 �10 F�rs�krad skall avst�ngas fr�n r�tt till ers�ttning under tid som an- ges i 30 �, om han 1. l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, 2. skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande, 3. avvisat erbjudet l�mpligt arbete eller utan att uttryckligen ha avvisat s�dant arbete �nd� genom sitt upptr�dande uppenbarligen v�llat att anst�ll- ning inte kommit till st�nd, eller 4. avvisat erbjudande om en arbetsmarknadspolitisk �tg�rd eller om en utbildning med en studiefinansiering som motsvarar arbetsl�shetsers�tt- ningen eller utan giltig anledning avbrutit en s�dan �tg�rd eller utbildning. 30 �11 �r det sannolikt att ett arbete, en arbetsmarknadspolitisk �tg�rd eller en utbildning som avses i 29 � skulle ha varat h�gst fem dagar eller 9 Senaste lydelse 1995:860. 10 Senaste lydelse 1995:1636. 11 Senaste lydelse 1995:1636. 1369 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:871 mer �n fem men h�gst tio dagar eller mer �n tio dagar, utg�r avst�ng- ningstiden tio, 20 respektive 45 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt punkten 1 samt 20, 40 respektive 60 ers�ttningsdagar vid avst�ngning en- ligt punkterna 2-4.1 avst�ngningstiden inr�knas endast dagar f�r vilka ka- renstid skulle ha tillgodor�knats eller dagpenning skulle ha l�mnats, om avst�ngningen inte hade skett, eller dagar under vilka den f�rs�krade har utf�rt f�rv�rvsarbete. Den totala avst�ngningstiden f�r dock inte �verstiga 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avst�ngning enligt punkten 1 samt inte �verstiga 56, 112, respektive 168 kalenderdagar vid avst�ngning enligt punkterna 2-4. Intr�ffar under avst�ngningstiden f�rh�llande som avses i 29 �, ber�knas ny avst�ngningstid i enlighet med best�mmelserna i f�rsta stycket, om inte den nya avst�ngningstiden ryms inom den l�pande avst�ngningstiden. �r det uppenbart att en f�rs�krad inte vill anta l�mpligt arbete, s�som d� den f�rs�krade vid upprepade tillf�llen antingen har avvisat erbjudet s�dant arbete eller l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den f�rs�krade vara avst�ngd till dess han eller hon utf�rt s�dant f�rv�rvsarbete som enligt 6 � f�rsta stycket f�r tillgodor�knas f�r uppfyllande av arbetsvillkoret under 80 dagar. Avst�ngningstiden r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges i 29 � intr�ffat. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1997. 2. F�r den som vid ikrafttr�dandet har en l�pande ers�ttningsperiod skall f�ljande g�lla. Ers�ttningstiden enligt 14 � skall anses ha b�rjat l�pa den 1 januari 1996 eller vid den senare tidpunkt d� ers�ttningsperioden p�b�rjats. Den l�pande ers�ttningsperiodens l�ngd best�ms enligt 14 � i dess �ldre lydelse. Ers�ttningsdagar i den l�pande ers�ttningsperioden som enligt de �ldre reglerna f�rbrukats f�re ikrafttr�dandet avr�knas fr�n ers�ttningstiden i den m�n de h�nf�r sig till tiden efter den 1 januari 1996. P� regeringens v�gnar INES UUSMANN G�sta Ihrfelt (Arbetsmarknadsdepartementet) 1370 </div> </div>

SFS 1996:871
Utkom fr�n trycket
den 20 augusti 1996

Lag
om �ndring i lagen (1973:370) om
arbetsl�shetsf�rs�kring;

utf�rdad den 25 juli 1996.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1973:370) om ar-

betsl�shetsf�rs�kring2

dels att 31 � skall upph�ra att g�lla,
dels att 6, 7, 8, 13, 14, 15, 20, 29 och 30 �� skall ha f�ljande lydelse.

6 �3 R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet f�religger, f�r f�rs�krad som efter
senaste intr�det i arbetsl�shetskassan,

1. varit medlem i kassan under minst tolv m�nader, om han haft sin hu-

vudsakliga f�rs�rjning genom avl�nat arbete f�r annans r�kning, eller un-
der minst 24 m�nader, om han haft sin huvudsakliga f�rs�rjning som sj�lv-
st�ndig f�retagare (medlemsvillkor),

2. under en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re det att han eller hon

anm�lt sig som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen, utf�rt
f�rv�rvsarbete i minst nio m�nader (arbetsvillkor). Endast m�nad d� f�r-
v�rvsarbete har utf�rts i minst �ttio timmar f�r h�r r�knas in. Med utf�rt
f�rv�rvsarbete avses �ven tid d� den f�rs�krade haft semester eller annars
varit ledig av n�gon annan anledning �n sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen
(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller barns f�delse med helt eller delvis
bibeh�llen l�n.

Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n f�rv�rvsarbete som

1. arbetsgivaren finansierat med st�d av

Prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307.

Lagen omtryckt 1991:1334.

Senaste lydelse av 31 � 1995:708.

Senaste lydelse 1995:1636.

1366

SFS 1996:871

- f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller
- f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller som

2. bedrivits med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till arbetsl�-

sa m. fl. som startar egen n�ringsverksamhet. Detta g�ller dock inte om den
f�rs�krade d� arbetet p�b�rjas uppfyller arbetsvillkoret med annat f�rv�rvs-
arbete �n som nyss sagts.

F�religger s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege-

ringen best�mmer medge

a) att medlemsvillkoret best�ms till tolv m�nader f�r f�rs�krad, som haft

sin huvudsakliga f�ts�tjtiirig som sj�lvst�ndig f�retagare,

b) att vid pr�vningen av arbetsvillkoret enligt f�rsta stycket �ven m�nad

d� arbete inte utf�rts i minst 80 timmar f�r r�knas in.

Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r icke r�knas mer �n en g�ng f�r upp-

fyllande av arbetsvillkoret.

7 �4 Den som en g�ng har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt denna lag
kan uppfylla det arbetsvillkor som kr�vs f�r en ny ers�ttningsperiod inom
samma ers�ttningstid enligt 14 � f�rsta stycket genom att inom en ramtid av
tolv m�nader omedelbart f�re ans�kan om ers�ttning i den nya ers�ttnings-
perioden under minst sex m�nader

- utf�ra f�rv�rvsarbete,
-bedriva egen n�ringsverksamhet med st�d av f�rordningen (1984:523)

om bidrag till arbetsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet,

- delta i och, om inte s�rskilda sk�l hindrar det, fullf�lja arbetsmarknads-

utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbildningsbi-
drag l�mnas, eller

- delta i och om inte s�rskilda sk�l hindrar det, fullf�lja utbildning av an-

nat slag �n arbetsmarknadsutbildning med en studiefinansiering som mot-
svarar arbetsl�shetsers�ttningen (nytt arbetsvillkor).

H�r skall h�nsyn tas endast till m�nad d� f�rv�rvsarbete eller annan ovan

n�mnd verksamhet utf�rts under minst 80 timmar.

Med f�rv�rvsarbete likst�lls tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om

totalf�rsvarsplikt eller tid med f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381)
om allm�n f�rs�kring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst tv� m�nader.

8 �5 Vid best�mmande av ramtid enligt 6 och 7 �� r�knas inte tid d� f�r-

s�krad varit hindrad att arbeta p� grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den f�rs�krade har avslutat efter fyllda 25 �r el-

ler som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst
fem m�nader, i den m�n s�dan tid inte enligt 7 � kvalificerar f�r en ny er-
s�ttningsperiod,

3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa

fall,

4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de,
5. v�rd av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt tv� �r,

6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

Senaste lydelse 1995:1636.

Senaste lydelse 1995:860.

1367

SFS 1996:871

(1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av sistn�mnda
lag.

Detsamma g�ller tid d� f�rs�krad har f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt

lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller varit hindrad att arbeta p�
grund av

1. tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt,

2. arbetsmarknadsutbildning,
3. yrkesinriktad rehabilitering, i den m�n s�dan tid inte enligt 7 � kvalifi-

cerar f�r en ny ers�ttningsperiod.

13 �6 Dagpenning f�r inte l�mnas f�rr�n den f�rs�krade under en sam-
manh�ngande tid av tolv m�nader varit arbetsl�s sex dagar (karensvillkor).

I karenstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka dagpenning skulle ha l�m-
nats, om karenstiden g�tt till �nda.

Best�mmelserna om karenstid i denna paragraf skall inte till�mpas p�

den som �r anvisad verksamhet f�r arbetslivsutveckling i enlighet med f�-
reskrifter som har meddelats av regeringen.

14 �7 Ers�ttning som grundar sig p� uppfyllandet av ett s�dant arbets-

villkor som avses i 6 � l�mnas under l�ngst tre �r r�knat fr�n och med den
f�rsta karensdagen i den f�rsta ers�ttningsperioden (ers�ttningstid). Denna
tid f�rl�ngs om den f�rs�krade under ers�ttningstiden utf�rt s�dant f�r-
v�rvsarbete som avses i 6 � eller genomg�tt utbildning som inte �r arbets-
marknadsutbildning. Ers�ttningstiden f�r dock inte �verstiga fyra �r.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket l�mnas i perioder p� l�ngst 300 dagar

(ers�ttningsperioder). I ers�ttningsperioden inr�knas dagar d� den f�rs�kra-

de deltagit i en arbetsmarknadspolitisk �tg�rd eller i en utbildning av annat
slag �n arbetsmarknadsutbildning med en studiefinansiering som motsvarar
arbetsl�shetsers�ttningen.

I ers�ttningsperioden enligt andra stycket inr�knas i fall som avses i 10 �

ers�ttningstid i den andra arbetsl�shetskassan.

Ers�ttningsr�tten upph�r vid utg�ngen av m�naden f�re den under vilken

den f�rs�krade fyller 65 �r.

15 �8 Om arbetsl�shet upph�r innan ers�ttningsperioden g�tt till �nda,

har den f�rs�krade r�tt till ers�ttning under �terst�ende antal dagar av perio-
den vid ny arbetsl�shet, �ven om han d� inte uppfyller arbets- och karens-
villkoren, f�rutsatt att dessa ligger inom den maximala ers�ttningstiden.
Vad som nu sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid av 12 m�na-
der, i vilken inte r�knas in tid som avses i 8 �, har f�rflutit sedan hon eller
han senast fick ers�ttning.

Har ers�ttningsperioden g�tt till �nda men har den f�rs�krade under peri-

oden p� nytt uppfyllt arbetsvillkoret enligt 7 �, l�mnas ers�ttning under
ytterligare en ers�ttningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt upp-
fyllas. En ny ers�ttningsperiod r�knas tidigast fr�n det att den f�reg�ende
ers�ttningsperioden gick till �nda eller p� annat s�tt upph�rde.

Senaste lydelse 1994:1673.

1368

SFS 1996:871

20 �9 Dagpenning l�mnas med 75 procent av den f�rs�krades dagsf�r-
tj�nst, om inte annat f�ljer av 17 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta
meningen. Dagpenning till en f�rs�krad som har tillerk�nts �lderspension i
form av folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�m-
nas p� grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den f�rs�krades
dagsf�rtj�nst, med den begr�nsning som f�ljer av 17 � f�rsta stycket.

Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fr�ga

om f�rs�krad med m�nadsl�n, en tjugotv�endel av den m�nadsinkomst,

som den f�rs�krade f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen �tnj�t under ar-
betstid som var normal f�r den f�rs�krade.

Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden under de

senaste tolv m�naderna f�re det att den arbetsl�se anm�lt sig som arbetss�-

kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen. Vid best�mmande av denna
ramtid r�knas inte tid d� den f�rs�krade varit hindrad att arbeta p� grund av
styrkt sjukdom eller v�rd av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt
tv� �r. Ompr�vning av fastst�lld dagsf�rtj�nst under en p�g�ende ers�tt-
ningsperiod f�r ske vid ompr�vning av normalarbetstiden eller d� med-
lemmen har haft ett avbrott under ers�ttningsperioden p� grund av arbete
med h�gre inkomst �n tidigare. Avbrottet skall ha varit sammanh�ngande
under minst sex m�nader och ha omfattat arbete som avses i 6 �.

Saknas underlag f�r ber�kning av dagsf�rtj�nsten enligt andra stycket,

skall som medlemmens dagsf�rtj�nst r�knas den i orten vanliga arbetsf�r-
tj�nsten per arbetsdag f�r arbetstagare inom samma yrke och med samma
arbetsf�rm�ga som medlemmen.

Utan hinder av best�mmelserna i f�rsta - tredje styckena f�r dagpenning

till f�rs�krad som under ers�ttningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvudsak-
ligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r
vilken statligt utbildningsbidrag har utg�tt best�mmas till belopp som mot-
svarar utbildningsbidraget.

�tnjuter medlem med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning

fr�n annan �n arbetsl�shetskassa, f�r dagpenning utges h�gst med belopp
som motsvarar skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt
f�rsta - fj�rde styckena och ers�ttningen.

29 �10 F�rs�krad skall avst�ngas fr�n r�tt till ers�ttning under tid som an-
ges i 30 �, om han

1. l�mnat sitt arbete utan giltig anledning,

2. skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande,
3. avvisat erbjudet l�mpligt arbete eller utan att uttryckligen ha avvisat

s�dant arbete �nd� genom sitt upptr�dande uppenbarligen v�llat att anst�ll-
ning inte kommit till st�nd, eller

4. avvisat erbjudande om en arbetsmarknadspolitisk �tg�rd eller om en

utbildning med en studiefinansiering som motsvarar arbetsl�shetsers�tt-
ningen eller utan giltig anledning avbrutit en s�dan �tg�rd eller utbildning.

30 �11 �r det sannolikt att ett arbete, en arbetsmarknadspolitisk �tg�rd
eller en utbildning som avses i 29 � skulle ha varat h�gst fem dagar eller

Senaste lydelse 1995:860.

Senaste lydelse 1995:1636.

1369

SFS 1996:871

mer �n fem men h�gst tio dagar eller mer �n tio dagar, utg�r avst�ng-
ningstiden tio, 20 respektive 45 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt
punkten 1 samt 20, 40 respektive 60 ers�ttningsdagar vid avst�ngning en-
ligt punkterna 2-4.1 avst�ngningstiden inr�knas endast dagar f�r vilka ka-
renstid skulle ha tillgodor�knats eller dagpenning skulle ha l�mnats, om
avst�ngningen inte hade skett, eller dagar under vilka den f�rs�krade har
utf�rt f�rv�rvsarbete. Den totala avst�ngningstiden f�r dock inte �verstiga
28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avst�ngning enligt punkten 1 samt

inte �verstiga 56, 112, respektive 168 kalenderdagar vid avst�ngning enligt
punkterna 2-4.

Intr�ffar under avst�ngningstiden f�rh�llande som avses i 29 �, ber�knas

ny avst�ngningstid i enlighet med best�mmelserna i f�rsta stycket, om inte
den nya avst�ngningstiden ryms inom den l�pande avst�ngningstiden.

�r det uppenbart att en f�rs�krad inte vill anta l�mpligt arbete, s�som d�

den f�rs�krade vid upprepade tillf�llen antingen har avvisat erbjudet s�dant
arbete eller l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den f�rs�krade
vara avst�ngd till dess han eller hon utf�rt s�dant f�rv�rvsarbete som enligt
6 � f�rsta stycket f�r tillgodor�knas f�r uppfyllande av arbetsvillkoret under
80 dagar.

Avst�ngningstiden r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges i

29 � intr�ffat.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1997.

2. F�r den som vid ikrafttr�dandet har en l�pande ers�ttningsperiod skall

f�ljande g�lla. Ers�ttningstiden enligt 14 � skall anses ha b�rjat l�pa den 1

januari 1996 eller vid den senare tidpunkt d� ers�ttningsperioden p�b�rjats.

Den l�pande ers�ttningsperiodens l�ngd best�ms enligt 14 � i dess �ldre

lydelse. Ers�ttningsdagar i den l�pande ers�ttningsperioden som enligt de
�ldre reglerna f�rbrukats f�re ikrafttr�dandet avr�knas fr�n ers�ttningstiden
i den m�n de h�nf�r sig till tiden efter den 1 januari 1996.

P� regeringens v�gnar

INES UUSMANN

G�sta Ihrfelt
(Arbetsmarknadsdepartementet)

1370

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1996:871 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se