SFS 1997:238 Lag om arbetslöshetsförsäkring

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring / SFS 1997:238 Lag om arbetslöshetsförsäkring

SFS 1997_238 Lag om arbetslöshetsförsäkring

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:238 Utkom fr�n trycket den 6 juni 1997 Lag om arbetsl�shetsf�rs�kring; utf�rdad den 29 maj 1997. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Vilka som omfattas av lagen 1 � Arbetsl�shetsf�rs�kringen omfattar b�de arbetstagare och f�retagare. Vissa s�rskilda best�mmelser som endast g�ller f�r f�retagare finns i 34- 37��. 2 � Vad som i denna lag s�gs om medlemmar i en arbetsl�shetskassa skall ocks� till�mpas p� dem som �r anslutna till den kompletterande arbetsl�s- hetskassan. 3 � R�tt till ers�ttning har endast personer som i Sverige uppfyller ers�tt- ningsvillkoren enligt denna lag, om inte n�got annat f�ljer av r�dets f�rord- ning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om till�mpningen av systemen f�r social trygghet n�r anst�llda, egenf�retagare eller deras familjemedlem- mar flyttar inom gemenskapen. Om regeringen har tr�ffat �verenskommelse med n�gon annan stat om andra villkor f�r r�tt att f� ers�ttning �n som f�reskrivs i denna lag, skall ar- betsl�shetskassan till�mpa dessa villkor. 3 a � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, s�- som f�rs�ksverksamhet under tiden den 1 juli 1997-den 31 december 1998, besluta att personer som redan f�r ers�ttning enligt denna lag skall kunna f� fortsatt ers�ttning enligt lagen utan att villkoren i 9 �, med undantag av tredje punkten, �r uppfyllda. Grundf�rs�kring och inkomstbortfallsf�rs�kring 4 � Arbetsl�shetsf�rs�kringen best�r av en grundf�rs�kring och en in- komstbortfallsf�rs�kring. 5 � Arbetsl�shetsf�rs�kringen handhas av arbetsl�shetskassor. Best�m- melser om arbetsl�shetskassor finns i lagen (1997:239) om arbetsl�shetskas- sor. Grundf�rs�kringen 6 � Ers�ttning enligt grundf�rs�kringen l�mnas till den som - inte �r medlem i en arbetsl�shetskassa, eller - �r medlem i en arbetsl�shetskassa men inte uppfyller de villkor som g�l- ler f�r r�tt till en inkomstrelaterad ers�ttning. Ers�ttningen l�mnas tidigast den 1 juli det �r den arbetsl�se fyller 20 �r. 400 1 Prop. 1996/97:107 och 150, bet. 1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236. </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 401 SFS 1997:238 Inkomstbortfallsf�rs�kringen 7 � Ers�ttning enligt inkomstbortfallsf�rs�kringen l�mnas till den som va- rit medlem i en arbetsl�shetskassa under minst tolv m�nader, under f�ruts�tt- ning att medlemmen efter det senaste intr�det i kassan uppfyllt arbetsvillko- ret enligt 12-14 �� (medlemsvillkor). 8 � Personer som omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa har varit medlemmar i en annan s�dan kassa f�r f�r uppfyllandet av medlemsvillkoret tillgodor�kna sig tid i den kassan. Allm�nna villkor f�r r�tt till ers�ttning 9 � R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet har s�kande som 1. �r arbetsf�ra och of�rhindrade att �ta sig arbete f�r en arbetsgivares r�k- ning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. �r beredda att anta erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken de inte anm�lt hinder som kan godtas av arbetsl�shetskassan, 3. �r anm�lda som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i den ordning som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer, och 4. inte kan f� l�mpligt arbete. 10 � Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte i f�ljande fall. 1. Ers�ttning l�mnas inte till personer som deltar i utbildning. 2. Ers�ttning l�mnas inte till personer som �r permitterade utan l�n. 3. Ers�ttning enligt grundf�rs�kringen l�mnas inte till personer som enligt 37 � f�rsta stycket 2 lagen (1997:239) om arbetsl�shetskassor har uteslutits fr�n medlemskap under en tid av ett �r fr�n uteslutningen. Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer, med avvikelse fr�n vad som anges i punkterna 1 och 2, f�reskriva att ers�ttning f�r l�mnas till personer som deltar i utbildning eller �r permitterade utan l�n samt de villkor f�r r�tt till ers�ttning som i s�dana fall skall g�lla. 11 � Erbjudet arbete skall anses l�mpligt, om 1. det inom ramen f�r tillg�ngen p� arbetstillf�llen tagits sk�lig h�nsyn till den s�kandes f�ruts�ttningar f�r arbetet samt andra personliga f�rh�llanden, 2. anst�llningsf�rm�nerna �r f�renliga med de f�rm�ner som arbetstagare f�r som �r anst�llda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, �r sk�liga i f�rh�llande till de f�rm�ner arbetstagare med likv�rdiga arbetsupp- gifter och kvalifikationer f�r vid j�mf�rliga f�retag, 3. arbetet inte h�nf�r sig till en arbetsplats d�r arbetskonflikt r�der till f�ljd av strids�tg�rder som �r lovliga enligt lag och kollektivavtal, och 4. f�rh�llandena p� arbetsplatsen motsvarar vad som anges i f�rfattning eller myndighets f�reskrifter om �tg�rder till f�rebyggande av oh�lsa eller olycksfall. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:238 �vriga villkor f�r r�tt till ers�ttning Arbetsvillkoret 12 � R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet har s�kande som under en ramtid av tolv m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de 1. haft f�rv�rvsarbete i minst 6 m�nader och utf�rt arbetet under minst 70 timmar per kalenderm�nad, eller 2. haft f�rv�rvsarbete i minst 450 timmar under en sammanh�ngande tid av 6 kalenderm�nader och utf�rt arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa m�nader (arbetsvillkor). F�r att ha r�tt till en inkomstrelaterad ers�ttning skall den s�kande ha upp- fyllt arbetsvillkoret efter det senaste intr�det i arbetsl�shetskassan. En s�- kande som omedelbart f�re intr�det har varit medlem i en annan s�dan kassa f�r f�r att uppfylla arbetsvilkoret tillgodor�kna sig tid i den kassan. 13 � Med f�rv�rvsarbete avses �ven tid d� den s�kande 1. haft semester, 2. varit ledig med helt eller delvis bibeh�llen l�n av n�gon annan anled- ning �n sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller barns f�delse, eller 3. f�r annan ers�ttning �n pension p� grund av anst�llningens upph�rande (avg�ngsvederlag). Tid med avg�ngsvederlag ber�knas med utg�ngspunkt i avg�ngsvederla- gets storlek i f�rh�llande till den s�kandes genomsnittliga inkomst per m�- nad i anst�llningen under en viss period. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om ber�k- ningen. 14 � Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n utf�rt f�rv�rvsarbete 1. som arbetsgivaren finansierat med st�d av - f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller - f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller 2. som bedrivits med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till ar- betsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet. Detta g�ller dock inte om den s�kande n�r det i f�rsta stycket n�mnda ar- betet p�b�rjades uppfyllde arbetsvillkoret med annat f�rv�rvsarbete enligt 12-13 ��. 15 � Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r inte r�knas mer �n en g�ng f�r att uppfylla arbetsvillkoret. F�rv�rvsarbete som anv�nts f�r att uppfylla villko- ret f�r dagpenning i form av grundbelopp f�r dock senare r�knas med f�r att uppfylla villkoret f�r den inkomstrelaterade ers�ttningen, om arbetet utf�rts efter det senaste intr�det i kassan. Ramtiden 16 � N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte den tid d� den s�- kande varit hindrad att arbeta p� grund av 1. styrkt sjukdom, 2. avslutad heltidsutbildning som den s�kande har avslutat efter fyllda 25 402 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:238 �r eller som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst 5 m�nader, 3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de, 5. v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i 2 �r efter barnets ankomst i familjen, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av livsmedelsla- gen, eller 7. utlandsvistelse till f�ljd av att den s�kande f�ljt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under f�ruts�ttning att makens eller ma- kans arbetsgivare har sitt s�te i Sverige och att l�nen utbetalas fr�n Sverige, varvid med make eller maka j�mst�lls person med vilken den s�kande sam- manbor under f�rh�llanden som liknar makars. 17 � N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte heller tid d� den s�kande f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�r- s�kring eller varit hindrad att arbeta p� grund av 1. tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, 4. utbildning f�r vilken utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen (1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag, eller 5. deltagande i verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � har utg�tt, i den m�n tiden inte j�mst�lls enligt vad som f�ljer av 19 �. Studerandevillkoret 18 � S�kande �r ber�ttigade till ers�ttning enligt grundf�rs�kringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de st�tt till arbetsmarknadens f�rfogande som arbetss�kande genom den offentliga arbetsf�rmedlingen eller f�rv�rvs- arbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 m�nader i anslutning till att de avslutat en utbildning p� heltid som omfattar minst ett l�s�r och som ber�ttigar till studiesocialt st�d. N�r ramtiden best�ms r�knas inte in den tid d� s�kandena har varit hindrade att st� till arbetsmarknadens f�rfo- gande p� grund av sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total- f�rsvarsplikt, havandeskap, v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i 2 �r efter barnets ankomst i familjen. �terkvalificeringsvillkoret 19 � F�r s�kande som en g�ng har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt denna lag g�ller f�ljande. N�r det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till grund f�r en ny ers�ttningsperiod skall med tid under vilken s�- kande enligt 12-14 �� skall ha f�rv�rvsarbetat j�mst�llas den tid d� de 1. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt arbetsmark- nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild- ningsbidrag l�mnats, 2. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt utbildning f�r vilken utbildningsbidrag l�mnats enligt f�rordningen (1996:1654) om s�r- 403 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:238 skilt utbildningsbidrag, 3. fullgjort tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt el- ler f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k- ring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst 2 m�nader, 4. utf�rt f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansierat med st�d av - f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller - f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, 5. bedrivit egen n�ringsverksamhet med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till arbetsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet, eller 6. fullf�ljt verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � utg�tt. Ers�ttningens form 20 � F�r all dagpenning g�ller f�ljande. - Dagpenningen l�mnas i form av ett belopp som ber�knas per dag. - Summan under en kalendervecka av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avst�ngningsdagar f�r uppg� till h�gst fem. - Dagpenningen f�r inte l�mnas f�r l�rdag eller s�ndag, om inte rege- ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer medger undantag. - Dagpenningen f�r inte l�mnas f�r tid under vilken den s�kande f�r f�r- �ldrapenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. - Dagpenning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut och bru- tet krontal j�mnas ut till n�rmaste h�gre krontal. Karenstiden och ers�ttningstidens l�ngd 21 � Dagpenningen f�r inte l�mnas f�rr�n den s�kande under en samman- h�ngande tid av 12 m�nader har varit arbetsl�s 5 dagar (karensvillkor). I ka- renstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka dagpenning skulle ha l�mnats om karenstiden l�pt ut. 22 � Ers�ttning l�mnas under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). Om den s�kande har fyllt 57 �r f�re ers�ttningsperiodens slut �r perioden i st�llet 450 dagar. I ers�ttningsperioden r�knas inte in dagar under vilka den s�kande har an- visats verksamhet f�r arbetslivsutveckling, ett offentligt tillf�lligt arbete f�r �ldre arbetsl�sa, verksamhet med resursarbete eller verksamhet d�r ers�tt- ning enligt 3 a � utg�r i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av rege- ringen. Om den s�kande omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa har f�tt ers�ttning fr�n en annan arbetsl�shetskassa, r�knas ers�ttningsdagar i den andra kassan in i ers�ttningsperioden. R�tten till dagpenning upph�r vid m�nadsskiftet f�re den m�nad d� den arbetsl�se fyller 65 �r. 23 � Om arbetsl�sheten upph�r f�re ers�ttningsperiodens slut, har den s�- kande r�tt till ers�ttning under det �terst�ende antalet dagar av perioden vid ny arbetsl�shet, �ven om den s�kande d� inte uppfyller arbets- och karens- villkoren. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid av 12 m�nader har f�rflutit sedan den s�kande senast fick ers�ttning. I s�dan 404 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:648px;height:906px;"> <img width="648" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 405 SFS 1997:238 tid r�knas inte in tid d� den s�kande varit hindrad att arbeta p� grund av n�- gon av de orsaker som anges i 16 och 17 ��. Om ers�ttningsperioden har l�pt ut men den s�kande under perioden p� nytt uppfyllt arbetsvillkoret l�mnas ers�ttning under ytterligare en ers�tt- ningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas. Den nya ers�tt- ningsperioden r�knas fr�n intr�det av den arbetsl�shet d� den s�kande upp- fyllde det arbetsvillkor som ligger till grund f�r den nya perioden. Dagpenningens storlek Grundbelopp 24 � Ers�ttning enligt grundf�rs�kringen l�mnas med ett belopp per dag som inte �r baserat p� tidigare f�rv�rvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). Dagpenning i form av grundbelopp l�mnas med det belopp som rege- ringen fastst�ller, om inte annat f�ljer av denna lag. Inkomstrelaterad ers�ttning 25 � Ers�ttning enligt inkomstbortfallsf�rs�kringen l�mnas med ett belopp per dag som �r baserat p� tidigare f�rv�rvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning). Dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning l�mnas med h�gst det belopp som regeringen fastst�ller och l�gst det belopp som best�ms enligt 24 � andra stycket, om inte annat f�ljer av denna lag. 26 � Om inte annat f�ljer av 25 � andra stycket eller 27 �, l�mnas dagpen- ning med 80 procent av den s�kandes dagsf�rtj�nst under normalarbetstiden. 27 � Dagpenning till s�kande som har tillerk�nts �lderspension i form av folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�mnas p� grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den s�kandes dagsf�r- tj�nst under normalarbetstiden med den begr�nsning som f�ljer av 25 � and- ra stycket. 28 � Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden i det f�rv�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 � f�rsta stycket 1 f�r, om detta �r f�rm�nligare f�r den s�kande, som normalarbetstid g�lla den ge- nomsnittliga arbetstiden i allt det f�rv�rvsarbete som utf�rts under hela ram- tiden enligt samma paragraf. Vid denna ber�kningsmetod f�r dock endast m�nad d� den s�kande utf�rt arbete under minst 70 timmar r�knas med. 29 � Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fr�ga om s�kande med m�nadsl�n, 1/22 av den m�nadsinkomst, som den s�- kande f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen fick under arbetstid som var nor- mal f�r den s�kande. Best�mmelser om ber�kningen av dagsf�rtj�nsten f�r f�retagare finns i 37 �. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:238 30 � Dagpenning till s�kande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken de har f�tt statligt utbildningsbidrag f�r best�mmas till belopp som motsva- rar utbildningsbidraget. Detta g�ller trots best�mmelserna i 26-29 ��. 31 � F�r en s�kande med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning fr�n n�gon annan �n arbetsl�shetskassan, f�r dagpenning l�mnas med h�gst skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt 26-29 �� och er- s�ttningen. Avdrag p� dagpenningen 32 � Dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning enligt 27 � skall minskas med 1/260 av �rspensionen. Motsvarande avdrag skall g�ras p� dagpenning i form av grundbelopp, om den s�kande tillerk�nts �lderspen- sion eller annan pension p� s�tt som anges i 27 �. 33 � Vad som f�rekrivs i 27 � och 32 � skall inte g�lla, om regeringen av s�rskilda sk�l f�reskriver n�got annat. F�retagare 34 � Med f�retagare avses i denna lag personer som �ger eller �r del�gare - direkt eller indirekt - i n�ringsverksamhet som de �r personligen verk- samma i och som de har ett v�sentligt inflytande �ver. 35 � En f�retagare skall, om inte n�got annat anges i andra stycket, anses vara arbetsl�s n�r f�retagarens personliga verksamhet i r�relsen vid en sam- lad bed�mning kan anses ha upph�rt annat �n tillf�lligt. En f�retagare som tillf�lligt upph�r att bedriva verksamhet i r�relsen skall anses vara arbetsl�s under f�ruts�ttning att uppeh�llet i r�relsen inte till n�- gon del �r av s�songkarakt�r och att n�gon verksamhet inte bedrivs i r�rel- sen. En f�retagare som �terupptagit verksamheten efter ett tillf�lligt upph�- rande med ers�ttning enligt detta stycke har r�tt till ers�ttning endast om f�r- uts�ttningarna enligt f�rsta stycket �r uppfyllda. Ers�ttning enligt detta stycke f�r bara utnyttjas en g�ng per r�relse. 36 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva att en f�retagare skall anses vara arbetsl�s �ven i andra fall �n som s�gs i 35 �. 37 � N�r underlaget best�ms f�r ber�kningen av dagsf�rtj�nsten skall f�r f�retagare dagsf�rtj�nsten bygga p� den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste �ren f�re avvecklings�ret. Om f�retagaren har lagt ned sin verk- samhet inom 12 m�nader fr�n det att f�retagaren startade den kan ers�tt- ningen baseras p� f�retagarens tidigare anst�llning. 406 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Deltid och bisyssla 38 � Ers�ttning till personer som s�ker deltidsarbete l�mnas med det antal dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastst�lld omr�k- ningstabell svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r utf�rda f�- reskrifter f�r ber�kning av ers�ttning vid deltidsarbete f�r det fall att arbetsti- den inte �r best�md till ett visst antal timmar per dag eller vecka. 39 � �r n�gon arbetsl�s under del av vecka i andra fall �n som avses i 38 �, l�mnas ers�ttning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt den av regeringen fastst�llda om- r�kningstabellen. Vid s�dan ber�kning av arbetsl�shet tas inte h�nsyn till en s�dan bisyssla som den s�kande f�re arbetsl�shetens intr�de under minst 6 m�nader utf�rt vid sidan av sitt heltidsarbete, om - inkomsten fr�n bisysslan i genomsnitt inte �verstigit ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka, - bisysslan inte utvidgas under arbetsl�sheten, och - bisysslan inte hindrar personen fr�n att anta ett l�mpligt heltidsarbete. Om inkomsten fr�n bisysslan efter arbetsl�shetens intr�de �verstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det �verskjutande beloppet dras av fr�n dagpenningen. 40 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva om begr�nsningar i ers�ttningsr�tten och om karenstid ut�ver vad som f�ljer av denna lag f�r personer som regelbun- det utf�r deltidsarbete under veckor d� de i �vrigt �r arbetsl�sa. 41 � �verstiger de s�kandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de normalt utf�rt arbete n�rmast f�re arbetsl�sheten, r�knas den �ver- skjutande tiden inte med n�r ers�ttningen skall fastst�llas. Begr�nsning vid s�songarbetsl�shet 42 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringens best�mmer begr�nsa r�tten till ers�ttning f�r arbetstagare som huvudsakligen �r sysselsatta i yrke d�r arbetsl�shet �rligen regelbundet f�re- kommer. Avst�ngning fr�n r�tt till ers�ttning 43 � Den s�kande skall st�ngas av fr�n r�tt till ers�ttning under tid som anges i 44 �, om den s�kande 1. l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, 2. skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande, 3. avvisat ett erbjudet l�mpligt arbete utan godtagbart sk�l, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat s�dant arbete �nd� genom sitt upptr�- dande uppenbarligen v�llat att anst�llning inte kommit till st�nd. 407 SFS 1997:238 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:238 44 � �r det sannolikt att ett arbete som avses i 43 � skulle ha varat h�gst 5 dagar eller mer �n 5 men h�gst 10 dagar eller mer �n 10 dagar, utg�r av- st�ngningstiden - 10, 20 respektive 45 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och - 20, 40 respektive 60 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2-4. I avst�ngningstiden r�knas in bara dagar f�r vilka karenstid skulle ha till- godor�knats eller dagpenning skulle ha l�mnats, om avst�ngningen inte hade skett, eller dagar under vilka den s�kande har utf�rt f�rv�rvsarbete. Den to- tala avst�ngningstiden f�r dock inte �verstiga - 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och - 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2-4. 45 � Intr�ffar under avst�ngningstiden f�rh�llande som avses i 43 �, ber�k- nas ny avst�ngningstid i enlighet med best�mmelserna i 44 �, om inte den nya avst�ngningstiden ryms inom den l�pande avst�ngningstiden. �r det uppenbart att den s�kande inte vill anta l�mpligt arbete, s�som n�r den s�kande vid upprepade tillf�llen antingen har avvisat erbjudet s�dant ar- bete utan godtagbart sk�l eller l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den s�kande vara avst�ngd till dess han eller hon utf�rt s�dant f�rv�rvsarbete som enligt 12 och 13 �� f�r tillgodor�knas f�r uppfyllande av arbetsvillkoret under 80 dagar. Avst�ngningstiden skall r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges i 43 � intr�ffat. 46 � Best�mmelserna i 43 � 1-3 om arbete skall till�mpas i fr�ga om ar- betsmarknadspolitiska �tg�rder som ber�ttigar till utbildningsbidrag och ut- bildningar f�r vilka utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen (1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag. Best�mmelserna i 44 och 45 �� skall d�rvid g�lla i till�mpliga delar. Ans�kan om ers�ttning och utf�rdande av intyg 47 � Ans�kan om ers�ttning g�rs skriftligen hos arbetsl�shetskassan. Till ans�kan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den s�kandes arbetsf�rh�llan- den samt de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r bed�mande av den s�kandes ers�ttningsr�tt. Kan ett s�dant intyg bara skaffas med stora sv�righeter, f�r arbetsf�rh�llandena och �vriga uppgifter styrkas p� annat s�tt. Arbetsgivare skall p� beg�ran utf�rda intyget enligt formul�r som fastst�llts av Arbets- marknadsstyrelsen. Intyg och �vriga uppgifter skall f�rvaras bland kassans handlingar. 48 � Till personer som uppfyller villkoren f�r r�tt att med bibeh�llen er- s�ttning s�ka arbete i n�got annat EU- eller EES-land utf�rdar Arbetsmark- nadsstyrelsen intyg som visar r�tten till ers�ttning. �verklagande, ompr�vning och �ndring �verklagande i �renden om r�tt till ers�ttning 49 � Beslut av en arbetsl�shetskassa i �renden om r�tt till ers�ttning enligt denna lag �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol, om inte annat f�ljer 408 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> av lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt. Vid pr�vning av �verklagande av l�nsr�ttens beslut i m�l som avses i f�rsta stycket skall n�mndem�n ing� i kammarr�tten, om n�mndem�n delta- git i l�nsr�tten. 50 � Arbetsl�shetskassans beslut f�r inte �verklagas av en enskild innan kassan har ompr�vat sitt beslut enligt 61 �. Om ett beslut �verklagas innan det har ompr�vats, skall �verklagandet anses som en beg�ran om ompr�v- ning. 51 � Arbetsmarknadsstyrelsen f�r, �ven till f�rm�n f�r enskild part, �ver- klaga en domstols och en arbetsl�shetskassas beslut i �renden som avses i 49 �. �verklagande i �renden om utf�rdande av intyg 52 � Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i �renden om utf�rdande av intyg enligt 48 � f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Gemensamma best�mmelser om �verklagande 53 � Ett beslut skall �verklagas skriftligt. I skrivelsen skall anges vilket beslut som �verklagas och den �ndring av beslutet som beg�rs. 54 � Skrivelsen med �verklagandet skall ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom tv� m�nader fr�n den dag klaganden fick del av beslutet eller, om �verklagandet anf�rts av Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetsl�shetskassa, inom tv� m�nader fr�n beslutets dag. 55 � Den instans som har meddelat det �verklagade beslutet pr�var om skrivelsen med �verklagandet har kommit in i r�tt tid. Om skrivelsen har kommit in f�r sent, skall den avvisas utom n�r 1. f�rseningen beror p� att den instans som har fattat det �verklagade be- slutet har l�mnat klaganden en felaktig underr�ttelse om hur man �verklagar, eller 2. skrivelsen inom tiden f�r �verklagande har kommit in till den instans som skall pr�va �verklagandet. I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt l�mna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den h�gre instansen. 56 � Om skrivelsen med �verklagandet inte avvisas enligt 55 � andra stycket, skall den instans som har meddelat det �verklagade beslutet l�mna �ver denna och �vriga handlingar i �rendet till den instans som skall pr�va �verklagandet. 57 � En arbetsl�shetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut enligt denna lag g�ller omedelbart, om inte n�got annat har angetts i beslutet eller best�mts av den instans som skall �verpr�va beslutet. 409 SFS 1997:238 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:238 58 � I ett m�l d�r en enskild part �verklagar en arbetsl�shetskassas beslut �r kassan den enskildes motpart. 59 � Arbetsmarknadsstyrelsen f�r �verta en arbetsl�shetskassas uppgift att i l�nsr�tten och kammarr�tten f�ra det allm�nnas talan. Arbetsmarknadsstyrelsen f�r det allm�nnas talan i Regeringsr�tten. 60 � Vid �verklagande till kammarr�tt kr�vs det pr�vningstillst�nd. Ompr�vning och �ndring 61 � Beslut av en arbetsl�shetskassa i �renden som s�gs i 49 � skall om- pr�vas av kassan, om det beg�rs av den enskilde som beslutet ang�r. Detta g�ller inte om arbetsl�shetskassan redan har �ndrat beslutet med st�d av 63 �. 62 � Best�mmelserna i 53-56 �� om �verklagande skall till�mpas i fr�ga om en beg�ran om ompr�vning. 63 � En arbetsl�shetskassa skall utan beg�ran �ndra sitt beslut i �renden som s�gs i 49 � och som inte �verpr�vats av en h�gre instans, om 1. beslutet p� grund av skrivfel, r�knefel eller annat s�dant f�rbiseende inneh�ller uppenbar oriktighet, 2. beslutet har blivit oriktigt p� grund av att det fattats p� uppenbart felak- tigt eller ofullst�ndigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt p� grund av en uppenbart felaktig r�ttstill l�mpning eller n�gon annan liknande orsak. En �ndring enligt f�rsta stycket beh�ver inte g�ras, om oriktigheten �r av ringa betydelse. 64 � En �ndring med st�d av 63 � av ett beslut f�r inte g�ras sedan mer �n tv� �r f�rflutit fr�n den dag d� beslutet meddelades. Ett beslut f�r �ndras �ven efter det att tiden har g�tt ut, om det f�rst d�ref- ter har kommit fram att beslutet har fattats p� uppenbart felaktigt eller ofull- st�ndigt underlag eller om det finns andra synnerliga sk�l. 65 � Vid ompr�vning enligt 61 � f�r beslutet inte �ndras till den enskildes nackdel. Vid �ndring enligt 63 � f�r beslutet inte �ndras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga sk�l mot det. S�rskilda best�mmelser 66 � S�kande som medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om f�rh�llanden av betydelse f�r bed�mningen av de- ras r�tt till ers�ttning skall fr�nk�nnas r�tt till ers�ttning. N�r s�kanden �r medlem i en arbetsl�shetskassa skall ett s�dant fr�nk�nnande ske f�rst sedan arbetsl�shetskassan med st�d av 37 � andra stycket lagen (1997:239) om ar- betsl�shetskassor beslutat att inte utesluta den s�kande som medlem. Fr�n- k�nnandet skall g�lla under minst 130 ers�ttningsdagar. Om det finns s�r- 410 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 411 F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (1997:240) om inf�rande av lagen (1997:238) om arbetsl�shetsf�rs�kring och lagen (1997:239) om arbetsl�shetskassor. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON ANDERS SUNDSTR�M (Arbetsmarknadsdepartementet) skilda sk�l f�r fr�nk�nnandet g�lla under f�rre dagar. Till s�kande som fr�nk�nts ers�ttning enligt f�rsta stycket f�r ers�ttning betalas ut f�rst sedan de har utf�rt s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 12 och 13 �� under 80 dagar fr�n den tidpunkt d� det f�rh�llande som ledde till fr�nk�nnandet kom till arbetsl�shetskassans k�nnedom. Finns det sannolika sk�l att en s�kande gjort sig skyldig till ett f�rfarande som avses i f�rsta stycket, kan ers�ttning som tillkommer den s�kande inne- h�llas i avvaktan p� utredning i �rendet. Beslut enligt f�rsta stycket skall av kassan genast anm�las till Arbets- markn adssty rel sen. 67 � Lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonmkt skall till�mpas p� ers�ttning enligt denna lag. 68 � Har n�gon genom oriktig uppgift eller genom underl�tenhet att full- g�ra sin uppgifts- eller anm�lningsskyldighet eller p� annat s�tt orsakat att ers�ttning l�mnats obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp eller har n�gon p� annat s�tt obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp f�tt ers�ttning och har han eller hon sk�ligen bort inse detta, skall det som betalats ut f�r mycket betalas tillbaka. Detta g�ller om det inte i det s�rskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria fr�n �terbetalningsskyldighet. Vid �terbetalningsskyldighet enligt f�rsta stycket f�r vid senare utbetal- ning sk�ligt belopp inneh�llas i avr�kning fr�n vad som betalats ut f�r mycket. 69 � N�r det g�ller minskning av vissa ers�ttningar med utgiven dagpen- ning g�ller f�reskrifterna i 17 kap. 1 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k- ring och 6 kap. 7 � andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�k- ring. SFS 1997:238 </div> </div>

SFS 1997:238
Utkom fr�n trycket
den 6 juni 1997

Lag
om arbetsl�shetsf�rs�kring;

utf�rdad den 29 maj 1997.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Vilka som omfattas av lagen

1 � Arbetsl�shetsf�rs�kringen omfattar b�de arbetstagare och f�retagare.

Vissa s�rskilda best�mmelser som endast g�ller f�r f�retagare finns i 34-
37��.

2 � Vad som i denna lag s�gs om medlemmar i en arbetsl�shetskassa skall
ocks� till�mpas p� dem som �r anslutna till den kompletterande arbetsl�s-
hetskassan.

3 � R�tt till ers�ttning har endast personer som i Sverige uppfyller ers�tt-
ningsvillkoren enligt denna lag, om inte n�got annat f�ljer av r�dets f�rord-
ning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om till�mpningen av systemen
f�r social trygghet n�r anst�llda, egenf�retagare eller deras familjemedlem-
mar flyttar inom gemenskapen.

Om regeringen har tr�ffat �verenskommelse med n�gon annan stat om

andra villkor f�r r�tt att f� ers�ttning �n som f�reskrivs i denna lag, skall ar-

betsl�shetskassan till�mpa dessa villkor.

3 a � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, s�-
som f�rs�ksverksamhet under tiden den 1 juli 1997-den 31 december 1998,
besluta att personer som redan f�r ers�ttning enligt denna lag skall kunna f�
fortsatt ers�ttning enligt lagen utan att villkoren i 9 �, med undantag av
tredje punkten, �r uppfyllda.

Grundf�rs�kring och inkomstbortfallsf�rs�kring

4 � Arbetsl�shetsf�rs�kringen best�r av en grundf�rs�kring och en in-
komstbortfallsf�rs�kring.

5 � Arbetsl�shetsf�rs�kringen handhas av arbetsl�shetskassor. Best�m-
melser om arbetsl�shetskassor finns i lagen (1997:239) om arbetsl�shetskas-
sor.

Grundf�rs�kringen

6 � Ers�ttning enligt grundf�rs�kringen l�mnas till den som

- inte �r medlem i en arbetsl�shetskassa, eller
- �r medlem i en arbetsl�shetskassa men inte uppfyller de villkor som g�l-

ler f�r r�tt till en inkomstrelaterad ers�ttning.

Ers�ttningen l�mnas tidigast den 1 juli det �r den arbetsl�se fyller 20 �r.

400

Prop. 1996/97:107 och 150, bet. 1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236.

401

SFS 1997:238

Inkomstbortfallsf�rs�kringen

7 � Ers�ttning enligt inkomstbortfallsf�rs�kringen l�mnas till den som va-
rit medlem i en arbetsl�shetskassa under minst tolv m�nader, under f�ruts�tt-
ning att medlemmen efter det senaste intr�det i kassan uppfyllt arbetsvillko-
ret enligt 12-14 �� (medlemsvillkor).

8 � Personer som omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa har varit
medlemmar i en annan s�dan kassa f�r f�r uppfyllandet av medlemsvillkoret
tillgodor�kna sig tid i den kassan.

Allm�nna villkor f�r r�tt till ers�ttning

9 � R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet har s�kande som

1. �r arbetsf�ra och of�rhindrade att �ta sig arbete f�r en arbetsgivares r�k-

ning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i
veckan,

2. �r beredda att anta erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken de inte

anm�lt hinder som kan godtas av arbetsl�shetskassan,

3. �r anm�lda som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i

den ordning som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen best�mmer, och

4. inte kan f� l�mpligt arbete.

10 � Ers�ttning enligt denna lag l�mnas inte i f�ljande fall.

1. Ers�ttning l�mnas inte till personer som deltar i utbildning.

2. Ers�ttning l�mnas inte till personer som �r permitterade utan l�n.
3. Ers�ttning enligt grundf�rs�kringen l�mnas inte till personer som enligt

37 � f�rsta stycket 2 lagen (1997:239) om arbetsl�shetskassor har uteslutits
fr�n medlemskap under en tid av ett �r fr�n uteslutningen.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen eller den myndighet som rege-

ringen best�mmer, med avvikelse fr�n vad som anges i punkterna 1 och 2,
f�reskriva att ers�ttning f�r l�mnas till personer som deltar i utbildning eller

�r permitterade utan l�n samt de villkor f�r r�tt till ers�ttning som i s�dana
fall skall g�lla.

11 � Erbjudet arbete skall anses l�mpligt, om

1. det inom ramen f�r tillg�ngen p� arbetstillf�llen tagits sk�lig h�nsyn till

den s�kandes f�ruts�ttningar f�r arbetet samt andra personliga f�rh�llanden,

2. anst�llningsf�rm�nerna �r f�renliga med de f�rm�ner som arbetstagare

f�r som �r anst�llda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, �r
sk�liga i f�rh�llande till de f�rm�ner arbetstagare med likv�rdiga arbetsupp-
gifter och kvalifikationer f�r vid j�mf�rliga f�retag,

3. arbetet inte h�nf�r sig till en arbetsplats d�r arbetskonflikt r�der till

f�ljd av strids�tg�rder som �r lovliga enligt lag och kollektivavtal, och

4. f�rh�llandena p� arbetsplatsen motsvarar vad som anges i f�rfattning

eller myndighets f�reskrifter om �tg�rder till f�rebyggande av oh�lsa eller
olycksfall.

SFS 1997:238

�vriga villkor f�r r�tt till ers�ttning

Arbetsvillkoret

12 � R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet har s�kande som under en ramtid

av tolv m�nader omedelbart f�re arbetsl�shetens intr�de

1. haft f�rv�rvsarbete i minst 6 m�nader och utf�rt arbetet under minst 70

timmar per kalenderm�nad, eller

2. haft f�rv�rvsarbete i minst 450 timmar under en sammanh�ngande tid

av 6 kalenderm�nader och utf�rt arbetet under minst 45 timmar under var
och en av dessa m�nader (arbetsvillkor).

F�r att ha r�tt till en inkomstrelaterad ers�ttning skall den s�kande ha upp-

fyllt arbetsvillkoret efter det senaste intr�det i arbetsl�shetskassan. En s�-
kande som omedelbart f�re intr�det har varit medlem i en annan s�dan kassa
f�r f�r att uppfylla arbetsvilkoret tillgodor�kna sig tid i den kassan.

13 � Med f�rv�rvsarbete avses �ven tid d� den s�kande

1. haft semester,

2. varit ledig med helt eller delvis bibeh�llen l�n av n�gon annan anled-

ning �n sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt
eller barns f�delse, eller

3. f�r annan ers�ttning �n pension p� grund av anst�llningens upph�rande

(avg�ngsvederlag).

Tid med avg�ngsvederlag ber�knas med utg�ngspunkt i avg�ngsvederla-

gets storlek i f�rh�llande till den s�kandes genomsnittliga inkomst per m�-
nad i anst�llningen under en viss period. Regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om ber�k-
ningen.

14 � Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n utf�rt f�rv�rvsarbete

1. som arbetsgivaren finansierat med st�d av

- f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller
- f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller

2. som bedrivits med st�d av f�rordningen (1984:523) om bidrag till ar-

betsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet.

Detta g�ller dock inte om den s�kande n�r det i f�rsta stycket n�mnda ar-

betet p�b�rjades uppfyllde arbetsvillkoret med annat f�rv�rvsarbete enligt

12-13 ��.

15 � Tid d� f�rv�rvsarbete har utf�rts f�r inte r�knas mer �n en g�ng f�r att
uppfylla arbetsvillkoret. F�rv�rvsarbete som anv�nts f�r att uppfylla villko-

ret f�r dagpenning i form av grundbelopp f�r dock senare r�knas med f�r att
uppfylla villkoret f�r den inkomstrelaterade ers�ttningen, om arbetet utf�rts
efter det senaste intr�det i kassan.

Ramtiden

16 � N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte den tid d� den s�-

kande varit hindrad att arbeta p� grund av

1. styrkt sjukdom,

2. avslutad heltidsutbildning som den s�kande har avslutat efter fyllda 25

402

SFS 1997:238

�r eller som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i
minst 5 m�nader,

3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall,

4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de,
5. v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i 2 �r

efter barnets ankomst i familjen,

6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

(1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av livsmedelsla-
gen, eller

7. utlandsvistelse till f�ljd av att den s�kande f�ljt med sin make eller

maka vid dennes arbete i utlandet under f�ruts�ttning att makens eller ma-
kans arbetsgivare har sitt s�te i Sverige och att l�nen utbetalas fr�n Sverige,
varvid med make eller maka j�mst�lls person med vilken den s�kande sam-
manbor under f�rh�llanden som liknar makars.

17 � N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte heller tid d� den
s�kande f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�r-
s�kring eller varit hindrad att arbeta p� grund av

1. tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt,

2. arbetsmarknadsutbildning,
3. yrkesinriktad rehabilitering,
4. utbildning f�r vilken utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen

(1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag, eller

5. deltagande i verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � har utg�tt, i den m�n

tiden inte j�mst�lls enligt vad som f�ljer av 19 �.

Studerandevillkoret

18 � S�kande �r ber�ttigade till ers�ttning enligt grundf�rs�kringen utan
att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de st�tt till arbetsmarknadens f�rfogande
som arbetss�kande genom den offentliga arbetsf�rmedlingen eller f�rv�rvs-
arbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 m�nader i anslutning

till att de avslutat en utbildning p� heltid som omfattar minst ett l�s�r och

som ber�ttigar till studiesocialt st�d. N�r ramtiden best�ms r�knas inte in
den tid d� s�kandena har varit hindrade att st� till arbetsmarknadens f�rfo-
gande p� grund av sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total-
f�rsvarsplikt, havandeskap, v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller

v�rd av adoptivbarn i 2 �r efter barnets ankomst i familjen.

�terkvalificeringsvillkoret

19 � F�r s�kande som en g�ng har p�b�rjat en ers�ttningsperiod enligt
denna lag g�ller f�ljande. N�r det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall
ligga till grund f�r en ny ers�ttningsperiod skall med tid under vilken s�-

kande enligt 12-14 �� skall ha f�rv�rvsarbetat j�mst�llas den tid d� de

1. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt arbetsmark-

nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken statligt utbild-
ningsbidrag l�mnats,

2. deltagit i och, om inte s�rskilda sk�l hindrat det, fullf�ljt utbildning f�r

vilken utbildningsbidrag l�mnats enligt f�rordningen (1996:1654) om s�r-

403

SFS 1997:238

skilt utbildningsbidrag,

3. fullgjort tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt el-

ler f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k-
ring, i b�da fallen dock tillsammans h�gst 2 m�nader,

4. utf�rt f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansierat med st�d av
- f�rordningen (1986:414) om rekryteringsst�d, eller
- f�rordningen (1987:411) om beredskapsarbete,
5. bedrivit egen n�ringsverksamhet med st�d av f�rordningen (1984:523)

om bidrag till arbetsl�sa m.fl. som startar egen n�ringsverksamhet, eller

6. fullf�ljt verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � utg�tt.

Ers�ttningens form

20 � F�r all dagpenning g�ller f�ljande.

- Dagpenningen l�mnas i form av ett belopp som ber�knas per dag.
- Summan under en kalendervecka av antalet ersatta och arbetade dagar

samt karens- och avst�ngningsdagar f�r uppg� till h�gst fem.

- Dagpenningen f�r inte l�mnas f�r l�rdag eller s�ndag, om inte rege-

ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer medger undantag.

- Dagpenningen f�r inte l�mnas f�r tid under vilken den s�kande f�r f�r-

�ldrapenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

- Dagpenning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut och bru-

tet krontal j�mnas ut till n�rmaste h�gre krontal.

Karenstiden och ers�ttningstidens l�ngd

21 � Dagpenningen f�r inte l�mnas f�rr�n den s�kande under en samman-
h�ngande tid av 12 m�nader har varit arbetsl�s 5 dagar (karensvillkor). I ka-
renstiden r�knas in endast de dagar f�r vilka dagpenning skulle ha l�mnats
om karenstiden l�pt ut.

22 � Ers�ttning l�mnas under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). Om
den s�kande har fyllt 57 �r f�re ers�ttningsperiodens slut �r perioden i st�llet
450 dagar.

I ers�ttningsperioden r�knas inte in dagar under vilka den s�kande har an-

visats verksamhet f�r arbetslivsutveckling, ett offentligt tillf�lligt arbete f�r
�ldre arbetsl�sa, verksamhet med resursarbete eller verksamhet d�r ers�tt-
ning enligt 3 a � utg�r i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av rege-
ringen.

Om den s�kande omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa har f�tt

ers�ttning fr�n en annan arbetsl�shetskassa, r�knas ers�ttningsdagar i den
andra kassan in i ers�ttningsperioden.

R�tten till dagpenning upph�r vid m�nadsskiftet f�re den m�nad d� den

arbetsl�se fyller 65 �r.

23 � Om arbetsl�sheten upph�r f�re ers�ttningsperiodens slut, har den s�-
kande r�tt till ers�ttning under det �terst�ende antalet dagar av perioden vid
ny arbetsl�shet, �ven om den s�kande d� inte uppfyller arbets- och karens-
villkoren. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid
av 12 m�nader har f�rflutit sedan den s�kande senast fick ers�ttning. I s�dan

404

405

SFS 1997:238

tid r�knas inte in tid d� den s�kande varit hindrad att arbeta p� grund av n�-
gon av de orsaker som anges i 16 och 17 ��.

Om ers�ttningsperioden har l�pt ut men den s�kande under perioden p�

nytt uppfyllt arbetsvillkoret l�mnas ers�ttning under ytterligare en ers�tt-
ningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas. Den nya ers�tt-
ningsperioden r�knas fr�n intr�det av den arbetsl�shet d� den s�kande upp-
fyllde det arbetsvillkor som ligger till grund f�r den nya perioden.

Dagpenningens storlek

Grundbelopp

24 � Ers�ttning enligt grundf�rs�kringen l�mnas med ett belopp per dag
som inte �r baserat p� tidigare f�rv�rvsinkomster (dagpenning i form av
grundbelopp).

Dagpenning i form av grundbelopp l�mnas med det belopp som rege-

ringen fastst�ller, om inte annat f�ljer av denna lag.

Inkomstrelaterad ers�ttning

25 � Ers�ttning enligt inkomstbortfallsf�rs�kringen l�mnas med ett belopp
per dag som �r baserat p� tidigare f�rv�rvsinkomster (dagpenning i form av
inkomstrelaterad ers�ttning).

Dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning l�mnas med h�gst det

belopp som regeringen fastst�ller och l�gst det belopp som best�ms enligt
24 � andra stycket, om inte annat f�ljer av denna lag.

26 � Om inte annat f�ljer av 25 � andra stycket eller 27 �, l�mnas dagpen-
ning med 80 procent av den s�kandes dagsf�rtj�nst under normalarbetstiden.

27 � Dagpenning till s�kande som har tillerk�nts �lderspension i form av
folkpension, allm�n till�ggspension eller annan pension som l�mnas p�
grund av f�rv�rvsarbete, l�mnas med 65 procent av den s�kandes dagsf�r-
tj�nst under normalarbetstiden med den begr�nsning som f�ljer av 25 � and-
ra stycket.

28 � Som normalarbetstid skall g�lla den genomsnittliga arbetstiden i det
f�rv�rvsarbete som inneb�r att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret
uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 � f�rsta stycket 1 f�r, om
detta �r f�rm�nligare f�r den s�kande, som normalarbetstid g�lla den ge-
nomsnittliga arbetstiden i allt det f�rv�rvsarbete som utf�rts under hela ram-
tiden enligt samma paragraf. Vid denna ber�kningsmetod f�r dock endast
m�nad d� den s�kande utf�rt arbete under minst 70 timmar r�knas med.

29 � Med dagsf�rtj�nst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i
fr�ga om s�kande med m�nadsl�n, 1/22 av den m�nadsinkomst, som den s�-
kande f�re arbetsl�shetens intr�de vanligen fick under arbetstid som var nor-
mal f�r den s�kande.

Best�mmelser om ber�kningen av dagsf�rtj�nsten f�r f�retagare finns i

37 �.

SFS 1997:238

30 � Dagpenning till s�kande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen
genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering f�r vilken
de har f�tt statligt utbildningsbidrag f�r best�mmas till belopp som motsva-
rar utbildningsbidraget. Detta g�ller trots best�mmelserna i 26-29 ��.

31 � F�r en s�kande med anledning av arbetsl�shet fortl�pande ers�ttning
fr�n n�gon annan �n arbetsl�shetskassan, f�r dagpenning l�mnas med h�gst
skillnaden mellan det h�gsta belopp som f�r l�mnas enligt 26-29 �� och er-
s�ttningen.

Avdrag p� dagpenningen

32 � Dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning enligt 27 � skall
minskas med 1/260 av �rspensionen. Motsvarande avdrag skall g�ras p�
dagpenning i form av grundbelopp, om den s�kande tillerk�nts �lderspen-
sion eller annan pension p� s�tt som anges i 27 �.

33 � Vad som f�rekrivs i 27 � och 32 � skall inte g�lla, om regeringen av

s�rskilda sk�l f�reskriver n�got annat.

F�retagare

34 � Med f�retagare avses i denna lag personer som �ger eller �r del�gare

- direkt eller indirekt - i n�ringsverksamhet som de �r personligen verk-

samma i och som de har ett v�sentligt inflytande �ver.

35 � En f�retagare skall, om inte n�got annat anges i andra stycket, anses
vara arbetsl�s n�r f�retagarens personliga verksamhet i r�relsen vid en sam-
lad bed�mning kan anses ha upph�rt annat �n tillf�lligt.

En f�retagare som tillf�lligt upph�r att bedriva verksamhet i r�relsen skall

anses vara arbetsl�s under f�ruts�ttning att uppeh�llet i r�relsen inte till n�-
gon del �r av s�songkarakt�r och att n�gon verksamhet inte bedrivs i r�rel-
sen. En f�retagare som �terupptagit verksamheten efter ett tillf�lligt upph�-
rande med ers�ttning enligt detta stycke har r�tt till ers�ttning endast om f�r-
uts�ttningarna enligt f�rsta stycket �r uppfyllda. Ers�ttning enligt detta
stycke f�r bara utnyttjas en g�ng per r�relse.

36 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer f�reskriva att en f�retagare skall anses vara arbetsl�s
�ven i andra fall �n som s�gs i 35 �.

37 � N�r underlaget best�ms f�r ber�kningen av dagsf�rtj�nsten skall f�r
f�retagare dagsf�rtj�nsten bygga p� den genomsnittliga inkomsten under de
tre senaste �ren f�re avvecklings�ret. Om f�retagaren har lagt ned sin verk-
samhet inom 12 m�nader fr�n det att f�retagaren startade den kan ers�tt-
ningen baseras p� f�retagarens tidigare anst�llning.

406

Deltid och bisyssla

38 � Ers�ttning till personer som s�ker deltidsarbete l�mnas med det antal
dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastst�lld omr�k-
ningstabell svarar mot den arbetsl�shet som skall ers�ttas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r utf�rda f�-

reskrifter f�r ber�kning av ers�ttning vid deltidsarbete f�r det fall att arbetsti-
den inte �r best�md till ett visst antal timmar per dag eller vecka.

39 � �r n�gon arbetsl�s under del av vecka i andra fall �n som avses i 38 �,
l�mnas ers�ttning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot
den arbetsl�shet som skall ers�ttas enligt den av regeringen fastst�llda om-
r�kningstabellen.

Vid s�dan ber�kning av arbetsl�shet tas inte h�nsyn till en s�dan bisyssla

som den s�kande f�re arbetsl�shetens intr�de under minst 6 m�nader utf�rt
vid sidan av sitt heltidsarbete, om

- inkomsten fr�n bisysslan i genomsnitt inte �verstigit ett belopp som

motsvarar 6 grundbelopp per vecka,

- bisysslan inte utvidgas under arbetsl�sheten, och
- bisysslan inte hindrar personen fr�n att anta ett l�mpligt heltidsarbete.
Om inkomsten fr�n bisysslan efter arbetsl�shetens intr�de �verstiger ett

belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det �verskjutande
beloppet dras av fr�n dagpenningen.

40 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer f�reskriva om begr�nsningar i ers�ttningsr�tten och
om karenstid ut�ver vad som f�ljer av denna lag f�r personer som regelbun-
det utf�r deltidsarbete under veckor d� de i �vrigt �r arbetsl�sa.

41 � �verstiger de s�kandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under
vilken de normalt utf�rt arbete n�rmast f�re arbetsl�sheten, r�knas den �ver-

skjutande tiden inte med n�r ers�ttningen skall fastst�llas.

Begr�nsning vid s�songarbetsl�shet

42 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som
regeringens best�mmer begr�nsa r�tten till ers�ttning f�r arbetstagare som
huvudsakligen �r sysselsatta i yrke d�r arbetsl�shet �rligen regelbundet f�re-
kommer.

Avst�ngning fr�n r�tt till ers�ttning

43 � Den s�kande skall st�ngas av fr�n r�tt till ers�ttning under tid som
anges i 44 �, om den s�kande

1. l�mnat sitt arbete utan giltig anledning,

2. skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande,
3. avvisat ett erbjudet l�mpligt arbete utan godtagbart sk�l, eller

4. utan att uttryckligen ha avvisat s�dant arbete �nd� genom sitt upptr�-

dande uppenbarligen v�llat att anst�llning inte kommit till st�nd.

407

SFS 1997:238

44 � �r det sannolikt att ett arbete som avses i 43 � skulle ha varat h�gst 5
dagar eller mer �n 5 men h�gst 10 dagar eller mer �n 10 dagar, utg�r av-
st�ngningstiden

- 10, 20 respektive 45 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och
- 20, 40 respektive 60 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2-4.
I avst�ngningstiden r�knas in bara dagar f�r vilka karenstid skulle ha till-

godor�knats eller dagpenning skulle ha l�mnats, om avst�ngningen inte hade
skett, eller dagar under vilka den s�kande har utf�rt f�rv�rvsarbete. Den to-
tala avst�ngningstiden f�r dock inte �verstiga

- 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och
- 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2-4.

45 � Intr�ffar under avst�ngningstiden f�rh�llande som avses i 43 �, ber�k-
nas ny avst�ngningstid i enlighet med best�mmelserna i 44 �, om inte den
nya avst�ngningstiden ryms inom den l�pande avst�ngningstiden.

�r det uppenbart att den s�kande inte vill anta l�mpligt arbete, s�som n�r

den s�kande vid upprepade tillf�llen antingen har avvisat erbjudet s�dant ar-
bete utan godtagbart sk�l eller l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, skall
den s�kande vara avst�ngd till dess han eller hon utf�rt s�dant f�rv�rvsarbete
som enligt 12 och 13 �� f�r tillgodor�knas f�r uppfyllande av arbetsvillkoret
under 80 dagar.

Avst�ngningstiden skall r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges

i 43 � intr�ffat.

46 � Best�mmelserna i 43 � 1-3 om arbete skall till�mpas i fr�ga om ar-
betsmarknadspolitiska �tg�rder som ber�ttigar till utbildningsbidrag och ut-
bildningar f�r vilka utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen
(1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag. Best�mmelserna i 44 och 45 ��
skall d�rvid g�lla i till�mpliga delar.

Ans�kan om ers�ttning och utf�rdande av intyg

47 � Ans�kan om ers�ttning g�rs skriftligen hos arbetsl�shetskassan. Till
ans�kan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den s�kandes arbetsf�rh�llan-
den samt de uppgifter i �vrigt som beh�vs f�r bed�mande av den s�kandes
ers�ttningsr�tt. Kan ett s�dant intyg bara skaffas med stora sv�righeter, f�r
arbetsf�rh�llandena och �vriga uppgifter styrkas p� annat s�tt. Arbetsgivare
skall p� beg�ran utf�rda intyget enligt formul�r som fastst�llts av Arbets-
marknadsstyrelsen.

Intyg och �vriga uppgifter skall f�rvaras bland kassans handlingar.

48 � Till personer som uppfyller villkoren f�r r�tt att med bibeh�llen er-
s�ttning s�ka arbete i n�got annat EU- eller EES-land utf�rdar Arbetsmark-
nadsstyrelsen intyg som visar r�tten till ers�ttning.

�verklagande, ompr�vning och �ndring

�verklagande i �renden om r�tt till ers�ttning

49 � Beslut av en arbetsl�shetskassa i �renden om r�tt till ers�ttning enligt
denna lag �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol, om inte annat f�ljer

408

av lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt.

Vid pr�vning av �verklagande av l�nsr�ttens beslut i m�l som avses i

f�rsta stycket skall n�mndem�n ing� i kammarr�tten, om n�mndem�n delta-
git i l�nsr�tten.

50 � Arbetsl�shetskassans beslut f�r inte �verklagas av en enskild innan
kassan har ompr�vat sitt beslut enligt 61 �. Om ett beslut �verklagas innan
det har ompr�vats, skall �verklagandet anses som en beg�ran om ompr�v-
ning.

51 � Arbetsmarknadsstyrelsen f�r, �ven till f�rm�n f�r enskild part, �ver-
klaga en domstols och en arbetsl�shetskassas beslut i �renden som avses i
49 �.

�verklagande i �renden om utf�rdande av intyg

52 � Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i �renden om utf�rdande av intyg
enligt 48 � f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol.

Gemensamma best�mmelser om �verklagande

53 � Ett beslut skall �verklagas skriftligt.

I skrivelsen skall anges vilket beslut som �verklagas och den �ndring av

beslutet som beg�rs.

54 � Skrivelsen med �verklagandet skall ges in till den instans som har
meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom tv�
m�nader fr�n den dag klaganden fick del av beslutet eller, om �verklagandet
anf�rts av Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetsl�shetskassa, inom tv�
m�nader fr�n beslutets dag.

55 � Den instans som har meddelat det �verklagade beslutet pr�var om
skrivelsen med �verklagandet har kommit in i r�tt tid.

Om skrivelsen har kommit in f�r sent, skall den avvisas utom n�r

1. f�rseningen beror p� att den instans som har fattat det �verklagade be-

slutet har l�mnat klaganden en felaktig underr�ttelse om hur man �verklagar,
eller

2. skrivelsen inom tiden f�r �verklagande har kommit in till den instans

som skall pr�va �verklagandet.

I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra

den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt l�mna uppgift
om vilken dag skrivelsen kom in till den h�gre instansen.

56 � Om skrivelsen med �verklagandet inte avvisas enligt 55 � andra
stycket, skall den instans som har meddelat det �verklagade beslutet l�mna
�ver denna och �vriga handlingar i �rendet till den instans som skall pr�va
�verklagandet.

57 � En arbetsl�shetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols
beslut enligt denna lag g�ller omedelbart, om inte n�got annat har angetts i
beslutet eller best�mts av den instans som skall �verpr�va beslutet.

409

SFS 1997:238

58 � I ett m�l d�r en enskild part �verklagar en arbetsl�shetskassas beslut
�r kassan den enskildes motpart.

59 � Arbetsmarknadsstyrelsen f�r �verta en arbetsl�shetskassas uppgift att
i l�nsr�tten och kammarr�tten f�ra det allm�nnas talan.

Arbetsmarknadsstyrelsen f�r det allm�nnas talan i Regeringsr�tten.

60 � Vid �verklagande till kammarr�tt kr�vs det pr�vningstillst�nd.

Ompr�vning och �ndring

61 � Beslut av en arbetsl�shetskassa i �renden som s�gs i 49 � skall om-
pr�vas av kassan, om det beg�rs av den enskilde som beslutet ang�r.

Detta g�ller inte om arbetsl�shetskassan redan har �ndrat beslutet med

st�d av 63 �.

62 � Best�mmelserna i 53-56 �� om �verklagande skall till�mpas i fr�ga
om en beg�ran om ompr�vning.

63 � En arbetsl�shetskassa skall utan beg�ran �ndra sitt beslut i �renden
som s�gs i 49 � och som inte �verpr�vats av en h�gre instans, om

1. beslutet p� grund av skrivfel, r�knefel eller annat s�dant f�rbiseende

inneh�ller uppenbar oriktighet,

2. beslutet har blivit oriktigt p� grund av att det fattats p� uppenbart felak-

tigt eller ofullst�ndigt underlag, eller

3. beslutet har blivit oriktigt p� grund av en uppenbart felaktig r�ttstill

l�mpning eller n�gon annan liknande orsak.

En �ndring enligt f�rsta stycket beh�ver inte g�ras, om oriktigheten �r av

ringa betydelse.

64 � En �ndring med st�d av 63 � av ett beslut f�r inte g�ras sedan mer �n
tv� �r f�rflutit fr�n den dag d� beslutet meddelades.

Ett beslut f�r �ndras �ven efter det att tiden har g�tt ut, om det f�rst d�ref-

ter har kommit fram att beslutet har fattats p� uppenbart felaktigt eller ofull-
st�ndigt underlag eller om det finns andra synnerliga sk�l.

65 � Vid ompr�vning enligt 61 � f�r beslutet inte �ndras till den enskildes
nackdel.

Vid �ndring enligt 63 � f�r beslutet inte �ndras till den enskildes nackdel,

om det finns synnerliga sk�l mot det.

S�rskilda best�mmelser

66 � S�kande som medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktiga eller
vilseledande uppgifter om f�rh�llanden av betydelse f�r bed�mningen av de-
ras r�tt till ers�ttning skall fr�nk�nnas r�tt till ers�ttning. N�r s�kanden �r
medlem i en arbetsl�shetskassa skall ett s�dant fr�nk�nnande ske f�rst sedan
arbetsl�shetskassan med st�d av 37 � andra stycket lagen (1997:239) om ar-
betsl�shetskassor beslutat att inte utesluta den s�kande som medlem. Fr�n-
k�nnandet skall g�lla under minst 130 ers�ttningsdagar. Om det finns s�r-

410

411

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (1997:240)

om inf�rande av lagen (1997:238) om arbetsl�shetsf�rs�kring och lagen
(1997:239) om arbetsl�shetskassor.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

ANDERS SUNDSTR�M

(Arbetsmarknadsdepartementet)

skilda sk�l f�r fr�nk�nnandet g�lla under f�rre dagar.

Till s�kande som fr�nk�nts ers�ttning enligt f�rsta stycket f�r ers�ttning

betalas ut f�rst sedan de har utf�rt s�dant f�rv�rvsarbete som avses i 12 och

13 �� under 80 dagar fr�n den tidpunkt d� det f�rh�llande som ledde till

fr�nk�nnandet kom till arbetsl�shetskassans k�nnedom.

Finns det sannolika sk�l att en s�kande gjort sig skyldig till ett f�rfarande

som avses i f�rsta stycket, kan ers�ttning som tillkommer den s�kande inne-
h�llas i avvaktan p� utredning i �rendet.

Beslut enligt f�rsta stycket skall av kassan genast anm�las till Arbets-

markn adssty rel sen.

67 � Lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonmkt
skall till�mpas p� ers�ttning enligt denna lag.

68 � Har n�gon genom oriktig uppgift eller genom underl�tenhet att full-
g�ra sin uppgifts- eller anm�lningsskyldighet eller p� annat s�tt orsakat att
ers�ttning l�mnats obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp eller har n�gon p�
annat s�tt obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp f�tt ers�ttning och har han
eller hon sk�ligen bort inse detta, skall det som betalats ut f�r mycket betalas
tillbaka. Detta g�ller om det inte i det s�rskilda fallet finns anledning att helt
eller delvis befria fr�n �terbetalningsskyldighet.

Vid �terbetalningsskyldighet enligt f�rsta stycket f�r vid senare utbetal-

ning sk�ligt belopp inneh�llas i avr�kning fr�n vad som betalats ut f�r
mycket.

69 � N�r det g�ller minskning av vissa ers�ttningar med utgiven dagpen-
ning g�ller f�reskrifterna i 17 kap. 1 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k-
ring och 6 kap. 7 � andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�k-
ring.

SFS 1997:238

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1997:238 Lag om arbetslöshetsförsäkring

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se