SFS 2000:1460 Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring / SFS 2000:1460 Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

001460.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (1997:238) om arbetsl�shetsf�rs�kring; utf�rdad den 21 december 2000. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1997:238) om ar- betsl�shetsf�rs�kring, dels att 19 och 30 �� skall upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 19 � skall utg�, dels att 9, 14, 1618, 22, 23, 25, 4346 �� samt rubriken n�rmast f�re 46 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 9 a, 13 a, 17 a och 45 a ��, samt n�rmast f�re 45 a � en ny rubrik, av f�ljande lydelse. 9 � 2 R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet har s�kande som 1. �r arbetsf�ra och of�rhindrade att �ta sig arbete f�r en arbetsgivares r�kning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. �r beredda att anta erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken de inte anm�lt hinder som kan godtas av arbetsl�shetskassan, 3. �r anm�lda som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i den ordning som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som reger- ingen best�mmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan uppr�ttas i samr�d med den offentliga arbetsf�rmedlingen, och 5. aktivt s�ker ett l�mpligt arbete men inte kan f� ett s�dant arbete. 9 a � Under de f�rsta 100 ers�ttningsdagarna i en ers�ttningsperiod f�r en s�kande begr�nsa sig till att s�ka l�mpliga arbeten inom sitt yrke och i n�r- omr�det. Detsamma g�ller vid ny arbetsl�shet, om tolv m�nader f�rflutit se- dan den s�kande senast fick ers�ttning och ers�ttningsperioden inte har l�pt ut. M�jligheten att begr�nsa s�kandet under de f�rsta 100 dagarna g�ller dock inte om en s�kande p�b�rjar en ny ers�ttningsperiod i direkt anslutning till den f�reg�ende perioden. 13 a � I den m�n det beh�vs f�r att uppfylla arbetsvillkoret j�mst�lls med f�rv�rvsarbete �ven tid d� den s�kande har fullgjort tj�nstg�ring enligt lagen 1 Prop. 1999/2000:139, bet. 2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102. 2 Senaste lydelse 2000:627. SFS 2000:1460 Utkom fr�n trycket den 4 januari 2001 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2000:1460 (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt la- gen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, dock tillsammans under h�gst tv� ka- lenderm�nader. Vid till�mpning, i fall som avses i f�rsta stycket, av 12 � f�rsta stycket 2 skall minst 300 av de d�r angivna 450 timmarna avse f�rv�rvsarbete under minst 4 kalenderm�nader som har utf�rts med minst 45 timmar under var och en av dessa m�nader. Under var och en av de �terst�ende h�gst 2 m�na- derna skall s�kanden ha utf�rt f�rv�rvsarbete, fullgjort tj�nstg�ring enligt la- gen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n en- ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring under tid som motsvarar minst 45 timmar. 14 � 3 Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n utf�rt f�rv�rvsarbete 1. som arbetsgivaren finansierat med s�rskilt anst�llningsst�d enligt f�r- ordningen (1997:1275) om anst�llningsst�d, eller 2. som bedrivits med st�d av best�mmelserna om st�d till start av n�rings- verksamhet enligt f�rordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. 16 � 4 N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte den tid d� den s�- kande varit hindrad att arbeta p� grund av 1. styrkt sjukdom, 2. avslutad heltidsutbildning som den s�kande har avslutat efter fyllda 25 �r eller som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i minst 5 m�nader, 3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de, 5. v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i 2 �r efter barnets ankomst i familjen, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av livsmedelsla- gen, 7. utlandsvistelse till f�ljd av att den s�kande f�ljt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under f�ruts�ttning att makens eller ma- kans arbetsgivare har sitt s�te i Sverige och att l�nen utbetalas fr�n Sverige, varvid med make eller maka j�mst�lls person med vilken den s�kande sam- manbor under f�rh�llanden som liknar makars, eller 8. v�rd av n�rst�ende n�r hel ers�ttning l�mnats enligt lagen (1988:1465) om ers�ttning och ledighet f�r n�rst�endev�rd. 17 � 5 N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte heller tid d� den s�kande 1. f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k- ring, 3 Senaste lydelse 2000:627. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs. 4 Senaste lydelse 2000:627. 5 Senaste lydelse 2000:627. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2000:1460 2. varit hindrad att arbeta p� grund av tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt, 3. varit hindrad att arbeta p� grund av deltagande i arbetsmarknadsutbild- ning eller annan utbildning inom ramen f�r ett arbetsmarknadspolitiskt pro- gram, arbetspraktik, aktivitetsgarantin, ungdomsgarantin, datortekverksam- het, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspoli- tisk inriktning enligt f�rordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, 4. varit hindrad att arbeta p� grund av utbildning f�r vilken utbildningsbi- drag l�mnas enligt f�rordningen (1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag, eller 5. varit hindrad att arbeta p� grund av deltagande i verksamhet d�r ers�tt- ning enligt 3 a � har l�mnats, 6. utf�rt f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansierat med s�rskilt anst�ll- ningsst�d enligt f�rordningen (1997:1275) om anst�llningsst�d, eller 7. utf�rt f�rv�rvsarbete som bedrivits med st�d av best�mmelserna om st�d till start av n�ringsverksamhet enligt f�rordningen (2000:634) om ar- betsmarknadspolitiska program. Tid som enligt 13 a � har j�mst�llts med f�rv�rvsarbete skall dock r�knas in i ramtiden. 17 a � Tid som enligt 16, 17 eller 23 �� inte skall r�knas in i ramtiden f�r omfatta h�gst sju �r. 18 � S�kande �r ber�ttigade till ers�ttning enligt grundf�rs�kringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de st�tt till arbetsmarknadens f�rfogande som arbetss�kande genom den offentliga arbetsf�rmedlingen eller f�rv�rvs- arbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 m�nader i anslutning till att de avslutat en utbildning p� heltid som omfattar minst ett l�s�r och som ber�ttigar till studiesocialt st�d. N�r ramtiden best�ms r�knas inte in den tid d� s�kandena har varit hindrade att st� till arbetsmarknadens f�rfo- gande p� grund av sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total- f�rsvarsplikt, havandeskap, v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i 2 �r efter barnets ankomst i familjen. F�r en s�kande som avslutat sin utbildning genom att fullf�lja en tre�rig gymnasieutbildning och �r under 20 �r efter att ramtiden om 10 m�nader i f�rsta stycket f�rflutit f�rl�ngs dock ramtiden till den dag den s�kande fyller 20 �r. 22 � 6 Ers�ttning l�mnas under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). N�r ers�ttningsperioden l�pt ut kan den f�rl�ngas med l�ngst 300 dagar, om s�- kanden d� inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsf�r- medlingen b�r erbjudas aktivitet i aktivitetsgarantin enligt f�rordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. I ers�ttningsperioden r�knas inte in dagar under vilka den s�kande har an- visats ett offentligt tillf�lligt arbete f�r �ldre arbetsl�sa, verksamhet i ung- domsgarantin enligt f�rordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska 6 Senaste lydelse 1998:1783. 4* SFS 2000:14551473 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2000:1460 program eller verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � l�mnas i enlighet med f�reskrifter som har meddelats av regeringen. Om den s�kande omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa har f�tt ers�ttning fr�n en annan arbetsl�shetskassa, r�knas ers�ttningsdagar i den andra kassan in i ers�ttningsperioden. R�tten till dagpenning upph�r vid m�nadsskiftet f�re den m�nad d� den arbetsl�se fyller 65 �r. 23 � Om arbetsl�sheten upph�r f�re ers�ttningsperiodens slut, har den s�- kande r�tt till ers�ttning under det �terst�ende antalet dagar av perioden vid ny arbetsl�shet, �ven om den s�kande d� inte uppfyller arbets- och karens- villkoren. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid av 12 m�nader har f�rflutit sedan den s�kande senast fick ers�ttning. I s�dan tid r�knas inte in tid som anges i 16 och 17 ��. Om ers�ttningsperioden har l�pt ut men den s�kande under perioden p� nytt uppfyllt arbetsvillkoret l�mnas ers�ttning under ytterligare en ers�tt- ningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas. Den nya ers�tt- ningsperioden r�knas fr�n den tidpunkt n�r den tidigare perioden l�per ut. 25 � Ers�ttning enligt inkomstbortfallsf�rs�kringen l�mnas med ett belopp per dag som �r baserat p� tidigare f�rv�rvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning). Dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning l�mnas med h�gst det belopp som regeringen fastst�ller och l�gst det belopp som best�ms enligt 24 � andra stycket, om inte annat f�ljer av denna lag. Dagpenningen kan un- der de f�rsta 100 dagarna i en ers�ttningsperiod l�mnas med en h�gre dag- penning �n under resterande dagar. Den h�gsta dagpenningen kan begr�nsas i tiden f�r personer som utf�r deltidsarbete. 43 � 7 Den s�kande skall st�ngas av fr�n r�tt till ers�ttning under tid som anges i 44 �, om den s�kande 1. l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, eller 2. skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande. 44 � �r det sannolikt att ett arbete som avses i 43 � skulle ha varat h�gst 5 dagar eller mer �n 5 men h�gst 10 dagar eller mer �n 10 dagar, utg�r av- st�ngningstiden 10, 20 respektive 45 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och 20, 40 respektive 60 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2. I avst�ngningstiden r�knas in bara dagar f�r vilka karenstid skulle ha till- godor�knats eller dagpenning skulle ha l�mnats, om avst�ngningen inte hade skett, eller dagar under vilka den s�kande har utf�rt f�rv�rvsarbete. Den to- tala avst�ngningstiden f�r dock inte �verstiga 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2. 45 � Intr�ffar under avst�ngningstiden s�dant f�rh�llande som avses i 7 �ndringen inneb�r att tredje och fj�rde punkten upph�vs. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2000:1460 43 �, ber�knas ny avst�ngningstid i enlighet med best�mmelserna i 44 �, om inte den nya avst�ngningstiden ryms inom den l�pande avst�ngningsti- den. En s�kande som har st�ngts av fr�n ers�ttning tv� g�nger inom samma er- s�ttningsperiod p� grund av att han eller hon har l�mnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande har, om s�dant f�rh�llande intr�ffar en tredje g�ng inom samma ers�ttningsperiod, inte r�tt till ers�ttning f�rr�n han eller hon d�refter p� nytt uppfyllt ett arbets- villkor. Avst�ngningstiden skall r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges i 43 � intr�ffat. Neds�ttning av ers�ttning 45 a � Dagpenningen s�tts ned med 25 procent i 40 ers�ttningsdagar (ned- s�ttningstid) inom ers�ttningsperioden, om en s�kande har 1. avvisat ett erbjudet l�mpligt arbete utan godtagbart sk�l, eller 2. utan att uttryckligen ha avvisat s�dant arbete �nd� genom sitt upptr�- dande uppenbarligen har v�llat att anst�llning inte kommit till st�nd. Om det under ers�ttningsperioden en andra g�ng intr�ffar s�dant f�rh�l- lande som anges i f�rsta stycket skall den s�kandes dagpenning s�ttas ned med 50 procent i ytterligare 40 ers�ttningsdagar inom ers�ttningsperioden. Intr�ffar under ers�ttningsperioden en tredje g�ng s�dant f�rh�llande som anges i f�rsta stycket, har den s�kande inte r�tt till ers�ttning f�rr�n han eller hon d�refter p� nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Neds�ttningstiden r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges i f�r- sta stycket intr�ffat. Intr�ffar under neds�ttningstiden s�dant f�rh�llande som f�ranleder ny neds�ttningstid r�knas den neds�ttningstiden fr�n ut- g�ngen av den f�reg�ende neds�ttningstiden. Intr�ffar under avst�ngningstid s�dant f�rh�llande som f�ranleder neds�ttningstid r�knas neds�ttningstiden fr�n utg�ngen av avst�ngningstiden. Den tid inom vilken neds�ttning av dagpenningen skall g�ras f�r inte �verstiga 180 kalenderdagar fr�n den dag d� neds�ttningstiden inleddes. Gemensam best�mmelse om avst�ngning och neds�ttning 46 � 8 Best�mmelserna i 43 � samt 45 a � f�rsta stycket 1 om arbete skall till�mpas i fr�ga om arbetsmarknadspolitiska program f�r vilka aktivitets- st�d l�mnas enligt f�rordningen (1996:1100) om aktivitetsst�d och utbild- ningar f�r vilka utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen (1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag. Best�mmelserna i 44, 45 och 45 a �� skall d�rvid g�lla i till�mpliga delar. 1. Denna lag tr�der i kraft den 5 februari 2001. 2. Best�mmelserna i 19 � punkterna 13, 5 och 6 samt 30 � g�ller dock fortfarande f�r s�kande som vid ikrafttr�dandet uppfyllt villkoren och ans�- ker om ers�ttning senast den 31 mars 2001. 8 Senaste lydelse 2000:627. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2000:1460 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2000 3. Best�mmelsen om ers�ttningsperiodens l�ngd i 22 � skall dock g�lla i dess �ldre lydelse f�r den som f�re ikrafttr�dandet har fyllt 57 �r och har r�tt till ers�ttning p� grund av en p�g�ende ers�ttningsperiod. P� regeringens v�gnar MONA SAHLIN Cathrine Lilja Hansson (N�ringsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i lagen (1997:238) om
arbetsl�shetsf�rs�kring;

utf�rdad den 21 december 2000.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs i fr�ga om lagen (1997:238) om ar-

betsl�shetsf�rs�kring,

dels

att 19 och 30 �� skall upph�ra att g�lla,

dels

att rubriken n�rmast f�re 19 � skall utg�,

dels

att 9, 14, 1618, 22, 23, 25, 4346 �� samt rubriken n�rmast f�re

46 � skall ha f�ljande lydelse,

dels

att det i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 9 a, 13 a, 17 a och

45 a ��, samt n�rmast f�re 45 a � en ny rubrik, av f�ljande lydelse.

9 �

R�tt till ers�ttning vid arbetsl�shet har s�kande som

1. �r arbetsf�ra och of�rhindrade att �ta sig arbete f�r en arbetsgivares

r�kning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i
veckan,

2. �r beredda att anta erbjudet l�mpligt arbete under tid f�r vilken de inte

anm�lt hinder som kan godtas av arbetsl�shetskassan,

3. �r anm�lda som arbetss�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen i

den ordning som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som reger-
ingen best�mmer,

4. medverkar till att en individuell handlingsplan uppr�ttas i samr�d med

den offentliga arbetsf�rmedlingen, och

5. aktivt s�ker ett l�mpligt arbete men inte kan f� ett s�dant arbete.

9 a �

Under de f�rsta 100 ers�ttningsdagarna i en ers�ttningsperiod f�r en

s�kande begr�nsa sig till att s�ka l�mpliga arbeten inom sitt yrke och i n�r-
omr�det. Detsamma g�ller vid ny arbetsl�shet, om tolv m�nader f�rflutit se-
dan den s�kande senast fick ers�ttning och ers�ttningsperioden inte har l�pt
ut.

M�jligheten att begr�nsa s�kandet under de f�rsta 100 dagarna g�ller

dock inte om en s�kande p�b�rjar en ny ers�ttningsperiod i direkt anslutning
till den f�reg�ende perioden.

13 a �

I den m�n det beh�vs f�r att uppfylla arbetsvillkoret j�mst�lls med

f�rv�rvsarbete �ven tid d� den s�kande har fullgjort tj�nstg�ring enligt lagen

Prop. 1999/2000:139, bet. 2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102.

Senaste lydelse 2000:627.

SFS 2000:1460

Utkom fr�n trycket
den 4 januari 2001

SFS 2000:1460

(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt la-
gen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, dock tillsammans under h�gst tv� ka-
lenderm�nader.

Vid till�mpning, i fall som avses i f�rsta stycket, av 12 � f�rsta stycket 2

skall minst 300 av de d�r angivna 450 timmarna avse f�rv�rvsarbete under
minst 4 kalenderm�nader som har utf�rts med minst 45 timmar under var
och en av dessa m�nader. Under var och en av de �terst�ende h�gst 2 m�na-
derna skall s�kanden ha utf�rt f�rv�rvsarbete, fullgjort tj�nstg�ring enligt la-
gen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n en-
ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring under tid som motsvarar minst
45 timmar.

14 �

Vid pr�vning av arbetsvillkoret bortses fr�n utf�rt f�rv�rvsarbete

1. som arbetsgivaren finansierat med s�rskilt anst�llningsst�d enligt f�r-

ordningen (1997:1275) om anst�llningsst�d, eller

2. som bedrivits med st�d av best�mmelserna om st�d till start av n�rings-

verksamhet enligt f�rordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska
program.

16 �

N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte den tid d� den s�-

kande varit hindrad att arbeta p� grund av

1. styrkt sjukdom,
2. avslutad heltidsutbildning som den s�kande har avslutat efter fyllda 25

�r eller som har f�reg�tts av sammanh�ngande f�rv�rvsarbete p� heltid i
minst 5 m�nader,

3. tv�ngsv�rd enligt lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare
i vissa fall,
4. frihetsber�vande p� kriminalv�rdens omr�de,
5. v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller v�rd av adoptivbarn i 2 �r

efter barnets ankomst i familjen,

6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

(1971:511) eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av livsmedelsla-
gen,

7. utlandsvistelse till f�ljd av att den s�kande f�ljt med sin make eller

maka vid dennes arbete i utlandet under f�ruts�ttning att makens eller ma-
kans arbetsgivare har sitt s�te i Sverige och att l�nen utbetalas fr�n Sverige,
varvid med make eller maka j�mst�lls person med vilken den s�kande sam-
manbor under f�rh�llanden som liknar makars, eller

8. v�rd av n�rst�ende n�r hel ers�ttning l�mnats enligt lagen (1988:1465)

om ers�ttning och ledighet f�r n�rst�endev�rd.

17 �

N�r ramtid skall best�mmas enligt 12 � r�knas inte heller tid d� den

s�kande

1. f�tt f�r�ldrapenningf�rm�n enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�k-

ring,

Senaste lydelse 2000:627. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket upph�vs.

Senaste lydelse 2000:627.

SFS 2000:1460

2. varit hindrad att arbeta p� grund av tj�nstg�ring enligt lagen

(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt,

3. varit hindrad att arbeta p� grund av deltagande i arbetsmarknadsutbild-

ning eller annan utbildning inom ramen f�r ett arbetsmarknadspolitiskt pro-
gram, arbetspraktik, aktivitetsgarantin, ungdomsgarantin, datortekverksam-
het, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspoli-
tisk inriktning enligt f�rordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska
program,

4. varit hindrad att arbeta p� grund av utbildning f�r vilken utbildningsbi-

drag l�mnas enligt f�rordningen (1996:1654) om s�rskilt utbildningsbidrag,
eller

5. varit hindrad att arbeta p� grund av deltagande i verksamhet d�r ers�tt-

ning enligt 3 a � har l�mnats,

6. utf�rt f�rv�rvsarbete som arbetsgivaren finansierat med s�rskilt anst�ll-

ningsst�d enligt f�rordningen (1997:1275) om anst�llningsst�d, eller

7. utf�rt f�rv�rvsarbete som bedrivits med st�d av best�mmelserna om

st�d till start av n�ringsverksamhet enligt f�rordningen (2000:634) om ar-
betsmarknadspolitiska program.

Tid som enligt 13 a � har j�mst�llts med f�rv�rvsarbete skall dock r�knas

in i ramtiden.

17 a �

Tid som enligt 16, 17 eller 23 �� inte skall r�knas in i ramtiden f�r

omfatta h�gst sju �r.

18 �

S�kande �r ber�ttigade till ers�ttning enligt grundf�rs�kringen utan

att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de st�tt till arbetsmarknadens f�rfogande
som arbetss�kande genom den offentliga arbetsf�rmedlingen eller f�rv�rvs-
arbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 m�nader i anslutning
till att de avslutat en utbildning p� heltid som omfattar minst ett l�s�r och
som ber�ttigar till studiesocialt st�d. N�r ramtiden best�ms r�knas inte in
den tid d� s�kandena har varit hindrade att st� till arbetsmarknadens f�rfo-
gande p� grund av sjukdom, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om total-
f�rsvarsplikt, havandeskap, v�rd av eget barn som inte har fyllt 2 �r eller
v�rd av adoptivbarn i 2 �r efter barnets ankomst i familjen.

F�r en s�kande som avslutat sin utbildning genom att fullf�lja en tre�rig

gymnasieutbildning och �r under 20 �r efter att ramtiden om 10 m�nader i
f�rsta stycket f�rflutit f�rl�ngs dock ramtiden till den dag den s�kande fyller
20 �r.

22 �

Ers�ttning l�mnas under l�ngst 300 dagar (ers�ttningsperiod). N�r

ers�ttningsperioden l�pt ut kan den f�rl�ngas med l�ngst 300 dagar, om s�-
kanden d� inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsf�r-
medlingen b�r erbjudas aktivitet i aktivitetsgarantin enligt f�rordningen
(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

I ers�ttningsperioden r�knas inte in dagar under vilka den s�kande har an-

visats ett offentligt tillf�lligt arbete f�r �ldre arbetsl�sa, verksamhet i ung-
domsgarantin enligt f�rordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska

Senaste lydelse 1998:1783.

4* SFS 2000:14551473

SFS 2000:1460

program eller verksamhet d�r ers�ttning enligt 3 a � l�mnas i enlighet med
f�reskrifter som har meddelats av regeringen.

Om den s�kande omedelbart f�re intr�det i en arbetsl�shetskassa har f�tt

ers�ttning fr�n en annan arbetsl�shetskassa, r�knas ers�ttningsdagar i den
andra kassan in i ers�ttningsperioden.

R�tten till dagpenning upph�r vid m�nadsskiftet f�re den m�nad d� den

arbetsl�se fyller 65 �r.

23 �

Om arbetsl�sheten upph�r f�re ers�ttningsperiodens slut, har den s�-

kande r�tt till ers�ttning under det �terst�ende antalet dagar av perioden vid
ny arbetsl�shet, �ven om den s�kande d� inte uppfyller arbets- och karens-
villkoren. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om en sammanh�ngande tid
av 12 m�nader har f�rflutit sedan den s�kande senast fick ers�ttning. I s�dan
tid r�knas inte in tid som anges i 16 och 17 ��.

Om ers�ttningsperioden har l�pt ut men den s�kande under perioden p�

nytt uppfyllt arbetsvillkoret l�mnas ers�ttning under ytterligare en ers�tt-
ningsperiod. D� skall dock karensvillkoret p� nytt uppfyllas. Den nya ers�tt-
ningsperioden r�knas fr�n den tidpunkt n�r den tidigare perioden l�per ut.

25 �

Ers�ttning enligt inkomstbortfallsf�rs�kringen l�mnas med ett belopp

per dag som �r baserat p� tidigare f�rv�rvsinkomster (dagpenning i form av
inkomstrelaterad ers�ttning).

Dagpenning i form av inkomstrelaterad ers�ttning l�mnas med h�gst det

belopp som regeringen fastst�ller och l�gst det belopp som best�ms enligt
24 � andra stycket, om inte annat f�ljer av denna lag. Dagpenningen kan un-
der de f�rsta 100 dagarna i en ers�ttningsperiod l�mnas med en h�gre dag-
penning �n under resterande dagar. Den h�gsta dagpenningen kan begr�nsas
i tiden f�r personer som utf�r deltidsarbete.

43 �

Den s�kande skall st�ngas av fr�n r�tt till ers�ttning under tid som

anges i 44 �, om den s�kande

1. l�mnat sitt arbete utan giltig anledning, eller
2. skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande.

44 �

�r det sannolikt att ett arbete som avses i 43 � skulle ha varat h�gst

5 dagar eller mer �n 5 men h�gst 10 dagar eller mer �n 10 dagar, utg�r av-
st�ngningstiden

10, 20 respektive 45 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och
20, 40 respektive 60 ers�ttningsdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2.
I avst�ngningstiden r�knas in bara dagar f�r vilka karenstid skulle ha till-

godor�knats eller dagpenning skulle ha l�mnats, om avst�ngningen inte hade
skett, eller dagar under vilka den s�kande har utf�rt f�rv�rvsarbete. Den to-
tala avst�ngningstiden f�r dock inte �verstiga

28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 1, och
56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avst�ngning enligt 43 � 2.

45 �

Intr�ffar under avst�ngningstiden s�dant f�rh�llande som avses i

�ndringen inneb�r att tredje och fj�rde punkten upph�vs.

SFS 2000:1460

43 �, ber�knas ny avst�ngningstid i enlighet med best�mmelserna i 44 �,

om inte den nya avst�ngningstiden ryms inom den l�pande avst�ngningsti-
den.

En s�kande som har st�ngts av fr�n ers�ttning tv� g�nger inom samma er-

s�ttningsperiod p� grund av att han eller hon har l�mnat sitt arbete utan giltig
anledning eller skilts fr�n arbetet p� grund av otillb�rligt uppf�rande har, om
s�dant f�rh�llande intr�ffar en tredje g�ng inom samma ers�ttningsperiod,
inte r�tt till ers�ttning f�rr�n han eller hon d�refter p� nytt uppfyllt ett arbets-
villkor.

Avst�ngningstiden skall r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges

i 43 � intr�ffat.

Neds�ttning av ers�ttning

45 a �

Dagpenningen s�tts ned med 25 procent i 40 ers�ttningsdagar (ned-

s�ttningstid) inom ers�ttningsperioden, om en s�kande har

1. avvisat ett erbjudet l�mpligt arbete utan godtagbart sk�l, eller
2. utan att uttryckligen ha avvisat s�dant arbete �nd� genom sitt upptr�-

dande uppenbarligen har v�llat att anst�llning inte kommit till st�nd.

Om det under ers�ttningsperioden en andra g�ng intr�ffar s�dant f�rh�l-

lande som anges i f�rsta stycket skall den s�kandes dagpenning s�ttas ned
med 50 procent i ytterligare 40 ers�ttningsdagar inom ers�ttningsperioden.

Intr�ffar under ers�ttningsperioden en tredje g�ng s�dant f�rh�llande som

anges i f�rsta stycket, har den s�kande inte r�tt till ers�ttning f�rr�n han eller
hon d�refter p� nytt uppfyllt ett arbetsvillkor.

Neds�ttningstiden r�knas fr�n den dag d� det f�rh�llande som anges i f�r-

sta stycket intr�ffat. Intr�ffar under neds�ttningstiden s�dant f�rh�llande
som f�ranleder ny neds�ttningstid r�knas den neds�ttningstiden fr�n ut-
g�ngen av den f�reg�ende neds�ttningstiden. Intr�ffar under avst�ngningstid
s�dant f�rh�llande som f�ranleder neds�ttningstid r�knas neds�ttningstiden
fr�n utg�ngen av avst�ngningstiden.

Den tid inom vilken neds�ttning av dagpenningen skall g�ras f�r inte

�verstiga 180 kalenderdagar fr�n den dag d� neds�ttningstiden inleddes.

Gemensam best�mmelse om avst�ngning och neds�ttning

46 �

Best�mmelserna i 43 � samt 45 a � f�rsta stycket 1 om arbete skall

till�mpas i fr�ga om arbetsmarknadspolitiska program f�r vilka aktivitets-
st�d l�mnas enligt f�rordningen (1996:1100) om aktivitetsst�d och utbild-
ningar f�r vilka utbildningsbidrag l�mnas enligt f�rordningen (1996:1654)
om s�rskilt utbildningsbidrag. Best�mmelserna i 44, 45 och 45 a �� skall
d�rvid g�lla i till�mpliga delar.

1. Denna lag tr�der i kraft den 5 februari 2001.
2. Best�mmelserna i 19 � punkterna 13, 5 och 6 samt 30 � g�ller dock

fortfarande f�r s�kande som vid ikrafttr�dandet uppfyllt villkoren och ans�-
ker om ers�ttning senast den 31 mars 2001.

Senaste lydelse 2000:627.

SFS 2000:1460

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2000

3. Best�mmelsen om ers�ttningsperiodens l�ngd i 22 � skall dock g�lla i

dess �ldre lydelse f�r den som f�re ikrafttr�dandet har fyllt 57 �r och har r�tt
till ers�ttning p� grund av en p�g�ende ers�ttningsperiod.

P� regeringens v�gnar

MONA SAHLIN

Cathrine Lilja Hansson
(N�ringsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2000:1460 Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se