SFS 1987:667

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Associationsrätt Bank- och finansmarknadsrätt

Start / Arbetsrätt och arbetsmiljörätt / Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor / SFS 1987:667

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1987:667 om ekonomiska f�reningar; utkom fr�n trycket den 28 juli 1987 utf�rdad den 11 juni 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � En ekonomisk f�rening har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken m edlemmar� na deltar 1. som konsumenter eller andra f�rbrukare, 2. som leverant�rer, 3. med egen arbet sinsats, 4. genom att begagna f�reningens tj�nster, eller 5. p� annat liknande s�tt. F�r en ekonomisk f�rening �r utm�rkande att den uppfyller s�rskilda villkor i fr�ga om r�tten till medlemskap, r�str�tt och �verskottsutdelning. Om detta f�reskrivs i 3, 7 och 10 ka p. 2 � En ekonomisk f�rening skall registreras. Sedan f�reningen har registrerats kan den f�rv�rva r�ttigheter och ikl�da sig skyldigheter samt f�ra talan inf�r domstolar och andra myndigheter. En f�rening som har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas ekonomiska intressen genom annan ekonomisk verksamhet �n som avses i 1 � f� rsta stycket kan inte f�rv�rva r�ttigheter eller ikl�da sig skyldigheter eller f�ra talan inf�r dom stolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger det, 3 � F�r en ekonomisk f�renings f�rpliktelser svarar endast f�reningens tillg�ngar. I tillg�ngarna in r�knas insatser och avgifter som har f�rfallit till betalning, �ven om de �nnu inte har betalts. 4 � �ger en ekonomisk f�rening s� m�nga aktier eller andelar i en svensk eller utl�ndsk juridisk person att den har mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar, �r den ekonomiska f�reningen moderf�rening och den andra juridiska personen dotterf�retag. �ger ett dotterf�retag eller �ger en moderf�rening och ett eller flera dotterf�retag tillsammans eller ' Prop. 1986/87: 7, LU 20, rskr. 172. 1489 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 �ger flera dotterf�retag tillsammans s� m�nga aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts, �r �ven sistn�mnda juridiska person dotterf�retag till moderf�reningen. Har en ekonomisk f�rening i annat fall p� grund av aktie- eller andelgin- nehav eller avtal ensam ett best�mmande inflytande �ver en juridisk per� son och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, �r den ekono� miska f�reningen moderf�rening och den juridiska personen dotterf�retag. Moderf�rening och dotterf�retag utg�r tillsammans en koncern. 2 kap. Bildandet av en ekonomisk f�rening 1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst fem medlemmar. Antalet med� lemmar far dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar �r ekonomis� ka f�reningar eller andra f�reningar som �r att anse som juridiska perso� ner. Medlemmarna skall anta stadgar samt v�lja styrelse och revisorer. 2 � F�reningens stadgar skall ange 1. f�reningens firma, 2. den ort i Sverige d�r f�reningens styrelse skall ha sitt s�te, 3. �ndam�let med f�reningens verksamhet och verksamhetens art, 4. den insats med vilken vaije medlem skall delta i f�reningen, hur insatserna skall fullg�ras samt i vad m�n en medlem far delta i f�reningen med insats ut�ver vad han �r skyldig att delta med, 5. f�r det fall att regelbundna eller p� s�rskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till f�reningen skall f�rekomma, avgifternas belopp eller de h�gsta belopp till vilka de far best�mmas, 6. antalet eller l�gsta och h�gsta antalet styrelseledam�ter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden f�r deras uppdrag samt, om n�gon av dem skall utses p� annat s�tt �n som anges i denna lag, hur det i s� fall skall ske, 7. f�r det fall att fullm�ktige enligt 7 kap. 12 � skall finnas, deras befo� genhet, hur de skall utses och tiden f�r deras uppdrag, 8. inom vilken tid och hur f�reningsst�mma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullm�ktiges k�n� nedom, 9. vilka �renden som skall f�rekomma p� ordinarie st�mma, 10. vilken tid f�reningens r�kenskaps�r skall omfatta, 11. gru nderna f�r f�rdelning av f�reningens vinst samt hur man skal ! f�rfara med f�reningens beh�llna tillg�ngar n�r f�reningen uppl�ses, samt 12. f�r det fall att f�rlagsinsatser som avses i 5 ka p. skall f�rekomma, vad som skall g�lla d�ro m. 3 � F�reningen skall anm�las f�r registrering senast sex m�nader efter det att beslut fattades om att bilda den. Om f �reningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fattats vid sammantr�de med medlemmarna inte skall b�ija sin verksamhet f�rr�n visst villkor har uppfyllts, r�knas tiden f�r anm�lan f�r registrering i st�llet fr�n den tidpunkt d� villkoret �r uppfyllt. Registrering f�r inte ske f�re denna tidpunkt. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Fr�gan om f�reningens bildande har fallit, om anm�lan f�r registrering SFS 1987:667 inte skett inom den tid som anges i f�rsta eller andra stycket eller om registreringsmyndigheten genom beslut som vunnit laga kraft har avskrivit s�dan anm�lan eller v�grat registrering. Styrelseledam�terna svarar solida� riskt f�r �terbetalningen av insatser eller avgifter j�mte uppkommen av� kastning, med avdrag f�r kostnader p� grund av �tg�rder som avses i 4 � f�rsta stycket. 4 � Utan hinder av 1 ka p. 2 � andra stycket f�r styrelsen f�re registre� ringen f�ra talan i m�l r�ran de f�reningens bildande och �ven i �vrigt vid ta �tg�rder f�r att erh�lla utfasta insatser eller avgifter. Om en f�rpliktelse uppkommer genom en �tg�rd p� f�reningens v�gnar f�re registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i �tg�rden solidariskt f�r f�rpliktelsen. Vid registreringen �verg�r ansvaret p� f�r� eningen, om f�rpliktelsen har tillkommit efter det att f�reningen bildats. Har f�re registreringen ett avtal f�r f�reningen slutits med en medkon- trahent som visste att f�reningen var oregistrerad kan denne, s�vida inte annat f�ljer av avtalet, fr�ntr�da detta endast om fr�gan om f�reningens bildande har fallit enligt 3 � tredje stycket. Om medkontrahenten inte visste att f�reningen var oregistrerad, kan han fr�ntr�da avtalet innan f�reningen har registrerats. 3 kap. F�reningens medlemmar m. m. 1 � En ekonomisk f�rening f�r inte v�gra n�gon intr�de som medlem, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r v�gran med h�nsyn till arten eller omfatt� ningen av f�reningens verksamhet eller f�reningens syfte eller annan or� sak. Styrelsen skall pr�va en ans�kan om intr�de, om inte annat f�ljer av stadgarna. I stadgarna f�r f�reskrivas att intr�desans�kan skall g�ras skriftligen och att ans�kningshandlingen skall vara f�rsedd med s�kandens bevittnade namnunderskrift. 2 � Den som genom bodelning, arv eller testamente har f�rv�rvat en medlems andel har r�tt att efter anm�lan intr�da som medlem i f�reningen, om inte annat f�reskrivs i stadgarna. Anm�lan om intr�de skall, vid f�rv�rv av en avliden medlems andel, g�ras senast sex m�nader efter d�dsfallet eller vid den senare tidpunkt d� d�dsboets avg�ng ur f�reningen intr�ffar enligt 5 �. I annat fall �n som s�gs i and ra stycket skall anm�lan g�ras senast sex m�nader efter det att andelen vid bodel ning har lagts ut p� andra makens lott. Ans�ker f�rv�rvaren inte om intr�de inom denna tid, skall medlem� men d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall den r� tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �. 3 � Den som genom �verl�telse har f�rv�rvat en medlems andel skall ans�ka om intr�de i f�reningen inom sex m�nader d�refter. Om han antas, intr�der han som medlem i �verl�tarens st�lle. Ans�ker han inte om intr�de inom f �reskriven tid eller avsl�s hans ans�kan, skall �verl�taren 1491 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall iden r�tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �. 4 � En medlem har r�tt att s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen. I stadgarna f�r f�reslcrivas a tt en upps�gning skall g�ras skriftligen och att upps�gningshandlingen skall vara f�rsedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift. I stadgarna f�r �ven f�reskrivas att upps�gning inte f�r g�ras f�rr�n efter viss tid, h�gst tv� �r, fr�n intr�det. Tiden f�r utstr�ckas till h�gst fem �r, om registreringsmyndigheten medger det. F�reskrifter i stadgarna om att upps�gning f�r g�ras f�rst efter en viss tid g�ller inte i fall som avses i 7 kap. 15 � tredje stycket och 12 kap. 4 � andra stycket. En medlem f�r uteslutas ur f�reningen p� s�dan grund som anges i stadgarna. F�reningsst�mman skall besluta om uteslutningen, om inte annat f�reskrivs i stadgarna. 5 � Avg�ng ur f�reningen ske r, utom i fall som avses i 7 kap. 15 � tr edje stycket och 12 kap. 4 � an dra stycket, vid utg�ngen av det r�kenskaps�r som slutar n�st efter en m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som har best�mts i sta dgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig till uttr�de eller uteslutits eller n�gon annan omst�ndighet som f�ranlett avg�ngen har intr�ffat. En medlem som har uteslutits ur f�reningen f�rlorar genast sin r�tt att delta i �verl�ggningar Och beslut om f�reningens angel� genheter. 6 � Styrelsen skall f�ra en medlemsf�rteckning. Denna skall inneh�lla uppgift om 1. v aije medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser med vilket han delt ar i f�reningen, 2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den se� nast fastst�llda balansr�kningen, samt 3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utg�ngen av det r�k en� skaps�r balansr�kningen avser har �terbetalats eller h�gst skall �terbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 �� och om tiden f�r �terbetalningarna. Medlemsf�rteckningen kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsys� tem. Den kan ocks� f�ras med au tomatisk databehandling eller p� annat liknande s�tt. Medlemsf�rteckningen skall h�llas tillg�nglig hos f�reningen f�r var och en som vill ta del av de n. Vaije medlem har r�tt att p� beg�ran f� skriftlig uppgift av f�reningen om sitt m edlemskap och om de insatser som han har betalt in. 4 kap. �terbetalning av medlemsinsatser 1 � N�r en medlem har a vg�tt har han r�tt att sex m�nader efter avg�ng� en f� ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet f�r dock inte �verstiga vad som bel�per p� honom i f�rh�llande till �vriga medlemmar av f�r� eningens egna kapital enligt den balansr�kning som h�nf�r sig till tiden f�r 1492 avg�ngen. Vid ber�kningen av f�reningens egna kapital skall bortses fr�n reservfonden, uppskrivningsfonden och f�rlagsinsatserna. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den avg�ngne har vidare r�tt att i samma ordning som �vriga medlem- SFS 1987:667 mar f� ut vad som bel�per p� honom av beslutad vinstutdelning. Tr�der f�reningen i likvidation inom sex m�nader fr�n avg�ngen eller meddelas inom samma tid beslut om att f�rs�tta f�reningen i konkurs, skall den avg�ngnes r�tt att f� ut medlemsinsatser bed�mas enligt grunderna f�r reglerna om skifte av f�reningens tillg�ngar. En medlems r�tt enligt f�rstatredje styckena kan begr�nsas i stadgar� na. Detta g�ller dock inte i s�dana fall som avses i 7 k ap. 15 � tredje stycket eller 12 kap. 4 � andra stycket. 2 � Om f�reningen f�rs�tts i konkurs p� en ans�kan som har gjorts inom ett �r fr�n en medlems avg�ng, �r denne skyldig att betala tillbaka vad han har f�tt ut av sina medlemsinsatser i den m�n det beh�vs f�r att f�rening� ens skulder skall kunna betalas. 3 � En medlem, som deltar i f�reningen med h�gre insatsbelopp �n han �r skyldig att delta med, har r�tt att efter upps�gning f� ut �verskjutande belopp utan a tt avg� ur f�reningen. Betr�ffande upps�gningen samt med� lemmens r�tt att f� ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har f�tt ut till�mpas 1 och 2 �� samt 3 kap. 4 � f�rsta stycket. Sexm�nadersfristen enligt 1 � skall d�rvid r�knas fr�n utg�ngen av det r�kenskaps�r som sedan upps�gningen har gjorts slutar n�st efter en m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som har best�mts i stadgar� na. 5 kap. F�rlagsinsatser 1 � En ekonomisk f�rening kan i stadgarna f�reskriva att, ut�ver vad som f�ljer av 2 kap. 2 � f�rsta stycket 4, kapital f�r tillskjutas genom s�rskilda insatser (f�rlagsinsatser) och att s�dana insatser far tillskjutas �ven av andra �n medlemmar. F�rlagsinsatser f�r tillskjutas med h�gst ett s� stort belopp att summan av gjorda f�r lagsinsatser efter tillskottet uppg�r till h�gst det belopp som svarar mot summan av andra d� inbetalda insatser �n f�rlagsinsatser. 2 � I stadgarna kan tas in f�reskrifter om begr�nsningar i fr�ga om vem som har r�tt att tillskjuta f�rlagsinsatser och genom �verl�telse f�rv�rva de r�ttigheter som �r f�renade med f�rlagsinsatserna (f�rlagsandelar). F�r redan gjorda insatser f�r inte inf�ras str�ngare begr�nsningar �n vad som g�llde n�r insatsen gjordes. F�rv�rv av f�rlagsandelar i strid mot f�reskrifter som avses i f�rsta stycket �r ogiltiga. 3 � Om f�reningen uppl�ses och det vid uppl�sningen finns �verskott, har innehavarna av f�rlagsandelar r�tt att s� l�ngt �verskottet r�cker f� f�rlagsinsatserna inl�sta med be lopp motsvarande insatsernas storlek, in� nan utbetalning sker f�r andra �ndam�l. Finns flera f�rlagsinsatser och f�rsl�r inte �verskottet till full betalning av samtliga, skall �verskottet f�rdelas p� insatserna i f�rh�llan de till deras storlek. 1493 / � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 4 � F�r vaije f�rlagsinsats skall f�reningen utf�rda ett f�rlagsandels� bevis. Beviset skall st�llas till viss man, till inne havaren eller till viss ma n eller order och inneh�lla uppgift om 1. f�reningens firma, 2. nummer eller annan beteckning f�r beviset, 3. insatsens storlek, 4. den r�tt till utdelning som in satsen medf�r, 5. det s�tt p� vilket utdelning skall utbetalas och inl�sen ske, 6. f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta stycket, samt 7. erinran enligt 2 � andra stycket. F�rlagsandelsbeviset skall undertecknas av f�reningen. Styrelseledam�� ters eller firmatecknares namnteckning f�r �terges genom tryckning eller p� liknande s�tt. 5 � I fr�ga om f�rlagsandelsbevis g�ller, om ej annat f�ljer av denna lag, i till�mpliga delar vad som f�reskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. H�rvid j�mst�lls bevis som har st�llts till viss man med enkelt skuldebrev och bevis till innehavaren eller till viss man eller order med l�pande skuldebrev. Den som innehar ett f�rlagsandelsbevis st�llt till viss man eller order och som enligt f�reningens p�skrift p� beviset �r �gare till f�rlagsan� delen �r likst�lld med den som enligt 13 � andra stycket samma lag f�rmo� das �ga r�tt att g�ra skuldebrevet g�llande. P�skrift p� beviset skall g�ras endast om innehavaren styrker sitt f�rv�rv av den f�rlagsandel som bevi� set avser. 6 � Styrelsen skall f�ra en f�rteckning �ver samtliga f�rlagsinsatser. Denna kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsystem eller f�ras med automatisk databehandling eller p� annat liknande s�tt. F�rteckningen skall inneh�lla uppgift om storleken p� vaije f�rlagsinsats, om tidpunkten f�r vaije insats och om den r�tt till utdelning som insatsen medf�r. F�r� teckningen skall h�llas tillg�nglig f�r var och en som vill ta del av den. 7 � Den som inn ehar en f�rlagsandel har r�tt att fa f�rlagsinsatsen inl�st tidigast efter fem �r fr�n tillskottet, om han skriftligen s�ger upp beloppet minst tv� �r i f�rv�g. F�reningen f�r inl�sa en f�rlagsinsats tidigast efter fem �r fr�n tillskot� tet, om f�reningen skriftligen s�ger upp beloppet minst sex m�nader i f�rv�g. Inl�sen enligt denna paragraf sker till d et belopp som utg�r insatsens storlek enligt f�rlagsandelsbeviset. Beloppet f�r dock inte �verstiga vad som av f�reningens egna kapital enligt den senast fastst�llda balansr�k� ningen, utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, bel�per p� andelen i f�rh�llande till �vriga f�rlagsinsatser. Om f�reningen f�rs�tts i konkurs p� en ans�kan som g�rs inom e tt �r efter inl�sen, skall vad som f�reskrivs i 4 kap. 2 � betr�ffande �terbetalning till�mpas i fr�ga om f�r � lagsinsatsen. 6 kap. F�reningens ledning 1494 1 � En ekonomisk f�rening skall ha en styrelse med minst tre ledam �ter. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Styrelsen v�ljs av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadgarna SFS 1987:667 att en eller flera styrelseledam�ter skall utses p� annat s�tt. En styrelseledamots uppdrag g�ller f�r den tid som anges i sta dgarna. Uppdragstiden f�r inte omfatta mer �n fyra r�kenskaps�r och skall best�m� mas s� att uppdraget upph�r vid slute t av den ordinarie f�reningsst�mma p� vilken styrelseval f�rr�ttas. Vad som s�gs i denn a lag om sty relseledam�ter skall i till�mpliga delar g�lla �ven suppleanter. 2 � Ett uppdrag som styrelseledamot upph�r i f�rtid, om ledamoten eller den som har utsett honom beg�r det. Anm�lan om avg�ng skall g�ras hos styrelsen och, om en ledamot som inte �r vald p� f�reningsst�mma vill avg�, �ven hos den som har tillsatt honom. Om en styrelseledamots uppdrag upph�r i f�rtid eller hinder enligt 4 � uppkommer f�r honom att vara styrelseledamot och det inte finns n�gon suppleant som kan intr�da i hans st�lle, skall �vriga styrelseledam�ter vidta �tg�rde r f�r att en ny styrelseledamot tills�tts f�r den �terst�ende mandattiden. S�dana �tg�rder beh�ver dock inte vidtas, om den f�rutva� rande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:351) om sty relserepresentation f�r de anst�llda i aktiebolag och ekonomiska f�reningar. Skall ledamoten v�ljas p� f�reningsst�mma, kan utan hinder av 1 � f�rsta styck et valet anst� till n� sta ordinarie st�mma p� vilken styrel� seval f�rr�ttas, om styrelsen �r beslutf�r med kvarst�ende ledam�ter och suppleanter. Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tills�ttas i annan ordning �n genom val av f�reningsst�mman inte har utsetts, skall r�tten f�rordna en ers�ttare p� ans�kan av en styrelseledamot, medlem, borgen�r eller n�gon annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gon som kan f�retr�da f�reningen. 3 � Styrelsen skall utse en verkst�llande direkt�r, om antalet anst�llda i f�reningen under vart och ett av de tv� senaste r�kenskaps�ren i medeltal har �verstigit 200. Ha r en verkst�llande direkt�r utsetts, f�r han kvarst� i befattningen �ven om antalet anst�llda skulle komma att nedg� till 200 eller ett l�gre tal. I en f�renings stadgar kan f�reskrivas att styrelsen �ven i andra fall skall u tse en verkst�llande direkt�r. Vad som s�gs i de nna lag om verkst�llande direkt�r skall i till�mpliga delar g�lla �ven en suppleant f�r honom (vice verkst�llande direkt�r). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far i s�rskil� da fall meddela undantag fr�n f�rsta stycket f�rsta meningen, om det finns s�rskilda sk�l. 4 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i s�rskilda fall till�ter annat. Med svenskt medborgarskap j�mst�lls medborgarskap i Dan mark, Finland, Island eller Norge, No rdiska medborgare som �r bosatta i n�got av dessa l�nder kan vara styrelseledam�ter, om minst halva antalet styrelseledam�ter �r bosat� ta i Sverige. Den som �r omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseleda� mot eller verkst�llande direkt�r. 1495 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 Styrelseledam�terna skall vara medlemmar i f�reningen, om inte st�dr garna i s�rskilt angivna fall till�ter annat. Den som enligt lag �r st�llf�f�tf�i dare f�r en medlem eller, om en juridisk person �r medlem, den som �r ledamot av styrelsen f�r den juridiska personen eller del�gare i denna f�f dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i f�reningen, �ven om stadgarna saknar f�reskrift om det. 5 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall n�r de tilltr� der sina uppdrag f�r inf�ring i a ktiebok anm�la sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som f�reningen, om del inte har skett dessf�rinnan. F�r�ndringar i aktieinnehavet skall anm�las inom en m�nad. F�rsta stycket g�ller inte, om anm�lningsskyldighet f�religger enligt lagen (1985: 571) om v� rdepappersmarknaden. 6 � Styrelsen svarar f�r f�reningens organisation och f�rvaltningen av f�reningens angel�genheter. Verkst�llande direkt�ren skall ha hand om den l�pande f�rvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styr el� sen meddelar. Verkst�llande direkt�ren f�r dessutom utan styrelsens be� myndigande vidta s�dana �tg�rder som med h�nsy n till omfattningen och arten av f�reningens verksamhet �r av osedvanlig beskaffenhet eller st�r betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan v�sentlig ol�genhet f�r f�reningens verksamhet. I s�dana fall skall styrelsen s� snart som m�jligt underr�ttas om �tg�rderna. Styrelsen skall se till att organisationen betr�ffande bokf�ringen och medelsf�rvaltningen �ven innefattar en tillfredsst�llande kontroll. Verk� st�llande direkt�ren skall s�ija f�r att f�reningens bokf�ring fullg�rs i �verensst�mmelse med lag och att medelsf�rvaltningen sk�ts p� ett be� tryggande s�tt. 7 � Om en f�rening har blivit moderf�rening, skall styrelsen meddela detta till dotterf�retagets ledning. Dotterf�retagets ledning skall l�mna styrelsen f�r moderf�reningen de upplysningar som beh�vs f�r ber�kning� en av k oncernens st�llning och resultatet av koncernens verksamhet. 8 � Inom s tyrelsen skall en av ledam�terna vara ordf�rande. Styrelsen skall v�lja ordf�rande, om inte annat f�reskrivs i stadgarna eller har beslutats av f�reningsst�mman. Vid lika r� stetal avg�rs valet genom lo tt- ning. Verkst�llande direkt�ren f�r inte vara ordf�rande. Ordf�randen skall se till att sammantr�den h�lls n�r det beh�vs. P� beg�ran av en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren skall styrel� sen sammankallas. Verkst�llande direkt�ren har, �ven om han inte �r styrelseledamot, r�tt att n�rvara och yttra sig vid styrelsens sammantr� den, om inte styrelsen best�mmer annat i ett s�rsk ilt fall. Vid styrel sens sammantr�den skall det f�ras protokoll som underteck� nas eller justeras av ordf�randen och den ledamot som styrelsen utser till det. Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren har r�tt att f� avvi� kande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall f�ras i nu mmer� f�ljd och f �rvaras p� betryggande s�tt. 1495 9 � Styrelsen �r beslutf�r, om mer �n h�lften av hela antalet styrelseleda- � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> m�ter eller det h�gre antal som f�reskrivs i stadgarna �r n�rvarande. SFS 1987:667 Beslut i ett �rende far dock inte fattas, om inte s�vitt m�jligt samtliga styrelseledam�ter har f�tt tillf�lle att delta i �rendets behandling och erh�l� lit tillfredsst�llande underlag f�r att avg�ra �rendet. Om en styrelseleda� mot inte kan komma och det finns en suppleant som skall tr�da in i han s st�lle, skall suppleanten beredas tillf�lle till det . Om inte stadg arna f�reskriver en s�rskild r�stmajoritet, g�ller som sty� relsens beslut den mening f�r vilken mer �n h�lften av de n�rvarande r�star eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der. �r styrelsen inte fulltalig, skall de som r�star f�r beslutet dock utg�ra mer �n en tredjedel av hela antalet styrelseledam�ter, om in te annat f�reskrivs i stadgarna. Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst h�lften av hela antalet styrelseledam�ter. 10 � En styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren f�r inte handl�gga fr�gor r�rande avtal mellan honom och f�reningen. Han f�r inte heller handl�gga fr�gor om avtal mellan f�reningen och tredje man, om han i fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan vara stridande mot f�reningens. Med avtal j�mst�lls r�tteg�ng eller annan talan. 11 � Styrelsen f�retr�der f�reningen och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren eller n�gon annan att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma, om inte ett f�rbud mot s�dant bemyndigande har tagits in i sta dgarna. I fr�ga om den som inte �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r g�ller vad som s�gs i 4 och 10 �� om verkst�llande direkt�r. Styrelsen kan f�reskriva att r�tten att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma f�r ut�vas endast av tv� eller flera personer i f�ren ing. Ingen annan inskr�nkning far registre� ras. Styrelsen kan n�r som helst �terkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket. 12 � Verkst�llande direkt�ren har alltid r�tt att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma betr�ffande s�dana �tg�rder som enligt 6 � ankommer p� honom. 13 � Styrelsen eller annan st�llf�retr�dare f�r f�reningen f�r inte f�reta en r�ttshandling eller annan �tg�rd som �r �gnad att bereda en otillb�rlig f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen eller annan medlem. En st�llf�retr�dare f�r inte f�lja s�dana f�reskrifter av f�reningsst�m� man eller annat f�reningsorgan som inte �r g�llande d�rf�r att de st�r i strid med denna lag eller stadgarna. 14 � Har en st�llf�retr�dare �verskridit sin befogenhet n�r han f�retog en r�ttshandling f�r f�reningen, g�ller inte r�ttshandlingen mot f�reningen, om den mot vilken r�ttshandlingen f�retogs ins�g eller borde ha insett att befogenheten �verskreds. Detsamma g�ller, om verkst�llande direkt�ren d� han f�retog en r�ttshandling �verskred den beh�righet att vidta �tg�rder I497 p� f�reningens v�gnar som tillkommer honom enligt 6 �. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 15 � F�r registrering skall f�reningen anm�la vem som har utsetts'till styrelseledamot, verkst�llande direkt�r, suppleant eller firmatecknar� samt deras postadress och personnummer. F�r registrering skall �verl anm�las av vilka och hur f�reningens firma tecknas. Anm�lan g�rs f�rsta g�ngen n�r f�reningen enligt 2 kap. 3 � anm�ls f�r registrering och d�refter genast efter det att �ndring har intr�ffat i ett f�rh�llande som har anm�lts eller skall anm�las f�r registrering enligt f�rsta stycket. R�tt att g�ra anm�lan tillkommer �ven den som anm�lning� en g�ller. Om f�reningens postadress �ndras, skall f�reningen genast anm�la det f�r registrering. 7 kap. F�reningsst�mman 1 � F�reningsmedlemmarnas r�tt att besluta i f�reningens angel�genhe� ter ut�vas vid f�reningsst�mman. Vaije medlem har en r�st, om inte annat anges i stadgarna. Av 12 � framg�r a tt f�reningsst�mmans befogenheter kan helt eller del� vis �verl�mnas �t s�rskilt valda fullm�ktige. 2 � En medlems r�tt vid f�reningsst� mman ut�vas av medlemmen pe r� sonligen eller den som �r medlemmens st�llf�retr�dare enligt lag elle r genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem f�r vara ombud, om inte annat anges i stadgarna. �r medlemmen en juridisk person f�r denne f�retr�das av ombud som inte �r medlem, om inte annat anges i stadgarna. Ingen far som ombud f�retr�da mer �n en medlem, om inte annat anges i stad garna. Fullmakten g�ller h�gst ett �r fr�n utf�rdandet. En medlem kan vid f�reningsst�mman medf�ra h�gst ett bitr�de. Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem f �r vara bitr�de, om inte annat anges i sta dgarna. 3 � En medlem f�r inte sj�lv eller genom ombud r�sta i fr�ga om 1. talan mot honom, 2. hans befrielse fr�n skadest�ndsansvar eller annan f�rpliktelse gent� emot f�reningen, eller 3. talan eller befrielse som avses i i eller 2 betr�ffande annan, om medlemmen i fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan strida mot f�r� eningens. Best�mmelserna i f�rsta stycket om medlem g�ller �ven ombud f�r medlem. 4 � Ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas inom sex m�nader efter ut� g�ngen av varje r�kenskaps�r. Vid s�dan st�mma skall styrelsen l�gga fram �rsredovisningen och revisionsber�ttelsen samt, i moderf�rening, koncernredovisningen och koncernrevisionsber�ttelsen. Vid st�mman skall beslut fattas I. om fastst�llelse av resultatr�kningen och balansr�kningen samt, i moderf�rening, koncernresultatr�kningcn och koncernbalansr�kningen, j49g 2. om dispositioner betr�ffande vinst elle r f�rlust enligt den fastst� llda balansra'mingen. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. om ansvarsfrihet �t styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�- SFS 1987:667 ren, samt 4. i andra �renden som ankommer p� st�mman enligt denna lag e ller stadgarna. Beslut i en fr�ga som avses i andra stycket 1 -3 skall dock skjutas upp till en fortsatt st�mma, om majoriteten eller en minoritet som best�r av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade beg�r det. S�dan st�mma skall h�llas minst en och h�gst tv� m�nader d�refter. N�got ytterligare uppskov �r inte till�tet. 5 � Extra f�reningsst�mma skall h�llas n�r styrelsen finner sk�l till de t. S�dan st�mma skall �ven h�llas n�r det f�r uppgivet �ndam�l skriftligen beg�rs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller det mindre antal som kan vara best�mt i stadgarna. Kallelse skall utf�rdas inom Qorton dagar fr�n den dag d� s�dan beg�ran kom in till f�reningen. 6 � En medlem har r�tt att f� ett �rende behandlat vid en f�reningsst�m� ma, om han beg�r det i den ordning och inom den tid som kan vara best�md i sta dgarna. Saknar stadgarna s�dana best�mmelser, skall med� lemmen skriftligen framst�lla sin beg�ran hos styrelsen i s� god tid att �rendet kan tas upp i kallelsen till st�mman. Den som har uteslutits ur f�reningen saknar r�tt att f� �renden behandlade vid st�mman �ven om han �nnu inte har avg�tt ur f�reningen. 7 � Styrelsen kallar till f�reningsst�mma. Om en st�mma som skall h�llas enligt de nna lag, enligt stadgarna eller enligt ett st�mmobeslut inte sam� mankallas i f�reskriven ordning, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor eller n�gon r�stbe� r�ttigad genast p� f�reningens bekostnad sammankalla st�mman i den ordning som s�gs i 8 �. 8 � Kallelse till en f�reningsst�mma f�r utf�rdas tidigast fyra veckor f�re st�mman. Kallelsen skall utf�rdas senast tv� veckor f�re ordinarie och en vecka f�re extra st�mma, om inte stadgarna f�reskriver l�ngre tid. Om en st�mma skjuts upp till en d ag som infaller senare �n fyra veckor efter det att st�mman har inletts, skall kallelse utf�rdas till den fortsatta st�mman. Om det enligt denna lag eller stadgarna kr�vs f�r att ett f�reningsst�mmo� beslut skall bli giltigt att det fattas p� tv� st�mmor, f�r kallelse till den senare st�mman inte utf�rdas innan den f�rsta st�mman har h�llits. I en s�dan kallelse skall anges vilket beslut den f�rsta st�mman har fattat. Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid avs�ndas till varje medlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen, om 1. ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas p� annan tid �n som f�reskrivs i stadgarna, eller 2. f�reningsst�mma skall behandla fr�ga om a) s�dan �ndring av stadgarna som avses i 15 � f�rsta eller andra stycket, b) f�reningens f�rs�ttande i likvidation, c) f�reningens uppg�ende i en annan f�rening genom fusion. I kallelsen skall tydligt anges de �renden som skall f�rekomma p� 1499 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 st�mman. Om st�mman skall behandla ett �rende om f�reningens uppg��ft!-'' de i en annan f�rening genom fusion eller ett �rende om f�reningens, f�rs�ttande i likvidation, skall f�rslaget och grunden f�r detta anges i kallelsen. Om ett �rende avser �ndring av stadgarna, skall det huvudsakli� ga inneh� llet av f�rslaget till �ndringen anges i kallelsen. Ett fullst�ndigt f�rslag till stadge�nd ringen skall efter det att kallelse har utf�rdats h�llas tillg�ngligt f�r medlemmarna hos f�reningen och genast s�ndas till med� lemmar som beg�r det och uppger sin postadress. Under minst en vecka f�re den st�mma som avses i 4 � skall redov is� ningshandlingarna och revisionsber�ttelsen eller avskrifter d�rav h�llas tillg�ngliga f�r medlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar hos f�r� eningen och genast s�ndas till medlemmar och innehavare av f�rlagsandel som beg�r det. 9 � Om best�mmelser i denna lag eller stadgarna r�rande kallelse till f�reningsst�mma eller tillhandah�llande av handlingar har �sidosatts i ett �rende, f�r st�mman inte besluta i �rendet utan samtycke av alla med lem� mar som ber�rs av felet. St�mman f�r dock �ven utan s�dant samtycke avg�ra ett �rende som inte har tagits upp i kallelsen, om �rendet enligt stadgarna skall f�rekomma p� st�mman eller omedelbart f�ranleds av ett annat �rende som skall a vg�ras. Den f�r ocks� besluta att extra f�renings� st�mma skall sammankallas f�r behandling av �rendet. 10 � F�reningsst�mman �ppnas av styrelsens ordf�rande eller av den som styrelsen har utsett. Ordf�rande vid f�reningsst�mma utses av st�m � man. I stadgarna kan dock best�mmas vem som skall �ppna f�renings� st�mman och vara ordf�rande vid st�mman. St�mmans ordf�rande skall, om det beh�vs, uppr�tta en f�rteckning �ver n�rvarande medlemmar, ombud och bitr�den (r�stl�ngd). Uppgift om medlemmarnas r�str�tt skall l�mnas i r�stl�ngden, om det f�rekommer olika r�str�tt bland medlemmarna. Sedan r�stl�ngden har godk�nts av st�mman, skall den till�mpas till de ss att st�mman beslutar om �ndri ng. Uppskjuts st�mman till en senare dag �n n�stf�ljande vardag, skall en ny r�stl�ngd uppr�ttas om det beh�vs. Ordf�randen skall s�ija f�r att det f�rs protokoll vid st�mman. I fr�ga om protokollets inneh�ll g�ller 1. att r�stl�ngden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet, 2. att st�mmans beslut skall f�r as in i p rotokollet, samt 3. om r�stnin g har skett, att resultatet skall anges i proto kollet. Protokollet skall undertecknas av ordf�randen och minst en justeri ngs� man som utses av st�mman. Senast tre veckor efter st�mman skall det justerade protokollet h�llas tillg�ngligt hos f�reningen f�r medlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar. Protokollen skall f�rvaras p� betr yg� gande s�tt. 11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall, om n�gon medlem beg�r det och styrelsen finner att det kan ske utan v�sentlig nackdel f� r f�reningen, p� f�reningsst�mman l�mna upplysningar om f�rh�llanden som kan inverka p� bed�mningen av f�reningens �rsredovisning och dess 1500 st�llning i �vrigt eller av ett �rende p� st�mman. Ing�r f�reningen i en � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> koncern, avser upplysningsplikten �ven f�reningens f�rh�llande till andra SFS 1987: 667 koncernf�retag samt, om f�reningen �r moderf�rening, koncernredovis� ning liksom s�dana f�rh�llanden som kan inverka p� bed�mningen av dotterf�retagens st�llning. Kan en beg�rd upplysning l�mnas endast med st�d av uppgifter som inte �r tillg�ngliga p� st�mman, skall upplysningen inom tv� veckor d�refter h�llas skriftligen tillg�nglig hos f�reningen f�r medlemmarna samt �ver� s�ndas till vaije medlem som har beg�rt upplysningen. Finner styrelsen att en beg�rd upplysning inte kan l �mnas till medlem� marna utan v�sentlig nackdel f�r f�reningen, skall upplysningen i st�llet p� medlemmens beg�ran l�mnas till f�re ningens revisorer inom tv� veckor d�refter. Revisorerna skall inom en m�nad efter st�mman till styrelsen skriftligen yttra sig om huru vida den beg�rda upplysningen har l�mnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha f�ranlett �ndring i revisionsber�ttelsen eller, betr�ffande moderf�rening, i koncern� revisionsber�ttelsen, liksom huruvida upplysningen i �vrigt ger anledning till erinran. Om s� �r fallet, skall �ndringen eller erinringen anges i ytt ran� det. Styrelsen skall h�lla revisorernas yttrande tillg�ngligt ho s f�reningen f�r medlemmarna samt �vers�nda yttrandet i avskrift till varje medlem som har beg�rt upply sningen. 12 � I stadgarna f�r best�mmas att f�reningsst�mmans befogenheter skall helt eller delvis ut�vas av s�rskilt valda fullm�ktige. En fullm�ktig f�r inte v�ljas f�r l�ngre tid �n tre �r. Till fullm�ktig f�r utses endast medlemmar i f�reningen eller n�gon som utan att vara med� lem enligt 6 kap. 4 � andra stycket �nd� kan v�ljas till styrelseledamot. Ett fullm�ktigsammantr�de anses som en f�reningsst�mma. I fr�ga om fullm�ktig g�ller best�mmelserna i 1 -11 �� om f�reningsmedlem. Dock f�r en fullm�ktig inte r�sta genom ombud. Ang�ende beslut av fullm�ktige i �mnen som avses i 15 � eller i 12 kap. 4 � skall medlemmarna underr�ttas p� det s�tt som stadgarna f�reskriver. �ven om fullm�ktige har utsetts, har f�reningsmedlemmarna s�dan r�tt som avses i 6 �, 8 � fj�rde stycket och 10 � fj�rde stycket andra meningen. 13 � F�reningsst�mmans beslut utg�rs av den mening som har f�tt mer �n h�lften av de avgivna r�sterna eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen b itr�der. Vid val an ses den vald som har f�tt de flesta r�ster� na. Vid lika r�stetal av g�rs valet genom lottning, om inte annat beslutas av st�mman innan valet f�rr�ttas. F�rsta stycket g�ller inte, om annat f�ljer av denna lag eller f�reskrivs i stadgarna. Betr�ffande beslut som avses i 14 och 15 �� kan dock i stadgar� na endast f�reskrivas villkor som g�r l�ngre �n som anges i dessa paragra� fer. 14 � Beslut att �ndra stadgarna fattas av f�reningsst�mman. Beslutet �r giltigt, om samtliga r�stber�ttigade i f�reningen har f�renat sig om det. Beslutet �r �ven giltigt, om det har fattats p� tv� p� varandra f�ljande st�mmor och p� den senar e st�mman bitr�tts av minst tv � tredjedelar av de r�stande eller den st�rre majoritet som kr�vs enligt 15 �. Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor f�r �ndring av stadgarna, 1501 g�ller det villkoret. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 Om enligt e n f�reskrift i stadgarna en viss best�mmelse inte f�r �ndras' utan regeringens tillst�nd, f�r inte heller en s�dan f�reskrift �ndras utan' regeringens tillst�nd, om f�reskriften har tagits in i sta dgarna p� grund:avs lag eller annan f�rfattning eller efter regeringens medgivande. j. , Ett beslut om �ndring av stadgarna skall genast anm�las f�r registrering. Beslutet f�r inte verkst�llas f�rr�n registreringen har skett. Beslut som inneb�r neds�ttning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna f�r inte verkst�llas f�rr�n ett �r har f�rflutit efter registreringen. 15 � Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en med� lems f�rpliktelse att erl�gga insatser eller avgifter till f�reningen �kas eller att hans r�tt till � rsvinst inskr�nks �r giltigt, om beslutet p� den senare st�mman enligt 14 � har bitr�tts av minst tre Q�rdedelar av de r�stande. Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en medlems r�tt till f�renin gens beh�llna tillg�ngar vid dess uppl�sning inskr�nks �r giltigt, om beslutet p� den senare st�mman enligt 14 � har bitr�tts av samtliga r�stande. Detsamma g�ller, om �ndringen inneb�r inskr�nkning i en medlems r�tt att �terf� insats enligt 4 kap. 1 eller 3 � eller inneb�r att en medlems uttr�de ur f�reningen f�rsv�ras och �ndringen skall g�lla �ven dem som var medlemmar i f�reningen n�r fr�gan avgjordes. Ett beslut om �ndring av stadgarna i de h�nseenden som avses i f�rsta och andra styckena f�r inte till�mpas mot en medlem som inte har sam� tyckt till �ndringen och som s�ger upp sig till uttr�de ur f�reningen inom en m�nad fr�n det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullm�ktige, fr�n det att medlemmen underr�ttades om beslutet. I ett s�dant fall f�r medlemmen, oavsett vad stadgarna f�reskriver, uttr�da ur f�reningen vid den utg�ng av ett r�kenskaps�r som infaller n�st efter en m�nad efter upps�gningen. Vid uttr�det har medlemmen den r�tt som enligt 4 ka p. 1 � f�rsta och andra styckena tillkommer en avg�ende med� lem. 16 � F�reningsst�mman f�r inte fatta beslut som �r �gnade att bereda otillb�rlig f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen eller annan medlem. 17 � Om e tt beslut av f�reningsst�mman inte har kommit till i beh� rig ordning eller i �vrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan mot f�reningen om a tt beslutet skall upph�vas eller �ndras f�ras av f�re� ningsmedlemmar, innehavare av f�rlagsandelar, styrelsen, styrelseleda� m�ter eller verkst�llande direkt�ren. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n dagen f�r beslutet. V�cks inte talan inom den na tid, �r r�tten till talan f�rlorad. Talan f�r v�ckas senare �n vad som s�gs i andra sty cket, n�r 1. beslutet �r s�dant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlem� marnas samtycke, 2. samtycke till bes lutet kr�vs av alla eller vissa medlemmar och s�d ant samtycke inte har getts, eller 3. kallelse till st�mm an inte har skett eller de best�mmelser om kallelse j^Q2 som g�ller f�r f�reningen har eftersatts i n�got v�sentligt avsee nde. / � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> En dom varigenom f�reningsst�mmans beslut upph�vs eller �ndras g�l- SFS 1987:667 ler �ven f�r medlemmar och innehavare av f�rlagsandelar som inte har f�rt talan. R�tten kan �ndra f�reningsst�mmans beslut endast om det kan fastst�llas vilket inneh�ll beslutet r�tteligen borde ha haft. �r f�renings� st�mmans beslut s�dant som enligt denna lag skall anm�las f�r registrering, skall r�tten underr�tta registreringsmyndigheten f�r registrering, om beslu� tet har upph�vts eller �ndrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller r�tten genom beslut under r�tteg�ngen har f�rordnat att f�reningsst�m� mans beslut inte f�r verkst�llas. 18 � Om styrelsen vill v�cka talan mot f�reningen, skall styrelsen sam� mankalla en f�reningsst�mma f�r val av st�llf�retr�dare att f�ra f�rening� ens talan i tvisten. St�mning delges med den valde st�llf�retr�daren. Ett f�rbeh�ll i stadgarna att tvister mellan f�reningen och styrelsen, styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, likvidator, f�reningsmedlem, innehavare av f�rlagsandel eller r�stber�ttigad som inte �r medlem skall h�nskjutas till skiljem�n har s amma verkan som ett skiljeavtal. Om styrel� sen beg�r skiljemannaf�rfarande mot f�reningen, till�mpas f�rsta stycket. �r det fr�ga om en klandertalan av styrelsen mot f�reningsst�mmans beslut �r r�tten till talan inte f�rlorad enligt 17 � andra stycket, om styrel� sen inom den klandertid som anges d�r har kallat till f �reningsst�mma enligt f�rsta stycket. 8 kap. Revision och s�rskild granskning 1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst en revisor. Revisorerna v�ljs av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadg arna att en eller flera revisorer skall utses p� annat s�tt. En revisors uppdrag g�ller f�r den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall g�lla tills vidare, skall uppdragstiden best�mmas s� att uppdraget upph�r vid s lutet av den ordinarie f�reningsst�mma p� vilken re visors val f�rr�ttas. Den som har utsetts till revisor skall omedelbart underr�ttas om det. Har revisorn valts p� f�reningsst�mma �r styrelsen skyldig att s�ija f�r under� r�ttelsen. I annat fall ligger skyldigheten p� den som har tillsatt revisorn. F�reningsst�mman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Best�m� melserna i de nna lag om revisorer g�ller i till�mpliga delar om revisors� suppleanter. 2 � Varje r�stber�ttigad har r�tt att f�resl� att det hos l�nsstyrelsen p�kallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsa mmans med de �vriga revisorerna. F�rslaget skall framst�llas p� en f�renings� st�mma d�r revisorsval skall ske eller d�r f�rslaget enligt kallelsen till st�mman skall behan dlas. Om f�rslaget har bitr�tts av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av de p� st�mman n�rvarande r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra framst�llning hos l�ns� styrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r varje r�stber�t� tigad g�ra s�dan framst�llning. Medrevisorn skall tj�nstg�ra f�r tiden till och med ordinarie f�reningsst�mma under n�sta r�kenskaps�r. Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att en medrevisor I503 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning hos l�nsstyrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r vaije innehavare av en f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning. 3 � Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i s�r� skilda fall till�ter annat. Den som �r auktoriserad eller godk�nd revisor beh�ver dock inte vara svensk medborgare. Den som �r omyndig, i kon � kurs eller underkastad n�ringsf�rbud f�r inte vara revisor. Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska f�rh�llanden som med h�nsyn till arten och omf�nget av f�reningens verksamhet fordras f�r uppdragets fullg�rande. Till revisor kan utses �ven ett auktoriserat eller ett godk�nt revisionsbo� lag. Vid till�mpningen av best�mmelserna i detta kapitel likst�lls ett aukto� riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godk�nt revisions� bolag med godk�nd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen f�r den f�rening som revisionen avser anm�la vem som �r huvud� ansvarig f�r revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revi� sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godk�nt revisionsbolag auk� toriserad eller godk�nd revisor. Best�mmelserna i 7 och 15 �� till�mpas p� den huvudansvarige. Till revisor i dotterf�retag b�r utses minst en av moderf�reningens revisorer, om det kan ske. 4 � Om det hos en sammanslutning med �ndam�l att ha hand om gemen� samma uppgifter f�r f�reningar finns ett s�rskilt revisionsorgan, far sammanslutningen eller, om revisionsorganet �r en juridisk person, denna utses till revisor. Den som s�lunda har tillsatts som revisor skall utse en f�r uppdraget l�mpad person att f�rr�tta revisionen. I fr�ga om honom g�ller i till�mpliga delar vad som s�gs i denna lag om re visor. F�religger fall som avses i 5 � f�rs ta eller tredje stycket, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer, om det finns s�rskilda sk�l, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor trots att revisionen d�rmed inte kommer att f�rr�ttas av n�gon auktori� serad revisor. 5 � Minst en re visor skall vara auktoriserad, om 1. t illg�ngamas nettov�rde enligt fastst�llda balansr�kningar f�r de tv� senaste r�kenskaps�ren �verstiger ett gr�nsbelopp som motsvarar I 00 0 g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde under den sista m�naden av respektive r�kenskaps�r, eller 2. antalet anst�llda hos f�reningen under vart och ett av de tv� senaste r�kenskaps�ren i medeltal har �verstigit 200. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan i fr� ga om f�rening som avses i f�rsta stycket f�rordna att en viss godk�nd revisor f�r utses i st�llet f�r en auktoriserad revisor. S�dana beslut �r giltiga i h�gst fem �r. ]504 F�rsta och andra styckena g�ller �ven f�r en moderf�rening i en kon- � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> cem, om nettov�rdet av koncernf�retagens tillg�ngar enligt fastst�llda SFS 1987:667 koncernbalansr�kningar f�r de tv� senaste r�kenskaps�ren �verstiger det gr�nsbelopp som anges i f�rsta stycket eller om antalet anst�llda vid koncernf�retagen under n�mnda tid i medeltal har �verstigit 200. I andra f�reningar �n som avses i f�rsta eller tredje stycket skall en auktoriserad revisor eller en godk�nd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade beg�r det vid en f�reningsst�mma d�r revisorsval skall ske. 6 � I fr�ga om andra f�reningar �n som avses i 5 � f�r l�nsstyrelsen, om det �r p�kallat av s�rskilda omst�ndigheter, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor eller godk�nd revisor. Om det finns sk�l till det, f�r l�nsstyrelsen samtidigt f�rordna en auktori� serad revisor eller en godk�nd revisor att med �vriga revisorer delta i revisionen. Up pdragstiden f�r revisorn skall best�mmas s� att uppdraget upph�r n�r annan beh�rig revisor har blivit utsedd i f�reskriven ordning. Innan l�nsstyrelsen meddelar beslut som avses i de nna paragraf, skall f�reningen beredas tillf�lle att yttra sig. 7 � Den kan inte vara revisor som 1. �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r i f�reningen eller dess dotterf�retag eller bitr�der vid f� reningens bokf�ring eller medelsf�rvalt� ning eller f�reningens kontroll d�r�ver, 2. �r anst�lld hos eller p� annat s�tt intar en underordnad eller beroende st�llning till f�reningen eller n�gon som avses under 1 eller �r verksam i samma f�retag som den som yrkesm�ssigt bitr�der f�reningen vid grun d� bokf�ringen eller medelsf�rvaltningen eller f�reningens kontroll d�r�ver, 3. �r gift eller sambo med eller �r syskon eller sl�kting i r�tt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller �r besv�grad med en s�dan person i r�tt upp- eller nedstigande led eller s� att den ene �r gift med den andres syskon, eller 4. ut�ver vad som normalt sammanh�nger med medlemskap i f�rening� en, st�r i l�neskuld till denna eller annat f�retag i samma koncern eller har f�rpliktelser f�r vilka f�reningen eller s�dant f�retag har st�llt s�kerhet. I ett dotterf�retag kan den inte vara revisor som enligt f�rsta stycket inte �r beh�rig att vara revisor i moderf�reningen. En revisor f�r vid revisionen inte anlita n�gon som enligt f�rsta eller andra stycket inte �r beh�rig att vara revisor. Har f�reningen eller moder� f�reningen n�gon anst�lld i sin tj�nst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha ha nd om f�reningens interna revision, f�r revisorn dock anlita en s �dan anst�lld i den utstr�ckning det �r f�renligt med god revi� sionssed. 8 � Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upph�r n�r ny revisor har utsetts. Ett uppdrag som revisor upph�r i f�rtid, om revisorn eller den som har utsett honom beg�r det. Anm�lan om detta skall g�ras hos styrelsen och, om en revisor som inte �r vald p� f�reningsst�mman vill avg�, hos den som har tillsatt honom. En revisor vars uppdrag upph�r i f�rtid skall genast anm�la detta till 1505 48-SFS 1987 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ,S' SFS 1987:667 l�nsstyrelsen. Revisorn skall i anm�lningen l�mna en redog�relse f�r' tagelsema vid den granskning som han har utf�rt under den del av 1 r�kenskaps�r som hans uppdrag har omfattat. F�r anm�lningen g�ll > till�mpliga delar vad som f�reskrivs i 13 � tredje och fj�rde styckena Om' '/" revisionsber�ttelse. Avskrift av anm�lningen skall �verl�mnas till f�r- > eningens styrelse. > Upph�r en revisors uppdrag i f�rtid eller uppkommer hinder f�r honom' enligt 3, 5 eller 7 � eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det iht� n�gon suppleant f�r honom, skall styrelsen vidta �tg�rder f�r att en ny revisor tills�tts f�r den �terst�ende mandattiden. "' - j 9 � P� anm�lan skall l�nsstyrelsen f�rordna beh�rig revisor, om 1. n�gon auktoriserad revisor eller godk�nd revisor inte �r utsedd enligt 5 � f�rstatredje styckena, 2. en revisor �r obeh�rig enligt 3 � f� rsta stycket eller 7 � f�rsta eller andra stycket, eller 3. en best�mmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors beh�righet har �sidosatts. Var och en kan g�ra anm�lan enligt f�rsta stycket. Styrelsen �r skyldig att g�ra anm�lan, om inte r�ttelse utan dr�jsm�l sker genom den som utser revisor. Har f�reningsst�mman underl�tit att p� beg�ran enligt 5 � ^�rde stycket utse en auktoriserad eller godk�nd revisor och g�r n�gon r�stber �ttigad inom en m�nad fr�n st�mman framst�llning till l �nsstyrelsen, skall denna f�rordna en s�dan revisor. F�rordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter det att f�rening� en har h�rts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsed d i f�reskriven ordning. Vid f�rordnande p� grund av att en revisor �r obeh�� rig enligt 3 � f�rsta stycket eller 7 � f�rsta eller andra stycket skall l�nssty� relsen entlediga den obeh�rige revisorn. 10 � Revisorerna skall i den omfattning som f�ljer av god revisio nssed granska f�reningens �rsredovisning j�mte r�kenskaperna samt styrelsens och verkst�llande direkt�rens f�rvaltning. Om f�reningen �r en moderf�rening, skall revisorerna �ven granska koncernredovisningen och koncernf�retagens inb�rdes f�rh�llanden i �v� rigt. Revisorerna skall f�lja d e s�rskilda f�reskrifter som meddelas av f�r� eningsst�mman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revis ions- ' sed. 11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall ge revisorerna tillf�lle att verkst�lla granskningen i den omfattning som dessa finner beh�vligt samt l�mna de upplysningar och det bitr�de som de beg�r. Samma skyldig� het f�religger f�r f�retagsledningen och revisorerna i ett dotterf�retag gentemot revisorerna i en moderf�ren ing. 12 � Sedan revisorerna har slutf�rt granskningen, skall de skriva en h�nvisning till r evisionsber�ttelsen p� �rsredovisningen och, i en modcr^ ' (5Q5 f�rening, p� koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansr�kning- /""t;; � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> en eller resultatr�kningen inte b�r fastst�llas, skall de anteckna �ven detta. SFS 1987:667 I en moderf�rening g�ller detsamma i fr�g a om koncembalansr�kningen och koncernresultatr�kningen. 13 � Revisorerna skall f�r vaije r�kenskaps�r avge en revisionsber�ttel� se till f�reningsst�mman. Ber�ttelsen skall �verl�mnas till f�reningens styrelse senast tv� veckor f�re den ordinarie f�reningsst�mman. Reviso� rerna skall inom samma tid till styrelsen �terl�mna de redovisningshand� lingar som har �verl�mnats till dem. Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande om huruvida �rsredo� visningen har gjorts upp enligt denna lag. Inneh�ller inte �rsredovisningen s�dana upplysningar som skall l�mnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och l�mna beh�vliga upplysningar i sin ber�ttelse, om det kan ske. Har revisorerna vid sin granskning funnit att n�gon �tg�rd eller f�rsum� melse som kan f�ranleda ers�ttningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren till last eller att en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren p� annat s�tt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anm�rkas i ber�ttelsen. Revisionsber�ttelsen skall �ven inneh�lla ett uttalande i fr�gan om ansvarsfrihet f�r styrelseleda� m�terna och verkst�llande direkt�ren. Revisorerna kan �ven i �vrigt i ber�ttelsen anteckna de upplysningar som de �nskar meddela medlemmar� na. I revisionsber�ttelsen skall ocks� anm�rkas om revisorerna funnit att f�reningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att g�ra avdrag f�r prelimin�r A-skatt eller kvarst�ende skatt enligt uppb�rdslagen (1953:272), 2. att anm�la sig f�r registrering enligt 19 � lagen (1968:430 ) om merv�r� deskatt, 3. att l�mna uppgift enligt 54 � 1 mom. u ppb�rdslagen, 4 eller 11 � lagen (1984:668) om uppb�rd av socialavgifter fr�n arbetsgivare eller 22 � lagen om merv�rdeskatt, eller 4. att i r�tt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3. Om revis ionsber�ttelsen inneh�ller anm�rkning om att f�reningen inte har fullgjort n�gon s �dan skyldighet som avses i fj �rde stycket 1-4, skall revisorerna genast s�nda in en avskrift av den till l�nsstyrelsen. Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla s�rskilda uttalanden om fastst�llan� de av balansr�kningen och resultatr�kningen samt om det f�rslag till dispo� sitioner betr�ffande f�reningens vinst eller f�rlust som har lagts fram i f�rvaltningsber�ttelsen. I en moderf�rening skall revisorerna avge en s�rskild revisionsber�ttelse betr�ffande koncernen. H�rvid skall f�rsta-tredje och sj�tte styckena till�mpas. 14 � Erinringar som revisorerna framst�ller till sty relsen eller verkst�l� lande direkt�ren och som inte har tagits in i revisionsber�ttelsen skall de anteckna i protokoll eller n�gon annan handling. Handlingen skall �ver� l�mnas till styrelsen och bevaras av denna p� betryggande s�tt. 15 � Revisorerna har r�tt att n�rvara vid f�reningsst�mmorna. De �r skyldiga att n�rvara vid en st�mma, om det med h�nsy n till �rendena kan 1507 anses p�kallat. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 16 � Revisorerna f�r inte l�mna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomst�ende om s�dana f�reningens angel�genheter som de hanf�ft k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel f�r f�reningen. Revisorerna �r skyldiga att 1. till f�ren ingsst�mman l�mna alla upplysningar som st�mman beg�r, om det inte skulle vara till v�sentlig nackdel f�r f�reningen, 2. till medrevisor, granskare som avses i 17 �, ny revisor och, om f�reningen har f�rsatts i konkurs, konkursf�rvaltare l�mna erforderliga upplysningar om f�reningens angel�genheter, samt 3. p� beg�ran l�mna upplysningar om f�reningens angel�genheter till unders�kningsledaren under f�runders�kning i b rottm�l, 17 � Vaije r�stber�ttigad kan v�cka f�rslag om att l�nsstyrelsen skall utse granskare f�r s�rskild granskning av f�reningens f�rvaltning och r�kenskaper under viss f�rfluten tid eller av vissa �tg�rder eller f�rh�llan� den i f�reningen. F�rslaget skall framst�llas p� en ordinarie f�reningsst�mma eller p� e n st�mma d�r �rendet enligt kallelsen skall behandlas. Om f�rslaget har bitr�tts av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av de n�rvarande r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra fram� st�llning hos l�nsstyrelsen om att granskare skall utses. F�rsummas detta f�r varje r�stber�ttigad g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen far f�rord� na en eller flera granskare. Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att granskare utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning h�rom hos l�nsstyrelsen. F�rsummas detta far vaije innehavare av en f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen f�r f�rordna en eller flera granskare. Vad som s�gs i 3 � f�rsta och tredje styckena, 4,7, 11, 15 och 16 �� samt 13 kap. 2 och 4 -6 �� om revisor till�mpas �ven i fr�ga om granskare. Yttrande �ver granskningen skall avges till f�reningsst�mman. Yttran� det skall h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till medlemmar och andra r�stbe� r�ttigade enligt 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mm an. P� samma s�tt skall yttrandet dessutom h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till innehavare av f�rlagsandelar, om granskaren har utsetts p� beg�ran av en s�dan innehavare. 9 kap. Redovisning �rsredovisning m.m. 1 � F�r varje r�kenskaps�r skall �rsredovisning avges. Denna best�r av resultatr�kning, balansr�kning och f�rvaltningsber�ttelse. I fr�ga om resultatr�kning och balansr�kning i �rsredovisning och i �rsbokslut enligt bokf�ringslagen (1976:125) g�ller, f�rutom best�mmel� serna i den lagen, f�reskrifterna i detta kapitel. Dock till�mpas 5 � a ndra stycket och 6 � f�rsta stycket i detta kapitel endast p� �rsredovisningen. 1508 / � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � I �rsredovisningen skall �terges resultatr�kningen och balansr�k- SFS 1987:667 ningen f�r det n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�ret. Har det under �ret skett n�gon �ndring i specificeringen av poster i resultatr�kningen och balansr�kningen, skall uppgifterna fr�n den tidigare �rsredovisningen sammanst�llas s� att dessa kan j�mf�ras med posterna i den senare �rsre� dovisningen, om det inte m�ter s�rskilda hinder. �rsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledam�ter och av verkst�llande direkt�ren. Har en avvikande mening betr�ffande �rsre� dovisningen antecknats till styr elsens protokoll, skall den avvikande me� ningen fogas till redovisningen. 3 � Minst en m�nad f�re ordinarie f�reningsst�mma skall �rsredovis� ningshandlingarna f�r det f�rflutna r�kenskaps�ret avl�mnas till revisorer� na. Senast en m�nad efter det att resultatr�kningen och balansr�kningen har blivit fastst�llda, skall avskrift av �rsredovisning och revisionsber�ttelse h�llas tillg�ngliga hos f�reningen f�r alla som �r intresserade. Dessa hand� lingar skall efter s�rskilt f�rel�ggande av l�nsstyrelsen s�ndas in dit. S� dant f�rel�ggande utf�rdas n�r n�gon beg�r det. F�reningar som avses i 8 kap. 5 � f�rsta och tredje styckena �r utan s�rskilt f�rel�ggande skyldiga att inom den tid som nyss har angetts s�nda in n�mnda handlingar till l�nsstyrelsen. P� avskriften av �rsredovisningen skall en styrelseledamot eller verk� st�llande direkt�ren teckna bevis om att resultatr�kning och balansr�kning har fastst�llts. Uppgift skall ocks� l�mnas om fastst�llelsedagen. Beviset skall �ven inneh�lla uppgift om f�reningsst�mmans beslut betr�ffande f�reningens vinst eller f�rlust. 4 � Utan hinder av vad som f�reskrivs i 15 � fj�rde stycket bokf�ringsla� gen (1976: 125) om anv�ndningen av det belopp med vilket en anl�ggnings� tillg�ng har skrivits upp f�r ett s�dant belopp utnyttjas �ven till avs�ttning till en s�dan uppskrivningsfond som f�r tas i ansp r�k endast f�r �ndam�l som avses i 15 � fj�rde stycket bokf�ringslagen. Vid v�rdering av aktier eller andelar som en moderf�rening �ger i e tt dotterf�retag skall andelar som dotterf�retaget �ger i moderf�reningen inte anses ha n�got v�rd e. 5 � Andelar i and ra f�retag �n aktiebolag skall vid uppst�llning av resul� tatr�kningen och balansr�kningen samt vid specificering enligt 8 � likst�l� las med aktier som �gs av f�reningen. I balansr�kning och resultatr�kning i �rsredo visningen beh�ver storlek och f�r�ndringar av lagerreserven uppges endast av f�reningar som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket. 6 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best� mmer medge att bruttooms�ttningssumman inte beh�ver anges i resultatr�kningen i �rsredovis ningen. I resultatr�kningen skall utdelning p� aktier i dotterbolag tas upp som en s�rskild int�ktspost, Som en s�rskild kostnadspost skall tas upp �ver� skottsutdelning som avses i 10 kap 1 � andra s tycket 1. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 7 � I balansr�kningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en s post bland tillg�ngarna. -.i En f�renings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och.fritt l eget kapital eller ansamlad f�rlust. Under bundet eget kapital skall tas tippt' inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. MedlemsinsatSet och f�rlagsinsatser skall redovisas var f�r sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad f�rlust skall tas upp fria fonder, var f�r sig, balanserad vinst eller f�rlust samt nettovinst eller f�rlust f�r r�kenskaps�ret. Balanserad f�rlust och f�rlust f�r r�kenskaps�ret tas d�rvid upp som avdragsposter. rt*. Fordran p� insats f�r inte tas upp som tillg�ng. Redovisningen av fullgjorda insatser f�r g�ras s� att i b alansr�kningen anges hela insatskapi� talet samt hur mycket d�rav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna utf�rs som en s�rskild post under eget kapital. Om det i e n fordrings- eller skuldpost enligt balansr�kningen ing�r en fordran hos eller skuld till ett dotterf�retag eller en moderf�rening, skall beloppet anges s�rskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma g�ller ifr�ga om pant och med pant j�mf�rliga s�kerheter eller ansvarsf�rbindelser till f�rm�n f�r ett dotterf�retag eller en moderf�rening. 8 � Ut�ver vad som f�ljer av bokf�ringslagen (1976:125) skall i r esultat� r�kningen och balansr�kningen l�mnas uppgifter och s�rskilda upplysning� ar i f�ljande h�nseenden: 1. Aktier skall tas upp med angivande f�r vaije bolag av dess namn, antalet aktier samt dessas nominella v�rde och v�rde enligt balansr�kning� en. Understiger b�da dessa v�rden f�r aktierna i ett bolag, som in tc�r dotterf�retag, femtiotusen kronor eller det l�gre belopp som motsvarar fem procent av f�reningens eget kapital enligt balansr�kningen, f�r dock specifikation utel�mnas. N�r det fr�n allm�n och enskild synpunkt �r p�kallat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer till�ta att aktier �ven i andra fall redovisas utan specifikation. 2. �ndringar i beloppen av det egna kapitalets poster j�mf�rt med f�reg�ende balansr�kning skall specificeras. 3. F�r vaije post som tas upp i balansr�kningen som anl�ggningstillg�ng och d�r skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ing�r skall anges dels tillg�ngarnas anskaffningsv�rde, dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har f�retagits p� anskaffnings� v�rdet intill balansdagen. Om s�dana tillg�ngar har uppskrivits, skall �ven anges kvarst�ende oavskrivet belopp av uppskrivningen. 4. F�r fastigheter som �r anl�ggningstillg�ngar skall anges de samman� lagda taxeringsv�rdena f�rdelade p� de tillg�ngar som tagits upp und er s�rskilda poster i balansr�kningen. 5. Om det har f�rekommit s�dana f�r�ndringar i resultatr�kningen el ler balansr�kningen betr�ffande posternas gruppering eller n�got annat som v�sentligt p�verkar j�mf�rbarheten mellan �ren, skall redog�relse l�mnas_ f�r f�r�ndringarna. 'r 6. Om f�reningen driver r�relsegrenar som �r v�sentligen oberocndc^r)?!; varandra, skall bruttoresultatet av varje s�dan r�relsegren redovisas piif 4 skilt. i.: De uppgifter och s�rskilda upplysningar som avses i f�rsta styekctjfafly 1510 tas in i noter, om tydliga h�nvisningar g�rs vid de poster i re dovisninf^fe handlingarna till vilka de h�nf�r sig. : � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � F�rvaltningsber�ttelsen skall uppr�ttas med iakttagande av god re- SFS 1987:667 dovisningssed. I f�rvaltningsber�ttelsen skall upplysningar l�mnas i f�ljande h�nseen� den: 1. S�dana f�rh�llanden som inte skall redovisas i resultatr�kningen eller i balansr�kningen men som �r viktiga f�r bed�mningen av f�rmeningens verksamhetsresultat och st�llning. 2. S�dana h�ndelser av v�sentlig betydelse f�r f�reningen som har intr�ffat under r�kenskaps�ret eller efter dettas slut. 3. V�sentliga f�r�ndringar i medle msantalet. 4. Summorna av insatsbelopp som skall �terbetalas under n�sta r�ken� skaps�r enligt best�mmelserna i 4 kap. 1 och 3 ��. 5. Den r�tt till utdelning som gjorda f�rlagsinsatser medf�r. 6. Summan av de f�rlagsinsatser som sagts upp och skall inl�sas under de n�st f�ljande tv� r�kenskaps�ren. 7. Medelantalet under r�kenskaps�ret anst�llda personer s�v�l f�r f�re� taget i d ess helhet som f�r vaije arbetsst�lle med mer �n tjugo anst�llda, det sammanlagda beloppet av r�kenskaps�rets l�ner och ers�ttningar dels till styrelsen och verkst�llande direkt�ren dels till �vriga anst�llda samt, om f�reningen har anst�llda i flera l�nder, l�ner och ers�ttningar angivna s�rskilt f�r vaije land j�mte uppgift om medelan talet anst�llda i respektive land. F�rvaltningsber�ttelsen skall inneh�lla f�rslag till dispositioner betr�f� fande f�reningens vinst eller f�rlust. F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket skall till f�rvaltnings� ber�ttelsen fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall re� dovisas f�reningens finansiering och kapitalinvesteringar under r�ken� skaps�ret. Koncernredovisning 10 � I en moderf�rening skall, ut�ver �rsredovisning f�r moderf�rening� en, f�r vaije r�kenskaps�r avges en koncernredovisning best�ende av koncernresultatr�kning och koncernbalansr�kning. Redovisningen skall h�nf�ra sig till balansdagen f�r moderf�reningen. Best�mmelserna i 3 � till�mpas �ven p� koncernredovisning och kon� cernrevisionsber�ttelse. Moderf�reningen �r dock utan s�rskilt f�rel�ggan� de skyldig att s�nda in n�mnda handlingar till l�nsstyrelsen. 11 � Koncernresultatr�kningen och koncernbalansr�kningen skall var f�r sig utg�ra ett sammandrag av moderf�reningens och dotterf�retagens resultatr�kningar och balansr�kningar. Sammandraget skall uppr�ttas en� ligt god redovisningssed och med iakttagande i till�mpliga dela r av 2 och 5-8 ��. Koncernresultatr�kningen skall utvisa koncernens �rsresultat efter av� drag f�r redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller till�gg f �r �kning eller minskning av internvinst under r�kenskaps�ret. Koncernbalansr�kningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad f�rlust i koncernen efter avdrag f�r internvinster. Med in� ternvinst av ses moderf�reningens andel av vinst som uppkommit genom att en tillg�ng har �verl�tits inom koncernen, i den m�n inte tillg�ngen 1511 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 d�refter �verl�tits till k�pare utanf�r koncernen eller tillg�ngen f�rbruk�t�' eller dess v�rde satts ned hos det f�retag inom koncernen som har f�rv�g vat tillg�ngen. Om det med h�nsyn till koncernens sammans�ttning eller andra s�rskil� da sk�l �r f�renat med synnerliga sv�righeter att vid koncer nredovisningen i visst h� nseende till�mpa f�rsta eller andra stycket, f�r de undantag g�ras som f�rh�llandena kr�ver. F�r s�dana undantag skall l�mnas en motiverad redog�relse i moderf�ren ingens f�rvaltningsber�ttelse. I f�rvaltningsber�ttelsen f�r en moderf�rening skall vidare i till �mpliga delar l�mnas s�dana upplysningar om koncernen som avses i 9 � andr a stycket 1, 2 och 7. Redog�relse skall l�mnas f�r vilka metoder och v�rde� ringsprinciper som har anv�nts vid uppr�ttandet av koncernredovisningen. Vidare skall uppges det belopp som av det fria egna kapitalet i konce rnen enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna skall f�ras �ver till b un� det eget kapital. Ett dotterf�retag skall i f�rva ltningsber�ttelsen eller, om f�retaget inte �r skyldigt att uppr�tta f�rvaltningsber�ttelse, i en bilag a till sin balansr�k� ning ange namnet p� moderf�reningen och i f� rekommande fall denn as moderf�rening. Moderf�reningen och dotterf�retaget skall vidare ange hur stor del av �rets ink�p och f�rs�ljningar som avser annat f�retag inom samma koncern. Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernr edovisning� en, om koncernen �r av s�dan storlek som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket. I s�dana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys f�r koncernen. Del�rsrapport 12 � F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket och f�r moderf�r� ening i koncern som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket skall minst en g� ng under vaije r�kenskaps�r som omfattar mer �n tio m�nader avges en s�rskild redovisning (del�rsrapport). Rapporterna skall avse f�reningens verksamhet fr�n r�kenskaps�rets b�rjan. Minst en rapport skall omfatta en period av minst h�lften och h�gst tv� tredjedelar av r�kenskaps�ret. Del�rsrapportema avges av styrelsen eller, om styrelsen best�mmer det, av verkst�llande direkt�ren. Rapporterna skall h�llas tillg�ngliga hos f�r� eningen f�r var och en som vill ta del av dem och genast s�ndas till den medlem som beg�r det. Del�rsrapporter som avses i f�rsta stycket tredje meningen skall senast tv� m�nader efter rapportperiodens utg�ng s�ndas in till l�nsstyrelsen. 13 � I del�rsrapporter skall �versiktligt redog�ras f�r verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt f�r investeringar och f�r�ndringar i likviditet och finansiering sedan f�reg�ende r�kenskaps�rs utg�ng. Vidare skall l�mnas beloppsuppgifter om oms�ttningen och resultatet f�re bo k� slutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r en ungef�rlig beloppsuppgift betr�ffande resultatet l�mnas. Be� st�mmelserna i 6 � f�rsta stycket och 9 � andra stycket 1 och 2 g� ller i till�mpliga delar i fr�ga om d el�rsrapport. Om en koncern � r av s�dan storlek som anges i 8 kap. 5 � tredje stycket, 1512 skall moderf�reningen i del�rsra pporterna, ut�ver uppgifter f�r moderf�rc- � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> nirigen, l�mna uppgifter f�r koncernen motsvarande vad som s�gs i f�rsta SFS 1987:667 stycket. Uppgifter om oms�ttning och resultat skall avse beloppen efter avdrag f�r interna poster inom koncernen och med h�nsyn tagen till intemvinsteliminering. 14 � Om s�rskilda hinder inte m�ter, skall i anslutning till uppgifter enligt 13 � �ven l�mnas motsvarande uppgifter f�r samma rapportperiod under det f�reg�ende r�kenskaps�ret. Begrepp och termer skall i m�jlig m�n �verensst�mma med dem som har anv�nts i den senast framlagda �rsredovisningen. 10 kap. �verskottsutdelning och annan anv�ndning av f�reningens egendom 1 � F�reningens medel f�r betalas ut till medlemmarna endast i form av �verskottsutdelning, �terbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbe� talning vid neds� ttning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid f�reningens likvidation. Med �verskottsutdelning avses i denna lag 1. g ottg�relse i form av efterlikvider, �terb�ringar eller liknande som grundas p� r�relsens resultat utan att ha r�knats in i redovisade �rsresultat, och 2. utdelningar fr�n redovisade �rsresultat i form av medlems�terb�ring eller p� annat s�tt {vinstutd elning). Att sta dgarna skall inneh�lla best�mmelser om anv�ndningen av vinst och av beh�llna tillg�ngar vid f�reningens likvidation f�ljer av 2 ka p. 2 �. 2 � Vinstutdelning f�r inte �verstiga vad som i den fastst�llda balansr�k� ningen och, i fr�ga om m oderf�rening, i den fast st�llda koncembalansr�k- ningen f�r det senaste r�kenskaps�ret redovisas som f�reningens eller koncernens fria egna kapital med avdrag f�r 1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avs�ttas till bundet eget kapital ell er, i fr�ga om moderf�rening, det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna skall f�ras �ver till det bundna egna kapitalet, och 2. belopp som annars enligt stadgarna skall anv�ndas f�r n�got annat �ndam�l �n utdelning till medlemmarna. Vinstutdelning, som ber�knas p� annat s�tt �n i f�rh�llande till den omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i f�reningens verksamhet eller i �vrigt tagit denna i anspr�k, f�r fastst�llas till h�gst en r�nta f�r �r p� inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastst�llda diskonto som g�llde vid r�kenskaps�rets utg�ng med till�gg av tre procent� enheter. 3 � Gottg�relser som avses i 1 � and ra stycket 1 f�r inte l�mnas i vidare m�n �n att f�reskriven avs�ttning kan g�ras till reservfonden. �verskottsutdelning f�r inte ske med s� stort belopp att utdelningen med h�nsyn till f�reningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet lid eller st�llning i �vrigt st�r i strid med god aff�rssed. {I!? 4 � Gottg�relser och s�dan vinstutdelning som ber�knas i f�rh�llande till 1513 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 den omfattning i vilken n�gon ha r deltagit i f�reningens verksamhet �vrigt tagit denna i anspr�k f�r l�mnas �ven till andra �n medlemmaK;^' �ven vinstutdelning av det slag som avses i 2 � andra stycket f�r ^ till innehavare av f�rlagsandelar. D�rvid g�ller inte den begr�nsning!fr�ga om utdelningens h�jd som anges d�r. 5 � F�reningsst�mman fattar beslut om �verskottsutdelning. Den far uppdra �t styrelsen att fatta beslut om gottg�relser. t 6 � Till reservfonden skall avs�ttas minst fem procent av den del ay f�reningens nettovinst f�r �ret som inte g�r �t f�r att t�cka en balanserad f�rlust. Vid avs�ttning till reservfonden skall till nettovinsten r�knas �ven gottg�relser. Uppg�r reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda insatskapitalet beh�ver s�dan avs�ttning till reservfond som avses i detta stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapi� talet uppg�r antingen till minst fyrtio procent av nettov�rdet p� f�rening� ens tillg�ngar eller till minst s amma belopp som f�reningens skulder enligt balansr�kningen. Till reservfonden skall vidare avs�ttas det belopp som 1. medlem vid avg�ng ur f�reninge n inte far tillbaka av sina insatser, 2. f�rlagsandelsinnehavare inte far ut vid inl�sen av en f�rlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avs�ttas till reservfonden, 4. enligt beslut av f�reningsst�mman i �vrigt skall f�ras �ver fr�n det i balansr�kningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. ^ Reservfonden far enligt beslut av f�reningsst�mman s�ttas ned endast f�r att t�cka s�dan f�rlust enligt den fastst�llda balansr�kningen som inte kan t�ckas av fritt eget kapital. Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall belopp som i bala nsr�kningen har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte r�knas som skuld i den m�n det �verstiger det belopp under vilket posten enligt 7 � f�rs ta stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse m. m. inte f�r nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far medge eh f�rening eller vissa grupper av f�reningar undantag helt eller delvis fr�n best�mmelserna i f�rsta- tredje styckena, om det finns synnerliga sk�l till det med h�nsyn till arten av f�reningsverksamheten och �vriga omst�ndig� heter. .. O ' i 7 � Sker utbetalning till en medlem eller n�gon annan i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han har erh�llit med r�nta be r�k� nad enligt 5 � r�ntelagen (1975; 635) fr�n det att utbetalningen erh�llits intill dess att h�gre r�nta skall betalas enligt 6 � r�ntelagen till f�ljd av 3 eller'4''� samma lag. Detta g�ller dock inte, om mottagaren hade sk�lig anledningatt anta att utbetalningen utgjorde laglig �verskottsutdelning. F�r den brist som uppkommer vid �terbetalningen ansvarar 13 kap. 1-4 �� de som har medverkat till att besluta om eller verk utbetalningen eller till att uppr�tta eller fastst�lla en oriktig balans som har legat till grund f�r beslutet. 15]4 8 � F�reningsst�mman f�r besluta om g�vor till allm�nnyttiga eller � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> med j�mf�rliga �ndam�l, om det med h�nsyn till �nd am�let, f�reningens SFS 1987:667 st�llning och omst�ndigheterna i �vrigt kan anses sk�ligt. Styrelsen f�r f�r s�dana �ndam�l endast anv�nda tillg�ngar som med h�nsyn till f�reningens st�llning �r av ringa betydelse. 11 kap. Likvidation och uppl�sning Frivillig likvidation 1 � F�reningsst�mman kan besluta att f�reningen skall tr�da i likvida� tion. Ett beslut om likvidation �r giltigt e ndast om samtliga r�stber�ttigade har f�renat sig om beslutet eller detta har fattats p� tv� p� varandra f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman bitr�tts av minst tv� tredjedelar av de r�stande. L�ngre g�ende villkor f�r att beslutet skall bli giltigt f�r f�reskrivas i stadgarna. Likvidationen intr�der omedelbart eller den senare dag som f�reningsst�mman beslutar. Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det g�ller ett beslut enligt 19 � and ra stycket eller om det f�religger grund f�r tv�ngslikvidation enligt 3 eller 4 �. Vid lika r�stetal utg�rs st�mmans beslut av den mening som ordf�randen bitr�der. Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan. 2 � Styrelsen skall genast till f�reningsst�mman h�nskjuta fr�gan huruvi� da f�reningen skall tr�da i likvidation, om det p� grund av intr�ffade f�rluster eller av annan orsak finns anledning att anta att f�reningens st�llning fortg�ende kommer att f�rs�mras s� att f�reningens skulder inte t�cks av tillg�ngarna. Tv�ngslikvidation 3 � Om antalet f�reningsmedlemmar g�r ned under det l�gsta antal som f�reskrivs i 2 kap. 1 �, skall st yrelsen snarast m�jligt till f�reningsst�mman h�nskjuta fr�gan huruvida f�reningen skall tr�da i likvidation. Intr�der inte ett tillr�ckligt antal medlemmar i f�reningen inom tre m�nader efter det att antalet ha r g�tt ned under det f�reskrivna l�gsta antalet, skall styrelsen, om inte st�mman beslutar att f�reningen skall tr�da i likvidation, hos r� tten ans�ka att f�reningen f�rs�tts i lik vidation. En s�dan ans�kan kan �ven g�ras av en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor, en f�re� ningsmedlem eller en innehavare av f�rlagsandel. G�rs ans�kan enligt f�rsta stycket, f�rordnar r�tten att f�reningen skall tr�da i likvidation, om det inte under �rendets handl�ggning i f�rsta instans styrks att det f�reskrivna l�gsta medlemsantalet har uppn�tts. Om s tyrelseledam�terna underl�ter att fullg�ra vad som �ligger dem enligt f�rsta stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underl�tenhet handlar p� f�reningens v�gnar solidariskt f�r de f�rpliktelser som uppkommer f�r f�reningen. Ett s�dant ansvar intr�der �ven f�r s�da� na medlemmar som , n�r likvidationsplikt f�religger enligt f�rsta stycket, med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att forts�tta f�reningens verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf g�ller dock inte f�r f�rplik� telser som uppkommer sedan likvidationsfr�gan har h�nskjutits till r� ttens pr�vning eller seda n ett tillr�ckligt antal medlemmar har intr�tt efter den 1515 tid som anges i f�rsta stycket. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I SFS 1987:667 4 � R�tten skall f�rordna att f�reningen skall tr�da i likvid ation, om " i-: 1. likvidationsskyldighet f�religger enligt stad garna, r, 2. f�reningen efter en konkurs som avslutats med � verskott inte mcifi" f�reskriven tid har fa ttat beslut om likvidation enligt 19 �, 3. f�reningen s aknar till registret anm�ld beh�rig styrelse eller verkst�l� lande direkt�r som skall finn as enligt denna lag, eller 4. f�reningens verksamhet drivs p� ett s�tt som uppenbarligen inte' motsvarar de f�ruts�ttningar under vilka registrering har s kett. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida� tionsgrunden har upph�rt under �rendets handl�ggning i f�rsta instans. . Fr�gor om likvidation enligt f�rsta stycket pr�vas p� anm�lan av regi� streringsmyndigheten eller, i fall som avses i 1-3, p� ans�kan av styrelsen, styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, f�reningsmedlem eller inneha� vare av f�rlagsandel. I de fall som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 pr�vas fr�gan �ven p� ans�kan av borgen�r eller av annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gon som kan f �retr�da f�reningen. F�rfarandet hos r�tten 5 � G�rs ans�kan eller anm�lan som avses i 3 eller 4 �, skall r�tten genast kalla f�reningen samt de f�reningsmedlemmar och borgen�rer som vill yttra sig i �rendet att inst�lla sig f�r r�tten p� en best�md dag, d� fr�gan om skyldighet f�r f�reningen att tr�da i likvidation skall pr�v as. Kallelsen skall delges f �reningen, om det kan ske p� annat s�tt �n enligt 15- 17 �� delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kung�ras genom r�ttens f�r� sorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tv� och h�gst fyra m�nader f�re inst�llelsedagen. 6 � Har s�kanden haft kostnader f�r delgivning eller kung�relse samt f�r expeditioner i e tt �rende enligt 3 el ler 4 �, skall kostnaderna betalas av f�reningens medel, om f�reningen f�rpliktas tr�da i likvidation eller om r�tten i ann at fall finner det sk�ligt. N�r anm�lan har gjorts av registre� ringsmyndigheten, skall dessa kostnader betalas av f�reningen eller, om f�reningen saknar tillg�ngar, av staten. Genomf�randet av likvidationen 7 � N�r f�reningsst�mman har fattat beslut om likvidation skall detta genom st �mmans f�rsorg genast anm�las till r� tten. Denna skall d�refter utan dr�jsm�l utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar bes lut att f�reningen skall tr�da i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna tr�der i styrels ens och verkst�llande direkt�� rens st�lle och har i uppgift att genomf�ra likvidationen. Om en f�rening som har tr�tt i likvidation saknar till registret anm�ld beh�rig likvidator, skall r�tten f�rordna en eller flera likvidatorer efter anm�lan av registreringsmyndigheten eller ans�kan av f�reningsmedlem, borgen�r eller annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gog som kan f�retr�da f�reningen. Likvidatorerna skall genast f�r registrering anm�la beslut om likvidation och f�rordnande av likvidator. Best�mmelserna i denna lag om styrelse och styre lseledam�ter till�mpas p� likvidatorerna, i den m�n inte annat f�ljer av detta kapitel. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ett uppdrag att vara revisor upph�r inte genom att f�reningen tr�der i SFS 1987:667 likvidation. B est�mmelserna i 8 k ap. till�mpas under likvidationen. Revi� sionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen on�digt f�rdr�js. 8 � I fr�ga om f�reningsst�mma under likvidationen skall best�mmelser� na i denna lag om f�reningsst�mma till�mpas, i den m�n inte annat f�ljer av detta kapitel. 9 � N�r f�reningen har tr�tt i likvidation skall styrelsen och verkst�llan� de direkt�ren genast avge en redovisning f�r sin f�rvaltning av f�reningens angel�genheter under den tid f�r vilken redovisningshandlingar inte f�rut har lagts fram p� f�reningsst�mma. Redovisningen skall l�ggas fram p� f�reningsst�mma s� snart det kan ske. Best�mmelserna om �rsredovisning och revisionsber�ttelse skall till�mpas. Om tiden �ven omfattar det f�reg�ende r�kenskaps�ret, skall en s�rskild redovisning avges f�r detta �r. I e n moderf�rening skall denna s�rskilda redovisning �ven omfatta koncernredovisning. 10 � Likvidatorerna skall genast s�ka kallelse p� f�reningens ok�nda borgen�rer. 11 � Likvidatorerna skall s� snart det kan ske genom f�rs�ljning p� offentlig auktion eller p� annat l�mpligt s�tt f�rvandla f�reningens egen� dom till pengar, i den m�n det beh�vs f�r likvidationen, samt betala f�reningens skulder. F�reningens r�relse f�r forts�ttas, om det beh�vs f�r en �ndam�lsenlig avveckling eller f�r att de anst�llda skall f� sk�ligt r�drum f�r att skaffa sig nya anst�llningar. Om r�tten har beslutat om likvidation enligt 4 � f�rsta stycket 4, far likvidatorerna inte utan s�rskilt tillst�nd av f�reningsst�mman avyttra f�reningens egendom p� annat s�tt �n genom f�rs�ljning p� offentlig auk� tion. Till dess att beslutet har vunnit laga kraft f�r likvidatorerna inte utan st�mmans samtycke vidta n�gra likvidations�tg�rder utan endast v�rda f�reningens egendom och bevaka dess angel�genheter. 12 � Likvidatorerna skall f�r varje r�kenskaps�r avge en �rsredovisning, som skall l�ggas fram p� den ordinarie f�reningsst�mman f�r godk�nnan� de. I fr�ga om likvidatorernas redovisning och dess behandling p� f�r� eningsst�mman till �mpas inte 7 kap. 4 � andr a stycket 1 och 2, 9 kap. 9 � andra stycket 7, 9 � tre dje och Q�rde styckena samt 10 och 11 �� . I balansr�kningen tas det egna kapitalet upp i en po st, varvid insatskapi� talet anges inom linjen och i f�rekommande fall delas upp p� medlemsin� satskapital och f�rlagsinsatskapital. Ingen tillg�ng f�r tas upp till ett h�gre v�rde �n den ber�knas inbringa efter avdrag f�r f�rs�ljningskostnaderna. Om en tillg�ng kan ber�knas inbringa ett v�sentligt h�gre belopp �n det v�rde som har tagits upp i balansr�kningen eller om f�r en skuld eller en likvidationskostnad kan ber�knas �tg� ett belopp som v�sentligt avviker fr�n den redovisade skul� den, skall vid tillg�ngs- eller skuldposten det ber�knade beloppet anges inom linjen. 1517 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ts- SFS 1987:667 13 � N�r den i kallelsen p� ok�nda borgen�rer best�mda anm�lnitl^stl-' f; den har g�tt ut och alla k�nda skulder blivit beta lda, skall likvida tor�fh�' ' skifta f�reningens beh�llna tillg�ngar. Om n�got skuldbelopp �r tVi�tij^f eller inte f�rfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall s� mycket av f�reningens medel som kan beh�vas f�r denna betalning beh�llas och �terstoden skiftas. De f�reningsmedlemmar eller innehavare av f�rlagsandelar som vill klandra skiftet skall v�cka talan mot f�reningen senast tre m�nader efter det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman. Om en medlem eller innehavare av en f�rlagsandel inte inom fem �r efter det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman har anm�lt sig f�r att lyfta vad han erh�llit vid skiftet, har han f�rlorat sin r�tt till detta. Oih medlen �r ringa i f� rh�llande till d e skiftade tillg�ngarna, kan r�tten p� anm�lan av likvidatorema f�rordna att medlen skall tillfalla allm�nna arvs� fonden. I annat fall skall 16 � till�mpas. 14 � N�r likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de s� snart de t kan ske avge en slutredovisning f�r sin f�rvaltning genom en f�rvaltnings� ber�ttelse som avser likvidationen i dess helhet. Ber�ttelsen skall �ven inneh�lla en redog�relse f�r skiftet. Till ber�ttelsen skall fogas redov is� ningshandlingar f�r hela likvidationstiden. Ber�ttelsen och redovisnings� handlingarna skall avl�mnas till r evisorerna. Dessa skall inom en m�nad d�refter avge en revisionsber�ttelse �ver slutredovisningen och f�rvalt� ningen under likvidationen. Efter det att revisionsber�ttelsen har avl�mnats till likvidatorema sk all dessa genast kalla f�reningsmedlemmama till en f�reningsst�mma f�r granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovis� ningshandlingar och revisionsber�ttelsen skall h�llas tillg�ngliga och s� n� das till med lemmar och innehavare av f�rlagsandelar enligt best�mmelser� na i 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mman. F�reskrifterna i 7 kap. 4 � andra stycket 3 och tredje stycket om beslut p� f�reningsst�m� ma om ansvarsfrihet f�r styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall till�mpas p� likvidatorema. 15 � N�r likvidatorema har lagt fram slutredovisningen, �r f�reningen uppl�st. Detta f�rh�llande skall genast anm�las f�r registrering. En tiondel av samtliga r�stber�ttigade kan dock beg�ra hos likvidatorer- na att en f�reningsst�mma inkallas f�r att behandla fr�gan humvida talan skall v� ckas enligt 13 k ap. 5 �. D�rvid till�mpas 7 kap. 7 � andra mening� en. Om likvidatorema finner att f�reningen �r p� obest�nd och inte ka n betala likvidationskostnaderna, skall de ans�ka om att f�reningen f�rs�tts i konkurs. 16 � Om det efter f�reningens uppl�sning enligt 15 � visar sig att f�r� eningen har tillg�ngar eller om talan v�cks mot f�reningen eller det av n�gon annan orsak uppkommer behov av en likvidations�tg�rd, skall likvi� dationen forts�ttas. Detta skall genast anm�las av likvidatorema f�r regist� rering. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman efter �terupptagandet skall 1518 utf�rdas enligt stadgarna. D�rut�ver skall skriftliga kallelser s�ndas til l varje f�reningsmedlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen. S"* � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 � Om en f�rening har tr�tt i likvidation p� grund av f�reningsst�m- SFS 1987:667 mans beslut, kan st�mman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta att likvidationen skall upph�ra och f�reningens verksamhet �terupptas. Ett s�dant beslut f�r dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation p� grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har �gt rum. N�r beslut enligt f�rst a stycket fattas, skall en styrelse samtidigt v�ljas. F�reningsst�mmans beslut om likvidationens upph�rande och val av styrelse skall likvidatorerna genast anm�la f�r registrering. Beslutet f�r inte verkst�llas f�rr�n registrering har skett. Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 3 eller 4 � har blivit upph�vt genom en dom ell er ett beslut av domstol som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast anm�la detta f�r registrering samt kalla till f�renings� st�mma f�r val av st yrelse. N�r likvidation har upph�rt enligt denna paragraf, skall 14 � till�mpas. Uppl�sning utan likvidation 18 � Om n�gon anm �lan r�rande f�reningen inte har kommit in till regi� streringsmyndigheten under de tio senaste �ren, skall denna p� l�mpligt s�tt unders�ka huruvida f�reningen har upph�rt med sin verksamhet. Om det d� inte framg�r att f�reningen fortfarande best�r, skall den avf�ras ur registret och �r d�rmed uppl�st. Uppkommer d�refter behov av likvida� tions�tg�rd, skall p� a ns�kan av den vars r�tt ber�rs en eller flera likvida- torer f�rordnas av r�tten. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman skall ske enligt 16 �. Konkurs och ackord 19 � Om en f�rening �r f�rsatt i ko nkurs och denna avslutas utan �ver� skott, �r f�reningen uppl�st n�r konkursen avslutas. Om det finns �verskott, skall f�reningsst�mman inom en m�nad fr�n det att konkursen avslutades besluta att f�reningen skall tr�da i lik vidation. Om inte ett s�dant beslut fattas g�ller 4 �. Var f�reningen i likvi dation n�r den f�rsattes i konkurs, skall likvida� tionen forts�ttas enligt 16 �, om konkursen avslutas med �verskott. 20 � Om en f�rening f�rs�tts i konkurs eller om f�rhandling om offentligt ackord inleds f�r f�reningen, skall konkursdomaren s�nda en underr�ttelse om beslutet till registreringsmyndigheten f�r registrering. Under konkursen f�retr�ds f�reningen som konkursg�lden�r av den styrelse och verkst�llande direkt�r eller de likvidatorer som finns vid konkursens b�ijan. �ven under konkursen g�ller dock best�mmelserna i denna lag om r�tt att avg�, om entledigande och om nytills�ttning. N�r en konkurs har avslutats eller en f�rhandling om offentligt ackord har avslutats p� annat s�tt �n genom konkurs, skall konkursdomaren genast f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten och i det f�rra fallet ange om n�got �verskott finns eller inte. Konkursdomaren skall �ven f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten n�r en �verr�tt genom beslut som vunnit laga kraft har upph�vt ett beslut att f�rs�tta f�reningen i konkurs eller att inleda f�rhandling om offentligt ackord. 1519 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 12 kap. Fusion och inl�sen av aktier i dotteraktiebolag ^ ^ Fusion genom absorption ^ 1 � Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk f�rening (den �verj�-' t�nde f�reningen) g� upp i en annan ekonomisk f�rening (den �vertagande f�reningen). En s�dan fusion inneb�r att medlemmarna i den �verl�tande f�reningen blir medlemmar i den �vertagande f�reningen, att den �verl� tande f�reningen uppl�ses utan likvidation samt att dess tillg�ngar och skulder �vertas av den �vertagande f�reningen. Avtalet skall f�r att bli giltigt godk�nnas av f�reningsst�mman i den �verl�tande f�reningen. Fusion kan ske, trots att den �verl�tande f�reningen har tr�tt i likvida� tion. I ett s�dant fall skall likvidationen avslutas n�r tillst�nd till fu sionen enligt 6 � har reg istrerats. 2 � F�ljande handlingar skall h�llas tillg�ngliga f�r de r�stber�ttigade, f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar i den �verl�tan� de f�reningen under minst en vecka f�re den f�reningsst�mma vid v ilken fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall behandlas samt l�ggas fram p� st�mman: 1. f�rslag till f�reningsst�mmans beslut, 2. fusionsavtalet, 3. en redog�relse av styrelsen i den �verl�tande f�reningen f�r de omst�ndigheter som kan vara av vikt vid bed�mningen av f�rslagets l�mp� lighet f�r f�reningen, 4. ett yttrande av revisorerna �ver styrelsens redog�relse enligt 3, samt 5. avskrift av den �vertagande f�reningens �rsredovisning f�r det senas� te r�kenskaps�ret, f�rsedd med anteckning om f�reningsst�mmans beslut r�rande f�reningens vinst eller f�rlust, samt avskrift av revisionsber�ttel� sen f�r samma r�kenskaps�r. Skall den �ve rl�tande f�reningens �rsredovisning inte behandlas p� den st�mma som anges i f�rsta stycket eller har den �vertagande f�reningens �rsredovisning f�r det senaste r�kenskaps�ret inte behandlats p� en st�m� ma i den f�reningen, skall i st�ll et f�r de handlingar som anges i f�rsta stycket 5 f�ljande handlingar h�llas tillg�ngliga och l�ggas fram p� de n f�rstn�mnda st�mman i enligh et med vad som anges i f�rsta stycket: 1. avskrift av f�reningens senaste �rsredovisning, f�rsedd med ante ck� ning om f�reningsst� mmans beslut r�rande f�reningens vinst eller f�rlust, samt avskrift av revisionsber�ttelsen f�r det �r �rsredovisningen avser, 2. en av f�reningens styrelse undertecknad redog�relse f�r h�ndelser av v�sentlig betydelse f�r f�reningens st�llning som har intr�ffat efter det a tt �rsredovisningen har avgetts, samt 3. ett av revisorerna avgivet yttrande �ver styrelsens redog�relse enligt 2. Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad, medlem eller innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin postadress. Fusion genom kombination 3 � Genom ett avtal om fusion kan tv� eller flera f�reningar (de �v erl�d t�nde f�reningarna) f�renas genom att bilda en ny f�rening (den �vertagan� de f�reningen). En s�dan fusion inn eb�r att medlemmarna i de � verl�tande 1520 ..tf � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�reningarna blir medlemmar i den nya f�reningen, att de �verl�tande SFS 1987:667 f�reningarna upp l�ses utan likvidation samt att deras tillg�ngar och skul� der �verl�s av den nya f�reningen. Avtalet skall f�r att bli gilti gt godk�n� nas av f�rening sst�mman i varje �verl�tande f�rening. Best�mmelserna i 1 � andra stycket skall d�rvid till�mpas. De handlingar som anges i 2 � f�rsta stycket 1 -4 och andra stycket 1 -3 skall uppr�ttas f�r vaije �verl�tande f�rening. De skall h�llas tillg�ngliga f�r de r�stber�ttigade, f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlags� andelar i respektive �verl�tande f�rening under minst en vecka f�re den f�reningsst�mma vid vilken fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad, medlem e ller innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin postadress. Handlingarna skall l�ggas fram p� st �mmorna. Fusionsavtalet skall inneh�lla ett f�rslag till stadgar f�r den nya f�r� eningen och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de �verl�tande f�reningarna go dk�nner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med fusionsavtalets best�mmelser utse styrelse och revisorer i den nya f�r� eningen. Fusionsf�rfarandet 4 � Ett beslut om godk�nnande av fusionsavtal �r giltigt en dast om det har bitr�tts av s amtliga r�stber�ttigade eller har fattats p� tv� p� varandra f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman har bitr�tts av minst tv� tredjedelar av de r�stande. I stadgarna f�r f�reskrivas villkor som g�r l�ngre. En medlem i en �verl�tande f�rening som inte har samtyckt till fusionen, f�r s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen inom den tid och p� de villkor som anges i 7 ka p. 15 � tredje stycket. 5 � N�r fusionsavtalet har slutligt godk�nts av f�reningsst�mman skall det anm�las av f�reningen f�r registrering. Om detta inte har skett inom fyra m�nader fr�n st�mmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom lagakraft�gande beslut har avskrivit en s�dan anm�lan eller v�grat registrering av avtalet, har fr�gan om fusion fallit. Hinder mot registrering m �ter, om fusionen har f�rbjudits enligt konkur� renslagen (1982:729) eller om n�ringsfrihetsombudsmannen inte har beslu� tat att l�mna fusionen utan �tg�rd enligt 20 � f�r sta stycket konkurrens� lagen. 6 � Senast tv� m�nader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall s�v�l �verl�tande som �vertagande f�reningar ans�ka om tillst�nd att verkst�lla avtalet. Ans�kan skall g�ras hos r�tten i den ort d �r den �verl� tande eller, vid fusion enligt 3 �, d en �vertagande f�reningens styrelse har sitt s�te. Vid ans�kningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har registrerats och en f�rteckning �ver den eller de �verl�tande f�reningarnas k�nda borgen�rer med angivande av deras postadresser. R�tten skall kalla den eller de �verl�tande f�reningarnas borgen�rer, s�v�l k�nda som ok�nda, med f�rel�ggande f�r den som vill bestrida ans�kningen att senast viss dag skriftligen hos r�tten anm�la detta vid 1521 � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 p�f�ljd att han annars anses ha medgett ans�kningen. Kallelsen skall skyndsamt kung�ras genom r�ttens f�rsorg i Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i orten och alla k�nda borgen�rer skall underr�t� tas s�rskilt genom r�ttens f�rsorg. Tillst�nd skall meddelas, om ans�kningen inte bestrids eller om dp borgen�rer som bestrider den f�r full betalning eller betryggande s�kerhet f�r sina fordringar. Om d en r�tt som tillkommer innehavare av pensions- fordran finns best�mmelser i 23 � andra stycket lagen (1967: 531) om tryg� gande av pensionsutf�stelse m. m. En borgen�r som samtidigt �r g�lden�r i samma r�ttsf�rh�llande skall inte tas upp i f�rteckningen �ver f�reningens k�nda borgen�rer. Han skall inte heller kallas av r�tten och har inte r�tt till betalning eller s�kerhet enligt tredje stycket. 7 � R�tten skall underr�tta �verl�tande f�renings registreringsmyndighet om ans�kan om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet och om lagakraftvun- net beslut som har meddelats med an ledning av ans�kningen. N�r ett lagakraftvunnet beslut om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet har registrerats, anses fusionen genomf�rd och �verl�tande f�rening upp� l�st. �verl�tande f�renings medlemmar blir d� medlemmar i den �verta� gande f�reningen, om inte upps�gning har skett enligt 4 � andra stycket. Samtidigt �verg�r �verl�tande f�renings tillg�ngar och skulder med undan� tag av skadest�ndsanspr�k enligt 13 kap. 1-3 �� till den �vertagande f�reningen. Registreringsmyndigheten skall f� rklara att fr�gan om fusion har fallit, om ans�kan om r�ttens tillst�nd inte har gjorts inom f�reskriven tid eller om r�tten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ans�kningen. �ven om en f�rening anses uppl�st enligt andra stycket, kan en tio ndel av samtliga r�stber�ttigade hos styrelsen p�kalla f�reningsst�mma f�r att behandla fr�gan huruvida talan skall v�ckas enligt 13 kap. 5 �. D�rvid till�mpas 7 kap. 7 � andra meningen. Om st�mman beslutar att v�cka talan, skall den samtidigt f�rordna att f�reningen skall t r�da i lik vidation. Betr�ffande genomf�randet av likvidationen till�mpas 11 kap. Likvidato- rerna beh�ver dock inte s�ka kallelse p� ok�nda borgen�rer. Fusion mellan en ekonomisk f�rening och ett liel�gt dotteraktieholag 8 � Om en ekonomisk f�rening �ger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, kan f�reningens och bolagets styrelser tr�ffa ett fusionsavtal som inneb�r att bolaget skall g� upp i f�rening en. Bolagets styrelse skall anm�la avtalet f�r registrering hos bolagets registreringsmyndighet. I fr�ga om det fortsatta fusionsf�rfarandet till�mpas 6 � samt 7 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta och tredje meningarna samt tredje stycket, Vad som s�gs d�r om �verl�tande f�rening skall i st�llet g�lla bolag et. Inl�sen av aktier i ett dotteraktieholag 9 � Om en ekon omisk f�rening sj�lv eller tillsammans med ett eller flera dotterf�retag �ger mer �n nio tiondel ar av aktierna med mer �n nio tion� delar av r�stetalet f�r samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, har f�reningen r�tt att av de �vriga aktie�garna i bolaget l�sa in de �terst�ende aktierna. 1522 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som har aktier som kan l�sas in har ocks� r�tt att f� dessa inl�sta av SFS 1987:667 f�reningen. En tvist huruvida r�tt eller skyldighet till inl�sen f�religger eller om l�senbeloppet pr�vas av tre skiljem�n. Om inte annat f�ljer av best�mmel� serna i de tta kapitel, g�ller i fr�ga om skiljem�nnen och f�rfarandet inf�r dem i till�mpliga delar vad som �r f�reskrivet i lagen (1929:145) om skiljem�n. Best�mmelserna i 18 � a ndra stycket n�mnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas g�ller dock inte. Kostnaderna f�r skiljemannaf�rfarandet skall b�ras av f�reningen, om inte skiljem�nnen p� s�rskilda sk�l �l�gger n�gon annan aktie�gare att helt eller delvis svara f�r dessa kostnader. Part som �r missn�jd med skiljedomen har r�tt att v�cka talan vid domstol inom sextio dagar fr�n det att han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. R�tt domstol �r tingsr�tten i den ort d�r bolagets styrelse har sitt s�te. Har f�reningen f�rv�rvat st�rre delen av sina aktier i bolaget p� grund av att en vidare krets inbjudits att till f�reningen �verl�ta s�dana aktier mot viss ers�ttning, skall l�senbeloppet motsvara ers�ttningen, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r annat. 10 � Vill en ekonomisk f�rening l�sa in aktier i ett dotteraktiebolag enligt 9 � men kan en �verenskommelse om detta inte tr�ffas, skall f�reningen hos bolagets styrelse skriftligen beg�ra att tvisten h�nskjuts till skiljem�n. F�reningen skall samtidigt uppge sin skiljeman. Om en beg�ran g�rs enligt f�rsta stycket, skall bolagets styrelse genast genom kung�relse i Po st- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid� ningar som styrelsen best�mmer anmoda de aktie�gare mot vilka l�snings� anspr�ket riktas att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast tv� veckor fr�n kung�relsen. Anmodan skall �ven genom brev s�ndas till varje s�dan aktie�gare, om hans postadress �r k�nd f�r bolaget. Om inte samtliga aktie�gare, vilkas namn �r inf�rda i aktieboken och mot vilka l�sningsanspr�ket riktas, inom den f�reskrivna tiden har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse beg�ra hos r�tten i den ort d�r styrelsen har sitt s�te att god man f�rordnas. Denne skall hos samma r�tt ans�ka om f�rordnande av en s�dan skiljeman och i tvis ten bevaka de fr�nvarande aktie�garnas r�tt. 11 � Aktie�garna �r skyldiga att till f�reningen �verl�mna sina aktiebrev med p�skrifter om �verl�telse, om en tvist om inl�sen enligt 9 � pr�vas av skiljem�n eller domstol och det �r ostridigt mellan part erna att det f�relig� ger l�sningsr�tt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har f�rklarats att s�dan r�tt f�religger utan att l�senbeloppet samtidigt har fastst�llts. Skyldighet att �verl�mna aktiebreven f�religger dock endast om f�reningen st �ller s�dan s�kerhet f�r kommande l�senbelopp j�mte r�nta som godk�nns av skiljem�nnen eller, om tv isten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen. Aktie�garna har r�tt till sk�lig r�nta p� l�senbeloppet f�r tiden fr�n det att s�kerhet har st�llts till dess att l�senbeloppet f�rfaller till betalning. 12 � Om e tt fastst�llt l�senbelopp har erbjudits en aktie�gare utan att denne har �verl�mnat sina aktiebrev, skall f�reningen utan dr�jsm�l s�tta ]523 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 ned l�senbeloppet enligt lagen (1927:56) om neds�ttning av pengar jios^] myndighet. F�reningen f�r inte g�ra f�rbeh�ll om r�tt att �terta det neds�trr ta beloppet. > 13 � F�reningen �r �gare till aktierna, om s�kerhet har st�llts enligt U � eller om neds�ttning har skett enligt 12 �, Innan aktiebreven har �verl�m� nats till f�reningen medf�r breven i s�dana fall endast r�tt f�r innehavaren att mot �verl�mnande av breven till f�reningen eller l�nsstyrelsen f� ut l�senbeloppet med r�nta. Om ett aktiebrev inte har �verl�mnats inom en m�nad fr�n det att f�reningen blev �gare till aktien, f�r det utf�rdas ett nytt aktiebrev som �r st�llt till f�reningen. Det nya aktiebrevet skall inneh�lla uppgift om att.det ers�tter det �ldre brevet. Om det �ldre brevet d�refter �verl�mnas till f�reningen, skall det i sin tur � verl�mnas till bolaget f�r att makuleras. 13 kap. Skadest�nd m. m. 1 � Om en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren upps�tligen eller av oaktsamhet skadar f�reningen d� han fullg�r sitt uppdrag, skall han ers�tta skadan. Detsamma g�ller n�r skadan tillfogas en f�reningsmedlem eller n�gon annan genom �vertr�delse ay denna lag eller stadgarna. 2 � En revisor �r ers�ttningsskyldig enligt d e grunder som anges i 1 � . Han ansvarar �ven f�r skada som upps�tligen eller av oaktsamhet orsakas av hans medhj�lpare. Om e tt revisionsbolag �r revisor, �ligger ers�ttningsskyldigheten detta bolag och den som �r huvudansvarig f�r revisionen. Om en sammanslut� ning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 � �r revisor, �ligger ers�ttningsskyldigheten den som har f�rr�ttat revisionen och den som h ar utsett honom. 3 � En f�reningsmedlem eller en r�stber�ttigad som inte �r medlem �r skyldig att ers�tta den skada som han genom att medverka till �vertr�delse av denna lag eller sta dgarna upps�tligen eller av grov oaktsamhet tillfogar f�reningen, en medlem eller n�gon an nan. 4 � Om n�gon �r ers�ttningsskyldig enligt 1-3 ��, kan skadest�ndet j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till handlingens besk affenhet, skadans storlek och omst�ndigheterna i �vrigt. Skall flera ers�tta samma skada, svarar de solidariskt f�r skadest�ndet i den m�n inte skadest�ndsskyldigheten har j�mkats f�r n�gon av dem enligt f�rsta stycket. Vad n�gon har utgett i skadest �nd f�r kr�vas tillbaka fr�n de andra efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. 5 � Talan om skadest�nd till f�reningen enligt 1-3 �� kan v�ckas, om vid en f�rening sst�mma majoriteten eller en minoritet best�ende av min st en tiondel av samtliga r�stber�ttigade har bitr�tt ett f�rslag om att v�cka skadest�ndstalan eller, s�vitt g�ller en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren, har r�stat mot ett f�rslag om att bevilja ansvarsfrihet. En 1524 uppg�relse om skadest�ndsskyldighcten kan tr�ffas endast av f�renings- � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> st�mman och bara under f�ruts�ttning att inte en tiondel av samtliga SFS 1987:667 r�stber�ttigade r�star mot f�rslaget till uppg� relse. Om en f�reningsmed� lem f�r s kadest�ndstalan f�r f�reningens r�kning, kan n�gon uppg�relse inte tr�ffas utan ha ns samtycke. Talan om skadest�nd till f�reningen f�r f�ras av r�stber�ttigade som utg�r minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade. Om en r�stber�ttigad sedan talan har v�ckts avst�r fr�n talan, kan likv�l de �vriga fullf�lja denna. Den som ha r v�ckt talan svarar f�r r�tteg�ngskostnaderna men har r�tt till ers�ttning av f�reningen f�r den kostnad som t�cks av vad som har kommit f�reningen till godo genom r�tt eg�ngen. Talan f�r f�reningens r�kning mot en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren om skadest�nd p� grund av ett beslut eller en �tg�rd under ett r�kenskaps�r skall v�ckas senast ett �r fr�n det att �rsredovisningen och revisionsber�ttelsen f�r r�kenskaps�ret lades fram p� f�reningsst�mma. Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte f�ra skadest�ndstalan utan att det minsta antalet r�stber�ttigade som avses i f�rsta stycket r�stat mot beslutet eller har tiden f�r talan f�rsuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt f�rsta eller andra stycket v�ckas, om det i �rsred ovisningen eller i revi sionsber�ttelsen eller p� n�got annat s�tt till f�reningsst�mman inte har l�mnats i v�sentliga h�nseenden riktiga och fullst�ndiga uppgifter om det beslut eller den �tg�rd som ligger till grund f�r talan. Skadest�ndstalan som grundas p� brott kan alltid f�ras av styrelsen. 6 � S�dan talan f� r f�reningens r�kning enligt 1-3 �� som inte grundas p� brott kan ej v�c kas mot 1. styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren sedan tre �r har f�rflu� tit fr�n utg�ngen av det r�kenskaps�r d� det beslut eller den �tg�rd, som ligger till grund f�r talan fattades eller vidtogs, 2. revisor sedan tre �r har f�rflutit fr�n det att revisionsber�ttelsen lades fram p� f�reningsst�mman eller yttrande som avses i denn a lag avgavs, 3. f�reningsmedlem eller r�stber�ttigad, som inte �r f�reningsmedlem, sedan tv� �r har f�rflutit fr�n det beslut eller den �tg�rd som ligger till grund f�r talan. F�rs�tts f�reningen i konkurs p� en ans�kan som gjorts innan den tid som anges i f�rsta stycket har g�tt ut, kan konkursboet f�ra talan enligt 1- 3 �� trots att frihet fr�n skadest�ndsansvar har intr�tt enligt 5 �. Efter utg�ngen av den n �mnda tiden kan en s�dan talan dock inte v�ckas senare �n sex m�nader fr�n f�rsta borgen�rssammantr�det eller, i mindre kon� kurs, fr�n konkursbeslutet. 14 kap. F�reningens firma 1 � En ekonomisk f�renings firma skall inneh�lla orden "ekonomisk" och "f�rening" eller f�rkortningen "ek. f�r." I firman f�r inte ordet "bolag"eller n�got annat som betecknar ett bolagsf�rh�llande tas in p� et t s�dant s�t t som kan leda till m issf�rst�ndet att ett bolag inne har firman. Firman skall tydligt skilja sig fr�n andra �nnu best�ende firmor som �r inf�rda i n�got av de f�reningsregister som avses i 15 kap. 1 �. Registre- 1525 � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> J, SFS 1987:667 ringen av en f�renings firma g�ller f�r hela la ndet. I �vrigt finns best�lai melserom registreringen i firmalagen (1974: 156). Om f�reningens firma skall registreras p� tv� eller flera spr�k, skall varje' lydelse anges i stadgarn a. ' F�reningens styrelse kan anta bifirma. Best�mmelserna i f�rsta styck et g�ller �ven bifirma. Uttrycket ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav far dock inte tas in i en bifirma. 2 � Skriftliga handlingar som utf�rdas f�r en f�rening b�r undertecknas med f�reningens firma. Har styrelsen eller n�gon annan st�llf�retr�dare f�r f�reningen utf�rdat en handling utan firmateckning och framg�r det inte av handlingens inneh�ll att den har utf�rdats p� f�reningens v�gnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt f�r f�rpliktelsen enligt hand� lingen. Detta g�ller dock inte, om 1. det framgick av omst�ndigheterna vid handlingens tillkomst att han d� lingen utf�rdades f�r f�reningen, samt 2. medkontrahenten har f�tt ett av f�reningen beh�rigen undertecknat godk�nnande av handlingen utan osk�ligt dr�jsm�l efter det att antingen en beg�ran om s�dant godk�nnande har framst�llts eller personlig ansvarighet har gjorts g�llande mot undertecknarna. 3 � Endast ekonomisk f�rening f�r i sin firma anv�nda uttrycket ekono� misk f�rening eller f�rkortning d�rav. I firmalagen (1974: 156) finns best�mmelser om f�rbud mot anv�ndning av firma och om h�vande av firmaregistrering. 15 kap. Registrering m. m. 1 � Registreringsmyndighet f�r en ekonomisk f�rening �r l�nsstyrelsen i det l�n d�r f�reningens styrelse enligt stadgarna har sitt s�te. Ett f�reningsregister skall f�ras hos registreringsmyndigheten f�r regist� reringar enligt denna lag eller andra f�rfattningar. Regeringen kan f�rordna att ett f�reningsregister skall f�ras gemensamt f�r tv� eller flera l�n. Vad som s�gs i denna lag om l�n g�ller �ven omr�de f�r vilket ett gemensamt f�reningsregister f�rs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om avgifter i registrerings�renden enligt denna lag. 2 � Registreringsmyndigheten skall utan dr�jsm�l kung�ra i Post- och Inrikes Tidningar vad som inf�rs i f�reningsregistret med undantag f�r registrering av underr�ttelse enligt 11 kap. 20 �. En kung�relse som avser �ndring i ett f�rh�llande som tidigare har inf�rts i registret skall endas t ange �ndringens art. 3 � Det som enligt denna lag eller s�rskilda best�mmelser har blivit inf�rt i f�reningsr egistret skall anses ha kommit till tredje mans k�nnedom, om det enligt 2 � har kungjorts i Pos t- och Inrikes Tidningar och det inte av omst�ndigheterna framg�r att han varken k�nde till eller b orde ha k�nt till det som kungjorts. 1526 � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Om en s�kande vid anm�lan f�r registrering inte har iakttagit vad SFS 1987:667 ��m �r f�reskrivet om anm�lan, skall han f�rel�ggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta r�ttelse. Detsamma g�ller, om registreringsmyndighe- t�n finner att ett beslut som anm�ls f�r registrering eller en handling som bifogas anm�lningen 1. inte har tillkommit i beh�rig ord ning, 2. till sitt inneh�ll strider mot denna lag eller annan f�rfattning eller stadgarna, eller 3. i n�got viktigare h�nseende har en otydlig eller vilseledande avfatt- ning. Om s�kanden inte r�ttar sig efter f�rel�ggandet, skall anm�lan avskri� vas. En underr�ttelse om denna p�f�ljd skall tas in i f�re l�ggandet. Finns det �ven efter det att yttrandet har avgetts n�got hinder mot registrering och har s�kanden haft tillf�lle att yttra sig �ver hindret, skall registrering v�gras, om det inte finns anledning att ge s�kanden ett nytt f�rel�ggande. Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte hinder mot registrering av ett beslut av f�reningsst�mman, om r�tten till talan mot beslutet har g�tt f�rlorad enligt 7 kap. 17 � andra stycket. Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underr�tta f�reningen n�r registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11 kap. 18 �, 12 kap , 7 � tredje stycket eller 16 kap. 2 �. 5 � I firmalagen (1974:156) finns best�mmelserom avf�rande av en firma ur registret sedan en dom om h�vande av firmaregistreringen har vunnit laga kraft. 6 � Myndighets beslut i till st�nds�renden enligt 6 kap. 3 eller 4 8,8 kap. 3-5 �8, 9 kap. 6 8 eller 8 8 f�rsta stycket 1 eller 10 k ap. 6 8 femte stycket �verklagas till regeringen genom besv�r. Ett beslut av registreringsmyndigheten som inneb�r att anm�lan har avskrivits eller registrering har v�grats enligt 4 8 f�rsta och andra styckena �verklagas till kam marr�tten genom besv�r inom tv � m�nader fr�n beslu� tets dag. Detsamma g�ller ett beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 8 fl�rde stycket. L�nsstyrelsens beslut enligt denna lag �verklagas i �vriga fall till kam� marr�tten genom besv�r. 16 kap. Straff och vite 1 8 Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 8 andra stycket andra meningen eller 9 8 f�rsta stycket andra eller tredje meningen. Till b�ter d�ms den som 1. upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att f�ra medlemsf�rteck� ning eller h�lla s�dan f �rteckning tillg�nglig enligt 3 ka p. 6 8, eller 2. upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 8 f�rsta stycket. I fall som a vses i 8 kap. 16 8 f�rsta st ycket skall inte f�lja an svar enligt 20 kap. 3 8 bro ttsbalken. 2 8 Registreringsmyndigheten kan vid vite f�rel�gga verkst�lla nde direk- 1527 � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:667 t�ren eller styrelseledamot att fullg�ra skyldighet enligt denna lag �ll bf^, andra f�rfattningar att 1. till myndigheten s�nda in beh�riga redovisningshandlingar, revisions� ber�ttelser eller del�rsrapporter, samt 2. hos myndigheten g�ra beh�rig anm�lan f�r registrering. Ett f�rel�ggande enligt f� rsta stycket 2 f�r inte meddelas, om unde rl� tenheten att g�ra anm�lan medf�r att f�reningsst�mmans eller styrelsens beslut f�rfaller eller f �reningen blir skyldig att tr�d a i likvidation. Registreringsmyndigheten skall pr�va fr�gan om utd�mande av ett vite som har f�relagts enligt f�rsta stycket. F�reskrifterom ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lage n (1987:668) om inf�rande av lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) P \ ,c � </div> </div>

Lag

SFS 1987:667

om ekonomiska f�reningar;

utkom fr�n trycket

den 28 juli 1987

utf�rdad den 11 juni 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser
1 � En ekonomisk f�rening har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas

ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken m edlemmar�
na deltar

1. som konsumenter eller andra f�rbrukare,

2. som leverant�rer,
3. med egen arbet sinsats,
4. genom att begagna f�reningens tj�nster, eller

5. p� annat liknande s�tt.

F�r en ekonomisk f�rening �r utm�rkande att den uppfyller s�rskilda

villkor i fr�ga om r�tten till medlemskap, r�str�tt och �verskottsutdelning.

Om detta f�reskrivs i 3, 7 och 10 ka p.

2 � En ekonomisk f�rening skall registreras.

Sedan f�reningen har registrerats kan den f�rv�rva r�ttigheter och ikl�da

sig skyldigheter samt f�ra talan inf�r domstolar och andra myndigheter.

En f�rening som har till �ndam�l att fr�mja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom annan ekonomisk verksamhet �n som avses i 1 � f� rsta
stycket kan inte f�rv�rva r�ttigheter eller ikl�da sig skyldigheter eller f�ra

talan inf�r dom stolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger

det,

3 � F�r en ekonomisk f�renings f�rpliktelser svarar endast f�reningens

tillg�ngar. I tillg�ngarna in r�knas insatser och avgifter som har f�rfallit till

betalning, �ven om de �nnu inte har betalts.

4 � �ger en ekonomisk f�rening s� m�nga aktier eller andelar i en svensk
eller utl�ndsk juridisk person att den har mer �n h�lften av r�sterna f�r
samtliga aktier eller andelar, �r den ekonomiska f�reningen moderf�rening

och den andra juridiska personen dotterf�retag. �ger ett dotterf�retag eller
�ger en moderf�rening och ett eller flera dotterf�retag tillsammans eller

' Prop. 1986/87: 7, LU 20, rskr. 172.

1489

�

SFS 1987:667

�ger flera dotterf�retag tillsammans s� m�nga aktier eller andelar i en

juridisk person som nyss har sagts, �r �ven sistn�mnda juridiska person

dotterf�retag till moderf�reningen.

Har en ekonomisk f�rening i annat fall p� grund av aktie- eller andelgin-

nehav eller avtal ensam ett best�mmande inflytande �ver en juridisk per�
son och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, �r den ekono�

miska f�reningen moderf�rening och den juridiska personen dotterf�retag.

Moderf�rening och dotterf�retag utg�r tillsammans en koncern.

2 kap. Bildandet av en ekonomisk f�rening

1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst fem medlemmar. Antalet med�

lemmar far dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar �r ekonomis�
ka f�reningar eller andra f�reningar som �r att anse som juridiska perso�

ner.

Medlemmarna skall anta stadgar samt v�lja styrelse och revisorer.

2 � F�reningens stadgar skall ange

1. f�reningens firma,
2. den ort i Sverige d�r f�reningens styrelse skall ha sitt s�te,
3. �ndam�let med f�reningens verksamhet och verksamhetens art,

4. den insats med vilken vaije medlem skall delta i f�reningen, hur

insatserna skall fullg�ras samt i vad m�n en medlem far delta i f�reningen
med insats ut�ver vad han �r skyldig att delta med,

5. f�r det fall att regelbundna eller p� s�rskilt beslut om uttaxering

beroende avgifter till f�reningen skall f�rekomma, avgifternas belopp eller

de h�gsta belopp till vilka de far best�mmas,

6. antalet eller l�gsta och h�gsta antalet styrelseledam�ter och revisorer

samt eventuella suppleanter, tiden f�r deras uppdrag samt, om n�gon av
dem skall utses p� annat s�tt �n som anges i denna lag, hur det i s� fall skall
ske,

7. f�r det fall att fullm�ktige enligt 7 kap. 12 � skall finnas, deras befo�

genhet, hur de skall utses och tiden f�r deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur f�reningsst�mma skall sammankallas samt hur

andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullm�ktiges k�n�

nedom,

9. vilka �renden som skall f�rekomma p� ordinarie st�mma,

10. vilken tid f�reningens r�kenskaps�r skall omfatta,
11. gru nderna f�r f�rdelning av f�reningens vinst samt hur man skal !

f�rfara med f�reningens beh�llna tillg�ngar n�r f�reningen uppl�ses, samt

12. f�r det fall att f�rlagsinsatser som avses i 5 ka p. skall f�rekomma,

vad som skall g�lla d�ro m.

3 � F�reningen skall anm�las f�r registrering senast sex m�nader efter

det att beslut fattades om att bilda den.

Om f �reningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fattats vid

sammantr�de med medlemmarna inte skall b�ija sin verksamhet f�rr�n

visst villkor har uppfyllts, r�knas tiden f�r anm�lan f�r registrering i st�llet

fr�n den tidpunkt d� villkoret �r uppfyllt. Registrering f�r inte ske f�re

denna tidpunkt.

�

Fr�gan om f�reningens bildande har fallit, om anm�lan f�r registrering

SFS 1987:667

inte skett inom den tid som anges i f�rsta eller andra stycket eller om

registreringsmyndigheten genom beslut som vunnit laga kraft har avskrivit

s�dan anm�lan eller v�grat registrering. Styrelseledam�terna svarar solida�

riskt f�r �terbetalningen av insatser eller avgifter j�mte uppkommen av�
kastning, med avdrag f�r kostnader p� grund av �tg�rder som avses i 4 �

f�rsta stycket.

4 � Utan hinder av 1 ka p. 2 � andra stycket f�r styrelsen f�re registre�

ringen f�ra talan i m�l r�ran de f�reningens bildande och �ven i �vrigt vid ta

�tg�rder f�r att erh�lla utfasta insatser eller avgifter.

Om en f�rpliktelse uppkommer genom en �tg�rd p� f�reningens v�gnar

f�re registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i �tg�rden
solidariskt f�r f�rpliktelsen. Vid registreringen �verg�r ansvaret p� f�r�

eningen, om f�rpliktelsen har tillkommit efter det att f�reningen bildats.

Har f�re registreringen ett avtal f�r f�reningen slutits med en medkon-

trahent som visste att f�reningen var oregistrerad kan denne, s�vida inte

annat f�ljer av avtalet, fr�ntr�da detta endast om fr�gan om f�reningens

bildande har fallit enligt 3 � tredje stycket. Om medkontrahenten inte
visste att f�reningen var oregistrerad, kan han fr�ntr�da avtalet innan

f�reningen har registrerats.

3 kap. F�reningens medlemmar m. m.

1 � En ekonomisk f�rening f�r inte v�gra n�gon intr�de som medlem, om

det inte finns s�rskilda sk�l f�r v�gran med h�nsyn till arten eller omfatt�
ningen av f�reningens verksamhet eller f�reningens syfte eller annan or�
sak.

Styrelsen skall pr�va en ans�kan om intr�de, om inte annat f�ljer av

stadgarna. I stadgarna f�r f�reskrivas att intr�desans�kan skall g�ras
skriftligen och att ans�kningshandlingen skall vara f�rsedd med s�kandens
bevittnade namnunderskrift.

2 � Den som genom bodelning, arv eller testamente har f�rv�rvat en

medlems andel har r�tt att efter anm�lan intr�da som medlem i f�reningen,

om inte annat f�reskrivs i stadgarna.

Anm�lan om intr�de skall, vid f�rv�rv av en avliden medlems andel,

g�ras senast sex m�nader efter d�dsfallet eller vid den senare tidpunkt d�
d�dsboets avg�ng ur f�reningen intr�ffar enligt 5 �.

I annat fall �n som s�gs i and ra stycket skall anm�lan g�ras senast sex

m�nader efter det att andelen vid bodel ning har lagts ut p� andra makens

lott. Ans�ker f�rv�rvaren inte om intr�de inom denna tid, skall medlem�

men d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall

den r� tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den
skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �.

3 � Den som genom �verl�telse har f�rv�rvat en medlems andel skall

ans�ka om intr�de i f�reningen inom sex m�nader d�refter. Om han antas,
intr�der han som medlem i �verl�tarens st�lle. Ans�ker han inte om
intr�de inom f �reskriven tid eller avsl�s hans ans�kan, skall �verl�taren

1491

�

SFS 1987:667

d�rmed anses ha sagt upp sig till uttr�de. F�rv�rvaren har i s�dant fall iden
r�tt som tillkommer en avg�ngen medlem enligt 4 kap. 1 �, med den
skyldighet som f�ljer av 4 kap. 2 �.

4 � En medlem har r�tt att s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen. I
stadgarna f�r f�reslcrivas a tt en upps�gning skall g�ras skriftligen och att

upps�gningshandlingen skall vara f�rsedd med medlemmens bevittnade
namnunderskrift.

I stadgarna f�r �ven f�reskrivas att upps�gning inte f�r g�ras f�rr�n efter

viss tid, h�gst tv� �r, fr�n intr�det. Tiden f�r utstr�ckas till h�gst fem �r,

om registreringsmyndigheten medger det. F�reskrifter i stadgarna om att
upps�gning f�r g�ras f�rst efter en viss tid g�ller inte i fall som avses i
7 kap. 15 � tredje stycket och 12 kap. 4 � andra stycket.

En medlem f�r uteslutas ur f�reningen p� s�dan grund som anges i

stadgarna. F�reningsst�mman skall besluta om uteslutningen, om inte
annat f�reskrivs i stadgarna.

5 � Avg�ng ur f�reningen ske r, utom i fall som avses i 7 kap. 15 � tr edje

stycket och 12 kap. 4 � an dra stycket, vid utg�ngen av det r�kenskaps�r
som slutar n�st efter en m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som

har best�mts i sta dgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig till uttr�de

eller uteslutits eller n�gon annan omst�ndighet som f�ranlett avg�ngen har
intr�ffat.

En medlem som har uteslutits ur f�reningen f�rlorar genast sin r�tt att

delta i �verl�ggningar Och beslut om f�reningens angel� genheter.

6 � Styrelsen skall f�ra en medlemsf�rteckning. Denna skall inneh�lla

uppgift om

1. v aije medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser

med vilket han delt ar i f�reningen,

2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den se�

nast fastst�llda balansr�kningen, samt

3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utg�ngen av det r�k en�

skaps�r balansr�kningen avser har �terbetalats eller h�gst skall �terbetalas

enligt 4 kap. 1 och 3 �� och om tiden f�r �terbetalningarna.

Medlemsf�rteckningen kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsys�

tem. Den kan ocks� f�ras med au tomatisk databehandling eller p� annat

liknande s�tt.

Medlemsf�rteckningen skall h�llas tillg�nglig hos f�reningen f�r var och

en som vill ta del av de n.

Vaije medlem har r�tt att p� beg�ran f� skriftlig uppgift av f�reningen

om sitt m edlemskap och om de insatser som han har betalt in.

4 kap. �terbetalning av medlemsinsatser

1 � N�r en medlem har a vg�tt har han r�tt att sex m�nader efter avg�ng�

en f� ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet f�r dock inte �verstiga

vad som bel�per p� honom i f�rh�llande till �vriga medlemmar av f�r�

eningens egna kapital enligt den balansr�kning som h�nf�r sig till tiden f�r

1492

avg�ngen. Vid ber�kningen av f�reningens egna kapital skall bortses fr�n

reservfonden, uppskrivningsfonden och f�rlagsinsatserna.

�

Den avg�ngne har vidare r�tt att i samma ordning som �vriga medlem-

SFS 1987:667

mar f� ut vad som bel�per p� honom av beslutad vinstutdelning.

Tr�der f�reningen i likvidation inom sex m�nader fr�n avg�ngen eller

meddelas inom samma tid beslut om att f�rs�tta f�reningen i konkurs, skall
den avg�ngnes r�tt att f� ut medlemsinsatser bed�mas enligt grunderna f�r
reglerna om skifte av f�reningens tillg�ngar.

En medlems r�tt enligt f�rstatredje styckena kan begr�nsas i stadgar�

na. Detta g�ller dock inte i s�dana fall som avses i 7 k ap. 15 � tredje

stycket eller 12 kap. 4 � andra stycket.

2 � Om f�reningen f�rs�tts i konkurs p� en ans�kan som har gjorts inom
ett �r fr�n en medlems avg�ng, �r denne skyldig att betala tillbaka vad han
har f�tt ut av sina medlemsinsatser i den m�n det beh�vs f�r att f�rening�
ens skulder skall kunna betalas.

3 � En medlem, som deltar i f�reningen med h�gre insatsbelopp �n han

�r skyldig att delta med, har r�tt att efter upps�gning f� ut �verskjutande

belopp utan a tt avg� ur f�reningen. Betr�ffande upps�gningen samt med�

lemmens r�tt att f� ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har f�tt ut till�mpas 1 och 2 �� samt 3 kap. 4 � f�rsta
stycket. Sexm�nadersfristen enligt 1 � skall d�rvid r�knas fr�n utg�ngen av

det r�kenskaps�r som sedan upps�gningen har gjorts slutar n�st efter en

m�nad eller den l�ngre tid, h�gst sex m�nader, som har best�mts i stadgar�
na.

5 kap. F�rlagsinsatser

1 � En ekonomisk f�rening kan i stadgarna f�reskriva att, ut�ver vad

som f�ljer av 2 kap. 2 � f�rsta stycket 4, kapital f�r tillskjutas genom
s�rskilda insatser (f�rlagsinsatser) och att s�dana insatser far tillskjutas
�ven av andra �n medlemmar.

F�rlagsinsatser f�r tillskjutas med h�gst ett s� stort belopp att summan

av gjorda f�r lagsinsatser efter tillskottet uppg�r till h�gst det belopp som
svarar mot summan av andra d� inbetalda insatser �n f�rlagsinsatser.

2 � I stadgarna kan tas in f�reskrifter om begr�nsningar i fr�ga om vem
som har r�tt att tillskjuta f�rlagsinsatser och genom �verl�telse f�rv�rva de

r�ttigheter som �r f�renade med f�rlagsinsatserna (f�rlagsandelar). F�r
redan gjorda insatser f�r inte inf�ras str�ngare begr�nsningar �n vad som

g�llde n�r insatsen gjordes.

F�rv�rv av f�rlagsandelar i strid mot f�reskrifter som avses i f�rsta

stycket �r ogiltiga.

3 � Om f�reningen uppl�ses och det vid uppl�sningen finns �verskott,

har innehavarna av f�rlagsandelar r�tt att s� l�ngt �verskottet r�cker f�

f�rlagsinsatserna inl�sta med be lopp motsvarande insatsernas storlek, in�

nan utbetalning sker f�r andra �ndam�l. Finns flera f�rlagsinsatser och

f�rsl�r inte �verskottet till full betalning av samtliga, skall �verskottet
f�rdelas p� insatserna i f�rh�llan de till deras storlek.

1493

�

SFS 1987:667

4 � F�r vaije f�rlagsinsats skall f�reningen utf�rda ett f�rlagsandels�
bevis. Beviset skall st�llas till viss man, till inne havaren eller till viss ma n
eller order och inneh�lla uppgift om

1. f�reningens firma,

2. nummer eller annan beteckning f�r beviset,

3. insatsens storlek,
4. den r�tt till utdelning som in satsen medf�r,

5. det s�tt p� vilket utdelning skall utbetalas och inl�sen ske,
6. f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta stycket, samt
7. erinran enligt 2 � andra stycket.

F�rlagsandelsbeviset skall undertecknas av f�reningen. Styrelseledam��

ters eller firmatecknares namnteckning f�r �terges genom tryckning eller

p� liknande s�tt.

5 � I fr�ga om f�rlagsandelsbevis g�ller, om ej annat f�ljer av denna lag, i

till�mpliga delar vad som f�reskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev.

H�rvid j�mst�lls bevis som har st�llts till viss man med enkelt skuldebrev
och bevis till innehavaren eller till viss man eller order med l�pande

skuldebrev. Den som innehar ett f�rlagsandelsbevis st�llt till viss man eller
order och som enligt f�reningens p�skrift p� beviset �r �gare till f�rlagsan�
delen �r likst�lld med den som enligt 13 � andra stycket samma lag f�rmo�

das �ga r�tt att g�ra skuldebrevet g�llande. P�skrift p� beviset skall g�ras
endast om innehavaren styrker sitt f�rv�rv av den f�rlagsandel som bevi�
set avser.

6 � Styrelsen skall f�ra en f�rteckning �ver samtliga f�rlagsinsatser.

Denna kan best� av betryggande l�sblads- eller kortsystem eller f�ras med

automatisk databehandling eller p� annat liknande s�tt. F�rteckningen
skall inneh�lla uppgift om storleken p� vaije f�rlagsinsats, om tidpunkten

f�r vaije insats och om den r�tt till utdelning som insatsen medf�r. F�r�

teckningen skall h�llas tillg�nglig f�r var och en som vill ta del av den.

7 � Den som inn ehar en f�rlagsandel har r�tt att fa f�rlagsinsatsen inl�st

tidigast efter fem �r fr�n tillskottet, om han skriftligen s�ger upp beloppet
minst tv� �r i f�rv�g.

F�reningen f�r inl�sa en f�rlagsinsats tidigast efter fem �r fr�n tillskot�

tet, om f�reningen skriftligen s�ger upp beloppet minst sex m�nader i

f�rv�g.

Inl�sen enligt denna paragraf sker till d et belopp som utg�r insatsens

storlek enligt f�rlagsandelsbeviset. Beloppet f�r dock inte �verstiga vad
som av f�reningens egna kapital enligt den senast fastst�llda balansr�k�
ningen, utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, bel�per
p� andelen i f�rh�llande till �vriga f�rlagsinsatser. Om f�reningen f�rs�tts i
konkurs p� en ans�kan som g�rs inom e tt �r efter inl�sen, skall vad som

f�reskrivs i 4 kap. 2 � betr�ffande �terbetalning till�mpas i fr�ga om f�r �

lagsinsatsen.

6 kap. F�reningens ledning

1494

1 � En ekonomisk f�rening skall ha en styrelse med minst tre ledam �ter.

�

Styrelsen v�ljs av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadgarna

SFS 1987:667

att en eller flera styrelseledam�ter skall utses p� annat s�tt.

En styrelseledamots uppdrag g�ller f�r den tid som anges i sta dgarna.

Uppdragstiden f�r inte omfatta mer �n fyra r�kenskaps�r och skall best�m�
mas s� att uppdraget upph�r vid slute t av den ordinarie f�reningsst�mma

p� vilken styrelseval f�rr�ttas.

Vad som s�gs i denn a lag om sty relseledam�ter skall i till�mpliga delar

g�lla �ven suppleanter.

2 � Ett uppdrag som styrelseledamot upph�r i f�rtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom beg�r det. Anm�lan om avg�ng skall g�ras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte �r vald p� f�reningsst�mma vill
avg�, �ven hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upph�r i f�rtid eller hinder enligt 4 �

uppkommer f�r honom att vara styrelseledamot och det inte finns n�gon

suppleant som kan intr�da i hans st�lle, skall �vriga styrelseledam�ter

vidta �tg�rde r f�r att en ny styrelseledamot tills�tts f�r den �terst�ende
mandattiden. S�dana �tg�rder beh�ver dock inte vidtas, om den f�rutva�

rande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:351)

om sty relserepresentation f�r de anst�llda i aktiebolag och ekonomiska
f�reningar. Skall ledamoten v�ljas p� f�reningsst�mma, kan utan hinder av
1 � f�rsta styck et valet anst� till n� sta ordinarie st�mma p� vilken styrel�
seval f�rr�ttas, om styrelsen �r beslutf�r med kvarst�ende ledam�ter och
suppleanter.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tills�ttas i annan

ordning �n genom val av f�reningsst�mman inte har utsetts, skall r�tten

f�rordna en ers�ttare p� ans�kan av en styrelseledamot, medlem, borgen�r
eller n�gon annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gon som

kan f�retr�da f�reningen.

3 � Styrelsen skall utse en verkst�llande direkt�r, om antalet anst�llda i
f�reningen under vart och ett av de tv� senaste r�kenskaps�ren i medeltal

har �verstigit 200. Ha r en verkst�llande direkt�r utsetts, f�r han kvarst� i
befattningen �ven om antalet anst�llda skulle komma att nedg� till 200 eller

ett l�gre tal. I en f�renings stadgar kan f�reskrivas att styrelsen �ven i
andra fall skall u tse en verkst�llande direkt�r.

Vad som s�gs i de nna lag om verkst�llande direkt�r skall i till�mpliga

delar g�lla �ven en suppleant f�r honom (vice verkst�llande direkt�r).

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far i s�rskil�

da fall meddela undantag fr�n f�rsta stycket f�rsta meningen, om det finns
s�rskilda sk�l.

4 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall vara svenska

medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer i s�rskilda fall till�ter annat. Med svenskt
medborgarskap j�mst�lls medborgarskap i Dan mark, Finland, Island eller

Norge, No rdiska medborgare som �r bosatta i n�got av dessa l�nder kan

vara styrelseledam�ter, om minst halva antalet styrelseledam�ter �r bosat�
ta i Sverige. Den som �r omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseleda�
mot eller verkst�llande direkt�r.

1495

�

SFS 1987:667

Styrelseledam�terna skall vara medlemmar i f�reningen, om inte st�dr

garna i s�rskilt angivna fall till�ter annat. Den som enligt lag �r st�llf�f�tf�i
dare f�r en medlem eller, om en juridisk person �r medlem, den som �r
ledamot av styrelsen f�r den juridiska personen eller del�gare i denna f�f
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i f�reningen, �ven om

stadgarna saknar f�reskrift om det.

5 � Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren skall n�r de tilltr�

der sina uppdrag f�r inf�ring i a ktiebok anm�la sitt innehav av aktier i

aktiebolag inom samma koncern som f�reningen, om del inte har skett

dessf�rinnan. F�r�ndringar i aktieinnehavet skall anm�las inom en m�nad.

F�rsta stycket g�ller inte, om anm�lningsskyldighet f�religger enligt

lagen (1985: 571) om v� rdepappersmarknaden.

6 � Styrelsen svarar f�r f�reningens organisation och f�rvaltningen av
f�reningens angel�genheter. Verkst�llande direkt�ren skall ha hand om

den l�pande f�rvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styr el�

sen meddelar. Verkst�llande direkt�ren f�r dessutom utan styrelsens be�
myndigande vidta s�dana �tg�rder som med h�nsy n till omfattningen och

arten av f�reningens verksamhet �r av osedvanlig beskaffenhet eller st�r

betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan v�sentlig ol�genhet

f�r f�reningens verksamhet. I s�dana fall skall styrelsen s� snart som

m�jligt underr�ttas om �tg�rderna.

Styrelsen skall se till att organisationen betr�ffande bokf�ringen och

medelsf�rvaltningen �ven innefattar en tillfredsst�llande kontroll. Verk�

st�llande direkt�ren skall s�ija f�r att f�reningens bokf�ring fullg�rs i
�verensst�mmelse med lag och att medelsf�rvaltningen sk�ts p� ett be�

tryggande s�tt.

7 � Om en f�rening har blivit moderf�rening, skall styrelsen meddela
detta till dotterf�retagets ledning. Dotterf�retagets ledning skall l�mna
styrelsen f�r moderf�reningen de upplysningar som beh�vs f�r ber�kning�
en av k oncernens st�llning och resultatet av koncernens verksamhet.

8 � Inom s tyrelsen skall en av ledam�terna vara ordf�rande. Styrelsen

skall v�lja ordf�rande, om inte annat f�reskrivs i stadgarna eller har
beslutats av f�reningsst�mman. Vid lika r� stetal avg�rs valet genom lo tt-
ning. Verkst�llande direkt�ren f�r inte vara ordf�rande.

Ordf�randen skall se till att sammantr�den h�lls n�r det beh�vs. P�

beg�ran av en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren skall styrel�

sen sammankallas. Verkst�llande direkt�ren har, �ven om han inte �r
styrelseledamot, r�tt att n�rvara och yttra sig vid styrelsens sammantr�

den, om inte styrelsen best�mmer annat i ett s�rsk ilt fall.

Vid styrel sens sammantr�den skall det f�ras protokoll som underteck�

nas eller justeras av ordf�randen och den ledamot som styrelsen utser till

det. Styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren har r�tt att f� avvi�

kande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall f�ras i nu mmer�

f�ljd och f �rvaras p� betryggande s�tt.

1495

9 � Styrelsen �r beslutf�r, om mer �n h�lften av hela antalet styrelseleda-

�

m�ter eller det h�gre antal som f�reskrivs i stadgarna �r n�rvarande.

SFS 1987:667

Beslut i ett �rende far dock inte fattas, om inte s�vitt m�jligt samtliga

styrelseledam�ter har f�tt tillf�lle att delta i �rendets behandling och erh�l�

lit tillfredsst�llande underlag f�r att avg�ra �rendet. Om en styrelseleda�
mot inte kan komma och det finns en suppleant som skall tr�da in i han s

st�lle, skall suppleanten beredas tillf�lle till det .

Om inte stadg arna f�reskriver en s�rskild r�stmajoritet, g�ller som sty�

relsens beslut den mening f�r vilken mer �n h�lften av de n�rvarande
r�star eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der. �r

styrelsen inte fulltalig, skall de som r�star f�r beslutet dock utg�ra mer �n
en tredjedel av hela antalet styrelseledam�ter, om in te annat f�reskrivs i
stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall

skrivas under av minst h�lften av hela antalet styrelseledam�ter.

10 � En styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren f�r inte handl�gga

fr�gor r�rande avtal mellan honom och f�reningen. Han f�r inte heller

handl�gga fr�gor om avtal mellan f�reningen och tredje man, om han i

fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan vara stridande mot f�reningens.

Med avtal j�mst�lls r�tteg�ng eller annan talan.

11 � Styrelsen f�retr�der f�reningen och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren

eller n�gon annan att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma, om inte
ett f�rbud mot s�dant bemyndigande har tagits in i sta dgarna. I fr�ga om
den som inte �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r g�ller vad som
s�gs i 4 och 10 �� om verkst�llande direkt�r. Styrelsen kan f�reskriva att

r�tten att f�retr�da f�reningen och teckna dess firma f�r ut�vas endast av

tv� eller flera personer i f�ren ing. Ingen annan inskr�nkning far registre�
ras.

Styrelsen kan n�r som helst �terkalla ett bemyndigande som avses i

andra stycket.

12 � Verkst�llande direkt�ren har alltid r�tt att f�retr�da f�reningen och

teckna dess firma betr�ffande s�dana �tg�rder som enligt 6 � ankommer p�
honom.

13 � Styrelsen eller annan st�llf�retr�dare f�r f�reningen f�r inte f�reta

en r�ttshandling eller annan �tg�rd som �r �gnad att bereda en otillb�rlig
f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen eller
annan medlem.

En st�llf�retr�dare f�r inte f�lja s�dana f�reskrifter av f�reningsst�m�

man eller annat f�reningsorgan som inte �r g�llande d�rf�r att de st�r i strid
med denna lag eller stadgarna.

14 � Har en st�llf�retr�dare �verskridit sin befogenhet n�r han f�retog

en r�ttshandling f�r f�reningen, g�ller inte r�ttshandlingen mot f�reningen,
om den mot vilken r�ttshandlingen f�retogs ins�g eller borde ha insett att
befogenheten �verskreds. Detsamma g�ller, om verkst�llande direkt�ren

d� han f�retog en r�ttshandling �verskred den beh�righet att vidta �tg�rder

I497

p� f�reningens v�gnar som tillkommer honom enligt 6 �.

�

SFS 1987:667

15 � F�r registrering skall f�reningen anm�la vem som har utsetts'till
styrelseledamot, verkst�llande direkt�r, suppleant eller firmatecknar�
samt deras postadress och personnummer. F�r registrering skall �verl
anm�las av vilka och hur f�reningens firma tecknas.

Anm�lan g�rs f�rsta g�ngen n�r f�reningen enligt 2 kap. 3 � anm�ls f�r

registrering och d�refter genast efter det att �ndring har intr�ffat i ett

f�rh�llande som har anm�lts eller skall anm�las f�r registrering enligt
f�rsta stycket. R�tt att g�ra anm�lan tillkommer �ven den som anm�lning�
en g�ller.

Om f�reningens postadress �ndras, skall f�reningen genast anm�la det

f�r registrering.

7 kap. F�reningsst�mman

1 � F�reningsmedlemmarnas r�tt att besluta i f�reningens angel�genhe�

ter ut�vas vid f�reningsst�mman.

Vaije medlem har en r�st, om inte annat anges i stadgarna.

Av 12 � framg�r a tt f�reningsst�mmans befogenheter kan helt eller del�

vis �verl�mnas �t s�rskilt valda fullm�ktige.

2 � En medlems r�tt vid f�reningsst� mman ut�vas av medlemmen pe r�
sonligen eller den som �r medlemmens st�llf�retr�dare enligt lag elle r
genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt.

Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem f�r vara

ombud, om inte annat anges i stadgarna. �r medlemmen en juridisk person
f�r denne f�retr�das av ombud som inte �r medlem, om inte annat anges i
stadgarna. Ingen far som ombud f�retr�da mer �n en medlem, om inte
annat anges i stad garna. Fullmakten g�ller h�gst ett �r fr�n utf�rdandet.

En medlem kan vid f�reningsst�mman medf�ra h�gst ett bitr�de. Endast

medlemmens make eller sambo eller annan medlem f �r vara bitr�de, om

inte annat anges i sta dgarna.

3 � En medlem f�r inte sj�lv eller genom ombud r�sta i fr�ga om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse fr�n skadest�ndsansvar eller annan f�rpliktelse gent�

emot f�reningen, eller

3. talan eller befrielse som avses i i eller 2 betr�ffande annan, om

medlemmen i fr�gan har ett v�sentligt intresse som kan strida mot f�r�

eningens.

Best�mmelserna i f�rsta stycket om medlem g�ller �ven ombud f�r

medlem.

4 � Ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas inom sex m�nader efter ut�

g�ngen av varje r�kenskaps�r. Vid s�dan st�mma skall styrelsen l�gga
fram �rsredovisningen och revisionsber�ttelsen samt, i moderf�rening,

koncernredovisningen och koncernrevisionsber�ttelsen.

Vid st�mman skall beslut fattas

I. om fastst�llelse av resultatr�kningen och balansr�kningen samt, i

moderf�rening, koncernresultatr�kningcn och koncernbalansr�kningen,

j49g

2. om dispositioner betr�ffande vinst elle r f�rlust enligt den fastst� llda

balansra'mingen.

�

3. om ansvarsfrihet �t styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�-

SFS 1987:667

ren, samt

4. i andra �renden som ankommer p� st�mman enligt denna lag e ller

stadgarna.

Beslut i en fr�ga som avses i andra stycket 1 -3 skall dock skjutas upp till

en fortsatt st�mma, om majoriteten eller en minoritet som best�r av minst
en tiondel av samtliga r�stber�ttigade beg�r det. S�dan st�mma skall h�llas

minst en och h�gst tv� m�nader d�refter. N�got ytterligare uppskov �r inte
till�tet.

5 � Extra f�reningsst�mma skall h�llas n�r styrelsen finner sk�l till de t.
S�dan st�mma skall �ven h�llas n�r det f�r uppgivet �ndam�l skriftligen

beg�rs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade

eller det mindre antal som kan vara best�mt i stadgarna. Kallelse skall

utf�rdas inom Qorton dagar fr�n den dag d� s�dan beg�ran kom in till

f�reningen.

6 � En medlem har r�tt att f� ett �rende behandlat vid en f�reningsst�m�

ma, om han beg�r det i den ordning och inom den tid som kan vara
best�md i sta dgarna. Saknar stadgarna s�dana best�mmelser, skall med�

lemmen skriftligen framst�lla sin beg�ran hos styrelsen i s� god tid att
�rendet kan tas upp i kallelsen till st�mman. Den som har uteslutits ur

f�reningen saknar r�tt att f� �renden behandlade vid st�mman �ven om han
�nnu inte har avg�tt ur f�reningen.

7 � Styrelsen kallar till f�reningsst�mma. Om en st�mma som skall h�llas
enligt de nna lag, enligt stadgarna eller enligt ett st�mmobeslut inte sam�

mankallas i f�reskriven ordning, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av en

styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor eller n�gon r�stbe�

r�ttigad genast p� f�reningens bekostnad sammankalla st�mman i den

ordning som s�gs i 8 �.

8 � Kallelse till en f�reningsst�mma f�r utf�rdas tidigast fyra veckor f�re

st�mman. Kallelsen skall utf�rdas senast tv� veckor f�re ordinarie och en
vecka f�re extra st�mma, om inte stadgarna f�reskriver l�ngre tid. Om en

st�mma skjuts upp till en d ag som infaller senare �n fyra veckor efter det
att st�mman har inletts, skall kallelse utf�rdas till den fortsatta st�mman.
Om det enligt denna lag eller stadgarna kr�vs f�r att ett f�reningsst�mmo�

beslut skall bli giltigt att det fattas p� tv� st�mmor, f�r kallelse till den

senare st�mman inte utf�rdas innan den f�rsta st�mman har h�llits. I en

s�dan kallelse skall anges vilket beslut den f�rsta st�mman har fattat.

Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid

avs�ndas till varje medlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen, om

1. ordinarie f�reningsst�mma skall h�llas p� annan tid �n som f�reskrivs

i stadgarna, eller

2. f�reningsst�mma skall behandla fr�ga om
a) s�dan �ndring av stadgarna som avses i 15 � f�rsta eller andra stycket,
b) f�reningens f�rs�ttande i likvidation,
c) f�reningens uppg�ende i en annan f�rening genom fusion.
I kallelsen skall tydligt anges de �renden som skall f�rekomma p�

1499

�

SFS 1987:667

st�mman. Om st�mman skall behandla ett �rende om f�reningens uppg��ft!-''
de i en annan f�rening genom fusion eller ett �rende om f�reningens,
f�rs�ttande i likvidation, skall f�rslaget och grunden f�r detta anges i

kallelsen. Om ett �rende avser �ndring av stadgarna, skall det huvudsakli�

ga inneh� llet av f�rslaget till �ndringen anges i kallelsen. Ett fullst�ndigt
f�rslag till stadge�nd ringen skall efter det att kallelse har utf�rdats h�llas

tillg�ngligt f�r medlemmarna hos f�reningen och genast s�ndas till med�
lemmar som beg�r det och uppger sin postadress.

Under minst en vecka f�re den st�mma som avses i 4 � skall redov is�

ningshandlingarna och revisionsber�ttelsen eller avskrifter d�rav h�llas

tillg�ngliga f�r medlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar hos f�r�
eningen och genast s�ndas till medlemmar och innehavare av f�rlagsandel
som beg�r det.

9 � Om best�mmelser i denna lag eller stadgarna r�rande kallelse till
f�reningsst�mma eller tillhandah�llande av handlingar har �sidosatts i ett

�rende, f�r st�mman inte besluta i �rendet utan samtycke av alla med lem�

mar som ber�rs av felet. St�mman f�r dock �ven utan s�dant samtycke

avg�ra ett �rende som inte har tagits upp i kallelsen, om �rendet enligt
stadgarna skall f�rekomma p� st�mman eller omedelbart f�ranleds av ett
annat �rende som skall a vg�ras. Den f�r ocks� besluta att extra f�renings�
st�mma skall sammankallas f�r behandling av �rendet.

10 � F�reningsst�mman �ppnas av styrelsens ordf�rande eller av den

som styrelsen har utsett. Ordf�rande vid f�reningsst�mma utses av st�m �

man. I stadgarna kan dock best�mmas vem som skall �ppna f�renings�

st�mman och vara ordf�rande vid st�mman.

St�mmans ordf�rande skall, om det beh�vs, uppr�tta en f�rteckning

�ver n�rvarande medlemmar, ombud och bitr�den (r�stl�ngd). Uppgift om

medlemmarnas r�str�tt skall l�mnas i r�stl�ngden, om det f�rekommer

olika r�str�tt bland medlemmarna. Sedan r�stl�ngden har godk�nts av
st�mman, skall den till�mpas till de ss att st�mman beslutar om �ndri ng.

Uppskjuts st�mman till en senare dag �n n�stf�ljande vardag, skall en ny

r�stl�ngd uppr�ttas om det beh�vs.

Ordf�randen skall s�ija f�r att det f�rs protokoll vid st�mman. I fr�ga

om protokollets inneh�ll g�ller

1. att r�stl�ngden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2. att st�mmans beslut skall f�r as in i p rotokollet, samt
3. om r�stnin g har skett, att resultatet skall anges i proto kollet.
Protokollet skall undertecknas av ordf�randen och minst en justeri ngs�

man som utses av st�mman. Senast tre veckor efter st�mman skall det

justerade protokollet h�llas tillg�ngligt hos f�reningen f�r medlemmarna
och innehavarna av f�rlagsandelar. Protokollen skall f�rvaras p� betr yg�
gande s�tt.

11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall, om n�gon medlem

beg�r det och styrelsen finner att det kan ske utan v�sentlig nackdel f� r

f�reningen, p� f�reningsst�mman l�mna upplysningar om f�rh�llanden

som kan inverka p� bed�mningen av f�reningens �rsredovisning och dess

1500

st�llning i �vrigt eller av ett �rende p� st�mman. Ing�r f�reningen i en

�

koncern, avser upplysningsplikten �ven f�reningens f�rh�llande till andra

SFS 1987: 667

koncernf�retag samt, om f�reningen �r moderf�rening, koncernredovis�
ning liksom s�dana f�rh�llanden som kan inverka p� bed�mningen av

dotterf�retagens st�llning.

Kan en beg�rd upplysning l�mnas endast med st�d av uppgifter som inte

�r tillg�ngliga p� st�mman, skall upplysningen inom tv� veckor d�refter

h�llas skriftligen tillg�nglig hos f�reningen f�r medlemmarna samt �ver�

s�ndas till vaije medlem som har beg�rt upplysningen.

Finner styrelsen att en beg�rd upplysning inte kan l �mnas till medlem�

marna utan v�sentlig nackdel f�r f�reningen, skall upplysningen i st�llet p�
medlemmens beg�ran l�mnas till f�re ningens revisorer inom tv� veckor

d�refter. Revisorerna skall inom en m�nad efter st�mman till styrelsen

skriftligen yttra sig om huru vida den beg�rda upplysningen har l�mnats till

dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha f�ranlett
�ndring i revisionsber�ttelsen eller, betr�ffande moderf�rening, i koncern�

revisionsber�ttelsen, liksom huruvida upplysningen i �vrigt ger anledning
till erinran. Om s� �r fallet, skall �ndringen eller erinringen anges i ytt ran�
det. Styrelsen skall h�lla revisorernas yttrande tillg�ngligt ho s f�reningen

f�r medlemmarna samt �vers�nda yttrandet i avskrift till varje medlem

som har beg�rt upply sningen.

12 � I stadgarna f�r best�mmas att f�reningsst�mmans befogenheter

skall helt eller delvis ut�vas av s�rskilt valda fullm�ktige.

En fullm�ktig f�r inte v�ljas f�r l�ngre tid �n tre �r. Till fullm�ktig f�r

utses endast medlemmar i f�reningen eller n�gon som utan att vara med�

lem enligt 6 kap. 4 � andra stycket �nd� kan v�ljas till styrelseledamot.

Ett fullm�ktigsammantr�de anses som en f�reningsst�mma. I fr�ga om

fullm�ktig g�ller best�mmelserna i 1 -11 �� om f�reningsmedlem. Dock f�r
en fullm�ktig inte r�sta genom ombud.

Ang�ende beslut av fullm�ktige i �mnen som avses i 15 � eller i 12 kap.

4 � skall medlemmarna underr�ttas p� det s�tt som stadgarna f�reskriver.

�ven om fullm�ktige har utsetts, har f�reningsmedlemmarna s�dan r�tt

som avses i 6 �, 8 � fj�rde stycket och 10 � fj�rde stycket andra meningen.

13 � F�reningsst�mmans beslut utg�rs av den mening som har f�tt mer
�n h�lften av de avgivna r�sterna eller, vid lika r�stetal, den mening som
ordf�randen b itr�der. Vid val an ses den vald som har f�tt de flesta r�ster�

na. Vid lika r�stetal av g�rs valet genom lottning, om inte annat beslutas av

st�mman innan valet f�rr�ttas.

F�rsta stycket g�ller inte, om annat f�ljer av denna lag eller f�reskrivs i

stadgarna. Betr�ffande beslut som avses i 14 och 15 �� kan dock i stadgar�

na endast f�reskrivas villkor som g�r l�ngre �n som anges i dessa paragra�

fer.

14 � Beslut att �ndra stadgarna fattas av f�reningsst�mman. Beslutet �r
giltigt, om samtliga r�stber�ttigade i f�reningen har f�renat sig om det.

Beslutet �r �ven giltigt, om det har fattats p� tv� p� varandra f�ljande

st�mmor och p� den senar e st�mman bitr�tts av minst tv � tredjedelar av de

r�stande eller den st�rre majoritet som kr�vs enligt 15 �.

Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor f�r �ndring av stadgarna,

1501

g�ller det villkoret.

�

SFS 1987:667

Om enligt e n f�reskrift i stadgarna en viss best�mmelse inte f�r �ndras'

utan regeringens tillst�nd, f�r inte heller en s�dan f�reskrift �ndras utan'
regeringens tillst�nd, om f�reskriften har tagits in i sta dgarna p� grund:avs

lag eller annan f�rfattning eller efter regeringens medgivande.

j. ,

Ett beslut om �ndring av stadgarna skall genast anm�las f�r registrering.

Beslutet f�r inte verkst�llas f�rr�n registreringen har skett.

Beslut som inneb�r neds�ttning av medlemsinsatsernas belopp eller

annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna f�r inte

verkst�llas f�rr�n ett �r har f�rflutit efter registreringen.

15 � Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en med�

lems f�rpliktelse att erl�gga insatser eller avgifter till f�reningen �kas eller
att hans r�tt till � rsvinst inskr�nks �r giltigt, om beslutet p� den senare
st�mman enligt 14 � har bitr�tts av minst tre Q�rdedelar av de r�stande.

Ett beslut om s�dan �ndring av stadgarna som inneb�r att en medlems

r�tt till f�renin gens beh�llna tillg�ngar vid dess uppl�sning inskr�nks �r
giltigt, om beslutet p� den senare st�mman enligt 14 � har bitr�tts av
samtliga r�stande. Detsamma g�ller, om �ndringen inneb�r inskr�nkning i
en medlems r�tt att �terf� insats enligt 4 kap. 1 eller 3 � eller inneb�r att en

medlems uttr�de ur f�reningen f�rsv�ras och �ndringen skall g�lla �ven

dem som var medlemmar i f�reningen n�r fr�gan avgjordes.

Ett beslut om �ndring av stadgarna i de h�nseenden som avses i f�rsta

och andra styckena f�r inte till�mpas mot en medlem som inte har sam�

tyckt till �ndringen och som s�ger upp sig till uttr�de ur f�reningen inom en

m�nad fr�n det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av

fullm�ktige, fr�n det att medlemmen underr�ttades om beslutet. I ett
s�dant fall f�r medlemmen, oavsett vad stadgarna f�reskriver, uttr�da ur
f�reningen vid den utg�ng av ett r�kenskaps�r som infaller n�st efter en

m�nad efter upps�gningen. Vid uttr�det har medlemmen den r�tt som

enligt 4 ka p. 1 � f�rsta och andra styckena tillkommer en avg�ende med�
lem.

16 � F�reningsst�mman f�r inte fatta beslut som �r �gnade att bereda

otillb�rlig f�rdel �t en medlem eller n�gon annan till nackdel f�r f�reningen
eller annan medlem.

17 � Om e tt beslut av f�reningsst�mman inte har kommit till i beh� rig

ordning eller i �vrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan
mot f�reningen om a tt beslutet skall upph�vas eller �ndras f�ras av f�re�
ningsmedlemmar, innehavare av f�rlagsandelar, styrelsen, styrelseleda�
m�ter eller verkst�llande direkt�ren.

Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n dagen f�r beslutet. V�cks inte

talan inom den na tid, �r r�tten till talan f�rlorad.

Talan f�r v�ckas senare �n vad som s�gs i andra sty cket, n�r

1. beslutet �r s�dant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlem�

marnas samtycke,

2. samtycke till bes lutet kr�vs av alla eller vissa medlemmar och s�d ant

samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till st�mm an inte har skett eller de best�mmelser om kallelse

j^Q2

som g�ller f�r f�reningen har eftersatts i n�got v�sentligt avsee nde.

�

En dom varigenom f�reningsst�mmans beslut upph�vs eller �ndras g�l-

SFS 1987:667

ler �ven f�r medlemmar och innehavare av f�rlagsandelar som inte har f�rt
talan. R�tten kan �ndra f�reningsst�mmans beslut endast om det kan

fastst�llas vilket inneh�ll beslutet r�tteligen borde ha haft. �r f�renings�

st�mmans beslut s�dant som enligt denna lag skall anm�las f�r registrering,
skall r�tten underr�tta registreringsmyndigheten f�r registrering, om beslu�
tet har upph�vts eller �ndrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller
r�tten genom beslut under r�tteg�ngen har f�rordnat att f�reningsst�m�
mans beslut inte f�r verkst�llas.

18 � Om styrelsen vill v�cka talan mot f�reningen, skall styrelsen sam�

mankalla en f�reningsst�mma f�r val av st�llf�retr�dare att f�ra f�rening�

ens talan i tvisten. St�mning delges med den valde st�llf�retr�daren.

Ett f�rbeh�ll i stadgarna att tvister mellan f�reningen och styrelsen,

styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, likvidator, f�reningsmedlem,
innehavare av f�rlagsandel eller r�stber�ttigad som inte �r medlem skall

h�nskjutas till skiljem�n har s amma verkan som ett skiljeavtal. Om styrel�

sen beg�r skiljemannaf�rfarande mot f�reningen, till�mpas f�rsta stycket.
�r det fr�ga om en klandertalan av styrelsen mot f�reningsst�mmans
beslut �r r�tten till talan inte f�rlorad enligt 17 � andra stycket, om styrel�
sen inom den klandertid som anges d�r har kallat till f �reningsst�mma
enligt f�rsta stycket.

8 kap. Revision och s�rskild granskning

1 � En ekonomisk f�rening skall ha minst en revisor. Revisorerna v�ljs

av f�reningsst�mman, om det inte f�reskrivs i stadg arna att en eller flera
revisorer skall utses p� annat s�tt.

En revisors uppdrag g�ller f�r den tid som anges i stadgarna. Om

uppdraget inte skall g�lla tills vidare, skall uppdragstiden best�mmas s� att

uppdraget upph�r vid s lutet av den ordinarie f�reningsst�mma p� vilken
re visors val f�rr�ttas.

Den som har utsetts till revisor skall omedelbart underr�ttas om det. Har

revisorn valts p� f�reningsst�mma �r styrelsen skyldig att s�ija f�r under�
r�ttelsen. I annat fall ligger skyldigheten p� den som har tillsatt revisorn.

F�reningsst�mman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Best�m�

melserna i de nna lag om revisorer g�ller i till�mpliga delar om revisors�

suppleanter.

2 � Varje r�stber�ttigad har r�tt att f�resl� att det hos l�nsstyrelsen

p�kallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsa mmans
med de �vriga revisorerna. F�rslaget skall framst�llas p� en f�renings�

st�mma d�r revisorsval skall ske eller d�r f�rslaget enligt kallelsen till
st�mman skall behan dlas. Om f�rslaget har bitr�tts av minst en tiondel av
samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av de p� st�mman n�rvarande

r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra framst�llning hos l�ns�

styrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r varje r�stber�t�
tigad g�ra s�dan framst�llning. Medrevisorn skall tj�nstg�ra f�r tiden till
och med ordinarie f�reningsst�mma under n�sta r�kenskaps�r.

Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att en medrevisor

I503

�

SFS 1987:667

utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett

sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda

insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning

hos l�nsstyrelsen om att en medrevisor utses. F�rsummas detta f�r vaije

innehavare av en f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning.

3 � Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,

om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i s�r�
skilda fall till�ter annat. Den som �r auktoriserad eller godk�nd revisor
beh�ver dock inte vara svensk medborgare. Den som �r omyndig, i kon �
kurs eller underkastad n�ringsf�rbud f�r inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och

ekonomiska f�rh�llanden som med h�nsyn till arten och omf�nget av
f�reningens verksamhet fordras f�r uppdragets fullg�rande.

Till revisor kan utses �ven ett auktoriserat eller ett godk�nt revisionsbo�

lag. Vid till�mpningen av best�mmelserna i detta kapitel likst�lls ett aukto�

riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godk�nt revisions�

bolag med godk�nd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till
styrelsen f�r den f�rening som revisionen avser anm�la vem som �r huvud�

ansvarig f�r revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revi�

sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godk�nt revisionsbolag auk�
toriserad eller godk�nd revisor. Best�mmelserna i 7 och 15 �� till�mpas p�
den huvudansvarige.

Till revisor i dotterf�retag b�r utses minst en av moderf�reningens

revisorer, om det kan ske.

4 � Om det hos en sammanslutning med �ndam�l att ha hand om gemen�
samma uppgifter f�r f�reningar finns ett s�rskilt revisionsorgan, far
sammanslutningen eller, om revisionsorganet �r en juridisk person, denna
utses till revisor. Den som s�lunda har tillsatts som revisor skall utse en f�r
uppdraget l�mpad person att f�rr�tta revisionen. I fr�ga om honom g�ller i

till�mpliga delar vad som s�gs i denna lag om re visor.

F�religger fall som avses i 5 � f�rs ta eller tredje stycket, f�r regeringen

eller den myndighet som regeringen best�mmer, om det finns s�rskilda
sk�l, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor
trots att revisionen d�rmed inte kommer att f�rr�ttas av n�gon auktori�

serad revisor.

5 � Minst en re visor skall vara auktoriserad, om

1. t illg�ngamas nettov�rde enligt fastst�llda balansr�kningar f�r de tv�

senaste r�kenskaps�ren �verstiger ett gr�nsbelopp som motsvarar I 00 0
g�nger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som
g�llde under den sista m�naden av respektive r�kenskaps�r, eller

2. antalet anst�llda hos f�reningen under vart och ett av de tv� senaste

r�kenskaps�ren i medeltal har �verstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan i fr� ga

om f�rening som avses i f�rsta stycket f�rordna att en viss godk�nd revisor

f�r utses i st�llet f�r en auktoriserad revisor. S�dana beslut �r giltiga i h�gst
fem �r.

]504

F�rsta och andra styckena g�ller �ven f�r en moderf�rening i en kon-

�

cem, om nettov�rdet av koncernf�retagens tillg�ngar enligt fastst�llda

SFS 1987:667

koncernbalansr�kningar f�r de tv� senaste r�kenskaps�ren �verstiger det

gr�nsbelopp som anges i f�rsta stycket eller om antalet anst�llda vid

koncernf�retagen under n�mnda tid i medeltal har �verstigit 200.

I andra f�reningar �n som avses i f�rsta eller tredje stycket skall en

auktoriserad revisor eller en godk�nd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga r�stber�ttigade beg�r det vid en f�reningsst�mma d�r revisorsval
skall ske.

6 � I fr�ga om andra f�reningar �n som avses i 5 � f�r l�nsstyrelsen, om

det �r p�kallat av s�rskilda omst�ndigheter, besluta att minst en revisor
skall vara auktoriserad revisor eller godk�nd revisor.

Om det finns sk�l till det, f�r l�nsstyrelsen samtidigt f�rordna en auktori�

serad revisor eller en godk�nd revisor att med �vriga revisorer delta i

revisionen. Up pdragstiden f�r revisorn skall best�mmas s� att uppdraget
upph�r n�r annan beh�rig revisor har blivit utsedd i f�reskriven ordning.

Innan l�nsstyrelsen meddelar beslut som avses i de nna paragraf, skall

f�reningen beredas tillf�lle att yttra sig.

7 � Den kan inte vara revisor som

1. �r styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r i f�reningen eller dess

dotterf�retag eller bitr�der vid f� reningens bokf�ring eller medelsf�rvalt�

ning eller f�reningens kontroll d�r�ver,

2. �r anst�lld hos eller p� annat s�tt intar en underordnad eller beroende

st�llning till f�reningen eller n�gon som avses under 1 eller �r verksam i
samma f�retag som den som yrkesm�ssigt bitr�der f�reningen vid grun d�
bokf�ringen eller medelsf�rvaltningen eller f�reningens kontroll d�r�ver,

3. �r gift eller sambo med eller �r syskon eller sl�kting i r�tt upp- eller

nedstigande led till en person som avses under 1 eller �r besv�grad med en
s�dan person i r�tt upp- eller nedstigande led eller s� att den ene �r gift med

den andres syskon, eller

4. ut�ver vad som normalt sammanh�nger med medlemskap i f�rening�

en, st�r i l�neskuld till denna eller annat f�retag i samma koncern eller har

f�rpliktelser f�r vilka f�reningen eller s�dant f�retag har st�llt s�kerhet.

I ett dotterf�retag kan den inte vara revisor som enligt f�rsta stycket inte

�r beh�rig att vara revisor i moderf�reningen.

En revisor f�r vid revisionen inte anlita n�gon som enligt f�rsta eller

andra stycket inte �r beh�rig att vara revisor. Har f�reningen eller moder�

f�reningen n�gon anst�lld i sin tj�nst med uppgift att uteslutande eller

huvudsakligen ha ha nd om f�reningens interna revision, f�r revisorn dock

anlita en s �dan anst�lld i den utstr�ckning det �r f�renligt med god revi�
sionssed.

8 � Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upph�r n�r ny revisor har

utsetts.

Ett uppdrag som revisor upph�r i f�rtid, om revisorn eller den som har

utsett honom beg�r det. Anm�lan om detta skall g�ras hos styrelsen och,

om en revisor som inte �r vald p� f�reningsst�mman vill avg�, hos den som

har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upph�r i f�rtid skall genast anm�la detta till

1505

48-SFS 1987

�

,S'

SFS 1987:667

l�nsstyrelsen. Revisorn skall i anm�lningen l�mna en redog�relse f�r'
tagelsema vid den granskning som han har utf�rt under den del av 1
r�kenskaps�r som hans uppdrag har omfattat. F�r anm�lningen g�ll

till�mpliga delar vad som f�reskrivs i 13 � tredje och fj�rde styckena Om' '/"
revisionsber�ttelse. Avskrift av anm�lningen skall �verl�mnas till f�r- >
eningens styrelse.

Upph�r en revisors uppdrag i f�rtid eller uppkommer hinder f�r honom'

enligt 3, 5 eller 7 � eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det iht�

n�gon suppleant f�r honom, skall styrelsen vidta �tg�rder f�r att en ny
revisor tills�tts f�r den �terst�ende mandattiden.

"' - j

9 � P� anm�lan skall l�nsstyrelsen f�rordna beh�rig revisor, om

1. n�gon auktoriserad revisor eller godk�nd revisor inte �r utsedd enligt

5 � f�rstatredje styckena,

2. en revisor �r obeh�rig enligt 3 � f� rsta stycket eller 7 � f�rsta eller

andra stycket, eller

3. en best�mmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors

beh�righet har �sidosatts.

Var och en kan g�ra anm�lan enligt f�rsta stycket. Styrelsen �r skyldig

att g�ra anm�lan, om inte r�ttelse utan dr�jsm�l sker genom den som utser

revisor.

Har f�reningsst�mman underl�tit att p� beg�ran enligt 5 � ^�rde stycket

utse en auktoriserad eller godk�nd revisor och g�r n�gon r�stber �ttigad

inom en m�nad fr�n st�mman framst�llning till l �nsstyrelsen, skall denna

f�rordna en s�dan revisor.

F�rordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter det att f�rening�

en har h�rts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsed d i

f�reskriven ordning. Vid f�rordnande p� grund av att en revisor �r obeh��

rig enligt 3 � f�rsta stycket eller 7 � f�rsta eller andra stycket skall l�nssty�
relsen entlediga den obeh�rige revisorn.

10 � Revisorerna skall i den omfattning som f�ljer av god revisio nssed
granska f�reningens �rsredovisning j�mte r�kenskaperna samt styrelsens
och verkst�llande direkt�rens f�rvaltning.

Om f�reningen �r en moderf�rening, skall revisorerna �ven granska

koncernredovisningen och koncernf�retagens inb�rdes f�rh�llanden i �v�
rigt.

Revisorerna skall f�lja d e s�rskilda f�reskrifter som meddelas av f�r�

eningsst�mman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revis ions- '
sed.

11 � Styrelsen och verkst�llande direkt�ren skall ge revisorerna tillf�lle
att verkst�lla granskningen i den omfattning som dessa finner beh�vligt

samt l�mna de upplysningar och det bitr�de som de beg�r. Samma skyldig�

het f�religger f�r f�retagsledningen och revisorerna i ett dotterf�retag

gentemot revisorerna i en moderf�ren ing.

12 � Sedan revisorerna har slutf�rt granskningen, skall de skriva en

h�nvisning till r evisionsber�ttelsen p� �rsredovisningen och, i en modcr^ '

(5Q5

f�rening, p� koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansr�kning-

/""t;;

�

en eller resultatr�kningen inte b�r fastst�llas, skall de anteckna �ven detta.

SFS 1987:667

I en moderf�rening g�ller detsamma i fr�g a om koncembalansr�kningen
och koncernresultatr�kningen.

13 � Revisorerna skall f�r vaije r�kenskaps�r avge en revisionsber�ttel�

se till f�reningsst�mman. Ber�ttelsen skall �verl�mnas till f�reningens
styrelse senast tv� veckor f�re den ordinarie f�reningsst�mman. Reviso�
rerna skall inom samma tid till styrelsen �terl�mna de redovisningshand�
lingar som har �verl�mnats till dem.

Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande om huruvida �rsredo�

visningen har gjorts upp enligt denna lag. Inneh�ller inte �rsredovisningen

s�dana upplysningar som skall l�mnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange
detta och l�mna beh�vliga upplysningar i sin ber�ttelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att n�gon �tg�rd eller f�rsum�

melse som kan f�ranleda ers�ttningsskyldighet ligger en styrelseledamot

eller verkst�llande direkt�ren till last eller att en styrelseledamot eller

verkst�llande direkt�ren p� annat s�tt har handlat i strid mot denna lag

eller stadgarna, skall det anm�rkas i ber�ttelsen. Revisionsber�ttelsen
skall �ven inneh�lla ett uttalande i fr�gan om ansvarsfrihet f�r styrelseleda�

m�terna och verkst�llande direkt�ren. Revisorerna kan �ven i �vrigt i
ber�ttelsen anteckna de upplysningar som de �nskar meddela medlemmar�
na.

I revisionsber�ttelsen skall ocks� anm�rkas om revisorerna funnit att

f�reningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att g�ra avdrag f�r prelimin�r A-skatt eller kvarst�ende skatt enligt

uppb�rdslagen (1953:272),

2. att anm�la sig f�r registrering enligt 19 � lagen (1968:430 ) om merv�r�

deskatt,

3. att l�mna uppgift enligt 54 � 1 mom. u ppb�rdslagen, 4 eller 11 � lagen

(1984:668) om uppb�rd av socialavgifter fr�n arbetsgivare eller 22 � lagen
om merv�rdeskatt, eller

4. att i r�tt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revis ionsber�ttelsen inneh�ller anm�rkning om att f�reningen inte

har fullgjort n�gon s �dan skyldighet som avses i fj �rde stycket 1-4, skall
revisorerna genast s�nda in en avskrift av den till l�nsstyrelsen.

Revisionsber�ttelsen skall inneh�lla s�rskilda uttalanden om fastst�llan�

de av balansr�kningen och resultatr�kningen samt om det f�rslag till dispo�
sitioner betr�ffande f�reningens vinst eller f�rlust som har lagts fram i
f�rvaltningsber�ttelsen.

I en moderf�rening skall revisorerna avge en s�rskild revisionsber�ttelse

betr�ffande koncernen. H�rvid skall f�rsta-tredje och sj�tte styckena
till�mpas.

14 � Erinringar som revisorerna framst�ller till sty relsen eller verkst�l�

lande direkt�ren och som inte har tagits in i revisionsber�ttelsen skall de

anteckna i protokoll eller n�gon annan handling. Handlingen skall �ver�
l�mnas till styrelsen och bevaras av denna p� betryggande s�tt.

15 � Revisorerna har r�tt att n�rvara vid f�reningsst�mmorna. De �r

skyldiga att n�rvara vid en st�mma, om det med h�nsy n till �rendena kan

1507

anses p�kallat.

�

SFS 1987:667

16 � Revisorerna f�r inte l�mna upplysningar till enskilda medlemmar
eller utomst�ende om s�dana f�reningens angel�genheter som de hanf�ft

k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel

f�r f�reningen.

Revisorerna �r skyldiga att
1. till f�ren ingsst�mman l�mna alla upplysningar som st�mman beg�r,

om det inte skulle vara till v�sentlig nackdel f�r f�reningen,

2. till medrevisor, granskare som avses i 17 �, ny revisor och, om

f�reningen har f�rsatts i konkurs, konkursf�rvaltare l�mna erforderliga

upplysningar om f�reningens angel�genheter, samt

3. p� beg�ran l�mna upplysningar om f�reningens angel�genheter till

unders�kningsledaren under f�runders�kning i b rottm�l,

17 � Vaije r�stber�ttigad kan v�cka f�rslag om att l�nsstyrelsen skall

utse granskare f�r s�rskild granskning av f�reningens f�rvaltning och
r�kenskaper under viss f�rfluten tid eller av vissa �tg�rder eller f�rh�llan�

den i f�reningen.

F�rslaget skall framst�llas p� en ordinarie f�reningsst�mma eller p� e n

st�mma d�r �rendet enligt kallelsen skall behandlas. Om f�rslaget har

bitr�tts av minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade eller en tredjedel av

de n�rvarande r�stber�ttigade, skall styrelsen inom en vecka g�ra fram�
st�llning hos l�nsstyrelsen om att granskare skall utses. F�rsummas detta
f�r varje r�stber�ttigad g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen far f�rord�

na en eller flera granskare.

Innehavare av f�rlagsandelar kan beg�ra hos styrelsen att granskare

utses. Beg�rs detta av innehavare som f�retr�der f�rlagsinsatser till ett

sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda
insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tv� m�nader g�ra framst�llning
h�rom hos l�nsstyrelsen. F�rsummas detta far vaije innehavare av en

f�rlagsandel g�ra s�dan framst�llning. L�nsstyrelsen f�r f�rordna en eller
flera granskare.

Vad som s�gs i 3 � f�rsta och tredje styckena, 4,7, 11, 15 och 16 �� samt

13 kap. 2 och 4 -6 �� om revisor till�mpas �ven i fr�ga om granskare.

Yttrande �ver granskningen skall avges till f�reningsst�mman. Yttran�

det skall h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till medlemmar och andra r�stbe�

r�ttigade enligt 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mm an. P�

samma s�tt skall yttrandet dessutom h�llas tillg�ngligt f�r och s�ndas till
innehavare av f�rlagsandelar, om granskaren har utsetts p� beg�ran av en
s�dan innehavare.

9 kap. Redovisning

�rsredovisning m.m.

1 � F�r varje r�kenskaps�r skall �rsredovisning avges. Denna best�r av

resultatr�kning, balansr�kning och f�rvaltningsber�ttelse.

I fr�ga om resultatr�kning och balansr�kning i �rsredovisning och i

�rsbokslut enligt bokf�ringslagen (1976:125) g�ller, f�rutom best�mmel�

serna i den lagen, f�reskrifterna i detta kapitel. Dock till�mpas 5 � a ndra
stycket och 6 � f�rsta stycket i detta kapitel endast p� �rsredovisningen.

1508

�

2 � I �rsredovisningen skall �terges resultatr�kningen och balansr�k-

SFS 1987:667

ningen f�r det n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�ret. Har det under �ret

skett n�gon �ndring i specificeringen av poster i resultatr�kningen och

balansr�kningen, skall uppgifterna fr�n den tidigare �rsredovisningen

sammanst�llas s� att dessa kan j�mf�ras med posterna i den senare �rsre�
dovisningen, om det inte m�ter s�rskilda hinder.

�rsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledam�ter och

av verkst�llande direkt�ren. Har en avvikande mening betr�ffande �rsre�
dovisningen antecknats till styr elsens protokoll, skall den avvikande me�

ningen fogas till redovisningen.

3 � Minst en m�nad f�re ordinarie f�reningsst�mma skall �rsredovis�

ningshandlingarna f�r det f�rflutna r�kenskaps�ret avl�mnas till revisorer�
na.

Senast en m�nad efter det att resultatr�kningen och balansr�kningen har

blivit fastst�llda, skall avskrift av �rsredovisning och revisionsber�ttelse
h�llas tillg�ngliga hos f�reningen f�r alla som �r intresserade. Dessa hand�

lingar skall efter s�rskilt f�rel�ggande av l�nsstyrelsen s�ndas in dit. S�
dant f�rel�ggande utf�rdas n�r n�gon beg�r det. F�reningar som avses i
8 kap. 5 � f�rsta och tredje styckena �r utan s�rskilt f�rel�ggande skyldiga
att inom den tid som nyss har angetts s�nda in n�mnda handlingar till
l�nsstyrelsen.

P� avskriften av �rsredovisningen skall en styrelseledamot eller verk�

st�llande direkt�ren teckna bevis om att resultatr�kning och balansr�kning

har fastst�llts. Uppgift skall ocks� l�mnas om fastst�llelsedagen. Beviset

skall �ven inneh�lla uppgift om f�reningsst�mmans beslut betr�ffande
f�reningens vinst eller f�rlust.

4 � Utan hinder av vad som f�reskrivs i 15 � fj�rde stycket bokf�ringsla�
gen (1976: 125) om anv�ndningen av det belopp med vilket en anl�ggnings�
tillg�ng har skrivits upp f�r ett s�dant belopp utnyttjas �ven till avs�ttning
till en s�dan uppskrivningsfond som f�r tas i ansp r�k endast f�r �ndam�l
som avses i 15 � fj�rde stycket bokf�ringslagen.

Vid v�rdering av aktier eller andelar som en moderf�rening �ger i e tt

dotterf�retag skall andelar som dotterf�retaget �ger i moderf�reningen inte
anses ha n�got v�rd e.

5 � Andelar i and ra f�retag �n aktiebolag skall vid uppst�llning av resul�

tatr�kningen och balansr�kningen samt vid specificering enligt 8 � likst�l�
las med aktier som �gs av f�reningen.

I balansr�kning och resultatr�kning i �rsredo visningen beh�ver storlek

och f�r�ndringar av lagerreserven uppges endast av f�reningar som avses i

8 kap. 5 � f�rsta stycket.

6 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som

regeringen best� mmer medge att bruttooms�ttningssumman inte beh�ver

anges i resultatr�kningen i �rsredovis ningen.

I resultatr�kningen skall utdelning p� aktier i dotterbolag tas upp som en

s�rskild int�ktspost, Som en s�rskild kostnadspost skall tas upp �ver�
skottsutdelning som avses i 10 kap 1 � andra s tycket 1.

�

SFS 1987:667

7 � I balansr�kningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en s

post bland tillg�ngarna.

-.i

En f�renings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och.fritt l

eget kapital eller ansamlad f�rlust. Under bundet eget kapital skall tas tippt'
inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. MedlemsinsatSet
och f�rlagsinsatser skall redovisas var f�r sig. Under fritt eget kapital eller
ansamlad f�rlust skall tas upp fria fonder, var f�r sig, balanserad vinst eller

f�rlust samt nettovinst eller f�rlust f�r r�kenskaps�ret. Balanserad f�rlust

och f�rlust f�r r�kenskaps�ret tas d�rvid upp som avdragsposter. rt*.

Fordran p� insats f�r inte tas upp som tillg�ng. Redovisningen av

fullgjorda insatser f�r g�ras s� att i b alansr�kningen anges hela insatskapi�

talet samt hur mycket d�rav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden -
de betalda insatserna utf�rs som en s�rskild post under eget kapital.

Om det i e n fordrings- eller skuldpost enligt balansr�kningen ing�r en

fordran hos eller skuld till ett dotterf�retag eller en moderf�rening, skall

beloppet anges s�rskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma g�ller ifr�ga
om pant och med pant j�mf�rliga s�kerheter eller ansvarsf�rbindelser till

f�rm�n f�r ett dotterf�retag eller en moderf�rening.

8 � Ut�ver vad som f�ljer av bokf�ringslagen (1976:125) skall i r esultat�

r�kningen och balansr�kningen l�mnas uppgifter och s�rskilda upplysning�
ar i f�ljande h�nseenden:

1. Aktier skall tas upp med angivande f�r vaije bolag av dess namn,

antalet aktier samt dessas nominella v�rde och v�rde enligt balansr�kning�

en. Understiger b�da dessa v�rden f�r aktierna i ett bolag, som in tc�r
dotterf�retag, femtiotusen kronor eller det l�gre belopp som motsvarar
fem procent av f�reningens eget kapital enligt balansr�kningen, f�r dock
specifikation utel�mnas. N�r det fr�n allm�n och enskild synpunkt �r
p�kallat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer
till�ta att aktier �ven i andra fall redovisas utan specifikation.

2. �ndringar i beloppen av det egna kapitalets poster j�mf�rt med

f�reg�ende balansr�kning skall specificeras.

3. F�r vaije post som tas upp i balansr�kningen som anl�ggningstillg�ng

och d�r skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ing�r
skall anges dels tillg�ngarnas anskaffningsv�rde, dels det sammanlagda

beloppet av de av- och nedskrivningar som har f�retagits p� anskaffnings�
v�rdet intill balansdagen. Om s�dana tillg�ngar har uppskrivits, skall �ven

anges kvarst�ende oavskrivet belopp av uppskrivningen.

4. F�r fastigheter som �r anl�ggningstillg�ngar skall anges de samman�

lagda taxeringsv�rdena f�rdelade p� de tillg�ngar som tagits upp und er

s�rskilda poster i balansr�kningen.

5. Om det har f�rekommit s�dana f�r�ndringar i resultatr�kningen el ler

balansr�kningen betr�ffande posternas gruppering eller n�got annat som

v�sentligt p�verkar j�mf�rbarheten mellan �ren, skall redog�relse l�mnas_

f�r f�r�ndringarna.

6. Om f�reningen driver r�relsegrenar som �r v�sentligen oberocndc^r)?!;

varandra, skall bruttoresultatet av varje s�dan r�relsegren redovisas piif 4
skilt.

i.:

De uppgifter och s�rskilda upplysningar som avses i f�rsta styekctjfafly

1510

tas in i noter, om tydliga h�nvisningar g�rs vid de poster i re dovisninf^fe

handlingarna till vilka de h�nf�r sig.

�

9 � F�rvaltningsber�ttelsen skall uppr�ttas med iakttagande av god re-

SFS 1987:667

dovisningssed.

I f�rvaltningsber�ttelsen skall upplysningar l�mnas i f�ljande h�nseen�

den:

1. S�dana f�rh�llanden som inte skall redovisas i resultatr�kningen eller

i balansr�kningen men som �r viktiga f�r bed�mningen av f�rmeningens

verksamhetsresultat och st�llning.

2. S�dana h�ndelser av v�sentlig betydelse f�r f�reningen som har

intr�ffat under r�kenskaps�ret eller efter dettas slut.

3. V�sentliga f�r�ndringar i medle msantalet.
4. Summorna av insatsbelopp som skall �terbetalas under n�sta r�ken�

skaps�r enligt best�mmelserna i 4 kap. 1 och 3 ��.

5. Den r�tt till utdelning som gjorda f�rlagsinsatser medf�r.
6. Summan av de f�rlagsinsatser som sagts upp och skall inl�sas under

de n�st f�ljande tv� r�kenskaps�ren.

7. Medelantalet under r�kenskaps�ret anst�llda personer s�v�l f�r f�re�

taget i d ess helhet som f�r vaije arbetsst�lle med mer �n tjugo anst�llda,

det sammanlagda beloppet av r�kenskaps�rets l�ner och ers�ttningar dels

till styrelsen och verkst�llande direkt�ren dels till �vriga anst�llda samt,

om f�reningen har anst�llda i flera l�nder, l�ner och ers�ttningar angivna

s�rskilt f�r vaije land j�mte uppgift om medelan talet anst�llda i respektive
land.

F�rvaltningsber�ttelsen skall inneh�lla f�rslag till dispositioner betr�f�

fande f�reningens vinst eller f�rlust.

F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket skall till f�rvaltnings�

ber�ttelsen fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall re�

dovisas f�reningens finansiering och kapitalinvesteringar under r�ken�

skaps�ret.

Koncernredovisning

10 � I en moderf�rening skall, ut�ver �rsredovisning f�r moderf�rening�

en, f�r vaije r�kenskaps�r avges en koncernredovisning best�ende av
koncernresultatr�kning och koncernbalansr�kning. Redovisningen skall
h�nf�ra sig till balansdagen f�r moderf�reningen.

Best�mmelserna i 3 � till�mpas �ven p� koncernredovisning och kon�

cernrevisionsber�ttelse. Moderf�reningen �r dock utan s�rskilt f�rel�ggan�

de skyldig att s�nda in n�mnda handlingar till l�nsstyrelsen.

11 � Koncernresultatr�kningen och koncernbalansr�kningen skall var
f�r sig utg�ra ett sammandrag av moderf�reningens och dotterf�retagens

resultatr�kningar och balansr�kningar. Sammandraget skall uppr�ttas en�
ligt god redovisningssed och med iakttagande i till�mpliga dela r av 2 och

5-8 ��.

Koncernresultatr�kningen skall utvisa koncernens �rsresultat efter av�

drag f�r redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller
till�gg f �r �kning eller minskning av internvinst under r�kenskaps�ret.

Koncernbalansr�kningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller
ansamlad f�rlust i koncernen efter avdrag f�r internvinster. Med in�
ternvinst av ses moderf�reningens andel av vinst som uppkommit genom
att en tillg�ng har �verl�tits inom koncernen, i den m�n inte tillg�ngen

1511

�

SFS 1987:667

d�refter �verl�tits till k�pare utanf�r koncernen eller tillg�ngen f�rbruk�t�'
eller dess v�rde satts ned hos det f�retag inom koncernen som har f�rv�g

vat tillg�ngen.

Om det med h�nsyn till koncernens sammans�ttning eller andra s�rskil�

da sk�l �r f�renat med synnerliga sv�righeter att vid koncer nredovisningen
i visst h� nseende till�mpa f�rsta eller andra stycket, f�r de undantag g�ras
som f�rh�llandena kr�ver. F�r s�dana undantag skall l�mnas en motiverad
redog�relse i moderf�ren ingens f�rvaltningsber�ttelse.

I f�rvaltningsber�ttelsen f�r en moderf�rening skall vidare i till �mpliga

delar l�mnas s�dana upplysningar om koncernen som avses i 9 � andr a
stycket 1, 2 och 7. Redog�relse skall l�mnas f�r vilka metoder och v�rde�

ringsprinciper som har anv�nts vid uppr�ttandet av koncernredovisningen.
Vidare skall uppges det belopp som av det fria egna kapitalet i konce rnen

enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna skall f�ras �ver till b un�

det eget kapital.

Ett dotterf�retag skall i f�rva ltningsber�ttelsen eller, om f�retaget inte

�r skyldigt att uppr�tta f�rvaltningsber�ttelse, i en bilag a till sin balansr�k�

ning ange namnet p� moderf�reningen och i f� rekommande fall denn as
moderf�rening. Moderf�reningen och dotterf�retaget skall vidare ange hur

stor del av �rets ink�p och f�rs�ljningar som avser annat f�retag inom
samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernr edovisning�

en, om koncernen �r av s�dan storlek som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket.

I s�dana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys

f�r koncernen.

Del�rsrapport

12 � F�r f�rening som avses i 8 kap. 5 � f�rsta stycket och f�r moderf�r�

ening i koncern som avses i 8 kap. 5 � tredje stycket skall minst en g� ng

under vaije r�kenskaps�r som omfattar mer �n tio m�nader avges en

s�rskild redovisning (del�rsrapport). Rapporterna skall avse f�reningens

verksamhet fr�n r�kenskaps�rets b�rjan. Minst en rapport skall omfatta en
period av minst h�lften och h�gst tv� tredjedelar av r�kenskaps�ret.

Del�rsrapportema avges av styrelsen eller, om styrelsen best�mmer det,

av verkst�llande direkt�ren. Rapporterna skall h�llas tillg�ngliga hos f�r�
eningen f�r var och en som vill ta del av dem och genast s�ndas till den

medlem som beg�r det. Del�rsrapporter som avses i f�rsta stycket tredje
meningen skall senast tv� m�nader efter rapportperiodens utg�ng s�ndas in
till l�nsstyrelsen.

13 � I del�rsrapporter skall �versiktligt redog�ras f�r verksamheten och

resultatutvecklingen i denna samt f�r investeringar och f�r�ndringar i

likviditet och finansiering sedan f�reg�ende r�kenskaps�rs utg�ng. Vidare
skall l�mnas beloppsuppgifter om oms�ttningen och resultatet f�re bo k�
slutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns s�rskilda
sk�l, f�r en ungef�rlig beloppsuppgift betr�ffande resultatet l�mnas. Be�
st�mmelserna i 6 � f�rsta stycket och 9 � andra stycket 1 och 2 g� ller i

till�mpliga delar i fr�ga om d el�rsrapport.

Om en koncern � r av s�dan storlek som anges i 8 kap. 5 � tredje stycket,

1512

skall moderf�reningen i del�rsra pporterna, ut�ver uppgifter f�r moderf�rc-

�

nirigen, l�mna uppgifter f�r koncernen motsvarande vad som s�gs i f�rsta

SFS 1987:667

stycket. Uppgifter om oms�ttning och resultat skall avse beloppen efter

avdrag f�r interna poster inom koncernen och med h�nsyn tagen till
intemvinsteliminering.

14 � Om s�rskilda hinder inte m�ter, skall i anslutning till uppgifter enligt

13 � �ven l�mnas motsvarande uppgifter f�r samma rapportperiod under

det f�reg�ende r�kenskaps�ret.

Begrepp och termer skall i m�jlig m�n �verensst�mma med dem som har

anv�nts i den senast framlagda �rsredovisningen.

10 kap. �verskottsutdelning och annan anv�ndning av f�reningens egendom

1 � F�reningens medel f�r betalas ut till medlemmarna endast i form av

�verskottsutdelning, �terbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbe�

talning vid neds� ttning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid

f�reningens likvidation.

Med �verskottsutdelning avses i denna lag
1. g ottg�relse i form av efterlikvider, �terb�ringar eller liknande som

grundas p� r�relsens resultat utan att ha r�knats in i redovisade �rsresultat,
och

2. utdelningar fr�n redovisade �rsresultat i form av medlems�terb�ring

eller p� annat s�tt {vinstutd elning).

Att sta dgarna skall inneh�lla best�mmelser om anv�ndningen av vinst

och av beh�llna tillg�ngar vid f�reningens likvidation f�ljer av 2 ka p. 2 �.

2 � Vinstutdelning f�r inte �verstiga vad som i den fastst�llda balansr�k�
ningen och, i fr�ga om m oderf�rening, i den fast st�llda koncembalansr�k-
ningen f�r det senaste r�kenskaps�ret redovisas som f�reningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag f�r

1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avs�ttas till bundet eget

kapital ell er, i fr�ga om moderf�rening, det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt �rsredovisningarna f�r f�retag inom denna

skall f�ras �ver till det bundna egna kapitalet, och

2. belopp som annars enligt stadgarna skall anv�ndas f�r n�got annat

�ndam�l �n utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning, som ber�knas p� annat s�tt �n i f�rh�llande till den

omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i f�reningens verksamhet
eller i �vrigt tagit denna i anspr�k, f�r fastst�llas till h�gst en r�nta f�r �r p�
inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastst�llda
diskonto som g�llde vid r�kenskaps�rets utg�ng med till�gg av tre procent�
enheter.

3 � Gottg�relser som avses i 1 � and ra stycket 1 f�r inte l�mnas i vidare

m�n �n att f�reskriven avs�ttning kan g�ras till reservfonden.

�verskottsutdelning f�r inte ske med s� stort belopp att utdelningen med

h�nsyn till f�reningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet

lid

eller st�llning i �vrigt st�r i strid med god aff�rssed.

{I!?

4 � Gottg�relser och s�dan vinstutdelning som ber�knas i f�rh�llande till

1513

�

SFS 1987:667

den omfattning i vilken n�gon ha r deltagit i f�reningens verksamhet
�vrigt tagit denna i anspr�k f�r l�mnas �ven till andra �n medlemmaK;^'

�ven vinstutdelning av det slag som avses i 2 � andra stycket f�r

till innehavare av f�rlagsandelar. D�rvid g�ller inte den begr�nsning!fr�ga
om utdelningens h�jd som anges d�r.

5 � F�reningsst�mman fattar beslut om �verskottsutdelning. Den far

uppdra �t styrelsen att fatta beslut om gottg�relser.

6 � Till reservfonden skall avs�ttas minst fem procent av den del ay
f�reningens nettovinst f�r �ret som inte g�r �t f�r att t�cka en balanserad

f�rlust. Vid avs�ttning till reservfonden skall till nettovinsten r�knas �ven
gottg�relser. Uppg�r reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda

insatskapitalet beh�ver s�dan avs�ttning till reservfond som avses i detta
stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapi�
talet uppg�r antingen till minst fyrtio procent av nettov�rdet p� f�rening�

ens tillg�ngar eller till minst s amma belopp som f�reningens skulder enligt

balansr�kningen.

Till reservfonden skall vidare avs�ttas det belopp som

1. medlem vid avg�ng ur f�reninge n inte far tillbaka av sina insatser,
2. f�rlagsandelsinnehavare inte far ut vid inl�sen av en f�rlagsinsats,
3. enligt stadgarna skall avs�ttas till reservfonden,

4. enligt beslut av f�reningsst�mman i �vrigt skall f�ras �ver fr�n det i

balansr�kningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden far enligt beslut av f�reningsst�mman s�ttas ned endast

f�r att t�cka s�dan f�rlust enligt den fastst�llda balansr�kningen som inte

kan t�ckas av fritt eget kapital.

Vid till�mpningen av f�rsta stycket skall belopp som i bala nsr�kningen

har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte r�knas som skuld i

den m�n det �verstiger det belopp under vilket posten enligt 7 � f�rs ta
stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse m. m. inte f�r

nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer far medge eh

f�rening eller vissa grupper av f�reningar undantag helt eller delvis fr�n

best�mmelserna i f�rsta- tredje styckena, om det finns synnerliga sk�l till

det med h�nsyn till arten av f�reningsverksamheten och �vriga omst�ndig�

heter.

.. O

' i

7 � Sker utbetalning till en medlem eller n�gon annan i strid mot denna

lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han har erh�llit med r�nta be r�k�
nad enligt 5 � r�ntelagen (1975; 635) fr�n det att utbetalningen erh�llits intill

dess att h�gre r�nta skall betalas enligt 6 � r�ntelagen till f�ljd av 3 eller'4''�
samma lag. Detta g�ller dock inte, om mottagaren hade sk�lig anledningatt
anta att utbetalningen utgjorde laglig �verskottsutdelning.

F�r den brist som uppkommer vid �terbetalningen ansvarar

13 kap. 1-4 �� de som har medverkat till att besluta om eller verk
utbetalningen eller till att uppr�tta eller fastst�lla en oriktig balans
som har legat till grund f�r beslutet.

15]4

8 � F�reningsst�mman f�r besluta om g�vor till allm�nnyttiga eller

�

med j�mf�rliga �ndam�l, om det med h�nsyn till �nd am�let, f�reningens

SFS 1987:667

st�llning och omst�ndigheterna i �vrigt kan anses sk�ligt. Styrelsen f�r f�r
s�dana �ndam�l endast anv�nda tillg�ngar som med h�nsyn till f�reningens
st�llning �r av ringa betydelse.

11 kap. Likvidation och uppl�sning

Frivillig likvidation

1 � F�reningsst�mman kan besluta att f�reningen skall tr�da i likvida�

tion.

Ett beslut om likvidation �r giltigt e ndast om samtliga r�stber�ttigade

har f�renat sig om beslutet eller detta har fattats p� tv� p� varandra

f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman bitr�tts av minst

tv� tredjedelar av de r�stande. L�ngre g�ende villkor f�r att beslutet skall
bli giltigt f�r f�reskrivas i stadgarna. Likvidationen intr�der omedelbart

eller den senare dag som f�reningsst�mman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om

det g�ller ett beslut enligt 19 � and ra stycket eller om det f�religger grund

f�r tv�ngslikvidation enligt 3 eller 4 �. Vid lika r�stetal utg�rs st�mmans

beslut av den mening som ordf�randen bitr�der. Ett beslut om likvidation

enligt detta stycke har omedelbar verkan.

2 � Styrelsen skall genast till f�reningsst�mman h�nskjuta fr�gan huruvi�
da f�reningen skall tr�da i likvidation, om det p� grund av intr�ffade

f�rluster eller av annan orsak finns anledning att anta att f�reningens

st�llning fortg�ende kommer att f�rs�mras s� att f�reningens skulder inte

t�cks av tillg�ngarna.

Tv�ngslikvidation

3 � Om antalet f�reningsmedlemmar g�r ned under det l�gsta antal som
f�reskrivs i 2 kap. 1 �, skall st yrelsen snarast m�jligt till f�reningsst�mman

h�nskjuta fr�gan huruvida f�reningen skall tr�da i likvidation. Intr�der inte

ett tillr�ckligt antal medlemmar i f�reningen inom tre m�nader efter det att
antalet ha r g�tt ned under det f�reskrivna l�gsta antalet, skall styrelsen,
om inte st�mman beslutar att f�reningen skall tr�da i likvidation, hos r� tten
ans�ka att f�reningen f�rs�tts i lik vidation. En s�dan ans�kan kan �ven
g�ras av en styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, en revisor, en f�re�

ningsmedlem eller en innehavare av f�rlagsandel.

G�rs ans�kan enligt f�rsta stycket, f�rordnar r�tten att f�reningen skall

tr�da i likvidation, om det inte under �rendets handl�ggning i f�rsta instans
styrks att det f�reskrivna l�gsta medlemsantalet har uppn�tts.

Om s tyrelseledam�terna underl�ter att fullg�ra vad som �ligger dem

enligt f�rsta stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underl�tenhet handlar p� f�reningens v�gnar solidariskt f�r de f�rpliktelser
som uppkommer f�r f�reningen. Ett s�dant ansvar intr�der �ven f�r s�da�

na medlemmar som , n�r likvidationsplikt f�religger enligt f�rsta stycket,
med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att forts�tta f�reningens
verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf g�ller dock inte f�r f�rplik�

telser som uppkommer sedan likvidationsfr�gan har h�nskjutits till r� ttens
pr�vning eller seda n ett tillr�ckligt antal medlemmar har intr�tt efter den

1515

tid som anges i f�rsta stycket.

�

SFS 1987:667

4 � R�tten skall f�rordna att f�reningen skall tr�da i likvid ation, om " i-:

1. likvidationsskyldighet f�religger enligt stad garna,

2. f�reningen efter en konkurs som avslutats med � verskott inte mcifi"

f�reskriven tid har fa ttat beslut om likvidation enligt 19 �,

3. f�reningen s aknar till registret anm�ld beh�rig styrelse eller verkst�l�

lande direkt�r som skall finn as enligt denna lag, eller

4. f�reningens verksamhet drivs p� ett s�tt som uppenbarligen inte'

motsvarar de f�ruts�ttningar under vilka registrering har s kett.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida�

tionsgrunden har upph�rt under �rendets handl�ggning i f�rsta instans. .

Fr�gor om likvidation enligt f�rsta stycket pr�vas p� anm�lan av regi�

streringsmyndigheten eller, i fall som avses i 1-3, p� ans�kan av styrelsen,
styrelseledamot, verkst�llande direkt�ren, f�reningsmedlem eller inneha�

vare av f�rlagsandel. I de fall som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 pr�vas

fr�gan �ven p� ans�kan av borgen�r eller av annan vars r�tt kan vara

beroende av att det finns n�gon som kan f �retr�da f�reningen.

F�rfarandet hos r�tten

5 � G�rs ans�kan eller anm�lan som avses i 3 eller 4 �, skall r�tten

genast kalla f�reningen samt de f�reningsmedlemmar och borgen�rer som

vill yttra sig i �rendet att inst�lla sig f�r r�tten p� en best�md dag, d� fr�gan

om skyldighet f�r f�reningen att tr�da i likvidation skall pr�v as. Kallelsen
skall delges f �reningen, om det kan ske p� annat s�tt �n enligt 15- 17 ��

delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kung�ras genom r�ttens f�r�
sorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tv� och h�gst fyra m�nader f�re

inst�llelsedagen.

6 � Har s�kanden haft kostnader f�r delgivning eller kung�relse samt f�r
expeditioner i e tt �rende enligt 3 el ler 4 �, skall kostnaderna betalas av
f�reningens medel, om f�reningen f�rpliktas tr�da i likvidation eller om
r�tten i ann at fall finner det sk�ligt. N�r anm�lan har gjorts av registre�
ringsmyndigheten, skall dessa kostnader betalas av f�reningen eller, om

f�reningen saknar tillg�ngar, av staten.

Genomf�randet av likvidationen
7 � N�r f�reningsst�mman har fattat beslut om likvidation skall detta
genom st �mmans f�rsorg genast anm�las till r� tten. Denna skall d�refter

utan dr�jsm�l utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar bes lut

att f�reningen skall tr�da i likvidation skall samtidigt utse en eller flera
likvidatorer. Likvidatorerna tr�der i styrels ens och verkst�llande direkt��

rens st�lle och har i uppgift att genomf�ra likvidationen.

Om en f�rening som har tr�tt i likvidation saknar till registret anm�ld

beh�rig likvidator, skall r�tten f�rordna en eller flera likvidatorer efter

anm�lan av registreringsmyndigheten eller ans�kan av f�reningsmedlem,

borgen�r eller annan vars r�tt kan vara beroende av att det finns n�gog

som kan f�retr�da f�reningen.

Likvidatorerna skall genast f�r registrering anm�la beslut om likvidation

och f�rordnande av likvidator.

Best�mmelserna i denna lag om styrelse och styre lseledam�ter till�mpas

p� likvidatorerna, i den m�n inte annat f�ljer av detta kapitel.

�

Ett uppdrag att vara revisor upph�r inte genom att f�reningen tr�der i

SFS 1987:667

likvidation. B est�mmelserna i 8 k ap. till�mpas under likvidationen. Revi�
sionsber�ttelsen skall inneh�lla ett uttalande huruvida enligt revisorernas

mening likvidationen on�digt f�rdr�js.

8 � I fr�ga om f�reningsst�mma under likvidationen skall best�mmelser�

na i denna lag om f�reningsst�mma till�mpas, i den m�n inte annat f�ljer av

detta kapitel.

9 � N�r f�reningen har tr�tt i likvidation skall styrelsen och verkst�llan�
de direkt�ren genast avge en redovisning f�r sin f�rvaltning av f�reningens
angel�genheter under den tid f�r vilken redovisningshandlingar inte f�rut

har lagts fram p� f�reningsst�mma. Redovisningen skall l�ggas fram p�

f�reningsst�mma s� snart det kan ske. Best�mmelserna om �rsredovisning
och revisionsber�ttelse skall till�mpas.

Om tiden �ven omfattar det f�reg�ende r�kenskaps�ret, skall en s�rskild

redovisning avges f�r detta �r. I e n moderf�rening skall denna s�rskilda
redovisning �ven omfatta koncernredovisning.

10 � Likvidatorerna skall genast s�ka kallelse p� f�reningens ok�nda

borgen�rer.

11 � Likvidatorerna skall s� snart det kan ske genom f�rs�ljning p�

offentlig auktion eller p� annat l�mpligt s�tt f�rvandla f�reningens egen�

dom till pengar, i den m�n det beh�vs f�r likvidationen, samt betala

f�reningens skulder. F�reningens r�relse f�r forts�ttas, om det beh�vs f�r

en �ndam�lsenlig avveckling eller f�r att de anst�llda skall f� sk�ligt

r�drum f�r att skaffa sig nya anst�llningar.

Om r�tten har beslutat om likvidation enligt 4 � f�rsta stycket 4, far

likvidatorerna inte utan s�rskilt tillst�nd av f�reningsst�mman avyttra
f�reningens egendom p� annat s�tt �n genom f�rs�ljning p� offentlig auk�

tion. Till dess att beslutet har vunnit laga kraft f�r likvidatorerna inte utan

st�mmans samtycke vidta n�gra likvidations�tg�rder utan endast v�rda
f�reningens egendom och bevaka dess angel�genheter.

12 � Likvidatorerna skall f�r varje r�kenskaps�r avge en �rsredovisning,
som skall l�ggas fram p� den ordinarie f�reningsst�mman f�r godk�nnan�
de. I fr�ga om likvidatorernas redovisning och dess behandling p� f�r�
eningsst�mman till �mpas inte 7 kap. 4 � andr a stycket 1 och 2, 9 kap. 9 �

andra stycket 7, 9 � tre dje och Q�rde styckena samt 10 och 11 �� .

I balansr�kningen tas det egna kapitalet upp i en po st, varvid insatskapi�

talet anges inom linjen och i f�rekommande fall delas upp p� medlemsin�
satskapital och f�rlagsinsatskapital.

Ingen tillg�ng f�r tas upp till ett h�gre v�rde �n den ber�knas inbringa

efter avdrag f�r f�rs�ljningskostnaderna. Om en tillg�ng kan ber�knas
inbringa ett v�sentligt h�gre belopp �n det v�rde som har tagits upp i

balansr�kningen eller om f�r en skuld eller en likvidationskostnad kan
ber�knas �tg� ett belopp som v�sentligt avviker fr�n den redovisade skul�

den, skall vid tillg�ngs- eller skuldposten det ber�knade beloppet anges

inom linjen.

1517

�

ts-

SFS 1987:667

13 � N�r den i kallelsen p� ok�nda borgen�rer best�mda anm�lnitl^stl-' f;

den har g�tt ut och alla k�nda skulder blivit beta lda, skall likvida tor�fh�' '
skifta f�reningens beh�llna tillg�ngar. Om n�got skuldbelopp �r tVi�tij^f

eller inte f�rfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall
s� mycket av f�reningens medel som kan beh�vas f�r denna betalning
beh�llas och �terstoden skiftas.

De f�reningsmedlemmar eller innehavare av f�rlagsandelar som vill

klandra skiftet skall v�cka talan mot f�reningen senast tre m�nader efter

det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman.

Om en medlem eller innehavare av en f�rlagsandel inte inom fem �r efter

det att slutredovisning lades fram p� f�reningsst�mman har anm�lt sig f�r
att lyfta vad han erh�llit vid skiftet, har han f�rlorat sin r�tt till detta. Oih

medlen �r ringa i f� rh�llande till d e skiftade tillg�ngarna, kan r�tten p�

anm�lan av likvidatorema f�rordna att medlen skall tillfalla allm�nna arvs�
fonden. I annat fall skall 16 � till�mpas.

14 � N�r likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de s� snart de t

kan ske avge en slutredovisning f�r sin f�rvaltning genom en f�rvaltnings�
ber�ttelse som avser likvidationen i dess helhet. Ber�ttelsen skall �ven

inneh�lla en redog�relse f�r skiftet. Till ber�ttelsen skall fogas redov is�

ningshandlingar f�r hela likvidationstiden. Ber�ttelsen och redovisnings�
handlingarna skall avl�mnas till r evisorerna. Dessa skall inom en m�nad

d�refter avge en revisionsber�ttelse �ver slutredovisningen och f�rvalt�
ningen under likvidationen.

Efter det att revisionsber�ttelsen har avl�mnats till likvidatorema sk all

dessa genast kalla f�reningsmedlemmama till en f�reningsst�mma f�r

granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovis�

ningshandlingar och revisionsber�ttelsen skall h�llas tillg�ngliga och s� n�

das till med lemmar och innehavare av f�rlagsandelar enligt best�mmelser�

na i 7 kap. 8 � fj�rde stycket samt l�ggas fram p� st�mman. F�reskrifterna

i 7 kap. 4 � andra stycket 3 och tredje stycket om beslut p� f�reningsst�m�
ma om ansvarsfrihet f�r styrelseledam�terna och verkst�llande direkt�ren

skall till�mpas p� likvidatorema.

15 � N�r likvidatorema har lagt fram slutredovisningen, �r f�reningen

uppl�st. Detta f�rh�llande skall genast anm�las f�r registrering.

En tiondel av samtliga r�stber�ttigade kan dock beg�ra hos likvidatorer-

na att en f�reningsst�mma inkallas f�r att behandla fr�gan humvida talan

skall v� ckas enligt 13 k ap. 5 �. D�rvid till�mpas 7 kap. 7 � andra mening�

en.

Om likvidatorema finner att f�reningen �r p� obest�nd och inte ka n

betala likvidationskostnaderna, skall de ans�ka om att f�reningen f�rs�tts i
konkurs.

16 � Om det efter f�reningens uppl�sning enligt 15 � visar sig att f�r�
eningen har tillg�ngar eller om talan v�cks mot f�reningen eller det av

n�gon annan orsak uppkommer behov av en likvidations�tg�rd, skall likvi�

dationen forts�ttas. Detta skall genast anm�las av likvidatorema f�r regist�

rering. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman efter �terupptagandet skall

1518

utf�rdas enligt stadgarna. D�rut�ver skall skriftliga kallelser s�ndas til l
varje f�reningsmedlem vars postadress �r k�nd f�r f�reningen.

S"*

�

17 � Om en f�rening har tr�tt i likvidation p� grund av f�reningsst�m-

SFS 1987:667

mans beslut, kan st�mman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta

att likvidationen skall upph�ra och f�reningens verksamhet �terupptas. Ett
s�dant beslut f�r dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation p�
grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har �gt rum.

N�r beslut enligt f�rst a stycket fattas, skall en styrelse samtidigt v�ljas.

F�reningsst�mmans beslut om likvidationens upph�rande och val av

styrelse skall likvidatorerna genast anm�la f�r registrering. Beslutet f�r
inte verkst�llas f�rr�n registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 3 eller 4 � har blivit upph�vt

genom en dom ell er ett beslut av domstol som har vunnit laga kraft, skall

likvidatorerna genast anm�la detta f�r registrering samt kalla till f�renings�
st�mma f�r val av st yrelse.

N�r likvidation har upph�rt enligt denna paragraf, skall 14 � till�mpas.

Uppl�sning utan likvidation
18 � Om n�gon anm �lan r�rande f�reningen inte har kommit in till regi�
streringsmyndigheten under de tio senaste �ren, skall denna p� l�mpligt
s�tt unders�ka huruvida f�reningen har upph�rt med sin verksamhet. Om
det d� inte framg�r att f�reningen fortfarande best�r, skall den avf�ras ur

registret och �r d�rmed uppl�st. Uppkommer d�refter behov av likvida�
tions�tg�rd, skall p� a ns�kan av den vars r�tt ber�rs en eller flera likvida-
torer f�rordnas av r�tten. Kallelse till f�rsta f�reningsst�mman skall ske
enligt 16 �.

Konkurs och ackord

19 � Om en f�rening �r f�rsatt i ko nkurs och denna avslutas utan �ver�
skott, �r f�reningen uppl�st n�r konkursen avslutas.

Om det finns �verskott, skall f�reningsst�mman inom en m�nad fr�n det

att konkursen avslutades besluta att f�reningen skall tr�da i lik vidation.
Om inte ett s�dant beslut fattas g�ller 4 �.

Var f�reningen i likvi dation n�r den f�rsattes i konkurs, skall likvida�

tionen forts�ttas enligt 16 �, om konkursen avslutas med �verskott.

20 � Om en f�rening f�rs�tts i konkurs eller om f�rhandling om offentligt
ackord inleds f�r f�reningen, skall konkursdomaren s�nda en underr�ttelse

om beslutet till registreringsmyndigheten f�r registrering.

Under konkursen f�retr�ds f�reningen som konkursg�lden�r av den

styrelse och verkst�llande direkt�r eller de likvidatorer som finns vid

konkursens b�ijan. �ven under konkursen g�ller dock best�mmelserna i

denna lag om r�tt att avg�, om entledigande och om nytills�ttning.

N�r en konkurs har avslutats eller en f�rhandling om offentligt ackord

har avslutats p� annat s�tt �n genom konkurs, skall konkursdomaren
genast f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten och i det f�rra

fallet ange om n�got �verskott finns eller inte. Konkursdomaren skall �ven

f�r registrering underr�tta registreringsmyndigheten n�r en �verr�tt genom

beslut som vunnit laga kraft har upph�vt ett beslut att f�rs�tta f�reningen i
konkurs eller att inleda f�rhandling om offentligt ackord.

1519

�

SFS 1987:667

12 kap. Fusion och inl�sen av aktier i dotteraktiebolag

^ ^

Fusion genom absorption

1 � Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk f�rening (den �verj�-'

t�nde f�reningen) g� upp i en annan ekonomisk f�rening (den �vertagande

f�reningen). En s�dan fusion inneb�r att medlemmarna i den �verl�tande
f�reningen blir medlemmar i den �vertagande f�reningen, att den �verl�

tande f�reningen uppl�ses utan likvidation samt att dess tillg�ngar och

skulder �vertas av den �vertagande f�reningen. Avtalet skall f�r att bli
giltigt godk�nnas av f�reningsst�mman i den �verl�tande f�reningen.

Fusion kan ske, trots att den �verl�tande f�reningen har tr�tt i likvida�

tion. I ett s�dant fall skall likvidationen avslutas n�r tillst�nd till fu sionen

enligt 6 � har reg istrerats.

2 � F�ljande handlingar skall h�llas tillg�ngliga f�r de r�stber�ttigade,

f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlagsandelar i den �verl�tan�
de f�reningen under minst en vecka f�re den f�reningsst�mma vid v ilken
fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall behandlas samt l�ggas fram

p� st�mman:

1. f�rslag till f�reningsst�mmans beslut,
2. fusionsavtalet,
3. en redog�relse av styrelsen i den �verl�tande f�reningen f�r de

omst�ndigheter som kan vara av vikt vid bed�mningen av f�rslagets l�mp�

lighet f�r f�reningen,

4. ett yttrande av revisorerna �ver styrelsens redog�relse enligt 3, samt
5. avskrift av den �vertagande f�reningens �rsredovisning f�r det senas�

te r�kenskaps�ret, f�rsedd med anteckning om f�reningsst�mmans beslut
r�rande f�reningens vinst eller f�rlust, samt avskrift av revisionsber�ttel�

sen f�r samma r�kenskaps�r.

Skall den �ve rl�tande f�reningens �rsredovisning inte behandlas p� den

st�mma som anges i f�rsta stycket eller har den �vertagande f�reningens
�rsredovisning f�r det senaste r�kenskaps�ret inte behandlats p� en st�m�

ma i den f�reningen, skall i st�ll et f�r de handlingar som anges i f�rsta

stycket 5 f�ljande handlingar h�llas tillg�ngliga och l�ggas fram p� de n

f�rstn�mnda st�mman i enligh et med vad som anges i f�rsta stycket:

1. avskrift av f�reningens senaste �rsredovisning, f�rsedd med ante ck�

ning om f�reningsst� mmans beslut r�rande f�reningens vinst eller f�rlust,

samt avskrift av revisionsber�ttelsen f�r det �r �rsredovisningen avser,

2. en av f�reningens styrelse undertecknad redog�relse f�r h�ndelser av

v�sentlig betydelse f�r f�reningens st�llning som har intr�ffat efter det a tt

�rsredovisningen har avgetts, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande �ver styrelsens redog�relse enligt

Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad, medlem eller

innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin postadress.

Fusion genom kombination

3 � Genom ett avtal om fusion kan tv� eller flera f�reningar (de �v erl�d

t�nde f�reningarna) f�renas genom att bilda en ny f�rening (den �vertagan�

de f�reningen). En s�dan fusion inn eb�r att medlemmarna i de � verl�tande

1520

..tf

�

f�reningarna blir medlemmar i den nya f�reningen, att de �verl�tande

SFS 1987:667

f�reningarna upp l�ses utan likvidation samt att deras tillg�ngar och skul�
der �verl�s av den nya f�reningen. Avtalet skall f�r att bli gilti gt godk�n�

nas av f�rening sst�mman i varje �verl�tande f�rening. Best�mmelserna i

1 � andra stycket skall d�rvid till�mpas.

De handlingar som anges i 2 � f�rsta stycket 1 -4 och andra stycket 1 -3

skall uppr�ttas f�r vaije �verl�tande f�rening. De skall h�llas tillg�ngliga
f�r de r�stber�ttigade, f�reningsmedlemmarna och innehavarna av f�rlags�
andelar i respektive �verl�tande f�rening under minst en vecka f�re den
f�reningsst�mma vid vilken fr�gan om godk�nnande av fusionsavtalet skall

behandlas. Handlingarna skall genast s�ndas till s�dan r�stber�ttigad,
medlem e ller innehavare av f�rlagsandel som beg�r det och uppger sin
postadress. Handlingarna skall l�ggas fram p� st �mmorna.

Fusionsavtalet skall inneh�lla ett f�rslag till stadgar f�r den nya f�r�

eningen och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de �verl�tande

f�reningarna go dk�nner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med

fusionsavtalets best�mmelser utse styrelse och revisorer i den nya f�r�
eningen.

Fusionsf�rfarandet

4 � Ett beslut om godk�nnande av fusionsavtal �r giltigt en dast om det

har bitr�tts av s amtliga r�stber�ttigade eller har fattats p� tv� p� varandra

f�ljande f�reningsst�mmor och p� den senare st�mman har bitr�tts av

minst tv� tredjedelar av de r�stande. I stadgarna f�r f�reskrivas villkor

som g�r l�ngre.

En medlem i en �verl�tande f�rening som inte har samtyckt till fusionen,

f�r s�ga upp sig till uttr�de ur f�reningen inom den tid och p� de villkor

som anges i 7 ka p. 15 � tredje stycket.

5 � N�r fusionsavtalet har slutligt godk�nts av f�reningsst�mman skall

det anm�las av f�reningen f�r registrering. Om detta inte har skett inom
fyra m�nader fr�n st�mmans beslut eller om registreringsmyndigheten
genom lagakraft�gande beslut har avskrivit en s�dan anm�lan eller v�grat

registrering av avtalet, har fr�gan om fusion fallit.

Hinder mot registrering m �ter, om fusionen har f�rbjudits enligt konkur�

renslagen (1982:729) eller om n�ringsfrihetsombudsmannen inte har beslu�
tat att l�mna fusionen utan �tg�rd enligt 20 � f�r sta stycket konkurrens�

lagen.

6 � Senast tv� m�nader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall s�v�l �verl�tande som �vertagande f�reningar ans�ka om tillst�nd att

verkst�lla avtalet. Ans�kan skall g�ras hos r�tten i den ort d �r den �verl�
tande eller, vid fusion enligt 3 �, d en �vertagande f�reningens styrelse har

sitt s�te. Vid ans�kningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har

registrerats och en f�rteckning �ver den eller de �verl�tande f�reningarnas
k�nda borgen�rer med angivande av deras postadresser.

R�tten skall kalla den eller de �verl�tande f�reningarnas borgen�rer,

s�v�l k�nda som ok�nda, med f�rel�ggande f�r den som vill bestrida
ans�kningen att senast viss dag skriftligen hos r�tten anm�la detta vid

1521

�

SFS 1987:667

p�f�ljd att han annars anses ha medgett ans�kningen. Kallelsen skall
skyndsamt kung�ras genom r�ttens f�rsorg i Post- och Inrikes Tidningar.
Kronofogdemyndigheten i orten och alla k�nda borgen�rer skall underr�t�

tas s�rskilt genom r�ttens f�rsorg.

Tillst�nd skall meddelas, om ans�kningen inte bestrids eller om dp

borgen�rer som bestrider den f�r full betalning eller betryggande s�kerhet

f�r sina fordringar. Om d en r�tt som tillkommer innehavare av pensions-
fordran finns best�mmelser i 23 � andra stycket lagen (1967: 531) om tryg�
gande av pensionsutf�stelse m. m.

En borgen�r som samtidigt �r g�lden�r i samma r�ttsf�rh�llande skall

inte tas upp i f�rteckningen �ver f�reningens k�nda borgen�rer. Han skall

inte heller kallas av r�tten och har inte r�tt till betalning eller s�kerhet
enligt tredje stycket.

7 � R�tten skall underr�tta �verl�tande f�renings registreringsmyndighet
om ans�kan om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet och om lagakraftvun-

net beslut som har meddelats med an ledning av ans�kningen.

N�r ett lagakraftvunnet beslut om tillst�nd att verkst�lla fusionsavtalet

har registrerats, anses fusionen genomf�rd och �verl�tande f�rening upp�

l�st. �verl�tande f�renings medlemmar blir d� medlemmar i den �verta�

gande f�reningen, om inte upps�gning har skett enligt 4 � andra stycket.

Samtidigt �verg�r �verl�tande f�renings tillg�ngar och skulder med undan�

tag av skadest�ndsanspr�k enligt 13 kap. 1-3 �� till den �vertagande

f�reningen.

Registreringsmyndigheten skall f� rklara att fr�gan om fusion har fallit,

om ans�kan om r�ttens tillst�nd inte har gjorts inom f�reskriven tid eller
om r�tten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ans�kningen.

�ven om en f�rening anses uppl�st enligt andra stycket, kan en tio ndel

av samtliga r�stber�ttigade hos styrelsen p�kalla f�reningsst�mma f�r att
behandla fr�gan huruvida talan skall v�ckas enligt 13 kap. 5 �. D�rvid

till�mpas 7 kap. 7 � andra meningen. Om st�mman beslutar att v�cka

talan, skall den samtidigt f�rordna att f�reningen skall t r�da i lik vidation.
Betr�ffande genomf�randet av likvidationen till�mpas 11 kap. Likvidato-
rerna beh�ver dock inte s�ka kallelse p� ok�nda borgen�rer.

Fusion mellan en ekonomisk f�rening och ett liel�gt dotteraktieholag

8 � Om en ekonomisk f�rening �ger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,

kan f�reningens och bolagets styrelser tr�ffa ett fusionsavtal som inneb�r

att bolaget skall g� upp i f�rening en. Bolagets styrelse skall anm�la avtalet
f�r registrering hos bolagets registreringsmyndighet.

I fr�ga om det fortsatta fusionsf�rfarandet till�mpas 6 � samt 7 � f�rsta

stycket, andra stycket f�rsta och tredje meningarna samt tredje stycket,
Vad som s�gs d�r om �verl�tande f�rening skall i st�llet g�lla bolag et.

Inl�sen av aktier i ett dotteraktieholag

9 � Om en ekon omisk f�rening sj�lv eller tillsammans med ett eller flera

dotterf�retag �ger mer �n nio tiondel ar av aktierna med mer �n nio tion�
delar av r�stetalet f�r samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, har f�reningen

r�tt att av de �vriga aktie�garna i bolaget l�sa in de �terst�ende aktierna.

1522

�

Den som har aktier som kan l�sas in har ocks� r�tt att f� dessa inl�sta av

SFS 1987:667

f�reningen.

En tvist huruvida r�tt eller skyldighet till inl�sen f�religger eller om

l�senbeloppet pr�vas av tre skiljem�n. Om inte annat f�ljer av best�mmel�
serna i de tta kapitel, g�ller i fr�ga om skiljem�nnen och f�rfarandet inf�r
dem i till�mpliga delar vad som �r f�reskrivet i lagen (1929:145) om
skiljem�n. Best�mmelserna i 18 � a ndra stycket n�mnda lag om den tid
inom vilken skiljedomen skall meddelas g�ller dock inte. Kostnaderna f�r

skiljemannaf�rfarandet skall b�ras av f�reningen, om inte skiljem�nnen p�
s�rskilda sk�l �l�gger n�gon annan aktie�gare att helt eller delvis svara f�r
dessa kostnader. Part som �r missn�jd med skiljedomen har r�tt att v�cka

talan vid domstol inom sextio dagar fr�n det att han fick del av skiljedomen
i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. R�tt domstol �r tingsr�tten i den ort

d�r bolagets styrelse har sitt s�te.

Har f�reningen f�rv�rvat st�rre delen av sina aktier i bolaget p� grund av

att en vidare krets inbjudits att till f�reningen �verl�ta s�dana aktier mot

viss ers�ttning, skall l�senbeloppet motsvara ers�ttningen, om det inte

finns s�rskilda sk�l f�r annat.

10 � Vill en ekonomisk f�rening l�sa in aktier i ett dotteraktiebolag enligt

9 � men kan en �verenskommelse om detta inte tr�ffas, skall f�reningen

hos bolagets styrelse skriftligen beg�ra att tvisten h�nskjuts till skiljem�n.
F�reningen skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Om en beg�ran g�rs enligt f�rsta stycket, skall bolagets styrelse genast

genom kung�relse i Po st- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid�

ningar som styrelsen best�mmer anmoda de aktie�gare mot vilka l�snings�

anspr�ket riktas att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast tv�

veckor fr�n kung�relsen. Anmodan skall �ven genom brev s�ndas till varje

s�dan aktie�gare, om hans postadress �r k�nd f�r bolaget.

Om inte samtliga aktie�gare, vilkas namn �r inf�rda i aktieboken och

mot vilka l�sningsanspr�ket riktas, inom den f�reskrivna tiden har uppgett

en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse beg�ra hos r�tten i den ort
d�r styrelsen har sitt s�te att god man f�rordnas. Denne skall hos samma

r�tt ans�ka om f�rordnande av en s�dan skiljeman och i tvis ten bevaka de

fr�nvarande aktie�garnas r�tt.

11 � Aktie�garna �r skyldiga att till f�reningen �verl�mna sina aktiebrev

med p�skrifter om �verl�telse, om en tvist om inl�sen enligt 9 � pr�vas av

skiljem�n eller domstol och det �r ostridigt mellan part erna att det f�relig�
ger l�sningsr�tt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har

f�rklarats att s�dan r�tt f�religger utan att l�senbeloppet samtidigt har
fastst�llts. Skyldighet att �verl�mna aktiebreven f�religger dock endast om

f�reningen st �ller s�dan s�kerhet f�r kommande l�senbelopp j�mte r�nta
som godk�nns av skiljem�nnen eller, om tv isten �r anh�ngig vid domstol,
av domstolen.

Aktie�garna har r�tt till sk�lig r�nta p� l�senbeloppet f�r tiden fr�n det

att s�kerhet har st�llts till dess att l�senbeloppet f�rfaller till betalning.

12 � Om e tt fastst�llt l�senbelopp har erbjudits en aktie�gare utan att
denne har �verl�mnat sina aktiebrev, skall f�reningen utan dr�jsm�l s�tta

]523

�

SFS 1987:667

ned l�senbeloppet enligt lagen (1927:56) om neds�ttning av pengar jios^]

myndighet. F�reningen f�r inte g�ra f�rbeh�ll om r�tt att �terta det neds�trr
ta beloppet.

13 � F�reningen �r �gare till aktierna, om s�kerhet har st�llts enligt U �
eller om neds�ttning har skett enligt 12 �, Innan aktiebreven har �verl�m�

nats till f�reningen medf�r breven i s�dana fall endast r�tt f�r innehavaren

att mot �verl�mnande av breven till f�reningen eller l�nsstyrelsen f� ut

l�senbeloppet med r�nta.

Om ett aktiebrev inte har �verl�mnats inom en m�nad fr�n det att

f�reningen blev �gare till aktien, f�r det utf�rdas ett nytt aktiebrev som �r
st�llt till f�reningen. Det nya aktiebrevet skall inneh�lla uppgift om att.det
ers�tter det �ldre brevet. Om det �ldre brevet d�refter �verl�mnas till
f�reningen, skall det i sin tur � verl�mnas till bolaget f�r att makuleras.

13 kap. Skadest�nd m. m.
1 � Om en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren upps�tligen

eller av oaktsamhet skadar f�reningen d� han fullg�r sitt uppdrag, skall han
ers�tta skadan. Detsamma g�ller n�r skadan tillfogas en f�reningsmedlem
eller n�gon annan genom �vertr�delse ay denna lag eller stadgarna.

2 � En revisor �r ers�ttningsskyldig enligt d e grunder som anges i 1 � .

Han ansvarar �ven f�r skada som upps�tligen eller av oaktsamhet orsakas
av hans medhj�lpare.

Om e tt revisionsbolag �r revisor, �ligger ers�ttningsskyldigheten detta

bolag och den som �r huvudansvarig f�r revisionen. Om en sammanslut�
ning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 � �r revisor, �ligger

ers�ttningsskyldigheten den som har f�rr�ttat revisionen och den som h ar

utsett honom.

3 � En f�reningsmedlem eller en r�stber�ttigad som inte �r medlem �r

skyldig att ers�tta den skada som han genom att medverka till �vertr�delse

av denna lag eller sta dgarna upps�tligen eller av grov oaktsamhet tillfogar
f�reningen, en medlem eller n�gon an nan.

4 � Om n�gon �r ers�ttningsskyldig enligt 1-3 ��, kan skadest�ndet

j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till handlingens besk affenhet,
skadans storlek och omst�ndigheterna i �vrigt.

Skall flera ers�tta samma skada, svarar de solidariskt f�r skadest�ndet i

den m�n inte skadest�ndsskyldigheten har j�mkats f�r n�gon av dem enligt
f�rsta stycket. Vad n�gon har utgett i skadest �nd f�r kr�vas tillbaka fr�n de
andra efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna.

5 � Talan om skadest�nd till f�reningen enligt 1-3 �� kan v�ckas, om

vid en f�rening sst�mma majoriteten eller en minoritet best�ende av min st

en tiondel av samtliga r�stber�ttigade har bitr�tt ett f�rslag om att v�cka

skadest�ndstalan eller, s�vitt g�ller en styrelseledamot eller verkst�llande
direkt�ren, har r�stat mot ett f�rslag om att bevilja ansvarsfrihet. En

1524

uppg�relse om skadest�ndsskyldighcten kan tr�ffas endast av f�renings-

�

st�mman och bara under f�ruts�ttning att inte en tiondel av samtliga

SFS 1987:667

r�stber�ttigade r�star mot f�rslaget till uppg� relse. Om en f�reningsmed�
lem f�r s kadest�ndstalan f�r f�reningens r�kning, kan n�gon uppg�relse
inte tr�ffas utan ha ns samtycke.

Talan om skadest�nd till f�reningen f�r f�ras av r�stber�ttigade som

utg�r minst en tiondel av samtliga r�stber�ttigade. Om en r�stber�ttigad

sedan talan har v�ckts avst�r fr�n talan, kan likv�l de �vriga fullf�lja
denna. Den som ha r v�ckt talan svarar f�r r�tteg�ngskostnaderna men har

r�tt till ers�ttning av f�reningen f�r den kostnad som t�cks av vad som har
kommit f�reningen till godo genom r�tt eg�ngen.

Talan f�r f�reningens r�kning mot en styrelseledamot eller verkst�llande

direkt�ren om skadest�nd p� grund av ett beslut eller en �tg�rd under ett

r�kenskaps�r skall v�ckas senast ett �r fr�n det att �rsredovisningen och
revisionsber�ttelsen f�r r�kenskaps�ret lades fram p� f�reningsst�mma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte f�ra

skadest�ndstalan utan att det minsta antalet r�stber�ttigade som avses i
f�rsta stycket r�stat mot beslutet eller har tiden f�r talan f�rsuttits enligt
tredje stycket, kan trots detta talan enligt f�rsta eller andra stycket v�ckas,
om det i �rsred ovisningen eller i revi sionsber�ttelsen eller p� n�got annat
s�tt till f�reningsst�mman inte har l�mnats i v�sentliga h�nseenden riktiga
och fullst�ndiga uppgifter om det beslut eller den �tg�rd som ligger till
grund f�r talan.

Skadest�ndstalan som grundas p� brott kan alltid f�ras av styrelsen.

6 � S�dan talan f� r f�reningens r�kning enligt 1-3 �� som inte grundas

p� brott kan ej v�c kas mot

1. styrelseledamot eller verkst�llande direkt�ren sedan tre �r har f�rflu�

tit fr�n utg�ngen av det r�kenskaps�r d� det beslut eller den �tg�rd, som
ligger till grund f�r talan fattades eller vidtogs,

2. revisor sedan tre �r har f�rflutit fr�n det att revisionsber�ttelsen lades

fram p� f�reningsst�mman eller yttrande som avses i denn a lag avgavs,

3. f�reningsmedlem eller r�stber�ttigad, som inte �r f�reningsmedlem,

sedan tv� �r har f�rflutit fr�n det beslut eller den �tg�rd som ligger till
grund f�r talan.

F�rs�tts f�reningen i konkurs p� en ans�kan som gjorts innan den tid

som anges i f�rsta stycket har g�tt ut, kan konkursboet f�ra talan enligt 1-
3 �� trots att frihet fr�n skadest�ndsansvar har intr�tt enligt 5 �. Efter

utg�ngen av den n �mnda tiden kan en s�dan talan dock inte v�ckas senare
�n sex m�nader fr�n f�rsta borgen�rssammantr�det eller, i mindre kon�
kurs, fr�n konkursbeslutet.

14 kap. F�reningens firma

1 � En ekonomisk f�renings firma skall inneh�lla orden "ekonomisk"

och "f�rening" eller f�rkortningen "ek. f�r." I firman f�r inte ordet

"bolag"eller n�got annat som betecknar ett bolagsf�rh�llande tas in p� et t
s�dant s�t t som kan leda till m issf�rst�ndet att ett bolag inne har firman.

Firman skall tydligt skilja sig fr�n andra �nnu best�ende firmor som �r
inf�rda i n�got av de f�reningsregister som avses i 15 kap. 1 �. Registre-

1525

�

SFS 1987:667 ringen

av en f�renings firma g�ller f�r hela la ndet. I �vrigt finns best�lai

melserom registreringen i firmalagen (1974: 156).

Om f�reningens firma skall registreras p� tv� eller flera spr�k, skall varje'

lydelse anges i stadgarn a.

F�reningens styrelse kan anta bifirma. Best�mmelserna i f�rsta styck et

g�ller �ven bifirma. Uttrycket ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav
far dock inte tas in i en bifirma.

2 � Skriftliga handlingar som utf�rdas f�r en f�rening b�r undertecknas
med f�reningens firma. Har styrelsen eller n�gon annan st�llf�retr�dare f�r

f�reningen utf�rdat en handling utan firmateckning och framg�r det inte av

handlingens inneh�ll att den har utf�rdats p� f�reningens v�gnar, svarar de

som har undertecknat handlingen solidariskt f�r f�rpliktelsen enligt hand�
lingen. Detta g�ller dock inte, om

1. det framgick av omst�ndigheterna vid handlingens tillkomst att han d�

lingen utf�rdades f�r f�reningen, samt

2. medkontrahenten har f�tt ett av f�reningen beh�rigen undertecknat

godk�nnande av handlingen utan osk�ligt dr�jsm�l efter det att antingen en

beg�ran om s�dant godk�nnande har framst�llts eller personlig ansvarighet
har gjorts g�llande mot undertecknarna.

3 � Endast ekonomisk f�rening f�r i sin firma anv�nda uttrycket ekono�

misk f�rening eller f�rkortning d�rav.

I firmalagen (1974: 156) finns best�mmelser om f�rbud mot anv�ndning

av firma och om h�vande av firmaregistrering.

15 kap. Registrering m. m.

1 � Registreringsmyndighet f�r en ekonomisk f�rening �r l�nsstyrelsen i

det l�n d�r f�reningens styrelse enligt stadgarna har sitt s�te.

Ett f�reningsregister skall f�ras hos registreringsmyndigheten f�r regist�

reringar enligt denna lag eller andra f�rfattningar.

Regeringen kan f�rordna att ett f�reningsregister skall f�ras gemensamt

f�r tv� eller flera l�n. Vad som s�gs i denna lag om l�n g�ller �ven omr�de
f�r vilket ett gemensamt f�reningsregister f�rs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om avgifter i registrerings�renden enligt denna lag.

2 � Registreringsmyndigheten skall utan dr�jsm�l kung�ra i Post- och

Inrikes Tidningar vad som inf�rs i f�reningsregistret med undantag f�r

registrering av underr�ttelse enligt 11 kap. 20 �. En kung�relse som avser

�ndring i ett f�rh�llande som tidigare har inf�rts i registret skall endas t
ange �ndringens art.

3 � Det som enligt denna lag eller s�rskilda best�mmelser har blivit inf�rt

i f�reningsr egistret skall anses ha kommit till tredje mans k�nnedom, om

det enligt 2 � har kungjorts i Pos t- och Inrikes Tidningar och det inte av
omst�ndigheterna framg�r att han varken k�nde till eller b orde ha k�nt till
det som kungjorts.

1526

�

4 � Om en s�kande vid anm�lan f�r registrering inte har iakttagit vad

SFS 1987:667

��m �r f�reskrivet om anm�lan, skall han f�rel�ggas att inom viss tid avge

yttrande eller vidta r�ttelse. Detsamma g�ller, om registreringsmyndighe-
t�n finner att ett beslut som anm�ls f�r registrering eller en handling som
bifogas anm�lningen

1. inte har tillkommit i beh�rig ord ning,

2. till sitt inneh�ll strider mot denna lag eller annan f�rfattning eller

stadgarna, eller

3. i n�got viktigare h�nseende har en otydlig eller vilseledande avfatt-

ning.

Om s�kanden inte r�ttar sig efter f�rel�ggandet, skall anm�lan avskri�

vas. En underr�ttelse om denna p�f�ljd skall tas in i f�re l�ggandet. Finns

det �ven efter det att yttrandet har avgetts n�got hinder mot registrering
och har s�kanden haft tillf�lle att yttra sig �ver hindret, skall registrering

v�gras, om det inte finns anledning att ge s�kanden ett nytt f�rel�ggande.

Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte hinder mot registrering av ett

beslut av f�reningsst�mman, om r�tten till talan mot beslutet har g�tt

f�rlorad enligt 7 kap. 17 � andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underr�tta f�reningen

n�r registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11 kap. 18 �, 12 kap , 7 �
tredje stycket eller 16 kap. 2 �.

5 � I firmalagen (1974:156) finns best�mmelserom avf�rande av en firma

ur registret sedan en dom om h�vande av firmaregistreringen har vunnit
laga kraft.

6 � Myndighets beslut i till st�nds�renden enligt 6 kap. 3 eller 4 8,8 kap.
3-5 �8, 9 kap. 6 8 eller 8 8 f�rsta stycket 1 eller 10 k ap. 6 8 femte stycket

�verklagas till regeringen genom besv�r.

Ett beslut av registreringsmyndigheten som inneb�r att anm�lan har

avskrivits eller registrering har v�grats enligt 4 8 f�rsta och andra styckena
�verklagas till kam marr�tten genom besv�r inom tv � m�nader fr�n beslu�

tets dag. Detsamma g�ller ett beslut av registreringsmyndigheten som

avses i 4 8 fl�rde stycket.

L�nsstyrelsens beslut enligt denna lag �verklagas i �vriga fall till kam�

marr�tten genom besv�r.

16 kap. Straff och vite

1 8 Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som upps�tligen eller

av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 8 andra stycket andra meningen eller
9 8 f�rsta stycket andra eller tredje meningen.

Till b�ter d�ms den som

1. upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att f�ra medlemsf�rteck�

ning eller h�lla s�dan f �rteckning tillg�nglig enligt 3 ka p. 6 8, eller

2. upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 8 f�rsta stycket.

I fall som a vses i 8 kap. 16 8 f�rsta st ycket skall inte f�lja an svar enligt

20 kap. 3 8 bro ttsbalken.

2 8 Registreringsmyndigheten kan vid vite f�rel�gga verkst�lla nde direk-

1527

�

SFS 1987:667

t�ren eller styrelseledamot att fullg�ra skyldighet enligt denna lag �ll bf^,

andra f�rfattningar att

1. till myndigheten s�nda in beh�riga redovisningshandlingar, revisions�

ber�ttelser eller del�rsrapporter, samt

2. hos myndigheten g�ra beh�rig anm�lan f�r registrering.
Ett f�rel�ggande enligt f� rsta stycket 2 f�r inte meddelas, om unde rl�

tenheten att g�ra anm�lan medf�r att f�reningsst�mmans eller styrelsens

beslut f�rfaller eller f �reningen blir skyldig att tr�d a i likvidation.

Registreringsmyndigheten skall pr�va fr�gan om utd�mande av ett vite

som har f�relagts enligt f�rsta stycket.

F�reskrifterom ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lage n (1987:668)

om inf�rande av lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM

(Justitiedepartementet)

\ ,c

�

;

Viktiga lagar inom arbetsrätten

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Diskrimineringslag (2008:567)
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Semesterlag (1977:480)

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:667

Viktiga lagar inom arbetsrätten

JP Infonets arbetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se